Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde torsdagen den 22 september

Transkript

1 KALLELSE Nr 4:2016 Fakultetsnämndens ordförande /263 Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde torsdagen den 22 september Plats: B212, Eskilstuna Tid: kl ca Besked om förhinder att delta vid fakultetsnämndens sammanträde lämnas till Helena Eken Asp senast måndag via epost: eller tel.: Ledamöter: Lene Martin Ordförande Anne Söderlund Vice ordförande Johanna Westerlund Lärarrepresentant Staffan Stranne Lärarrepresentant Cecilia Erixon Lärarrepresentant Elisabeth Uhlemann Lärarrepresentant Joel Lindsten Studeranderepresentant Zainab Heidar Studeranderepresentant Karin Sandberg Doktorandrepresentant Peter Wallin Extern ledamot Bengt Lindberg Extern ledamot Stina Edqvist Extern ledamot Adjungerade: Cecilia Lindh Ordförande för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Håkan Sandberg Ordförande för rekryteringskommittén 5 Tjänstemän: Malin Gunnarsson UFO-chef Helena Eken Asp Sekreterare/ Handläggare UFO Andreas Boberg Biträdande UFO-chef 7 Julia McNamara Handläggare UFO 9-11

2 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr4:2016 Fakultetsnämndens ordförande /263 Ärende Åtgärd Underlag 1. Mötets öppnande 2. Val av justeringsperson Beslut 2 Ftb 3. Fastställande av föredragningslista Beslut 3 Ftb 4. MBL med fackliga organisationer Information 4 Ftb 5. Rapport från rekryteringskommittén Föredragande Håkan Sandberg 6. Akademiernas återrapportering av den årliga ISPuppföljningen Föredragande Anne Söderlund 7. Revidering av regler för utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola Föredragande Andreas Boberg 8. Nominering till hedersdoktor vid Mälardalens högskola 2016 Föredragande Lene Martin Kaffepaus ca Utredning om avveckling av högskoleingenjörsexamen samt högskoleingenjörsprogram i flygteknik Föredragande Julia McNamara 10. Utredning om avveckling av kandidatexamen i informationsdesign utan inriktning Föredragande Julia McNamara 11. Information om deltagande i Universitetskanslersämbetets pilotutvärdering av förskollärarexamen Föredragande Julia McNamara 12. Uppföljning av förutsättningarna för det statsvetenskapliga programmet Föredragande Helena Eken Asp 13. Beslut om behörigheter och urval inför programutbudsbeslut för läsåret 2017/2018 avseende utbildningar på svenska Föredragande Helena Eken Asp Lunch ca Information Information Beslut Beslut Beslut Beslut Information Beslut Beslut 5 Ftb Bil 5:1 6 Ftb 7 Ftb Bil 7:1-2 8 Ftb 9 Ftb Bil 9: Ftb Bil 10: Ftb Bil 11:1 12 Ftb Bil 12: Ftb Bil 13:1

3 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr4:2016 Fakultetsnämndens ordförande /263 Ärende Åtgärd Underlag 14. Revidering av utbildningsplanen för fysioterapeutprogrammet Föredragande Helena Eken Asp Beslut 14 Ftb Bil 14: Jämförelse mellan utbildningsplaner och programscheman för läsåret 2016/2017 Föredragande Helena Eken Asp 16. Återrapportering av uppdrag om principdiskussion för gränsdragning mellan revidering av utbildningsplaner och nyinrättande av utbildningsplaner Föredragande Cecilia Lindh 17. Rapport från arbetsgruppen för ett kvalitetssystem för utbildning och forskning vid Mälardalens högskola Föredragande Lene Martin Kaffepaus ca Diskussion kring innehållet vid fakultetsnämndens internat oktober Föredragande Lene Martin 19. Mötestider 2017 Föredragande Helena Eken Asp Beslut Information Information Beslut Beslut 15 Ftb Bil 15:1 16 Ftb Bil 16:1 17 Ftb 18 Ftb 19 Ftb 20. Rapporter Information 20 Ftb 21. Anmälan av delegationsbeslut Information 21 Ftb 22. Mötet avslutas Information 22 Ftb

4 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr4:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Mötets öppnande 2. Val av justeringsperson Förslag till beslut att utse NN att jämte ordförande justera protokollet. 3. Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut att fastställa föredragningslistan. 4. MBL med fackliga organisationer Inför fakultetsnämndens sammanträde ska underlag för beslut lämnas för MBL till de fackliga organisationerna SACO och OFR. Föredragande: fakultetsnämndens sekreterare Helena Eken Asp Förslag till beslut att notera informationen. Beredning Ärendena i föredragningslistan har behandlats enligt MBL.

5 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr4:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Rapport från rekryteringskommittén Information om det aktuella läget i rekryteringsarbetet utifrån aktuell statuslista. Föredragande: Håkan Sandberg, ordförande i rekryteringskommittén Förslag till beslut att notera informationen. Underlag i ärendet Bilaga 1: Statuslista för rekryteringskommitténs arbete.

6 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr4:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Akademiernas återrapportering av den årliga ISP-uppföljningen Diarienummer: 2015/074 Handläggare: Johan Hellstrand Fakultetsnämnden uppdrog den 10 december 2015 akademicheferna att till fakultetsnämndens möte den 22 september 2016 återrapportera och kommentera 2016 års ISP uppföljning. Prodekan för forskning och forskarutbildning kommer på fakultetsnämndens möte att redogöra för akademiernas återrapportering. Föredragande: Anne Söderlund, prodekan för forskning och forskarutbildning Förslag till beslut att notera informationen. Ärendets beredning Ärendet har beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen i samråd med prodekan för forskning och forskarutbildning. Underlag - Delges -

7 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr4:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Revidering av regler för utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola Diarienummer: 2016/1961 Handläggare: Andreas Boberg Rektor fattade i november 2012 beslut om den första versionen av Regler och riktlinjer för utbildning på forskarnivå, MDH /12. Regeldokumentet, som härefter benämns doktorandreglerna, togs fram i från då gällande Studiehandbok för forskarutbildningen vid MDH i syfte att renodla reglerna som styr forskarutbildningen vid MDH från det processtöd som även återfanns i Studiehandboken. Sedan 2012 har ändringar i nationella eller lokala förordningar och föreskrifter skett varpå ett behov av en revision av doktorandreglerna uppstått. Parallellt med detta har utskottet för forskarutbildning vid ett flertal tillfällen sedan 2012 diskuterat specifika sakfrågor och föreliggande förslag på doktorandregler är reviderade utifrån utskottets slutsatser. Föredragande: Andreas Boberg, biträdande chef för utbildnings- och forskningssektionen Förslag till beslut att föreslå rektor att fastställa Regler för utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola. Ärendets beredning Regelbundet sedan våren 2013 har utskottet för forskarutbildning och ämnesföreträdare för forskarutbildningsämnena deltagit under fördjupningsmöten där dels enskilda sakfrågor diskuterats och dels ett tidigt utkast av föreliggande dokument. Slutsatser från dessa möten har beaktats i liggande förslag på doktorandreglerna. Utförandet av revideringen av regeldokumentet har genomförts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen i samråd med prodekan för forskning och forskarutbildning. Reviderat förslag på doktorandreglerna har behandlats på forskarutbildningsutskottets sammanträde den 30 augusti 2016 och på forskningsutskottets sammanträde den 31 augusti Vidare har högskolejuristerna getts möjlighet att lämna synpunkter på liggande förslag. Samtliga förslag på justeringar har beaktats i bilaga 1 till detta ärende. Underlag Bilaga 1: Förslag på reviderad Regler för utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola Bilaga 2: BeslutsPM Delges Rektor

