Differentierad effekt av en Going Concern-varning Låg revisionskvalitet eller hög företagskvalitet?

Transkript

1 Civilekonomuppsats 30hp Differentierad effekt av en Going Concern-varning Låg revisionskvalitet eller hög företagskvalitet? Författare: Malin Karlsson Emma Persson Handledare: Sven-Olof Yrjö Collin Examinator: Anna Stafsudd Termin: Kurskod: VT14 4FE11E

2

3 Förord The owl of Minerva spreads its wings only with the falling of the dusk. (Hegel, [1820] 1967:13) Växjö, maj Malin Karlsson Emma Persson

4 Sammanfattning Författare: Malin Karlsson & Emma Persson Handledare: Sven-Olof Yrjö Collin Examinator: Anna Stafsudd Titel: Differentierad effekt av en GC-varning Låg revisionskvalitet eller hög företagskvalitet? Bakgrund: Aktiebolag ska enligt lag upprätta finansiella rapporter enligt rådande redovisningsstandards, vilka sedan ska granskas av en revisor. Revisorn lämnar vidare sitt yttrande om företagets finansiella ställning, där ett företags förmåga att fortleva som en going concern, ska tas i beaktande. Om revisorn bedömer ett företags förmåga att fortleva som osäker, ska det återges i revisionsberättelsen. Studier har dock visat att en majoritet av de företag som tilldelas en varning om going concern, tenderar att fortleva. Problem: Vad är det som gör att en GC-varning utfaller differentierat i företag? Syfte: Syftet är att förklara varför effekt av en GC-varning utfaller differentierat i företag och således, att det beror på orsak till en GC-varning i interaktion med ett företags kapacitet. Metod: Aktuell studie har karaktär av att vara en explorativ undersökning, eftersom att det saknas tidigare studier som integrerar orsak till en GC-varning med kapacitet, för att kunna förklara effekt av en GC-varning. Studien har, inom de områden det varit möjligt, utgått från tidigare forskning, varför studien antar en delvis deduktiv ansats där hypoteser härleds och testas empiriskt. Studien har vidare antagit en kvantitativ metod, där insamling av data har skett utifrån årsredovisningar från ett urval omfattande 149 stycken företag. Resultat & slutsats: Effekt av en GC-varning, i termer av att företag upphör sin existens, är relativt sällsynt. Aktuell studie har dock kunnat påvisa att det finns indikationer för att en förklaring till att en GC-varning utfaller differentierat är för att revisorer inte tar hänsyn till subjektiva aspekter i så hög grad, utan utgår från objektivt synbara företeelser i företagens finansiella ställning. Kapacitet har i aktuell studie visat sig bidra med en bra förklaring till varför vissa företag tenderar att fortleva, medan andra upphör att existera. Det går med hänsyn till det att hävda att det främst inte är en fråga om låg revisionskvalitet, utan snarare att det är företag som har hög kvalitet.

5 Abstract Author: Malin Karlsson & Emma Persson Supervisor: Sven-Olof Yrjö Collin Examiner: Anna Stafsudd Title: Differentiated outcomes of a GC-warning Low audit quality or high business quality? Background: Limited companies are legally obliged to prepare financial reports in accordance with prevailing accounting standards, which are reviewed by an auditor. The auditor provides an opinion on the financial position and the company's ability to survive as a going concern, will be taken into account. If the auditor assesses a company's ability to survive as unsafe, it shall be presented in the audit report. Studies have shown that the majority of the companies that have been given a warning of going concern tend to survive. Problem: What causes companies to react differently upon receipt of a GC-warning? Purpose: The purpose is to explain why a GC-warning precipitates responses in a company and how the cause of a GC-warning interacts with the company s capacity. Method: The current study is an exploratory study, as there is a lack of previous studies that integrate the cause of a GC-warning with capability, in order to explain the effect of a GCwarning. The study assumes a partially deductive approach where hypotheses are derived and tested empirically, where possible. The study also adopted a quantitative approach, where data collection was based on the annual reports of a sample of 149 companies. Results & conclusions: It is relatively rare that a GC-warning results in the termination of a company. The current study has been able to show that there are indications that a GCwarning causes differentiated responses. Auditors do not take into account a lot of subjective aspects, but base their conclusions on objectively apparent phenomena from their financial position. In the current study, capacity has been proven to provide a good explanation for why some companies tend to survive, while others cease to exist. The study claims that it is not primarily a question of low audit quality, but rather that there are companies that have high business quality.

6 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion Problemformulering Syfte Begrepp Disposition Metod Konstruktion av teoretisk modell Forskningsansats Val av litteratur Att erhålla en GC-varning Att upprätta finansiella redovisningsrapporter Revisionsberättelsen Going Concern-varning Orsak till en GC-varning Effekt av en GC-varning Teoretisk referensram Vad förklarar effekt av en GC-varning? Revisionsbyrå Risk för klientförlust Risk för negativ publicitet Benägenhet att avge en GC-varning Interaktionseffekter relaterat till revisionsbyrå Interna problem i interaktion med revisionsbyrå Externa problem i interaktion med revisionsbyrå Rörelseproblem i interaktion med revisionsbyrå Kapitalbrist i interaktion med revisionsbyrå Finansieringsproblem i interaktion med revisionsbyrå Företagets kapacitet Intern kapacitet... 31

7 4.4.2 Interaktionseffekter relaterat till intern kapacitet Interna problem i interaktion med intern kapacitet Externa problem i interaktion med intern kapacitet Rörelseproblem i interaktion med intern kapacitet Kapitalbrist i interaktion med intern kapacitet Finansieringsproblem i interaktion med intern kapacitet Extern kapacitet Interaktionseffekter relaterat till extern kapacitet Interna problem i interaktion med extern kapacitet Externa problem i interaktion med extern kapacitet Rörelseproblem i interaktion med extern kapacitet Kapitalbrist i interaktion med extern kapacitet Sammanställning av teoretisk referensram Empirisk metod Undersökningsmetod och design Urval Bortfall Datainsamling Operationalisering Variabler Effekt av en GC-varning - beroende variabel Upphörd existens eller fortsatt drift Orsak till en GC-varning - oberoende variabel Verksamhetsrelaterade orsaker Interna orsaker Externa orsaker Ekonomiska orsaker Rörelseproblem Finansieringsproblem Kapitalbrist Förklaringsvariabler oberoende variabler... 56

8 Revisionsbyrå Företagets kapacitet Ålder på företag Storlek på företag Upprepad GC-varning Koncern Kapitaltillskott Kapacitetsmått Sammanfattning operationalisering Metodkritik Reliabilitet Statistiska test och analyser Univariat analys Bivariat analys Multivariat analys Empiriskt resultat Univariat analys Effekt av en GC-varning beroende variabel Orsak till en GC-varning oberoende variabel Revisionsbyrå - oberoende variabel Kapacitet - oberoende variabel Storlek Ålder Upprepad GC-varning Koncern Kapitaltillskott Kapacitetsmått Interaktionsvariabler Bivariat analys Spearmans Rho Multivariat analys... 79

9 6.3.1 Binär logistisk regression Modell 1 - Orsak mot effekt Modell 2 - Kapacitet mot effekt Modell 3 - Orsak och kapacitet mot effekt Modell 4 - Interaktioner mot effekt Modell 5 Orsak, kapacitet och interaktion mot effekt Sammanfattning modell Empirisk analys Effekt av en GC-varning - beroende variabel Modell Modell 1 - Orsak till en GC-varning mot effekt Modell 2 - Kapacitet mot effekt Modell 3 - Orsak och kapacitet mot effekt Modell 4 - Interaktionsvariabler mot effekt Modell 5 - Orsak, kapacitet och interaktionseffekt Slutsats Slutsatser Studiens bidrag Teoretiskt bidrag Metodologiskt bidrag Praktiskt bidrag Fortsatt forskning Praktisk implikation Referenslista Appendix Appendix 1 ISA570 Fortsatt drift Appendix 2 Sammanfattning operationalisering Appendix 3 Spearmans Rho Appendix 4 Korrelationsmatris Modell Appendix 5 Sammanfattning modell

10 Figurförteckning Figur 1 - Effekt av en GC-varning beror på orsak till varför en varning utfärdas Figur 2 - Effekt av en GC-varning utefter orsak och kapacitet Figur 3 - Verksamhetsrelaterade orsaker till en GC-varning Figur 4 - Ekonomiska orsaker till en GC-varning Figur 5 Teoretisk referensram Figur 6 - Aktuell studies urval Figur 7 Signalera prediktion om upphörd existens Figur 8 Funktion av en GC-varning Tabellförteckning Tabell 1 - Orsak till en GC-varning i interaktion med revisionsbyrå Tabell 2 - Orsak till en GC-varning i interaktion med intern kapacitet Tabell 3 - Orsak till en GC-varning i interaktion med extern kapacitet Tabell 4 Sammanställning teoretisk referensram Tabell 5 - Effekt av en GC-varning Tabell 6 - Orsak till en GC-varning Tabell 7 - Revisionsbyrå Tabell 8 - Storlek på företag Tabell 9 - Ålder på företag Tabell 10 - Upprepad GC-varning Tabell 11 - Koncern Tabell 12 - Kapitaltillskott Tabell 13 Kapacitetsmått Tabell 14 - Interaktionsvariabler Tabell 15 - Modell Tabell 16 - Modell Tabell 17 - Modell Tabell 18 Modell Tabell 19 - Modell Tabell 20 - Sammanställning modell Tabell 21 - Sammanställning teoretisk referensram

11 1. Inledning I nledningsvis ges en bakgrund till det sammanhang det problem som skall studeras existerar i. Problemdiskussionen belyser varför det är intressant att studera GCvarningar och avsaknaden av vad som kan förklara varför en GC-varning utfaller differentierat i företag. Diskussionen leder fram till en problemformulering samt ett syfte. Vidare ges en disposition av uppsatsen, samt begrepp som är centrala för studien. 1.1 Bakgrund Aktiebolag ska enligt lag upprätta finansiella rapporter i enlighet med ett antal redovisningsprinciper (Nilsson, 2010). En viktig grundsten i redovisningen är ett antagande om ett företags fortlevnad, det vill säga ett antagande om företag som en going concern (Nilsson, 2010). På svenska benämns det som fortsatt drift och kommer till uttryck i fortlevnadsprincipen som återfinns i årsredovisningslagen 2kap 4 1pp: Vid upprättandet av balansräkningen, resultaträkningen och noterna skall följande iakttas: Företaget skall förutsättas fortsätta sin verksamhet (FAR Akademi, 2012, sid. 425). När det finns betydande tvivel om ett företags förmåga att fortsätta som en going concern, så ska revisorn enligt revisionssed lämna ett yttrande om denna osäkerhet (Jones, 1996). Enligt agentteorin så agerar människor utefter egenintresse och är till naturen opportunistiska, vilket gör att aktieägare i ett företag måste övervaka sin rätt och sitt intresse om det är så att ägandet och styrning av ett företag är åtskilt (Jensen & Meckling, 1976; Fama, 1980). Övervakningen exemplifieras via de krav som finns om att finansiella rapporter ska upprättas och rapporteras enligt lag, för att i ett vidare skede även granskas av en oberoende part. Det organ som ansvarar för ett upprättande av finansiella rapporter i ett företag är företagsledningen. Styrelsen har dock det yttersta och övergripande ansvaret för förvaltningen av ett bolag och sålunda att rapporter har upprättas korrekt (Grönlund, Tagesson & Öhman, 2005). Revisorns uppgift är sedan att bedöma huruvida företagsledning och styrelse haft principen om fortlevnad i beaktande vid upprättandet av årsredovisningen (Carrington, 2010). Ett företags intressenter och allmänheten ska via revisorn förses med korrekt information om ett företag, men även få besked om det är så att företaget i fråga riskerar att upphöra sin 1

12 verksamhet (Lennox, 1999). Revisorn utgör en viktig funktion i ett företag, men intressenter har själva möjlighet att bedöma ett företag utefter den information som återfinns offentligt i de finansiella rapporterna och därmed själva avgöra sannolikheter för ett visst utfall, oberoende av en revisor (Chen & Church, 1996; Menon & Williams, 2010). Revisorn har dock tillgång till mer ingående information om ett företag, varför revisorns bedömningar anses vara informativt nödvändiga (Menon & Williams, 2010; Fleak & Willson, 1994). Finansiell rapportering syftar till att tillhandahålla information om ett företags finansiella ställning och resultat till allmänheten och företagets intressenter. Revisionsberättelsen, i sin tur, är en viktig informations- och kommunikationskanal mellan revisorn och ett företags intressenter (Carrington, 2010; Al-Thuneibat, Khames & Al-Fayoumi, 2008; Grönlund, Tagesson & Öhman, 2005) och är den del i ett företags finansiella rapportering som intygar att en revisor tagit del av redovisningen (Far Förlag, 2006). En revisionsberättelse kan vidare utfärdas med eller utan anmärkningar. Om granskande revisor i ett företag har tvivel om ett företags möjligheter att fortsätta sin verksamhet som en going concern, har denne skyldighet att avge det i revisionsberättelsen (Jones, 1996). När det kommer till frågan om ett företags fortlevnad, har ett utlåtande, eller avsaknaden av ett utlåtande, från revisorn visat sig resultera i två typer av felbedömningar (Carrington, 2010). Dessa felaktiga bedömningar benämns typett respektive typ-två fel (Geiger, Raghunandan & Rama, 2005; Carey, Kortum & Moroney, 2012). Typ-ett fel innebär att revisorn avger en GC-varning till ett företag, där företaget sedan inte går i konkurs utan således fortlever. Typ-två fel i sin tur, innebär att en revisor inte har avgett en GC-varning, där företaget sedan försätts i konkurs (Carey, Kortum & Moroney, 2012), vilka enligt Geiger, Raghunandan & Rama (2005) uteslutande har varit fokus för lagstiftare och allmänheten i övrigt. En GC-varning förutsäger inte en konkurs för ett företag, men det är så intressenter och allmänheten tenderar att uppfatta det (Chen & Church, 1996; Levitan & Knobblet, 1985). En konkurs kan vara en mycket oförutsedd händelse, varför revisorn inte nödvändigtvis har misslyckats i sitt uppdrag om det är så att en GC-varning inte har utfärdats (Lennox, 1999). En outtalad osäkerhet om företagets fortsatta drift, innebär inte att företagets framtid är säker och på motsvarande vis innebär inte ett yttrande om företagets fortlevnad att företaget 2

13 kommer att misslyckas (Far Förlag, 2006). Det är dock högst osannolikt att en revisor skulle utfärda en GC-varning till ett företag som inte var, eller åtminstone lider en betydande grad av ekonomisk nöd (Nogler, 2004). I praktiken innebär principen om fortlevnad att revisorn ska bedöma företagets förmåga att fortsätta fortleva under en period på tolv månader, det vill säga fram till nästa bokslut (Far Förlag, 2006). För att ett företag ska kunna drivas vidare och undvika att erhålla en GCvarning, är det exempelvis av stor betydelse att eget kapital i företaget inte är förbrukat och sålunda att aktiekapitalet är intakt (Grönlund, Tagesson & Öhman, 2005). Historiskt sett har företag erhållit en GC-varning främst på grund av osäkerhet som grundar sig i ekonomiska problem (Maingot & Zeghal, 2010). Utöver problem som hänförs till ekonomiska orsaker till en GC-varning, kan händelser som härrör från verksamheten göra att en GC-varning utfärdas (Carrington, 2010). Enligt av en GC-varning, kan i sin tur uppenbara sig differentierat i företag (Maingot & Zeghal, 2010; Fleak & Wilson, 1994). 1.2 Problemdiskussion Företag A har tilldelats en GC-varning av företagets granskande revisor. En stor kund till företaget har valt att byta leverantör, vilket äventyrar framtida intäkter. Det i sin tur, gör att revisorn bedömer företagets förmåga att fortleva som osäker, varför en GC-varning utfärdas. Vid tidpunkt för bokslut året efter har företag A upphört sin existens. Likaså företag B har erhållit en GC-varning, men utifrån det faktum att företaget har en rådande kapitalbrist. Enligt lag ska revisorn i en sådan situation upplysa om att det råder brist på kapital i företaget och således återge det i revisionsberättelsen (Carrington, 2010). Vid tidpunkt för bokslut året efter, fortlever företag B. Ett företags förmåga att fortsätta sin verksamhet, är en av de mest grundläggande av bedömningar som en revisor ska göra och är ett populärt ämne inom redovisnings- och revisionsforskning (Altman & McGough, 1974; Nogler, 2004). Efter revisorsskandaler riktas uppmärksamhet mot revisorerna, där studier visar att de svarar på ökad observans med en, i sin tur, ökad benägenhet för att avge en GC-varning (Carey, Kortum & Moroney, 2012; Nogler, 2008; Geiger, Raghunandan & Rama, 2005). En GC-varning är en prediktion och ska 3

14 indikera att revisorn bedömer ett företags förmåga att fortleva som osäker med en tidshorisont på normalt tolv månader efter bokslutsdatumet (Carrington, 2010). Såväl företag A- som B har fått en GC-varning utfärdad i årsredovisningen, men utifrån olika orsaker. Efter det att en varning har tilldelats de båda företagen har det, förunderligt nog, resulterat i olika effekter. Intressenter i ett företag förväntar sig att ett företag ska upphöra sin existens efter det att revisorn har utfärdat en GC-varning. Revisorer i sin tur, följer de lagar och riktlinjer som finns för dem att tillgå (Maingot & Zeghal, 2010; Öhman, 2004; Geiger, Raghunandan & Rama, 2005). Utifrån det skapas per automatik ett föväntningsgap, där revisorer kritiseras och trovärdigheten för professionen minskar (Lee, Ali & Bien, 2009). Det finns olika händelser och orsaker till att en GC-varning utfärdas (Carrington, 2010; Menon & Williams, 2010; Altman & McGough, 1974; Maingot & Zeghal, 2010). En varning tenderar sedan att utfalla differentierat i företag (Fleak & Wilson, 1994). Citron och Taffler (1992) menar att det finns ett samband mellan en objektiv sannolikhet för att ett företag kommer att misslyckas och utfärdandet av en GC-varning. Forskning har behandlat orsaker till att en GC-varning utfärdas, där negativa trender och finansiella svårigheter tas upp som faktorer som vanligtvis utlöser en GC-varning (Maingot & Zeghal, 2010; Menon & Williams, 2010; Altman, 1968). För att kunna förklara vad det är som gör att företag ökar sannolikheten för att upphöra, har studier vidare fokuserat på att skapa modeller för att kunna predicera konkurser (Altman & McGough, 1974; Blum, 1974; Levitan & Knobblet, 1985; Latinen & Latinen, 1998; Guan Hua, 1997). Somliga hävdar att effekt till följd av en GC-varning i ett företag, kan ses som representativt för intressenters förväntningar på företaget i fråga (Blay & Geiger, 2001). Tidigare studier har dock påvisat att det endast är en liten andel av de företag som erhåller en GC-varning, som upphör sin existens (Lennox, 1999; Citron & Taffler, 1992; Maingot & Zeghal, 2010; Nogler, 2004). Hopwood, McKeown och Mutchler (1994) menar att varken revisorer eller prognosmodeller för konkurs är bra prediktioner för huruvida ett företag kommer att upphöra sin existens. Så, vad kan då förklara att en hög andel företag fortlever efter en GC-varning, som ändå torde vara ett mycket dramatiskt påstående från revisorn sida? Studier som nämnts i ovan diskussion, har exkluderat ett företags kapacitet som en förklaring till de typ-ett fel som 4

15 verkar vara ett resultat av revisorers uttalanden om fortsatt drift. Där kommer aktuell studie in. Lennox (1999) menar att revisionsberättelsen inte ger bra indikationer till intressenter när ett företag riskerar att upphöra. Andra studier menar att revisorernas bedömning av ett företags förmåga att fortleva, endast uttrycker dennes oro om ett företags framtid, eftersom att övriga intressenter i ett företag inte är oroade över företagets ställning (Ponemon & Schick, 1991) och intressant är vidare att reaktioner från ett företags ägare, investerare och övriga intressenter, har visat sig vara obefintligt i företag där andelen institutionellt ägande är lågt (Menon & Williams, 2010). En GC-varning fyller funktionen av att informera intressenter i ett företag, det vill säga signalera, om att det kan finnas potentiella problem för företaget i framtiden (Maingot & Zeghal, 2010; Altman & McGough, 1974), men om det nu är så som tidigare studier visar att en majoritet av de företag som erhåller en GC-varning fortlever, går det att fundera över syftet med att revisorn ska göra en bedömning av ett företags förmåga att fortleva. En anledning till att en övervägande majoritet av de företag som tilldelas en GC-varning fortlever, kan vara på grund av att revisorer är konservativa vad gäller att följa lagar och riktlinjer då de gör en bedömning om ett företags förmåga att fortleva (Maingot & Zeghal, 2010; Öhman, 2004). Revisorn tar i sin bedömning av ett företags fortsatta drift hänsyn till främst dokumenterbart material (Carrington, 2010) och ska enligt lagstiftning, i första hand fokusera på ett företags finansiella ställning (Maingot & Zeghal, 2010; Ponemon & Schick, 1991; Menon & Williams, 2010). Öhman (2004) har studerat svenska revisorer, där resultat tyder på att det finns en konservativ uppfattning om den granskning som genomförs, där det är viktigt för revisorn att kunna legitimera sina handlingar. Utifrån det, torde det inte vara konstigt att en GC-varning utfärdas till företag som sedan inte upphör, eftersom att revisorer är styrda av gällande lagar, regleringar och interna riktlinjer. Avsaknaden av subjektiva inslag, i aktuell studie definierat som ett företags kapacitet, i bedömningen av ett företags förmåga att fortleva, kan vara en förklaring till att det uppstår typ-ett fel. 5

16 Thornhill och Amit (2003) menar att det finns ett gap i förståelsen om varför det är så att exempelvis nya- och små företag tenderar att upphöra sin existens. Författarna menar vidare att olika företag, har olika resurser för att kunna hantera situationer (Thornhill & Amit, 2003). Lennox (1999) i sin tur, menar att en anledning till att det uppstår felbedömningar från revisorer, är på grund av att revisorn inte tar hänsyn till faktorer som bidrar med en förklaring till varför ett företag riskerar att upphöra. Sådana faktorer inkluderar bland annat ett företags storlek eller i vilket stadium i livscykeln som företaget befinner sig i (Lennox, 1999). Alltså, revisorn tar inte hänsyn till vilka möjligheter ett företag har för att kunna hantera problem som ligger till grund för att det finns osäkerhet kring dess förmåga att fortleva. Vidare kan det vara en förklaring till att revisorer gör felaktiga, om det nu är det dem gör, uttalanden. En revisor utgår från dokumenterbara underlag (Carrington, 2010), vilket således gör att ett företags kapacitet förbises. Dokumenterbara underlag och efterföljande av lagar och regleringar, är en objektiv bedömning som revisorn gör. Det går med hänsyn till det att hävda att ett företag som fortlever efter en GC-varning, vilket en majoriteten av de företag som erhåller en GC-varning gör, inte är ett tecken på att revisorn i fråga har gjort ett felaktigt utlåtande då de har ett starkt förhållningssätt till de lagar och riktlinjer som finns, utan att det helt enkelt är företaget i fråga som har haft kapacitet att hantera problem som utlöst en varning. Utifrån en sådan aspekt, framstår det mer problematiskt att kritisera revisorsprofessionen för att hålla en låg kvalitet. Det är snarare företag som har en hög kvalitet, då de lyckas att fortleva efter en GC-varning. Hur orsak till- och effekt av en GC-varning förhåller sig till varandra, är sedan tidigare bristfälligt studerat och likaså en förklaring som inkluderar företagets förmåga att stå emot händelser som har utlöst en GC-varning. Anmärkningsvärt är alltså att det verkar saknas forskning som belyser företagets roll i vilken effekt en GC-varning får, det vill säga då ett företag tilldelas en GC-varning så kommer företaget i fråga göra vad de kan för att fortleva, där förmågan att hantera händelser som ger upphov till en GC-varning avgör hur en GCvarning utfaller. 6

17 Thornhill och Amit (2003) menar att företag som går i konkurs, kan förklaras av att det finns en snedställning mellan vad ett företag kan göra och vad en viss situation kräver. Ponemon och Schick (1991) menar exempelvis att externa parter i förhållande till företaget, är avgörande då ett företag möter motgångar, eftersom att bristande stöd kommer att förvärra situationen ytterligare. Aktuell studie bygger på tanken att, revisorn uppfattar ett företags situation och avger en GC-varning utifrån en viss orsak, där företaget sedan hanterar varningen med sin kapacitet. Denna kombination, resulterar i differentierade effekter. 1.3 Problemformulering Vad är det som gör att en GC-varning utfaller differentierat i företag? 1.4 Syfte Syftet är att förklara varför en GC-varning utfaller differentierat, genom att integrera orsak till en GC-varning med ett företags kapacitet. 1.5 Begrepp GC-varning - En förkortning av Going Concern-varning, vilket innebär att ett företag erhåller en varning utfärdad av företagets granskande revisor, i revisionsberättelsen, utifrån att det finns en osäkerhet kring huruvida ett företag har förmåga att fortsätta sin drift 12 månader efter bokslutdatumet. På svenska går det under benämningen fortsatt drift (fortlevnadsprincipen). Typ I-fel - Revisorn avger en GC-varning till ett företag som inte går i konkurs (Lai, 2009; Geiger, Raghunandan & Rama, 2005; Carey, Kortum & Moroney, 2012) Typ II-fel - Uppstår då ett företag går i konkurs, utan att revisorn har utfärdat en GC-varning till företaget (Lai, 2009; Geiger, Raghunandan & Rama, 2005; Carey, Kortum & Moroney, 2012) Big4 KPMG, EY, PwC och Deloitte. Big-7 KPMG, EY, PwC, Deloitte, Grant Thornton, Mazars/SET och BDO. Dessa sju byråer bildar i aktuell studie variabeln Stor revisionsbyrå. 7

18 1.6 Disposition Studien följer en indelning som presenteras i figuren nedan, varvid en kort presentation om respektive kapitel återges. 8

19 2. Metod K apitel 2 går igenom metodologiska val samt hur teoretisk referensram har konstruerats. Kapitlet inkluderar även val av forskningsansats litteratur. 2.1 Konstruktion av teoretisk modell Syftet med aktuell studie är att förklara varför en GC-varning utfaller differentierat, genom att integrera orsak till en GC-varning med ett företags kapacitet. Huruvida orsak till en GCvarning i interaktion med ett företags kapacitet, kan påverka vilken effekt en GC-varning får är hittills ostuderat, varför det finns en utmaning i att identifiera varför en GC-varning inte utfaller homogent och varför det är så att företag tenderar att fortleva. Ett företags förmåga att fortsätta sin verksamhet som en going concern, är en grundläggande bedömning som granskande revisor i ett företag gör (Altman & McGough, 1974; Nogler, 2004). En GCvarning avges utifrån olika orsaker, där även effekt ter sig differentierat (Fleak & Wilson, 1994). Granskande revisor gör en bedömning av ett företags förmåga att fortleva och får därmed en roll i modellen, som berör dess benägenhet att avge en varning då det är motiverat utifrån ett företags situation. Efter bearbetning av befintlig litteratur om GC-varningar är uppfattningen att det skiljer sig mellan revisionsbyråer vad gäller att avge en GC-varning (Vanstraelen, 2002; Guan Hua, 1997; Citron & Taffler, 1992; Blay, 2005; Francis & Yu, 2009), vari teorin är utformad med utgångspunkt i att det råder en skillnad i benägenhet att avge en varning och att det i sin tur, kommer att påverka vilken effekt en GC-varning får. Med hänsyn till att en GC-varning kan avges utifrån olika händelser och orsaker, samtidigt som effekter tenderar att te sig differentierat, torde det rimligtvis finnas orsaker till en GCvarning som är av mer allvarlig karaktär än andra. Teoretisk referensram har i aktuell studie initialt skapats utifrån ett antagande om att det föreligger ett samband mellan orsak till varför en GC-varning utfärdas och hur en sådan varning utfaller, det vill säga effekt av en GCvarning (Se figur 1). 9

20 Figur 1 - Effekt av en GC-varning beror på orsak till varför en varning utfärdas Att effekt av en GC-varning beror på orsak till varför en varning har utfärdats, kan ses som en mer traditionell modell där tankar delvis bygger på tidigare studier som behandlar varför revisorn avger en GC-varning, men likaså studier (Ohlson, 1980; Altman, 1968; Beaver, 1966; Levitan & Knobblet, 1985; Mutchler, 1985) som berör prediktioner av företag som har en ökad sannolikhet för att upphöra sin existens. Med ett antagande om att en GC-varning endast utfärdas då det är högst sannolikt att ett företag kommer att upphöra (Citron & Taffler, 1992; Nogler, 2004), samtidigt som en liten andel företag som tilldelas en GC-varning faktiskt upphör att existera (Lennox, 1999; Citron & Taffler, 1992; Maingot & Zeghal, 2010; Nogler, 2004), har dock tanken skapats om att det är det enskilda företaget i fråga som kommer vara avgörande då effekt av en GC-varning ska förklaras. Thornhill och Amit (2003) har i sin studie undersökt företag som gått i konkurs, för att möjliggöra en förklaring till varför företag har upphört att existera och bygger på att det är ett företags resurser som avgör hur väl ett företag kan stå emot den situation de befinner sig i. För att kunna förklara effekt av en GCvarning och således uppfylla aktuell studies syfte, måste därmed en traditionell modell utvidgas och gå bortom en förklaring av att effekt av en GC-varning enbart kan förklaras utifrån orsak till varför varningen har utfärdats och integrera ett företags kapacitet. Således, om ett företag har problem och är i behov av exempelvis finansiering, kommer effekt av en GC-varning delvis att påverkas av ett företags relationer till kreditgivare. När en GC-varning har utfärdats, utifrån en viss orsak, är det ett företags kapacitet att hantera problem avgörande för hur en GC-varning kommer att utfalla. Aktuell studie ser på ett företags kapacitet som förmåga att kunna hantera händelser och problem som gör att en GCvarning utfärdas. Vidare har studien definierat ett företags kapacitet utifrån dimensioner av intern- respektive extern kapacitet. Intern kapacitet är ett företags erfarenheter, rutiner och 10

21 kunskap. Extern kapacitet i sin tur, är ett företags relationer, nätverk och rykte gentemot intressenter och övriga omgivningen. Utifrån ovanstående argument, kan orsak till en GC-varning i interaktion med ett företags kapacitet att hantera en varning, förklara varför en GC-varning tenderar att utfalla differentierat i företag och främst, varför företag överlever efter att de har tilldelats en varning (Se figur 2). Figur 2 - Effekt av en GC-varning utefter orsak och kapacitet 2.2 Forskningsansats Utifrån aktuell studies syfte, att förklara varför en GC-varning utfaller differentierat i företag, genom att integrera orsak till en GC-varning med ett företags kapacitet, har orsak till- och effekt av en GC-varning delvis behandlats i litteraturen tidigare. Vad som inte tagits i beaktande är ett företags möjlighet att bemöta en GC-varning, det vill säga ett företags kapacitet att hantera problem som ligger till grund för en varnings utfärdande. Det finns med hänsyn till det en interaktionseffekt av en GC-varning, där orsak till en GC-varning i kombination med företagets kapacitet, förklarar hur en GC-varning utfaller. Det har således identifierats ett kunskapshål på området, vilket aktuell studie ämnar fylla. En utforskande studie, explorativ studie, blir aktuell då den ofta syftar till att nå kunskap som sedan kan ligga till grund för fortsatta studier inom området (Patel & Davidsson, 2011). Studien antar en forskningsansats, där såväl deduktiva- som induktiva drag kan antas för att uppnå aktuell studies syfte. På de områden där det finns befintlig litteratur att använda, kan en deduktiv ansats antas. Deduktion är en beskrivning på ett förehållande mellan teori och empiri där teoretiska ställningstaganden härleds i hypoteser som sedan testas empiriskt (Bryman & Bell, 2005). Utifrån delvis befintlig teori härleds hypoteser som sedan testas mot en empirisk verklighet för att kunna styrka, eller avstyrka antaganden om att det finns ett samband mellan 11

22 orsak till en GC-varning, i interaktion med ett företags kapacitet och vidare effekt av en GCvarning. De områden där befintlig litteratur saknas, är de delar där det finns ett kunskapshål, varför en induktiv ansats kan tillämpas. En induktiv ansats utgår, till skillnad från en deduktiv ansats, från empiriska observationer för att sedan bygga en teori (Bryman & Bell, 2005). Ambitionen har initialt varit att genomföra en generaliserande kvantitativ studie, samt en fallstudie av kvalitativ art. Då svårigheter kan vara förknippat med att mäta ett företags kapacitet, hade en kvalitativ metod kunnat fungera som en förstudie, vilket dock förutsätter att företagens reaktioner på en GC-varning är homogena vilket de inte torde vara, likt Fleak och Wilsons (1994) antagande. På grund av tidsbrist har således en fallstudie prioriterats bort, likaså de induktiva drag som hade tillförts via en fallstudie. Aktuell studie har inte gjort observationer av företag, utan utvecklat en teori, det vill säga en föreställning om hur effekt av en GCvarning beror på orsak till en GC-varning i interaktion med ett företags kapacitet. Studien proponerar faktorer som ska representera ett företags kapacitet, vilka är de som utgör grunden för studien då det är mått på kapacitet som även ligger till grund för interaktionshypoteserna. Då aktuell studie inkluderat kapacitet som en förklaring till hur en GC-varning utfaller, har en egen kapacitetsteori formulerats för att kunna generera en föreställning om hur effekt av en GC-varning, kan förklaras genom att ta ett företaget i fråga i beaktande. Litteratur och teori på området för kapacitet, är närmast resursberoendeteorin. På grund av att aktuell studie innefattat ett relativt omfattande empiriskt arbete, har dock en egenutvecklad kapacitetsteori varit mer motiverad. Aktuell studie formulerar hypoteser som bygger på orsak till en GCvarning i interaktion med kapacitet, vilket gör att en generalisering av samband erhålls, snarare än en generalisering mot population. Då det sedan tidigare inte finns befintliga studier som förklarar aktuell studies intention, är primärt syfte inte att kunna generalisera resultat för en hel population, utan snarare att kunna skapa ett verktyg för hur man kan förklara varför effekter av en GC-varning skiljer sig mellan företag. 12

