Märkning i cykelhjälmar

Transkript

1 R A P P O R T 2002:17 Märkning i cykelhjälmar Marknadskontroll 2002

2 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning 5 Bakgrund 6 Krav på cykelhjälmar 6 Märkningens betydelse för konsumenter 6 Metod 8 Resultat 8 Typ av inköpsställe 9 Handläggning 9 Artikel i Råd & Rön 10 Bilaga 1: Förteckning över uppgifter om kontrollerade hjälmar Bilaga 2 Tillämpliga lagar: Lagen om personlig skyddsutrustning och CE-märket ( ) Produktsäkerhetslagen Projektgrupp: Chatarina Drape, Henrik Nordin, Lotten Strindberg, Ingrid Söderquisth

3 Sammanfattning Konsumentverket har under april/maj 2002 genomfört en marknadskontroll av cykelhjälmar. Kontrollen inriktades på märkningen i hjälmen. I standarden SS-EN 1078 Hjälmar för cyklister, skateboard- och rullskridskoåkare finns det väl definierade krav på vad märkningen ska omfatta. Elva cykelhjälmar från olika tillverkare/importörer inhandlades i olika butiker. Granskningen av märkningen i cykelhjälmarna visade att det var endast två av hjälmarna som hade godtagbar märkning. Atlas Marlin från Bil Atlas AB hade med alla de uppgifter som krävs i standarden för cykelhjälmar. Mixxon Biker från Mixxon AB hade med alla uppgifter utom tillverkningsår och kvartal. Konsumentverket fäster särskild vikt vid att märkningen innehåller den varning/instruktion som standarden kräver om risken för att barn som klättrar med hjälmen på sig riskerar att skadas om hjälmen fastnar. Hjälmtillverkarna/importörerna har fått brev med påpekande om bristerna och de har svarat att de ändrar sin märkning så att den följer kraven förutom i ett fall då importören meddelade att de upphör med försäljningen. Konsumentverket är tillsynsmyndighet över bland annat produktsäkerhetslagen (SFS 1988:1604) samt lagen om personlig skyddsutrustning för privat bruk (SFS 1992:1326). Det åligger därför verket att utföra marknadskontroll på skyddsutrustning som tillhandahålls konsumenter. Lagen om personlig skyddsutrustning för privat bruk trädde i kraft den 1 juli Det innebär att produkter som är personlig skyddsutrustning bland annat måste uppfylla vissa väsentliga säkerhetskrav och, som bekräftelse på att kraven är uppfyllda, vara CEmärkta ( ). Cykelhjälmar är personlig skyddsutrustning som klassificeras i kategori II. Det innebär att utrustningen måste typgodkännas av ett certifieringsorgan, s k anmält organ, (eng Notified Body). 6

4 Bakgrund Syftet med denna marknadskontroll var att få en uppfattning om cykelhjälmar på den svenska marknaden följer de krav på märkning som finns i standarden SS-EN 1078 (1997) Hjälmar för cyklister, skateboard- och rullskridskoåkare. Redan en ytlig granskning visade på en dålig överensstämmelse med kraven. Krav på cykelhjälmar Cykelhjälmar ska följa lagen om personlig skyddsutrustning (SFS 1992:1326) för privat bruk och vara CE-märkta enligt lagen om CE-märkning (SFS 1992:1534). Standarden SS-EN 1078 (1997) kan betecknas som en teknisk specifikation till lagen om personlig skyddsutrustning för privat bruk. Standarden ställer krav på att varje hjälm ska vara märkt på ett lätt läsbart sätt under hjälmens hela livslängd. Av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 1996:7) framgår att märkningen ska vara komplett, exakt och förståelig så att inga missförstånd uppstår samt att ord och meningar ska vara på svenska (AFS 1996:7, bilaga 1, punkt 2.12). Märkningen ska omfatta: a) tillämplig standard i detta fall EN 1078 b) tillverkarens namn eller märke c) hjälmens modellbeteckning d) hjälmens benämning i detta fall cykelhjälm, hjälm för cykling eller liknande e) storlek angiven som huvudets omkrets i centimeter f) hjälmens vikt g) tillverkningsår och -kvartal h) instruktionen Den här hjälmen ska inte användas av barn som klättrar eller utför andra aktiviteter som innebär risk för hängning om barnet fastnar med hjälmen. Märkningens betydelse för konsumenter De olika uppgifterna som märkningen ska omfatta är alla av betydelse för konsumenten/brukaren. Det finns många olika typer av hjälmar på marknaden, som alla ska vara CE-märkta, men där CE-certifieringen grundas på att kraven i helt olika standarder uppfylls. Till exempel är kraven lägre för kanothjälmar då det gäller stötdämpning än för cykelhjälmar, alpinhjälmar eller ishockeyhjälmar. Det ska därför vara angivet i hjälmen vilken standard som följs. Tillverkaren/importören ska anges, så att det vid behov går att rikta frågor till eller ställa krav på denne. Samma tillverkare kan ha många olika modeller och dessa måste kunna särskiljas, därför ska modellbeteckningen finnas med. För tydlighetens skull ska även hjälmens användningsområde anges på svenska, i detta fall cykelhjälm. Storleken ska anges så att det går att uppskatta om hjälmen kan passa. Hjälmens vikt kan vara en avgörande faktor för att välja en viss hjälm. Att denna uppgift anges kan också ha betydelse för att driva på utvecklingen mot lättare hjälmar vilket kan leda till att cykelhjälmar lättare accepteras. Tillverkningsår och -kvartal ger möjlighet att skilja ut ett parti hjälmar om det av någon anledning är viktigt att ta tillbaka hjälmar. Då kan detta begränsas till hjälmar som tillverkats under en viss period. 7

