Sjuksköterskan har en nyckelroll i

Transkript

1 4 EVIDENS Ania Willman & Maria Eiman Tillämpning av evidensbaserad omvårdnad i praktiken Nurses have an obligation to conduct their work after the principles of science and well-tried experience. Evidence-based nursing is interpreted as an attitude and a process. The nurse combines systematic, scientific knowledge with her own experience, the knowledge about available resources and the requests from the patient. In this paper the work at the Unit for Evidence-Based Nursing at Malmö University is described. The staffs work with education and teaching in evidencebased nursing to different groups as well as they conduct research. One aim of the unit is to co-operate with key groups to identify and implement strategies for spreading and applying the research results. A project between Malmö University and Malmö University Hospital is presented as an example on implementation. Sjuksköterskan har en nyckelroll i hälso- och sjukvården och är representerad inom alla delar av organisationen. En av sjuksköterskans viktigaste uppgifter är specifik omvårdnad (1). Genom sin kompetens är sjuksköterskan vanligen arbetsledare för annan personal och ansvarar för den praktiska omvårdnaden. Sjuksköterskornas position i vårdorganisationen innebär att det är av betydelse för hälso- och sjukvårdens kvalitet och ekonomi om de är engagerade i att bedriva en god och effektiv vård. En förutsättning för att patienterna ska få en säker och trygg vård är att de som arbetar i vården har ett vetenskapligt förhållningssätt, vilket bland annat kan innebära en vilja att integrera bästa bevis från systematisk forskning med den individuella expertisen och patienternas önskemål, s.k. evidensbaserad omvårdnad. För att initiera, leda, stödja och delta i sjuksköterskornas engagemang för en god vård har Malmö högskola, Hälsa och samhälle etablerat en forskningsenhet för evidensbaserad omvårdnad (ruta 1). Professorn i omvårdnadsvetenskap, Giggi Udén, ansvarar för den omvårdnadsforskning som bedrivs vid Hälsa och samhälle, Malmö högskola. Chef för Enheten för evidensbaserad omvårdnad är Ania Willman och följande personer är medarbetare i varierande omfattning: Christel Bahtsevani, leg. sjuksköterska och doktorand, Chatarina Björdal, anestesisjuksköterska och magister i omvårdnad, Sara Carlsson, leg. sjuksköterska och magisterstuderande, Maria Eiman, leg. sjuksköterska och magisterstuderande, Roland Nilsson, anestesisjuksköterska och magister i omvårdnad, Peter Stoltz, leg. sjuksköterska och doktorand. Ruta 1 Enheten som är en del av det internationella nätverket för utvärderingsforskning inom omvårdnad har en formulerad målsättning i nio punkter (ruta 2).

2 Målbeskrivning för Enheten för evidensbaserad omvårdnad, Hälsa och samhälle, Malmö högskola 1. Att identifiera effektiv, kostnadseffektiv, nyttig och god omvårdnadsverksamhet genom grundforskning såväl som genom systematiska litteraturöversikter 2. Att stödja utvecklingen av en evidensbaserad omvårdnad genom att genomföra egen forskning av god kvalitet 3. Att sprida resultat av denna forskning samt initiera, leda och utveckla tillämpning av denna forskning 4. Att samarbeta med nyckelgrupper för att identifiera och implementera effektiva strategier för spridning och tillämpning av forskningsresultat 5. Att genomföra forskning kring implementering av, och undervisning om, evidensbaserad omvårdnad 6. Att uppmuntra till att begreppet evidensbaserad hälso- och sjukvård, inklusive evidensbaserad omvårdnad, inkluderas i utbildningsplaner för sjuksköterskor samt att utveckla enstaka kurser och bedriva utbildning inom området 7. Att både lokalt, nationellt och internationellt, medverka till att medvetenhet om och förståelsen för begreppet evidensbaserad hälso- och sjukvård ökar inom omvårdnadsområdet 8. Att utvärdera forskningsenhetens verksamhet 9. Att samarbeta med andra forskningsenheter inom Malmö högskola och sprida kännedom om metoder för utvärderingsforskning och systematisk litteraturgranskning. Ruta 2 Syftet med denna artikel är att beskriva hur