Innehåll. 3 Sammanfattning 4 VDs kommentar 5-9 Förvaltningsberättelse Axplock ur verksamheten

Transkript

1 årsredovisning 2011

2 Innehåll 3 Sammanfattning 4 VDs kommentar 5-9 Förvaltningsberättelse Axplock ur verksamheten Organisation kring kontroll av virkesmätning Teknisk spetsutveckling inom virkesmätningen Energisidan nya möjligheter, nya uppdrag framåt MO Norr Mätning av massaved VMF Qbera startar traineeprogram 15 Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter 23 Vinstdisposition VMF Qbera VMF Qbera ek för är en av landets tre intressentägda tjänsteföretag med huvuduppgift att utföra opartisk virkesmätning. Medlemmar och ägare är köpare och säljare av virkesråvaror. VMF Qbera mäter årligen ca 40 miljoner m 3 fub virkesråvara för industri och energiändamål, vilket motsvarar ca 45 % av landets totala virkesflöde. Mätningen är auktoriserad av VMK-nämnden samt ackrediterad enligt ISO av Swedac. Genom en väl utbyggd kvalitetssäkring är VMF Qbera en garant för att virket mäts in mot rätt parter och som rätt sortiment. En mycket omfattande intern uppföljning säkerställer likformig tolkning av övergripande instruktioner och särskilda överenskommelser mellan enskilda parter. De stora mängder virke som föreningen dagligen mäter redovisas kontinuerligt genom SDC, skogsnäringens IT-företag. VMF Qbera har som målsättning att vara skogsnäringens naturliga servicepartner i samtliga verksamheter som ligger inom kompetensområdet. Genom erfarenheter i den dagliga verksamheten samt tillgången till skogsnäringens gemensamma IT-system finns stora möjligheter att ge kunderna information för uppföljning och analys av specifika virkesvolymer. Utifrån dessa förutsättningar utför VMF Qbera även externa utbildningsinsatser, exempelvis de kurser för skogsmaskinförare och andra med intresse för virkestillredning, som anordnas under namnet Guldkortet. Verksamhetsidé VMF Qbera är ett opartiskt tjänsteföretag som r utför och utvecklar korrekt och rationell mätning av i huvudsak skogsindustriella råvaror r utvecklar och marknadsför servicetjänster av hög kvalitet till gagn för medlemmarna Föreningsstämma äger rum på Storhogna Högfjällshotell & Spa torsdagen den 10 maj klockan VMF Qberas mätningsområden och mätplatser 24 Revisionsberättelse 25 Sammanställning av totala kostnader 25 Organisation 26 Styrelse 27 Medlemmar MO MITT MO NORR MO VÄST MO ÖST GRAFISK DESIGN Mellerstedt Design AB FOTO Håkan Karlsson, Thomas Fahlander, Erik Petré, Bo Mellerstedt TRYCK Prinfo Accidenstryckeriet, Sundsvall, 2012 VMF Qbera är verksam vid mer än hundra mätplatser i Sverige.

3 2011 Sammanfattning Verksamheten 2011 i sammandrag MÄTNINGSVERKSAMHETEN Under 2011 inmättes av VMF Qbera 40,9 milj. m 3 fub (41,5), vilket är en minskning med 1,5 % mot fjolåret. Andelen stockmätning var i stort sett oförändrad; 27,3 % (27,4). OMSÄTTNING OCH KOSTNADSMASSA Föreningens rörelseintäkter uppgick under 2011 till 177,3 mkr (169,3 mkr) och rörelsekostnaden till 178,3 mkr (169,5 mkr). Redovisad intäkt är påverkad av återbetalning (rabatter) till medlemmarna på 9,6 mkr (17,3 mkr). RESULTAT VMF Qbera redovisar för 2011 ett resultat efter skatt på 166 tkr (1 086 tkr). ANSTÄLLDA OCH PRODUKTIVITET Antalet anställda var vid utgången av året 325 personer (314). Antalet arbetade timmar ökade med 1,8 % (6,1 %). Produktiviteten sjönk för stockmätning av sågbara sortiment med -2 % (16 %) och för övrig mätning med -1,0 % (0,6 %). MÄTNINGSKOSTNADER Mätningskostnaden för stockmätning av sågbara sortiment blev ca 1,2 % högre än under 2010 medan den för övrig mätning ökade med 0,7 %. Totalt ökade mätningskostnaden till 3,72kr/m3fub (3,64). VIKTIGA HÄNDELSER År 2011 inleddes med mycket höga virkesflöden genom mätstationerna medan årets sista månader präglades av en tillbakagång. En stor del av utvecklingsabetet under året har varit inriktat mot anpassningar till den nya virkesmätningslagstiftningen och effekter av denna på bl.a. mätningen av biobränslen. Under året har samtliga aktier i Svensk Masmätning AB förvärvats. Bolaget är per utgången av 2011 konsoliderat i VMF Qberas koncernredovisning. årsredovisning

4 vds kommentar Mätningsverksamheten inleddes 2011 med stark efterfrågan på våra tjänster och ett flertal nya virkesmätare kom att utbildas för att uppfylla våra medlemmars behov. En allmän efterfrågeminskning av många skogsprodukter ledde till avtagande mätningsaktivitet i slutet av året och det råder för närvarande stor osäkerhet om marknadsutvecklingen under Den förestående utvidgningen av virkesmätningslagstiftningen kommer i hög grad att påverka VMF:s utveckling i framtiden. Möjligheterna att här, bl.a. inom handeln med biobränlsen, få nya roller i affärskedjan är utmanande. Med stöd av delvis ny teknik och nya arbetssätt går vi in i detta med siktet inställt på framtida möjligheter! «Med sikte på framtidens möjligheter De höga virkesflöden som upplevdes under 2010 kom att fortsätta under den första delen av Under andra halvan av året kom dock tydliga signaler på minskad efterfrågan för många skogsprodukter, inte minst sågade trävaror, och en situation uppstod där virkesflödena måste dämpas och råvarulagren minskas. Osäkerhet råder fortfarande kring marknadsutvecklingen under Trots den osäkerhet som finns i det korta perspektivet ser vi att vårt uppdrag som opartisk aktör med högsta möjliga kompetens inom vårt fackområde, har goda förutsättningar att utvecklas och stärka vår roll i ett långsiktigt perspektiv. Detta förutsätter dock att vi kan möta kraven på bättre, dvs. säkrare och mera kostnadseffektiva mätmetoder, på ett professionellt sätt. Många små steg har tagits de senaste åren i riktning mot möjligheten att i högre grad automatisera mätningen och vi är övertygade om att vi med de utvecklingsinsatser som görs inom Qbera och genom våra gemensamma organ på riksplanet, har goda möjligheter att lyckas i detta arbete. Det är dock viktigt att framhålla att de möjligheter som den nya tekniken innebär även i snabb takt måste integreras gentemot dataflödet i virkesredovisningen samt att kontrollmetoder parallellt utvecklas för att bibehålla; helst förbättra kvalitetssäkringen av vårt arbete. Detta förutsätter en stark samverkan inom virkesmätning och redovisning i Sverige med tydliga gemensamma mål från parterna på virkesmarknaden. Det förarbete som Skogsstyrelsen i samverkan med parterna på virkesmarknaden genomfört kring ny virkesmätningslagstiftning har lett till att det nu finns ett färdigt förslag till ny lagtext, förordningstext samt föreskrifter kring lagtillämpningen. Utifrån detta har parterna på virkesmarknaden genom RMR, Rådet för virkesmätning och redovisning, under 2011 inlett ett brett arbete för att anpassa struktur, teknik och virkesredovisning utifrån de nya lagkraven. Den största förändring som följer av de nya kraven är att i princip alla virkessortiment kommer att omfattas av lagen förutsatt att den mätning som utförs påverkar den förste säljaren (skogsägaren). Lagen kommer med detta alltså även att omfatta de olika bioenergisortimenten. Det har konstaterats att det inom detta område finns ett starkt behov av att utveckla metoder och arbetssätt och därmed skapas stora möjligheter utöka VMF:s tjänsteutbud. Vi kommer i dessa sammanhang att få anledning att utveckla nya sätt att arbeta, bl.a. kring utbildning och kvalitetssäkring av mätning som utförs under ansvar från parterna själva. För oss är detta en stor utmaning och vi har stora möjligheter att bidra till att höja mätningskvaliteten inom ett virkesflöde där vi idag inte är verksamma. Detta är en möjlighet som vi måste förvalta väl! Anders Rixon, VD 4 årsredovisning 2011