8 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr4:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Nominering till hedersdoktor vid Mälardalens högskola 2016 Diarienummer: 2016/0047 Handläggare: Åsa Samuelsson-Ökmengil Titeln hedersdoktor kan tilldelas en eller flera personer som uppfyller kriterierna som beskrivs i MDHs policy för hedersdoktorer. Där framgår att hedersdoktorer ska: Stärka MDHs nationella och internationella kontaktnät. Ha en tydlig koppling till MDHs verksamhet, t.ex. forskning, utbildning, samverkan och/eller regionala anknytning. Kunna bidra till MDHs verksamhet och/eller omvärldens bild av MDH. Kandidater till hedersdoktorat kan hämtas ifrån alla delar av samhället, dock normalt inte från personer som är verksamma vid högskolan. Sett över tid bör hedersdoktorernas samlade gärning spegla verksamheten vid MDH och belysa dess mångsidighet. Även aspekter som genus och ämnesområde är viktiga att ta i beaktan. Hittills är hälften av alla utsedda hedersdoktorer kvinnor. En person kan bara utses som hedersdoktor vid MDH en gång. Promovering av hedersdoktor sker under våren 2017 i samband med akademisk högtid. Förslag på hedersdoktorer framförs till dekan som prioriterar förslagen i samråd med rektor och övriga dekaner. Förslagen presenteras därefter för fakultetsnämnden som är det organ som beslutar om vem/vilka som får utses som hedersdoktor. Beslutet får inte medföra några ekonomiska åtaganden för högskolan. Utöver MDHs egna policy för hedersdoktorer finns även Sveriges Universitets- och Högskoleförbunds rekommendationer för utseende av hedersdoktorer (SUHF 2006/18-05) att bejaka; 1. Doktorsvärdighet vid svenskt lärosäte (efter prov eller tidigare hedersdoktorat) bör inte upprepas genom hedersdoktorat med samma beteckning vid annat svenskt lärosäte. 2. Hedersdoktor bör utses av vederbörligt fakultetsorgan eller motsvarande församling vid lärosätet. 3. Hedersdoktorat bör ej ges inom annat ämnesområde eller med annan beteckning än sådant för vilket lärosätet har examinationsrätt för doktorsexamen. Föredragande: Lene Martin, dekan Förslag till beslut att utse NN till hedersdoktor. Ärendets beredning Anställda vid MDH hade fram till den 10 juni 2016 möjlighet att inkomma med nomineringar på hedersdoktorer till dekanus. Förslagen har diskuterats i samband med rektors dekangruppsmöte.

9 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr4:2016 Fakultetsnämndens ordförande /263 Underlag - Delges Rektor, akademichefer, förvaltningschef, kommunikationschef, personalchef.

10 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr4:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Utredning om avveckling av högskoleingenjörsexamen och högskoleingenjörsprogrammet i flygteknik Diarienummer: 2016/1903 och 2016/1904 Handläggare: Julia McNamara Akademin för innovation, design och teknik (IDT) fick i VUB 2016 i uppdrag att utreda konsekvenserna av en avveckling av högskoleingenjörsexamen inom flygteknik med avseende på effekter på högskolans långsiktiga mål. En naturlig följd av en eventuell avveckling av examen är även en avveckling av flygingenjörsprogrammet (IMV20), som leder till nämnda examen. Akademin har den 14 juni 2016 inkommit till fakultetsnämnden med sin utredning om en eventuell avveckling av examen och program. Nämnden ger sina synpunkter innan akademin lämnar sin slutrapport till rektor i början av oktober. Föredragande: Julia McNamara, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att att förorda en avveckling av högskoleingenjörsexamen i flygteknik i enlighet med akademi IDT:s förslag, samt förorda en avveckling av flygingenjörsprogrammet i enlighet med akademi IDT:s förslag. Ärendets beredning Akademins utredning och förslag har förankrats i IDT:s ledningsråd samt i en arbetsgrupp bestående av lektor och ämnesföreträdare Håkan Forsberg, lektor och f.d. avdelningschef Magnus Otterskog, utbildningsledare Dag Nyström och utbildningsledare Annika Björklund. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendet den 31 augusti Underlag Bilaga 1: BeslutsPM Bilaga 2: Akademins utredning Delges Akademichef IDT, administrativ chef IDT, utbildningsledare IDT.

11 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr4:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Utredning om avveckling av kandidatexamen i informationsdesign utan inriktning Diarienummer: 2016/1905 Handläggare: Julia McNamara Akademin för innovation, design och teknik (IDT) fick i VUB 2016 i uppdrag att utreda en avveckling av kandidatexamen i huvudområdet informationsdesign utan inriktning. Bakgrunden är att få examina har utfärdats, endast två stycken sedan Akademin har den 14 juni 2016 inkommit med sin utredning till fakultetsnämnden och föreslår att examen ska behållas. Fakultetsnämnden ger sina synpunkter i ärendet innan akademin lämnar sin slutrapport till rektor i början av oktober. Föredragande: Julia McNamara, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att förorda att behålla kandidatexamen i informationsdesign utan inriktning i enlighet med akademi IDT:s förslag. Ärendets beredning Akademins utredning och förslag har förankrats i akademins ledningsråd och i ämneskollegiet för informationsdesign med ämnesföreträdare Yvonne Eriksson och avdelningschef Karl Schultz. Även examenshandläggare vid sektionen för antagning och examen har tillfrågats. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendet den 31 augusti Underlag Bilaga 1: BeslutsPM Bilaga 2: Akademins utredning Delges Akademichef IDT, administrativ chef IDT, utbildningsledare IDT.

12 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr4:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Information om deltagande i Universitetskanslersämbetets pilotutvärdering av förskollärarexamen Diarienummer: 2016/1844 Handläggare: Julia McNamara Under 2016 och 2017 genomför Universitetskanslersämbetet (UKÄ) en pilotomgång för att testa den kommande modellen för att utvärdera kvalitet på högskoleutbildningar. Föremål för pilotutvärderingen är förskollärar- och grundlärarutbildning vid åtta lärosäten. Vid MDH utvärderas förskollärarutbildningen. Underlag för utvärderingen utgörs av självvärdering, självständiga arbeten och intervjuer. Akademi UKK ansvarar för framtagande av självvärderingen under hösten för inlämning till UKÄ i mitten av december Som ett led i att säkra kvaliteten på självvärderingen har akademi UKK utsett granskare, både internt och externt. Fakultetsnämnden kommer också att ingå som en del i den interna granskningen genom att utse en läsgrupp som har till uppgift att granska och lämna synpunkter på akademins självvärdering. Preliminär period för granskning är 9-22 november Föredragande: Julia McNamara, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att att uppdra till utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå att inom sig utse en läsgrupp bestående av två till tre ledamöter med uppgift att granska självvärderingen, samt i övrigt notera informationen. Ärendets beredning Planering av deltagandet i pilotutvärderingen sker i en projektgrupp på akademi UKK. Utbildnings- och forskningssektionen bidrar med visst stöd vad gäller samordning och återkoppling till fakultetsnämnden. Underlag Bilaga 1: Preliminär tidplan för pilotutvärderingen Delges Akademichef UKK, forskningsledare UKK, ordförande för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå

13 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr4:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Uppföljning av förutsättningarna för det statsvetenskapliga programmet Diarienummer: 2015/1291 Handläggare: Helena Eken Asp Fakultetsnämnden beslutade den 18 februari 2016 att det nya statsvetenskapliga programmet skulle finnas sökbart inför läsåret 2016/2017. Beslutet fattades baserat på information om att det till höstterminen 2016 skulle finnas ett avtal med relevant lärosäte eller att det under höstterminen 2016 skulle rekryteras en lektor i statsvetenskap. I samband med beslutet fattade nämnden också beslut om att följa upp de åtaganden akademin har gjort för att stärka lärarresurserna som är kopplade till programmet. Akademin har nu inkommit med en lägesrapport som beskriver arbetet med att ta fram ett samarbetsavtal med Örebro universitet. Föredragande: Helena Eken Asp, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att att att fakultetsnämnden noterar att akademin inte har uppfyllt de åtaganden som akademin lämnade till fakultetsnämnden den 18 februari, samt fakultetsnämnden under våren 2017 kommer att kvalitetsgranska kandidatexamen i statsvetenskap, samt uppdra till utbildnings- och forskningssektionen att i samråd med dekanerna ta fram förslag på upplägg av kvalitetsgranskning och att förslaget presenteras till nämndens sista möte Ärendets beredning Underlagen från akademin är inskickade till fakultetsnämnden av utbildningsledare Eva Thorin vid EST med kopia till akademichef Thomas Wahl. Underlag Bilaga 1: Rapport om status för samarbete mellan Mälardalens högskola och Örebro universitet Bilaga 2: Förslag till samarbetsavtal mellan Mälardalens högskola och Örebro universitet Delges Akademichef EST, utbildningsledare EST

