PM 2003:19 Ishockeyskydd Marknadskontroll

Transkript

1 Konsumentverket/KO PM 2003:19 Ishockeyskydd Marknadskontroll

2 Innehåll Sammanfattning.3 Bakgrund...3 Metod....4 Resultat.4 Kommentarer. 4 Bilaga 1: MK Ishockeyskydd Sammanställning efter Fabrikat/Artikelnr Bilaga 2: Tillämpliga lagar: Lagen (1992:1326) om personlig skyddsutrustning för privat bruk, lagen (1992:1534) om CE-märkning samt Produktsäkerhetslagen (1988:1604). Projektledare: Michael Malmberg och Håkan Nilsson Ishockeyskydd - Marknadskontroll Marknadskontroll av ishockeyskydd 2003 PM 2003:19 ISBN Konsumentverket 2003

3 Sammanfattning All personlig skyddsutrustning som säljs måste uppfylla de säkerhetskrav som finns i lagen om personlig skyddsutrustning och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om personlig skyddsutrustning. Mer om lagen (1992:1326) om personlig skyddsutrustning för privat bruk och produktsäkerhetslagen (1988:1604) finns i Bilaga 2. Konsumentverket har under 2003, genomfört en marknadskontroll av ishockeyskydd. Totalt omfattade marknadskontrollen 18 ishockeyskydd från 4 leverantörer. Av dessa var alla av de kontrollerade skydden CE-märkta. Endast ett skydd saknade bruksanvisning på svenska språket och en hade bruksanvisning på engelska. Konsumentverket har i brev till den leverantör som levererat ishockeyskydd utan bruksanvisning på svenska, påpekat denna brist. Bakgrund Ishockeyskydd är personlig skyddsutrustning, kategori I. När tillverkaren (eller dennes representant inom EES) har en teknisk dokumentation för produkten (det vill säga har dokumenterat på vilket sätt han har beaktat de säkerhetskrav som finns i lagen (1992:1326) om personlig skyddsutrustning för privat bruk samt en bruksanvisning på svenska, ska han applicera ett CE-märke ( ) på varje produkt. Detta ska göras innan produkten får marknadsföras och säljas. All information ska vara på svenska språket. Marknadskontroll är EU: s beteckning på den kontroll i säkerhetsavseende som medlemsstaterna skall utföra på produkter som släpps ut på marknaden. Att reglerna följs ligger både i konsumenternas och näringsidkarnas intressen. Marknadskontrollen skall också bidra till att EU: s inre marknad fungerar effektivt. Den innehåller två steg, dels aktiv övervakning av produkterna på marknaden, bland annat genom stickprovskontroller, dels ingripanden när produkterna inte uppfyller gällande regler. EU: s produktsäkerhetssystem innebär att näringsidkarna har ansvaret för att deras produkter överensstämmer med de krav på säkerhet, information och dokumentation som ställs. Marknadskontrollen, som skall utföras av myndigheter, skall sedan säkerställa att den skyddsnivå som lagstiftningen föreskriver respekteras av näringsidkarna. Konsumentverket är tillsynsmyndighet över bland annat produktsäkerhetslagen (1988:1604) samt lagen (1992:1326) om personlig skyddsutrustning för privat bruk. Det åligger därför verket att utföra marknadskontroll av skyddsutrustning som tillhandahålls konsumenter. Metod En översiktlig förstudie gjordes i sex olika sportaffärer i Stockholm för att se utbudet. Samtliga av de då funna skydden fanns på ett och samma ställe nämligen PUB, Hötorget i Stockholm. Två personer från Konsumentverket kontrollerade därefter samtliga skydd på varuhuset PUB:s sportavdelning. Konsumentverket/KO PM 2003:19 3 (4)