5 ÅRSREDOVISNINGEN OMFATTAR TEXTERNA PÅ SIDORNA 5-9 SAMT förvaltningsberättelse FORTSATT HÖGA VOLYMER INMÄTTA I VMF QBERAS OMRÅDE. STARKT UTVECKLINGSFOKUS PÅ MÄTMETODER FÖR BIOBRÄNSLE ALLMÄN UTVECKLING OCH VIKTIGA HÄNDELSER 2011 kom för VMF Qbera att präglas av rekordhög mätningsaktivitet under första halvåret medan en avmattning kunde skönjas under årets sista månader. En stor del av årets utvecklingsarbete har varit inriktat mot anpassningar till den kommande virkesmätningslagstiftningen samt effekter av denna på främst mätningen av biobränslen. Under året har samtliga aktier i Svensk Masmätning AB förvärvats. Företaget bedriver främst mobil automatisk stickprovsmätning av massavedstravar med hjälp av två fordonsmonterade maskinsystem (MAS) och har efter förvärvet namnändrats till VMF Qbera Mätningssystem AB. Bolaget är helägt dotterbolag till VMF Qbera ek för. och är per konsoliderat i VMF Qberas koncernredovisning. MEDLEMMAR Vid utgången av 2011 hade VMF Qbera 176 medlemmar (181) av vilka 135 (137) representerade köparintressen och 41 (44) säljar intressen. Under året har tre nya medlemmar antagits på köparsidan samtidigt som fem medlemmar lämnat föreningen till följd av att verksamheten upphört. På säljarsidan har tre medlemmar lämnat föreningen p.g.a. att verksamheten upphört. RESULTAT Den positiva utveckling avseende avsättningen för många skogsprodukter som kunde konstateras under 2010 fortsatte under en stor del av Volymökningstrenden bröts dock under hösten och årets sista månader kom att präglas av en tydlig dämpning av virkesflödena i området. P.g.a. den höga aktiviteten under början av året med bl.a. extraordinärt hög andel övertid i mätningsarbetet, kom de direkta produktionskostnaderna att stiga under denna period. Arbetssituationen normaliserades efter sommaren för att i slutet av året bli onormalt låg. I kombination med genomförda utbildningsinsatser; dels grundutbildning av nyanställda, dels vidareutbildningar kom utvecklingen av arbetssituationen att innebära att debiteringsgraden i mätningsarbetet blev lägre än normalt. Detta tillsammans med högre resekostnader för mätarna än normalt påverkade täckningsbidraget från mätningsarbetet negativt. Det sammantagna utfallet av de indirekta kostnaderna (exkl. resor och andra omkostnader för virkesmätarna) föll ut utan avvikelser från planerna medan resultatet av föreningens finansiella placeringar kom att falla ut över förväntan. Sammantaget blev årets ekonomiska resultat före återbetalning av rabatter till medlemmarna helt i paritet med förväntningarna inför starten av verksamhetsåret. Trots oförändrade priser sedan 2009 kom verksamheten att generera ett rörelseresultat på 8,6 mkr (17,1 mkr) före efterrabatter till medlemmarna. Avvikelsen mot fjolåret förklaras, förutom vad som framgått av analysen ovan, helt av förväntade löne kostnadsökningar och planerade kostnader för beslutade utvecklingsprojekt. PRODUKTIVITET m 3 fub/mättimme Treårsöversikt moderföreningens resultat och ställning VMF Qberas rörelsekostnad, mkr -163,2-169,5-178, Stockmätning Övrig mätning All mätning Utdebiterade kostnader, mkr 166,1 169,2 177,3 Rörelseresultat, mkr 2,9-0,2-1,0 Inmätt volym, m 3 fub 38,3 42,6 42,1 Antal årsarbeten Likviditet, % 87,2 92,9 90,2 Soliditet, % 14,9 15,9 15,5 mätningskostnad Kr/m 3 fub Stockmätning Övrig mätning All mätning årsredovisning