5 Konsumentverket fäster särskild vikt vid att instruktionen om att hjälmen inte ska användas av barn som klättrar etc.. ingår i märkningen. Varningen syftar till att undvika olyckor där barn förolyckas genom att de blir hängande i hjälmens hakband. Anm. Samtidigt med SS-EN 1078 kom även standarden SS-EN 1080 Småbarnshjälmar. Denna standard innehåller samma generella krav och samma krav på stötdämpning som SS-EN 1078 men hjälmens fastsättningsanordning ska ha en mekanism som är konstruerad för att lösa ut om hakbandet utsätts för en viss dragkraft. Denna hjälm rekommenderas till barn som omväxlande leker, klättrar och cyklar. 8

6 Metod Konsumentverket har under försommaren 2002 köpt in elva olika cykelhjälmar i olika typer av butiker. Cykelhjälmarna valdes så att de kom från olika tillverkare/importörer. Märkningen granskades och jämfördes med kraven på märkning i standarden SS-EN 1078 (1998) Hjälmar för cyklister, skateboard- och rullskridskoåkare. De granskade hjälmarna hade följande modellbeteckningar och kom från följande tillverkare/importörer: Modell: ETTO Spider, MET Roadrunner, Biltex Vidi, Biltex Prowell F-2000, Giro Pneumo, Bell Delirium, Mixxon Biker (Bajen), Casco Tecfire 205 RMX, Extreme Blade V10-C, Biltema BL300, Atlas Marlin, Tillverkare/importör: ETTO, Falkenberg; Cycloeurope Sverige AB, Varberg; Intertrade AB, Gnosjö; Hjälmhuset, Mora; Motorfirman Duell AB, Göteborg; Hallman Sports AB, Uppsala; Mixxon AB, Torslanda; Vartex AB, Varberg; Team Sportia, Mölnlycke; Biltema, Linköping; Bil Atlas AB, Anderstorp. I bilaga 1 anges modellbeteckningen på de granskade cykelhjälmarna, tillverkare respektive importör till EU, artikelnummer, pris, inköpsställe och om de olika kraven på märkningen var uppfyllda. Resultat Som tidigare angivits kontrollerades om följande krav på märkningen var uppfyllda: a) tillämplig standard i detta fall EN 1078 b) tillverkarens namn eller märke c) hjälmens modellbeteckning d) hjälmens benämning i detta fall cykelhjälm, hjälm för cykling eller liknande e) storleken angiven som passande huvuds omkrets i centimeter f) hjälmens vikt g) tillverkningsår och -kvartal h) instruktionen Den här hjälmen ska inte användas av barn som klättrar eller utför andra aktiviteter som innebär risk för hängning om barnet fastnar med hjälmen. Av de elva hjälmarna hade nio uppgift om att EN 1078 var den tillämpliga standarden. Alla utom en angav tillverkaren. Det var även nio som angav modellbeteckningen men det var bara fyra som angav att det var en cykelhjälm. Av de sju som felade på denna punkt angav sex istället cykelhjälm på engelska och en på tyska. Storleksangivelsen uppvisade relativt bra resultat då det endast var två stycken som angav storleken som M/L respektive L istället för i centimeter. Nio hade märkt ut hjälmens vikt i gram. Åtta hade satt ut tillverkningsår och -kvartal. 9