23 2.3 Val av litteratur För att kunna besvara aktuell studies problemformulering och således även dess syfte, har litteratur inom området för going concern, revisionskvalitet samt prediktioner av konkurser varit tillgripbara. Studier som behandlar skillnader i benägenhet att avge en GC-varning relaterat till storlek på revisionsbyråer har delvis utgjort en grund för de antaganden som återfinns i teoretisk referensram. Litteratur som berört konkurser och förklaringar till varför företag tenderar att upphöra sin existens har delvis skapat en grund för antaganden om att vissa orsaker som ligger till grund för en GC-varning, rimligtvis är av mer allvarlig karaktär än andra. Vidare har studier som studerat uppkomsten av så kallade typ-ett fel behandlats, vari det har framgått att de företag som efter en GC-varning tenderar att upphöra sin existens är en liten andel i förhållande till de som erhåller en varning. Då aktuell studie gått bortom mer traditionella förklaringar av effekt av en GC-varning, är litteratur inom området mer bristfällig. Resonemang och argumentation som förs fram i teoretisk referensram grundas således till stor del på egna resonemang och egen argumentation. 13

24 3. Att erhålla en GC-varning K apitel 3 introducerar principen om going concern, samt vilka händelser som kan föranleda tvivel om ett företags förmåga att fortleva från revisorns sida. 3.1 Att upprätta finansiella redovisningsrapporter Ett företag ska upprätta finansiella redovisningsrapporter, för att bland annat kunna tillgodose intressenters behov av information (Altman & McGough, 1974; Thomasson, Arvidsson, Carrington, Johed, Lindquist, Larson & Rohlin, 2010). Revisorn kan med hänsyn till det ses som en mellanhand mellan ett företag och användare av finansiella rapporter, det vill säga företagets intressenter (Altman & McGough, 1974). Då ett företag upprättar finansiella rapporter, finns det ett antal grundläggande principer som redovisningen ska bygga på. En av de mest grundläggande principerna bland dessa är principen om fortsatt drift. Principen om fortsatt drift finns med anledning av att upptäcka företag som riskerar att upphöra sin existens, så tidigt som möjligt, så att investerare och andra intressenter kan fatta beslut därefter (Altman & McGough, 1974). Fortlevnadsprincipen innebär att företag kan värdera sina tillgångar och skulder utifrån ett antagande om att företaget kommer att fortsätta sin verksamhet i all framtid (Thomasson et al., 2010; Grönlund, Tagesson & Öhman, 2005). Sammantaget går det att säga att tillgångar och skulder bokförs på bokföringsmässiga grunder, det vill säga på basis av att företaget kommer att kunna realisera tillgångar och betala sina skulder (Maingot & Zeghal, 2010). Principen får stor betydelse när företag upprättar sin redovisning, då det gör det möjligt att redovisa exempelvis en värdeminskning på tillgångar utifrån en förväntad nyttjandeperiod (Thomasson et al., 2010). 3.2 Revisionsberättelsen Revisorns roll är att säkerställa kvaliteten på upprättad information som ett företags finansiella rapporter uppvisar och kan med utgångspunkt i agentteorin sägas vara att försäkra att information som utges om ett företag är tillförlitlig (Jansson, Jonnergård & Larsson, 2013). Ägare och övriga intressenter i ett företag delges revisorns rapportering i form av en revisionsberättelse, som lämnas efter avslutad granskning (Carrington, 2010). I 14

25 revisionsberättelsen framgår det att revisorn har genomfört en revision för att försäkra sig om att ett företags årsredovisning inte innehåller några väsentliga felaktigheter (Carrington, 2010). Revisionsberättelsen utges med hög, men alltså inte med en definitiv säkerhet om att ett företags förvaltning och räkenskaper är korrekt (Far Förlag, 2006). Väsentlighet är ett viktigt begrepp vid en revision, vilket framgår i revisionsberättelsen där det framgår att en revision innefattar en granskning av ett urval underlag och annan information i räkenskapshandlingarna (Carrington, 2010). Det innebär att revisorn ska genomföra en granskning för att få en uppfattning om redovisade belopp och rimligheten i dessa, vilket bland annat görs genom analyser av finansiella nyckeltal och trender i ett företag (Carrington, 2010; Far Förlag, 2006). Väsentlig information är sammantaget information som är av betydelse för de som använder ett företags finansiella rapporter och kan vara information om enskilda händelser inom företaget, men även om ett företag i stort (Carrington, 2010). Om det finns något som gör att revisorn bedömer att ett företag inte längre kan anses uppfylla krav enligt going concern, ska det alltså tydligt framgå i revisionsberättelsen (Far Förlag, 2006; Balans nr 3, 2006). En GCvarning utfärdad i revisionsberättelsen innebär att ett företag inte kan realisera sina tillgångar och betala skulder inom ramen för ordinarie verksamhet (Carrington, 2010) och refererar till den tolvmånadersperiod som löper efter bokslutsdagen (Far Förlag, 2006). 3.3 Going Concern-varning Det finns olika händelser och orsaker till att en GC-varning kan komma att utfärdas (Carrington, 2010; Maingot & Zeghal, 2010; Menon & Williams, 2010; Altman & McGough, 1974). En revisor gör en bedömning av ett företags förmåga att fortleva och oavsett vilken granskande revisionsbyrå ett företag har, ska en bedömning om fortlevnad ske utefter samma lagar och riktlinjer. Citron och Taffler (1992) menar att en objektiv sannolikhet för att ett företag kan komma att upphöra sin existens, har ett positivt samband ett utfärdande av en GCvarning. Ett exempel på en sådan objektiv bedömning, är då ett företag har kapitalbrist (Carrington, 2010) där aktiebolagslagen (ABL 25kap, 13 ) tar utgångspunkt i ett företags egna kapital som inte får understiga hälften av registrerat aktiekapital. 15

26 3.3.1 Orsak till en GC-varning ISA570 Fortsatt drift listar händelser och förhållanden som i kombination, eller enskilt, kan göra att en GC-varning utfärdas (Carrington, 2010) (Se Appendix 1). Orsaker till en GCvarning kategoriseras ofta i termer av finansiella problem samt problem som kan hänföras till verksamheten (Carrington, 2010; Menon & Williams, 2010). Aktuell studie har utgått från en liknande indelning, där sedan olika underkategorier har skapats, för att öka specificering av de händelser som ingår under de olika orsaksgrupperna ytterligare. Likaså för att kunna hänföra händelser till kategorier utefter studiens syn på hur allvarliga olika problem torde vara. I aktuell studie ses såväl verksamhetsrelaterade-, som ekonomiska orsaker som objektiva bedömningar, eftersom att de finns uttryckt i lagar, regleringar och standards. Verksamhetsrelaterade orsaker är av något mildare karaktär, eftersom att tidigare studier menar att det främst är ett företags finansiella situation som en revisor ska fokusera på (Louwers, 1998; Maingot & Zeghal, 2010; Ponemon & Schick, 1991; Menon & Williams, 2010). Revisorn ska dock ändå ta hänsyn till bredare organisatoriska egenskaper då de utför sin granskning (Menon & Williams, 2010; Ponemon & Schick, 1991), varför verksamhetsrelaterade orsaker till en GC-varning ändock bör tas i beaktande. Citron och Taffler (1992) i sin tur, menar att det är en kombination av dålig finansiell ställning och en händelse som hotar ett företags fortlevnad, som kommer att leda till att ett företag erhåller en GC-varning. Nedan redogörs för verksamhetsrelaterade- samt ekonomiska orsaker. Verksamhetsrelaterade orsaker och händelser som gör att en GC-varning kan komma att utfärdas, har i aktuell studie särskilts mellan interna- och externa händelser, eftersom att de händelser som kan hänföras till verksamhetsrelaterade orsaker till en GC-varning, i ISA570 Fortsatt drift, är av olika karaktär. Interna händelser är i aktuell studie händelser som inträffar inom verksamheten, medan externa händelser är händelser som inträffar externt sett i förhållande till företaget. Verksamhetsrelaterade orsaker till en GC-varning, torde inte vara lika utbredda som händelser av finansiell karaktär, eftersom att det är ett företags finansiella ställning som revisorn enligt lag främst ska fokusera på (Louwers, 1998; Maingot & Zeghal, 2010; Ponemon & Schick, 1991; Menon & Williams, 2010). Händelser som hänförs och 16

27 inkluderas i aktuell orsaksgrupp, verksamhetsrelaterade orsaker, sammanfattas nedan (Se figur 3). Figur 3 - Verksamhetsrelaterade orsaker till en GC-varning Figur 3 förtydligar händelser som gör att revisorn kan ha tvivel vad gäller ett företags förmåga att fortleva. Interna händelser refererar till omständigheter som inträffar internt, såsom att det råder brist på arbetskraft eller att ett företag förlorar en internt viktig person. Externa händelser i sin tur, berör händelser som sker externt sett i förhållande till företaget, såsom att ett företag förlorar en viktig kund eller att det finns problem med leverantörer och således, de förnödenheter som leverantörer tillgodoser ett företag med. Ekonomiska orsaker berör händelser som på ett mer direkt sätt kan speglas i ett företags finansiella ställning. Det har vidare gjorts en särskiljning av ekonomiska orsaker varav problem som härrör ur rörelsen, problem relaterat till finansiering av verksamheten samt problem som beror på kapitalbrist åtskiljs. Händelser som hänförs och inkluderas i orsaksgruppen ekonomiska orsaker, sammanfattas nedan (Se figur 4). 17

28 Figur 4 - Ekonomiska orsaker till en GC-varning Figur 4 förtydligar ekonomiska händelser som kan göra att ett företags förmåga att fortsätta sin drift kan ifrågasättas. Händelser som hänförs till rörelseproblem, är då ett företag har osäkra tillgångar, att de har en negativ resultatutveckling eller att de gått med förlust innevarande år. Finansieringsproblem i sin tur, relaterar till händelser som att ett företag har problem att erhålla eller säkra framtida finansiering, eller att de har problem med att upprätthålla befintliga lånevillkor. Slutligen kan ett företag ha kapitalbrist, vilket råder då ett företag har förbrukat eget kapital, som i sin tur gör att registrerat aktiekapital urholkas. Likaså då företaget har likviditetsbrist och således, svårt att upprätthålla betalningsförpliktelser. Kapitalbrist, är en händelse där revisorn får tydligt stöd från lagen (Carrington, 2010) Effekt av en GC-varning En vanlig uppfattning är att företag står inför ett definitivt upphörande av dess existens efter det att en GC-varning har utfärdats, eftersom att en varning utfärdas med grund i att det finns en osäkerhet från revisorns sida om ett företags förmåga att fortleva under en kommande period på tolv månader. Fleak och Wilson (1994) menar dock att det inte går att anta homogena effekter av en GC-varning, vilket delvis kan sägas vara i linje med studier som visar att en majoritet av de företag som erhåller en GC-varning, inte går i konkurs (Meingot & Zeghal, 2010; Lennox, 1999; Nogler, 2004; Citron & Taffler, 1992). 18

29 Feldmann och Read (2013) presenterar forskningsresultat som tyder på att företag som erhåller en GC-varning, tenderar att få ett nedgraderat kreditbetyg. Ett försämrat kreditbetyg kan i sin tur, försvåra möjligheter för ett företag att erhålla nya lån och krediter, från såväl finansiärer som övriga kreditgivare såsom leverantörer. Aktuell studie utgår från det faktum att en GC-varning utges på grund av en osäkerhet om ett företags förmåga att fortleva, samtidigt som andra studier (Meingot & Zeghal, 2010; Lennox, 1999; Citron & Taffler, 1992; Nogler, 2004) presenterar resultat som tyder på att en majoritet av de företag som erhåller en GC-varning fortlever. Studien har som effekt av en GC-varning därför inkluderat upphörd existens, det vill säga konkurs och likvidation, alternativt fortlevnad. Aktuellt kapitel har presenterat orsak till- och effekt av en GC-varning. Nästkommande kapitel presenterar aktuell studies teoretiska referensram och introducerar ett företags kapacitet och interaktionseffekter som uppstår då orsak till en GC-varning integreras med ett företags kapacitet. Det bidrar i sin tur med en förklaring till varför effekt av en GC-varning tenderar att utfalla differentierat. 19

30 4. Teoretisk referensram K apitel 4 ämnar förklara varför effekt av en GC-varning utfaller differentierat. Utifrån delvis befintlig teori och litteratur, men främst egen argumentation, härleds hypoteser som belyser hur händelser som ger upphov till en GC-varning, i interaktion med kapacitet, resulterar i upphörd existens eller fortlevnad. 4.1 Vad förklarar effekt av en GC-varning? Det finns olika händelser som i kombination, eller var för sig, gör att en GC-varning utfärdas (Carrington, 2010). Det finns sedan en föreställning om att företag har kapacitet för att kunna hantera det som ligger till grund för att en GC-varning har utfärdats. Med andra ord; Olika företag har olika möjligheter och förutsättningar för att kunna hantera en GC-varning, vilket påverkar hur effekt av en GC-varning ter sig. Utifrån ett antagande om att en GC-varning inte påverkar företag på ett homogent vis (Fleak & Wilson, 1994), kan orsaker som ligger till grund för en GC-varning, i interaktion med ett företags kapacitet att hantera en varning, förklara varför effekter uppenbarar sig differentierat i företag. Effekt av en GC-varning kan med hänsyn till det, dels sägas vara beroende av det som gör att en GC-varning utfärdas och dels hur företaget i fråga sedan efter erhållande kan hantera de problem som gör att det finns tvivel om ett företags förmåga att fortsätta sin verksamhet (Se figur 5). Figur 5 Teoretisk referensram 20

31 Figur 5 ovan representerar den teoretiska referensram som aktuell studie har utvecklat. Till vänster finns de orsaksgrupper som gör att revisorn utfärdar en GC-varning, dels utifrån problem som är hänförbara till verksamheten och dels problem som är av ekonomisk karaktär. Revisorn i ett företag ska ta hänsyn till väsentlig information i de finansiella rapporterna, vilket är något som avgörs från företag till företag, där det i slutändan är revisorns professionella omdöme som kommer att styra huruvida en GC-varning utfärdas eller ej (Altman & McGough, 1974; Carrington, 2010). Om en varning kommer att produceras, är således en fråga som handlar om revisorns omdömesförmåga i olika orsaker. Vilken effekt en GC-varning får, beror med hänsyn till ovanstående, dels på hur revisorn uppfattar ett företags situation och i vilket skede denne väljer att utfärda varningen. Då en GC-varning har utfärdats och tilldelas ett företag, är det orsaken som har skapat varningen i interaktion med ett företags förmåga att hantera den, som kommer att resultera i mer eller mindre dramatiska effekter i ett företag i fråga. Varför är det så? Ohlsson (1980) menar exempelvis i sin studie att ett företags storlek kan vara en viktig och förklarande faktor som påverkar sannolikheten för att ett företag kommer att upphöra sin verksamhet efter det att en GC-varning har tilldelats dem. Thornhill och Amit (2003) menar, i sin tur, att ålder är en egenskap som kan förklara varför företag upphör att existera. I linje med aktuell studies teoretiska referensram, kan det förklaras genom att beroende på ett företags internarespektive externa kapacitet, så har företag olika förutsättningar för att kunna hantera problem som uppstår. Företag som erhåller en GC-varning borde ha en, i stort sett, obefintlig sannolikhet för att inte upphöra sin existens. Levitan och Knobblet (1985) menar att det går att förvänta sig en positiv korrelation mellan en GC-varning och upphörd existens, medan Fleak och Wilson (1994) menar att det inte går att anta homogena effekter i ett företag efter en GC-varning. Det är i linje med de studier som tyder på att endast en liten andel av de företag som erhåller en GCvarning, upphör att existera (Maingot & Zeghal, 2010; Nogler, 2004; Lennox, 1999; Citron & Taffler, 1992), vilket kan ses som något underligt eftersom att det finns studier som menar att såvida inte sannolikheten för att ett företag kommer att upphöra sin verksamhet är mycket 21

32 hög, är sannolikheten för att revisorn kommer att avge en GC-varning, i sin tur, mycket låg (Citron & Taffler, 1992; Nogler, 2004). Det ligger till grund för tanken om att revisorn uppfattar ett företags situation, vari denne utfärdar en GC-varning, men där rimligtvis ett företag sedan besitter viss kapacitet som gör att de har olika förutsättningar för att kunna hantera problem. Denna kapacitet är det som skiljer företag som upphör sin existens från de som fortlever. Företag som inte upphör sin existens, tyder i sådant fall inte nödvändigtvis på att revisorn har gjort en felaktig bedömning. Revisorn ska i sin bedömning om fortsatt drift ta hänsyn till en rad faktorer i en organisation och inte enbart fokusera på finansiella underlag (Ponemon & Schick, 1991), även om det är ett företags finansiella ställning som de enligt lagstiftning, i första hand ska fokusera på (Maingot & Zeghal, 2010; Ponemon & Schick, 1991; Menon & Williams, 2010). I kapitel 3 presenterades orsaker till en GC-varning, där orsaker som direkt speglas sig i ett företags finansiella ställning, skiljs från de verksamhetsrelaterade som indirekt påverkar ett företags finansiella ställning. Det går utefter en sådan klassificering att rangordna orsaker till en GCvarning utefter en allvarlighetsskala, där verksamhetsrelaterade problem kan ses som ett förstadium till händelser hänförbara till orsaker av ekonomisk karaktär. Problem som kan relateras till verksamheten, kommer med ett sådant antagande inte att vara händelser som gör att ett företag upphör att existera, såvida inte ett företag i fråga saknar kapacitet för att hantera sådana händelser. Återigen, olika företag har olika kapacitet och således olika förutsättningar, vilket gör att somliga kan hantera en GC-varning med större framgång, medan andra kommer att upphöra att existera. Att ett företags kapacitet för att hantera en GC-varning är det som gör att effekt av en GCvarning utfaller differentierat, utgör i modellen en intressant aspekt. Det eftersom att företag kan erhålla en GC-varning utifrån liknande händelser och där företagens ställning, rent objektivt är av samma allvarliga karaktär, men där effekt sedan utfaller differentierat. För att möjliggöra en förklaring till varför effekt av en GC-varning inte utfaller homogent, omfattar kommande avsnitt två delar. Den första delen berör revisorns roll i modellen och hur denne uppfattar ett företags situation. Här blir det särskilt intressant när revisorn väljer att utfärda en varning, det vill säga vilken benägenhet granskande revisor har för att avge en GC-varning. 22

33 Efterkommande avsnitt berör ett företags kapacitet och hur det kan bidra med en förklaring till att företag kan överleva efter det att de erhållit en GC-varning. 4.2 Revisionsbyrå En revisor ska i enighet med god revisionssed noga överväga förhållanden och händelser i ett företag som kan ge upphov till att en GC-varning bör utfärdas (Ponemon & Schick (1991). Den bedömning som revisorn ska göra är vidare definierad av lagar och riktlinjer, vilka revisorn är noga med vad gäller att följa (Maingot & Zeghal, 2010; Öhman, 2004). En bedömning innefattar således även ett delvis subjektivt bedömande, som i sin tur innebär en professionell bedömning från revisorns sida (Maingot & Zeghal, 2010). Warren och Alzola (2009) menar att revisorer tenderar att identifiera sig med klientföretaget i fråga, med den byrå de arbetar för eller revisorsprofessionen, vilket kommer att påverka dess handlande. Det finns utifrån ovanstående avsnitt orsaker och händelser till varför en GC-varning utfärdas som är av mer allvarlig karaktär än andra, där granskande revisionsbyrå har en viktig roll i att, i det skede då det är motiverat utifrån ett företags situation, avge en bedömning som speglar ett företags förmåga att fortsätta sin drift. Benägenhet att avge en GC-varning skiljer sig mellan revisorer och vidare, mellan revisionsbyråer, i termer av att granskande revisionsbyrå har olika incitament för att avge, eller inte avge, en GC-varning. Utgångspunkten för att det skiljer sig i benägenhet att avge en GC-varning mellan revisionsbyråer, är utifrån ett ekonomiskt beroende och således, risken för att förlora klientföretaget i fråga. Likaså utifrån granskande revisionsbyrås rykte och risken att erhålla negativ publicitet om de gör en felaktig bedömning Risk för klientförlust Granskande revisionsbyrå riskerar att, efter att de har utfärdat en GC-varning, förlora klientföretaget i fråga och således även de intäkter som klienten genererar (Citron & Taffler, 1992; Carey, Geiger & O Connell, 2008). Resultat från tidigare studier har påvisat att revisorer är mindre benägna att avge en GC-varning då det finns ett ekonomiskt beroende (Vanstraelen, 2002), detta trots att det kan vara motiverat utifrån ett företags hälsa. Med utgångspunkt i att det finns ett positivt samband mellan en utfärdad GC-varning och 23

34 revisorsväxling, är incitament för att inte avge en GC-varning större för en mindre granskande revisionsbyrå, eftersom att sådana byråer har en mindre klientbas och är således mer beroende av de klientföretag de har. I en revisionsbyrå med en bredare klientbas kan ett ekonomiskt beroende slås ut på ett större antal klienter om det är så att en klient faller bort. Studier har dock påvisat att en majoritet av de företag som tilldelas en GC-varning, har granskats av en mindre revisionsbyrå (Guan Hua, 1997; Citron & Taffler, 1992), vilket dock rimligtvis kan förklaras av att klienter i sådana byråer är mindre, med en finansiell ställning som är sämre redan från början (Citron & Taffler, 1992; Kaplan & Williams, 2011). En mindre granskande revisionsbyrå, identifierar sig i högre grad med klientföretaget, vilket Warren och Alzola (2009) menar påverkar de beslut som revisorn fattar. Författarna menar att desto mer framträdande en sådan identifiering är, desto mindre är sannolikheten att revisorn kommer att ha en oberoende ställning då de genomför sin granskning och fattar beslut (Warren & Alzola, 2009). En granskande revisionsbyrå där ett oberoende är hotat, kommer att rapportera till fördel för klientföretaget (Blay, 2005) och avvakta med att avge en GC-varning till dess att det inte finns någon möjlighet, det vill säga då all subjektivitet i en bedömning är uttömd och de blir tvungna att utfärda en GC-varning. Då en liten revisionsbyrå utger en GCvarning, är det med stor sannolikhet ytterst motiverat, eftersom att en mindre byrå antas ha en mer konsulterande relation till sina klienter. En stor revisionsbyrå kan upprätthålla en oberoende situation bättre än en mindre granskande revisionsbyrå, eftersom att de har en mer distanserad relation till klienter. Därmed har de lättare för att avge en GC-varning då det är motiverat utifrån klientföretagets situation. Då granskande revisionsbyrå kan upprätthålla sitt oberoende, är det osannolikt att revisorn kommer att rapportera till klientföretagets favör (Blay, 2005), varför en stor granskande revisionsbyrå kommer att rapportera oberoende av klientföretagets påverkan Risk för negativ publicitet Som sagt ovan, så riskerar granskande revisionsbyrå att förlora klientföretag efter det att en GC-varning har utfärdats (Citron & Taffler, 1992; Carey, Geiger & O Connell, 2008), men samtidigt så värjer de sig gentemot ett företags intressenter såsom aktieägare, finansiärer och 24

35 övriga intressenter (Guan Hua, 1997). Resultat tyder på att revisorer är noga vad gäller att följa lagar och riktlinjer som finns uttryckta i standards då de gör en granskning av företag (Maingot & Zeghal, 2010; Öhman, 2004) och Krishnan och Schauer (2001) presenterar vidare resultat som visar att efterföljande av lagar och regler tenderar att öka med storlek på granskande revisionsbyrå. Ju större revisionsbyrå, desto mer frekvent är byrån i att avge GCvarningar i ett tidigare skede, eftersom att de är mer kommersiella och uppmärksammas i högre grad av media och allmänheten, vari misstag syns än mer tydligt i en sådan byrå (Reynolds & Francis, 2001; Menon & Williams, 1994). Genom att revisorer följer lagar och regleringar, kan de trots att företag inte upphör att existera efteråt, ändå försäkra sig om att det har utfärdat en GC-varning i enlighet med bestämmelser de har att utgå från. Öhman (2004) menar vidare att det skadeståndsansvar som revisorer sitter på, tenderar att få motsatt effekt eftersom att det blir mycket fokus på att göra saker rätt, vilket i sin tur gör att revisorer blir självfokuserade. En stor revisionsbyrå har med hänsyn till ovan, incitament att inte missa att tilldela en GC-varning till ett företag som sedan kan komma att upphöra sin existens, då det kan skapa mycket dålig publicitet för byrån i fråga (Menon & Williams, 1994) Benägenhet att avge en GC-varning Utifrån ovanstående två stycken, har det argumenterats för att det skiljer sig i benägenhet att avge en GC-varning mellan olika stora revisionsbyråer och i aktuellt stycke summeras de antaganden som gjorts. Francis & Yu (2009) menar att de större revisionsbyråerna är mer benägna att utfärda en GC-varning än andra revisionsbyråer. Likaså Vanstraelen (2002) presenterar resultat som tyder på att stora revisionsbyråer är mer frekventa i att avge en GCvarning. En stor revisionsbyrå har incitament att ge en varning i ett tidigare skede, eftersom att en utebliven varning till ett företag som sedan går i konkurs kommer att påverka byråns rykte negativt. Det faktum att en stor byrå avger en varning i ett tidigt skede, gör också att ett företag har möjlighet att parera problem som har utlöst en varning. Allt annat lika, givet att en GC-varning har utfärdats av en stor revisionsbyrå, så ökar sannolikheten för att ett företag kommer att kunna fortleva. 25

36 En liten revisionsbyrå är mindre benägen att avge en GC-varning, dels på grund av att det finns ett ekonomiskt beroende och dels på grund av att de har en närmre relation till sina klienter. Det faktum att en liten byrå väntar längre med att avge en GC-varning, gör att de signalerar i ett sent skede, vilket torde förbättra träffsäkerheten. Det är delvis hänförbart till studier som tyder på att om inte sannolikheten för konkurs är mycket hög, är sannolikheten för att avge en varning i sin tur mycket låg (Citron & Taffler, 1992; Nogler, 2004). Därmed, en liten revisionsbyrå har incitament att hålla inne en GC-varning och kommer med hänsyn till det att lämna en GC-varning då de enligt lagstiftning inte har något handlingsalternativ, eller i en situation då effekt av en GC-varning endast har ett möjligt utfall, upphörd existens. Allt annat lika, så ökar sannolikheten för att ett företag kommer att upphöra sin existens då de granskas av en liten revisionsbyrå. Argument i ovanstående avsnitt talar för att det finns en skillnad i benägenhet att avge en GCvarning mellan stora- respektive små revisionsbyråer. Kontentan lyder, en stor granskande revisionsbyrå ökar sannolikheten för att ett företag kan fortleva efter att de tilldelats en GCvarning, medan en liten granskande revisionsbyrå, i sin tur, ökar sannolikheten för att ett företag kommer att upphöra sin existens. 4.3 Interaktionseffekter relaterat till revisionsbyrå Utifrån ovanstående, så kommer företag som erhåller en GC-varning från en stor granskande revisionsbyrå att ha en ökad sannolikhet för att överleva. Företag, som å andra sidan, granskats av en liten revisionsbyrå, kommer att ha en ökad sannolikhet för att upphöra sin existens. Aktuell studie bygger dock på tanken att effekt av en GC-varning, inte enbart kan förklaras utifrån vilken revisionsbyrå ett företag har. Således, det är inte storlek på granskande revisionsbyrå som avgör huruvida ett företag upphör sin existens eller fortlever efter att de har tilldelats en GC-varning, utan det finns en föreställning om att det uppstår interaktionseffekter då orsak till en GC-varning integreras med granskande revisionsbyrå. Alltså, utifrån olika orsaker till att ett företag tilldelas en GC-varning, så kommer effekt att avvika från de grundantaganden som gjorts ovan. Det vill säga, i vilka situationer kommer ett företag att fortleva, trots att företaget har granskats av en liten revisionsbyrå? Alternativt; När minskar 26

37 sannolikheten för ett företag att fortleva då de erhåller en GC-varning, trots att en varning har utfärdats av en stor granskande revisionsbyrå? Följande avsnitt argumenterar för varför, eller varför inte, händelser som orsakar en GCvarning kommer att följa grundhypotesen (Stora revisionsbyråer ökar sannolikheten för överlevnad, medan små revisionsbyråer ökar sannolikheten för att företag upphör sin existens) (Se tabell 1). Orsak till en GC-varning Revisionsbyrå Stor Liten Interna problem Fortlevnad Upphörd existens Externa problem Fortlevnad Upphörd existens Rörelseproblem Upphörd existens Upphörd existens Kapitalbrist Fortlevnad Fortlevnad Finansieringsproblem Fortlevnad Upphörd existens Tabell 1 - Orsak till en GC-varning i interaktion med revisionsbyrå Interna problem i interaktion med revisionsbyrå Ett företag som har en stor granskande revisionsbyrå, vilken är mer benägen att avge en GCvarning och vidare, i ett tidigare skede, kommer att ha en ökad sannolikhet för att överleva om en varning utfärdas med anledning av att företaget har interna problem. Det eftersom att GCvarningen utges i ett tidigt skede, varför företagets möjligheter att kunna lösa sådana problem ökar, innan dess att de hunnit rotat sig för djupt i ett företagets finansiella ställning. Interna problem kan uppstå snabbt, men behöver samtidigt inte vara av långsiktig karaktär, varför sannolikheten för att överleva fram tills nästkommande bokslut ökar, i linje med grundhypotesen. Om ett företag, å andra sidan, erhåller en GC-varning utifrån interna problem men av en liten granskande revisionsbyrå, grundar det sig i att problemet i fråga är av så pass kritisk art för ett 27

38 visst företag, varför granskande revisionsbyrå väljer att avge en varning. Det har tidigare argumenterats för att en liten revisionsbyrå väntar längre innan de ger en varning, varför sannolikheten för konkurs ökar. Om ett företag har interna problem så har den mindre revisionsbyrån gjort en bedömning, delvis tillsammans med klienten i fråga, där det går att anta att den mindre revisionsbyrån har väntat tills dess att det står klart att företaget inte har förmåga att säkra upp intern drift Externa problem i interaktion med revisionsbyrå Externa problem, såsom problem med leverantörer eller förlust av kunder, är händelser som kan skapa drifts- och produktionsproblem om ett företag inte kan hantera det. Det är vidare händelser som är av mer subjektiv karaktär då revisorn ska avge ett yttrande. Ett företag som får en GC-varning tilldelad sig utifrån problem som kan hänföras till externa orsaker, i kombination med att de har en stor granskande revisionsbyrå, kan ha goda möjligheter att kontraktera med nya leverantörer och finna kunder, för att på så sätt kunna undvika att det uppstår driftproblem. Det faktum att en stor byrå avger en varning i ett tidigt skede, i kombination med att problem härrör ut externa händelser, ökar sannolikheten för att ett företag kan parera problem och således, överleva. I linje med grundhypotesen. På motsvarande sätt är externa problem som påpekas av en mindre granskande revisionsbyrå av mer allvarlig karaktär eftersom att revisorn i sådan situation har gjort en bedömning att företagets framtidsutsikter är avhängigt en viss leverantör, kund eller annan extern part i fråga. En liten granskande revisionsbyrå antas vidare ha en närmare relation till klienter, varför en diskussion mellan revisorn och företaget i fråga antas ha ägt rum, varav båda parter bedömer en positiv framtidsutsikt som högst tvivelaktig. Likaså att det inte finns något som pekar på att ett företag kommer att ha möjlighet att parera en sådan förlust. Ett företag som får en GC-varning på grund av externa problem, avlagd av en mindre revisionsbyrå, kommer med hänsyn till det att gå i konkurs Rörelseproblem i interaktion med revisionsbyrå När det sedan kommer till problem som kan hänföras till rörelsen, såsom att ett företag har gjort en förlust, att de har en negativ rörelseutveckling eller att det finns osäkra tillgångar i 28

39 verksamheten, så avviker effekt av en GC-varning från grundhypotesen. Ett företag som redovisar stora- eller återkommande förluster, har en stor risk för att inte kunna fortsätta bedriva verksamhet (Grönlund et al., 2005). Företag som erhåller en GC-varning med problem som kan hänföras till rörelsen, ökar sannolikheten för att upphöra sin verksamhet oavsett vilken granskande revisionsbyrå ett företag har. Det vill säga, ett företag som har en stor granskande revisionsbyrå samtidigt som det finns problem relaterade till rörelsen, kommer sannolikt att upphöra sin existens, eftersom att en varning utifrån en sådan orsak tyder på att det företaget i fråga är verksam med, inte genererar intäkter. För företag som har en liten granskande revisionsbyrå, följer problematiken med rörelseproblem grundhypotesen och således, så kommer ett företag med stor sannolikhet att upphöra oavsett om de har granskats av en stor- eller liten revisionsbyrå Kapitalbrist i interaktion med revisionsbyrå På motsvarande sätt, jämfört med argument i ovanstående stycke, så finns det situationer där en GC-varning sannolikt inte kommer att göra att företag upphör sin existens, oavsett storlek på granskande revisionsbyrå. Utifrån Aktiebolagslagens krav (25 kap), så ska företag då det råder kapitalbrist (som vidare är en orsak som gör att ett företags förmåga att fortleva kan ifrågasätts) upprätta en kontrollbalansräkning. Om ett företag erhåller en GC-varning utifrån att de har kapitalbrist, har revisorn en skyldighet att uttala sig om att ett företag i fråga ska upprätta en kontrollbalansräkning och se över Aktiebolagslagens regler angående likvidation. Således, en GC-varning som utfärdas på grund av att ett företag har kapitalbrist, blir en mycket objektiv bedömning där revisorn i princip har en skyldighet avge en varning. Det trots att revisorn kan ha goda skäl för att tro att ett företag kan ha möjlighet att överleva. Sannolikhet för överlevnad torde öka i situationer då det råder kapitalbrist, oavsett vilken revisionsbyrå som har granskat ett företag i fråga. En liten granskande revisionsbyrå måste i en sådan situation vara konservativ och följa de lagar och riktlinjer som finns, oavsett relation till klientföretaget. Chansen att överleva ökar, förutsatt att företaget i fråga kan återuppta eget kapital till en accepterad nivå efter en omvärdering av tillgångar och skulder, alternativt erhålla extern kapital. 29