14 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr4:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Beslut om behörigheter och urval för programutbud för läsåret 2017/2018 avseende utbildningar på svenska Diarienummer: 2016/1212 Handläggare: Helena Eken Asp Akademierna lämnade den 7 september in sina önskemål om utbildningsutbud för 2017/2018. Enligt rektors beslut om ny delegationsordning (2016/1582) är det akademichef som fattar beslut om programutbudet. Enligt rektorsbeslutet ska programutbudsbeslutet föregås av en samordnad beredning genom förvaltningen. Fakultetsnämnden ska säkra kvaliteten i utbildningarna som ges vid Mälardalens högskola och i det uppdraget ingår att fatta beslut om behörigheter och urval inför beslut om programutbud. Fakultetsnämnden har vid sitt möte den 22 september att ta ställning till de förändringar i behörigheter och urval som akademierna önskar. Föredragande: Helena Eken Asp, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att att revidera behörigheter och urval för de angivna utbildningsprogrammen inför programutbudet 2017/2018 i enlighet med akademiernas önskemål, enligt bilaga, samt uppdra till utbildnings- och forskningssektionen att revidera berörda utbildningsplaner med avseende på de ändrade behörigheterna. Ärendets beredning Akademierna har skickat in önskemål om programutbud för läsåret 2017/2018. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen och stämts av med handläggare på sektionen för antagning och examen. Underlag Bilaga 1: BeslutsPM Delges Akademichefer, utbildningsledare

15 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr4:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Revidering av utbildningsplanen för fysioterapeutprogrammet Diarienummer: 2016/2225 Handläggare: Helena Eken Asp Akademin för hälsa, vård och välfärd önskar revidera utbildningsplanen för fysioterapeutprogrammet (GTV01). Bakgrunden till revideringen är främst att den kurs revideringen berör är resurskrävande och akademin behöver göra besparingar men också att studenterna vid de två senaste programvärderingarna har ansett att kursen innehåller mycket upprepningar från tidigare kurser. Den önskade revideringen består i att byta en valbar kurs i årskurs 3 mot en annan valbar kurs. Akademin önskar att revideringen genomförs för studenter antagna från höstterminen Enligt fakultetsnämndens tidigare ställningstagande ska revideringar av utbildningsplanen inte göras för innevarande läsår och enbart i undantagsfall för pågående utbildning. Föredragande: Helena Eken Asp, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att eller att revidera utbildningsplanen för fysioterapeutprogrammet enligt akademins förslag för studenter antagna från hösten 2015 och framåt revidera utbildningsplanen för fysioterapeutprogrammet enligt akademins förslag för studenter antagna från hösten 2016 och framåt. Ärendets beredning Akademins förslag till reviderad utbildningsplan är framtaget av programansvarig. Förslaget har diskuterats med avdelningschef, ämnesansvarig och utbildningsledare på akademin samt studentrepresentanter. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Underlag Bilaga 1: BeslutsPM Bilaga 2: Akademins ansökan Delges Akademichef HVV, administrativ chef HVV, utbildningsledare HVV

16 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr4:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Jämförelse mellan utbildningsplaner och programscheman för läsåret 2016/2017 Diarienummer: 2016/2227 Handläggare: Helena Eken Asp I samband med en förfrågan från universitetskanslersämbetet (UKÄ) angående avvecklade program noterades att programschema och utbildningsplan inte stämde överens i ett av fallen. Även UKÄ uppmärksammade detta och ställde följdfrågor. Detta har även noterats i samband med beredning av ärenden till nämnd och utskott, på samtliga akademier. Förändringar av kurser i programschema får inte göras innan en revidering av utbildningsplanen är godkänd. I samband med granskning kontrollerar UKÄ att högskolan lever upp till det högskolan lovar studenterna, det vill säga att det högskolan anger i utbildningsplanen stämmer. Det måste på akademierna finnas rutiner som säkerställer att det inte sker revideringar i kurser som förs in i programscheman innan revideringen av utbildningsplanen är godkänd av fakultetsnämnden. Föredragande: Helena Eken Asp, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att att uppdra till akademicheferna att beskriva vilka rutiner akademierna har för att säkra att programscheman överensstämmer med utbildningsplanerna, samt akademiernas beskrivningar av rutinerna inkommer till fakultetsnämnden senast den 14 oktober 2016, för diskussion vid nämndens möte den 27 oktober Ärendets beredning Ärendet har beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Underlag Bilaga 1: BeslutsPM Delges Akademichefer, utbildningsledare

17 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr4:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Återrapportering av uppdrag om principdiskussion för gränsdragning mellan revidering av utbildningsplaner och nyinrättande av utbildningsplaner Diarienummer: 2016/2228 Fakultetsnämnden beslutade den 14 april 2016 att ge utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå ett uppdrag att utarbeta ett förslag med principer för gränsdragning mellan revidering av utbildningsplaner och nyinrättande av utbildningsplaner. Utskottet har nu lämnat in ett förslag på principer för gränsdragning. Föredragande: Cecilia Lindh, ordförande utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Förslag till beslut att att utifrån underlag i ärendet och nämndens diskussion uppdra till utbildnings- och forskningssektionen ta fram riktlinjer för revidering respektive nyinrättande av utbildningsprogram, samt riktlinjerna för revidering respektive nyinrättande av utbildningsprogram ska fastställas senast vid fakultetsnämndens sista möte Ärendets beredning Ärendet har beretts av en arbetsgrupp med ledamöter från utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Förslaget till principer för gränsdragning har stämts av med utskottet på deras möte den 31 augusti Underlag Bilaga 1: Utskottets förslag till principer för gränsdragning Delges -

18 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr4:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Rapport från arbetsgruppen för ett kvalitetssystem för utbildning och forskning vid Mälardalens högskola Diarienummer: 2015/2295 Handläggare: Andreas Boberg Bakgrunden till ärendet är det pågående uppdraget från rektor att ta fram förslag på kvalitetssystem för utbildning och forskning vid MDH. På mötet ges en uppdatering av det interna arbetet sedan fakultetsnämndens möte i juni Föredragande: Lene Martin, dekan Förslag till beslut att notera informationen. Ärendets beredning - Underlag - Delges -

19 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr4:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Diskussion kring innehållet vid fakultetsnämndens internat den oktober 2016 Planeringen inför fakultetsnämndens internat den oktober har påbörjats. Vid fakultetsnämndens möte den 22 september kommer en översiktlig planering av upplägget att presenteras. Föredragande: Lene Martin, dekan Förslag till beslut att notera informationen. Ärendets beredning - Underlag - Delges -

20 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr4:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Mötestider 2017 Diarienummer: Handläggare: Helena Eken Asp Mötestider för nämnd och utskott för 2017 kommer att presenteras och beslutas på fakultetsnämndens möte den 22 september. Sedan samverkansavtalet mellan Mälardalens högskola och de fackliga organisationerna är uppsagt hanteras ärenden genom MBL. För att få en bra beslutsprocess behöver mötena för fakultetsnämnden och dess utskott anpassas efter när det går att hantera ärenden genom MBL. I övrigt sker det inga stora förändringar gentemot föregående år. Föredragande: Helena Eken Asp, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att fastställa mötestider för Ärendets beredning Ärendet har beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Underlag - Delges Akademichefer, administrativa chefer, utbildningsledare

21 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr4:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Rapporter Dekan, prodekan för forskning och forskarutbildning samt ordförande för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå rapporterar om händelser sedan fakultetsnämndens senaste möte. Förslag till beslut att notera informationen.