7 Sämst resultat var det för det viktigaste märkningskravet - Instruktionen. Det var bara två tillverkare (Mixxon AB och Bil Atlas AB) som hade med varningen om risken för hängning på svenska. Fyra hade varningen på engelska, varav en även hade den på norska och tyska (ETTO). Men hela fem stycken hade överhuvudtaget inte med den instruktion/varning som standarden kräver. Endast en hjälm Atlas Marlin från Bil Atlas AB hade med samtliga uppgifter (se ovan) som standarden kräver i sin märkning. Men då stilstorleken i märkningen var så liten att märkningen blev svårläst fick de ett påpekande om detta. I standarden står att märkningen ska vara lätt läsbar och hållbar under hjälmens livslängd. Märkningen i flera av de granskade cykelhjälmarna var svårläst på grund av för små bokstäver. I bilaga 1 är resultatet sammanställt för de olika cykelhjälmarna. Samtliga hjälmar var CE-märkta. Typ av inköpsställe Hjälmarna köptes in på olika typer av försäljningsställen i stockholmstrakten. Det varierade från mindre cykel- och sportaffärer som Sportringen, Spinn Cykelsport Sweden AB och Tores Cykel & Sport till större kedjor som Intersport Sergel, The Stadium Sergelgatan och Team Sportia. En hjälm köptes på ett varuhus, Biltema. Samtliga hjälmar är CE-märkta vilket är tillverkarens sätt att visa att hjälmarna uppfyller gällande krav enligt lag. Prisnivån varierar mellan kontrollens billigaste hjälm Biltema BL 300 för 169 SEK och den dyraste Giro Pneumo som kostade SEK. Biltema BL 300 Giro Pneumo Handläggning Konsumentverket skrev till samtliga hjälmtillverkare/importörer och krävde att standardens krav på märkning ska uppfyllas. Hjälmtillverkarna/importörerna har svarat att de antingen ska rätta till märkningen i enlighet med de anmärkningar de fått eller i ett fall sluta sälja den hjälmen som vi anmärkt på. Importörerna/tillverkarna uppmanades att genomföra motsvarande granskning och vid behov korrigera märkningen i sina övriga cykelhjälmsmodeller. 10

8 Artikel i Råd & Rön Marknadskontrollen presenterades i en artikel i Råd&Rön i augusti Förutom information om resultatet av kontrollen redovisades i artikeln omdömen från fem personer som provade de olika hjälmarna och bedömde om hur de var att ställa in remsystemen och hur hjälmarna kändes att ha på sig. 11

9 Bilaga 1 Förteckning över kontrollerade hjälmar 1(3) Märkning enl standard EN-1078, avsn 6 (- = saknas) Löpnr Namn/märke och kort beskrivning av produkten Importör till Sverige, namn och adress Tillverkare eller importör till EU, namn och adress Artikelnr/ produktnr Pris Inköpsställe, butikens namn, org.nr och adress a b c d e f g h ETTO Spider X/XL 1 Gul MET Roadrunner 54/61 2 Blå Biltex Vidi L/XL 3 Blå Prowell F M/L 4 Silvergrå ETTO Gjuterivägen 7 Box Falkenberg tel Cycleurope Sverige AB Varberg tel fax e-post info@monark.se Biltex Intertrade AB Box Gnosjö tel HTS AS N-3535 Kröderen Norge kr MET S.p.A. via Piemonte Talamona (SO) Italien tel kr Biltex AB Hjälmhuset Lövsångarevägen Mora tel Hjälmhuset kr kr Intersport Sergel Sergelgatan Sthlm tel OK OK End eng OK OK - End eng, norsk, tysk Intersport Sergel Sergelgatan Sthlm tel OK OK OK End eng OK OK OK End eng The Stadium Segelgatan Sergelgatan 8, Sthlm tel OK OK OK OK OK OK OK - The Stadium Segelgatan Sergelgatan 8, Sthlm tel OK (OK) - End eng End M/L - - -