40 4.3.5 Finansieringsproblem i interaktion med revisionsbyrå Ett företag som har problem relaterat till finansiering av verksamheten, följer grundhypotesen. En stor granskande revisionsbyrå som utfärdar en GC-varning till ett företag, gör det i ett tidigt skede för att försäkra sig om att inte avge en varning i ett för sent skede, vilket även ökar möjligheter för ett företag i fråga då de har möjlighet att kunna parera det finansieringsbehov som finns från andra finansiärer. Ett företag som erhåller en GC-varning utfärdar av en stor revisionsbyrå, har inte nödvändigtvis en sådan besvärlig finansiell situation att nytt kapital är en omöjlighet att erhålla. Således, ett företag som tilldelas en GC-varning på grund av att företaget i fråga är i behov av finansiering till verksamheten, då de har en stor granskande revisionsbyrå, kommer att ha en ökad sannolikhet för att överleva. En liten granskande revisionsbyrå som avger en GC-varning med grund i att ett företag har problem med finansiering av sin verksamhet, ökar sannolikheten för att ett företag kommer att upphöra. Det eftersom att en dialog mellan granskande revisionsbyrå och ett företag i fråga antas ha ägt rum, varav samtliga parter bedömt att möjligheten att erhålla finansiering har skett utan någon framgång, varför sannolikheten för att ett företag kommer att upphöra sin existens ökar. Grundantagandet är att företag som erhåller en GC-varning från en liten granskande revisionsbyrå kommer sannolikt att upphöra utifrån ett antagande om att en liten revisionsbyrå avvaktar med att ge en varning tills det att det i princip är konstaterat att ett företag inte har möjlighet att fortsätta bedrivas. Det med grund i att en liten byrå har ett ekonomiskt beroende, samt likaså dess nära relation till klientföretagen. På motsvarande vis antas en stor granskande revisionsbyrå avge en varning i ett tidigare skede, varför sannolikhet för överlevnad ökar. I detta avsnitt, har det dock påvisats att så inte är fallet i samtliga situationer, (Se tabell 1). Kontentan av ovan är att med storlek på granskande revisionsbyrå så följer en minskad sannolikhet för att ett företag kommer att upphöra sin existens efter att de tilldelats en GCvarning, förutsatt att orsak till en varning inte har föranletts av att ett företag har kapitalbrist. Ett företag med kapitalbrist, kommer att överleva oavsett vilken granskande revisionsbyrå ett företag som erhåller en GC-varning har. På motsvarande sätt, då ett företag erhåller en GC- 30

41 varning på grund av att de har rörelseproblem, så ökar sannolikheten för upphörd existens oaktat storlek på granskande revisionsbyrå. 4.4 Företagets kapacitet Med ett företags kapacitet avses vilka möjligheter och förutsättningar ett företag har för att hantera händelser och problem som uppstår. Vidare kan kapacitet särskiljas mellan internrespektive extern kapacitet. Intern kapacitet är erfarenheter, rutiner och kunskap som finns i ett företag, medan extern kapacitet i sin tur är relationer, nätverk och rykte gentemot intressenter och omgivning. I det skede då en GC-varning har utfärdats, är det ett företags kapacitet för att hantera enskilda händelser som ligger till grund för varningens utfärdande, som kommer att styra vilken effekt en GC-varning får. Ett företags kapacitet, är det som skiljer företag som upphör att existera, från de som kan fortleva efter att de har erhållit en GC-varning Intern kapacitet Intern kapacitet är de erfarenheter, rutiner och kunskap som finns i ett företag och kan delvis hänföras till det humankapital som ett företag består av. Då det uppstår problem i en verksamhet, är det avgörande att företaget har möjlighet att kunna hantera händelser och orsaker som gör att dess framtid bedöms som osäker. Det torde vara rimligt att olika typer av företag, nya som gamla, stora som små, har olika kapacitet inom verksamheten för att kunna hantera problem och således, olika förutsättningar för att kunna hantera händelser och orsaker som för att en GC-varning utfärdas. En organisation går normalt sett igenom olika stadier i livscykeln, där de föds, växer, går igenom ett mognadsstadium och slutligen hamnar de i en fas av tillbakagång (Serra, Ferreira & de Almeida, 2013). Med ett företags ålder, kommer erfarenhet och rutiner. Stinchcombe (1965) har i en studie uppmärksammat betydelsen av rutiner i en organisation och inkluderat det som en förklaring till varför nyetablerade företag tenderar att gå i konkurs (Thornhill & Amit, 2003). Nya organisationer måste exempelvis förlita och klara sig på allmänna kunskaper till dess att företaget i fråga är samspelt och dess medlemmar lärt sig sina specifika roller och funktioner 31

42 (Thornhill & Amit, 2003). Ett nystartat företag som får en GC-varning tidigt i dess livscykel har inte styrka eller erfarenhet sedan tidigare för att kunna hantera problem. De företag som inte har rutiner och kunskap inom organisationen, har med hänsyn till det sämre kapacitet för att hantera problem. Företag som tidigare har känt av upp- och nedgångar i verksamheten, samt lyckats överleva, har ett bagage av erfarenhet som ger dem en styrka då de är mer medvetna om hur de kan agera då svåra situationer inträffar. Ett företag kan antas ha en mer omfattande- och utvecklad intern kapacitet, dels beroende på var i den så kallade livscykelmodellen som ett företag befinner sig, men likaså beroende av hur stort ett företag är. Intern kapacitet i form av kompetent personal och andra tillgångar gör företaget mer motståndskraftigt vid en GC-varning eftersom att de då kan ha bättre möjligheter finna lösningar och kunna genomföra omorganisationer. Ju högre human- och övrigt kapital ett företag har, desto mer underlättar det i situationer då ett företag har bristfällig arbetskapitalssituation, men likaså då det är nödvändigt att genomföra omorganisationer. Ett företag kan hamna i tillstånd då de kan behöva allokera om resurser inom verksamheten, för att undvika att det uppstår olika typer av driftsproblem eller för att kunna effektivisera verksamheten. Risker som finns i ett större företag kan på så sätt spridas ut i en stor organisation. Med en stor personalstyrka finns humankapital utspritt på ett större antal individer och det är lättare att omorganisera för att hitta lösningar som täcker upp för förlorad kunskap. I ett mindre företag kan det vara mycket svårt att omfördela resurser, eftersom att personer i en sådan verksamhet är svåra att omplacera vid vakanta platser då de med stor sannolikhet behövs på befintlig position. Ovanstående diskussion kan sammanfattas med att företag som innehar en högre grad av intern kapacitet, det vill säga inarbetade rutiner och erfarenheter, har i sin tur även en högre sannolikhet för att överleva då de tilldelas en GC-varning, oberoende av orsak till varför en sådan varning utges. Med andra ord; väletablerade- och stora företag kommer att stå emot en GC-varning bättre än nya- och små företag som har en lägre grad av intern kapacitet, varför de sannolikt kommer att upphöra. 32

43 4.4.2 Interaktionseffekter relaterat till intern kapacitet Utifrån diskussion i ovanstående avsnitt, så kommer företag med utvecklade erfarenheter, rutiner och kunskaper, att ha en ökad sannolikhet för att överleva då de tilldelats en GCvarning. Aktuell studie bygger dock på tanken att, en GC-varning utfärdas utifrån en viss orsak, där företaget i fråga sedan hanterar varningen med sin kapacitet. Det finns således en interaktionseffekt, varför en GC-varning utfaller differentierat. Utifrån det finns det följaktligen även situationer där intern kapacitet har en mindre betydelse för utfallet av en GC-varning (Se tabell 2). Orsak till en GC-varning Intern kapacitet Stark Svag Interna problem Fortlevnad Upphörd existens Externa problem Fortlevnad Upphörd existens Rörelseproblem Fortlevnad Upphörd existens Kapitalbrist Fortlevnad Fortlevnad Finansieringsproblem Upphörd existens Upphörd existens Tabell 2 - Orsak till en GC-varning i interaktion med intern kapacitet Interna problem i interaktion med intern kapacitet Företag som erhåller en GC-varning som förorsakats av att det finns interna problem i en verksamhet, behöver inneha intern kapacitet för att kunna hantera sådana händelser. Företag som erhåller en GC-varning utifrån att de har problem med arbetskraft eller förlorar en internt viktig person, har ett företag med intern kapacitet med förmåga att attrahera ny arbetskraft och få dem att stanna kvar inom organisationen en klar fördel. Nivån på intern kapacitet blir här betydande och precis som grundhypotesen, så kommer företag med väl utvecklade erfarenheter, rutiner och kunskap att ha en fördel eftersom att de besitter förmåga att omstrukturera och överbrygga tillfälliga fluktuationer i verksamheten och på så sätt hålla igång driften. 33

44 Med hänsyn till det, givet att ett företag erhåller en GC-varning utifrån händelser som hänförs till interna orsaker, så kommer ett företag med en hög intern kapacitet att överleva. Ett företag som saknar intern kapacitet, det vill säga företag utan rutiner, erfarenhet och kunskap, har således även en hög risk eftersom att det då kan vara svårt att attrahera och behålla personal. Det vore även rimligt att olika typer av driftproblem som härrör ur interna problem, blir mer markant märkbara i ett bolag med svag intern kapacitet. Med hänsyn till det, givet att ett företag erhåller en GC-varning utifrån händelser som hänförs till interna orsaker, så kommer ett företag med låg intern kapacitet att upphöra sin existens Externa problem i interaktion med intern kapacitet För företag som erhåller en GC-varning utifrån orsaker som härrör ur externa problem, såsom problem med leverantörer eller kunder, har företagets interna kapacitet mindre påverkan, eftersom att företagets interna kapacitet har en mindre effekt på hur ett företags kunder och leverantörer väljer att agera. Ett företag med en bra intern kapacitet, kan dock ha fördel i tider då externa intressenter sviktar, genom att ha möjlighet att kunna styra om produktion för att undvika att verksamheten fallerar om en leverantör inte kan leverera. Ett företag kan i sådana situationer använda upparbetade erfarenheter och rutiner för att avvärja att ett företags verksamhet faller samman. Ett företag med en god intern kapacitet och som erhåller en GC-varning utifrån externa händelser, kommer sannolikt att överleva, på samma sätt som ett företag som inte innehar intern kapacitet kommer att möta svårigheter. Om en extern intressenter faller bort, kan det blir ett mycket kritiskt läge för ett företag som inte har erfarenhet av att kunna hantera oförutsedda händelser, varför företaget sannolikt kommer att upphöra Rörelseproblem i interaktion med intern kapacitet Rörelseproblem i ett företag som resulterar i att en GC-varning utfärdas, kommer att falla ut i effekter enligt grundhypotesen, det vill säga att företag med en hög intern kapacitet kommer att fortleva medan ett företag med en låg grad av intern kapacitet har en stor sannolikhet för att gå en konkurs till mötes. 34

45 Ett företag med problem i rörelsen, behöver den styrka som intern kapacitet för med sig för att kunna genomföra omstruktureringar och reducera kostnader, för att kunna återhämta sig. Företag som har intern kapacitet kommer således att hantera problem i rörelsen med framgång, eftersom att det finns kapacitet att driva verksamheten framåt. Ett företag med problem i rörelsen, kommer sannolikt inte att överleva då det inte finns intern kapacitet för att få verksamheten att generera intäkter Kapitalbrist i interaktion med intern kapacitet Hur stark ett företags interna kapacitet är, är av mindre betydelse då ett företag lider av kapitalbrist och således behöver få in kapital i bolaget för att kunna undvika insolvens och vidare, att upphöra sin existens. Såväl ett företag med hög- som låg intern kapacitet kommer sannolikt att fortleva efter att de har tilldelats en GC-varning utfärdad med grund i att ett företag har kapitalbrist. Problem som speglas i ett företags finansiella ställning är objektiva bedömningar, då det är sådana faktorer som revisorn primärt ska fokusera på då en bedömning om fortlevnad genomförs. Anledningen till att företag kommer att fortleva efter att de tilldelats en GCvarning utifrån kapitalbrist, bygger på antagandet om att då ett företag har kapitalbrist, har revisorn ett tydligt stöd i lagstiftningen för att avge en GC-varning (Carrington, 2010), trots att ett företag kan ha positiva framtidsutsikter att kunna tillföra nytt kapital till verksamheten Finansieringsproblem i interaktion med intern kapacitet Företag som har problem relaterade till finansieringen av verksamheten, har en ökad sannolikhet för att upphöra sin verksamhet oavsett hur stark dess interna kapacitet är. Antagande har gjorts att företag med såväl hög- som låg intern kapacitet kommer att upphöra sin existens då de är i behov av finansiering för fortsatt drift, med anledning av att utan tillskott av kapital så kommer ett företag inte att kunna drivas vidare, oavsett hur dess interna kapacitet ser ut. 35

46 4.4.3 Extern kapacitet Extern kapacitet är ett företags relationer, nätverk och rykte gentemot omvärlden och dess intressenter. Ponemon och Schick (1991) menar att ett företags utbytespartners är viktiga, eftersom att deras stöd skapar förutsättningar som kan minimera organisatoriska nedgångar. Extern kapacitet ska tas i beaktande då effekt av en GC-varning ska förklaras, eftersom att det är av stor betydelse i tider då ett företag möter motgångar att det finns intressenter som är villiga att stå upp för ett företag i fråga. Exempelvis så presenterar Feldman och Read (2013) resultat som tyder på att ett företags kreditbetyg tenderar att nedgraderas efter erhållandet av en GC-varning. Det gör att relationer till finansiärer och övriga borgenärer centralt. Likaså ett företags relationer och nätverk gentemot andra företag, eftersom att företag då kan rekommendera varandra till kunder, men även förmedla uppdrag sinsemellan. Det kan i sådana situationer vara betydelsefullt att ha såväl ett utbrett som ett starkt nätverk, vilket återigen kan antas bero på dels i vilket stadium i livscykeln som ett företag befinner sig, men likaså hur stort ett företag i fråga är. Företag som har levt länge och som under en lång tidshorisont har skapat upparbetade kontakter, har starka relationer och nätverk till intressenter som kommer att vara villiga att stödja verksamheten i tider då ett företag upplever svårigheter. Ett stort företag kan på liknande sätt antas ha fördel, eftersom att risken i ett sådant företag kan sprida ut sig på ett större antal aktörer om någon intressent avviker. Intressenter kan även, i sin tur, antas vara mer beroende av ett stort företag och därför ställda upp för att säkra dess fortlevnad. Ett företag som har god kontakt med leverantörer och andra kreditgivare torde även ha större chans att lyckas genomföra så kallade ackordförhandlingar, vilket gör att de kan använda kapital för att återuppbygga verksamheten igen. På motsvarande vis kan såväl ett nystartat företag- som ett litet företag, ha sämre möjligheter att hantera problem då de tilldelas en GCvarning, eftersom att sådana företag kan tendera att stå ensamt då de har problem och då en GC-varning tilldelats dem. Stinchcombe (1965) menar att ett nystartat företag inte har hunnit etablera stabila band med andra företag, kunder och övriga intressenter och att det kan vara en förklaring till att sannolikheten för att upphöra sin existens ökar i sådana företag (Thornhill & Amit, 2003). 36

47 Allt annat lika, företag med stark extern kapacitet, kommer sannolikt att fortleva efter att de erhållit en GC-varning, eftersom att de har upparbetade och utspridda kontakter som kommer att ta en risk för att ett företag ska kunna fortleva. På motsvarande sätt kommer företag som inte har extern kapacitet sannolikt att upphöra, eftersom att de står ensamma i tider av kris Interaktionseffekter relaterat till extern kapacitet När orsak till en GC-varning integreras med ett företags kapacitet, uppstår interaktionseffekter. Situationer då ett företags externa kapacitet får avvikande effekter, från grundantagandet, på grund av att en GC-varning varierar i orsak, sammanfattas i tabell 3 nedan (Se tabell 3). Orsak till en GC-varning Extern kapacitet Stark Svag Interna problem Fortlevnad Upphörd existens Externa problem Fortlevnad Upphörd existens Rörelseproblem Upphörd existens Fortlevnad Kapitalbrist Fortlevnad Upphörd existens Finansieringsproblem Fortlevnad Upphörd existens Tabell 3 - Orsak till en GC-varning i interaktion med extern kapacitet Interna problem i interaktion med extern kapacitet Då en GC-varning tilldelas ett företag utifrån interna händelser, är ett företags nätverk till omgivning vara av mindre betydelse då effekt av en GC-varning ska förklaras. Riktningen på effekt av en GC-varning följer här grundhypotesen, det vill säga ett företag med goda relationer och nätverk till intressenter, kommer att fortleva, medan företag som tvingas hantera problem på egen hand, sannolikt kommer att upphöra sin existens. Ett företag med goda relationer till intressenter och omgivning, kan då de har interna problem erhålla hjälp från kontakter för att kunna finna nya resurser. Om det finns problem internt, kan 37

48 externa parter bidra med hjälp att finna ny arbetskraft (samt kvalificerad arbetskraft) som krävs när det finns problem internt i verksamheten. På så sätt kan externa kontakter utnyttjas för att förhindra att interna problem skapar driftsproblem, som i ett vidare skede kan försätta företaget i en kritisk finansiell situation Externa problem i interaktion med extern kapacitet Problem med leverantörer och förlust av kunder, är exempel på externa händelser som kan skapa problem i en verksamhet. Ett företag med goda relationer till externa intressenter, kommer i en sådan situation att hantera en GC-varning med framgång, varför sannolikhet för fortlevnad ökar. Det med hänsyn till att relationer och kontaktnät är behjälpligt då ett företag behöver kontraktera med nya intressenter för att kunna säkra upp en framtida fortlevnad. Ett företag som, å andra sidan, inte har extern kapacitet kommer i situationer då de erhåller en GC-varning utifrån händelser som härrör ur externa orsaker, att upphöra sin existens eftersom att de kommer finna det svårt att finna alternativa externa intressenter då befintliga frångår Rörelseproblem i interaktion med extern kapacitet Ett företag som har problem relaterade till rörelsen, kan ha problem av den anledningen att det är ett mindre lönsamt år, eller värre, att det finns problem i verksamheten som ett företag bedriver. Då ett företag har problem som kan kopplas till rörelsen, avviker hypoteser från grundantagandet. Ett företag som inte har upparbetade kontakter och nätverk, det vill säga extern kapacitet, kan vara företag som är precis i början av sin livskurva. Nystartade företag kan jämföras med en ny produkt som lanseras på marknaden, där det i introduktionsfasen fortfarande är ovisst huruvida en produkt kommer att generera intäkter och vidare, om det kommer att bli någon framgång på marknaden (Gezelius & Wildenstam, 2011). Intäktsgenerering kan för ett nytt företag vara ojämn och anledningen till att företaget tilldelas en GC-varning, kan vara utifrån just den anledningen, att det är ett nytt företag. Ett företag i en introduktionsfas kan ha problem utifrån just den anledningen, det vill säga att det är ett nystartat företag och det faktum att det kan ta en tid innan en verksamhet kan knyta kontakter med intressenter och attrahera kunder. Ett företag som har en låg grad av extern 38

49 kapacitet, kan således ha en ökad sannolikhet för att fortleva eftersom att företaget fortfarande kan ha en bra idé att föra fram. Ett mer väletablerat företag, å andra sidan, kan ha problem som rotar sig djupare i verksamheten, såsom trögheter i företaget eftersom att de rimligtvis borde generera intäkter. Utifrån den anledningen, torde äldre företag som har problem relaterat till rörelsen således ha en ökad sannolikhet för att upphöra sin existens, såvida de inte kan ta sig ur de svårigheter de har och få rörelsen att bli lönsam Kapitalbrist i interaktion med extern kapacitet Vad gäller kapitalbrist, så följer hypoteser relaterat till extern kapacitet grundantagandet. Företag med goda relationer till sina externa intressenter, har möjlighet att erhålla finansiering och villkorade betalningsplaner för att kunna få ner kostnader. Ett företag med extern kapacitet kommer således att ha en ökad sannolikhet för att fortleva efter att de tilldelats en GC-varning. På motsvarande vis, så kommer företag som inte har externa parter att förlita sig på, sannolikt att upphöra sin existens eftersom att företaget redan är i en situation då kapital är förbrukat samt att möjligheter att erhålla hjälp från externa intressenter torde vara liten Finansieringsproblem i interaktion med extern kapacitet Då ett företag är i behov av finansiering, så kommer extern kapacitet att vara behjälpligt, varför hypoteser följer grundantagandet. Företag med goda relationer till externa parter, kommer att ha en ökad sannolikhet för att fortleva då de tilldelats en GC-varning utifrån finansieringsproblem eftersom att företaget då kan erhålla hjälp med fortsatt finansiering. Stora företag torde även ha en fördel eftersom att de rimligtvis har en större balansomslutning, vilket underlättar lån- och övriga kreditgivares möjligheter och vilja att hjälpa till med att finansiera en verksamhet eftersom att de har goda möjligheter att kunna ta ut säkerhet i olika typer av tillgångar. Således, företag med extern kapacitet kommer att fortleva, medan företag som inte har extern kapacitet, kommer att upphöra sin existens. 39

50 4.5 Sammanställning av teoretisk referensram I tabell 4 nedan sammanfattas de föreställningar som aktuell studie har om hur en GC-varning kommer att falla ut i företag, beroende på varför en GC-varning har utfärdats samt vilka möjligheter ett företag har för att kunna hantera en GC-varning (Se tabell 4). Orsak till en GC-varning Revisionsbyrå Intern kapacitet Extern kapacitet Interna problem Fortlevnad Upphörd existens Externa problem Fortlevnad Upphörd existens Rörelseproblem Stor Liten Stark Svag Stark Svag Upphörd existens Upphörd existens Fortlevnad Fortlevnad Fortlevnad Upphörd existens Upphörd existens Upphörd existens Fortlevnad Fortlevnad Upphörd existens Upphörd existens Upphörd existens Fortlevnad Kapitalbrist Fortlevnad Fortlevnad Fortlevnad Fortlevnad Fortlevnad Upphörd existens Finansieringsproblem Fortlevnad Upphörd existens Upphörd existens Upphörd existens Fortlevnad Upphörd existens Tabell 4 Sammanställning teoretisk referensram Grundhypoteserna utgår från att företag som har en stor granskande revisionsbyrå kommer att fortleva, medan en liten granskande revisionsbyrå sannolikt gör att ett företag upphör sin existens. Företag som innehar väl inarbetade rutiner och erfarenheter (intern kapacitet), samt goda relationer och nätverk till intressenter (extern kapacitet) ökar likaså sannolikheten för fortlevnad. I tabell 4 ovan, sammanställs tidigare presenterade antaganden och i vilka situationer som interaktionseffekter för att hypoteser avviker från grundantagandet. Sammantaget, ekonomiska orsaker till en GC-varning, rörelseproblem, kapitalbrist och finansieringsproblem, är händelser som avviker från grundhypoteserna. Det följer det antagande som har gjorts att verksamhetsrelaterade orsaker till en GC-varning inte är av sådan allvarlig karaktär som ekonomiska orsaker till en GC-varning. Utifrån det så kommer företag som tilldelas en GC-varning utifrån verksamhetsrelaterade problem att kunna hantera det, förutsatt att ett företag i fråga inte helt saknar förmåga att kunna hantera sådana händelser. 40

51 Det framgår även att kapitalbrist som en orsak till en GC-varning, inte är av sådan allvarlig karaktär trots att det är problem av ekonomisk natur. Revisorn gör i en sådan situation en mycket objektiv bedömning och inkludera inte en subjektiv aspekt på hur ett företag förmår att hantera situationen. 41

52 5. Empirisk metod K apitel 5 presenterar empirisk metod och de val som gjorts, såsom undersökningsmetod, design och likaså hur urval samt datainsamling har genomförts. Hur aktuell studie ska mäta olika faktorer, framgår i operationaliseringen. 5.1 Undersökningsmetod och design Hur mycket kunskap det finns inom ett visst problemområde, blir avgörande för vilken typ av undersökning som kommer att bli aktuell (Patel & Davidson, 2011). Syfte med aktuell studie är att förklara varför en GC-varning utfaller differentierat i företag, genom att integrera orsak till en GC-varning, med ett företags kapacitet att hantera en varning. Det görs genom att testa hypoteser som har härletts i föregående kapitel. Kvantitativ- respektive kvalitativ forskning är två metoder för att samla in, bearbeta och analysera information (Patel & Davidson, 2011). Med utgångspunkt i aktuell studies syfte, antas en kvantitativ undersökningsmetod. För att undersöka varför företag har tilldelats en GC-varning, det vill säga orsak till en GCvarning, studeras företags revisionsberättelser som återfinns i årsredovisningen för år En kvantitativ metod är med hänsyn till aktuell studies syfte, samt den mängd företag som ska studeras, passande att tillämpa. Det eftersom att studien vill identifiera samband mellan olika variabler och effekt av en GC-varning. Det är dock viktigt att vara medveten om att samband kan vara knutet till ett enskilt fall, varför det kan vara av tillfällig karaktär. Alternativet till en kvantitativ metod, är att använda en kvalitativ metod. En kvalitativ metod är inte en lämplig metod utifrån studiens syfte, eftersom att det krävs en större mängd observationer för att kunna urskilja eventuella samband. En kvalitativ metod, som exempelvis fallstudie (Bryman & Bell, 2005), hade dock kunnat tillämpas genom intervjuer som en observationsteknik, om resurser i form av tid funnits. Undersökningen genomförs via analyser av företagens årsredovisningar, där revisionsberättelsen är den centrala delen för att finna orsak till att en GC-varning har utgetts. Likaså har andra variabler ur företagens finansiella rapporter används. Respektive företag har studerats utifrån en period omfattande sex år (år ). Anledningen till att studien omfattar en längre period är för att kunna se hur företagens finansiella ställning och andra 42

53 faktorer förändras innan- och efter att de har fått en GC-varning. Genom att studera förändringar i finansiella poster, går det utifrån studiens syfte att beakta ett företags kapacitet för att kunna hantera en GC-varning. Då ett företags kapacitet dock är abstrakt, i den mening att den utgörs av en mängd faktorer, kan det vara oklart vad det är som påverkar utfallet. Med hänsyn till det, hade en kvalitativ metod kunnat tillämpas för att erhålla en förståelse för hur företag som har tilldelats en GC-varning har använt sin kapacitet och således, kunnat fortleva. Utifrån studiens syfte torde det dock vara svårt att besvara aktuell frågeställning med en kvalitativ ansats, eftersom att kapacitet är svårdefinierat då det tolkas olika för olika människor. Val av undersökningsdesign refererar till insamling och analys av data som en studie använder (Bryman & Bell, 2005). Eftersom att fokus för aktuell studie ligger på företaget och dess kapacitet för att kunna hantera en GC-varning, har ett befintligt urval av företag använts, vilka har fått erhålla en GC-varning. Utifrån studiens syfte är det således mer intressant att kunna analysera dessa företag för att kunna se huruvida det finns belägg för de samband som studien ämnar finna, snarare än att använda ett primärt urval för att kunna erhålla generaliserbara resultat för en population. Tvärsnittsdesign innebär att insamling av data sker från mer än ett fall, vid en specifik tidpunkt, för att vidare kunna studera, analysera och upptäcka mönster gällande samband (Bryman & Bell, 2005). Utifrån det är tvärsnittsdesign tillämpbar för aktuell studie, där en sekundär insamlingsmetod tillämpas genom att använda årsredovisningar. Orsak till en GCvarning inhämtas från ett specifikt år, 2008, för att sedan kunna studera vilken effekt en GCvarning får under en efterföljande period på sex år. För att förklara varför effekt av en GCvarning utfaller differentierat, är en longitudinell studie likaså att tillämpa i aktuell studie, eftersom att det är en vanlig metod för att kunna kartlägga och se förändringar (Bryman & Bell, 2005). Företags kapacitet ska observeras utifrån indikationer som bland annat erhålls via företagens finansiella rapporter. En longitudinell studie har fördelen att den kan ge kunskap om ett tidsmässigt förhållande mellan olika variabler, vilket kan underlätta då kausala slutsatser ska dras (Bryman & Bell, 2005). 43

54 5.2 Urval Sekundär data inhämtas från årsredovisningar ur Affärsdata, utifrån ett befintligt urval av 165 stycken företag som har tilldelats en GC-varning år Då primärt syfte med studien är att förklara varför en GC-varning utfaller differentierat, genom att integrera orsak till en GCvarning med ett företags kapacitet, är det av större relevans att företag i studien har erhållit en GC-varning och inte att resultatet, i detta skede, går att generalisera till en population. Enligt Bryman och Bell (2005) finns det flera anledningar till att man bör beakta fördelarna med att använda sekundärdata. Fördelen med att använda andra forskares data, det vill säga sekundärmaterial, är främst en fråga om tidsbesparing (Bryman & Bell, 2005), vilket i aktuell studies fall genererar mer tid till att samla in kompletterande data för att sedan kunna analysera samband mellan olika variabler. Ett alternativ till att använda ett sekundärt urval, är att samla in ett primärt urval av företag som fått en GC-varning, vilket dock inte hade varit fördelaktigt ur ett tidshänseende. Studien ämnar snarare att utveckla ett verktyg för att kunna förklara varför en GC-varning utfaller differentierat trots ett starkt uttalande från revisorns sida om att ett företag antagligen inte kommer att existera vid tidpunkt för nästa bokslut. Figur 6 - Aktuell studies urval Aktuell studie har använt ett befintligt urval av företag som har tilldelats en GC-varning, från en studie författad år 2012 (Palm & Rheborg Andersson, 2012). Författarna till studien har använt ett urval av företag som erhållit en GC-varning år 2008, där total mängd 44

55 årsredovisningar som undersökts är 6827 stycken. Företagen är registrerade aktiebolag från sju kommuner utspridda i Sverige. Ur den populationen, fann de 455 stycken företag som fått en GC-varning. Vidare genomfördes en uppdelning mellan företag som fått en GC-varning för första gången, samt företag som även tidigare år fått en GC-varning. Det urval som aktuell studie har använt, är de företag som erhållit en GC-varning för första gången, vilket omfattar 165 stycken företag. Avgränsningen till att endast omfatta aktiebolag har gjorts med anledning av att de enligt lag är skyldiga att årligen avlämna årsredovisning, som vidare ska granskas av revisorn. Revisionsplikten avskaffades år 2010, vilket dock inte påverkar aktuellt urval då orsak till en GC-varning ska identifieras, eftersom att de har fått en GC-varning år Teoretisk föreställning för aktuell studie handlar i stor utsträckning kapacitet, varför en variation i företag kan generera tydliga resultat. Allt eftersom företag i aktuellt urval har studerats och data har samlats in, har det framgått att variationen bland företagen är relativt liten. Det är således ett urval bestående av 149 stycken företag, där variation i storlek inte ser ut som den grundläggande föreställning som återfinns i aktuell studies teori. Urvalet behöver dock inte vara negativt för studien, då teori får möjlighet att testas på ett hårt urval. Med hänsyn till det har urvalet behållits, men likaså på grund av en tidsaspekt som förts fram ovan då primärdata från respektive företags årsredovisningar har varit en nödvändighet för att kunna uppfylla aktuell studies syfte. 5.3 Bortfall Urvalet består av 165 stycken företag, varav alla inte har haft årsredovisningar och övrig information som finns att tillgå via Affärsdata. Det har resulterat i ett bortfall om 16 stycken företag. Ur ett befintligt urval om totalt 165 stycken företag, har således aktuell studie ett urval om 149 stycken företag som kan användas för vidare analys. Det går inte att säga huruvida de företag som exkluderats i aktuell studie är företag som har upphört att existera, eftersom att det har saknats information om företagen i den källa, Affärsdata, som använts för att samla in data om respektive företag. 16 stycken företag har med hänsyn till det exkluderats. 45

56 Med anledning av att det funnits bristfällig data för år , samt år , eftersom att årsredovisningar saknats för dessa år, har kapacitetsmått som använts fått sättas i relation mellan år Anledningen till att det har saknats årsredovisningar för nämnda år, är dels på grund av att 27 stycken företag har registrerats år 2006 eller senare. Likaså har 10 stycken företag upphört att existera mellan år I ett urval om 149 stycken företag, har således år valts, för att undvika ett bortfall av företag. Det har således resulterat i ett bortfall av år som data har samlats in för. Det ska observeras att aktuell studie ämnar analysera indikationer på kapacitet via den data som har samlats in, varför år 2009 kan anses vara ett kortsiktigt referensår, eftersom att det blir en snäv tidsaspekt i kostnadsjämförelsen. Det är även värt att notera det faktum att företag som omfattas i aktuell studie är av liten karaktär, det vill säga det är små företag med få anställda. Antalet anställda varierar i aktuell studie mellan 0-11 stycken och 69 stycken av de företag som omfattas i urvalet har noll anställda. Mått som skapats för att indikera ett företags kapacitet, exempelvis huruvida ett företag har minskat antalet anställda mellan år samt kapacitetsmått som tagits fram som inkluderar antal anställda och andra faktorer relaterat till anställda, har således fallit bort i empirisk analys. 5.4 Datainsamling En GC-varning kan komma till uttryck på olika sätt, varför en testrunda har genomförts innan insamlingen av data från företagens finansiella rapporter påbörjats. Det för att kunna bekräfta att insamlad data behandlas och tolkas likadant av samtliga observatörer. Det benämns interbedömarrealibilitet (Se avsnitt 5.6.1) och innebär att då flera observatörer ska översätta data till olika kategorier, finns det en risk för att överensstämmelsen mellan olika tolkningar inte blir tillförlitlig (Bryman & Bell, 2005). Därför är det viktigt att vid datainsamling, försäkra sig om att överensstämmelsen mellan de som observerar årsredovisningarna och klassificerar orsak till en GC-varning, är pålitlig. Datainsamling för respektive företag har skett över en tidsperiod på sex år. Data har tagits från respektive årsredovisning mellan åren och som har funnits tillgängliga på 46