mål 4: att samarbeta med nyckelgrupper för att identifiera och implementera effektiva strategier för spridning och tillämpning av forskningsresultat kan uppfyllas på det lokala planet. Vi redovisar delar av erfarenheter från ett samverkansprojekt mellan Universitetssjukhuset MAS, Malmö och Malmö högskola som ett exempel på hur evidensbaserad omvårdnad kan tillämpas i praktiken. Evidensbaserad hälso- och sjukvård För att en patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull vård krävs bland mycket annat att vårdpersonalen arbetar efter vetenskap och beprövad erfarenhet. Då det idag finns fler än medicinska facktidskrifter och cirka 500 omvårdnadstidskrifter som publicerar vetenskapligt material behövs det sammanställningar av olika slag för att den vetenskapliga kunskapen ska bli tillgänglig för de som är kliniskt verksamma. Evidensbaserad hälso- och sjukvård (evidence based medicine) definieras på olika sätt i olika länder. Gemensamt för de flesta definitionerna är en vilja att tillämpa bästa tillgängliga vetenskapliga bevis som underlag för kliniskt beslutsfattande (2, s. 11). Evidensbaserad omvårdnad kan förstås dels som ett förhållningssätt, en vilja att tillämpa vetenskaplig kunskap i arbetet, och dels som en process, ett tillvägagångssätt för att finna och granska den vetenskapliga kunskapen (3). Forskning kring evidensbaserad omvårdnad har funnits i Sverige sedan några år. År 1998 publicerades den första rapporten inom området i en serie som producerats gemensamt av Statens beredning för utvärdering av medicinska metoder (SBU) och Svensk sjuksköterskeförening (SSF) (4). Med uttrycket evidensbaserad omvårdnad avses att integrera bästa tillgängliga bevis inom omvårdnad med sjuksköterskans kliniska expertis samt kunskap om enskilda patienters behov och upplevelser. 5 KLINISK SYGEPLEJE 16. årgang nr. 4 november 2002 Kopiering ikke tilladt Munksgaard Danmark

3 6 Mot bakgrund av att kraven på att redovisa omvårdnadsinsatsernas effekt och effektivitet ökar, samtidigt som resurstilldelningen inom vårdsektorn stramas åt är evidensbaserad omvårdnad ett mycket populärt ord och en företeelse som är här för att stanna (2). För att begreppet evidensbaserad omvårdnad ska bli en realitet i det kliniska arbetet, ett verkligt underlag för vårdbeslut, och inte stanna vid systematiska översikter och andra publikationer, krävs ett nytänkande av såväl arbetsgivare som yrkes verksamma. Enlig lagen om yrkes verksamhet för hälso- och sjukvårdens område är vårdpersonalen skyldig att arbeta efter vetenskap och beprövad erfarenhet (5) och för att uppfylla dessa skyldigheter krävs ett kontinuerligt lärande samt kunskap om sökmetoder och kritisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Den verkliga utmaningen för de som sysslar med evidensbaserad omvårdnad blir att finna metoder för att främja spridning och tillämpning av omvårdnadsforskningens resultat. För att kliniskt verksamma sjuksköterskor ska kunna integrera bästa tillgängliga bevis med sin kliniska expertis krävs nya idéer om strategier för spridning och att vårdens arbetsgivare ger konkreta möjligheter till tillämpning. Forskningsenhet som stöd för tillämpning av evidensbaserad omvårdnad Omvårdnadsarbetet uppvisar stora variationer både till innehåll och utförande. Det är känt att sjuksköterskor i Sverige, i likhet med sjuksköterskor i andra länder, på grund av olika hinder inte tillämpar omvårdnadsforskningens resultat i den kliniska verksamheten (6-7). Trots att sjuksköterskorna förväntas grunda sina åtgärder på vetenskap och beprövad erfarenhet är det känt att de inte har tillgång till eller har svårt att tillgodogöra sig omvårdnadsvetenskapliga resultat. Forskningsintresserade sjuksköterskor har svårt att få stöd av kollegor och de har inte auktoritet att införa och tillämpa forskningens resultat i den kliniska verksamheten. Dessa förhållanden omfattar även sjuksköterskorna i Skåne-regionen, något som beskrivits av Derbring och medarbetare (8-9). De flesta nu yrkesverksamma sjuksköterskorna i Sverige har inte utbildats i principer för forskning och