22 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr4:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Anmälan av delegationsbeslut Nedanstående beslut är tagna av dekanus, prodekan och utskott på delegation från nämnden sedan nämndens föregående sammanträde: Datum Beslut Beviljande av försvar av licentiatuppsats Mahnaz Malekzadeh, IDT, ämnet datavetenskap (se även prodekanbeslut nr 35 och nr 45 ovan) Tillfällig utökning av Håkan Sandbergs uppdrag som ordförande i rekryteringskommittén Antagning till forskarutbildning av Emmie Wahlström, HVV, ämnet vårdvetenskap Antagning till forskarutbildning av Sofia Skogevall, HVV, ämnet vårdvetenskap Antagning till forskarutbildning av Julia Callegari, HVV, ämnet socialt arbete Antagning till forskarutbildningens senare del av Pernilla Sundquist, UKK, ämnet didaktik Antagning till forskarutbildningens senare del av Jannika Lindvall, UKK, ämnet didaktik Antagning till forskarutbildning av Benard Abola, UKK, ämnet matematik/tillämpad matematik Antagning till forskarutbildning av Asaph Keikara Muhumuza, UKK, ämnet matematik/tillämpad matematik Antagning till forskarutbildning av Paul Morris, UKK, ämnet didaktik Antagning till forskarutbildning av Jakob Danielsson, IDT, ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Nandinbaatar Tsog, IDT, ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Youssef Zaki, IDT, ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Benard Abola, UKK, ämnet matematik/tillämpad matematik

23 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr4:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Antagning till forskarutbildning av Asaph Keikara Muhumuza, UKK, ämnet matematik/tillämpad matematik Beviljande av disputation Raluca Marinescu, IDT, ämnet datavetenskap Revidering av allmän studieplan forskarutbildningsämnet vårdvetenskap, HVV Revidering av allmän studieplan forskarutbildningsämnet socialt arbete, HVV Revidering av allmän studieplan för forskarutbildningsämnet arbetslivsvetenskap, HVV Antagning till forskarutbildning av Anu Solveig Grönlund, HVV, ämnet vårdvetenskap Antagning till forskarutbildning av Manothai Wongsala, HVV, ämnet vårdvetenskap Antagning till forskarutbildning av Katarina Baudin, HVV, ämnet vårdvetenskap Beviljande av disputation Apala Ray, IDT, ämnet datavetenskap Beviljande av disputation Carina Loeb, HVV ämnet arbetslivsvetenskap Beviljande av försvar av licentiatuppsats Sahar Tahvili, IDT, ämnet datavetenskap Beviljande av disputation Atcharawadee Sriyasak, HVV, ämnet vårdvetenskap Förslag till beslut att notera informationen. 22. Mötet avslutas

24 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bialaga 5.1 Ref.nr. 2016/0008 Professor i sociologi, HVV Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2016/0009 Professor i psykologi, HVV Sista ansökningsdag: Beslut om sakkunniga -Gerd Lindgren, Karlstads universitet Deadline Per Nilsen, Linköpings universitet Inkommit godkänt 11 Beslut om sakkunniga -Jukka Vuori, Arbetsmiljöinstitutet Helsingfors Rekryteringskommitté bildad: Ordförande Håkan Sandberg och vice ordförande Bozena Guziana, Jane P Ståhle, akademirepresentanter: Maria Müllersdorf, Sammanträde planeras Rekryteringskommitté bildad: Ordförande Håkan Sandberg och vice ordförande Bozena Guziana, Jane P Ståhle, akademirepresentanter: Maria Müllersdorf, Ref.nr. 2016/1222 Ansökan om befordran till professor i vårdvetenskap, HVV Ansökan inkom: Ref.nr. 2016/1276 Ansökan om befordran till professor i pedagogik med inriktning mot didaktik, UKK Ansökan inkom: Margareta Asp Niclas Månsson -Kristina Westerberg, Umeå universitet Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana RB Arbete pågår Rekryteringskommitté bildad: Ordförande Håkan Sandberg och vice ordförande Bozena Guziana, Jane P Ståhle, akademirepresentanter: Pia Lindberg, Anette Sandberg Sammanträde Protokoll skrivs Ref.nr. 2016/1038 Ansökan om att antas om docent i förskolepedagogik, UKK Ansökan inkom: Eva Ärlemalm- Hagsér Beslut om sakkunnig -Solveig Hägglund, Karlstads universitet Inkommit godkänt Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana Väntar beslut 1 1 av 96

25 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bialaga 5.1 Ref.nr. 2016/1228 Ansökan om att antas som docent i litteraturvetenskap, UKK Ansökan inkom: Ref.nr. 2016/0706 Ansökan om att antas som docent i socialt arbete, HVV Ansökan inkom: Ref.nr. 2016/1597 Ansökan om att antas som docent i specialpedagogik, UKK Ansökan inkom: Marie Öhman Pernilla Liedgren Tina Hellblom-Thibblin Beslut om sakkunnig -Per Bäckström, Karlstads universitet Deadline Beslut om sakkunnig -Klas Borell, Hälsohögskolan, Jönköping Inkommit godkänt Beslut om sakkunnig Karin Taube, Umeå universitet Inkommit godkänt Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana Protokoll skrivs Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana Väntar beslut Ref.nr. 2016/1563 Ansökan om att antas som docent i specialpedagogik, UKK Ansökan inkom: Gunilla Sandberg Beslut om sakkunnig Mara Westling Allodi Inkommit godkänt Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana Väntar beslut Ref.nr. 2016/0706 Ansökan om att antas som docent i vårdvetenskap, HVV Ansökan inkom: Ref.nr. 2016/0143 Universitetslektorer i vårdvetenskap, HVV Sista ansökningsdag: Christine Gustafsson Sakkunniga letas Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana 7 Beslut om sakkunniga -Claudia Lampic, Karolinska Institutet, Inkommit godkänt -Katarina Hjelm, Linköpings universitet Deadline Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Cecilia Rydlo, Lillemor Stribeck Väntar på beslut 2 2 av 96

26 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bialaga 5.1 Ref.nr. 2016/0579 Universitetslektor i folkhälsovetenskap, HVV Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2016/0875 Universitetslektor i didaktik, UKK Sista ansökningsdag: Beslut om sakkunniga -Ingemar Andersson, Högskolan i Kristianstad Inkommit godkänt -Urban Janlert, Umeå universitet Inkommit godkänt 3 Beslut om sakkunniga -Silwa Claesson, Göteborgs universitet Inkommit godkänt -Eva Hultin, Högskolan i Dalarna Inkommit godkänt Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Lena Hallström, Per Tillgren Väntar på beslut Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Anna Ehrlin, Eva Ärlemalm- Hagsér. Väntar beslut Ref.nr. 2016/1036 Universitetslektor i specialpedagogik, UKK Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2016/1738 Senior Lecturer in English Studies, UKK Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2016/2202 Universitetslektor i socialt arbete, HVV Sista ansökningsdag: sökande Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: 17 sökande Sakkunniga letas Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. 3 3 av 96

27 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bialaga 5.1 Ref.nr. 2016/1371 Professor i företagsekonomi med inriktning organisation. Anhållan inkom (2016/0037) Sista ansökningsdag Ref.nr. 2016/0420 Ansökan om befordran till professor i datavetenskap, IDT Ansökan inkom sökande Sakkunniga letas Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: Ning Xiong Beslut om sakkunniga -Mark Dougherty, Högskolan Dalarna Inkommit godkänt Agnar Aamodt, NTNU, Trondheim, Norge Inkommit godkänt Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: Damir Isovic, Fredrik Ekstrand och Mikael Sjödin. Ref.nr. 2016/0956 Ansökan om befordran till professor i miljöteknik, EST Ansökan inkom Emma Nehrenheim Beslut om sakkunniga -Thore Berntsson, Chalmers Utlåtande inkommit. Godkänt. -Philip de Vaal, Universitetet i Pretoria, Sydafrika Utlåtande inkommit. Godkänt. RB Sammanträde Rekryteringskommitté bildad Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: Thomas Wahl, Erik Dahlquist och Anders Avelin. Ref.nr. 2016/1876 Ansökan om befordran till professor i energiteknik, EST Ansökan inkom Eva Thorin Beslut om sakkunniga Prof Umberto Desideri vid Universitetet i Pisa, Italien S.K. Chou, Professor, Department of Mechanical Engineering, National University of Singapore (NUS) Deadline: Ej klar Sammanträde Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: Ref.nr. 2016/1009 Ansökan om att antas som docent i produkt- Jessica Bruch Beslut om sakkunnig -Lars Bengtsson, Högskolan i Gävle 4 Rekryteringskommitté bildad 4 av 96