4 Ishockeyskydd kan provas enligt en kombinerad europeisk och internationell teknisk specifikation (CEN TS ISO TS 18814, Protective clothing Hand, arm, leg, and neck protectors for use in ice hockey Protectors for players other than goalkeepers Requirements and test methods, ISO/DIS :1999). Konsumentverket valde att i detta skede avstå från provning av ishockeyskydd och endast kontrollera om skydden var CE-märkta och hade svensk bruksanvisning. Skadedata Inom ramen för EHLASS (European Home and Leisure Accident Surveillance System) registreras inkommande skadefall vid ett mindre antal svenska sjukhus. Under åren registrerades skadefall i samband med ishockey. Uppräknat till landet som helhet motsvarar det ca fall per år. En tredjedel av de skadade är i åldersgruppen år, en fjärdedel är Fyra procent är under 10 år. Skador på de övre extremiteterna dominerar (38 %), följt av skador i huvudområdet (28 %). På tredje plats kommer skador på de nedre extremiteterna (21 %). Resultat Totalt omfattade marknadskontrollen 18 ishockeyskydd från 4 leverantörer. Av dessa var alla av de kontrollerade skydden CE-märkta. Endast ett skydd saknade bruksanvisning på svenska och en hade bruksanvisning på engelska. Sammanställningen av marknadskontrollen återfinns i Bilaga 1. Kommentarer Konsumentverket har i brev till den leverantör som levererat ishockeyskydd utan bruksanvisning på svenska, påpekat denna brist. Enligt Svenska ishockeyförbundet finns det ca licensierade spelare i Sverige (försäkrade i försäkringsbolaget Folksam) och ca mellan 7 och 9 år som tränar ishockey, dvs. ej spel. I samtliga fall användes många olika skydd. Bara en mycket liten del av de uppskattningsvis årliga skadorna drabbar spelare som är 9 år eller yngre. Det framgår inte av skaderegistreringen hur många skador som drabbar icke licensierade spelare, men sannolikt är det ett fåtal. Därmed skulle det årliga antalet skador motsvara nära 10 % av de licensierade spelarna. Vid en framtida förnyad marknadskontroll kan det finnas anledning att även utföra tester på skydden. Konsumentverket/KO PM 2003:19 4 (4)

5 KONSUMENTVERKET Bilaga 1 Konsumentfakta KROPPSSKYDD FÖR ISHOCKEY. MARKNADSKONTROLL Säkerhet Håkan Nilsson Datum: Kommun/Namn: Stockholm/Håkan Nilsson Michael Malmberg FÖRSÄLJNINGSSTÄLLE (namn, adress, tfn nr, kontaktperson samt typ av affär): PUB, Hötorget, Sportavdelningen, Johan Gustafsson (tf. butikschef) Leverantör (namn och adress): Jofa, Malung Produkt Fabrikat/Modell/ Benämning/ Artikelnr CE-märke Bruksanvisning på svenska Övrig märkn. eller ref. Armbågsskydd Jofa 3500; Ja Ja Stl cm 429:- Skulderskydd Jofa 8400; Ja Ja Stl cm 999:- Skulderskydd Jofa JDP 6500 Ja Ja Stl. 6 XXL 999:- Skulderskydd CCM, Jofa Ja Ja Medium 549:- Skulderskydd Jofa 2500; Ja Ja Stl :- (349:-) Armbågsskydd Jofa 2500; Ja Ja Stl :- (249:-) Benskydd Jofa 3500; Ja Ja cm längd 449:- (599:-) Benskydd Jofa 2500; Ja Ja Upp till 110 cm, 8 år 269:- Benskydd Jofa 8060; Ja Ja cm 899:- Made i China Benskydd Jofa 3500; Ja Ja cm 549:- Benskydd CCM 452 Tacks Ja Ja A 30 cm (8 år) 399:- Handske Nike ignite Ja Nej (engelska) Nej 999:- Made in China Handske Jofa 3500; Ja Ja 14 /36 cm 799:- Pris Övrigt Konsumentverket/KO PM 2003:19 Bilaga 1 1(3)