forskningstillämpning, då de utbildats i ett tidigare system än det nuvarande, och de har därför inte alltid utbildning i att läsa och kritiskt granska vetenskapliga rapporter och artiklar. Trots detta är flera av dessa sjuksköterskor mycket positiva till omvårdnadsforskning och motiverade till förändringsarbete (10). Vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle bildades hösten 1999 Nordens hittills enda enhet för evidensbaserad omvårdnad. Målsättningen för enheten är att identifiera och sprida omvårdnadskunskap med god kvalitet genom såväl egen forskning som genom systematiska litteratursammanställningar (ruta 2). Ett exempel på en sådan sammanställning är Anhörigas behov av stöd när de vårdar en äldre närstående i hemmet en systematisk litteraturstudie (11). Ett annat exempel är arbetet med en pågående studie om omvårdnad vid slaganfall som genomförs på uppdrag av SSF. Förutom att medarbetarna vid enheten forskar genomförs undervisning om evidensbaserad omvårdnad på grund-, magister- och forskarutbildningsnivå. Exempel på sådan undervisning är de uppdrag som enhetens medarbetare genomför runt om i Sverige. Uppdragen kan variera från halvdags eller endags seminarier till kurser omfattande tre eller fyra dagar. Målgruppen för kurserna kan vara specifik, till exempel högskolelärare vid en skola, eller en blandad grupp till exempel sjuksköterskor, barnmorskor, kuratorer och sjukgymnaster vid ett sjukhus. Magisterkurser och forskarutbildningskurser omfattar 5 poäng. Enheten samarbetar nationellt och

4 internationellt med omvårdnadsforskare, kliniskt verksamma sjuksköterskor och vårdutvecklare. Samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS, Malmö, och Enheten för evidensbaserad omvårdnad ett exempel på implementering Universitetssjukhuset MAS i Malmö är ett stort sjukhus i en mångkulturell miljö. Befolkningen i Malmö kommun har passerat en kvarts miljon och ökar med invånare per år. Av hushållen i Malmö lever 24 procent i ensamhushåll och sex procent är 80 år eller äldre. Trettiosju procent av kommunens invånare är invandrare eller barn till invandrare och detta medför att sjukdomspanoramat i Malmö är delvis annorlunda än i övriga delar av Region Skåne. Under år 2000 besökte drygt patienter sjukhusets öppna mottagningar och patienter var inskrivna för vård vid någon av sjukhusets vårdavdelningar. Sjukhuset omsätter cirka Mkr per år och några hundra personer av sjukhusets anställda har tjänster som är direkt förenade med forskning (12). Vid sjukhuset har ett visionsdokument kallat Målbild 2005 utvecklats (13) där det beskrivs att en lärande organisation och en evidensbaserad vård skall införas. Som en del i att möta de nya kraven startade, i december 2001, ett projekt mellan UMAS och Malmö högskola. Projektet syftar till att öka sjuksköterskornas möjligheter att följa utvecklingen inom omvårdnadsforskningens område och därigenom bidra till att visionen om en lärande organisation och en evidensbaserad verksamhet förverkligas. Fyra sjuksköterskor från tre olika vårdenheter vid UMAS har hittills deltagit i projektet (en av dessa är författare ME). Den tidsåtgång som avsatts till projektet är 20% av varje deltagares heltidstjänstgöring under sex månader (vilket innebär en arbetsdag per vecka under sex månader). Deltagarna i projektet skall främja verksamhets- och kvalitetsutveckling vid respektive vårdenhet, delta i förekommande forsknings- och undervisningsuppdrag på Enheten för evidensbaserad omvårdnad, Malmö högskola, samt påbörja en individuell projektplan för fortsatta studier. Verksamhetsutvecklingen vid vårdenheterna har fokuserat på information och undervisning till sjuksköterskor och undersköterskor för att ge ett ökat intresse för tillämpning av de vetenskapliga kunskaperna, så att dessa kommer patienterna tillgodo. Evidensbaserad omvårdnad var tidigare relativt okänt, men det är nu ett begrepp som flertalet medarbetare vet innebörden av. Arbetet vid Enheten för evidensbaserad omvårdnad har gett samtliga projektdeltagare ökade kunskaper i litteratursökning och granskning av vetenskapligt