57 databasen Affärsdata. Valet att enbart inkludera data fram till år 2011, handlar om att många företag saknat registrerade årsredovisningar för år 2012 i databasen. Att inkludera år 2012 hade därför resulterat i att företag saknat data för detta år, vilket gjort att året ändå hade exkluderas ur studien i ett senare skede. Utifrån de företag som omfattas i studiens urval, har ett schema skapats i Excel, där data och variabler om respektive företag har noterats och kodats. Utifrån kapitel 4 och de hypoteser som har härletts, har information om granskande revisionsbyrå i respektive företag samlats in. Likaså det har skett över en sexårsperiod. Vidare har företagens balans- respektive resultaträkningar studerats där poster samlats upp för att kunna skapa mått som ska ge indikationer, samt mäta ett företags kapacitet. 5.5 Operationalisering För att kunna genomföra en kvantitativ studie, är det nödvändigt att översätta faktorer i teoretisk referensram till variabler, så att de går att observera (Bryman & Bell, 2005). Genom att göra så, går det att placera teoretiska begrepp i en kontext där de är mätbara (Patel & Davidson, 2011) Variabler Följande avsnitt redogör för hur olika faktorer ska kvantifieras för att kunna uppfylla aktuell studies syfte. Operationaliserade faktorer, ska bidra med en förklaring till varför effekt av en GC-varning utfaller differentierat. Hypoteser vilkas variabler i följande avsnitt kommer operationaliseras består av en beroende variabel, vilken är effekt av en GC-varning. Studien omfattar även oberoende variabler, vilka består av orsak till GC-varning, granskande revisionsbyrå samt ett företags kapacitet. För att kunna skapa indikationer på ett företags kapacitet, används enskilda variabler men även variabler som skapas via företagens finansiella rapporter. I kommande avsnitt presenteras den beroende variabeln i aktuell studie och likaså de olika oberoende variablerna. De oberoende variablerna, har sedan integrerats för att kunna studera interaktionseffekter. Interaktionseffekter har haft stort fokus i aktuell studies föreställning om varför en GC-varning utfaller differentierat. 47

58 Variabler har initialt noterats som konstanter, där robusttester har genomförts för att se vilka variabler som bidrar med högst förklaringsvärde. Utifrån det, har samtliga variabler har dikotomiserats. Genom att dikotomisera variabler, ökar överskådligheten, samtidigt som en viss informationsförlust dock kan uppkomma (Dahmström, 2011). Med anledning av att urval i aktuell studie inte är så omfattande, samt att studien ändock vill studera samband, går det med dikotoma variabler att erhålla en större varians trots ett litet urval. Om kontinuerliga variabler hade använts, är risken att studien hade erhållit en liten varians i ett, likaså litet urval Effekt av en GC-varning - beroende variabel Tidigare studier visar att det inte är alla företag som upphör att existera efter att de har tilldelats en GC-varning (Lennox, 1999; Citron & Taffler, 1992; Maingot & Zeghal, 2010; Nogler, 2004). Effekt av en GC-varning, utgör den beroende variabeln i aktuell studie och har kategoriserats som upphörd existens eller fortlevnad. Effekt av en GC-varning har fastställts via databasen Affärsdata, där det återfinns information om ett företags aktuella status. Effekt av GC-varning har noterats från det att en varning har tilldelats företagen, det vill säga år 2008, fram tills idag, år Det går genom en sådan kategorisering att se om, samt när, ett företag upphör att existera. Anledningen till att studera effekt för respektive år, är vidare för att få indikation på hur väl den tolvmånadersperiod som revisorn gör en bedömning på stämmer. Då somliga företag i aktuell studies urval har brutet räkenskapsperioder som går över på år 2009, blir det dock missvisande att enbart studera effekt av en GC-varning vid bokslut per den siste december år Det kompenseras genom att respektive år noteras Upphörd existens eller fortsatt drift Effekt av en GC-varning studeras från år Tidigare undersökningar som studerat effekt av en GC-varning, eller övrig oren revisionsberättelse, har likaså valt att inkludera företag som har gått i konkurs eller likviderats för att kunna sätta dessa i relation till de företag som fortlever (Abbas & Elledil, 2013). Till upphörd existens, har i aktuell studie samtliga företag som har gått i konkurs eller likviderats hänförts. Aktuell studie har 48

59 identifierat orsak till en GC-varning, där en majoritet av företagen har tilldelats en GCvarning utifrån att de har kapitalbrist. Om ett företag har kapitalbrist, anger aktiebolagslagen (25kap) att ett företag kan vara likvidationspliktigt, såvida kapitalet inte uppgår till en accepterad nivå. Det har således varit naturligt att även inkludera likvidation till upphörd existens, för att kunna skilja företag som likvideras från de som fortlever. Valet att inkludera likvidation handlar även om att kunna öka frekvensen företag som upphör att existera efter en GC-varning, då tidigare studier tyder på att en majoritet av de företag som tilldelas en GCvarning tenderar att fortleva. Nogler (2004) undersöker effekt av en GC-varning och har i sin studie klassificerat företag i olika kategorier utefter deras aktuella status. Författaren har skapat kategorier för att skilja på företag som fortfarande är aktiva, företag som har lämnat in en konkursansökan, företag som har gått i konkurs samt företag som har förvärvats eller slagits samman med andra företag (Nogler, 2004). Aktuell studie valt att notera det år då företag har inlett en konkurs eller likvidation, eftersom att analysen har möjlighet att fånga företag som med stor sannolikhet inte kommer att fortleva efter att en konkurs eller likvidation har inletts. Tidigare studier (Pettersson & Håkansson, 2012) som studerar revisionskvalitet och huruvida företag som har gått i konkurs har erhållit en GC-varning i föregående års revisionsberättelse har likaså använt sig av ett register för inledda konkurser. Alternativet är att använda det år då en konkurs eller likvidation är avslutad, men eftersom att en inledd konkurs eller likvidation indikerar på att ett företag har problem gör aktuell studie ett val och antar att dessa företag inte kommer att fortleva. Studien riskerar annars att inte kunna omfatta företag som har fått en konkurs eller likvidation avslutad för ett år som inte omfattas i aktuell studie. Företag som hänförs till kategorin upphörs existens, är samtliga företag som någon gång efter år 2008, har gått i konkurs eller likviderats. Om ett företag har inlett en konkurs eller likvidation, har de kodats med en 1 för respektive år. Ett företag som inte har inlett en konkurs eller likvidation, förutsätts fortleva och har således istället tilldelats en 0. 49

60 5.5.3 Orsak till en GC-varning - oberoende variabel Orsak till en GC-varning är en oberoende variabel i aktuell studie, eftersom att en oberoende variabel antas påverka en beroende variabel (Patel & Davidson, 2011). Utifrån studiens syfte är det centralt att identifiera varför granskande revisor har utfärdat en GC-varning till företag som omfattas i befintligt urval. Orsak till en GC-varning, återfinns i respektive företags revisionsberättelse tydligt markerad (kursiv-, alternativt fetmarkerad stil). Om ett företag har tilldelats en GC-varning utifrån mer än en orsak, har det noterats. Innan revisionsberättelser studerats, har ett test genomförts för att studera hur revisorns varning kan komma till uttryck och således, hur variabler ska kodas. Med vetskap om att en GC-varning kan utfärdas utifrån olika orsaker, har de kategoriserats för att kunna finna en variation i orsaker som ligger till grund för en GC-varning. Likaså för att ha möjlighet att kunna identifiera om det finns orsaker till en GC-varning som är av mer allvarlig karaktär än andra. Faktorer har operationaliseras utifrån de orsaksgrupper som har skapats tidigare i studien (Se avsnitt 3.3.1). Om det under insamling av data uppkommit nya orsaker till en GC-varning, som således inte är hänförbara till de kategorier som skapats, skapas en ny kategori efter hand. Menon och Williams (2010) har i sin studie studerat företag som fått en GC-varning och likaså skapat kategorier för olika orsaker. Författarna har gått igenom de företag som omfattas i studien där förklaring till en varning har återgetts. Författarna har skapat kategorier, vilka utgörs av dålig finansiell ställning, problem med finansiering samt operationella problem (Menon & Williams, 2010). Maingot och Zeghal (2010) har likaså i sin studie kategoriserat orsaker till en GC-varning, då utefter negativa trender, finansiella svårigheter, interna- samt externa omständigheter. Allt eftersom olika orsaker till en GC-varning har påfunnits, har det noterats hur en GCvarning kan komma till uttryck, för att kunna återge exempel under respektive operationalisering. I respektive avsnitt presenteras hur orsak till en varning har kodats och sedan presenteras, om de har identifierats i revisionsberättelsen, exempel på hur revisorer kan uttrycka sig då en GC-varning tilldelas ett företag. Huvudkategorier i aktuell studie utgörs av verksamhetsrelaterade- samt ekonomiska orsaker. 50

61 Verksamhetsrelaterade orsaker Verksamhetsrelaterade orsaker till en GC-varning är händelser som kan skapa drifts- och produktionsproblem och kan vidare kategoriseras i interna- respektive externa händelser. För att studera huruvida företag har erhållit en GC-varning utifrån händelser som härrör ur verksamhetsrelaterade orsaker, har det skapats underkategorier med begrepp som ska finnas inkluderade i revisorns uttalande om fortsatt drift, för att klassas som en händelse som föranlett en varning Interna orsaker Interna orsaker som kan föranleda osäkerhet om ett företags förmåga att fortleva, är händelser som härrör till situationer då ett företag har en besvärlig situation vad gäller arbetskapital (Se avsnitt 3.3.1). Tidigare studier (Maingot & Zeghal, 2010) hänför förlust av nyckelperson, men likaså då det råder brist på arbetskraft till händelser som härrör ur interna omständigheter. För att kunna mäta interna orsaker till en GC-varning, har en operationalisering av dess innebörd genomförts. Inför och under datainsamling, har problem och händelser nedan hänförts till interna problem: Brist på arbetskraft Förlust av internt viktig nyckelperson Grupper har skapats för att täcka de områden och orsaker som härrör från företagens interna verksamhet. De företag som, i revisionsberättelsen för år 2008, har fått ett uttalande om händelser som ovan och där det framgår att det är sådana omständigheter som ligger till grund för dess yttrande om ett företags förmåga att fortsätta sin verksamhet, har variabeln kodats som 1, annars Externa orsaker Externa händelser kan hänförs också till verksamhetsrelaterade orsaker till en GC-varning (Se avsnitt 3.3.1), men där är det istället externa händelser som orsakar problem i verksamheten. Maingot och Zeghal (2010) hänför till externa omständigheter aktörer som kan skada företagets affärskedja, såsom negativa bakslag från kunder och leverantörer. Det är händelser 51

62 som uppstår externt sett i förhållande till ett företag, men som kan påverka dess drift. Inför och under datainsamling, har händelser som de nedan hänförts till externa problem: Problem med leverantör Förlust av viktig kund Om granskande revisor har uttalat sig om händelser som härrör ur externa orsaker, där det framgår att det är sådana omständigheter som har gjort att en GC-varning har utfärdats, har den variabeln kodats som 1, annars Ekonomiska orsaker Ekonomiska orsaker till en GC-varning är händelser som på ett direkt sätt berör ett företags finansiella ställning, jämfört med verksamhetsrelaterade orsaker som har en indirekt relation till ett företags finansiella situation. Tidigare studier skiljer likaså på orsaker till en GCvarning som berör ekonomiska och finansiella svårigheter, från de som kan hänföras till verksamhetsrelaterade orsaker (Maingot & Zeghal, 2010; Menon & Williams, 2010). Till ekonomiska orsaker går det sedan att kategorisera händelser som hänförs till rörelsen, till finansiering av verksamheten och, eller att ett företag har kapitalbrist Rörelseproblem Rörelseproblem är en ekonomisk orsak (Se avsnitt 3.3.1) till att revisorn väljer att utfärda en GC-varning och berör händelser som härrör från ett företags löpande verksamhet. För att ett företag ska ha rörelseproblem som orsak till att en GC-varning har utfärdats, ska revisorn ha uttryckt sig om händelser så som: Företaget har osäkra tillgångar Företaget uppvisar en förlust för aktuellt år Företaget har en negativ rörelseutveckling För att studera orsaker till varför företag i aktuell studie har fått en GC-varning och likaså för att kunna se så att observatörer tolkar orsak till en varning på samma sätt, har en testrunda 52

63 genomförts (Se avsnitt 5.6.1). Hur revisorer har uttryckt sig har i ett par fall noterats och nedan presenteras exempel på hur revisorer kan ha uttryckt sig om ett företags förmåga att fortleva ur händelser som hör till rörelseproblem: Företag X redovisar en förlust på Y tkr för det räkenskapsår som slutade ZZ-ZZ-ZZ. Företagets förmåga att fortsätta sin drift beror på om företagets försäljning kommer igång. Förhållandena tyder på att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor som väcker betydande tvivel om ett företags förmåga att fortsätta sin verksamhet. Utan att det påverkar uttalandet ovan, ska uppmärksamhet fästas vid att bolagets resultat de senaste åren har varit negativt. Detta förhållande tyder på att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor som väcker betydande tvivel om företagets förmåga att fortsätta sin verksamhet. I bolag X balansräkning återfinns en reversfordran om YY tkr. Eftersom att gäldenären har försatts i konkurs är värdet på denna post mycket osäkert. Värderingen av reversfordran samt brist i kapital är väsentliga osäkerhetsfaktorer som väcker betydande tvivel om företagets förmåga att fortsätta sin verksamhet. Om granskande revisor i ett företag har uttalat sig så att det framstår som att en GC-varning utfärdas med grund i att ett företag har rörelseproblem, har den variabeln kodats med 1, annars Finansieringsproblem Finansieringsproblem är ytterligare en ekonomisk orsak (Se avsnitt 3.3.1) som kan föranleda en revisors tvivel angående ett företags förmåga att fortsätta sin verksamhet. Revisorn ska i revisionsberättelsen ha uttryckt sig om händelser och orsaker som är relaterat till ett företags finansiering av verksamheten, vilka presenteras nedan: Företaget har svårt att erhålla externt kapital Företaget har svårt att säkra fortsatt finansiering 53

64 Företaget är beroende av kapitaltillskott från aktieägare Företaget är beroende av fortsatt finansiering från externa finansiärer Då ett företag har problem relaterat till finansiering av verksamheten, har sådana händelser noterats och nedan presenteras ett par exempel från revisionsberättelser i aktuell studies urval, där revisorer, utifrån problem som kan relateras till finansiering av verksamheten, motiverat en GC-varning. Utan att det påverkar uttalanden ovan, bör det fästas uppmärksamheten på bolagets finansiella situation. Finansieringsfrågan tyder på att det finns betydande tvivel och en väsentlig osäkerhet kring hur fortsatt drift av verksamheten skall finansieras. Möjligheten att erhålla kapitaltillskott bedöms som osäker. Det tyder på att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor som väcker betydande tvivel om företagets förmåga att fortsätta sin verksamhet. Utan att det påverkar mina uttalanden vill jag fästa uppmärksamhet på förvaltningsberättelsen där det framgår att bolag X är starkt beroende av kapitaltillskott från ägarna, samt fortsatt finansiering av externa finansiärer. Det råder betydande osäkerhet kring ett företags förmåga att fortsätta sin verksamhet. Om granskande revisor har uttryckt sig så att det framstår som att ett företag har problem när det kommer till finansiering av verksamheten, har sådana orsaker till en GC-varning kodats med en 1, annars Kapitalbrist Kapitalbrist är en orsak till att en GC-varning kan utfärdas och härrör till ekonomiska orsaker (Se avsnitt 3.3.1). Företag som har fått en GC-varning med grund i att de har kapitalbrist, faller naturligt under likvidationsregler som återfinns i kapitel 25, Aktiebolagslagen. Enligt Aktiebolagslagen (25 kap, 13 ) är ett företag likvidationspliktigt då eget kapital understiger hälften av registrerat aktiekapital. Tidigare studier har valt att inkludera företag där revisorn 54

65 anmärkt om likvidationsregler som en typ av GC-varning (Nordqvist & Thunfors, 2010) medan andra studier (Pettersson & Håkansson, 2012) har valt att enbart inkludera kapitalbrist som en GC-varning om revisorn uttryckligen säger att företags fortsatta drift är osäker. Arnedo, Lizarraga och Sanchés (2008) menar dock att revisorers uttryck om going concern i många fall är vaga och svårtolkade, varför aktuell studie väljer att inkludera revisorns ord om att ett företag är likvidationspliktigt som en typ av GC-varning. Det eftersom att det kan ses som en indirekt varning på att ett företag riskerar att upphöra sin existens och likaså då aktuell studie hänför likvidation till upphörd existens då effekt av en GC-varning noteras. Händelser som revisorn ska ha uttryckt sig om i revisionsberättelsen och som hänförs till orsaksgrupp kapitalbrist, presenteras nedan: Företagets egna kapital är förbrukat Företagets egna kapital understiger hälften av registrerat aktiekapital Företagets skulder överstiger dess tillgångar Företagets omsättningstillgångar överstiger dess kortsiktiga skulder Nedan presenteras exempel där revisorn har avgett en GC-varning med grund i att ett företag har kapitalbrist, där revisorn har motiverat varför en GC-varning utfärdas och således, varför företagets förmåga att fortsätta sin verksamhet är osäker: Utan att det påverkar mitt uttalande vill jag fästa uppmärksamhet på att företagets skulder på XX tkr översteg dess totala bokförda tillgångar med XX tkr. Detta förhållande tyder på att det finns en betydande osäkerhetsfaktor att fortsätta sin verksamhet. Som framgår av bolagets årsredovisning är det egna kapitalet förbrukat och företaget ska se över regler som gäller i enighet med aktiebolagslagens 25 kap och ta ställning till om bolaget ska likvideras. Någon kontrollbalansräkning har inte upprättats. Utan att det påverkar uttalanden ovan bör det fästas uppmärksamhet på att ovan nämnda förhållande kring bolagets kapitalbrist tyder på att det finns en väsentlig 55

66 osäkerhetsfaktor som väcker betydande tvivel om ett företags förmåga att fortsätta sin verksamhet. Jag uppmanar styrelsen att beakta Aktiebolagslagens regler om kontrollbalansräkning. Likvidationsplikt föreligger och företagets förmåga att fortsätta sin drift ifrågasätts. Om granskande revisor har uttryckt sig så att det framgår att ett företag har kapitalbrist, har variabeln kapitalbrist kodats med en 1, annars Förklaringsvariabler oberoende variabler Följande variabler ämnar ge en indikation på ett företags kapacitet och således, bidra med en förklaring till varför effekt av en GC-varning utfaller differentierat Revisionsbyrå Ur respektive företags årsredovisningar har information inhämtats angående vilken revisionsbyrå som har reviderat ett företag i fråga år 2008 och således, utfärdat en GCvarning. Tidigare studier särskiljer revisionsbyråer tillhörande Big-4 och non-big4 (Peterson & Håkansson, 2012; Geiger & Rama, 2006; Francis & Yu, 2009), medan andra studier även inkluderar andra stora revisionsbyråer och skiljer således på Big-6 och non Big-6 (Vanstraelen, 2012; Krishanan & Shauer, 2001; ) respektive Big-7 och non Big-7 (Agné & Ruokanen, 2011). Med anledning av att det skiljer allt mindre i storlek mellan de största revisionsbyråerna i Sverige, har aktuell studie valt att kategorisera de större byråerna tillhörande Big-7 eller övrig/liten byrå. Som ett första steg har samtliga revisionsbyråer har tilldelats en enskild siffra. Kodningen har följt Big-7, det vill säga PwC, EY, Deloitte, KPMG, Grant Thornton, BDO eller Mazars. Sedan har övriga revisionsbyråer grupperats som liten/övrig revisionsbyrå. Då det framgår av revisionsberättelsen vilken byrå som har genomfört granskningen, har respektive byrå tilldelats en 1. De stora revisionsbyråerna har sedan, i ett vidare skede, kunnat grupperas för att studera dem i relation till liten revisionsbyrå, eftersom att aktuell studie ämnar se om det 56

67 skiljer sig i benägenhet att avge en GC-varning mellan olika stora revisionsbyråer och likaså om det finns något samband med effekt av en GC-varning. Revisionsbyrå operationaliseras som den revisionsbyrå som granskade år 2008 då GC-varningarna tilldelades företagen i aktuell studie. Gruppering har tagit form enligt nedan: Stor byrå = Big 7 (PwC, EY, KPMG, Deloitte, Grant Thornton, Mazars/SET samt BDO) Liten byrå = Non-Big-7 (Övrig byrå) I revisionsberättelsen står det uttryckt vilken granskande revisionsbyrå ett företag har, där respektive revisionsbyrå (Samtliga i Big 7 och en gemensam för Non-Big 7) har haft en egen kolumn, för att kunna urskilja eventuella skillnader mellan såväl de olika enskilda byråerna som huvudgrupperna. Respektive företags granskande revisionsbyrå har noterats och tilldelats en Företagets kapacitet Kapacitet studeras genom olika indikationer, enskilda samt relationsmått, där respektive företag i urvalet studerats via data som har inhämtats från deras årsredovisningar för perioden år Samtliga variabler som indikerar kapacitet, samt kapacitetsmått, kodas som stark- respektive svag kapacitet, utan nyanser däremellan. Således har även kapacitetsmått karaktär av dikotoma variabler Ålder på företag Ålder är en faktor som i tidigare studier har visat sig ha ett samband med upphörd existens (Tornhill & Amit, 2003). För att bestämma ett företags ålder, har databasen Affärsdata används där det finns register innehållande information om företags registreringsår. Respektive företags registreringsår har noterats, vilka i ett senare skede kan skapa grupperingar som skiljer nyare företag från mer etablerade. Thornhill och Amit (2003) har som beroende variabel i sin studie ett företags ålder, där ålder noteras som antal år ett företag 57

68 har funnits, fram till dess att företaget upphör. I aktuell studie är det företagets registreringsår i förhållande till år 2008, då företaget tilldelas en GC-varning, som avgör åldern på ett företag. Ett företags ålder operationaliseras som antal år från ett företags registreringsår fram tills år 2008, då en GC-varning tilldelas dem. En gruppering av ålder har vidare gjorts, där företag som har registrerats år 2000 eller senare har tilldelats en 1. Företag registrerade år 1999 eller tidigare, har således tilldelats en 0. Anledningen till gruppering ovan, det vill säga företag registrerade år 2000 eller senare har klassats som nyare företag, är på grund av att urvalet huvudsakligen innefattar relativt unga företag, i genomsnitt registrerade år Grupperingen ger därför en mer rättvis bild av företagens ställning. Eftersom att respektive företags registreringsår har noterats, har det även varit möjligt att genomföra robusttester med alternativa kategoriseringar av ålder, vilket dock inte har uppvisat andra, eller bättre, resultat, jämfört med den kategorisering som angetts ovan Storlek på företag Företagens storlek kan mätas på olika sätt. Tidigare studier (Petterson & Håkansson, 2012; Latinen & Latinen, 1998) har mätt variabeln storlek med hjälp av en kombination av totala antalet anställda, totala tillgångar och nettoomsättningen. Andra studier (Newbert, 2008) har operationaliserat ett företags storlek som ett företags totala antal anställda. Data om företagens anställda, totala tillgångar och nettoomsättning har samlats in via respektive årsredovisning, det vill säga resultat- samt balansräkning och noter. Aktuell studie har delvis operationaliserat storlek på liknande sätt som tidigare nämnda studier. Storlek på ett företag operationaliseras i aktuell studie som ett företags totala antal anställda år Anledningen till att enbart se till företagens antal anställda, är på grund av att såväl totala tillgångar (balansomslutning) som nettoomsättningen ingår i övriga mått som ämnar mäta ett företags kapacitet. Eftersom att företag som omfattas i studien är av liten karaktär, där antalet anställda varierar mellan 0-11 stycken, med ett medelantal anställda på 1,3 stycken, har indelningen genomförts 58

69 som följer. Aktuell studie har valt att skilja på företag som inte har någon anställd och företag som har en anställd eller fler. Det med ett antagande om att företag som har en anställd eller mer, kommer att ha mer kunskap i form av humankapital inom organisationen. Företag som har en eller fler anställda, har klassats som ett stort företag och har tilldelats en 1. På motsvarande vis har företag som inte har några antal anställda klassats som ett mindre företag, varav de tilldelats en 0. Ett företags storlek har operationaliserats med hjälp av att studera antal anställda genom noter i årsredovisningarna, varvid det särskiljs om ett företag inte har någon anställd, samt om de har en eller fler anställda. Då respektive års antal anställda har noterats, har det varit möjligt att notera huruvida företag har minskat antal anställda mellan åren Det har således skapats en dikotom variabel som ämnat mäta ett företags försämrade kapacitet i form av att de minskat antal anställda. Företag som har minskat antal anställda mellan år , tilldelats en 1 och företag som inte har minskat sin personalstyrka, har tilldelats en Upprepad GC-varning När företag tilldelas en GC-varning är ett företags kapacitet av betydelse utfallet. Ett företags kapacitet påverkas av ett företags rykte, vilket antas försämras allt eftersom ett företag återigen tilldelas varningar om att kunna fortsätta sin drift. Nogler (2004) har studerat ett urval företag som har tilldelats en GC-varning, hanterat den med framgång och således, överlevt, genom att studera huruvida de återigen har tilldelats en GC-varning. Det antal GC-varningar ett företag har tilldelats mellan åren har noterats. Vidare har denna kategorisering kunnat omgrupperas för att specificera huruvida ett företag återigen har tilldelats en GC-varning, eftersom att det kan bli missvisande siffror med tanke på att en del företag i urvalet saknar revisionsberättelser efter år Varför, det vill säga orsak till att ett företag återigen har tilldelats en GC-varning har dock inte noterats, utan således endast om ett företag återigen har fått en GC-varning eller ej. 59

70 Upprepad GC-varning har operationaliserats som GC-varning efter år Det betyder att om ett företag har erhållit en GC-varning under de efterföljande åren, det vill säga år 2009 och/eller år 2010 samt 2011, har variabeln kodats med en 1. Om ett företag inte har erhållit någon ytterligare GC-varning har de således kodats med en 0, vilket innebär att ett företag under perioden år har fått rena revisionsberättelser i termer av att de inte har fått erhålla en ytterligare varning om fortsatt drift Koncern Huruvida det är så att ett företag ingår i en koncern, används i aktuell studie som ett ytterligare mått som ska ge indikationer om ett företags kapacitet. Det med ett antagande att företag som ingår i en koncern har mer kapacitet, eftersom att de kan erhålla ekonomiskt stöd från dess moderbolag. I databasen Affärsdata, har information om huruvida aktuell studies företag ingår i en koncern eller inte inhämtats. För att kunna notera om ett företag ingår i en koncern, har det studerats huruvida det finns en koncernredovisning att tillgå i affärsdata. Ett företags kapacitet, i termer av om de ingår i en koncern eller ej, har operationaliserats som att företag som har en koncernredovisning, ingår i en koncern. Företag som ingår i en koncern, har tilldelats en 1. Företags som inte ingår i en koncern har således tilldelats en Kapitaltillskott För att studera huruvida ett företag har ökat sin kapitalbas, via exempelvis aktieägartillskott eller nyemission, har data inhämtats från respektive företags finansiella rapporter. För att kontrollera för vilka företag som har genomfört ett kapitaltillskott har uppgifter inhämtats från företagens årsredovisningar som återfinns i databasen Affärsdata. Huruvida ett företag har ökat sitt kapital och vidare klassificerats som ett företag med stark eller svag kapacitet, framgår nedan: ( (Eget kapital år 2009) / (Eget kapital år Årets Resultat år 2008) ) Om resultatet av kvoten av ovanstående funktion är 1 eller högre, innebär det att ett företag har ökat sitt egna kapital till år 2009, jämfört med år 2008 då de erhöll en GC-varning. Om ett företag har ökat sitt eget kapital, operationaliseras det som stark kapacitet och de företagen 60

71 kodas således med en 1. De företag som, å andra sidan, inte har ökat sitt eget kapital och således inte utökat sin kapitalbas, har kodats med en Kapacitetsmått För att operationalisera och mäta ett företags kapacitet, har data från respektive företags årsredovisningar samlats in för att kunna skapa relationsmått som ska indikera på vilken kapacitet ett företag och således, vilka möjligheter de har för att kunna hantera problem som ger upphov till en GC-varning. Utifrån insamlad data har variabler som, på ett bra sätt, kan indikera ett företags kapacitet valts ut. Detta förfaringssätt är i linje med tidigare undersökningar som ämnar att prognostisera vilka företag som kommer att upphöra sin existens (Altman, 1968; Beaver, 1966; Levitan & Knobblet, 1985). Sådana studier tar dock enbart hänsyn till traditionella relationstal (finansiella nyckeltal) som direkt speglar ett företags finansiella ställning. Kapacitetsmått som operationaliseras kommer att uppvisa kvoter som ska indikera om ett företag har stark- respektive svag kapacitet. Kapacitetsmått anger om ett företag har minskat eller ökat poster som aktuell studie har en föreställning om har ett samband med dess kapacitet. Talen syftar till att mäta stark- respektive svag kapacitet och således inga nyanser där emellan, för att kunna erhålla en varians ur ett relativt litet urval. Det blir således inte en fråga om olika grader av stark- respektive svag kapacitet, utan enbart två möjliga utfall. Företag som har svag kapacitet, har kodat med 1, medan företag med stark kapacitet har tilldelats en 0. I aktuell studie sätts år 2008 mot år 2009, som är referensår. Anledningen till att år 2009 används som referensår, är på grund av att såväl data från år , som år , varit bristfällig. Leverantörsskulder / Balansomslutning Vilken relation ett företag har till intressenter, anses betydelsefullt i situationer då ett företag har tilldelats en GC-varning. I aktuell studie operationaliseras kapacitet i termer av relationer genom att studera huruvida leverantörsskulder har förändrats från det år då ett företag erhåller 61

72 en GC-varning (år 2008), jämfört med ett år efter (år 2009) att varningen har tilldelats företaget och således, blivit känt för intressenter till företaget. ( Leverantörsskulder före GC-varning / Balansomslutning före GC-varning ) (Leverantörsskulder efter GC-varning / Balansomslutning efter GC-varning) Om resultat av ovanstående relationstal är större än 1, tyder det på att leverantörsskulder har minskat från år , givet samma storlek på balansomslutningen. Det, i sin tur, tyder på att ett företags kapacitet att hålla kvar leverantörer efter det att en GC-varning har utfärdats och tilldelats företagen år 2008 är svag och således, har företaget en svag kapacitet. Leverantörer som ser att ett företag har tilldelats en GC-varning och anar oråd, kommer inte att bevilja företaget nya krediter, med risk för att ett företag inte kommer att kunna åta sig fortsatta betalningsförpliktelser. Företag som i aktuell studie uppvisar en svag kapacitet, det vill säga att leverantörsskulder har minskat, tilldelas en 1. Företag som har behållit, alternativt ökat leverantörsskulder, är speciella företag i det hänseendet att de efter en GC-varning har lyckats höja sina leverantörsskulder. Sådana företag har stark kapacitet och har tilldelats en 0. Långfristiga skulder / Balansomslutning När ett företag är i behov av finansiering, är kapacitet i form av relationer till bank och övriga långivare betydelsefullt. Om externa finansiärer sviker efter att ett företag har tilldelats en GC-varning år 2008, tyder det på att ett företag har svaga relationer och således svag kapacitet att upprätthålla- och erhålla nya finansieringskällor. För att notera ett företags kapacitet, sätts långsiktiga skulder i relation till balansomslutning för åren ( Långfristiga skulder före GC-varning / Balansomslutning före GC-varning ) (Långfristiga skulder efter GC-varning / Balansomslutning efter GC-varning ) Om ovanstående relationstal är mer än 1, så tyder det på att långfristiga skulder har minskat från år , givet samma storlek på balansomslutning. Det, i sin tur, tyder på att ett företag har svag kapacitet eftersom att långivare och finansiärer inte tilldelar företaget 62