28 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bialaga 5.1 och processutveckling, IDT Ansökan inkom Ref.nr. 2016/1226 Universitetslektor i elektronik, IDT Sista ansökningsdag Ref.nr. 2016/1441 Universitetslektor i matematik/tillämpad matematik, inriktningar finansiell matematik och teknisk matematik, UKK Sista ansökningsdag: Deadline sökande Beslut om sakkunniga: Ylva Bäcklund, Uppsala universitet Deadline Dag Stranneby, Örebro universitet Deadline sökande Beslut om sakkunniga - Viktor Abramov Inkommit godkänt -Raimondo Manca Inkommit godkänt Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg. Docentföreläsning Rekryteringskommitté ska bildas: Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande, Håkan Sandberg: Akademiledamöter: Fredrik Ekstrand, Mikael Ekström, Magnus Otterskog Rekryteringskommitté ska bildas: Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande, Håkan Sandberg: Akademiledamöter: Erik Janse, Sammanträde av 96

29 Bilaga (40) Regler för utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola Beslutsdatum: 2016-xx-xx Beslutsfattare: Rektor Diarienummer: 2016/1961 Ansvarig: Utbildnings- och forskningssektionen Dokumenttyp: Regelverk Datum för ikraftträdande: Giltig t.o.m.: Tillsvidare Datum för senast revision: Tre år efter ikraftträdande Föreliggande dokument ersätter tidigare dokument Regler och riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola, dnr MDH /12 Besöksadress: Drottninggatan 12 Besöksadress: Högskoleplan 1 Webb: Postadress: Box 325, Eskilstuna Postadress: Box 883, Västerås E-post: registrotor@mdh.se Tfn: Fax: Tfn: Fax: Org.nr.: av 96

30 Bilaga 7.1 Innehåll 1. Inledning Doktorandreglerna Definitioner av begrepp Målgrupper för doktorandreglerna Högskolans rätt att bedriva forskarutbildning Mål för forskarutbildningen Generella regler för forskarutbildning vid MDH Terminstider Antagning Finansieringskrav Krav på handledning Övergång av doktorand från annat lärosäte Allmän studieplan för forskarutbildning Individuell studieplan för doktorand Forskarutbildningskurser Krav på kursdokumentation Deltagande i forskarutbildningskurs Tillgodoräknande av tidigare utbildning Uppföljning av forskarstudierna Doktorandinflytande över forskarutbildningen Doktoranders rätt till hälsovård, socialt stöd och försäkringar Doktoranders rättighet till semester Doktoranders rätt till stödåtgärder vid funktionsnedsättning Doktoranders rätt till studieuppehåll och studieavbrott Indragning av resurser och avskiljande av doktorander Indragning av resurser Avskiljande Disciplinära åtgärder mot doktorander Doktoranders möjlighet att överklaga beslut fattade av MDH Examen på forskarnivå Doktorsexamen Krav på kursfordringar Krav på doktorsavhandlingen Förhandsgranskning av doktorsavhandlingen Ansökan om att få disputera Offentliggörande/ Spikning av doktorsavhandling Distribution av avhandling av 96

31 Bilaga Disputation Opponent vid disputation Betygsnämnd vid disputation Reservledamot till betygsnämnd vid disputation Betyg på doktorsavhandlingen Licentiatexamen Krav på kursfordringar Krav på licentiatuppsats Förhandsgranskning av licentiatuppsats Ansökan om att få försvara licentiatuppsats Offentliggörande av licentiatuppsats Distribution av licentiatuppsats Licentiatseminarium Opponent vid licentiatseminarium Betygsnämnd vid licentiatseminarium Reservledamot till betygsnämnd vid licentiatseminarium Betyg på licentiatuppsats Examensbenämning på examina på forskarnivå vid MDH Examensbevis Arvode till extern granskare, opponent och betygsnämnd vid disputation eller licentiatseminarium Anställning som doktorand Annonsering av anställning som doktorand Akademitjänstgöring Bisyssla Tjänsteförseelse/Tjänstefel Försäkring Semester Övergångsregler Krav på begränsat antal doktorander per huvudhandledare (avsnitt 2.4) Krav på att någon av huvudhandledare eller handledare ska ha sin huvudsakliga anställning vid högskolan (avsnitt 2.4) Krav på vetenskaplig kompetens hos granskare vid förhandsgranskning av doktorsavhandling eller licentiatuppsats (avsnitt och 3.2.3) Krav på reservledamot vid ansökan om disputation (avsnitt och ) Krav på vetenskaplig kompetens hos opponent vid disputation (avsnitt 3.1.8) av 96

32 Bilaga Krav på avsaknad av doktorand-handledarförhållande (avsnitt och 3.1.9) Bilaga 1 Licentiatexamen Bilaga 2 Doktorsexamen av 96

33 Bilaga 7.1 Förkortningar HAN Högskolans avskiljandenämnd HF Högskoleförordningen (SFS 1993:100) HL Högskolelag (SFS 1992:1434) LOA Lag om offentlig anställning (SFS 1994:260) MDH Mälardalens högskola PAN Personalansvarsnämnd SFS Svensk författningssamling UKÄ Universitetskanslersämbetet ÖNH Överklagandenämnden för högskolan 5 10 av 96

34 Bilaga Inledning 1.1. Doktorandreglerna Föreliggande dokument, som i det efterföljande benämns doktorandreglerna, innehåller nationella såväl som lokala regler som ska tillämpas för all forskarutbildning som bedrivs vid Mälardalens högskola, MDH. Den första versionen av doktorandreglerna beslutades av rektor Detta är den andra versionen av doktorandreglerna, första revisionen. Doktorandreglerna anses vara en lägstanivå för en väl fungerande forskarutbildning. Reglerna i detta dokument gäller för samtliga doktorander som antagits till forskarutbildning vid MDH, oavsett om antagningsdatum var före dokumentversionens ikraftträdande. Doktoranden har dock alltid rättigheten att följa forskarutbildningsämnets allmänna studieplan som var gällande då doktoranden antogs. Införandet av en ny regel, som riskerar att försvåra genomförandet av befintliga doktoranders forskarutbildning, regleras med övergångsregler som under en begränsad tidsperiod undantar befintliga doktorander från den nya regeln. Respektive akademi kan ha ytterligare lokala regler som doktorander antagna vid akademin måste följa. Akademins regler får inte vara motstridiga de regler som återfinns i doktorandreglerna. Därtill kan ett forskarutbildningsämne ha specifika regler för samtliga doktorander antagna till ämnet. Sådana regler återfinns i den allmänna studieplanen för ämnet. Som komplement till doktorandreglerna finns studiehandboken för utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola. Studiehandboken utgör ett mer riktat processtöd och preciserar reglerna som återfinns i föreliggande dokument eller beskriver praxis vid MDH för vissa moment i forskarutbildningen. I de fall olika tolkningar kan göras mellan skrivningar i doktorandreglerna och studiehandboken är doktorandreglernas skrivning överordnat studiehandbokens skrivning Definitioner av begrepp - Doktorand avser en student som är antagen till och bedriver utbildning på forskarnivå enligt 1 kap. 4 högskoleförordningen 6 11 av 96

35 Bilaga 7.1 (1993:100), HF. Begreppet doktorand innefattar samtliga studenter som genomgår en utbildning på forskarnivå oberoende av finansieringsform eller om utbildningen avses avslutas med en licentiatexamen eller en doktorsexamen. - Avhandling avser i detta dokument både doktorsavhandling och licentiatuppsats. Om endera arbete benämns enskilt används doktorsavhandling respektive licentiatuppsats Målgrupper för doktorandreglerna Reglerna i detta dokument riktar sig både till blivande och antagna doktorander såväl som annan personal vid högskolan som arbetar med frågor rörande utbildning på forskarnivå. Även personer verksamma utanför MDH och som bistår forskarutbildningen vid MDH på något sätt omfattas även av reglerna och ska därmed följa doktorandreglerna Högskolans rätt att bedriva forskarutbildning Av 1 kap. 11 högskolelagen (1992:1434), HL, framgår att examina på forskarnivå får utfärdas vid universiteten. Vidare framgår av 1 kap. 12 HL att den myndighet som regeringen bestämmer beslutar om tillstånd att utfärda examina 1) på forskarnivå för högskolor, som inte är universitet. Av 2:2 i förordning med instruktion för Universitetskanslersämbetet (2012:810) framgår att Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ansvarar för prövning av frågor om examenstillstånd enligt 1 kap. 11, 12, 14 och 15 HL. Högskolor kan därmed ansöka hos och erhålla rätten av UKÄ att utfärda examen på forskarnivå inom ett avgränsat forskarutbildningsområde enligt 1 kap. 12, HL och 6 kap. 5c HF. Högskolor som har erhållit rättigheten att examinera inom ett forskarutbildningsområde har i enlighet med 6 kap. 25 HF rätt att inrätta forskarutbildningsämnen Mål för forskarutbildningen Utbildning på forskarnivå ska väsentligt bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå eller motsvarande kunskaper, enligt 1 kap. 9a HL. Vidare ska utbildning på forskarnivå, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning enligt 1 kap. 9a HL. Högskoleförordningens andra bilaga anger de 7 12 av 96