material. Även erfarenhet av undervisning om evidensbaserad omvårdnad på olika nivå har förvärvats. Förutom en personlig kompetenshöjning har varje deltagande sjuksköterska fått möjlighet och stöd att utarbeta en individuell plan för fortsatta studier. Deltagarna har utformat projektskisser som underlag för studier i magisterutbildning såväl som för doktorandstudier. Sjukhusets mål om verksamhets- och kvalitetsutveckling på respektive vårdenhet/klinik har fått olika fokus vid de tre deltagande vårdenheterna. Vid Anestesikliniken genomförs en systematisk litteraturstudie, under ledning av de två sjuksköterskor som deltar i samverkansprojektet tillsammans med en grupp intresserade sjuksköterskor. Vid Kvinnokliniken och vårdenheten CRS har fokus för kvalitetsutvecklingen varit allmän och specifik information och undervisning om evidensbaserad omvårdnad för olika grupper av sjuksköterskor och undersköterskor. I denna artikel presenteras undervisningen vid vårdenheten CRS. 7 KLINISK SYGEPLEJE 16. årgang nr. 4 november 2002 Kopiering ikke tilladt Munksgaard Danmark

5 8 Verksamhets- och kvalitetsutveckling vid vårdenheten CRS Inledningsvis beslöts, tillsammans med vårdenhetschefen att målsättningen för verksamhets- och kvalitetsutvecklingen vid vårdenheten CRS skulle vara att sprida kunskap om vad evidensbaserad omvårdnad är eftersom det bedömdes att detta inte var något känt begrepp. Fokus för verksamheten skulle vara en riktad undervisning till specifika grupper, men flertalet medarbetare skulle få en allmän information om begreppet evidensbaserad omvårdnad. Det pågår olika projekt vid vårdenheten CRS med mål att utarbeta gemensamma riktlinjer inom områden som sårvård och omvårdnad vid elimination och nutrition. Undervisningen skulle riktas till de sjuksköterskor och undersköterskor som redan var engagerade i dessa utvecklingsarbeten för att öka genomslagskraften och visa på den praktiska tillämpningen av evidensbaserad omvårdnad. Introduktionsföreläsning För att sprida kunskapen och öka medvetenheten om vad evidensbaserad omvårdnad är hölls föreläsningar (av författare ME) för medarbetarna på respektive vårdavdelning som ingår i vårdenheten (Ortopeden avd 2, avd 3, avd 4, Reumatologen och Plastik-öron-näsa-hals) samt Ortopedens mottagning. Föreläsningen ägde rum på respektive avdelning för att ge möjlighet till flertalet av medarbetarna att lyssna. Cirka 15 sjuksköterskor och undersköterskor på varje avdelning kunde närvara vid den 20 minuter långa föreläsningen som gav en introduktion till ämnet. Tyngdpunkten i informationen var evidensbaserad omvårdnad som ett förhållningssätt samt att visa på nödvändigheten av att reflektera över om gamla välanvända metoder är de bästa eller om dem tillämpas för att kunskap om andra metoder saknas. Dessutom berördes, utifrån den engelska omvårdnadsforskaren Flemmings modell (14), hur litteraturfrågor kan formuleras och struktureras. Kommentarerna efter föreläsningen var i huvudsak positiva. Både sjuksköterskor och undersköterskor var intresserade av att få ökade kunskaper för att kunna omsätta och tillämpa dem i praktiken, men de hade farhågor över tidsåtgången för införandet av det nya i en redan åtstramad vårdorganisation. Struktur för undervisningen vid CRS Mer riktad undervisning med fokus på hur evidensbaserad omvårdnad kan ses och tillämpas som en process (3) gavs till de projektgrupper som arbetar med kliniska riktlinjer för vårdavdelningarna vid vårdenheten CRS. Det finns idag tre aktiva grupper och samtliga tre grupper erhöll undervisning. Undervisningen anpassades efter hur långt grupperna hade nått i sina arbeten. Sårvårdsgruppen var en etablerad grupp som tidigare hade utarbetat riktlinjer för omvårdnad. Därför bedömdes att denna grupp skulle få flera undervisningstillfällen. Sammanlagt gavs tre undervisningstillfällen à /2 timmar per tillfälle under två månader. Grupperna som ansvarar för att färdigställa riktlinjer för omvårdnad vid nutrition respektive elimination var båda relativt nystartade och hade endast påbörjat arbetet med att avgränsa och finna problemställningar. Därför koncentrerades undervisningen för dessa grupper till en föreläsning på två timmar till respektive grupp. Innehåll i undervisningen vid CRS Innehållet i undervisningen vid vårdenheten CRS och Kvinnokliniken var liknande och därför hade ett gemensamt studiematerial utarbetats innan undervisningen påbörjades (15). Studiematerialet har delats ut till samtliga personer som deltog i undervisningen, men även till andra intresserade sjuksköterskor och undersköter-