6 KONSUMENTVERKET Konsumentfakta KROPPSSKYDD FÖR ISHOCKEY. MARKNADSKONTROLL Säkerhet Håkan Nilsson Datum: Kommun/Namn: Stockholm/Håkan Nilsson Michael Malmberg FÖRSÄLJNINGSSTÄLLE (namn, adress, tfn nr, kontaktperson samt typ av affär): PUB, Hötorget, Sportavdelningen, Johan Gustafsson (tf. butikschef) Leverantör (namn och adress): Jofa, Malung Produkt Fabrikat/Modell/ Benämning/ Artikelnr CE-märke Bruksanvisning på svenska Övrig märkn. eller ref. Pris Övrigt Handske Jofa HG 3500 Ja Nej Nej :- Halsskydd Jofa; Ja Ja 199:- Tillverkat enl. svenska ish.förb. normer Kevlar Cutresistant Halsskydd Jofa; Junior Ja Ja Nej 329:- Konsumentverket/KO PM 2003:19 Bilaga 1 2(3)

7 KONSUMENTVERKET Konsumentfakta KROPPSSKYDD FÖR ISHOCKEY. MARKNADSKONTROLL Säkerhet Håkan Nilsson Datum: Kommun/Namn: Stockholm/Håkan Nilsson Michael Malmberg FÖRSÄLJNINGSSTÄLLE (namn, adress, tfn nr, kontaktperson samt typ av affär): PUB, Hötorget, Sportavdelningen, Johan Gustafsson (tf. butikschef) Leverantör (namn och adress): Bauer Produkt Fabrikat/Modell/ Benämning/ Artikelnr CE-märke Bruksanvisning på svenska Övrig märkn. eller ref. Pris Övrigt Skulderskydd Vapor Ja Ja M 1 495:- (Visst bröstskydd) Handske Bauer, Vapor; Ja Ja 1 495:- Konsumentverket/KO PM 2003:19 Bilaga 1 3(3)

8 Bilaga 2 Tillämpliga lagar Lagen om personlig skyddsutrustning och CE-märket ( ) Sedan den 1 januari 1994 gäller lagen (1992:1326) om personlig skyddsutrustning för privat bruk. Lagen innehåller krav på CE-märkning ( ). Lagen innebär bland annat att näringsidkare endast får tillhandahålla (till exempel sälja, hyra eller låna ut) personlig skyddsutrustning som uppfyller vissa krav beträffande skydd för hälsa och säkerhet, märkning och information (till exempel bruksanvisning på svenska). Lagen kompletteras av en förordning (1993:972) om personlig skyddsutrustning för privat bruk och av föreskrifter från Arbetarskyddsstyrelsen, numera Arbetsmiljöverket, (AFS 1996:7, Utförande av personlig skyddsutrustning), som tagit fram dessa efter samråd med Konsumentverket. Lagen (1992:1534) om CE-märkning anger krav på CE-märkets utformning och ansvar för felaktigt användande av CE-märket. Lagen (1992:1326) om personlig skyddsutrustning för privat bruk, nedan kallad PSUL, gäller för produkter som konsumenter i inte obetydlig omfattning utnyttjar eller kan komma att utnyttja för privat bruk 1. Med detta menas att krav enligt lagen ska ställas på alla olika sorters personlig skyddsutrustning som används privat. För personlig skyddsutrustning i arbetslivet gäller arbetsmiljölagen, AML, med motsvarande regler. Det finns alltså inget utrymme för att sälja personlig skyddsutrustning utan att den uppfyller säkerhetskraven och är CE-märkt. Dessa regler finns i EU:s direktiv om personlig skyddsutrustning (89/686/EEC) och är gemensamma för EG och EFTA (som tillsammans utgör EES). CE-märkningen ( ) kan enkelt uttryckas som ett pass för att utrustningen fritt ska få säljas inom och mellan alla EES-länder. Har en personlig skyddsutrustning bedömts uppfylla säkerhetskraven och CE-märkts i ett EES-land ska den således fritt få exporteras och säljas i ett annat EES-land. Villkor för försäljning av personlig skyddsutrustning är alltså att den uppfyller vissa grundläggande krav, bland annat grundkrav för hälsa och säkerhet. Ett annat krav är att märkningen och bruksanvisning lämnas på landets språk. I de fall bruksanvisning finns ska den beskriva användandet och förklara märkningen i den mån det behövs. Kraven för personlig skyddsutrustning som klassificeras som kategori I (t.ex. trädgårdshandskar) förutsätts vara uppfyllda om utrustningen har CE-märkning grundat på tillverkaren/importörens egen bedömning av att de grundläggande säkerhetskraven är uppfyllda (s.k. självcertifiering). Dessutom skall tillverkaren eller dennes representant inom EES ha upprät- 1 Undantagna från lagen är endast utrustning för militär och polis, enklare regnkläder och utrustning på flyg och fartyg, samt motorcykelhjälmar se AFS 1996:7