36 Bilaga 7.1 allmänna krav och examensmål på kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, samt värderingsförmåga och förhållningssätt som ska uppfyllas för att erhålla en examen på forskarnivå. De allmänna kraven och målen är återgivna i detta dokument; Bilaga 1 Licentiatexamen respektive Bilaga 2 Doktorsexamen. Efter genomgången forskarutbildning ska doktoranden ha uppnått de kunskaper och färdigheter som finns beskrivna i de nationella examensmålen för utbildning på forskarnivå såväl som de lokala examenskrav som satts upp för respektive forskarutbildningsämne. De lokala examenskraven avser främst kursfordringar och krav på avhandlingsarbete, men kan gälla specifika kompetenser. Lokala examenskrav återfinns i respektive ämnes allmänna studieplan. 2. Generella regler för forskarutbildning vid MDH 2.1. Terminstider Rektor fastställer genom föreliggande dokument terminstider för forskarutbildningen. Utbildningsmoment såsom disputation och försvar av licentiatuppsats ska genomföras under terminstid. Vårterminen sträcker sig från och med den första måndagen efter trettondagen till och med tisdag före midsommar. Höstterminen sträcker sig från och med första måndagen i tredje veckan i augusti till och med fredagen före julafton Antagning Antagning av doktorand till forskarutbildning vid MDH följer den vid högskolan fastställda antagningsordningen. 1 Krav på denna framgår av 6 kap. 3 HF andra stycket. Behörighetskrav och urvalsgrunder för antagning till ett forskarutbildningsämne återfinns i den allmänna studieplanen för ämnet. 1 Antagningsordning för utbildning på forskarnivå, dnr MDH / av 96

37 Bilaga 7.1 I enlighet med 7 kap. 34 HF får endast så många doktorander som kan erbjudas handledning och godtagbara studievillkor i övrigt och som har studiefinansiering enligt 7 kap. 36 HF antas till utbildning på forskarnivå. Genom att akademichefen godkänner en ansökan om antagning av doktorand garanterar värdakademin att tillräckliga resurser finns för hela den tilltänkta studieperioden. För doktorander som efter antagning till forskarutbildning ska anställas som doktorand åtföljs antagningen till forskarutbildningen även av ett anställningsbeslut enligt särskild ordning Finansieringskrav Utbildning på forskarnivå kan finansieras på olika sätt. Förordnat är att en doktorand endast får antas till forskarutbildning om den sökande anställs som doktorand, beviljas utbildningsbidrag 2 eller om MDH bedömer att finansieringen kan säkras under hela utbildningen och att den sökande kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra respektive åtta år gällande för licentiatexamen respektive doktorsexamen enligt 7 kap. 36 HF. För doktorander som vid antagning genomgår sin forskarutbildning inom ramen för en anställning utanför högskolan, ska ansvarig akademi vid MDH stå för finansieringen om doktorandens anställning upphör under berättigad forskarutbildningsperiod eller om företaget försätts i konkurs under samma tidsperiod. Detta under förutsättning att rektor inte beslutat om tillbakadragning av resurser i enlighet med 6 kap. 30 HF. Adjunkter eller andra anställda vid MDH eller annat lärosäte kan antas till forskarutbildning om det finns utrymme att inom anställningen bedriva forskarstudier om minst 50 % av sin anställning. I de fall forskarutbildningen finansieras genom stipendium ska ansvarig akademi teckna en försäkring med Kammarkollegiet som gäller då doktorandens stipendium bortfaller på grund av frånvaro från studierna vid sjukdom eller föräldraledighet enligt 1 kap. 11c HF. Utöver detta ansvarar akademin för att säkerställa att den stipendiefinansierade doktoranden får motsvarande lönenivå efter 2 MDH har däremot valt att inte anta doktorander med finansieringsformen utbildningsbidrag. Därigenom kan doktorander endast antas till forskarutbildning vid MDH om de anställs som doktorand eller om finansieringen under hela den tänkta studieperioden kan säkras på annat sätt av 96

38 Bilaga 7.1 skatt som gäller för doktorander med anställning som doktorand enligt doktorandstegen. 3 Hur akademin täcker eventuell merkostnad för stipendiefinansierade doktorander ska vara säkerställt vid antagning av den stipendiefinansierade doktoranden. Samtliga doktorander, oavsett finansieringsform, har rätt till samma villkor på arbetsplats såsom arbetsmiljöfrågor, övriga omkostnader i utbildningen såsom litteratur, tillgång till material, konferensdeltagande etcetera som doktorander med en anställning som doktorand. Akademin ansvarar för att förutsättningar för detta finns, men finansiering av omkostnaderna får skilja sig åt mellan doktorander med olika finansieringsformer Krav på handledning Varje doktorand antagen till forskarutbildning ska ha minst två handledare utsedda, varav den ena ska utses som huvudhandledare enligt 6 kap. 28 HF. Reglerat i högskoleförordningen är dessutom att högskolan endast får anta så många doktorander till utbildning på forskarnivå som det kan erbjudas handledning till enligt 7 kap. 34 HF. MDH har beslutat att varje doktorand har rätt till handledning motsvarande minst 100 timmar per år (avseende heltidsstudier). För doktorander med lägre aktivitetsgrad reduceras handledningstiden med motsvarande. Detta är en miniminivå som tillhandahålls av huvudhandledaren tillsammans med en eller flera handledare. MDH eftersträvar dock att erbjuda varje doktorand den handledning som den enskilde doktoranden anses behöva. Ingen huvudhandledare ska vara uppbunden vid mer handledning än motsvarande sju doktorander på heltid. Vid MDH ska huvudhandledaren för en doktorand vara anställd vid högskolan, vara disputerad och vara docent- eller professorskompetent. Vidare ska huvudhandledaren ha genomgått en handledarutbildning med godkänt resultat från ett svenskt lärosäte. Dessutom bör huvudhandledaren ha någon tidigare erfarenhet av handledning av doktorander. Handledaren ska vara disputerad forskare eller ha motsvarande kompetens. Vidare bör handledaren ha genomgått handledarutbildning, eller ha intentionen att delta vid en handledarutbildning inom det kommande året. 3 Ytterligare information om doktorandstegen återfinns på internportalen av 96

39 Bilaga 7.1 Det finns inget direkt krav på att handledaren ska vara anställd vid MDH, men någon av huvudhandledaren eller handledaren ska ha sin huvudsakliga anställning vid högskolan. Vidare ska huvudhandledaren eller minst en av handledarna, om flera handledare är utnämnda, vara verksam vid värdakademin för det forskarutbildningsämne som doktoranden är antagen till. De övriga handledarna kan vara verksamma vid någon annan akademi eller organisation som värdakademin har forskningssamarbete med. MDH har valt att även utnämna en tredje kategori handledare som är utöver högskolans åtagande enligt kraven i 6 kap. 28 HF. Den tredje kategori handledare benämns extern handledare och utnämns av utskottet för forskarutbildning. En extern handledare är inte anställd vid högskolan, ska vara disputerad forskare eller ha motsvarande kompetens, men behöver inte formellt ha genomgått en handledarutbildning. Den externa handledaren erbjuder handledning utöver de 100 timmar per år som erbjuds av huvudhandledaren tillsammans med övriga handledare. (OBS! förväxla inte extern handledare med kategorin handledare som kan inkludera externa personer med anställning utanför MDH). Den externa handledaren har inte rätt till att kräva ekonomisk ersättning för sin handledning. Arbetsfördelningen mellan huvudhandledare, handledare och eventuella extern handledare, se nedan, får dessa sinsemellan besluta om. I enlighet med 6 kap. 28 HF har en doktorand rätt till handledning under hela studietiden så länge inte rektor med stöd av 6 kap. 30 HF har beslutat om annat. Enligt 6 kap. 28 HF, andra stycket, har en doktorand som begär det rätt att byta handledare. Beslut om handledarbyte fattas av fakultetsnämnden eller på delegation från nämnden. Om en huvudhandledare eller handledare upprepade gånger missköter sitt handledaruppdrag ska fakultetsnämnden besluta om att dra in förordnandet som huvudhandledare eller handledare Övergång av doktorand från annat lärosäte I enlighet med 7 kap. 38 HF accepterar MDH övergång av antagen doktorand från annat lärosäte under förutsättning att huvudparten av forskarutbildningen äger rum vid MDH och att den tidigare forskarutbildningen var inom ett område som MDH har rätt att utfärda examen på forskarnivå inom. Övergång till forskarutbildning får ske utan ny antagning av doktoranden och vid övergång ska akademichef säkerställa att finansiering och handledning för av 96