6 förvaltningsberättelse Verksamheten inom föreningen uppvisade ett rörelseresultat på tkr (-189 tkr) efter att resultatet belastats med rabatter till medlemmarna om totalt tkr ( tkr). Resultatet efter finansiella poster blev 173 tkr (1 092 tkr) och årets resultat efter skatt 166 tkr (1086 tkr). Moderföreningens egna kapital uppgick vid utgången av året till tkr (9 809 tkr). Till detta kommer obeskattade reserver på 62 tkr (59 tkr). Moderföreningens kapitalreserv utgör vid årets slut ca 5,7 % av omsättningen (5,8 %). Kapitalreserven skall enligt gällande policy vara i intervallet 3,5 7 %. INTÄKTER OCH KOSTNADSMASSA VMF Qberas rörelseintäkter ökade till 177,3 mkr (169,3 mkr) efter återbetalning av medlemsrabatter. Intäktsökningen beror främst på lägre återbetalning av rabatter vilket i sin tur beror på ökade kostnader i verksamheten; främst avtalsenliga lönekostnadsökningar samt lägre debiteringsgrad. Den verkliga ökningen av löpande fakturering under året återspeglas sålunda ej fullt ut i omsättningssiffran eftersom 9,6 mkr (17,3 mkr) av omsättningen vid årets slut återbetalats till medlemmarna i form av rabatter. Kostnadsmassan steg till 178,3 mkr (169,5 mkr). Ökningen av kostnadsmassa beror främst på ökade direkta produktionskostnader samt planerade kostnader för fullföljande av be slutade projekt. Inför 2012 har aktiviteter inletts för att se över produktionskostnaderna i mätningen, bl.a. kring stickprovsmätningen av massaveden. VOLYMER, PRODUKTIVITET OCH MÄTNINGSKOSTNAD Volymflödet genom VMF Qberas mätstationer minskade under 2011 till tusen m 3 fub exkl. s.k. bemyndigad mätning (41 524). Den volym som mättes av VMF Qberas personal under 2011 var följaktligen ca.614 tusen m 3 fub (ca 1,5 %) lägre än under föregående år. Inmätningen av timmersortiment minskade från tusen m 3 fub till tusen m 3 fub, vilket motsvarar en volymminskning på 2,2 %. Andelen stockmätning minskade till 27,3 % (27,4 %). Produktiviteten per arbetad timme minskade i förhållande till föregående år för stockmätning med 1,0 % och även för övrig mätning med 1,0 %. Totalt sett, med hänsyn till mixen av stock- resp. övrig mätning minskade produktiviteten med 1,3 %. Mätningskostnaden per m 3 fub ökade för stockmätning av sågbara sortiment med 1,2 % till 5,16 kr/m 3 fub (5,10). För övrig mätning ökade den med 0,7 % till 2,85 kr/m 3 fub (2,83). Kostnaden för stockmätning (stickprovsmätning) av massaved ökade med 24,4 % till 134,37 kr/m 3 fub (107,99). Sammantaget för all mätning ökade mätningskostnaden med 2,2 % till 3,72 kr/m 3 fub (3,64). ORGANISATION Under året har två relativt nyutexaminerade personer med högre skogsutbildning genomgått ett traineeprogram i VMF Qberas regi. Syftet har främst varit att säkerställa kompetensförsörjning och kontinuitet inför förestående pensionsavgångar. Från årsskiftet ingår de i organisationen i nya roller som konsulenter med inriktning mot bl.a. mätning av biobränslen samt mätteknik. Antalet anställda i VMF Qberas verksamhet ökade under året från 314 till 325 personer till följd av den ökande verksamhetsvolymen under främst första halvåret. Antalet arbetade timmar bland virkesmätarna ökade med 1,8 %. Andelen övertid av den arbetade tiden minskade till 5,7 % (6,0 %). Antalet årsarbeten på tjänstemannasidan har ökat med 1 jämfört med Fördelning av volymer år 2011 per mätmetod och sortiment, km 3 fub Mätmetod Timmer- Massa- och Cellulosa- Spån, bark, Totalt sortiment fiberved flis bränsle Stockmätning metod ,4 72, ,4 (därav stickprov) (71,3) (72,0) (143,3) TBF-mätning metod , ,0 553, ,8 (därav stickprov) (32,4) (32,4) Trav- och skeppmätning metod 4 374,8 359,5 734,3 Bedömning metod , ,9 38,0 313, ,5 Vägning metod 7,9 531, , , , ,8 (därrav stickprov) (4,3) (10,1) (14,4) Räkning metod 8 99,7 581,6 681,3 Totalt , , , , ,2 Varav bemyndigad mätning 179,7 624,0 279,3 146, ,0 6 årsredovisning 2011

7 förvaltningsberättelse ORGAN PÅ RIKSPLANET KRING MÄTNINGS- OCH VIRKESREDOVISNINGSFRÅGOR Inom SDC:s rådsstruktur för medlemsstyrning; Rådet för mätning- och redovisning (RMR), Logistikrådet samt IT-rådet har arbetet fortgått när det gäller att prioritera utvecklingsinsatser inom virkesmätning och redovisning samt logistik. Inom Logistikrådets verksamhetsområde har härvid arbetet för en bredare utrullning inom branschen avseende tilllämpning av Krönt vägval; skogsbrukets standardsystem för vägval från avlägg till industri, varit prioriterat. Under året har även ett seminarium genomförts med syftet att starta upp ett branschgemensamt arbete för att utveckla den s.k. Digitala informationskedjan från skog till industri. Timfördelning och beläggning Avlönad tid mätare Fakturerad tid, timmar Timfördelning mätning varav mätare varav övr. anst.*) 0 0 övrigt arbete konsultuppdrag varav mätare varav tjänstemän Debiteringsgrad, mätare % 95,5 95,0 93,3 intäkter från ej timdeb. konsultuppdrag**) Fakturerade timmar totalt Mätningspersonalens ÖVERTID Betald övertid, tim % av ordinarie tid 4,32 5,96 5,66 antal anställda och årsarbeten Antal anställda Årsarbeten Virkesmätare varav kvinnor Övriga varav kvinnor Totalt varav kvinnor *) inkl köpta tjänster Trätåg **) utbildning, bemyndigad mätning m.m sjukfrånvaro i timmar 2011 O rdinarie arbetstid Totalt 1-59 dagar 60-dagar total Totalt Ålder Män Kvinnor Alla Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor alla < 30 år ,8% 1,0% 0,8% 1,0% 0,9% år ,7% 2,9% 0,5% 1,2% 2,2% 4,1% 2,5% > 49 år ,0% 2,1% 0,9% 0,2% 1,9% 2,3% 1,9% TOTALT ,2% 2,2% 0,7% 0,6% 1,9% 2,8% 2,0% ,1% 2,1% 1,0% 1,6% 2,1% 3,7% 2,3% ,5% 1,5% 0,5% 3,6% 2,0% 5,1% 2,3% ,1% 1,6% 0,7% 4,4% 1,8% 6,0% 2,2% ,1% 1,9% 1,8% 2,6% 2,9% 4,5% 3,1% årsredovisning

8 förvaltningsberättelse I RMR pågår ett målinriktat kommittéarbete i syfte att efterleva och tillämpa den nya virkesmätningslagstiftningen, inte minst inom den nya biobränslesektorn. Arbetet bedrivs med fokus på tre målområden; legala/strukturella frågeställningar, mätningstekniska frågor resp. frågor kring anpassning av virkesredovisningen till den nya lagtillämpningen. IT-rådet har fortsatt haft en viktig roll i ägarstyrningen kring hur SDC:s VIOL-system inklusive begrepp, nomenklatur och meddelandestandards bör utvecklas inför framtiden. UTVECKLING Inom det ständigt pågående arbetet för att öka automatiseringen inom virkesmätningen har flera intressanta resultat redovisats. Bl.a. har mätmetoder för delautomatiserad mätning av sågbara sortiment introducerats baserat bl.a. på automatisk bestämning av utbytesförluster (krök). Inom massavedsområdet har utveckling fortgått kring travmätning via laserkameror; bl.a. vid Holmens Pappersbruk i Braviken. Även tester kring virkesmätning på distans via kamerateknik har utvärderats med framgång i norra Sverige. En stor del av utvecklingsarbetet på riksplanet koncentreras f.n. på att ta fram lämpliga metoder för mätning av biobränslesortimenten eftersom den planerade utvidgade omfattningen av Virkesmätningslagen kommer att beröra bl. a. dessa sortiment. Viktbaserade metoder bedöms få stor betydelse inom biobränslesektorn. I arbetet kring introduktionen av SDC.s mätplatssystem Doris har de flesta sågverken samt massa- och pappersbruken inom VMF Qberas område, uppkopplats till det nya systemet. Den fortsatta utrullningen under 2011 avser främst mätplatser för biobränslen. SVDB/SNVDB VMF Qbera har under 2011 varit engagerat i ett bredare införande av automatisk generering av transportavstånd, Krönt vägval, för olika ändamål genom SNVDB. (SNVDB är skogsbrukets version av Trafikverkets nationella vägdatabas). VMF Qbera har fortsatt ansvaret för att hantera avvikelserapportering från befraktare och transportörer rörande SNVDB i mellersta och södra Sverige. UTBILDNING Efterfrågan på våra externa utbildningar kring virkestillredning och kvalitetssäkring i virkesproduktionen har fortsatt varit stor. Även ett flertal orienterande utbildningar kring virkesmätningens förutsättningar och arbetssätt har genomförts med skogstransportörer som målgrupp. Internt har ett stort antal nya virkesmätare genomgått grundkursen i virkesmätning. Samtliga anställda har deltagit i vidareutbildning som bl.a. handlat om mötet på mätstationen där skogsåkerierna och SDC aktivt medverkat för att göra denna utbildningssatsning framgångsrik. Avvikelser mellan ordinarie mätning och kontrollmätning Antal MPL grantimmer, värde Avvikelse, % Antal MPL grantimmer, volym Avvikelse, % Antal MPL talltimmer, värde Antal MPL talltimmer, volym Avvikelse, % Avvikelse, % Fotnot: Antal mätplatser i olika intervall (mätplatser med minst 300 kontrollstockar). 8 årsredovisning 2011