6 skor som inte har haft möjlighet att delta, alternativt inte har ingått i någon av utvecklingsgrupperna. Målsättningen med undervisningen var att deltagarna skulle kunna tillämpa sina nyvunna kunskaper i respektive projekt och därför var praktiska övningar en viktig del. Vid första undervisningstillfället till sårvårdsgruppen ingick allmän information om evidensbaserad omvårdnad och hur begreppet kan ses både som förhållningssätt och process (3). Flemmings struktur (14) presenterades och därefter fick gruppdeltagarna öva på att strukturera egna frågor. Vid andra tillfället var fokus i undervisningen på hur litteratursökning går till och på hur den vetenskapliga litteraturen ska bedömas. Booleska termer presenterades och dessutom presenterades hur en sökning i databasen Pubmed/Medline kan vara upplagd. Det fanns ingen tillgång till Internetuppkoppling vid tillfället, utan en sökning hade förberetts och presenterades steg för steg med hjälp av overhead. Lektionen avslutades genom att bedömningsprotokoll för litteraturgranskning presenterades. Deltagarna fick i uppgift att läsa och kritiskt granska en i förväg utvald (av författare ME), vetenskaplig artikel till nästa tillfälle. Det primära vid valet av artikeln var att alla skulle kunna läsa och förstå innebörden i texten och därför valdes en artikel på svenska. Vid det tredje och sista tillfället diskuterades artikeln som deltagarna läst och i denna diskussion kunde de aspekter som är viktiga vid granskning belysas. Deltagarna i eliminations- och nutritionsgruppen fick undervisning vid ett tillfälle vardera. Även dessa grupper fick en allmän introduktion om evidensbaserad omvårdnad liknande den som sårvårdsgruppen fått. Eftersom de ännu inte hade formulerat sin problemställning tydligt var fokus i föreläsningen på hur frågor till litteraturen kan formuleras och struktureras enligt Flemmings modell (14). Dessutom ingick teoretisk genomgång av litteratursökning i olika databaser i föreläsningen. Deltagarna fick öva praktiskt i frågeformulering och därefter i litteratursökning i databasen Pubmed/Medline med utgångspunkt i den fråga som de hade formulerat. Utvärdering av undervisningen vid CRS Ett frågeformulär för utvärdering av undervisningen har delats ut till deltagarna i respektive utvecklingsgrupp. Utvärderingarna visar att det önskas mer tid för undervisning och återkommande träffar för att öka tiden till övning eftersom det är ett stort ämne. Utvärderingarna visar även att deltagarna tycker att evidensbaserad omvårdnad är ett intressant ämne som de är positiva till och gärna vill lära sig mer om. Erfarenheter av att delta i samverkansprojektet Genom att delta i ett tidsbegränsat projekt, där det ställs krav på att resultat ska kunna redovisas utifrån en i förväg bestämd målbeskrivning, inhämtas många värdefulla lärdomar om hur ett sådant arbete bör planeras och struktureras. Före det att projektet påbörjades utarbetades ett individuellt schemaförslag (för ME), vilket godkändes av sektionsledaren på hemavdelningen. Ett fastställt schema har varit positivt för alla i projektet ingående parter, eftersom vårdavdelningen har haft möjlighet att planera vikarie vid behov, Enheten för evidensbaserad omvårdnad har haft framförhållning om vilka undervisningsuppdrag som varit möjliga att delta i och projektdeltagaren har kunnat planera sitt arbete. En stor del av projekttiden har avsatts för information och undervisning om evidensbaserad omvårdnad både på UMAS och på Malmö högskola. Detta har gett erfarenheter i form av att tala inför olika grupper av personer, men även ökade kunskaper i evidensbaserad omvårdnad. 9 KLINISK SYGEPLEJE 16. årgang nr. 4 november 2002 Kopiering ikke tilladt Munksgaard Danmark