40 Bilaga 7.1 kvarvarande studieperiod kan garanteras enligt samma kriterier som vid antagning av ny doktorand. Beslut om övergång fattas av fakultetsnämnden eller på delegation av denne Allmän studieplan för forskarutbildning För varje ämne, vilket högskolan anordnar en forskarutbildning inom, ska det finnas en allmän studieplan enligt 6 kap. 26 HF. I den allmänna studieplanen ska utbildningens huvudsakliga innehåll, krav på särskild behörighet samt övriga föreskrifter som behövs beskrivas enligt 6 kap. 27 HF. MDH har valt att inkludera kriterier för grundläggande behörighet, beskrivning av urvalsgrunder, beskrivning av obligatoriska moment, krav på avhandlingsarbete och kursfordringar för det enskilda forskarutbildningsämnet i den allmänna studieplanen för ämnet. I de fall ämnesspecifika examensmål finns preciserade för ämnet återfinns dessa i den allmänna studieplanen. Därutöver får förkunskapsrekommendationer som inte utgör formella behörighetskrav samt övrig relevant information anges i den allmänna studieplanen Individuell studieplan för doktorand För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan enligt 6 kap. 29 HF. MDH har valt att ett förslag på en individuell studieplan ska biläggas ansökan om antagning till forskarutbildning. Den individuella studieplanen ska innehålla högskolans och doktorandens åtaganden och en tidsplan för doktorandens utbildning enligt 6 kap. 29 HF. Huvudhandledaren, eller tilltänkt huvudhandledare, ansvarar för att en individuell studieplan upprättas. Den individuella studieplanen ska planera doktorandens utbildning så att doktoranden har förutsättningar att uppnå examensmålen för forskarutbildningen inom uppsatt tid. I den individuella studieplanen ska därför relevanta aktiviteter som ger förutsättningar att nå de nationella såväl som ämnesspecifika examensmålen preciseras. Vidare ska forskningsprojektets innehåll, uppläggning och tidsplanering beskrivas i en projektplan. Det ska framgå hur hela utbildningstiden finansieras (finansieringsplan ska återfinnas i den individuella studieplanen eller i de fall ett avtal ligger till grund för en säkrad finansiering ska en hänvisning till avtalets diarienummer återfinnas). Dessutom ska huvudhandledare och övriga handledare som utsetts till doktoranden framgå av den av 96

41 Bilaga 7.1 individuella studieplanen. Vidare ska planerad och faktiskt uppskattad progression i utbildningen och planerad och faktisk aktivitetsgrad framgå. Genom fastställandet av den individuella studieplanen godkänner högskolan att den information som återfinns i den individuella studieplanen ger doktoranden förutsättningar att nå examensmålen inom avsatt tid. Genom akademichefens, huvudhandledarens och doktorandens godkännande intygar respektive part att samråd skett kring de åtaganden som framgår av den individuella studieplanen. För forskningsprojekt som kräver ett beviljat tillstånd för att kunna genomföras, exempelvis etiskt tillstånd, ska en kopia på ett beviljat tillstånd biläggas studieplanen eller så ska det beviljade tillståndets diarienummer framgå av den individuella studieplanen. Detta gäller inte vid antagning utan sker vid de regelbundna uppföljningarna. Huvudhandledaren ansvarar för bedömning om ett specifikt tillstånd behövs för att genomföra ett forskningsprojekt. Akademichefen ansvarar för att erforderliga tillstånd finns beviljade och diarieförda för pågående forskning vid akademin. Ett tillstånd ska vara beviljat före berörd forskning påbörjas. För att MDH ska kunna avvika från det åtagande som preciserats i den individuella studieplanen i samråd med doktoranden krävs att doktoranden anmäler om studieavbrott, att rektor fattar beslut om indragning av resurser i enlighet med 6 kap. 30 HF, eller genom att Högskolans avskiljandenämnd (HAN) 4 beslutar om avskiljande enligt 4 kap. 6 HL Forskarutbildningskurser Krav på kursdokumentation För alla forskarutbildningskurser, inklusive individuella läskurser (där en kurs skräddarsys för enskilda doktoranders utbildningar), ska skriftlig dokumentation om kursansvarig, examinator, syfte med kursen (lärandemål), examinationsbeskrivningar, kursens omfattning och betygsskala finnas tillgänglig för kursdeltagare före kursstart. Denna dokumentation ska kvalitetssäkras och granskas av handledarkollegiet eller motsvarande för berört forskarutbildningsämne före kursstart. För återkommande forskarutbildningskurser ska en kursplan vara upprättad före kursstart. Kursplanen ska då beslutas av akademichef eller av denne delegerad person. I kursplanen ska det specificeras, 4 Se vidare på Högskolans avskiljandenämnds hemsida: av 96

42 Bilaga 7.1 utöver det som finns omnämnt i ovanstående stycket, kursens huvudsakliga innehåll, kursens nivå, och eventuella förkunskapskrav eller krav på särskild behörighet för att antas till kursen. Utöver detta får annan relevant information återfinnas. Samma dokumentationskrav gäller för högskolegemensamma forskarutbildningskurser. Dessutom ska kursens högskoleövergripande relevans kvalitetssäkras, granskas och bedömas av fakultetsnämnden, eller på delegation av denne, före ett beslut om inrättandet av högskolegemensamma kurser fattas. Inrättande av forskarutbildningskurser fattas utifrån rektors delegation. Examination av forskarutbildningskurser kan genomföras genom en muntlig eller en skriftlig kunskapsbedömning. Betyg beslutas av en utsedd examinator som enligt 6 kap. 18 HF ska vara en lärare. Lärare är enligt 3 kap. 2 HL professor och lektor. Högskolelagens 3 kap. 6 ger högskolan rätt att själv bestämma vilka kategorier av lärare utöver professor och lektor som ska anställas. Övriga kategorier av lärare vid MDH återfinns i högskolans anställningsordning. 5 För att säkerställa kvaliteten på examinationsmoment bör examinator och huvudhandledare/handledare i möjligaste mån ej vara samma person, detta är dock inte otillåtet. Exempel då examinator och huvudhandledare/handledare kan vara samma person är vid individuella läskurser Deltagande i forskarutbildningskurs Huvudhandledaren bedömer forskarutbildningskursers relevans för en enskild doktorands forskarutbildning. Bedömningen och godkännandet av kursdeltagande ska göras före kursstart. För att säkerställa att forskarutbildning vid MDH håller en hög kvalitet bör utbildningsdelen inkludera kurser på avancerad nivå som lägst. 6 Bedömer huvudhandledaren att endast en del av en kurs har relevans för den enskilde doktorandens forskarutbildning ska den av huvudhandledaren bedömda kursomfattningen meddelas skriftligen till kursansvarig före kursstart. I meddelandet ska det framgå att doktoranden har tagit del av bedömningen om kursens omfattning i utbildningsmomentet. Huvudhandledare och doktorand bär 5 Dnr CF-P-381/10 6 Lokal examensordning vid Mälardalens högskola, dnr MDH / av 96