73 ytterligare lån och krediter. Det med hänsyn till att företaget nu har en högre risk. Företag som har erhållit nya lån och krediter efter att de har tilldelats en GC-varning, har således stark kapacitet eftersom att dess relationer till externa finansiärer gör att de stannar kvar i företaget. Företag som i aktuell studie uppvisar en svag kapacitet, det vill säga externa finansiärer sviker, tilldelas en 1. Företag som har behållit, alternativt ökat långa skulder, är företag som har goda relationer och där finansiärer inte sviker, trots en GC-varning. Sådana företag har stark kapacitet och har tilldelats en 0. Kortfristiga skulder / Balansomslutning I kortfristiga skulder innefattas ett företags leverantörsskulder, men likaså ett företags övriga kortsiktiga skulder och krediter med en löptid som normalt inte löper längre än ett år. För ett företag som har erhållit en GC-varning, tenderar kreditbetyg att nedgraderas (Fleak & Wilson, 1994), vilket i sin tur försvårar möjligheter att erhålla nya krediter. För att studera huruvida ett företags relationer till kreditgivare ser ut, studeras en förändring i kortfristiga skulder i relation till balansomslutning mellan åren : ( Kortfristiga skulder före GC-varning / Balansomslutning före GC-varning ) (Kortfristiga skulder efter GC-varning / Balansomslutning efter GC-varning) Om ovanstående relationstal är mer än 1, tyder det på att kortfristiga skulder har minskat från år , givet samma storlek på balansomslutning. Det i sin tur, tyder på att kreditgivare har reagerat på den GC-varning som har tilldelats ett företag år 2008 och således dragit sig undan att bevilja ett företag nya krediter. Företag som har svag kapacitet, det vill säga företag där kreditgivare har dragit sig undan, tilldelas en 1. Företag som har stark kapacitet, som har kunnat erhålla nya lån och krediter, har tilldelats en 0. Räntekostnad / Balansomslutning Genom att studera ett företags räntekostnader, går det att erhålla indikation på ett företags relationer gentemot långivare. Om långivare höjer räntan efter det att ett företag har erhållit en GC-varning, tyder det på att intressenter nu bedömer att det finns en högre risk i företaget. 63

74 Det i sin tur, tyder på en svag kapacitet eftersom att företaget inte kan erhålla nya krediter utan att det för med sig ökade kostnader. Har ett företag däremot en bra relation till långivaren, således stark kapacitet, kommer långivare att vara villiga att hjälpa företaget, varför kostnaderna inte kommer att öka för ett företag. Ett företags räntekostnader sätts i relation till företagets balansomslutning mellan åren , eftersom att det främst är ett företags långsiktiga skulder som är räntebelagda och som återfinns i balansräkningen. ( Räntekostnader före GC-varning / Balansomslutning före GC-varning ) (Räntekostnader efter GC-varning / Balansomslutning efter GC-varning ) Om resultatet av ovanstående relationstal är mindre 1, tyder det på att kostnader för ett företags skulder har ökat från år Företag som har fått ökade kostnader efter att de tilldelats en GC-varning är företag med svag kapacitet och har tilldelats en 1. Företag som istället har minskat, alternativt lyckats hålla kostnader oförändrade, är företag med stark kapacitet och har tilldelats en 0. Personalkostnader / Nettoomsättning Personalkostnader är normalt sett en stor kostnad i ett företag. Om ett företag minskar sina personalkostnader, tyder det på att ett företag har minskat ner på personal för att på så sätt spara in kostnader, vilket kan vara en nödvändighet då ett företag upplever ekonomiska svårigheter. Valet att se på följande relationstal som en minskning i antal anställda, handlar om att det ej är troligt att företaget endast har sänkt lönerna till de anställda eftersom att det torde vara svårt att behålla personal till lägre löner samtidigt som risken i bolaget har höjts på grund av att de har tilldelats en GC-varning. Ur en ytterligare dimension tyder en nedskärning av personal på svag kapacitet eftersom att företaget har minskat sin personalstyrka och således tappat kapacitet i form av humankapital. Med humankapital, kommer erfarenheter och kunskap. Ett företag som mellan åren minskar personalkostnader i förhållande till omsättning, noteras enligt nedan: 64

75 ( Personalkostnader före GC-varning / Nettoomsättning före GC-varning ) ( Personalkostnader efter GC-varning / Nettoomsättning efter GC-varning ) Om ovanstående relationstal är mer än 1, tyder det på att kostnader för personal har minskat från år , givet samma nettoomsättning. Företag som uppvisar ett högre värde än 1, är företag med svag kapacitet, eftersom att de har förlorat erfarenhet och kunskap. Dessa företag tilldelats en 1. Företag som har behållit sin personal, alternativt ökat personalkostnader mellan år , har klassificerats som ett företag med stark kapacitet och har tilldelats en 0. Balansomslutning / Antal anställda Balansomslutning i förhållande till antal anställda, indikerar på hur väl ett företags anställda omsätter de tillgångar som finns i en verksamhet. Huruvida ett företag mellan år minskar balansomslutning i förhållande till antal anställda, noteras enligt nedan: ( Balansomslutning före GC-varning / Antal anställda före GC-varning ) (Balansomslutning efter GC-varning / Antal anställda efter GC-varning ) Om relationstalet är mer än 1, tyder det på att balansomslutning per anställd har minskat från år , vilket visar på svag kapacitet. Företaget kan då ha varit tvunget att likvidera och sälja av tillgångar för att kunna finansiera en nedgång och hantera problem som har gjort att en GC-varning har utfärdats. Det, i sin tur, gör ett företag mer sårbart då dess finansiella säkerheter i balansräkningen minskar. Företag som har svag kapacitet, har tilldelats en 1. Företag som har ökat, eller har en oförändrad relation posterna emellan, är företag med stark kapacitet och har tilldelats en 0. Nettoomsättning / Antal anställda Nettoomsättning i förhållande till antalet anställda, indikerar hur mycket intäkter ett företag genererar. Då ett företag tilldelas en GC-varning, signalerar det till intressenter i ett företag att det finns problem i verksamheten som bör observeras. Om intressenter tar det i beaktande och 65

76 värderar det som negativt, så kommer företaget antagligen inte att generera lika mycket intäkter från verksamheten. ( Nettoomsättning före GC-varning / Antal anställda före GC-varning ) (Nettoomsättning efter GC-varning / Antal anställda efter GC-varning ) Om relationstalet är mer än 1, tyder det på att nettoomsättningen per anställd har minskat från år , vilket visar på svag kapacitet. Företag med svag kapacitet har tilldelats en 1. Är det istället så att företaget har ökat nettoomsättning per anställd, alternativt har en oförändrad nivå, tyder det istället på stark kapacitet. Företag med stark kapacitet har tilldelats en Sammanfattning operationalisering I ovanstående avsnitt har operationalisering av aktuell studies variabler genomförts för att i nästkommande kapitel kunna testa de hypoteser som härletts i kapitel 4. I den utsträckning som det varit tillämpligt, har det hänvisats till tidigare studier och hur de har mätt variabler. En sammanställning av de operationaliseringar som har genomförts, återfinns i Appendix Metodkritik En primär datainsamling av ett nytt urval hade kunnat genomförts för att på så sätt kunna generalisera resultat till en population, men likt nämnt tidigare föll valet på att använda ett sekundärt urval för att istället kunna göra en primär datainsamling för att kunna analysera och förklara varför effekt av en GC-varning tenderar att utfalla differentierat. Om syftet enbart vore att studera samband mellan orsak till en GC-varning och effekt, hade ett primärt urval varit att föredra eftersom att det är delvis i linje med befintliga studier (Altman, 1968; Beaver, 1966; Levitan & Knobblet, 1985) som predicerar vilka företag som kommer att upphöra dess existens. Syftet med studien är dock inte primärt att framställa generaliserbara resultat, utan att bidra med en förklaring utifrån en teori framtagen utifrån kapacitet och interaktionseffekter. Studien har karaktär av en explorativ undersökning, där kreativitet är viktigt (Patel & Davidson, 2011), eftersom att studien ämnar generera kunskap som ska kunna användas för fortsatt forskning inom området. 66

77 Det finns begränsningar med aktuellt urval som det är viktigt att vara medveten om och ta i beaktande. Nackdelen med ett sekundärt urval är att det exempelvis är svårt att kontrollera kvaliteten på urvalet samt att det har gjorts en del avgränsningar. Urvalet är inte generaliserbart och likaså är urvalet relativt litet där variationen i företagen är begränsad. Trots det, hade det inte varit motiverat för aktuell studie att inhämta ett primärt urval av företag, dels på grund av att det inte går att försäkra sig om att erhållandet av ett primärt urval hade blivit större och dels på grund av att det med stor sannolikhet hade blivit likartade företag Reliabilitet Då en GC-varning kan komma till uttryck på olika sätt, har ett test genomförts för att kunna försäkra att observatörer i aktuell studie klassificerar orsak till en GC-varning likadant. Vid klassificeringen av varför företag har tilldelats en GC-varning, är det således viktigt att hålla en hög internbedömreliabilitet. Internbedömreliabilitet syftar till att öka överensstämmelsen mellan olika observatörers tolkningar av data, som kan vara skilda och delvis innehålla personliga bedömningar (Bryman & Bell, 2005). Det har gjorts genom att först, innan insamling av data och kodning av variabler har påbörjats, studera femton stycken revisionsberättelser oberoende av varandra för att sedan kunna göra en procentuell jämförelse och därav bedöma pålitligheten i den kodning som genomförs. Av de femton företag som kodats utefter olika orsaker till en GC-varning, har tretton stycken företag placerats i samma orsakskategorier, vilket ger en intern reliabilitet på 86,7 procent. Anledningen till att det har uppstått en variation i tolkningarna, är på grund av att orsak till en GC-varning, har hänförts till kapitalbrist och inte till dess underkategori likviditetsproblem. Gränsen mellan kapitalbrist och likviditetsbrist är hårfin, men efter en diskussion har de båda grupperna förtydligats. Kapitalbrist som en orsak till en GC-varning, är enligt Carrington (2010) en situation där lagstadgade krav inte uppfylls och har i aktuell studie isolerats till de fall där revisorn har utfärdat en GC-varning med stöd från aktiebolagslagens 25 kapitel. Likviditetsproblem, i sin tur, är situationer då det framgår att ett företag inte har kapital för att betala skulder. I ett vidare skede kan dessa kategorier slås samman då det i grund och botten 67

78 är kapitalbrist, men är särskilda åt då datainsamling genomförts för att kunna förbättra tolkningsförmågan. Då en stor mängd data och siffror har samlats in från företagens årsredovisningar, ska man även vara uppmärksam på att siffror kan registreras på ett felaktigt sätt. Det har inte varit möjligt att studera varandras insamlade material, då det hade varit mycket tidskrävande. Däremot har ett par stickprov genomförts för att se så att siffror från årsredovisningar stämmer, vilket ökar reliabiliteten. 5.7 Statistiska test och analyser Nedan anges kort de analyser som genomförs i kapitel Univariat analys För att få en överblick över fördelning genomförs univariata analyser, som ger en bra bild av hur fördelningen ser ut mellan variabler som är inkluderade i studien (Bryman & Bell, 2005). I ett första skede presenteras den beroende variabeln, effekt av en GC-varning, följt av oberoende variabler som inkluderas i studien Bivariat analys I en bivariat analys, ställs beroende variabel mot en oberoende variabel för att kunna studera korrelation dem emellan (Bryman & Bell, 2005). Det vill säga, effekt av en GC-varning ställs mot oberoende variabler som inkluderas i studien. Analysen inkluderar det bivariata testet Spearmans Rho. Spearmans Rho visar hur olika oberoende variabler korrelerar med effekt av en GC-varning, samt varandra. Testet genomförs främst för att se vilka variabler som kan inkluderas samtidigt i den multivariata analysen Multivariat analys För att kunna studera och analysera samband mellan aktuell studies beroende variabel och olika oberoende variabler, genomförs en multipel regressionsanalys. I aktuell studie är en binär logistisk regression lämplig. I en binär logistisk regression är den beroende variabeln dikotom och har således endast två möjliga utfall (Djurfeldt & Barmark, 2009). 68

79 I aktuell studie har den binära logistiska regressionen resulterar i fem stycken modeller, där signifikansnivå, prediktiv förmåga och Nagelkerke noterats för respektive modell. Nagelkerke är en motsvarighet till determinationskoefficienten som studeras i en linjär regression och mäter andel av total informationsmängd som modellen fångar i de variabler som inkluderas (Djurfeldt & Barmark, 2009). Desto högre värde som uppnås, desto bättre kan modellen förklara varför effekt av en GC-varning utfaller differentierat. I samtliga modeller har förutsägelse i såväl naiv- som i faktiskt modell noterats. Förutsägelsen i naiv modell visar enbart på hur den beroende variabeln, effekt av en GC-varning, grundas på en konstant och inte på de oberoende variablerna (Djurfeldt & Barmark, 2009). Det är först i faktisk modell som det framgår hur de oberoende variablerna samvarierar med den beroende variabeln. 69

80 6. Empiriskt resultat K apitel 6 analyserar empiriskt material som omfattas i aktuell studie. Univariata-, bivariata- samt multivariata tester har genomförts. 6.1 Univariat analys Univariata analyser presenterar deskriptiv statistik av de variabler som omfattas i studien och är ett första steg då datamaterial ska bearbetas (Patel & Davidsson, 2011). Genom att presentera studiens beroende- och oberoende variabler så genereras en överskådlig bild av den data som har samlats in och som vidare kommer att inkluderas i de bivariata- och multivaria analyserna Effekt av en GC-varning beroende variabel Effekt av en GC-varning är aktuell studies beroende variabel och vidare en dikotom variabel där effekt klassificeras som upphörd existens, det vill säga konkurs eller likvidation, alternativt fortsatt drift (Se avsnitt ). Effekt av en GC-varning har som nämnts tidigare noterats för respektive år, för att på så sätt kunna urskilja om effekt av en GC-varning, i termer av upphörd existens, utfaller och likaså när effekt av en GC-varning tenderar att utfalla. Respektive företags aktuella status har noterats från år , vilket framgår i tabell 5 nedan (Se tabell 5). Effekt av en GC-varning Antal (st) Andel (%) Upphörd existens år ,67 Upphörd existens år ,67 Upphörd existens år ,37 Upphörd existens år ,37 Upphörd existens år ,04 Upphörd existens år ,01 Summa 30 20,13 Tabell 5 - Effekt av en GC-varning 70

81 Tabell 5 ovan åskådliggör antal och andel företag som upphör att existera mellan perioden år Under den sexårsperiod som aktuell studie omfattar, har 30 stycken företag (motsvarande 20 procent) upphört att existera. Således, har 119 stycken företag fortsatt att bedriva verksamhet (motsvarande 80 procent). Det går att utläsa att effekt av en GC-varning, upphörd existens, tenderar att utfalla först efter 3-6 år. Det går likaså att se en tendens att effekt av en GC-varning har ett visst mönster där effekt utfaller och ökar kraftigt, i förhållande till andelen som upphör att existera, 3 år efter att varningen har utfärdats. Effekt av en GC-varning, i termer av upphörd existens, har en topp år 2013 där 9 stycken företag upphör att existera. Det faktum att endast 3 stycken företag har upphört sin existens år 2014, kan dock antas öka Orsak till en GC-varning oberoende variabel Aktuell studie har tidigare presenterat att det finns olika orsaker till att revisorn utfärdar en GC-varning (Se avsnitt 3.3.1). Händelser och orsaker som har föranlett en GC-varning till företag som omfattas i aktuell studie, har noterats utifrån respektive företags revisionsberättelse, vilka framgår i tabell 6 nedan (Se tabell 6). Orsak till en GC-varning Antal (st) Verksamhetsrelaterade orsaker Interna problem 0 Externa problem 0 Ekonomiska orsaker Rörelseproblem: Förlust 23 Negativ rörelseutveckling 7 Osäkra tillgångar 6 Kapitalbrist: Eget kapital förbrukat 137 Likviditetsbrist 30 Finansieringsproblem: Problem finansiering 3 Tabell 6 - Orsak till en GC-varning 71

82 Tabell 6 ovan presenterar orsak till att företag i aktuell studie har erhållit en GC-varning. Tabellen anger varje orsaksgrupp (verksamhetsrelaterade- samt ekonomiska orsaker) samt dess olika underkategoriers frekvens. Observera att ett företag kan ha erhållit en GC-varning utifrån mer än en orsak. Utifrån tabellen går det att urskilja att ekonomiska orsaker till att revisorn utfärdar en GC-varning antar högst frekvens, där kapitalbrist urskiljer sig från övriga ekonomiska orsaker. Verksamhetsrelaterade orsaker till att en GC-varning har utfärdats har inte identifierats Revisionsbyrå - oberoende variabel Det skiljer sig i benägenhet att avge en GC-varning mellan olika revisionsbyråer, främst i termer av om det är en stor eller liten granskande revisionsbyrå. Aktuell studie har operationaliserat revisionsbyrå som Big-7 och non Big-7 (Se avsnitt ). Då respektive revisionsberättelse studerats, har granskande revisor som avgett GC-varningen år 2008 framkommit och således noterats, vilket framgår av tabell 7 nedan (Se tabell 7). Revisionsbyrå Antal (st) Andel (%) PwC 23 15,44 EY 14 9,40 Deloitte 3 2,0 KPMG 2 1,34 Grant Thornton 13 8,73 BDO 7 4,7 Mazars / SET 4 2,68 Övrig / Liten byrå 83 55,71 Summa ,0 Tabell 7 - Revisionsbyrå I tabell 7 ovan framgår antal samt andel företag som har respektive revisionsbyrå år 2008, där mindre revisionsbyråer har noterats och kategoriserats till en grupp. 83 stycken av företagen i urvalet har en liten granskande revisionsbyrå, medan 66 stycken företag har granskats av en stor revisionsbyrå. Utifrån tabellen går det även urskilja att PwC, EY och GT (Grant Thornton) antar högst frekvens inom kategorin stor revisionsbyrå. 72

83 6.1.4 Kapacitet - oberoende variabel Ett företags kapacitet har operationaliserats i termer av storlek, ålder, huruvida ett företag har erhållit återupprepade GC-varningar, om ett företag ingår i en koncern, möjlighet till kapitaltillskott, samt ett antal mått som tagits fram utifrån företagens finansiella rapporter och som ska indikera vilken kapacitet ett företag besitter Storlek Vilken kapacitet ett företag har och därmed för att kunna hantera en GC-varning, beror delvis på företagets storlek. Vidare har storlek på ett företag operationaliserats genom ett företags antal anställda, där dikotoma variabler använts för att särskilja företag som inte har någon anställd, jämfört med företag som har en anställd eller fler (Se avsnitt ). Det har resulterat i två grupper, företag med anställda, respektive företag utan anställda, se tabell 8 nedan (Se tabell 8). Storlek på företag Antal (st) Andel (%) Företag med anställda 80 53,7 Företag utan anställda 69 46,3 Summa ,0 Tabell 8 - Storlek på företag I tabell 8 ovan framgår det att 80 stycken av de 149 företag som omfattas i aktuell studies urval, har klassats som ett stort företag då de har anställda och således har 69 stycken företag klassats som ett litet företag då de saknar anställda. Motiv för indelning ovan handlar om att spridning i antalet anställda varierar lite i aktuell studies urval. Antalet anställda varierar mellan 0-11 stycken, där medelantalet anställda är ca 1,3 stycken. Således har en indelning gjorts där företag med anställda särskiljts från de som inte har någon anställd Ålder Ett företags ålder, i termer av antal år som ett företag funnits från registrering fram tills att en GC-varning tilldelas dem år 2008 (Se avsnitt ), påverkar företagets kapacitet och 73

84 såldes möjligheten att hantera en GC-varning. I tabell 9 nedan anges frekvens och andel företag som klassats som nya- respektive gamla företag (Se tabell 9). Ålder på företag Antal (st) Andel (%) Företag registrerade tidigare än år ,0 Företag registrerade senare än år ,0 Summa ,0 Tabell 9 - Ålder på företag I tabell 9 ovan framgår det att 67 stycken företag är registrerade tidigare än år 2000, varför de klassats som gamla företag. Vidare har 82 stycken företag klassificerats som nya företag då de är registrerade år 2000 eller senare Upprepad GC-varning Ett företags kapacitet påverkas av dess rykte, varför företag som tilldelas återupprepade GCvarningar torde ha ett sämre rykte och därmed sämre kapacitet (Se avsnitt ). I tabell 10 framgår antal företag som år erhållit en upprepad GC-varning (Se tabell 10). Upprepad GC-varning N Antal (st) År År År Tabell 10 - Upprepad GC-varning Tabell 10 ovan visar att de två efterföljande åren, år , är det ett stort antal företag som återigen erhåller en GC-varning. Det är endast 4 stycken företag av 148 stycken som inte erhåller en GC-varning återigen år År 2011 däremot, syns en nedgång i antalet företag som har tilldelats en GC-varning igen Koncern Företag som ingår i en koncern har högre kapacitet, eftersom att de kan erhålla stödkapital från moderbolaget. Efter en genomgång för att kontrollera huruvida företagen i aktuell studie 74

85 ingår i en koncern, visar tabell 11 nedan att antal företag som ingår i en koncern är obefintligt i aktuell studies urval (Se tabell 11). Således kan huruvida ett företag ingår i en koncern inte fungera som en indikation på kapacitet i aktuell studie. Koncern N Antal (st) Andel (%) Ingår i koncern Tabell 11 - Koncern Kapitaltillskott Kapitaltillskott, i termer av att ett företag har ökat sitt egna kapital (Se avsnitt ), är en variabel som i aktuell studie ämnar indikera ett företags kapacitet. Efter en notering utifrån företagens finansiella rapporter, framgår det enligt tabell 12 nedan hur stor andel av företagen i aktuell studie som har genomfört ett kapitaltillskott mellan år , det vill säga efter det att de erhållit en GC-varning år 2008 (Se tabell 12). Kapitaltillskott Antal (st) Andel (%) Genomfört kapitaltillskott mellan år ,9 Ej genomfört kapitaltillskott mellan år ,1 Summa ,0 Tabell 12 - Kapitaltillskott Tabell 12 ovan åskådliggör att 43 stycken företag har tillfört företaget nytt kapital mellan åren , medan 106 stycken företag inte har genomfört ett kapitaltillskott till verksamheten Kapacitetsmått Relationsmått har utifrån respektive företags årsredovisning skapats för att ge indikation om ett företags kapacitet (Se avsnitt ). De kapacitetsmått som har skapats har vidare kategoriserats som stark- respektive svag kapacitet, där antal företag i respektive kategori framgår i tabell 13 nedan (Se tabell 13). 75

86 Kapacitetsmått Antal stark kapacitet (St) Antal svag kapacitet (St) Leverantörsskulder / Balansomslutning Långfristiga skulder / Balansomslutning Kortfristiga skulder / Nettoomsättning Räntekostnad / Långfristiga skulder Tabell 13 Kapacitetsmått Interaktionsvariabler Interaktionsvariabler har skapats med en föreställning om att det uppstår interaktionseffekter då orsak till en GC-varning integreras med kapacitet (Se tabell 14). Interaktionsvariabler Antal (st) Rörelseproblem + Stor revisionsbyrå 18 Rörelseproblem + Liten revisionsbyrå 16 Rörelseproblem + Gammalt företag 14 Rörelseproblem + Nytt företag 20 Rörelseproblem + Stort företag 25 Rörelseproblem + Litet företag 9 Rörelseproblem + Upprepad GC-varning 19 Rörelseproblem + Ej upprepad GC-varning 15 Rörelseproblem + Kapitaltillskott 9 Rörelseproblem + Ej kapitaltillskott 25 Kapitalbrist + Stor revisionsbyrå 48 Kapitalbrist + Liten revisionsbyrå 67 Kapitalbrist + Gammalt företag 52 Kapitalbrist + Nytt företag 63 Kapitalbrist + Stort företag 60 Kapitalbrist + Litet företag 55 Kapitalbrist + Upprepad GC-varning 60 Kapitalbrist + Ej upprepad GC-varning 55 Kapitalbrist + Kapitaltillskott 34 Kapitalbrist + Ej kapitaltillskott 81 Finansieringsproblem + Stor revisionsbyrå 2 Finansieringsproblem + Liten revisionsbyrå 1 Finansieringsproblem + Gammalt företag 0 Finansieringsproblem + Nytt företag 3 Finansieringsproblem + Stort företag 2 Finansieringsproblem + Litet företag 1 Finansieringsproblem + Upprepad GC-varning 1 Finansieringsproblem + Ej upprepad GC-varning 2 Finansieringsproblem + Kapitaltillskott 1 Finansieringsproblem + Ej kapitaltillskott 2 Tabell 14 - Interaktionsvariabler 76

87 Tabell 14 ovan urskiljer antal företag som går att hänföra till respektive interaktion. Interaktioner som inkluderar orsaken kapitalbrist uppvisar högst frekvens, vilket även åskådliggörs i tabell 6 (Se avsnitt 6.1.2). 6.2 Bivariat analys I bivariata analyser ställs en beroende variabel mot oberoende variabler, för att kunna studera korrelation dem emellan (Bryman & Bell, 2005), det vill säga effekt av en GC-varning ställs gentemot de oberoende variablerna. Likaså ställs de oberoende variablerna mot varandra, för att se hur variablerna korrelerar med varandra Spearmans Rho Spearmans Rho har genomförts där en korrelationsmatris synliggör och förtydligar hur de olika variablerna korrelerar med effekt av en GC-varning, men likaså hur de olika variablerna korrelerar med varandra. Testet har genomförts i två omgångar, på grund av att samtliga variabler inte haft kunnat inkluderas i en matris (Se Appendix 3). Matris nummer 1 visar oberoende variabler gentemot effekt av en GC-varning och matris nummer 2 visar oberoende variabler i form av interaktionsvariabler, gentemot effekt av en GC-varning. Nedan presenteras de variabler som korrelerar med effekt av en GC-varning. Oberoende variabler som inte har uppvisat någon signifikant korrelation gentemot effekt av en GCvarning, återfinns i en korrelationsmatris (Se Appendix 3). Kapitalbrist = Kapitalbrist uppvisar ett svagt negativt samband (B = -0,162) gentemot effekt av en GC-varning. Variabeln uppvisar signifikans på femprocentsnivå (P = 0,048). Nämnda testvärden tyder på att företag som erhåller en GC-varning utifrån att de har kapitalbrist, tenderar att fortleva. Upprepad GC-varning = Upprepad GC-varning uppvisar ett svagt negativt samband (B=- 0,224) gentemot effekt av en GC-varning, med en signifikans på enprocentsnivå (P=0,003). Det tyder på att företag som erhåller upprepad GC-varning, tenderar att fortleva. 77

88 Storlek = Storlek, i termer av antal anställda, uppvisar ett svagt negativt samband (B=-0,239) gentemot effekt av en GC-varning. Testet visar en signifikans på enprocentsnivå (P=0,003) och tyder således på att företag som har anställda, tenderar att fortleva. Kapitalbrist i interaktion med ett stort företag = Stora företag som erhåller en GC-varning med anledning av kapitalbrist, uppvisar ett svagt negativt samband (B=-0,208) gentemot effekt av en GC-varning. Testet är signifikant på femprocentsnivå (P=0,011) och tyder på att stora företag som tilldelas en GC-varning utifrån kapitalbrist, tenderar att fortleva. Rörelseproblem i interaktion med ett litet företag = Ett litet företag som tilldelas en GCvarning då det finns problem i rörelsen, uppvisar ett svagt positivt samband (B=0,294) gentemot effekt av en GC-varning. Testet visar en stark signifikans (P=0,000) gentemot effekt av en GC-varning och tyder på att ett litet företag som erhåller en GC-varning utifrån problem hänförbara till rörelsen, tenderar att upphöra sin existens. Kapitalbrist i interaktion med ett litet företag = Ett litet företag som erhåller en GCvarning med anledning av kapitalbrist, visar ett svagt positivt samband (B=0,206) gentemot effekt av en GC-varning. Tester uppvisar samtidigt en signifikans på femprocentsnivå (P=0,012) och tyder på att ett litet företag med kapitalbrist, tenderar att upphöra sin existens. Kapitalbrist i interaktion med upprepad GC-varning = Företag som erhåller en GCvarning med anledning av kapitalbrist samtidigt som de även under efterföljande år tilldelats en GC-varning, uppvisar ett svagt negativt samband (B=-0,173) gentemot effekt av en GCvarning. Testet visar vidare en signifikans på femprocentsnivå (P=0,034) och tyder på att företag som har kapitalbrist och som tilldelas en GC-varning även efterföljande år, tenderar att fortleva. Kapitalbrist i interaktion med Ej upprepad GC-varning = Företag som erhåller en GCvarning med orsak av kapitalbrist samtidigt som de under efterföljande år inte tilldelas en GCvarning, visar ett svagt negativt samband (B=-0,171) gentemot effekt av en GC-varning. Testet uppvisar signifikans på femprocentsnivå (P=0,037) och tyder på att företag som har 78

89 kapitalbrist, men som inte fortsätter att erhålla varning om fortsatt drift, tenderar att upphöra sin existens. 6.3 Multivariat analys I den multivariata analysen genomförs binär logistisk regression, vilket är en lämplig metod då den beroende variabeln är dikotom (Djurfeldt & Barmark, 2009). Genom att placera variablerna i en korrelationsmatris (Se Appendix 3), framgår det om oberoende variabler samvarierar med varandra i sådan grad att det riskerar att uppkomma problem med multikollinaritet om de placerar i samma modell Binär logistisk regression Olika modeller har testats, där fem stycken slutliga modeller har tagits fram, varvid logik för strukturen framgår nedan. Modell 1 - Rymmer delvis tidigare forskning och inkluderar orsak till en GC-varning i förhållande till effekt av en GC-varning. Modell 2 - Rymmer aktuell studies kapacitetsteori och analyserar ett företags kapacitet i förhållande till effekt av en GC-varning. Modell 3 - Kombinerar variabler från modell 1 och 2 och analyserar orsak till en GCvarning, samt ett företags kapacitet i förhållande till en GC-varning. Modell 4 - Rymmer teori om interaktionseffekter och analyserar interaktioner som bygger på delvis variabler från modell 1 och modell 2. Modell 5 - Inkluderar variabler från samliga modeller, med undantag för de variabler som samvarierar och som inte bidrar med någon ökad förklaring. Motiv till att analysen har genomförts enligt gällande struktur, är på grund av att studien ämnar finna den modell som kan bidra med den högsta förklaringen till att effekt av en GCvarning tenderar att utfalla differentierat. Nedan presenteras respektive modell (Se avsnitt ) och det antal (n) företag som finns inkluderade i varje modell åskådliggörs. Vidare uppvisas Nagelkerke, förutsägelse i naiv modell, samt förutsägelse i faktisk modell. I 79

90 tabellerna presenteras även respektive variabels betavärde, förväntat betavärde och signifikansnivå Modell 1 - Orsak mot effekt Orsaksvariabler som har påfunnits i urvalet, analyseras i modell 1 i relation till effekt av en GC-varning. Då samtliga orsaker till en GC-varning kontrollerats för multikollinaritet, framgår det att kapitalbrist och osäkra tillgångar uppvisar korrelation gentemot varandra (B=- 0,567) och har med hänsyn till det inte inkluderats i samma modell för att undvika multikollinaritet. Olika modeller har skapats där kapitalbrist och osäkra tillgångar var för sig exkluderats, varvid kapitalbrist har visat sig bidra med ett högre förklaringsvärde i modellen. Osäkra tillångar har därmed exkluderats i modell 1. Modell 1 innefattar de händelser och orsaker som ligger till grund för varför företag i aktuell studie har erhållit en GC-varning, det vill säga negativ resultatutveckling, förlust, problem med att erhålla finansiering, amorteringsproblem, kapitalbrist samt likviditetsbrist (Se tabell 15). Modell 1 Orsak mot effekt B Sig. Förv. B Negativ rörelseutveckling -20,244 0,999 0,000 Förlust 0,026 0,966 1,026 Problem finansiering 0,196 0,890 1,216 Amorteringsproblem -0,330 0,836 0,719 Likviditetsbrist -0,605 0,325 0,546 Kapitalbrist -1,728 0,019 0,178 Inkluderade (n) 149 Modellens chi-två 10,862* Förutsägelse naiv modell (%) 79,9 Förutsägelse faktisk modell (%) 80,5 Nagelkerke (R 2 ) (%) 11,1 ***Modell Sig. på 0,01-nivå (2-sidig) ** Modell Sig. på 0,05-nivå (2-sidig) * Modell Sig. på 0,1-nivå (2-sidig) Tabell 15 - Modell 1 Modell 1 uppvisar signifikans på tioprocentsnivån (P=0,093) med ett värde på Nagelkerke om 11,1 procent. Naiv modell visar ett värde om 79,9 procent, medan faktisk modell ökar och 80

91 uppgår till 80,5 procent. De orsaksvariabler som inkluderas i modell 1, bidrar således med en något högre förklaring jämfört med naiv modell. Som framgår av modell 1, uppvisar endast kapitalbrist en signifikans på femprocentsnivå (P=0,007). Sambandet har en negativ riktning (B=-1,728) gentemot effekt av en GC-varning och tyder på att företag som tilldelas en GC-varning utifrån kapitalbrist, tenderar att fortleva Modell 2 - Kapacitet mot effekt I modell 2 analyseras granskande revisionsbyrå och ett företags kapacitet gentemot effekt av en GC-varning. Variabler har initialt testats för multikollinaritet, där de variabler som samvarierar placerats i olika modeller. Den modell som visat högst förklaringsvärde har valts ut. Vald modell är även den där flest oberoende variabler uppvisat signifikanta värden (Se tabell 16). Modell 2 Kapacitet mot effekt B Sig. Förv. B BDO 2,619 0,022 13,722 PwC 0,814 0,174 2,257 EY 0,462 0,559 1,587 Storlek -2,190 0,000 0,112 Ålder 1,075 0,036 2,930 Kapitaltillskott -1,217 0,035 0,296 Upprepad GC-varning -1,713 0,002 0,180 Räntekostnad / Balansomslutning -0,741 0,174 0,477 Kortfristig skuld / Balansomslutning -0,633 0,257 0,531 Inkluderade (n) 149 Modellens chi-två 34,930*** Förutsägelse naiv modell (%) 79,9 Förutsägelse faktiskt modell (%) 85,9 Nagelkerke (R 2 ) (%) 33,0 ***Modell Sig. på 0,01-nivå (2-sidig) ** Modell Sig. på 0,05-nivå (2-sidig) * Modell Sig. på 0,1-nivå (2-sidig) Tabell 16 - Modell 2 Modell 2 uppvisar stark signifikans (P 0,000) och har värde på Nagelkerke om 33,0 procent. Naiv modell uppgår till 79,9 procent, medan faktisk modell har ökat till 85,9 procent. I modell 81