9 förvaltningsberättelse EXTERN OCH INTERN INFORMATION Aktuell information kring verksamheten inom VMF Qbera har spritts till anställda och intressenter genom de tre nummer av personaltidningen Qrumeluren som gavs ut under Information till medlemmarna har skett bl.a. genom utskick av medlemscirkuläret MedlemsInfo, samt via riktad information i cirkuläret Mätnings- och Skogsdatainfo. Under året har ett informationsmaterial framtagits kring stickprovsmätning av massaved, vilket är under produktion och distribution innevarande år. BALTIKUM SAMVERKAN MED VMF LATVIA VMF Latvia SIA startades 1998 i VMF Qberas regi och överläts genom försäljning av aktierna till parterna på den lettiska virkesmarknaden vid årsskiftet 2010/2011. I överlåtelsen ingick ett samarbetsåtagande från VMF Qberas sida och samverkan har under året skett inom flera områden, bl.a. kring utveckling av kontrollmätningen. KONTROLLMÄTNING Under året har ordinarie kontrollmätning utförts enligt VMK:s normer med resultat som redovisats för föreningens styrelse samt VMK och som separat sammanfattas i nyckeltalsform. Utöver ordinarie funktions- och kompetenskontroll har av part begärd kontroll genomförts vid 22 (24) tillfällen varav 17 (22) avsett massaved, 4 (1) sågbara sortiment samt 1 (-) bränsleved och 0 (1) cellulosaflis. Funktionskontroll stockvis respektive partivis kontroll Antal Avvikelse (%) Kvotspridning (%) 2 Träffprocent 3 Mätplatser 1 Stockar/Partier/ Bruttovolym Värde/ Bruttovolym Värde/ T travar Nettovolym 4 Nettovolym 4 Stockvis kontroll Sågtimmer ,1 1,2 5,8 23,6 78 Massaved ,0 1,0 10,9 16,5 72 Partivis kontroll 5 Massaved ,0-0,1 4,1 5,5 Cellulosaflis h-0,2 0,7 Kvalitetssäkring Föreningens virkesmätning är ackrediterad av SWEDAC (Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll). Vårt kvalitetsledningssystem följer kraven i ISO-standarden Under året har interna revisioner genomförts enligt fastställd revisionsplan. Detta arbete resulterar i fortlöpande vardagsförbättringar i verksamheten ute på de enskilda mätplatserna. VMF Qbera bedriver kontrollverksamhet i form av kompetens-kontroll, kontroll av mätutrustning och funktionskontroll. Här intill redovisas några nyckeltal från 2011 års funktionskontroller. Anm. 1. Med mätplatser avses för massaved de två mobila automatiska stickmätningsstationerna (MAS), vilka mäter stickprov vid kollektivmätning av massaved. 2. Kvotspridningen utgör standardavvikelsen för kvoten mellan ordinarie mätning och kontroll per stock (stockvis kontroll), per trave (partivis kontroll av massaved) samt per sållningsprov (partivis kontroll av cellulosaflis). 3. För sågtimmer avses den andel stockar som vid ordiniarie mätning och kontrollmätning bedömts lika avseende sortiment, trädslag och kvalitet.för massaved avser bedömningen trädslag, kvalitet och rotstock. 4. Avvikelse resp. kvotspridning anges för sågtimmer och cellulosaflis för värde och för massaved för nettovolym. 5. Kontrollenhet utgörs för massaved av trave från bil och för cellulosaflis av flisprov uttaget från bil eller järnvägsvagn. årsredovisning

10 AXPLOCK UR VERKSAMHETEN Organisation kring kontroll av virkesmätning Allmänt Likformighet och stabilitet är mycket viktigt för att skapa förtroende för virkesmätningen av de råvaror och produkter marknadens parter bedriver handel med, samt för att undvika att virkesmätningen används i marknadspåverkande syfte. Det är dessutom viktigt att instruktioner och rekommendationer tolkas och efterlevs likartat. Hos SDC finns två avdelningar som hanterar virkesmätningsfrågor på nationell nivå; VMK som hanterar granskning och kontroll av virkesmätande företag och VMU som koordinerar utveckling av virkesmätning. VMK-avdelningen & VMK-nämnden. VMK-avdelningen har som uppgift att granska internkontrollen, följa upp och kalibrera arbetet genom kontrollkommissionen samt administrera begärda kontroller. VMK-nämnden är övervakare av och beslutsinstans för kontrollfrågor. Nämnden ska verka för en ändamålsenlig, rättvis, noggrann, likformig och stabil virkesmätning och virkesredovisning genom att: r löpande värdera kvaliteten i virkesmätning och virkesredovisning. r meddela, efter beredning av VMK-avdelningen, auktorisation och typgodkännanden eller återkallande därav utifrån rekom mendationer och instruktioner fastställda av SDC:s styrelse. r med stöd av VMK-avdelningen granska huruvida förslag till nya eller förändrade mätningsinstruktioner är tydliga och kan kontrolleras och ger förutsättningar för en noggrann, rättvis, stabil och likformig mätning. Kontrollkommissionen VMK-avdelningen ansvarar dessutom för Kontrollkommissionen, som utöver en representant för VMK, består av virkesmätningsföreningarnas kontrollchefer samt en representant för Skogsstyrelsen. Kontrollkommissionen har till uppgift att likrikta mätningen inom och mellan de mätande företagen genom att kalibrera föreningarnas interna kontroll samt fortlöpande granska och föreslå förbättringar i tillämpade instruktioner och tolkningsanvisningar. VMF Qberas kvalitetsrevisorer Allmänt Inom VMF Qbera arbetar vi i en decentraliserad organisation där operativa mål vad gäller ekonomi, produktivitet, kvalitet samt mål vad avser kundupplevelser, personalens utveckling och trivsel, fastställs och följs upp per mätningsområde, MO. Dessa mål fastställs utifrån ramar uppställda av styrelse, ledningsgrupp och i dialog med uppdragsgivarna vad gäller enskilda uppdrag. Kontroll och uppföljning av mätning utförs av särskilt utsedd personal, vilka inom VMF Qbera benämns kvalitetsrevisorer. Inom föreningen finns sju kvalitetsrevisorer, samt sju biträdande kvalitetsrevisorer, som arbetar med att upprätthålla mätningskvalitet inom var sitt geografiskt område. Kvalitetsrevisorerna ingår i MO-ledningen och verkar aktivt för att kvalitetsförbättrande åtgärder genomförs inom ramen för de MO-planer som MO-cheferna, på VD:s uppdrag, löpande uppdaterar. De skall dessutom redovisa resultat till Tekniska stödfunktionen på HK, MO-chefen och berörda virkesmätare. Arbetsuppgifter VMF Qbera skall enligt sina stadgar utöva kontroll över sin mätningsverksamhet. Kvalitetsrevisorerna arbetar inom ramen för detta med flera olika uppgifter där det bl.a. ingår att kontrollmäta prov som faller ut slumpvis. Tillsammans med Tekniska stödfunktionen är de engagerade så att ett rättvisande antal kontrollobjekt tas ut på varje uppdragsplats. Ett annat viktigt arbetsområde är att internt revidera följsamhet i mätresultaten och arbetssätt utifrån de företagsgemensamma riktlinjerna. Dessa utgår i första hand från de åtaganden som följer av vår auktorisation från VMK, styrelsens riktmål för mätningskvalitet, samt vår ackreditering enligt ISO Kvalitetsrevisorerna arbetar dessutom aktivt, i egenskap som kvalitetsansvariga inom respektive MO, för en ständig förbättring av kvaliteten i utfört arbete. Genom kvalitetsrevisorernas arbete med kontrollmätning kan vi verka för en likformig tolkning och tillämpning av mätningsbestämmelserna. De håller också i övrig kvalitetssäkring av mätutrustningar, utbildningar samt utför interna kvalitetsrevisioner. Den interna revisionen på våra mätplatser är bl.a. till för att säkerställa att vi följer de åtaganden som beskrivs i kvalitetssystemet. En gång per år genomförs interna revisioner inom samtliga mätningsområden där kvalitetsrevisorn reviderar något av de andra revisorernas områden. I och med deras stora erfarenhet och kompetens inom virkesmätning är de mycket aktiva, både på regional, lokal och riksnivå, vad gäller medverkan i utvecklingsprojekt, tester, samt externa & interna utbildningar. Kontaktytor I såväl den reviderande som förbättrande rollen utgör Tekniska chefen och Kontrollansvarig inom den gemensamma Tekniska stödfunktionen inom VMF Qbera viktiga kontaktytor. Den Tekniska chefen har på företagsnivå det övergripande ansvaret för att kvalitetspåverkande instruktioner, rutiner och arbetssätt överensstämmer med våra åtaganden. Den Kontrollansvarige är samordningsansvarig för kvalitetsrevisorernas arbete och har kontakt med kvalitetsrevisorerna på en kontinuerlig basis. När det gäller kontakten gentemot virkesmätarna har kvalitetsrevisorerna en aktiv roll vad gäller att förklara resultat, tolka instruktioner och bistå med konkreta handlingsplaner i syfte att förbättra mätresultaten. Detsamma gäller kontakterna gentemot MO-chefen som de bistår med analyser, åtgärdsförslag och genomförande av åtgärder utifrån kvalitetsaspekterna i enskilda uppdrag. Dessutom är de engagerade, tillsammans med den Tekniska stödfunktionen, kring frågor som berör avvikande mätningsresultat, mätningsbestämmelser och andra kvalitetspåverkande faktorer. 10 årsredovisning 2011