9 tat en försäkran om att utrustningen överensstämmer med bestämmelserna i föreskrifterna för personlig skyddsutrustning och att detta gäller alla serietillverkade exemplar av utrustningen. För personlig skyddsutrustning av kategori II (t.ex. skidhjälmar och flytvästar) och III (t.ex. andningsskydd och fallskydd) gäller dessutom att utrustningen ska provas och godkännas. Då ska tillverkaren på begäran från tillsynsmyndigheten kunna visa upp ett intyg från ett anmält organ (eng. Notified Body) vilket är en opartisk kontrollinstans, som visar att utrustningen uppfyller bestämmelser i föreskrifterna eller motsvarande bestämmelser i något land inom EES dvs. uppfyller grundläggande krav och har typkontrollerats. I Sverige är det SWEDAC som i samråd med Arbetsmiljöverket och Konsumentverket utser laboratorier som får certifiera olika typer av personlig skyddsutrustning. Tillverkaren ska även försäkra att de utrustningar som serietillverkas är i överensstämmelse med den utrustning som skickats in till det anmälda organet och som där provats för CE-märkningen. För produkter i kategori III gäller, förutom vad som gäller för övrig personlig skyddsutrustning, att det anmälda organet kontinuerligt (minst en gång per år) utför tillverkningskontroll hos tillverkaren eller utför kontroll av tillverkningsprocessen. För personlig skyddsutrustning av kategori II och III ska tillverkaren testa produkten och få den certifierad på ett särskilt utsett laboratorium. I Sverige är det SWEDAC som godkänner laboratorier som får certifiera olika typer av personlig skyddsutrustning. För personlig skyddsutrustning gäller också att tillverkaren ska kunna tillhandahålla en teknisk dokumentation. Den ska innehålla alla relevanta fakta om de åtgärder tillverkaren använder för att säkerställa att utrustningen uppfyller de delar av grundkraven i föreskrifterna (eller motsvarande bestämmelser i något annat land inom EES) som gäller för utrustningen. Näringsidkaren är skyldig att på begäran av tillsynsmyndigheten lämna ut den tekniska dokumentationen till myndigheten. Produktsäkerhetslagen Vid sidan av bl.a. PSUL fungerar produktsäkerhetslagen (1988:1604), PSL, som stöd för Konsumentverkets tillsyn på produktsäkerhetsområdet i Sverige. Produktsäkerhetslagen har till syfte att förhindra att varor och tjänster orsakar skada på person eller egendom. Tillverkaren har alltid ansvar för att hans produkter uppfyller tillfredsställande säkerhetskrav Det bör framhållas att produktsäkerhetslagen kan tillämpas även på personlig skyddsutrustning som har CE-märkning och som uppfyller föreskrivna krav beträffande säkerhet, utformning och märkning. Detta gäller när utrustningen, trots att den uppfyller kraven i PSUL, sannolikt kan utgöra risk för personlig säkerhet och hälsa, t ex om standardens krav visar sig vara för lågt ställda eller standarden saknar regler för en viss risk. 2

10 Om en produkt inte är säker ska näringsidkaren i regel ges tillfälle att frivilligt vidta de åtgärder som är nödvändiga. Om näringsidkaren inte utnyttjar denna möjlighet kan han åläggas att lämna säkerhetsinformation, förbjudas att tillhandahålla varan, åläggas att lämna varningsinformation, åläggas att återkalla varan och även förbjudas att exportera varan. 3