92 2 uppvisar BDO, storlek, ålder, kapitaltillskott och upprepad GC-varning signifikans gentemot effekt av en GC-varning. BDO uppvisar signifikans på femprocentsnivå (P=0,022) och har ett positivt samband (B=2,619) gentemot effekt av en GC-varning. Det tyder på att företag som har haft BDO som granskande revisionsbyrå år 2008, tenderar att upphöra sin existens. Storlek uppvisar en stark signifikans (P=0,000) och har ett negativt samband (B=-2,190) gentemot effekt av en GC-varning. Företag som har anställda, det vill säga företag med stark kapacitet, tenderar att fortleva då de tilldelas en GC-varning. Ålder, i sin tur, visar signifikans på femprocentsnivå (P=0,036) med ett positivt samband (B=1,075) gentemot effekt av en GC-varning. Nya företag, det vill säga företag med svag kapacitet, tenderar att upphöra sin existens. Kapitaltillskott uppvisar signifikans på femprocentsnivå (P=0,002) och ett negativt samband (B=-1,713) gentemot effekt av en GC-varning. De företag som har kapacitet att kunna tillföra kapital till verksamheten, tenderar även att fortleva Modell 3 - Orsak och kapacitet mot effekt I modell 3 har variabler från såväl modell 1 som modell 2 inkluderats, för att se vilken förmåga variablerna har för att tillsammans förklara varför effekt av en GC-varning utfaller differentierat. Den modell som bidrar med bäst förklaring genom oberoende variablerna mot den beroende variabel, har valts ut (Se tabell 17). 82

93 Modell 3 Orsak och kapacitet mot effekt B Sig. Förv. B Kapitalbrist -1,117 0,142 0,327 BDO 2,639 0,019 13,988 PwC 0,741 0,222 2,098 EY 0,341 0,680 1,407 Storlek -2,128 0,000 0,119 Ålder 1,054 0,042 2,870 Kapitaltillskott -1,223 0,039 0,294 Upprepad GC-varning -1,613 0,003 0,199 Räntekostnad / Balansomslutning -0,505 0,383 0,604 Kortfristig skuld / Balansomslutning -0,570 0,312 0,565 Inkluderade (n) 149 Modellens chi-två 37,088*** Förutsägelse naiv modell (%) 79,9 Förutsägelse faktisk modell (%) 86,6 Nagelkerke (R 2 ) (%) 34,8 ***Modell Sig. på 0,01-nivå (2-sidig) ** Modell Sig. på 0,05-nivå (2-sidig) * Modell Sig. på 0,1-nivå (2-sidig) Tabell 17 - Modell 3 Modell 3 ovan uppvisar en stark signifikans (P = 0,000). Nagelkerke uppgår till 34,8 procent, naiv modell till 79,9 procent och faktiskt modell 86,6 procent. De variabler som uppvisar signifikans i modell 3 är BDO, storlek, ålder, kapitaltillskott samt upprepad GC-varning. Revisionsbyrån BDO visar en signifikans på femprocentsnivå (P=0,019) med ett positivt samband (B=2,639) gentemot effekt av en GC-varning. Företag som har tilldelats en GCvarning från BDO, tenderar att upphöra sin verksamhet. Storlek uppvisar likaså en stark signifikans (P=0,000) med ett negativt samband (B=-2,128) gentemot effekt av en GC-varning. Det tyder på att företag med stark kapacitet, det vill säga företag med anställda, tenderar att fortleva efter en erhållen GC-varning. Ålder visar en signifikans på femprocentsnivå (P=0,042) och har ett positivt samband (B=1,054) gentemot effekt av en GC-varning. Nya företag, med svag kapacitet, tenderar att upphöra sin verksamhet efter att de har tilldelats en GC-varning. 83

94 Kapitaltillskott uppvisar en signifikans på femprocentsnivå (P=0,039) och har ett negativt samband (B=-1,223) gentemot effekt av en GC-varning. Företag som har kapacitet att genomföra ett kapitaltillskott, tenderar att fortleva efter det att de erhållit en GC-varning. Upprepad GC-varning uppvisar en signifikans på femprocentsnivå (P=0,003) gentemot effekt av en GC-varning. Upprepad GC-varning påvisar ett negativt samband (B=-1,613) gentemot effekt av en GC-varning. Företag som återigen tilldelats en GC-varning, tenderar att fortleva Modell 4 - Interaktioner mot effekt I modell 4 analyseras interaktionseffekter via aktuell studies interaktionsvariabler. Variablerna inkluderas, med utgångspunkt i teoretisk referensram, för att oberoende variabler som integreras antas påverka effekt av en GC-varning annorlunda. Även här har samtliga interaktioner kontrollerats för multikollinaritet (Se Appendix 3) och eftersom att interaktionerna delvis bygger på samma komponenter, har korrelationen dem emellan noggrant kontrollerats. Olika modeller, bestående av skilda variabler har testats, där modell 4 nedan visat sig bidra med högst förklaringsvärde gentemot effekt av en GC-varning (se tabell 18). Modell 4 Interaktionseffekter mot effekt B Sig. Förv. B Rörelseproblem + Litet företag 2,470 0,008 11,820 Kapitalbrist + Litet företag 1,194 0,015 3,299 Rörelseproblem + Stort företag 0,579 0,499 1,785 Kapitalbrist + Nytt företag 0,436 0,379 1,546 Rörelseproblem + Upprepad GC-varning -0,911 0,414 0,402 Kapitalbrist + Upprepad GC-varning -1,407 0,013 0,245 Kapitalbrist + Ej kapitaltillskott 0,406 0,414 1,501 Inkluderade (n) 149 Modellens chi-två 25,744** Förutsägelse naiv modell (%) 79,9 Förutsägelse faktisk modell (%) 82,6 Nagelkerke (R 2 ) (%) 25,0 ***Modell Sig. på 0,01-nivå (2-sidig) ** Modell Sig. på 0,05-nivå (2-sidig) * Modell Sig. på 0,1-nivå (2-sidig) Tabell 18 Modell 4 84

95 Modell 4 ovan uppvisar en stark signifikans (P=0,001) gentemot effekt av en GC-varning. Nagelkerke uppgår till 25,0 procent, vilket tyder på att en modell med interaktionsvariabler kan förklara vilken effekt en GC-varning får till 25 procent. Naiv modell visar ett värde om 79,9 procent, medans faktisk modell ökar och uppgår till 82,6 procent. De interaktioner som uppvisar signifikans gentemot effekt av en GC-varning återges nedan. Ett litet företag som erhåller en GC-varning på grund av rörelseproblem, visar en signifikans på femprocentsnivå (P=0,008) gentemot effekt av en GC-varning och har ett positivt samband (B=2,470) gentemot effekt av en GC-varning. Företag som tilldelas en GC-varning då de har rörelseproblem samtidigt som de har svag kapacitet, i termer av att de inte har någon anställd i verksamheten, tenderar att upphöra sin existens. Ett litet företag som erhåller en GC-varning då de har kapitalbrist, uppvisar en signifikans på femprocentsnivå (P=0,015) gentemot effekt av en GC-varning. Vidare tyder analysen på att det finns ett positivt samband (B=1,194) gentemot effekt av en GC-varning. Företag som har kapitalbrist och uppvisar svag kapacitet, i form av att de saknar anställda i verksamheten, tenderar att upphöra sin existens. Företag som erhåller en GC-varning på grund av kapitalbrist och som mellan år har tilldelats ytterligare GC-varning, visar en signifikans på femprocentsnivå (P=0,013) gentemot effekt av en GC-varning. Interaktionen uppvisar vidare ett negativt samband (B=- 1,407) gentemot effekt av en GC-varning. Företag som har kapitalbrist och tilldelas ytterligare GC-varning, tenderar att fortleva Modell 5 Orsak, kapacitet och interaktion mot effekt I modell 5 kombineras modell 1-4 där samband mellan orsak till en GC-varning, kapacitet och interaktionseffekter analyseras gentemot effekt av en GC-varning (Se tabell 19). Variabler har kontrollerats för multikollinaritet (Se Appendix 4). 85

96 Modell 5 Orsak, kapacitet & interaktion mot effekt B Sig. Förv. B Kapitalbrist -1,056 0,189 0,348 Problem finansiering 0,700 0,677 2,013 BDO 2,369 0,026 10,687 PwC 0,507 0,415 1,660 Ålder 1,028 0,051 2,795 Upprepad GC-varning -1,754 0,002 0,173 Kapitaltillskott -0,923 0,125 0,397 Kortfristig skuld / Balansomslutning -0,552 0,360 0,576 Rörelseproblem + Litet företag 1,909 0,031 6,749 Kapitalbrist + Litet företag 1,783 0,001 5,946 Inkluderade (n) 149 Modellens chi-två 41,240*** Förutsägelse naiv modell (%) 79,9 Förutsägelse faktisk modell (%) 85,9 Nagelkerke (R 2 ) (%) 36,1 ***Modell Sig. på 0,01-nivå (2-sidig) ** Modell Sig. på 0,05-nivå (2-sidig) * Modell Sig. på 0,1-nivå (2-sidig) Tabell 19 - Modell 5 Modell 5 uppvisar en stark signifikans (P=0,000) gentemot effekt av en GC-varning. Nagelkerke antar ett värde om 36,1 procent, naiv modell visar ett värde om 79,9 procent, medans faktisk modell ökar och uppgår till 85,9 procent. De enskilda variabler som uppvisar signifikans i modellen presenteras nedan. BDO uppvisar en signifikans på femprocentsnivå (P=0,026) och ett positivt samband (B=2,369) gentemot effekt av en GC-varning. Företag som har fått en GC-varning utfärdad av BDO, tenderar att upphöra sin existens. Ålder uppvisar i modell 5 en signifikans på tioprocentsnivå (P=0,051) med ett positivt samband (B=1,028) gentemot effekt av en GC-varning. Det finns således indikationer på ett samband gällande nya företag som tilldelas en GC-varning och upphörd existens. Upprepad GC-varning, som i aktuell studie klassas som ett kapacitetsmått och då främst i termer av försämrat rykte, visar en signifikans på femprocentsnivå (P= 0,002) gentemot effekt av en GC-varning. Vidare framgår ett negativt samband (B = -1,754) gentemot effekt av en 86

97 GC-varning, varför företag som i aktuell studie har tilldelats återupprepade GC-varningar, tenderar att fortleva. Ett litet företag med rörelseproblem visar signifikans på femprocentsnivå (P=0,015) gentemot effekt av en GC-varning. Vidare har interaktionen ett positivt samband (B=1,909) gentemot effekt av en GC-varning. Företag som tilldelas en GC-varning då de har problem relaterat till rörelsen, i kombination med att företaget i fråga saknar anställda tenderar att upphöra sin existens. Ett litet företag som tilldelas en GC-varning utifrån kapitalbrist, visar en stark signifikans (P=0,001) gentemot effekt av en GC-varning. Modellen visar att interaktionsvariabeln har ett positivt samband (B=1,783) gentemot effekt av en GC-varning, varför företag som har kapitalbrist och samtidigt saknar anställda, tenderar att upphöra sin existens. 6.4 Sammanfattning modell 1-5 Modell 1-5 Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4 Modell 5 Inkluderade (n) Modellens chi-två 10,862* 34,930*** 37,088*** 25,744** 41,240*** Förutsägelse naiv modell (%) 79,9 79,9 79,9 79,9 79,9 Förutsägelse faktisk modell (%) 80,5 85,9 86,6 82,6 85,9 Nagelkerke (R 2 ) (%) 11,1 33,0 34,8 25,0 36,1 ***Modell Sig. på 0,01-nivå (2-sidig) ** Modell Sig. på 0,05-nivå (2-sidig) * Modell Sig. på 0,1-nivå (2-sidig) Tabell 20 - Sammanställning modell 1-5 Tabell 20 ovan visar en kort sammanställning av modell 1-5 (För fullständig modell, se Appendix 5). Samtliga modeller har inkluderat samtliga 149 stycken företag som omfattas i aktuell studies urval. Modell 2-5 uppvisar signifikans, medan modell 1 uppvisar en antydan om att det kan finnas ett samband mellan orsak till en GC-varning och effekt av en GCvarning. Samtliga modeller uppvisar ett högre värde i faktisk modell jämfört med naiv modell. Prediktiv förmåga ökar likaså mellan modellerna, varvid modell 3 uppvisar högst förmåga att predicera effekt av en GC-varning. Nagelkerke ökar från modell 1 till modell 5 med 25 87

98 procentenheter (11,1 procent till 36,1 procent). Nagelkerke höjs markant mellan modell 1 och modell 3 (11,1 procent till 34,8 procent). Modell 1 fångar 5 stycken företag som har upphört sin existens av totalt 30 stycken. Samtidigt felplacerar modellen 4 stycken företag som inte har upphört sin existens. I modell 5 fångas 12 företag som har upphört sin existens, medan modellen felplacerar 3 stycken företag som inte har upphört sin existens. 88

99 7. Empirisk analys K apitel 7 analyserar de resultat som framkommit i föregående kapitel. Effekt av en GCvarning analyseras initialt, följt av modell 1-5. Kapitlet syftar till att se huruvida teoretiska föreställningar kan styrkas och återkopplar med hänsyn till det till teorin. 7.1 Effekt av en GC-varning - beroende variabel Syftet med aktuell studie är att förklara varför en GC-varning utfaller differentierat, genom att integrera orsak till en GC-varning med ett företags kapacitet. Tidigare studier tyder på att en majoritet av de företag som erhåller en GC-varning, inte upphör sin existens (Lennox, 1999; Citron & Taffler, 1992; Maingot & Zeghal, 2010; Nogler, 2004), trots att en GC-varning utfärdas till ett företag då granskande revisor har gjort en bedömning av att ett företags förmåga att fortleva, under normalt en period på 12 månader efter bokslutsdatumet, är osäker. Det innebär vidare att ett företag som erhåller en GC-varning, rimligtvis ska ha upphört sin existens fram tills nästkommande bokslut. I aktuell studie har en majoritet av företagen i urvalet inte upphört att existera under den sexårsperiod som företagen har studerats. Det ska även observeras att till upphörd existens, är såväl konkurs som likvidation inräknat. Hade enbart konkurs, som kan ses som en mer dramatisk effekt av en GC-varning observerats, hade antalet företag som ej fortlever minskat ytterligare. Likvidation kan ses som ett mer ordnat och värdigt avslut för ett företag, varför det inte går att direkt koppla upphörd existens till ett misslyckande. Ur en företagares synvinkel, kan en likvidation snarare ses som en framgång i jämförelse med konkurs. Nogler (2004) menar att det inte finns något långsiktigt tabubelagt med en GC-varning och utifrån det, samt tidigare studier som menar att risken för att ett företag kommer att upphöra sin existens är som störst det efterföljande året då de tilldelats en varning (Louwers, 1998), är det faktum att 80 procent av företagen i aktuell studie inte har upphört sin existens efter sex år anmärkningsvärt, men däremot inte förvånande. Resultat av analysen går att relatera till den tidsfrist som revisorn gör en bedömning av fortsatt drift på, där aktuell studie har påvisat att av de företag som omfattas i aktuellt urval och som upphör sin existens, tenderar att göra det först efter tre år. Tidsfristen går att ifrågasätta och huruvida tolv månader framåt i tiden är en rimlig tidsaspekt att predicera ett företags upphörande på, om det är de en GC-varning syftar 89

100 till att göra. En bedömning av ett företags förmåga att fortleva är en av de svåraste bedömningarna som revisorn (Louwers, 1998; Kho & Low, 2004) och resultat från aktuell studie tyder på att en GC-varning inte fungerar som en prediktion av vilka företag som kommer att upphöra sin existens inom 12 månader, eller för en längre period, efter bokslutsdatumet. 7.2 Modell 1-5 Aktuell studie har tagit fram en teori som ska bidra med en förklaring till varför effekt av en GC-varning uppenbarar sig differentierat, det vill säga varför en GC-varning avviker från dess innebörd, upphörd existens. Modell för aktuell studie är ett alternativ och komplement till mer traditionella modeller, vilka främst fokuserar på finansiella mått och ett företags ekonomiska situation för att förklara varför vissa företag kommer att ha en ökad sannolikhet för att upphöra sin existens (Altman, 1968; Beaver, 1966; Levitan & Knobblet, 1985; Altman & McGough, 1974; Mutchler, 1985). I modell 1-5 framgår aktuell studies föreställning till att förklara varför en GC-varning utfaller differentierat. Analysen tyder på att modellernas förmåga att predicera effekt av en GCvarning ökar, från det att endast orsak till en GC-varning inkluderas, till det att modellen utvidgas och inkluderar aktuell studies kapacitetsteori, samt föreställningen om att det uppstår interaktionseffekter då orsak till en GC-varning integreras med teori om kapacitet. Likaså ökar modellernas förklaringsgrad, vilket tyder på att allt eftersom modellerna kombinerar och inkluderar andra variabler, så ökar modellens förmåga att kunna förklara effekt av en GCvarning. Modell 1-5 presenteras nedan Modell 1 - Orsak till en GC-varning mot effekt Modell 1 ses som en sedan tidigare delvis befintlig modell, då den testar huruvida det föreligger ett samband mellan orsak till att en GC-varning utges och vilken effekt en GCvarning sedan får. Forskning har tidigare fokuserat på att predicera vilka företag som kommer att ha en ökad sannolikhet för att upphöra, där resultat tyder på att ett företags finansiella situation är en gemensam förklaring (Altman, 1968; Beaver, 1966; Levitan & Knobblet, 1985). Oförmåga att betala skulder, det vill säga brist på kapital för att täcka skyldigheter som 90

101 finns inom en verksamhet, anges ofta som en orsak till att företag upphör att existera (Boardman, Bartley & Ratliff, 1981; Thornhill & Amit, 2003). Tidigare undersökningar menar att det finns ett positivt samband mellan en utåt sett objektiv sannolikhet för att ett företag kommer att upphöra sin existens och tilldelandet av en GC-varning (Ponemon & Schick, 1991; Citron & Taffler, 1992), vilket aktuell studies empiriska resultat kan bestyrka. Samtliga företag har i aktuell studie tilldelats en GC-varning utifrån händelser som hänförs till ekonomiska orsaker, som direkt avspeglas i ett företags finansiella ställning. En majoritet av de företag som i aktuell studie har erhållit en GC-varning, har tilldelats varningen på grund av att de har kapitalbrist (Se avsnitt 6.1.2). Brist på kapital är en objektiv bedömning, där revisorn får tydliga instruktioner för när ett företags kapital anses vara intakt. Så långt är empiriska resultat i aktuell studie i linje med tidigare undersökningar. Med hänsyn till tidigare studier som menar att kapitalbrist är en vanlig orsak till att företag upphör (Boardman, Bartley & Ratliff, 1981; Thornhill & Amit, 2003), torde det rimligtvis finnas ett positivt samband mellan en GC-varning som utfärdas utifrån kapitalbrist och upphörd existens. Det som är anmärkningsvärt i modell 1 är att kapitalbrist uppvisar ett negativt samband gentemot upphörd existens, vilket går emot tidigare studier som menar att brist på kapital är en händelse som kan bidra med att predicera företag som kommer att upphöra sin existens. Aktuell studie har dock haft en föreställning om att företag som erhåller en GC-varning utifrån kapitalbrist, kommer att ha en ökad sannolikhet för att fortleva. Anledningen till att kapitalbrist uppvisar ett negativt samband med upphörd existens, är på grund av att kapitalbrist är en objektiv bedömning gjord av revisorn, i linje med aktuell studies föreställning. I företag där eget kapital understiger hälften av registrerat aktiekapital, har revisorn ett tydligt stöd för att avge en GC-varning utifrån hänvisning till aktiebolagslagen (Carrington, 2010), vilket torde vara den största skillnaden gentemot övriga orsaker till en GC-varning. Då en GC-varning utfärdas utifrån att ett företag har kapitalbrist, torde ett företags möjligheter att kunna hantera ett underskott förbises, om det inte finns dokumenterbart så att revisorn kan ta hänsyn till det. Då företag i aktuell studies urval har karaktär av små bolag, torde det rimligtvis även vara så att då ett kapitalunderskott föreligger, resulterar det som värst i att den enskilde ägaren, 91

102 alternativt ägarna, och styrelsen blir solidariskt betalningsansvariga (ABL 25:18). Att kapitalbrist uppvisar negativ relation gentemot upphörd existens, kan likaså förklaras av att företagen är av liten karaktär, där ett kapitalunderskott med stor sannolikhet kommer att få kompenseras via aktieägartillskott. En enskild aktieägare, som tror på verksamheten och känner ett stort engagemang för sitt företag, kommer med stor sannolikhet försöka att få verksamheten att gå runt. Ett tillskott av kapital görs då för att kunna rädda verksamheten, snarare än i spekuleringssyfte, det vill säga med ett syfte att det kapital som investeras, primärt ska generera avkastning. Företag som tilldelats en GC-varning med anledning av verksamhetsrelaterade orsaker, saknas i aktuellt urval (Se avsnitt 6.1.2). Varför är det så? Det går att fundera över huruvida det är så att verksamhetsrelaterade orsaker endast är bristfälligt i aktuell studies urval, eller om revisorer i allmänhet undviker att avge en varning utifrån sådana händelser. Troligtvis är revisorer försiktiga med att ge en varning utifrån verksamhetsrelaterade orsaker med anledning av att det kräver en annan typ av bedömning, trots att verksamhetsrelaterade orsaker ingår i standards om händelser som kan föranleda tvivel om ett företags förmåga att fortleva. Resultat från aktuell studies empiriska undersökning går dock att relatera till studier som menar att det främst är ett företags finansiella situation som skapar osäkerhet vad gäller ett företags förmåga att fortsätta sin drift (Maingot & Zeghal, 2010; Ponemon & Schick, 1991; Menon & Williams, 2010). Likaså studier som antyder att om inte sannolikheten för att ett företag kommer att upphöra sin existens är mycket hög, är sannolikheten i sin tur för att revisorn kommer att utfärda en GC-varning mycket låg (Citron & Taffler, 1992; Nogler, 2004). Aktuell studie hävdar att då det finns stöd från lagar, regleringar och interna riktlinjer, så gör revisorn en objektiv bedömning. Verksamhetsrelaterade orsaker till en GC-varning är således en objektiv bedömning, men innefattar ändock en mer subjektivitet jämfört med ekonomiska orsaker som direkt speglas i ett företags finansiella ställning. Det kan vara en förklaring till att verksamhetsrelaterade orsaker är ej vanligt förekommande, eftersom att en sådan bedömning innefattar en mer professionell bedömning vari den även blir mer riskfylld för revisorn. Öhman (2004) beskriver fenomenet som att det finns en konservativ uppfattning om den 92

103 granskning som genomförs, där revisorer snarare fokuserar på att göra saker rätt, än att göra rätt saker. Övriga ekonomiska orsaker till att en GC-varning utfärdas, rörelseproblem och finansieringsproblem, uppvisar inte i aktuell studie något samband gentemot upphörd existens. Enligt aktuell studies föreställning torde det finnas ett samband mellan sådana problem och upphörd existens, då de är av allvarlig karaktär för ett företag. Ekonomiska orsaker är även i högre grad dokumenterbara, jämfört med verksamhetsrelaterade orsaker, varför de rimligtvis borde tas i beaktande då en bedömning av ett företags förmåga att fortleva görs. Det bör dock tas i beaktande, att en förklaring till att företag i aktuell studie inte i någon större utsträckning har tilldelats en GC-varning utifrån rörelse- och finansieringsproblem (Se avsnitt 6.1.2), kan vara på grund av att, såväl sådana orsaker, som verksamhetsrelaterade, kan ses som ett förstadium till kapitalbrist. Om inte rörelse- och, eller finansieringsproblem elimineras, kan det mynna ut i det tillstånd då ett företags egna kapital understiger den nivå, där revisorn utifrån stöd av lag ska avge en GC-varning. Utifrån det, så tyder resultat i aktuell studie än mer på att revisorer är konservativa (Öhman, 2004) och gör objektiva bedömningar om ett företags förmåga att fortleva som en going concern. Resultat i aktuell studie tyder på att kapitalbrist, trots det faktum att det är en ekonomisk orsak och som direkt speglas i ett företags finansiella ställning, inte är en orsak som kommer att göra att ett företag upphör att existera. Tvärtom, så tenderar företag som erhåller en GCvarning utifrån kapitalbrist, att fortleva. Det går med hänsyn till det inte att dra en parallell mellan enskilda händelser som ger upphov till en GC-varning och som på egen hand kan förklara när företag kommer att upphöra sin existens. Varför resulterar en GC-varning i differentierade effekter? Avvikelser från upphörd existens i termer av fortlevnad, kan däremot förklaras med att revisorn har utfärdat en GC-varning då företag har kapitalbrist. Aktuell studie har funnit att kapitalbrist är en vanligt förekommande orsak till att en GCvarning utfärdas, vilket följer tidigare forskning (Boardman, Bartley & Ratliff, 1981; Thornhill & Amit, 2003; Ponemon & Schick, 1991; Citron & Taffler, 1992). Likt Öhman (2004), kan det förklaras av att revisorer är konservativa. Alltså, revisorer utfärdar en GC- 93

104 varning då det finns stöd i lag. Anmärkningsvärt är att samtliga orsaker till en GC-varning, inte uppvisar ett samband med upphörd existens, medan kapitalbrist uppvisar ett samband gentemot fortlevnad. Aktuell studie ämnar vidare att förklara fenomenet med ett företags kapacitet, vilket följer i nästkommande avsnitt Modell 2 - Kapacitet mot effekt Hopwood, Mckeown och Mutchler (1994) menar att modeller för att predicera konkurser inte är bra för att förutse vilka företag som kommer att ha en ökad sannolikhet för att upphöra sin existens. I modell 2 kommer aktuell studies första bidrag in, det vill säga hur kapacitet kan förklara varför effekt av en GC-varning tenderar att utfalla differentierat. I modell 2 har även granskande revisionsbyrå inkluderats. Aktuell studie har en föreställning om att ett företags kapacitet kan bidra med en förklaring till varför en GC-varning utfaller differentierat och således, förklara det faktum att det tenderar att uppstå en stor mängd typ-ett fel. Det finns en föreställning om att det skiljer sig i benägenhet, gällande att avge en GC-varning, mellan stora- respektive små revisionsbyråer. Skillnaden i benägenhet, gör i sin tur att sannolikheten för att ett företag kommer att upphöra sin existens ökar eller minskar. Tidigare studier har kunnat påvisa att stora revisionsbyråer tenderar att utfärda fler GC-varningar än övriga byråer (Reynolds & Francis, 2001; Menon & Williams, 1994; Francis & Yu, 2009; Vanstraelen, 2002). I aktuell studie har dock en majoritet av företagen reviderats av byråer som klassificerats som små byråer. Sett till en population, torde dock stora byråer vara mer utbredda. De företag som omfattas i aktuell studies urval är dock små, vilket i sin tur kan förklara varför små revisionsbyråerna har reviderat en majoritet av företagen eftersom att små revisionsbyråer även antas ha mindre klienter. Studier har även påvisat att företag som tilldelas en GC-varning, ofta har granskats av en mindre revisionsbyrå (Guan Hua, 1997; Citron & Taffler, 1992) eftersom att det torde vara en sällsynt företeelse att ett stort företag erhåller en GC-varning. Det förklaras dock rimligtvis även av att små företag har en sämre finansiell ställning redan från början (Citron & Taffler, 1992; Kaplan & Williams, 2011). Det är utifrån sådana resultat inte heller förvånansvärt att samtliga företag som har tilldelats en GC-varning i aktuell studie, är små företag. 94

105 Relaterat till aktuell studies föreställning om olika byråers benägenhet att avge en GC-varning och att företag som har granskats av en liten byrå, har en ökad sannolikhet för att upphöra sin existens, skulle det resulterat i än fler företag som upphört att existera. Det går dock förmodligen att hänföra tillbaka på orsak till att en GC-varning har utfärdats. Oavsett vilken granskande revisionsbyrå ett företag har, avges en GC-varning utifrån kapitalbrist då revisorn enligt lag ska avge en. Då en sådan objektiv bedömning har visat sig ha ett negativt samband med upphörd existens, torde granskande revisionsbyrå vara av mindre betydelse för utfallet av en GC-varning. Resultat från aktuell studie tyder på att det inte finns något samband mellan storlek på revisionsbyrå och effekt av en GC-varning, vilket inte är förvånansvärt eftersom att företag har tilldelats en GC-varning med orsak i kapitalbrist. Återigen är den objektiva bedömningen ett faktum, vilket gör att oavsett storlek på granskande revisionsbyrå, så utställs en GCvarning utifrån samma grunder. Revisionsbyråerna PwC, EY och BDO har inkluderats i modell 2, där enbart BDO som enskild byrå uppvisar signifikans och ett samband gentemot effekt av en GC-varning. Stora revisionsbyråer har noterats var för sig, för att kunna kontrollera huruvida det skiljer sig såväl mellan byråer inom klassificeringen stor revisionsbyrå. BDO uppvisar i Modell 2 ett signifikant positivt samband med effekt av en GC-varning, varför sannolikhet för att upphöra sin existens torde öka för företag som har reviderats av BDO. Enligt aktuell studies gruppering har BDO klassificerats som en stor revisionsbyrå tillhörande Big-7, men sett till övriga undersökningar där en klassificering enligt Big-4 har gjorts (Peterson & Håkansson, 2012; Geiger & Rama, 2006; Francis & Yu, 2009), räknas BDO som en liten revisionsbyrå. Att BDO visar på en ökad sannolikhet för upphörd existens kan, om BDO ses som en liten revisionsbyrå, förklaras av att de väntar längre med att avge en GC-varning samt att de har en nära relation till klienter. Dock har endast 7 stycken företag i aktuell studie reviderats av BDO, vilket gör att slutsatser bör vara varsamma. BDO klassas som sagt ovan ofta i studier som en liten revisionsbyrå, vilket i sådant fall är i linje med aktuell studies föreställning om att små byråer ökar sannolikheten för att ett företag kommer att upphöra sin existens. 95

106 Av de företag som omfattas i aktuell studie, är fördelningen mellan nya- respektive gamla företag relativt jämn (Se avsnitt ). Ålder, som ett mått på kapacitet, uppvisar ett signifikant positivt samband med effekt av en GC-varning, vilket tyder på att nya företag har en ökad sannolikhet för att upphöra sin existens. Det är i linje med studier (Thornhill & Amit, 2003) som menar att sådana företag är i en sämre situation, jämfört med etablerade företag, eftersom att de ofta har brist på värdefulla resurser för att kunna hantera olika situationer. Aktuell studies föreställning om nya företag, är att de har såväl lägre intern- som extern kapacitet. På motsvarande sätt tyder analysen på att äldre företag, som har upparbetade erfarenheter och rutiner, men likaså etablerade relationer till intressenter, tenderar att fortleva efter en GC-varning. Det kan förklaras av att äldre företag har bättre möjligheter att förhandla med intressenter, för att kunna erhålla villkorade avtal som, i sin tur, kan hjälpa företaget att överbygga problem. Aktuell studies teori förklarar det med att ett företag som har funnits länge, inte kommer att stå ensamt då de möter svårigheter, varför de kommer att fortleva. En invändning mot det kan dock vara det faktum att trots att ett företag i fråga är nytt, kan företagaren vara etablerad på marknad och på så sätt erhålla fördelar, trots att företaget i fråga är nystartat och inte haft möjligheter att arbeta upp relationer, nätverk och en stark intern organisation. Aktuell studies empiriska resultat följer dock den föreställning som presenterats tidigare, varför det sannolikt är ett företags ålder som är av betydelse. Grundhypotes och utgångspunkt är att företag som har en stark kapacitet, kommer att fortleva. Således, nya företag kommer att ha en ökad sannolikhet för att upphöra sin existens, vilket i aktuell studie översätts med att företag som innehar svag kapacitet, kommer att vara de som upphör att existera. Aktuell studies empiriska undersökning konfirmerar detta och således, det faktum att ett nytt företag inte har kapacitet som ett äldre företag besitter, i form av rutiner, erfarenheter och upparbetade relationer som är behjälpligt då en GC-varning tilldelats dem, gör att de har en ökad sannolikhet för att upphöra sin existens. Storlek på ett företag uppvisar ett starkt negativt samband gentemot effekt av en GC-varning och tyder på att företag som har anställda i verksamheten, tenderar att fortleva jämfört med företag som inte har någon anställd. Ohlsson (1980) presenterar liknande resultat som tyder på att storlek på ett företag har ett samband med upphörd existens. En anledning till att företag 96