11 Teknisk spetsutveckling inom virkesmätningen Virkesmätning har i princip sett likadan ut under många decennier. Den tekniska utvecklingen går dock framåt och alltfler sofistikerade utrustningar och metoder börjar användas. Några exempel på det är bl a följande: Travmätning Utvecklingen mot automatisering av denna mätning har gått långsammare än av stockmätningen. Nu börjar dock stora mätramar, som kan mäta hela fordon, introduceras. Internationellt har Woodtech etablerat sig och här i Sverige har Mabema-systemet utvecklats under några år, en första anläggning finns i Braviken i Norrköping. Med hjälp av laser och 3Dkameror kan travens volym bestämmas. Fördelen är snabbare mätning, högre tillgänglighet, bättre precision och ett jämnare mätresultat. Mabema-anläggningen kommer troligen att typgodkännas under våren. Stockmätning Här har steg mot automatisering tagits under lång tid. Längd och diameter mäts med mätramar, som i vissa fall också kan mäta diameter under bark med 3D-teknik. Automatisk krökmätning har börjat introduceras, liksom automatisk mätning av fastvolym under bark. Röntgenteknik är under utveckling och kommer att både förbättra mätningen av barktjockleken och möjliggöra en effektivare kvalitetsklassning genom mätning av stockens densitet. Utveckling pågår mot automatisering även av årsringsmätning, men det ligger längre fram. Olika tekniker kommer att kunna byggas samman i olika kombinationer på varje mätplats. Virkesmätaren kommer dock under överskådlig tid att behövas för bedömning av parametrar som inte kan mätas automatiskt, för processövervakning och som systemspecialist. Torrhaltsbestämning Sedan 2011 är det s.k. NIR-spettet typgodkänt för bestämning av fukthalt i löst material, t ex flis eller bark. Spettet sänks ned till valfritt djup i ett lass, där fukthalten kan bestämmas momentant. I förhållande till den traditionella metoden med provtagning i ytan och torkning av provet i värmeskåp, så går det snabbare och medger en för lasset mer representativ provtagning. Energisidan nya möjligheter, nya uppdrag framåt Allmänt Likformighet och stabilitet är mycket viktig för att skapa förtroende för virkesmätningen av de råvaror och produkter marknadens parter bedriver handel med samt för att undvika att virkesmätningen används i marknadspåverkande syfte. Det är dessutom viktigt att instruktioner och rekommendationer tolkas och efterlevs likartat. På SDC finns två avdelningar som hanterar virkesmätningsfrågor på nationell nivå; VMK som hanterar granskning och kontroll av virkesmätande företag En översyn av nuvarande virkesmätningslagstiftning påbörjades 2008 av Skogsstyrelsen. Slutsatsen blev att nuvarande lagstiftning behöver revideras för att tillmötesgå dagens behov. En av de största förändringarna i lagförslaget är att energisortimenten ska regleras av virkesmätningslagen. Den nya virkesmätningslagen innebär att energisortimenten ges ett större utrymme. De kommer numera på ett tydligare sätt att ingå i VMF Qberas kärnverksamhet, tillsammans med virkesmätning av timmer och massaved. Ett nytt sortiment som regleras av virkesmätningslagen kommer att innebära att verksamheten utvecklas. En sannolik utveckling är att föreningens medlemmar blir fler. Föreningen kommer därmed att finnas representerad på fler mätplatser för att mäta energiråvara från skogen. Teknikutvecklingen för mätning av energisortimenten är på frammarsch. Det gäller främst inom området för torrhaltsbestämning. Sönderdelade biobränslen kan numera torrhaltsbestämmas momentant genom s.k. NIR-teknik (Near Infra Red). Virkesmätning genom foto- och videoteknik är också under stark utveckling. Tekniken har använts under några år i norra Sverige på virkesterminaler, där tekniken kommer till sin fördel på mätplatser med ett fåtal mätningar per arbetsskift. Att mäta energiråvara genom foto- och videoteknik kan vara gångbara alternativ för att mäta energiråvara inom VMF Qberas verksamhetsområde. Andra tekniker är också på gång, vilket vi med stor spänning ser framemot. I viss mån mäter våra medlemmar energisortimenten i egen regi. Detta sker främst på terminaler genom s.k. partsmätning. Ett möjligt uppdrag på sikt är att kontrollera den mätning som utförs av våra medlemmar. Framtidsutsikterna ser goda ut för föreningen. Vår kärnverksamhet kommer att bli bredare och vi kommer att utföra nya uppdrag hos både nya och tidigare medlemmar. årsredovisning