10 Löpnr Namn/märk e och kort beskrivning av produkten Importör till Sverige, namn och adress Tillverkare eller importör till EU, namn och adress Artikelnr/ produktnr Pris 2(3) Inköpsställe, butikens namn, org.nr och adress a b c d e f g h Giro Pneumo L/XL 5 Röd-vit-blå Motorfirma Holger Duell AB Box Göteborg tel Giro Ireland River House St. Mary's Road Co. Limerick Irland tel kr Cykloteket AB Norra Stationsgatan Sthlm tel OK OK OK End eng OK OK OK End eng Bell Delirium M/L 6 Silvergrå Hallman Sports AB Box Uppsala tel Bell Sports River House St. Mary's Road Co. Limerick Irland tel kr Cykloteket AB Norra Stationsgatan Sthlm tel OK OK OK På sex språk, ej svenska OK OK OK - Mixxon Biker Bajen M/L 7 Grön Casco Tecfire 205 RMXL/XL Silvergråsvart 8 Vartex AB Batterivägen Varberg tel Mixxon AB Hangarvägen Torslanda tel kr Casco Schutzhelme GmbHGewerbering Süd 11D BretnigTyskland kr Team Sportia Extreme Mölnlycke fabriker Blade V10-C 13 L Mölnlycke 9 Blå-grå-svart tel Team Sportia kr Sportringen Götgatan Sthlm tel OK OK OK OK OK OK - OK Spinn Cykelsport Sweden AB Katarina Bangata Sthlm tel OK OK OK End tyska OK OK OK - Team Sportia, Solna Bibliotekstorget Solna tel OK OK OK End eng OK (OK)* OK End eng

11 Namn/märke och kort beskrivning av Löpnr produkten Importör till Sverige, namn och adress Tillverkare eller importör till EU, namn och adress Artikelnr/ produktnr Pris 3(3) Inköpsställe, butikens namn, org.nr och adress a b c d e f g h Biltema BL300 L 10 Blå Biltema Linköping Biltema kr Biltema Botkyrka Kumla Gårdsväg 32, Alby OK End L - OK - 11 Atlas Marlin Blå-silvergrå Bil AB Atlas Box Anderstorp tel MLN kr Tore Cykel&Sport S:t Göransgatan 74 Stockholm tel OK OK OK OK OK OK OK OK *) Vikt angiven som intervall. Samtliga kontrollerade hjälmar har CE-märke.