7 10 Arbetet på Enheten för evidensbaserad omvårdnad har i huvudsak bestått av att utföra uppgifter till pågående projekt, till exempel litteratursökning och granskning av vetenskaplig litteratur. Detta har gett praktisk övning och ökade kunskaper i evidensbaserad omvårdnad, men även en inblick i aktuell omvårdnadsforskning. Vad gäller den individuella delen i projektet har en projektskiss för fortsatta studier i magisterutbildning påbörjats. Projektdeltagarna har tillägnat sig en kompetens som är värdefull för sjukhuset att behålla, eftersom kunnig personal i organisationen medför att det skapas möjligheter att sprida kunskap vidare till andra medarbetare. Genom att utbilda flera personer på varje avdelning sprids kunskaperna till flera intresserade och möjligheterna för implementering av evidensbaserad omvårdnad stärks. Livslångt lärande kontinuerligt underhåll av nyvunna kunskaper Universitetssjukhuset MAS beskriver i sitt visionsdokument att vårdarbetet ska bedrivas i en organisation med kontinuerligt lärande, där evidensbaserad verksamhet ingår som en del (13). Evidensbaserad omvårdnad är ett område som idag prioriteras av vårdenhetscheferna, som satsar på utbildning av personalen. Enheten för evidensbaserad omvårdnad, Malmö högskola, erbjuder en introduktionskurs i evidensbaserad omvårdnad under tre dagar, en kurs som flera av vårdenheterna har bekostat för att medarbetarna ska kunna fortbilda sig och sedan återföra kunskaperna i sitt kliniska arbete. Som uppföljning arrangerar Enheten för evidensbaserad omvårdnad tillsammans med UMAS så kallat evidensbaserat café en-två gånger per termin för de som deltagit i fortbildning inom evidensbaserad omvårdnad, så som tre dagars kurs, magisterkurs eller deltagarna i samverkansprojektet. Vid dessa tillfällen hålls föreläsningar och diskussioner i aktuella ämnen med beröringspunkt inom evidensbaserad omvårdnad. Konferenser en kompletterande strategi för att sprida information om evidensbaserad omvårdnad Samverkansprojektet mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola är ett exempel på hur Enheten för evidensbaserad omvårdnad samarbetar med nyckelgrupper för att sprida kunskap om evidensbaserad omvårdnad på lokal nivå (ruta 2, mål 4 och 7). Enheten för evidensbaserad omvårdnad arbetar även för att skapa en medvetenhet om ämnet på ett nationellt plan. I höst arrangeras en konferens om barnmorskans verksamhetsområde i samarbete med SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) och Svenska barnmorskeförbundet. Även på en internationell nivå bedrivs arbete för att skapa förståelse kring evidensbaserad omvårdnad. Nästa höst, i september 2003, arrangerar Enheten för evidensbaserad omvårdnad tillsammans med SBU en internationell konferens med temat Evidence based nursing a challenge for practice i Malmö. Kunskap grunden för god omvårdnad De krav som omvärlden idag ställer på vårdarbete med synbar effekt utfört enligt vetenskap och beprövad erfarenhet gör att behovet av förändringsarbete är stort. Utvärdering av samverkansprojektet visar att det krävs resurser i form av avsatt tid från patientarbete för att kliniskt verksamma sjuksköterskor ska kunna integrera bästa tillgängliga bevis med sin kliniska expertis. Verksamma sjuksköterskor behöver få en ökad tillgång till kunskaper

8 om forskning och aktuella forskningsresultat, bland annat genom utbildning och närhet till bibliotek men också genom konkret undervisning/handledning i små grupper. Genom det sex månader långa samverkansprojektet har det visats på en möjlighet att införa evidensbaserad omvårdnad som underlag för kliniskt beslutsfattande, men fortfarande återstår en lång väg innan visionen om en evidensbaserad omvårdnad är uppnådd. Erfarenheten från projektet visar också att stödet från ledningen har stor betydelse. Ledningen måste visa att evidensbaserad omvårdnad är ett område som är viktigt och därför prioriteras. Ledningen har ansvar att välja ut nyckelpersoner som kan