12 rätt mätt virke I samarbete med våra partners utför vi en korrekt, effektiv och flexibel mätning. Mats Grönberg, travvisa kontrollen, Skutskär. Jonny Wigert,med personal från Korsnäs, kvalitetskontroll av skördarmätning. Kjell Pettersson, travmätning ved, Karlit. Mikael Källemyr och Helena Nordlander, registrering, Korsnäs. Håkan Nordkvist, travmätning sågkubb, Nordanå sågverk. 12 årsredovisning 2011

13 Åkaravlämning, Färila sågverk. Jimmy Axelsson, flisprovtagning, Skutskär. Sören Berglund, inventering, Färila sågverk. MAS 2, stickprovsmätning. årsredovisning

14 Mätning av massaved VMF Qberas mätmetod, TBFS-mätning, gör mätningen av massaved mer effektiv än traditionell mätning. I jämförelse med den tidigare mätmetoden, TBF-mätning, minimeras framförallt systematiska fel av brutto- och nettovolymen. Inom VMF Qberas område mäts därför massaveden normalt in med travmätning (TBF) kompletterat med stickprovsmätning (S), uppdelad i så kallade kollektiv. Ett kollektiv är en grupp mätenheter, t ex all massaved av ett visst sortiment som levereras till en och samma industri. Travmätning av massaved TBF-delen i TBFS-mätningen Vid mätning genom kollektiv, stickprovsmätning, utgör normalt travmätning med bedömning av vedvolymprocent (TBF) det första steget i mätningen. Den går till så att man mäter travens längd, bredd och höjd vilket ger den travade volymen. En bedömning görs sedan av vedvolymprocenten där luft, avverkningsavfall och bark räknas bort och ger travens totala fastvolym under bark. Detta redovisas som bruttovolym. Nästa steg är att bedöma andel volym som inte är leveransgill, dvs vrakandel. Dessutom bedöms volymandelen skogsröta i leveransgilla stockar, dvs avdragsandel. Bedömning av vedvolymprocent samt vrak- och avdragsvolym görs med stöd av hjälptabeller. Den tillåtna förekomsten av skogs- respektive lagringsröta beror på trädslag och sortiment och kan variera mellan olika mottagare. Bruttovolymen minus vrak- och avdragsvolymen ger travens nettovolym, dvs den leveransgilla volymen. Stockmätning av stickprov S-delen i TBFS-mätningen Stickprovsmätningen av massaved medför att TBF-mätningens brutto- och nettovolymer i m3fub korrigeras med kollektiva omräkningstal till stockmätt nivå. Anledningen är att av stockarnas totala mantel- och ändyta är endast en begränsad del synlig vid travmätningen. Detta försvårar en helt korrekt mätning av travens volym och bedömning av andelen vrak. Erfarenheterna visar att endast % av den verkliga vrakvolymen upptäcks vid travmätningen. För att korrigera detta systematiska fel i travmätningen lottas därför slumpmässigt ett statistiskt säkerställt antal stickprovstravar ut per kollektiv för stockmätning. Dessa stockmätningar relateras till de tidigare travmätningarna, vilket resulterar i omräkningstal för såväl brutto- som nettovolym. Samtliga stickprov från de senaste tolv månaderna är grunden för de omräkningstal som gäller för aktuell månad. Omräkningstalen uppdateras automatiskt varje månadsskifte. För såväl brutto- som nettovolymen sker endast en mindre justering genom kollektivet. Den största delen, av såväl travens volym som vrak- och avdragsvolymen, fastställs vid travmätningen. Sammanfattning av stickprovsmätning r För att utföra en så riktig redovisning som möjligt av brutto- och nettovolym vid travmätning, måste man ta hjälp av stickprovsomräkning. r Kollektiven justerar endast en mindre del av volymerna i det redovisade mätresultatet. r Målsättningen är att mätresultatet redan vid travmätningen skall vara så korrekt som möjligt. Därför utförs löpande kvalitetskontroller och virkesmätarna utbildas fortlöpande. VMF Qbera startar traineeprogram Virkesmätningen står inför stora utmaningar i framtiden. Vi har infört automatisk mätning av massavedsprov genom MAS, mobila mätningsanläggningar. Flera andra moment inom mätningen vid industrierna kommer att automatiseras de närmsta åren. Behovet av tjänster inom energiområdet ökar samtidigt som behov av servicetjänster ute i skogen ökar. Vi utför bl. a kvalitetssäkring av skördarmätning. Detta ökade behov, i kombination med att ett flertal av VMF Qberas befattningshavare på olika nyckelpositioner går i pension inom de närmsta åren, innebär att föreningen är i starkt behov av att förstärka och föryngra organisationen. För att möta det ökade behovet inledde VMF Qbera under 2011 ett traineeprogram där två trainees rekryterades under våren. Målsättningen var att dessa skulle placeras på nyckelbefattningar efter en inskolningstid om ca 1 år. Intresset var stort med många kvalificerade sökanden. Valet föll på Magnus Haapaniemi och Viktor Martinsson. De har under året genomgått ett gediget introduktionsprogram där teori har varvats med praktik inom samtliga delar av VMF Qberas verksamheter. Traineetiden avslutades med projektarbeten. Programmet har blivit väl mottaget såväl hos trainees som bland VMF Qberas övriga anställda. Magnus som är utbildad jägmästare är nu verksam i befattningen Mätningskonsulent, med ansvar för Kvalitetssystemet och mätningsfrågor inom Biobränsleområdet. Viktor, skogsmästare och f.d. virkesköpare tillika skördarförare har antagit befattningen Teknisk konsulent. Han ansvarar nu, i en roll som biträdande MO-chef, särskilt för driften av MAS Södra och är placerad i Karlstad.

15 resultaträkning Belopp i tkr Koncernen Moderföreningen Not Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader 2, Personalkostnader Avskrivning av immateriella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Av- och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i koncernföretag Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader Summa resultat från finansiella poster Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Resultat före skatt Skatt på årets resultat Årets vinst årsredovisning

16 BALANSräkning Belopp i tkr Koncernen Moderföreningen Tillgångar Anläggningstillgångar not Immateriella anläggningstillgångar Licenser Goodwill Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Andelar i intresseföretag 16 Uppskjuten skattefordran Andra långfristiga värdepappersinnehav Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Skattefordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar årsredovisning 2011

17 BALANSräkning Belopp i tkr Koncernen Moderföreningen EGET KAPITAL OCH SKULDER not Eget kapital 20 Bundet eget kapital Inbetalda insatser Reservfond Övriga bundna reserver Fritt eget kapital Balanserad vinst Årets vinst Summa eget kapital Obeskattade reserver Avsättningar Övriga avsättningar Avsättningar för uppskjuten skatt Summa avsättningar Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Förskott från kunder Leverantörsskulder Skatteskulder 92 Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Skulder till koncernföretag 699 Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Inga årsredovisning

18 Kassaflödesanalys Belopp i tkr Koncernen Moderföreningen not Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet, mm Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-)/minskning (+) av rörelsefordringar Ökning (+)/minskning (-) rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av dotterföretag Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Investeringar i materiella anläggningstillgångar Förvärv av verksamhet Investeringar i finansiella tillgångar Avyttring/minskning finansiella anläggningstillgångar Avyttring materiella anläggningstillgångar 170 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Medlemsinsatser Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut årsredovisning 2011