12 Bilaga 2 Tillämpliga lagar 1(2) Lagen om personlig skyddsutrustning och CE-märket ( ) Från den 1 januari 1994 gäller en särskild lag angående personlig skyddsutrustning för privat bruk, (SFS 1992:1326). Lagen hade en övergångstid fram till den 1 juli 1995, då reglerna trädde i kraft med krav på CE-certifiering och CE-märkning ( ). Lagen innebär bland annat att näringsidkare endast får tillhandahålla (till exempel sälja, hyra eller låna ut) personlig skyddsutrustning som uppfyller vissa krav beträffande skydd för hälsa och säkerhet, märkning och information (till exempel bruksanvisning på svenska). Lagen kompletteras av en förordning (SFS 1993:972) och av föreskrifter från Arbetarskyddsstyrelsen, numera Arbetsmiljöverket, (AFS 1996:7), som tagit fram dessa efter samråd med Konsumentverket. Lagen om personlig skyddsutrustning (PSU) för privat bruk gäller för produkter som konsumenter i inte obetydlig omfattning utnyttjar eller kan komma att utnyttja för privat bruk 1. Med detta menas att krav enligt lagen ska ställas på alla olika sorters personlig skyddsutrustning som används privat. För personlig skyddsutrustning i arbetslivet gäller arbetsmiljölagen, AML, med motsvarande regler. Det finns alltså inget utrymme för att sälja personlig utrustning utan att den följer säkerhetskraven och är CE-märkt. Dessa regler är gemensamma för EG och EFTA (som tillsammans utgör EES). Villkor för försäljning av personlig skyddsutrustning är att den uppfyller vissa grundläggande krav, bland annat grundkrav för hälsa och säkerhet. Ett annat krav är att märkningen och bruksanvisning lämnas på landets språk. I de fall bruksanvisning finns ska den beskriva användandet och förklara märkningen i den mån det behövs. CE-märkningen ( ) kan enkelt uttryckas som ett pass för att utrustningen fritt ska få säljas inom och mellan alla EES-länder. Har en personlig skyddsutrustning bedömts uppfylla säkerhetskraven och CE-märkts i ett EES-land ska den således fritt få exporteras och säljas i ett annat EES-land. Kraven för personlig skyddsutrustning som klassificeras som kategori I (t.ex. solglasögon) förutsätts vara uppfyllda om utrustningen har CE-märkning grundat på tillverkaren/importörens egen bedömning (s k självcertifiering) samt tillverkaren eller dennes representant inom EES har upprättat en försäkran om att utrustningen överensstämmer med bestämmelserna i föreskrifterna för personlig skyddsutrustning. För personlig skyddsutrustning av kategori II (t.ex. cykelhjälmar) och III (t.ex. andningsskydd) gäller dessutom att utrustningen ska provas och godkännas. Då ska tillverkaren på begäran från tillsynsmyndigheten kunna visa upp ett intyg från ett anmält organ (eng Notified Body) vilket är en opartisk kontrollinstans, som visar att utrustningen uppfyller bestämmelser i föreskrifterna eller motsvarande bestämmelser i något land inom EES (dvs. uppfyller grundläggande krav och har typkontrollerats). Tillverkaren ska även försäkra att de utrustningar som serietillverkas är i överensstämmelse med den utrustning som skickats in till det anmälda organet och som där provats för CE-certifieringen. Cykelhjälmen är personlig skyddsutrustning av kategori II, vilket innebär att tillverkaren måste låta testa produkten och få den certifierad på ett särskilt utsett laboratorium. I Sverige är det SWEDAC som godkänner laboratorier som får certifiera olika typer av personlig skyddsutrustning. 1 Undantagna från lagen är endast utrustning för militär och polis, enklare regnkläder och utrustning på flyg och fartyg, samt motorcykelhjälmar se AFS 1996:7

13 För personlig skyddsutrustning gäller också att tillverkaren ska kunna tillhandahålla en teknisk dokumentation. Den ska innehålla alla relevanta fakta om de åtgärder tillverkaren använder för att säkerställa att utrustningen uppfyller de delar av grundkraven i föreskrifterna (eller motsvarande bestämmelser i något annat land inom EES) som gäller för utrustningen. För cykelhjälmar (kategori II) gäller således: Grundläggande krav avseende skydd för hälsa och säkerhet, utformning samt märkning och produktinformation ska vara uppfyllda. Typkontroll ska vara utfört av ett anmält organ. Det ska finnas en försäkran om överensstämmelse dels med bestämmelserna i föreskrifterna för personlig skyddsutrustning dels med den personliga skyddsutrustning som avses i typkontrollintyget. Teknisk dokumentation ska på begäran kunna göras tillgänglig för tillsynsmyndigheten. -märkning ska finnas. Produktsäkerhetslagen Vid sidan av bl.a. lagen om personlig skyddsutrustning för privat bruk fungerar produktsäkerhetslagen, (PSL) (SFS 1988:1604) som stöd för Konsumentverkets tillsyn på produktsäkerhetsområdet i Sverige. Produktsäkerhetslagen har till syfte att förhindra att varor och tjänster orsakar skada på person eller egendom. Tillverkaren har alltid ansvar för att hans produkter uppfyller tillfredsställande säkerhetskrav. Det bör framhållas att produktsäkerhetslagen kan tillämpas även på personlig skyddsutrustning som har CE-märkning och som uppfyller föreskrivna krav beträffande säkerhet, utformning och märkning. Detta gäller när utrustningen, trots att den uppfyller kraven i lagen om personlig skyddsutrustning för privat bruk, sannolikt kan utgöra risk för personlig säkerhet och hälsa, t ex om standardens krav visar sig vara för lågt ställda eller standarden saknar regler för en viss risk. Om en produkt inte är säker ska näringsidkaren i regel ges tillfälle att frivilligt vidta de åtgärder som är nödvändiga. Om näringsidkaren inte utnyttjar denna möjlighet kan han åläggas att lämna säkerhetsinformation, förbjudas att tillhandahålla varan, åläggas att lämna varningsinformation, åläggas att återkalla varan och även förbjudas att exportera varan.