införskaffa den nya kunskapen och nyckelpersoner som har ansvar att hålla kunskaperna vid liv. På samma sätt som tid för forskning och utveckling planeras in i verksamheten måste tid för förändringsarbetets praktiska genomförande planeras in i verksamheten. Mot bakgrund av att nya forskningsrön publiceras hela tiden, både inom medicin och omvårdnad, måste förändringsarbetet pågå kontinuerligt. Dessa utökade arbetsuppgifter måste premieras för att bli attraktiva och ge nyckelpersonerna en anledning att kvarstanna i organisationen, till exempel genom högre lön och/eller tid för studier. Under det sex månader långa samverkansprojektet arbetade projektdeltagarna med forskning och undervisning parallellt med det ordinarie kliniska arbetet. Detta gav insikten att det är värdefullt att kliniskt verksamma sjuksköterskor har insyn i forskningsvärlden, för att i förlängningen kunna ge en bättre vård till patienterna. Vi vill avsluta vår artikel med ett citat av omvårdnadsteoretikern Martha E. Rogers (16) som ett sätt att förstärka vår argumentation om att en god och säker omvårdnad behöver både vetenskaplig kunskap och empati: Caring is doing, it is practice. Caring is a way of using knowledge (p. 7). Högskolelektor, fil.dr. Ania Willman Magisterstuderande Maria Eiman Malmö högskola Enheten för evidensbaserad omvårdnad Hälsa och samhälle S Malmö maria.eiman@hs.mah.se LITTERATUR 01. Gustafsson B, Willman A. Allmän och specifik omvårdnad behöver klargöras. Theoria 1999; 8 (2): 2-7, (also in offprint) (även publicerad i Chefer och ledare i vården 1999; 31 (3): 5-8). 02. Willman A. Evidensbaserad omvårdnad ett ord för dagen eller en företeelse som är här för att stanna? Tidskrift för sygeplejeforskning 2001; 17 (3): Willman A, Stoltz P. Evidensbaserad omvårdnad en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur; SBU & SSF. Evidensbaserad omvårdnad. Strålbehandling av patienter med cancer. Stockholm: Statens beredning för utvärdering av medicinska metoder, rapport nr 1; SFS 1998:531. Lag om yrkesverksamhet på hälso-och sjukvårdens område. Stockholm: Liber Allmänna Förlaget; Nilsson K, Nordström G, Krusebrant Å, Björvell H. Barriers to and facilitators of research utilization, as perceived by a - group of registered nurses in Sweden. J Advanced Nursing 1998; 27 (4): Blythe J, Royle JA. Assessing nurses information needs in the work environment. Bull Med Libr Assoc 1993; 81 (4): Derbring L, Matell E, Rooke L, Stölten C. Används omvårdnadsforskningen? Om sjuksköterskors användande av omvårdnadsforskningens resultat i praktiskt sjukvårdsarbete. Delstudie 1. FoU-rapport nr 6. Malmö: Vårdhögskolan; KLINISK SYGEPLEJE 16. årgang nr. 4 november 2002 Kopiering ikke tilladt Munksgaard Danmark

9 Derbring L, Matell E, Rooke L, Stölten C. Används omvårdnadsforskningen? Om sjuksköterskors användande av omvårdnadsforskningens resultat i praktiskt sjukvårdsarbete. Delstudie 2. FoU-rapport nr 11. Malmö: Vårdhögskolan; Björkström M. Sjuksköterskors inställning till forskning och forskningsanknytning inom omvårdnadsområdet. Omvårdnad p. Linköping: Inst. för medicin och vård, Avdelningen för omvårdnad, Hälsouniversitetet, Linköpings universitet; Stoltz P, Nilsson R, Willman A. Anhörigas behov av stöd när de vårdar en äldre närstående i hemmet en systematisk litteraturstudie. FoU-enhet för äldre. Delrapport nr 7. Malmö: Malmö stad; Universitetssjukhuset MAS. Universitetssjukhuset MAS årsberättelse Malmö: Universitetssjukhuset MAS; Enheten för verksamhetsutveckling Informationsenheten, UMAS. Öppenhet och innovation. Strategisk utvecklingsplan 2005, Universitetssjukhuset MAS. Malmö: Universitetssjukhuset MAS; Flemming K. Asking answerable questions. Evidence-Based Nursing 1998; 1 (2): Carlsson S, Eiman M. Evidensbaserad omvårdnad. Studiematerial för undervisning inom projektet Evidensbaserad omvårdnad ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola. Malmö: Upubliceret; Rogers ME. Nursing science evolves. I: Madrid M, Barrett EAM, eds. Roger s scientific art of nursing practice. New York: National League for Nursing Press; 1994: 3-9.