19 Kassaflödesanalys Belopp i tkr Koncernen Moderföreningen Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys not Betalda räntor och erhållen utdelning Erlagd ränta Erhållen ränta Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet mm Av- och nedskrivningar anläggningstillgångar Rearesultat försäljning anläggningstillgångar Rearesultat finansiella tillgångar Övriga avsättninga Summa justeringar som inte ingår i kassaflödet Likvida medel Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa och bank Kortfristiga placeringar jämställda med likvida medel Summa likvida medel Ovanstående poster har klassificerats som likvida medel med utgångspunkten att: De har en obetydlig risk för värdefluktuationer. De kan lätt omvandlas till kassamedel. De har en löptid om högst 3 månader från anskaffningstidpunkten. årsredovisning

20 NOTER Not 1 Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Belopp i tkr om inget annat anges Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens vägledning och allmänna råd, med undantag för redovisning av omstruktureringsreserv där redovisningsrådets rekommendation nr 16 har tillämpats. Koncernredovisning Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Redovisnings rådets rekommendation (RR1:00). Koncernredovisningen omfattar de företag i vilka moderbolaget direkt eller genom dotterföretag innehar mer än 50% av röstetalet, eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande enligt ÅRL 1:4. Av föreningens totala inköp och försäljning mätt i kronor avser 0 % av inköpen och 0 % av försäljningen andra företag inom hela den företagsgrupp som företaget tillhör. Goodwill Koncernmässig goodwill uppkommer när anskaffningsvärdet vid förvärv av andelar i dotterföretag överstiger det verkliga värdet på det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar. Goodwill redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell nedskrivning. Klassificering Anläggningstillgångar, långfristiga skulder och avsättningar består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Värderingsprinciper Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Inventarier, verktyg och installationer 3-8 år Fordringar Fordringar är redovisade till anskaffningsvärde minskat med eventuell nedskrivning. Likvida medel Likvida medel omfattar kassa, omedelbart tillgängliga banktillgodohavanden samt övriga penningmarknadsinstrument med ursprunglig löptid understigande tre månader. Dessa poster värderas generellt till upplupet anskaffningsvärde. Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och det verkliga värdet på balansdagen. Kundfordringar Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. Leverantörsskulder Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp. Skatt Föreningen tillämpar Bokföringsnämndens allmänna råd om redovisning av inkomstskatter, BFNAR 2001:1. Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Obeskattade reserver redovisas inklusive uppskjuten skatteskuld. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden. Omstruktureringsreserv Föreningen tillämpar Redovisningsrådets rekommendation RR16 Avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar för avsättningar. Avsättningen gäller förpliktelser som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till sitt belopp eller till den tidpunkt då de skall infrias. Avsättningen redovisas när en detaljerad omstruktureringsplan har fastställts och omstruktureringen har antingen påbörjats eller annonserats offentligt. Leasing Föreningen tillämpar Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR2000:4 för redovisning av leasingavtal och redovisar därmed alla sina leasingavtal som om de vore operationella. Alla leasingavtal skall således redovisas som nyttjanderättsavtal Not 2 Arvode och kostnadsersättningar till revisorer KPMG Revisionsuppdrag Andra uppdrag Övriga revisorer Revisionsuppdrag 1 1 Summa Not 3 Leasingavgifter avseende operationell leasing Tillgångar som innehas via operationella leasingavtal Totala leasingkostnader Avtalade framtida leasingavgifter Förfaller till betalning inom ett år Förfaller till betalning senare än ett men inom 5 år Summa framtida leasingavgifter Not 4 Anställda, personalkostnader och arvoden till styrelse Medelantalet anställda Sverige Varav män 89% 89% Könsfördelning i styrelse och företagsledning Andel kvinnor Andel kvinnor Styrelsen 0% 0% Företagsledningen består av 3 män och 1 kvinna Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Styrelse och VD varav tantiem Övriga anställda varav vinstandelar Summa Sociala kostnader Varav pensionskostnader Av företagets pensionskostnader avser 479 tkr (f.å. 402 tkr) gruppen styrelse och VD. Löner och ersättningar avser endast personal i Sverige. 20 årsredovisning 2011

21 NOTER Not 5 Licenser Koncernen Moderföreningen Årets aktiverade utgifter, inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan Not 6 Övriga rörelsekostnader Realisationsresultat försäljning av anläggningstillgångar Summa Koncernen Moderföreningen Not 7 Inventarier, verktyg och installationer Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Årets förändringar -Inköp Försäljningar och utrangeringar Genom förvärv av dotterföretag Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Årets förändringar -Försäljningar och utrangeringar Genom förvärv av dotterföretag Avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan Not 8 Resultat från andelar i koncernföretag Realisationsresultat vid försäljningar 986 Summa Not 9 Ränteintäkter och liknande resultatposter Ränteintäkter Realisationsresultat vid försäljningar Återföringar av nedskrivningar Summa Not 10 Bokslutsdispositioner Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan inventarier Summa Koncernen Moderföreningen Not 11 Skatt på årets resultat Aktuell skatt för året -4-4 Uppskjuten skatt Summa Not 12 Goodwill Koncernen Moderföreningen Genom förvärv av dotterföretag 895 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Not 13 Byggnader och mark Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Inköp 174 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Bokfört värde mark i Sverige Not 14 Pågående nyanläggningar Vid årets början Under året nedlagda kostnader Redovisat värde vid årets slut För fritidsboende personal, Floåsen Idre Not 15 Andelar i koncernföretag Ackumulerade anskaffningsvärden Årets anskaffning Redovisat värde vid årets slut Dotterföretag / Org nr / Säte Andel i % 1) Redovisat värde VMF Qbera Mätningssystem AB , Falun Sverige ) Ägarandelen av kapitalet avses vilket överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier. Per förvärvades samtliga aktier i Svensk Masmätning AB, org nr , namnändrat efter förvärvet till VMF Qbera Mätningssystem AB. Bolaget är ett helägt dotterbolag och har konsoliderats i VMF Qberas koncernredovisning per Dotterbolaget har ej bidragit till koncernens resultat under Förvärvade tillgångar och skulder (tkr): Materiella anläggningstillgångar Rörelsefordringar 930 Likvida medel 708 Summa tillgångar Lån Rörelseskulder Summa skulder Summa identifierade nettotillgångar 339 Goodwill 895 Köpeskilling årsredovisning