107 som har anställda kan fortleva, är utifrån teoretisk föreställning i aktuell studie, på grund av att företag då har kapacitet i form av humankapital med kunskap och erfarenheter. Med storlek på ett företag kommer även utökade kontakter, relationer och nätverk. Utifrån en aspekt av kapacitet, tyder resultat på att storlek bidrar med en förklaring till varför en GCvarning utfaller differentierat. En förklaring till att storlek uppvisar ett samband gentemot effekt av en GC-varning, är på grund av att företag som har anställda har starkare kapacitet. Det bör dock noteras att anställda i ett företag likaså är beroende av företagets fortlevnad, vilket gör att ledningen i ett företag kan tänkas göra sitt yttersta för att inte upphöra att existera. Det ska observeras att företag i aktuell studie är relativt små, då antalet anställda varierar mellan 0-11 stycken. Teoretisk referensram har således skapats med en föreställning som bygger på andra företag för ögonen, det vill säga företag med en större varians. Ett ytterligare sätt att bedöma ett företags kapacitet, är huruvida ett företag har förmåga att tillföra kapital till företaget. Företag som i aktuell studie har genomfört ett kapitaltillskott mellan år , indikerar stark kapacitet och resultat tyder på att de företag som har haft kapacitet att göra ett kapitaltillskott, också är de företag som tenderar att fortleva. Företag med svag kapacitet, det vill säga företag som inte har genomfört ett kapitaltillskott till företaget, tenderar således att upphöra sin existens. Då en klar majoritet av företagen i aktuell studie har tilldelats en GC-varning i orsak av kapitalbrist, är det logiskt att ett tillskott av kapital kommer att minska sannolikheten för att ett företag upphör, eftersom att bristen i kapital kompenseras med nytt kapital, varav företagets chanser till fortlevnad ökar. Återigen, med anledning av att företag i aktuell studie är små, är det sannolikt så att kapitaltillskott gjorts via aktieägartillskott, där ägare och företagsledning är samma person. Ett tillskott av kapital görs då för att kunna rädda verksamheten, snarare än i ett syfte där kapital som investeras ska generera avkastning. I ett stort företag är det mer sannolikt att en nyemission genomförs, där aktieägare dock kan vara ovilliga till det, efter att ett företag har tilldelats en GC-varning, eftersom att en investering troligtvis görs med syfte att kapitalet ska växa och generera avkastning. Företag som har tilldelats en upprepad GC-varning, visar ett signifikant samband gentemot effekt av en GC-varning. Sambandet är dock negativt, vilket går emot föreställningar i aktuell 97

108 studie om att företag som vid ett, eller flertalet tillfällen, erhåller en upprepad GC-varning även torde erhålla ett sämre rykte och således, försvagad kapacitet. Företag med låg kapacitet, är vidare företag som kommer att ha en ökad sannolikhet för att upphöra sin existens. Nogler (2004) presenterar dock resultat som tyder på att det inte finns något förläget med att ha tilldelats en GC-varning. Utifrån ett sådant perspektiv, samt resultat från empirisk undersökning i aktuell studie, går det snarare att se på upprepad GC-varning som stark kapacitet. Då ett företag vid upprepade tillfällen erhåller en GC-varning, signalerar det att de har kapacitet för att stå emot en varning och dess signalement, det vill säga upphörd existens. Det går att hänföra resultaten till en GC-varnings funktion att signalera till ett företags intressenter. Empirisk undersökning tyder på att ett företags intressenter inte uppmärksammar en GC-varning i någon större utsträckning, varför upprepade GC-varningar inte torde göra någon skillnad. Det kan vara en förklaring till att upprepad GC-varning inte uppvisar ett, som förväntat, positivt samband gentemot upphörd existens. Om en varnings syfte är att signalera till ett företags intressenter att det finns problem i ett företag, kan aktuell studies empiriska resultat inte bekräfta det. Det går återigen att diskutera aktuell studies urval av företag. Studier menar (Menon & Williams, 2010) att i företag där nivån på institutionella ägare är obefintlig eller låg, vilket torde gälla aktuell studies urval av företag, så tenderar en GC-varning att inte få någon effekt eftersom att intressenter i sådana företag inte uppmärksammar att en GC-varning har utfärdats. Det bidrar med en förklaring till varför företag i aktuell studie fortlever efter att de tilldelats en GC-varning, det vill säga företagens intressenter uppmärksammar inte det faktum att företaget i fråga har tilldelats en GC-varning. I ett annat urval, med andra företag, går det dock inte att utesluta möjligheten att upprepad GC-varning, som ett mått på försämrad kapacitet, hade uppvisat andra resultat. Det ska även observeras att företag kan ha erhållit en GC-varning såväl år 2009, 2010 samt 2011, varför det inte går att utesluta en föreställning om att upprepad GC-varning försämrar ett företags rykte och således dess kapacitet. Det har tidigare presenterats resultat (Se avsnitt 6.1.1) som tyder på att företag tenderar att upphöra sin verksamhet först 3-6 år efter en erhållen GC-varning, vilket kan vara ett resultat av att företagen, efter flertalet varningar, är på en sådan låg finansiell nivå där verksamheten inte har en möjlighet att drivas vidare. Likaså kan det betyda att intressenter har en fördröjning i vad 98

109 gäller att reagera på en GC-varning, eller så fungerar en varning om going concern endast som en signal till företaget självt. Företaget gör, då de tilldelas en GC-varning, vad de kan för att undvika en upphörd existens, där de kan motarbeta underskott genom att tillskjuta kapital. Till slut, torde dock kapitaltillskott vara overksamma, såvida inte verksamheten lyckas att generera intäkter från den löpande verksamheten. Kapitalunderskotten accelererar då och upphörd existens blir till slut oundvikligt. Anledningen till att övriga kapacitetsmått som inkluderats i modellen inte uppvisar signifikans och således ett samband gentemot effekt av en GC-varning, torde bero på att aktuell studies urval, samt det faktum att samtliga företag inte har haft poster i de finansiella rapporterna som är en del av de relationsmått som ämnat indikera ett företags kapacitet. De kapacitetsmått som inkluderas i modell två, förändring i räntekostnader samt förändring i kortfristiga skulder, uppvisar ett negativt samband, dock ej signifikant, gentemot upphörd existens. Det går emot aktuell studies föreställningar om att företag med svag kapacitet kommer att ha en ökad sannolikhet för att upphöra sin verksamhet. Å andra sidan, företag som drar ner på kostnader för att överbygga brist på kapital kommer per automatik att ha en ökad sannolikhet för att fortleva. Med hänsyn till det, går det således att se indikationer på ett företags kapacitet i detta fall ur en annan synvinkel. Å ena sidan indikerar minskade kostnader för företaget (som direkt är relaterade till intressenter) svag kapacitet, men å andra sidan så ökar ett företag sin kapacitet (ökar sin kapitalbas och minskar kapitalunderskott som föreligger) då de minskar kostnader. Med hänsyn till det, så går det inte att urskilja något med den variabeln. Det ska dock observeras att aktuell studie har jämfört kostnader mellan år för att kunna inkludera maximalt antal observationer, men en jämförelse över en längre tidsperiod hade kunnat beakta kostnaderna i termer av den kapacitet som aktuell studie haft en föreställning om, på ett bättre sätt än enbart en snabb kostnadsreducering för att kunna rädda verksamheten. Tidigare studier har förklarat varför vissa företag har en ökad sannolikhet för att upphöra sin existens genom att se till företagets finansiella ställning och analyser av nyckeltal (Altman, 1968; Beaver, 1966; Levitan & Knobblet, 1985). Aktuell studie går förbi en sådan analys och inkluderar ett företags kapacitet, för att kunna förklara varför en GC-varning utfaller differentierat. Vad som är intressant och värt att notera, är modell 2 i förhållande till modell 1 99

110 (Se Appendix 5). När modellen inkluderar kapacitet som en förklaring till effekt av en GCvarning, ökar modellens förklaringskraft. Det går således att hävda att kapacitet ska tas i beaktande och inkluderas då effekt av en GC-varning ska förklaras. Genom att kombinera en traditionell modell (modell 1) med aktuell studies kapacitetsteori (modell 2) kan vidare en ny modell skapas, modell Modell 3 - Orsak och kapacitet mot effekt I modell 3 kombineras variabler från modell 1 och modell 2, där teorin om kapacitet märkbart höjer traditionell modells förklaringskraft (från 11,1 procent till 34,8 procent). Vad som händer är att kapacitetsmått inkluderas och kompletterar orsak till en GC-varning som en förklaring av vilken effekt en GC-varning får. Vad tyder det på? Kapacitet i förhållande till orsak har betydelse. I modell 1 påvisades att orsak till en GC-varning, inte är ett starkt ensammått för att förklara vilka företag som kommer att upphöra sin existens. Det som resultat tyder på, är dock att kapitalbrist bidrar med en förklaring till varför företag inte upphör att existera. Orsak till en GC-varning, är dock det som revisorer har, eller bör ha, kontroll över. Kapacitet i de termer aktuell studie behandlar det, är inte av sådan art som revisorn tar hänsyn till i sin bedömning av ett företags förmåga att fortleva, varför kapacitet kan förbises. I teoretiskt referensram har det vidare starkt hävdats att det som skiljer företag som upphör att existera efter att de tilldelats en GC-varning, från de som fortlever, är ett företags individuella kapacitet för att kunna hantera enskilda problem som uppstår. Kapacitet har således en central del i studien och är, tillsammans med orsak till en GC-varning det som ligger till grund för föreställningen om att det uppstår interaktionseffekter, vilka framgår av modell Modell 4 - Interaktionsvariabler mot effekt Aktuell studies andra huvudsakliga bidrag är en teori om interaktionseffekter, som bygger på orsak till en GC-varning i interaktion med ett företags kapacitet. Syftet med interaktioner i aktuell studie, har varit att bidra med en förklaring till varför effekt av en GC-varning blir svag, då endast orsak till en GC-varning tas i beaktande. Modell 4 bidrar med en ökar förklaring, jämfört med modell 1 där enbart orsak till en GC-varning inkluderas, till effekt av 100

111 en GC-varning (från 11,1 procent till 25,0 procent). Således, ett företags möjlighet att ta hand om problem ska inkluderas. Ett företag kan ha god kapacitet på olika plan, men såvida den inte lyckas kombineras med orsak till en GC-varning, så behöver den nödvändigtvis inte generera ett bra resultat. Teoretisk referensram har byggts upp utifrån tanken om att det finns interaktionseffekter, varvid hypoteser har skapats (Se tabell 21). Orsak till en GC-varning Revisionsbyrå Intern kapacitet Extern kapacitet Interna problem Fortlevnad Upphörd existens Externa problem Fortlevnad Upphörd existens Rörelseproblem Stor Liten Stark Svag Stark Svag Upphörd existens Upphörd existens Fortlevnad Fortlevnad Fortlevnad Upphörd existens Upphörd existens Upphörd existens Fortlevnad Fortlevnad Upphörd existens Upphörd existens Upphörd existens Fortlevnad Kapitalbrist Fortlevnad Fortlevnad Fortlevnad Fortlevnad Fortlevnad Upphörd existens Finansieringsproblem Fortlevnad Upphörd existens Upphörd existens Upphörd existens Fortlevnad Upphörd existens Tabell 21 - Sammanställning teoretisk referensram Tabell 21 ovan visar interaktionseffekter, upphörd existens eller fortlevnad då orsak till en GC-varning kombineras med revisionsbyrå och kapacitet. Med anledning av bristande variation och fåtal observationer i orsak till en GC-varning, har det inte varit möjligt att testa interaktioner i den utsträckning som teoretisk referensram har skapats från. Modell 4 (Se ) urskiljer vilka interaktioner som uppvisar ett signifikant samband gentemot effekt av en GC-varning, samt i vilken rikting de går. Rörelseproblem i interaktion med ett litet företag, uppvisar ett starkt positivt samband gentemot upphörd existens. Anledningen till det är att företag som har problem relaterat till rörelsen, kan vara i behov av att allokera om resurser för att kunna effektivisera verksamheten, vilket är svårt i ett företag där det inte finns någon anställd. Risker som finns relaterat till rörelsen kan i ett stort företag, det vill säga företag med anställda, spridas ut. Med en personalstyrka finns även humankapital utspritt på ett antal individer, vilket underlättar då 101

112 ett företag behöver täcka upp för förlorad kunskap. I ett litet företag är det vidare svårt att omfördela resurser, med tanke på att personen i fråga med stor sannolikhet behövs på befintlig position. Företag som har erhållit en GC-varning utifrån att de har rörelseproblem och upphört sin existens, förklaras i aktuell studie av att företaget i fråga saknar humankapital. Utan humankapital och de kunskaper och erfarenheter det tillför, kan det vara svårt lösa problem och få rörelsen att generera intäkter. Rörelseproblem som en orsak till en GC-varning, uppvisar i modell 1 inte någon signifikans och således något samband gentemot effekt av en GC-varning. Däremot har kapacitetsmåttet storlek, det vill säga att företag har anställda, såväl i modell 2 som i modell 3 uppvisat ett starkt negativt samband med upphörd existens. Interaktionens negativa riktning tyder således på att kapacitetsmåttet storlek är starkt och styr, med stor sannolikhet orsaksvariabeln. Kapitalbrist i interaktion med ett litet företag, uppvisar ett starkt positivt samband gentemot upphörd existens. I aktuell interaktion, går således kapitalbrist i motsatt riktning jämfört med i modell 1 och modell 2. Intressant är även här, att kapacitet slår igenom och att det som tycks väga starkast är huruvida ett företag har anställda eller inte, det vill säga en fråga om företagets storlek. Thornhill och Amit (2003) menar i sin studie att företag löper stor risk att försvinna då de är små, eftersom att sådana företags kapitalbas snabbt urholkas. Aktuell studies föreställning är även att små företag torde ha svårare att erhålla extern finansiering, utifrån ett antagande om att små företag kommer att få tillföra kapital via aktieägartillskott. Små företag med kapitalbrist uppvisar ett samband gentemot upphörd existens, vilket i sådant fall kan förklaras av att de inte har haft kapacitet att tillföra verksamheten nytt kapital för att överbygga brist i kapital. Kapitalbrist har tidigare uppvisat ett negativt samband gentemot upphörd existens, men då orsak till en GC-varning integreras med kapacitet, det vill säga storlek på ett företag, så uppstår en interaktionseffekt och sambandet ändrar riktning. En hypotes om att små företag med kapitalbrist har en ökad sannolikhet för att upphöra sin existens, kan således styrkas. 102

113 Kapitalbrist i interaktion med upprepad GC-varning uppvisar ett signifikant negativt samband gentemot effekt av en GC-varning, vilket tyder på att företag som har kapitalbrist och vid flertalet tillfällen erhåller en GC-varning, tenderar att fortleva. Såväl kapitalbrist som upprepad GC-varning har i bivariata testet, samt tidigare modeller i multivariata analysen, uppvisat ett signifikant negativt samband gentemot upphörd existens. Aktuell studie har haft en föreställning om att företag med kapitalbrist och således, är i behov av finansiering, torde ha sämre möjligheter att parera en brist i kapital om dess rykte dessutom har skadats med anledning av upprepade GC-varningar. Följande hypotes får med hänsyn till ovan inte stöd i empirisk analys, varför hypotesen får falsifieras i aktuellt urval. Anledningen till att företag med kapitalbrist, som har tilldelats upprepad GC-varning tenderar att fortleva, kan förklaras av att kapitalbrist är en objektiv bedömning, samt att en GC-varning och även upprepad GCvarning inte har visat sig uppmärksammas av företagets intressenter. Aktuell studie har inte funnit att interaktionsvariabler bidrar med någon markant ökad förklaring, jämfört med enbart kapacitetsmått. De interaktioner som uppvisat ett samband gentemot effekt av en GC-varning i studien, tyder på att kapacitet står sig stark som förklaring till varför en GC-varning utfaller differentierat. Återigen; Kapacitet verkar vara en bra förklaring. De hypoteser som har skapats, får till stor del falsifieras, eftersom att det inte har varit möjligt att testa hypoteser som härletts samt att interaktioner inte har uppvisat signifikans. Anledningen till att interaktioner inte har lyckats, är på grund av att det urval som omfattas i aktuell studie innefattat låg varians, men likaså på grund av att de interaktioner som har testats, domineras av ett företags kapacitet Modell 5 - Orsak, kapacitet och interaktionseffekt När orsak till en GC-varning, kapacitet och interaktionseffekter kombineras i modell 5, ökar förklaringsgraden (från 11,1 procent till 36,1 procent). Modell 5 är den modell som uppvisar högst förklaringsgrad, men det är återigen värt att observera kapaciteten och att det torde vara den som slår igenom i samtliga modeller. Aktuell studies föreställning och utgångspunkt är att orsak till en GC-varning, i interaktion med ett företags kapacitet ska bidra med en förklaring till hur effekt av en GC-varning ter sig. Det är alltså interaktionen mellan olika variabler som kommer att avgöra effekten, vilket empirisk analys inte har kunnat bestyrka. Det torde dock 103

114 delvis bero på att aktuell studie har haft ett urval där det är en liten variation i de företag som omfattas i studien. Hoopwood, McKeown och Mutchler (1994) menar att varken revisorer eller modeller för att predicera upphörd existens är bra för att bedöma ett företags framtidsutsikter. Varför utfaller en GC-varning differentierat i företag? Aktuell studies resultat kan relatera till tidigare studie (Hoopwood, McKeown & Mutchler, 1994), eftersom att resultat istället tyder på att det är det enskilda företagets kapacitet för att hantera problem som påverkar vilken effekt en GCvarning får. När en GC-varning utfaller differentierat och en andel företag avviker från upphörd existens, blir revisorers prediktiva förmåga av ett företags upphörda existens låg. 104

115 8. Slutsats K apitel 8 syftar till att besvara problemformulering och syfte som introducerat uppsatsen. Studien har genererat teoretiska-, metodologiska- samt praktiska bidrag och sammanfattningsvis presenteras förslag till fortsatt forskning inom området. 8.1 Slutsatser Fleak och Wilson (1994) menar att en GC-varning inte utfaller homogent i företag. Aktuell studies syfte är att förklara varför effekt av en GC-varning utfaller differentierat och att det beror på orsak till en GC-varning, i interaktion med ett företags kapacitet. Aktuell studie är explorativ, delvis med anledning av att det sedan tidigare saknas studier som inkluderar kapacitet och interaktionseffekter som förklaring till varför en GC-varning utfaller differentierat. Aktuell studie ämnar således att finna en förklaring som kan bidra med ökad kunskap, vilken sedan kan komma att ligga till grund för fortsatta studier inom området (Patel & Davidsson, 2011). Förmågan att förklara effekt av en GC-varning, ökar i aktuell studie markant från att enbart orsak till en GC-varning tas i beaktande, tills det att orsak till en GCvarning, ett företags kapacitet samt interaktionseffekter kombineras i en modell. Tydligast ökning sker dock då ett företags kapacitet inkluderas, vilket tyder på att aktuell studies föreställning om ett företags kapacitet, bidrar med en förklaring till varför en GC-varning tenderar att få differentierade effekter. Olika händelser och orsaker kan utlösa en GC-varning (Carrington, 2010; Menon & Williams, 2010; Altman & McGough, 1974; Maingot & Zeghal, 2010) och studier (Citron & Taffler, 1992; Ponemon & Schick, 1991) har vidare visat att det finns ett positivt samband mellan en objektiv sannolikhet för att ett företag kommer att upphöra och ett utfärdande av en GCvarning. Det kan förklaras av att revisorer är konservativa (Öhman, 2004) då de gör en bedömning av ett företags förmåga att fortleva, vilket innebär att de har ett starkt förhållningssätt till de lagar och regleringar som finns. Det går utifrån resultat i aktuell studie att konstatera att det främst är ett företags finansiella ställning som revisorer utfärdar en GCvarning utifrån. Ett företags finansiella ställning är även det som revisorn enligt lag, främst ska fokusera på (Maingot & Zeghal, 2010; Ponemon & Schick, 1991; Menon & Williams, 2010). Kapitalbrist, vilket en majoritet av företagen i aktuell studie har erhållit en GC-varning 105

116 utifrån, är en situation där revisorn får tydligt stöd av lag då en GC-varning utfärdas (Carrington, 2010). I aktuell studie, kan ovan ses som en förklaring till varför en GC-varning tenderar att utfalla differentierat. Kapitalbrist uppvisar ett negativt samband med upphörd existens, vilket antas bero på att en GC-varning har utfärdats utifrån en mycket objektiv bedömning där ett företags förmåga att hantera ett kapitalunderskott inte tas i beaktande. En bedömning av ett företags förmåga att fortleva, är en bedömning revisorn gör som handlar om att förutspå framtiden (Kho & Low, 2004), men då en GC-varning utfärdas och tilldelas företag som sedan inte upphör att existera, avviker en GC-varning från dess innebörd, om syftet med en GC-varning är att predicera upphörd existens i företag. För att förklara varför företag inte upphör att existera efter en GC-varning, har tidigare forskning fokuserat på revisorerna och de bedömningsfel som kan uppstå, i termer av att det föreligger låg revisionskvalitet (Francis & Yu, 2009; Geiger & Rama, 2006). Aktuell studie hävdar dock, att en anledning till att företag inte upphör att existera efter att de har tilldelats en GC-varning, inte nödvändigtvis är en fråga om att det är låg kvalitet i revisorernas bedömningar, eftersom att de tenderar att utfärda granskningar i linje med den lagstiftning och övriga förhållningsregler som finns (Öhman, 2004). Thornhill och Amit (2003) menar att det finns ett gap i förståelsen för varför vissa företag tenderar att upphöra sin existens, medan Hopwood, McKeown och Mutchler (1994) presenterar resultat som tyder på att varken revisorer eller modeller för att predicera konkurs är goda tillvägagångssätt för att förklara varför företag upphör att existera. Aktuell studies empiriska undersökning kan emellertid bestyrka att de avvikelser som effekt av en GC-varning resulterar i, det vill säga fortlevnad, uppkommer på grund av ett företags kapacitet. Kapacitet, i den bemärkelse som aktuell studie tar det i beaktande, torde inte vara omständigheter som är dokumenterbara i den utsträckning som finansiell information, vilket således är en anledning till att kapacitet inte får den uppmärksamhet som aktuell studies empiriska undersökning konfirmerar att den bör innan en GC-varning utfärdas. Med hänsyn till det, kan tidigare studier (Francis & Yu, 2009; Geiger & Rama, 2006) avseende revisionskvalitet sägas förbise en viktig aspekt, nämligen att det kan vara en fråga om 106

117 varierande företagskvalitet, där det finns kapaciteter i företag som gör att de kan hantera en GC-varning och avvika från en predicerad upphörd existens. Resultat i aktuell studie tyder på att en majoritet av de företag som erhåller en GC-varning, fortlever 6 år efter det att de har tilldelats varningen. Tidigare studier visar liknande resultat (Lennox, 1999; Citron & Taffler, 1992; Maingot & Zeghal, 2010; Nogler, 2004). Det torde tyda på att en GC-varning, då den utfärdas med grund i att ett företag riskerar att inte existera tolv månader framåt i tiden, har en låg förmåga att predicera upphörd existens i företag. En GC-varning ska signalera till intressenter i ett företag (Maingot & Zeghal, 2010; Altman & McGough, 1974) att det finns potentiella problem för företaget i framtiden, som är av sådan magnitud att ett företags existens sätts i fråga. Studier har dock visat att intressenter inte tenderar att uppmärksamma en GC-varning (Menon & Williams, 2010). Varför? En förklaring kan vara att de företag som tilldelas en GC-varning, inte upphör att existera, varför intressenter inte finner sådan information informativt innehållsmässig. Resultat i aktuell studie tyder likaså på att en GC-varning inte signalerar om upphörd existens till intressenter. Inte heller uppmärksammas en GC-varning av intressenter i någon större utsträckning (Se figur 7). SIGNALERA PREDICERA JA NEJ IN Enligt aktuell studies resultat UT En GC-varning är en signal om upphörd existens Figur 7 Signalera prediktion om upphörd existens Figur 7 ovan åskådliggör komplexiteten av en GC-varnings funktion och de slutsatser som aktuell studie kan bestyrka utifrån empirisk undersökning. En GC-varning ska signalera en prediktion om upphörd existens till ett företags intressenter. Utifrån den diskussion som förts ovan, tyder resultat i aktuell studie dock på att en GC-varning kanske inte uppfyller delar av 107

118 sitt syfte. En GC-varning signalerar snarare in till företaget att använda sin kapacitet för att kunna hantera problem som finns. Om syftet med en GC-varning är att predicera upphörd existens till ett företags intressenter, tyder aktuell studies resultat på att en bedömning av ett företags förmåga att fortleva bör inkludera en subjektiv aspekt, det vill säga ett perspektiv av att ett företags kapacitet påverkar hur väl ett företag kan hantera problem och således, vilken effekt en GC-varning kommer att utfalla i. Genom att inkludera kapacitet som en del i bedömningen om fortsatt drift i ett företag, kan en GC-varnings funktion av att predicera upphörd existens uppnås. Om kapacitet tas i beaktande, kommer företag som tilldelas en GCvarning troligtvis att upphöra sin existens i högre utsträckning, varför träffsäkerheten i att predicera upphörd existens ökar. Då en GC-varning kan fungera som en prediktion av upphörd existens, ökar även uppmärksamheten från intressenter och en GC-varning kan då fungera som en signal för prediktion av upphörd existens ut till intressenter. Vad är det som gör att en GC-varning utfaller differentierat i företag? Syftet med aktuell studie är att förklara varför en GC-varning utfaller differentierat, genom att integrera orsak till en GC-varning med företagets kapacitet. Aktuell studie föreslår att objektiva bedömningar bör kompletteras med ett företags kapacitet, det vill säga subjektiva aspekter, för att erhålla en ökad förklaring till varför effekt av en GC-varning utfaller differentierat. Det går utifrån aktuell studies resultat att framställa följande slutsatser: Revisorn utfärdar en GC-varning med anledning av att ett företag riskerar att inte kunna fortleva fram till nästkommande bokslut. Således, så borde företag som tilldelas en GC-varning upphöra sin existens. Resultat tyder dock på att företag inte upphör att existera, i den utsträckning de borde efter att de har tilldelats en GC-varning. Med hänsyn till det, kan en GC-varning inte anses vara en prediktion avseende upphörd existens. En GC-varning fungerar inte som en signal ut till intressenter att ett företag riskerar att upphöra sin existens, eftersom att intressenter inte, av aktuell studies resultat att döma, tenderar att uppmärksamma en GC-varning i någon högre utsträckning. En GC- 108

119 varning kan snarare ses som en signal in till företaget att agera och använda sin kapacitet för att hantera problem som finns i företaget. En GC-varning utfärdas utifrån objektivt synbara företeelser som kan speglas i ett företags finansiella ställning och vidare dokumenteras. Det tyder på att revisorer är begränsade av- och följsamma gällande lagstiftning, regleringar och övriga riktlinjer, vilket dock tenderar att få konsekvensen av att det uppstår typ-ett fel. Således, så upphör företag inte att existera i den utsträckning de borde, om en GC-varning ska vara en prediktion av upphörd existens. Kapacitet kan vara en viktig förklaring till att företag fortlever efter att de har tilldelats en GC-varning. Svårigheter som kommer med att bedöma kapacitet, det vill säga subjektiva bedömningsinslag från revisorn samt svårigheter med dokumenterbarhet, är en huvudförklaring i aktuell studie avseende företags benägenhet att ändra riktning från det som en GC-varning signalerar och således, tendera att fortleva. 8.2 Studiens bidrag Aktuell studie förstärker tidigare forskning med teoretiska, metodologiska samt praktiska bidrag, vilka presenteras nedan Teoretiskt bidrag Aktuell studies explorativa undersökning testar två nya områden för att förklara effekt av en GC-varning, kapacitet samt interaktionseffekter. Studien har delvis utvecklat befintliga och mer traditionella modeller som fokuserar på ett företags finansiella ställning för att ge indikationer på vilka företag som kommer att upphöra sin existens (Altman, 1968; Beaver, 1966; Levitan & Knobblet, 1985; Altman & McGough, 1974; Mutchler, 1985). Sammantaget har tidigare studier utgått från företag som har upphört att existera, för att identifiera gemensamma faktorer i företagens finansiella ställning och på så sätt kunna skapa modeller som ska förutspå upphörd existens. Ett företags lönsamhet och likviditet bidrar i sådana modeller med en förklaring till varför ett företag upphör sin existens (Altman, 1968; Beaver, 1968). Tidigare undersökningar har (Francis & Yu, 2009; Geiger & Rama, 2006) då GC- 109

120 varningar studeras, fokuserat på revisorerna och att skapa indikationer på kvaliteten i den granskning som genomförs. Studierna har belyst revisionskvalitet, där god revisionskvalitet föreligger då ett företag tilldelas en GC-varning och sedan upphör att existera (Francis & Yu, 2009; Geiger & Rama, 2006). Aktuell studie har kombinerat orsaker som gör att revisorn utfärdar en varning med en alternativ förklaring, det vill säga en teori om ett företags kapacitet och att det uppstår interaktionseffekter då orsak till en GC-varning integreras med kapacitet. Revisorer tar främst hänsyn till dokumenterbara omständigheter då de gör en bedömning av ett företags förmåga att fortleva (Carrington, 2010) och är i sin bedömning konservativa (Öhman, 2004), vilket aktuell studies empiriska undersökning har konfirmerat. Företag i aktuell studie har tilldelats en GC-varning utifrån främst kapitalbrist. Brist på kapital, är en situation där lagstadgade krav inte uppfylls av företaget (Carrington, 2010), vilket gör kapitalbrist till en mycket objektiv bedömning. Det är vidare i aktuell studie, en förklaring till att företag tenderar att fortleva efter att en GC-varning har tilldelats dem. Kapacitet, i den bemärkelsen som aktuell studie tar det i beaktande, är inte det som revisorer främst tar hänsyn till då de gör en bedömning av ett företags förmåga att fortleva, eftersom att det är ett företags finansiella ställning som främst fokuseras då en bedömning om fortsatt drift görs (Maingot & Zeghal, 2010; Ponemon & Schick, 1991; Menon & Williams, 2010). Tidigare undersökningar förklarar med hjälp av indikationer från finansiella nyckeltal (Altman, 1968; Beaver, 1966; Levitan & Knobblet, 1985; Altman & McGough, 1974; Mutchler, 1985), varför ett visst företag i fråga har en ökad sannolikhet för att upphöra sin existens. Andra studier (Francis & Yu, 2009; Geiger & Rama, 2006) förklarar differentierade effekter efter en GC-varning med hjälp av revisionskvalitet. Aktuell studie har, i förhållande till tidigare studier, inkluderat företaget och dess kapacitet som en förklaring till varför en GC-varning inte utfaller homogent. Bidrag till förklaringen av ett företags överlevnadsmöjlighet, är för aktuell studie således kapacitet och interaktionseffekter. 110

121 8.2.2 Metodologiskt bidrag För att kunna studera huruvida det föreligger interaktionseffekter då orsak till en GC-varning integreras med ett företags kapacitet, har initialt en kapacitetsteori tagits fram. Kapacitet har således utgjort en grund samt varit en förutsättning för att kunna skapa interaktionsvariabler. För att kunna inkludera kapacitet, har enskilda faktorer beaktats samt relationsmått skapats utifrån företagens finansiella rapporter. Ett företags kapacitet har operationaliserats som stark respektive svag med hjälp av dikotoma variabler (Se avsnitt ). Aktuell studie har gått bortom och förbi tidigare studier om traditionella nyckeltalsanalyser (Altman, 1968; Beaver, 1966; Levitan & Knobblet, 1985) för att finna indikation på varför och hur väl ett företag kommer att kunna stå emot en GC-varning och således, fortleva. Studien har inte ämnat att studera enskilda nyckeltal, utan koppla relationstal till ett företags kapacitet för att erhålla en förklaring utöver en finansiell aspekt av vad ett relationstal anger. Relationsmått som har skapats, indikerar vilken kapacitet ett företag har, där till exempel en minskning i kostnader, som leverantörsskulder och räntekostnader, indikerar svag kapacitet. Jämfört med tidigare studier, ses således ökade kostnader ur en annan synvinkel, där en ökning i kostnader tyder på god kapacitet eftersom att ett företag har haft möjlighet att behålla en god relation till intressenter, då kredit- och övriga långivare stannar kvar trots det att ett företag har tilldelats en GC-varning. Tidigare studier har använt traditionella nyckeltal i modeller för att predicera vilka företag som kommer att upphöra sin existens (Altman, 1968; Beaver, 1966; Levitan & Knobblet, 1985; Ponemon & Schick, 1991). Aktuell studies teoretiska bidrag, det vill säga en förklaring till varför en GC-varning utfaller differentierat och det faktum att företag tenderar att fortleva, är kapacitet. För att kunna studera kapacitet som en förklaring, har det varit en förutsättning att skapa mått som kan ge indikationer på ett företags kapacitet, för att vidare kunna genomföra en empirisk undersökning. Med hänsyn till begränsning i tid och tillgång till data, har aktuell studie begränsat utvecklingen av indikationer på kapacitet till data som hämtats från företagens årsredovisningar och de finansiella rapporterna. 111

122 De mått som har kunnat användas i aktuell studie, har inte uppvisat något samband gentemot upphörd existens. En majoritet av företag i aktuell studie har dock erhållit en GC-varning utifrån att de har kapitalbrist, varför en skyndsam minskning (mellan år ) i kostnader per automatik gör att ett kapitalunderskott kan minskas och således, öka ett företags chanser att fortleva. Återigen ska det dock poängteras att aktuell studies urval begränsar möjligheter att analysera de kapacitetsmått som har skapats, eftersom att det har varit svårt att analysera en förändring i kostnader, det vill säga förändring i kapacitet, över en längre tidsperiod Praktiskt bidrag Revisorn observerar händelser och orsaker i företag, som sedan kan komma att leda till utfärdandet av en GC-varning (Carrington, 2010; Maingot & Zeghal, 2010; Menon & Williams, 2010). En GC-varning avges då det finns osäkerhet kring ett företags förmåga att fortleva och kan med hänsyn till det, ses som en prediktion på upphörd existens. Vidare ska en GC-varning signalera till ett företags intressenter att företaget riskerar att upphöra. Aktuell studie har via empirisk undersökning dock kunnat bestyrka att en GC-varning inte tenderar att signalera en prediktion av upphörd existens till intressenter, eftersom att en majoritet av företagen inte har upphört att existera. Enligt tidigare studier (Francis & Yu, 2009; Geiger & Rama, 2006), föreligger det då låg revisionskvalitet, eftersom att företag har tilldelats en GC-varning och sedan inte upphört sin existens. Det är en syn på det, att det föreligger låg revisionskvalitet. En annan är, att revisorer är konservativa och följer de lagar och regleringar som finns. Lagar och regler kan dock inte anses vara orsaken till att det föreligger låg revisionskvalitet och att det är det som gör att revisorernas bedömningar blir fel. Däremot så gör en konservativ bedömning att en GCvarnings prediktion av vilka företag som kommer att upphöra blir mindre god. Det går i sådant fall att tala om låg revisionskvalitet, som tidigare studier benämner det, som god kvalitet i förhållande till lagstiftning, reglering och interna riktlinjer som revisorer förhåller sig till. I aktuell studie, är den situation då revisorer som följer bestämmelser och sedan avger en GC-varning till ett företag som fortlever, snarare ett resultat av att ett företag har haft kapacitet att hantera problem, varför det är företaget i fråga som innehar hög kvalitet. Om 112