22 NOTER Not 16 Andelar i intresseföretag Moderföreningen Ackumulerade anskaffningsvärden vid årets början 14 Försäljning -14 Redovisat värde vid periodens slut 0 0 Not 17 Uppskjuten skattefordran /skatteskuld Koncernen Moderföreningen Uppskjuten skattefordran Ingående saldo Årets förändring -Minskning av avsättning -271 Utgående saldo uppskjuten skattefordran Uppskjuten skatteskuld Ingående saldo Förvärv av dotterföretag 16 Utgående saldo uppskjuten skatteskuld Not 18 Andra långfristiga värdepappersinnehav Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Årets förändringar -Tillkommande värdepapper Avgående värdepapper Omklassificeringar till kortfristiga placeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade nedskrivningar -250 Årets förändringar -Omklassificeringar till kortfristiga placeringar 250 Utgående ackumulerade nedskrivningar Utgående redovisat värde, totalt Specifikation av värdepapper Aktieindexobligation Redovisat värde Börsvärde eller motsvarande Räntebärande obligation Redovisat värde Börsvärde eller motsvarande Andel bostadsrättsförening Redovisat värde Bedömt verkligt värde Totalt redovisat värde Totalt börsvärde eller motsvarande Not 19 Kortfristiga placeringar Koncernen Moderföreningen Redovisat värde, totalt Aktieindexobligationer: Börsvärde eller motsvarande Redovisat värde Not 20 Eget kapital Moderföreningen Insatser Reserv- Fritt eget Summa eget fond kapital kapital Ingående balans den 1 januari Nya medlemmar 0 0 Resultatfördelning enligt beslut av årsstämman Årets resultat Eget kapital koncernen Insatser Bundna Fritt eget Summa eget reserver kapital kapital Ingående balans den 1 januari Nya medlemmar 0 0 Årets resultat Eget kapital Moderföreningen Not 21 Obeskattade reserver Ackumulerad skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan inventarier Summa Not 22 Övriga avsättningar Avsättning för omstruktureringsåtgärder Koncernen Moderföreningen Avsättning vid periodens ingång Ianspråktaget under perioden Avsättning vid periodens utgång Not 23 Skulder till kreditinstitut Förfaller senare än ett och tidigare än fem år efter balansdagen Förfaller senare än fem år efter balansdagen 388 Summa skulder till kreditinstitut Ställda säkerheter för skulder till kreditinstitut är tillgångar med äganderättsförbehåll tkr. Not 24 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Personalrelaterade skulder Övriga poster Summa årsredovisning 2011

23 VINSTDISPOSITION Styrelsen före slår att till förfogande stående vinstmedel tkr (f.å tkr), disponeras enligt följande: Avsättes till reservfond 10 Balanseras i ny räkning Summa Falun den lars-erik Eld Ordförande Roger Andersson Anders Berggren Thomas Bouvin Erik Dahl Peter Eklund Ingemar Gillgren hans Johansson Magnus Norrby Göran Olsson johan Sakari lennart Stenquist Mats Tegmyr Anders Rixon Verkställande direktör vår revisionsberättelse har lämnats Ola Forsberg Carina Adestam Martin Semdahl Auktoriserad revisor Koncernens och moderföreningens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på ordinarie föreningsstämma årsredovisning

24 Revisionsberättelse Till föreningsstämman i VMF Qbera ekonomisk förening, org.nr Rapport om årsredovisningen Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för VMF Qbera ekonomisk förening för år Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur föreningen upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderföreningens och koncernens finansiella ställning per och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att föreningsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderföreningen och koncernen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för VMF Qbera ekonomisk förening för år Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt lagen om ekonomiska föreningar. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med lagen om ekonomiska föreningar. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot föreningen. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med lagen om ekonomiska föreningar, årsredovisningslagen eller föreningens stadgar. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Vi tillstyrker att föreningsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Falun den 17 april 2012 Ola Forsberg Carina Adestam Martin Semdahl Auktoriserad revisor 24 årsredovisning 2011

25 Sammanställning över totala kostnader, kkr Kostnadsslag Löner Lönebikostnader Övriga personalkostnader Inhyrd Arbetskraft Lokal och adm omkostnader Avgift SDC Avgift VMU/VMK Övriga Tjänster IT m.m Övriga omkostnader Avskrivningar Rörelsens kostnader Övriga intäkter Intäkter Servicetjänster Summa mätningskostnader Resultat från andelar i koncernföretag Ränteintäkter Räntekostnader Kostnader efter finansnetto Skatt Summa kostnader netto VMF Qbera Organisation VD Anders Rixon DOTERBOLAG VMF Qbera Mätningssystem AB stab Teknik Mats Hansson,mätningstekn. chef Teddy Lindberg, IS och kvalitetssystem Magnus Haapaniemi, mätningskonsulent Viktor Martinsson, teknisk konsulent (50%) Fältorganisation (Mätningsområden) Stödfunktioner PLANERARE/BITR. MO-CH Ari Karjula, Hans Pousette KVALITETSREVISORER Erik Svensson, Christer Forsmark PLANERARE/BITR. MO-CH Mats Eriksson KVALITETSREVISORER Lars Eriksson, Kjell Gustafsson PLANERARE/BITR. MO-CH Christer Andersson, Owe Kilström, Viktor Martinsson (50%) KVALITETSREVISORER Lars Friman, Magnus Storm PLANERARE/BITR. MO-CH Singvald Jansson KVALITETSREVISOR Gunnar Karlsson MO NORR Anders Persson MO MITT Jens Eriksson MO VÄST Jan Nilsson MO ÖST Stefan Backman ADMINISTRATION Chef: Britt Vangen Engström, personalchef Anna Målargården, PA-ansvarig, Johan Sandin, ekonomiansvarig Mats Hammerin, löner & ekonomi Gun Westlund, kontorsadministration & löner VIRKESREDOVISNING & MÄTNINGSBESTÄMMELSER Chef: Peter Högberg, virkesredovisningsansvarig Controller: Sune Adolfsson Agneta Gustafsson, virkesredovisning/support Lilly-Britt Hanses, virkesredovisning utveckling & KVALITET Fredrik Hansson, ansvarig utveckling & kvalitet årsredovisning

26 Styrelse VMF Qberas styrelse Från vänster: Johan Sakari, Anders Berggren, Peter Eklund, Lennart Stenquist, Jan Nilsson, Göran Olsson, Anders Rixon, Johan Karsberg, Britt Vangen Engström, Lars Nyman, Magnus Norrby, Mats Hansson, Roger Andersson, Mats Tegmyr, Hans Johansson, Lars-Erik Eld. ordförande Lars-Erik Eld Köparsidans representanter ordinarie Magnus Norrby, Sågverken Mellansverige Lennart Stenquist, Stora Enso Skog AB Thomas Bouvin, Holmen Skog AB Peter Eklund, Axel Bergkvist AB Hans Johansson, Boo Forssjö AB Johan Sakari, Billerud Skog AB säljarsidans representanter ordinarie Mats Tegmyr, Sveaskog Erik Dahl, Skogssällskapet Ingemar Gillgren, Bergvik Skog AB Göran Olsson, Mellanskog Roger Andersson, Södra Skog Anders Berggren, Mellanskog suppleanter Ingemar Eliasson, Rottneros AB Håkan Rönnbäck, Korsnäs AB Ulf Klensmeden, Stora Enso Skog AB Fredrik Nilsson, AB Karl Hedin Conny Mossberg, Moelven Skog AB Per Olsson, Holmen Skog AB suppleanter Mathias Forsberg, Sveaskog Erik Petré, Häradsskog Magnus Juntikka, Skogssällskapet Erik Ling, Västerås stift Håkan Larsson, Södra Skog Sture Karlsson, Mellanskog verkställande direktör Anders Rixon Adjungerande representanter arbetstagarna ordinarie suppleanter Stig-Göran Olsson Johan Karsberg Bo Carlsson Lars Nyman Jan Nilsson Johan Sandin Revisorer ordinarie suppleanter Carina Adestam Åsa Hellén Martin Semdahl Bennie Johansson Ola Forsberg, KPMG AnneMarie Axelsson, KPMG 26 årsredovisning 2011