123 kapacitet inte tas i beaktande då en GC-varning utfärdas, görs bedömningar om revisionskvalitet utifrån en situation där en GC-varning varken signalerar ut till intressenter eller predicerar upphörd existens. Det är först då ett företags kvalitet inkluderas i bilden, som det egentligen går att tala om god- eller låg revisionskvalitet. I aktuell studie, med aktuellt urval, gör i sådant fall lagar och regleringar att revisionskvaliteten tenderar att bedömas som mindre god, eftersom att företag tilldelas en GC-varning utifrån objektiva grunder och sedan fortlever. Revisorer, lagar och regleringar ska vara inriktade på att identifiera när ett företag riskerar att upphöra sin existens. Med tanke på den höga andel företag som tenderar att fortleva efter en GC-varning, går det dock att ställa frågan huruvida revisorerna får möjlighet att utöva sin profession. En professionell bedömning bör består av såväl objektiva- (bedömning utefter lagar och regleringar) som subjektiva (ett företags kapacitet) bedömningar. Revisorn gör en professionell bedömning då de gör en objektiv bedömning, men bedömningen begränsas relativt en bedömning som även grundas på erfarenheter och således, mindre dokumenterbart material. Om revisorer inkluderar egna erfarenheter och således, gör en mer subjektiv bedömning, får revisorn möjlighet att utöva sin profession i högre grad. Det blir i sådana fall mer riktigt att tala i termer om låg revisionskvalitet då ett företag fortlever efter att de har tilldelats en GC-varning. God revisionskvalitet föreligger på motsvarande vis, då revisorn gör en bedömning av företagets förmåga att fortleva, där företaget sedan upphör sin existens. Det är i linje med tidigare studier (Francis & Yu, 2009; Geiger & Rama, 2006), men aktuell studie hävdar att subjektiva aspekter bör vävas in i förklaringen innan det är riktigt att tala i termer om god eller låg kvalitet på revisorernas granskning. Så, när föreligger revisionskvalitet? Är det då lagar, regler och standards följs? Är det då revisorn får agera professionellt och inkludera mer subjektiva bedömningar? Aktuell studie hävdar att det är svårt att tala i termer om revisionskvalitet utan att ta kapacitet i beaktande. Utifrån ovan, bör det även fästas avseende vid huruvida en GC-varnings syfte är att predicera ett företags upphörda existens utåt, till ett företags intressenter, eller signalera in till företaget. Aktuell studie hävdar att en GC-varning är svag gentemot ett företags intressenter. Är det att 113

124 signalera problem in till företaget, blir således inte en funktion av att predicera så betydelsefull. Om den prediktiva förmågan av en GC-varning faller bort, bryts även föreställningen om revisionskvalitet. Det kan vara så att såväl revisorer som regleringar, är inriktade på att signalera problem in till företaget och inte, främst till dess intressenter. Praktiskt sett så tyder aktuell studie på att en GC-varning fungerar som ett larm till företaget att intressenter och allmänheten har gjorts uppmärksamma på att företaget har svårigheter. En extern GC-varning gör då att företaget tvingas agera och således, använda sin kapacitet. De företag som har kapacitet, tar åt sig varningen och ta sig an de problem som föranlett den, varför de kan fortleva. Företag som inte har kapacitet, kan således inte heller ta åt sig en GCvarning och hantera de problem som förorsakat den, varför de kan komma att upphöra sin existens. Aktuell studie föreslår ovanstående diskussion som en ny tolkning på fenomenet, det vill säga en GC-varnings funktion och när det föreligger hög- respektive låg revisionskvalitet. 8.4 Fortsatt forskning Tidigare studier tyder på att det är företagets finansiella ställning som revisorn främst fokuserar på vid bedömning av ett företags förmåga att fortleva (Maingot & Zeghal, 2010; Ponemon & Schick, 1991; Menon & Williams, 2010). Aktuell studie har karaktär av en explorativ studie, där ett företags kapacitet, samt interaktionseffekter av orsak till en GCvarning och kapacitet har inkluderats som ett komplement till mer traditionella studier. Aktuell studies resultat tyder på att kapacitet kan bidra med en förklaring till varför en GCvarning tenderar att utfalla differentierat i företag. För att kunna skapa interaktionsvariabler har en teori om kapacitet varit nödvändig att skapa, eftersom att orsak till en GC-varning delvis redan funnits tillgänglig. Att observera ett företags kapacitet är dock en relativt komplicerad uppgift, där aktuell studie har skapat en kapacitetsteori utifrån ett antal faktorer. Dessa faktorer har sedan översatts till variabler, enbart baserade på de finansiella rapporternas data, som ska indikera vilken kapacitet ett företag har. Den kapacitetsteori som aktuell studie utvecklat, har visat sig ha en förmåga att förklara effekt av en GC-varning. Aktuell studie har dock främst haft fokus på interaktioner, där teori har 114

125 genomsyrats av en föreställning att det uppstår interaktionseffekter då orsak till en GCvarning integreras med företagets individuella kapacitet. Det har i sin tur, gjort att kapacitet inte har fått det fokus i aktuell studie som resultat i efterhand tyder på att den borde. Kapacitet har vidare, i aktuell studie, enbart fått karaktär av att vara stark- eller svag och således inga nyanser där emellan. Det ska observeras att det kan finnas andra faktorer som kan spegla ett företags kapacitet och vidare andra sätt att mäta hur väl ett företag står utrustat då de erhåller en GC-varning. Utökad och fortsatt forskning om kapacitet som en förklaring till varför en GC-varning utfaller differentierat, är därför av intresse och fortsatt relevans för framtida forskning. Framtida forskning bör med hänsyn till aktuell studies resultat, fokusera på ett företags kapacitet och utveckla teorin med fler och alternativa sätt att mäta kapacitet på. Ett förslag kan vara att komplettera aktuell studies kapacitetsteori med befintlig teori om resursberoende och strategi. Alltså, redovisning och revision behöver ta åt sig mer av ett perspektiv på hur företag kan och bör göra för att blir motståndskraftiga organisationer. Resursberoendeteorin handlar om hur man som företag vinner fördelar på marknaden, genom att ta tillvara resurser i företaget (Wernerfelt, 1984) och bli en stark spelare. En utveckling av aktuell studies kapacitetsteori genom resursberoendeteorin kan utveckla, samt tillföra en syn till hur företag kan utnyttja resurser, såväl interna som externa, för att undvika att en GC-varning utfärdas från första början, men likaså ha möjlighet att utnyttja den då en GC-varning har utfärdats. Företag som omfattas i aktuell studies urval är dock företag som kan ses som svaga spelare, eftersom att de redan har misslyckats i termer av att de har tilldelats en GC-varning. Barney (1991) belyser vidare vikten av strategi, för att kunna skaffa sig konkurrensfördelar på marknaden. Aktuell studie har i empirisk undersökning påvisat att kapacitet bidrar med en förklaring till att företag inte tenderar att uppvisa upphörd existens. Genom att sätta betydelsen av kapacitet då ett företag tilldelas en GC-varning i en kontext av strategi, framgår vikten av att vårda relationer till såväl interna som externa intressenter i ett företag. Genom att ta tillvara och vårda sin kapacitet, kan ett företag erhålla fördelar då de hamnar i svårigheter. Företag som tenderar att fortleva, har en konkurrensfördel gentemot företag som upphör sin existens då de erhållit en GC-varning. Aktuell studies kapacitetsteori går således att utveckla 115

126 med andra teorier (resursberoende samt teorier om strategi) gällande hur företag som har tilldelats en GC-varning, svaga spelare, kan utveckla samt ta fram styrkor och möjligheter som de kan utnyttja såväl för att undvika, men även för att kunna stå emot och således, fortleva efter en GC-varning. Aktuell studie har initialt haft en föreställning om att, då orsak till en GC-varning integreras med ett företags kapacitet, uppstår det interaktionseffekter som kommer att styra hur en GCvarning utfaller. Det finns således en föreställning om att effekt av en GC-varning, då de tenderar att utfalla differentierat, kan förklaras av interaktionseffekter. Empiriskt material har dock inte uppvisat den styrka och förklaring i interaktioner som det initialt funnits förhoppningar om. Med befintligt urval i aktuell studie, har dock inte interaktionseffekter kunnat testas tillfredsställande då företag som omfattas i studien saknar, för mått som ska indikera kapacitet, varians. Likaså har orsak till en GC-varning, som ett företags kapacitet integreras med, visat sig ha en bristfällig varians. Således är teoretisk föreställning i aktuell studie, inte en teori som är anpassad och skapad för företag som omfattas i aktuell studies urval och har således inte fått en chans att bidra med den förklaring som den torde kunna bidra med. Med hänsyn till det, är det ett alternativ för framtida forskning. Ett större och mer representativt urval gör att interaktionseffekter får en möjlighet att testas och därmed ges dem en chans att kunna bidra med en förklaring till varför en GC-varning inte utfaller homogent. Framtida forskning kan även ta ökad hänsyn till orsak till att en upprepad GC-varning tilldelats en företag, för att kunna urskilja och förstärka om det finns orsaker till en GC-varning som är av mer allvarlig karaktär än andra. Storlek på- och karaktär i företagen som omfattas i aktuell studies urval för med sig begränsningar. Framtida forskning bör utvidga urvalets storlek för att kunna erhålla en varians i företagen, eftersom att kapacitet kan vara en utmärkt förklaring till varför företag inte upphör att existera efter en GC-varning. Med ett större urval, går det således även utvidga aktuell studies kapacitetsteori genom att ta hänsyn till olika grader av kapacitet. Det är dock viktigt att inkludera aspekten av att det är subjektivt att bedöma ett företags kapacitet och således har aktuell studie endast haft möjlighet att inkludera indikationer på faktorer som kan 116

127 bidra med en förklaring till hur ett företags kapacitet ser ut. Det torde dock vara så att med tanke på aktuell studies föreställning om kapacitet, så är företag som inkluderas i aktuell studie i än mer behov av kapacitet eftersom att det är relativt små företag. Sett utifrån teoretisk referensram, så har aktuell studie undersökt ett urval av företag som torde vara svårt att undersöka, i termer av att de är i behov av en hög kapacitet för att kunna tilldelas en GCvarning och fortleva. Det går därför inte att utesluta möjligheten att aktuell studie har ett starkt urval, vilket dock enbart är en spekulation. Resultat i aktuell studie kan vara vägledande, men är inte generaliserbara till en population. Möjligheten att generalisera aktuell studies modell till en population, kan dock inte uteslutas eftersom att aktuell studie inte har haft möjlighet att till fullo, uppfylla sitt syfte. Ett bredare urval, med en större varians i företag, kan testa aktuell studies teori då teoretisk referensram skapats med hänsyn till att det finns skillnader i företag. I aktuell studie är fördelningen mellan stor- och liten revisionsbyrå relativt jämn hos företagen i urvalet. I en hel population, torde det dock vara så att de stora revisionsbyråerna är mer utbredda och representerade med en större marknadsandel. Skulle andelen stora revisionsbyråer öka i urvalet, kan man tänka sig att det skulle minska frekvensen av företag som upphör att existera ytterligare, relaterat till aktuell studies teoretiska referensram gällande olika revisionsbyråers skilda benägenhet att avge en GC-varning. Aktuell studies föreställning kan således visa sig än mer kraftfull då den möter ett mer representativt urval av företag. Det har i tidigare avsnitt diskuterats huruvida en GC-varning fungerar som en signal på prediktion av upphörd existens. Det finns två huvudinriktningar som aktuell studie har identifierat. Antingen så är en GC-varning en prediktion av upphörd existens, som ska signalera till intressenter, eller så är det endast en signal till företaget och då är den prediktiva delen i en GC-varning av mindre vikt. Av aktuell studies resultat att döma, är en GC-varning snarare en signal in i företaget, som dock görs externt sett i förhållandet mellan revisorn och företaget då en GC-varning har karaktär av att vara offentlig. Detta med anledning av att intressenter inte verkar uppmärksamma när en GC-varning har utfärdats, eller så värderar intressenter inte en varning negativt då de är medvetna om att företaget nu i sin tur, är 117

128 medvetna om att intressenter har blivit införstådda i företagets problem. Då försvinner funktionen med en GC-varning av att predicera. Vad en GC-varning istället gör, är att den signalerar till företaget och företaget får således en möjlighet att agera. Aktuell studie möjliggör med ovanstående diskussion en alternativ tolkning till vilken funktion en GC-varning fyller. En väg för fortsatt forskning är att undersöka signalvärdet till företaget, det vill säga en GC-varnings funktion att signalera till ett företag, snarare än till intressenter. Om en GC-varning inte ämnar att signalera till intressenter, varför görs den då offentlig? Om det är ett sätt att hjälpa företaget, att sätta tryck på dem och få dem att inse att de behöver agera för att kunna fortleva, bör det undersökas vidare. Rimligtvis har revisorn haft en dialog med klienten innan en offentlig GC-varning till slut blir oundviklig. Genom att ta kontakt med revisorer, går det att studera i vilken utsträckning revisorer först signalerar internt till företaget, innan en GC-varning blir extern och offentliggörs. Det är vidare även av intresse att studera motiv för varför en GC-varning görs offentlig, som en alternativ hypotes till att GC-varningen fungerar som en signal om prediktion av upphörs existens till intressenter. 8.5 Praktisk implikation En GC-varning är en prediktion av upphörd existens till ett företags intressenter. Resultat från aktuell studie tyder dock på, likt tidigare forskning, att endast en liten andel av de företag som tilldelas en GC-varning upphör att existera. Vad innebär det? Företag upphör inte att existera i den utsträckning som de borde göra, om en GC-varning har som syfte att fungera som en prediktion av upphörd existens. Kan en förklaring till ovan vara att revisorer är duktiga på att signalera, men inte predicera? Eller är det de lagar, regleringar och intern riktlinjer som revisorer har att förhålla sig till, som är bra på att signalera, men inte predicera? Tidigare studier har förklarat det faktum att företag inte upphör sin existens efter att de tilldelats en GC-varning, med att det föreligger låg revisionskvalitet. Aktuell studies resultat konfirmerar att företag som tilldelas en GC-varning, erhåller den utifrån objektiva bedömningar. En av de mest objektiva av bedömningar som revisorn gör, är då att ett företag har kapitalbrist, vilket är den huvudsakliga orsaken till att 118

129 företag i aktuell studie har tilldelats en GC-varning. Det indikerar på att revisorer avger en GC-varning då de har stöd från lagstiftning och således gör en objektiv bedömning. Uppkomsten av typ-ett fel, kan således vara ett resultat av att revisorer är konservativa (Öhman, 2004) och följer de lagar och riktlinjer som de har att förhålla sig till. Aktuell studie menar dock att det är svårt att kritisera revisorns arbete, då de gör bedömningar utifrån lagar och regleringar som de har att förhålla sig till. Aktuell studies resultat tyder på att företag som tilldelas en GC-varning tenderar att fortleva och omgivningen verkar inte lyssna eller reagera på en GC-varning. Vad är i sådant fall syftet med en GC-varning? En GC-varnings signalvärde tycks, av aktuell studies resultat att döma, vara starkare inåt ett företag, snarare än att fungera som en signal utåt gentemot företagets intressenter. Bättre uttryckt är - en GC-varning fyller en funktion av att signalera till företag att använda sin kapacitet för att kunna fortleva och är med hänsyn till det, kanske av mindre relevans för externa intressenter. Det som tidigare studier benämner som låg revisionskvalitet, kan istället ses som god kvalitet i förhållande till det som revisorerna har att förhålla sig till då en bedömning av ett företags förmåga att fortleva ska göras. Vad som har framkommit i aktuell studie, är att ett företags kapacitet bör beaktas då revisorn utfärdar en GC-varning. Ett företags kapacitet, i de termer som aktuell studie har beaktat det, är av mer subjektiv art varför det, återigen, blir svårt att hävda att det föreligger låg revisionskvalitet. Nästa fråga är då; Bör regleringar ändras och således öppnas upp för möjligheten att inkludera subjektiva bedömningar, som gör att ett företags kapacitet beaktas innan en GC-varning avges? Om syftet med en GC-varning är att predicera upphörd existens, så borde revisorer med tanke på att de är hårt styrda av lagar och regleringar, ha en hög träffsäkerhet i upphörd existens i de företag som tilldelas en GC-varning. Ska en GC-varning vara en funktion av att predicera upphörd existens till ett företags intressenter, bör dock subjektiva aspekter såsom ett företags kapacitet, tas i beaktande av revisorn vid bedömningen av företagets fortsatta drift, av aktuell studies resultat att döma. Om revisionskvaliteten är att anse som låg, på grund hårt styrda regleringar, bör regleringen öppnas upp för att kunna inkludera subjektiva bedömningar om ett företags kapacitet. Genom att öppna upp lagstiftning och inkludera en högre grad av subjektiva bedömningar, tillåts revisorer att göra en bedömning baserad på 119

130 kunskap och erfarenheter, varvid den professionella bedömningen ökar och således, även revisionskvaliteten. Aktuell studie har presenterat resultat som tyder på att kapacitet kan bidra med en viktig förklaring till varför det är så, att företag som tilldelas en GC-varning tenderar att fortleva. Ett företag som har kapacitet för att hantera olika situationer, kommer vara de som kan undvika att upphöra sin existens. Utifrån en sådan aspekt är det inte en fråga om låg revisionskvalitet, utan snarare en fråga om att de företag som lyckas fortleva innehar en hög företagskvalitet. Företag med hög företagskvalitet är, enligt aktuell studies föreställningar, företag som initialt inte ska tilldelas en GC-varning. Företag som tilldelas en GC-varning då även subjektiva bedömningar tas i beaktande, kommer därför att upphöra dess existens. I figur 8 nedan presenteras ovan förda resonemang, som kartlägger konsekvensen av att en GC-varning grundar sig på en objektiv bedömning, samt vad kapacitet som en abstrakt dimension av en bedömning kan bidra med (Se figur 8). Figur 8 Funktion av en GC-varning 120

131 9. Referenslista Abbas, S. & Elledil, H. (2013). Den orena revisionsberättelsens påverkan på det reviderade företaget, Sektionen för Hälsa och Samhälle Ekonomi, Högskolan Kristiansstad. Al-Thuneibat, A. A., Khames, B. A. & Al-Fayoumi, N. A. (2008). The effect of qualified auditors opinions on share prices: evidence from Jordan. Managerial Auditing Journal, 23(1), ss Altman, E., I. (1968). Financial Ratios, Discriminant analysis and the prediction of corporate bankruptcy. The Journal of Finance, 23(4), ss Altman, E. I. & McGough, T. P. (1974). Evaluation of a company as a going concern. The Journal of Accountancy, 138(6), ss Arnedo. L., Lizarraga. F. & Sánchez. S. (2008). Going-concern Uncertainties in Pre-bankrupt Audit Reports: New Evidence Regarding Discreationary Accruals and Wording Ambiguity. International Journal of Auditing, 12(1), ss Balans Nr 3. (2006). RS 570 Fortsatt drift ytterligare reflektioner. Tillgänglig: [ Hämtad Barney, J. (1991). Firm Resources and Sustained Competitive Advantage. Journal of Management, 17(1), ss Beaver, W. H. (1966). Financial Ratios as Predictors of Failure. Journal of Accounting Research, 4(3), ss Beaver, W. H. (1968). Alternative Accounting Measures As Predictors of Failure. The Accounting Review, 43(1), ss Blay, A. D. (2005). Independence, Threats, Litigation, Risk and the Auditor s Decision Process. Contemporary Accounting Research, 22(4), ss Blay, A. D. & Geiger, A. M (2001). Market Expectations for First-Time Going-Concern Recipients. Journal of Accounting, Auditing & Finance, 16(3), ss

132 Blum, M. (1974). Failing Company Discriminant Analysis. Journal of Accounting Research, 12(1), ss Boardman, C. M., Bartley, J. W. & Ratfliff, R. L. (1981). Small Business Growth Characteristics, American Journal of Small Business, 5(3), ss Bryman, A. & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Liber AB. Carey, P. J., Geiger, M. A. & O Connell B, E. (2008). Costs Associated With Going-Concer- Modified Audit Opinions: An Analysis of the Australian Audit Market. Abacus, 44(1), ss Carey, P., Kortum, S. & Moroney, R. (2012). Auditors Going-Concern-Modified opinions after 2001: Measuring Reporting Accuracy. Accounting and Finance, 52(4), ss Carrington, T. (2010). Revision. Liber AB, Malmö. Chen, K. C. W. & Church, B. K. (1996). Going Concern Opinions and the Market s Reaction to Banruptcy Filings. The accounting review, 71(1), ss Citron, D. B. & Taffler, R. J. (1992). The Audit Report under Going Concerns Uncertainties: An Empirical Analysis. Accounting and Business Research, 22(88), ss Dahmström, K. (2011). Från datainsamling till rapport - Att göra en statistisk undersökning. Studentlitteratur, Lund. Djurfeldt, G. & Barmark, M. (2009). Statistisk verktygslåda Multivariat analys. Studentlitteratur AB, Lund. Fama, E. F. (1980). Agency problems and the Theory of the firm. Journal of Political Economy, 88, FAR Akademi. (2012). FARs Samlingsvolym 2012 redovisning. FAR Akademi AB, Avesta. FAR Förlag. (2006). Revision En praktisk beskrivning. FAR Förlag, Stockholm. Feldmann, D. & Read, W. J. (2013). Going-concern audit opinions for bankrupt companies impact of credit rating. Managerial Auditing Journal, 28(4), ss

133 Fleak, A. K. & Wilson, E. R. (1994). The Incremental Information Content of the Going- Concern Audit Opinion. Journal of Accounting, Auditing & Finance, 9(1), ss Francis, J. R. & Yu, M. D. (2009). Big 4 Office Size and Audit Quality. Accounting Review, 84(5), ss Geiger, M. A., Raghunandan, K. & Rama, D. V. (2005). Recent Changes in the Association between Bankruptcies and Prior Audit Opinions. Auditing, 24(1), ss Geiger, M. A. & Rama, D. V. (2006). Audit Firm Size and Going-Concern Reporting Accuracy. Accounting Horizons, 20(1), ss Gezelius, C. & Wildenstam, P. (2011). Marknadsföring Modeller och principer. Bonniers. Grönlund, A., Tagesson, T., & Öhman, P. (2005). Principbaserad redovisning. Studentlitteratur AB, Lund. Guan Hua, L. (1997). Audit Qualification: What Does It Mean? Singapore Management Review, 19(2), ss Hegel G. W. F. (1967). Philosophy of right. Oxford: Oxford University Press; 1967 [1820]. Hopwood, W., McKeown, J. C. & Mutchler, J. F. (1994). A Reexamination of Auditor versus Model Accuracy within the Context of the Going-Concern Opinion Decision. Contemporary Accounting Research, 10(2), ss Jansson, A., Jonnergård, K. & Larsson, U. (2013). Bolagsstyrning på svenska. Linnéuniversitetet. Jensen, M. C. & Meckling, W. H. (1976). Theory of the firm: Managerial behavior, agency costs and ownership structure. Journal of financial economics, 3(4), ss Jones, F. L. (1996). The Information Content of the Auditor s Going Concern Evaluation. Journal of Accounting and Public Policy, 15(1), ss

134 Kaplan, S. E. & Williams, D. D. (2012). The changing relationship between audit firm size and going concern reporting. Accounting, Organizations and Society, 37(5), ss Koh, H. C. & Low, C. K. (2004). Going Concern Prediction using Data Mining Techniques. Managerial Auditing Journal, 19(3), ss Krishnan, J. & Schauer, P. (2001). Differences in quality among audit firms. Journal of accountancy, 192(1), ss Lai, K-W. (2009). Audit Opinion and Disclosure of Audit Fees. Journal of Accounting, Auditing & Finance, 24(1), ss LaSalle, R. E. & Anandarajan, A. (1997). Bank Loan Officiers Reactions to Audit Reports Issued to Entities with Litigation and Going Concern Uncertainties. Accounting Horizons, 11(2), ss Latinen, E. K. & Laitinen, T. (1998). Qualified audit reports in Finland, evidence from large companies. The European Accounting Review, 7(4), ss Lee, T. H., Ali, A. Md. & Bien, D. (2009). Towards an Understanding of the Audit Expectation Gap. Journal of Audit Practice, 6(1), ss Lennox, C. S. (1999). The Accuracy and Incremental Information Content of Audit Reports in Predicting Bankruptcy. Journal of Business Finance & Accounting, 25(5/6), ss Levitan, A. S. & Knoblett, J. A. (1985). Indicators of Exceptions to the Going Concern Assumption. Auditing: A Journal of Practice & Theory, 5(1), ss Louwers, T. J. (1998). The Relation Between Going-Concern and the Auditor s Loss function. Journal of Accounting Research, 36(1), ss Maingot, M. & Zeghal, D. (2010). An Analysis of the Explanatory Paragraphs of Auditors Going-Concern Reports and Footnotes of Bankrupt Companies Under SAS No.59. The IUP Journal of Accounting Research & Audit Practices, 9(1/2), ss Menon, K. & Williams, D. D. (1994). The Insurance Hypothesis and Market Prices. The Accounting Review, 69(2), ss

135 Menon, K. & Williams, D. D. (2010). Investor Reaction to Going Concern Audit Reports. The Accounting Review, 85(6), ss Mutchler, J. F. (1985). A Multivariate Analysis of the Auditor s Going Concern opinion Decision. Journal of Accounting Research, 23(2), ss Newbert, S. L. (2008). Value, Rareness, Competitive Advantage and Performance: A Conceptual-Level Empirical Investigation of the Resource-Based View of the Firm. Strategic Management Journal, 29(7), ss Nilsson, S. (2010). Redovisningens normer och normbildare En nationell och internationell översikt. Studentlitteratur AB, Lund. Nogler, G. E. (1995). The Resolution of Auditors Going Concern Opinions. Auditing: A Journal of Practice & Theory, 14(2), ss Nogler, G. E. (2004). Long-term effects of the Going Concern opinion. Managerial Auditing Journal, 19(5), ss Nogler, G. E. (2008). Going concern modifications, CPA firm size, and the Enron effect. Managerial Auditing Journal, 23(1), ss Nordqvist, F. & Thunfors, J. (2010). Hur formulerar revisorn fortlevnadsbedömningar i revisionsberättelsen?. Mittuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskap. Sundsvall. Ohlson, J. A. (1980). Financial Ratios and the Probabilistic Prediction of Bankruptcy. Journal of Accounting Research, 18(1), ss Palm, A. & Rheborg Andersson, P. (2012). Revisorns oberoende och effekten av typ I-fel: vilka faktorer påverkar ett företag att byta revisor?. MittUniversitetet, Östersund. Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur AB, Lund. 125

136 Pettersson, J. & Håkansson, R. (2012). Vad förklarar revisionskvalitet- En studie om revisorns benägenhet att ge en going concern-varning. Civilekonomuppsats- redovisning. Linnéuniversitetet. Ponemon, L. A. & Schick, A. G. (1991). Financially Distressed Companies and Auditor Perceptions of the Twelve Characteristics of Decline. Auditing: A Journal of Practice & Theory, 10(2), ss Reynolds, K. J. & Francis. J. R. (2001). Does Size Matter? The Influence of Large Clients on office-level Auditor Reporting Decisions. Journal of Accounting and Economics, 30(3), ss Serra, F-R., Ferreira, M-P. & de Almeida, M-I-R. (2013). Organizational decline: A yet largely neglected topicin organizational studies. Management Research: The Journal of the IberoAmerican Academy of Management, 11(2), ss Thomasson, J., Arvidsson, P., Carrington, T., Johed, G., Lindquist, H., Larson, O. & Rohlin, L. (2010). Den nya affärsredovisningen. Liber AB, Malmö. Thornhill, S. & Amit, R. (2003). Learning About Failure: Bankruptcy, Firm Age, and the Resource- Based View. Organization Science, 14(5), ss Vanstraelen, A. (2002). Auditor economic incentives and going-concern opinions in a limited litigious Continental European business environment: empirical evidence from Belgium. Accounting and Business Research, 32(3), ss Warren, E. D. & Alzola, M. (2009). Ensuring Independent Auditors: Increasing the Saliency of the Professional Identity. Group Decision and Negotiation, 18(1), ss Wernerfelt, B. (1984). A Resource-based View of the Firm. Strategic Management Journal, 5(2), ss Öhman, P. (2004). Revisorers perspektiv på revision, en fråga om att följa upptrampade stigar, Luleå Tekniska Universitet. 126

137 10. Appendix Appendix 1 ISA570 Fortsatt drift Ekonomiska orsaker till en GC-varning härrör, enligt ISA570 Fortsatt drift (Carrington, 2010), till händelser som Nettoskuld (total och-/eller kortfristig) Lån som riskerar att inte förnyas eller återbetalas Kreditgivare och övriga borgenärer drar undan finansiellt stöd Övergång från att ha kredit till att betala leverantörer kontant Oförmåga att finansiera produktutveckling och-/eller investeringar Negativt kassaflöde från rörelsen (Bygger på såväl historiska, som framtida rapporter) Rörelseförluster eller värdenedgång på tillgångar som används för att generera kassaflöde Resterande eller avbrutna utdelningar Ogynnsamma ekonomiska nyckeltal ISA570 Fortsatt drift (Carrington, 2010), listar även verksamhetsrelaterade orsaker som kan föranleda tvivel om fortsatt drift i ett företag. Sådana orsaker härrör till händelser som: Förlust av nyckelpersoner i företagsledning Brist på arbetskraft Problem med viktig leverantör Förlust av viktig marknad, avtal eller licenser Brist på viktiga förnödenheter Slutligen går det att kategorisera in ett antal omständigheter som, enligt ISA570 Fortsatt drift (Carrington, 2010) hänförs till övriga orsaker, vilka berör händelser som: Kapitalbrist Lagstadgade krav uppfylls ej Pågående rättsliga åtgärder mot företaget Ändringar i lagstiftning eller regeringspolitik som får ogynnsam effekt på företaget. 127

138 Appendix 2 Sammanfattning operationalisering Variabel Mätvariabel Kodas med 1 Kodas med 0 Effekt av en GC-varning Verksamhetsrelaterade orsaker Ekonomiska orsaker Revisionsbyrå Huruvida företaget gått i konkurs eller likviderats år Interna samt externa problem som är hänförbara till verksamheten. Rörelseproblem Finansieringsproblem Kapitalbrist Enskild byrå samt Big-7 eller Non-Big-7 Företag som upphört dess existens år Företag som erhållit en GCvarning år 2008 med anledning av verksamhetsrelaterade orsaker Företag som erhållit en GCvarning år 2008 med anledning av ekonomiska orsaker EY, PwC, Deloitte, KPMG, Grant Thornton, Mazars (SET) och BDO Ålder Registreringsår Registrerade år 2000 eller senare Företag som ej upphört dess existens år Företag som ej erhållit en GCvarning år 2008 med anledning av verksamhetsrelaterade orsaker Företag som ej erhållit en GCvarning år 2008 med anledning av ekonomiska orsaker Övrig revisionsbyrå / Liten revisionsbyrå Registrerade tidigare än år 2000 Storlek Antal anställda En eller fler anställda Noll anställda Upprepad GC-varning Kapitaltillskott Minskat antal anställda Koncerntillhörande En eller flera upprepade GCvarningar år ( (Eget kapital 2009) (Eget kapital Årets resultat 2008) ) Minskat anställda år jämfört med år 2008 Ytterligare erhållen GC-varning år Eget kapital år 2009 > Eget kapital år 2008 Företag som minskat antal anställda Ej ytterligare erhållen GCvarning år Eget kapital år 2009 < Eget kapital år 2008 Företag som ej minskat antal anställda Delgivande av koncernredovisning Tillhörande koncern Ej tillhörande koncern Leverantörsskulder/ Balansomslutning Beräkning av varje företags enskilda kvot Företag som minskat kvoten år (svag kapacitet) Företag som ökat kvoten år (stark kapacitet) Långfristiga skulder/ Balansomslutning Beräkning av varje företags enskilda kvot Företag som minskat kvoten år (svag kapacitet) Företag som ökat kvoten år (stark kapacitet) Kortfristiga skulder/ Nettoomsättning Beräkning av varje företags enskilda kvot Företag som minskat kvoten år (svag kapacitet) Företag som ökat kvoten år (stark kapacitet) Räntekostnader/ Långfristiga skulder Personalkostnader/ Nettoomsättning Beräkning av varje företags enskilda kvot Beräkning av varje företags enskilda kvot Företag som ökat kvoten år (svag kapacitet) Företag som minskat kvoten år (svag kapacitet) Företag som minskat kvoten år (stark kapacitet) Företag som ökat kvoten år (stark kapacitet) Balansomslutning/ Antal anställda Nettoomsättning/ Antal anställda Beräkning av varje företags enskilda kvot Beräkning av varje företags enskilda kvot Företag som minskat kvoten år (svag kapacitet) Företag som minskat kvoten år (svag kapacitet) Företag som ökat kvoten år (stark kapacitet) Företag som ökat kvoten år (stark kapacitet) 128

139 Appendix 3 Spearmans Rho I nedanstående två korrelationsmatriser framgår hur variabler i aktuell studie korrelerar med effekt av en GC-varning, men likaså hur de förhåller sig till varandra. Matris nummer 1 Oberoende variabler 129

140 Matris nummer 2 Oberoende variabler (interaktionsvariabler) 130