43 Bilaga 7.1 gemensamt ansvar att delge kursansvarig omfattningen före kursstart. Huvudhandledarens godkännande av kursdeltagande kan ske genom att enskilda kurser specificeras i doktorandens individuella studieplan eller i anslutning till ansökan om kursdeltagande. Efter godkänt examinationsmoment åligger det kursansvarig att säkerställa att respektive kursdeltagares kurspoäng registreras i Ladok. Alla doktorander som genomgår en kurs ska ges möjlighet att via en kursutvärdering framföra sina synpunkter på kursen, enligt 1 kap. 14 HF. Efter sammanställning av utvärderingen är högskolan skyldig att informera om utfallet och eventuella beslut om åtgärder som fattats till följd av kursutvärderingarna. Dessa resultat ska hållas tillgängliga för studenten enligt 1 kap. 14 HF Tillgodoräknande av tidigare utbildning En student får genom ett tillgodoräknande tillgodose sig tidigare genomförd högskoleutbildning med godkänt resultat i den kommande utbildningen enligt 6 kap. 6 HF. Viktigt för all tillgodoräknande är att den utbildning som ska tillgodoräknas inte skiljer sig i någon väsentlig utsträckning, med avseende på kunskap och färdighet, i jämförelse till den utbildning vilken den är avsedd att tillgodoräknas enligt 6 kap. 6 HF. Annan utbildning än den som står omnämnd i 6 kap. 6 HF får tillgodoräknas om de kunskaper och färdigheter som doktoranden åberopar är av sådan beskaffenhet och omfattning att de i huvudsak svarar mot utbildning på forskarnivå enligt 6 kap. 7 HF. Vidare får motsvarande kunskaper och färdigheter som förvärvats i yrkesverksamhet tillgodoräknas enligt 6 kap. 7, HF. Vid MDH är det akademichef 7 eller av denne delegerad person som fattar beslut om en genomförd högskoleutbildning eller yrkesverksamhet får tillgodoräknas i forskarutbildning. Detta ska ske efter prövning enligt 6 kap. 8 HF. Vid MDH finns en tillgodoräknandeordning upprättad som ger information om hur tillgodoräknande sker. 8 Beslut om 7 Rektors delegation av beslutanderätt inom Mälardalens högskola, dnr 2016/ Lokal tillgodoräknandeordning vid Mälardalens högskola, dnr 2015/ av 96

44 Bilaga 7.1 tillgodoräknande kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan 9. För att säkerställa hög kvalitet på forskarutbildningen vid MDH ska inte kurser på grundnivå tillgodoräknas i examen på forskarnivå. Dock kan det i undantagsfall tillgodoräknas delar av en grundutbildningskurs i examen på forskarnivå för enskilda doktorander då syftet är att säkerställa uppfyllnad av examensmålen. Kurser som ger behörighet att antas till forskarutbildning får inte tillgodoräknas i forskarutbildningen. Detta gäller oavsett nivå på den behörighetsgivande kursen Uppföljning av forskarstudierna I enlighet med 6 kap. 29 HF ska den individuella studieplanen regelbundet följas upp och efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare ändras av högskolan i den utsträckning som behövs. Vid MDH ska doktorandens individuella studieplan följas upp minst en gång per år. Vikt vid uppföljningen ska läggas på uppföljning av uppnådda studieresultat, faktisk aktivitetsgrad och progression i forskarstudierna i relation till de nationella examensmålen och eventuella ämnesspecifika examensmål. Utbildningstiden får bara förlängas om det finns särskilda skäl till det enligt 6 kap. 29 HF. Huvudhandledaren ansvarar för att uppföljning av den individuella studieplanen genomförs. MDH har bestämt att ett uppföljningssamtal mellan doktoranden, och dess huvudhandledare och handledare ska genomföras minst en gång per år. Externa handledare behöver inte delta vid uppföljningssamtalet även om detta är att föredra. Ansvaret för att ett sådant samtal genomförs har huvudhandledaren. Efter cirka halva studietiden, avseende utbildning med doktorsexamen som slutmål, ska en avstämning av avhandlingsarbetet genomföras. Detta kan ske genom antingen ett licentiatseminarium (då en licentiatuppsats skrivs), eller vid ett halvtidsseminarium där uppnådda resultat granskas. Sådana seminarier ska genomföras offentligt och anförandet ska annonseras internt och vid ett licentiatseminarium även externt. Regler för licentiatseminariet återfinns under avsnitt och reglerna kan även med fördel användas som riktlinjer vid halvtidsseminariet, dock behöver ingen betygskommitté utses vid en sådan uppföljning av 96

45 Bilaga Doktorandinflytande över forskarutbildningen Studenter vid MDH har rätt att utöva inflytande över sin utbildning vid högskolan enligt 1 kap. 4 a HL. Det är även högskolans skyldighet att verka för att studenterna tar en aktiv roll i arbetet att vidareutveckla utbildningen. Studenter har rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation enligt 2 kap. 7 HL. Dessutom reglerar 2 kap. 14 HF att då beslut fattas eller beredning genomförs av en enda person ska information lämnas till och i samråd med en studentrepresentant i god tid före beslutet eller slutförandet av beredningen. Om beslut fattas av en grupp av personer enligt 2 kap. 6 andra stycket HL, har studenter rätt att vara representerade med minst tre ledamöter. Antalet får dock vara färre om det finns särskilda skäl med hänsyn till det totala antalet i gruppen i enlighet med 2 kap. 14 HF. Studenter har rätt att vara representerade med tre ledamöter i högskolestyrelsen enligt 2 kap. 7 a HF. Rektor har beslutat att doktorander med anställning som doktorand har rätt till 10 % arbetstidsnedsättning för uppdrag som doktorandrepresentant i olika organ. 10 Den doktorand som agerar som ordförande i doktorandrådet har rätt till 20 % arbetstidsnedsättning enligt samma rutin. Denna tid avräknas från möjlighet till akademitjänstgöring enligt 5 kap. 2 HF Doktoranders rätt till hälsovård, socialt stöd och försäkringar Studenter, inberäknat doktorander, ska ha tillgång till hälsovård samt särskilt förebyggande hälsovård som har till ändamål att främja studenters fysiska och psykiska hälsa enligt 1 kap. 11 HF. Högskolan ska även ansvara för andra uppgifter av studiesocial karaktär som stöder studenter i deras studiesituation eller underlättar övergången till arbetslivet samt för att studenterna i övrigt har en god studiemiljö enligt 1 kap. 11 HF. 10 Rutiner för det organisatoriska studentinflytandet, dnr 2016/ av 96

46 Bilaga 7.1 Vidare ansvarar MDH för att doktorander är försäkrade för personskada enligt 1 kap. 11 a HF. Försäkringen ska avse sådan skada som har uppkommit till följd av olycksfall eller framkallats av sådan smitta som avses i 5 förordning om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd (1977:284) med tillhörande bilaga. Försäkringen omfattar skada som har inträffat i samband med högskoleutbildning i Sverige. Försäkringen gäller under skoltid och vid direkt färd mellan bostaden och den plats skoltiden tillbringas. 11 I högskolans försäkring ingår reseförsäkring för resor inom Sverige, men däremot inte för utrikesresor. För utrikesresor och utlandsvistelser kan doktoranden vara försäkrad om doktoranden reser eller vistas utomlands på uppdrag av högskolan. För ytterligare information om vad som gäller vid det enskilda fallet ska personalsektionen kontaktas i god tid före avresa. Doktorander berörs av MDH:s likabehandlingsplan i lika stor utsträckning som anställda vid lärosätet. Ovanstående rättighet gäller samtliga doktorander oavsett finansieringsform Doktoranders rättighet till semester Doktorander som har sin anställning i en annan organisation omfattas av de regler och avtal som finns i den aktuella organisationen och anställningen. Stipendiefinansierade doktorander omfattas inte av några regler eller statliga avtal. MDH har dock beslutat att stipendiefinansierade doktorander har rätt till minst tre veckors semester per år utan att förlora stipendieersättning, detta under förutsättning att MDH:s regel inte strider mot eventuella regler och riktlinjer som berättigar stipendiet. I sådana fall gäller de regler som berättigar stipendiet Doktoranders rätt till stödåtgärder vid funktionsnedsättning MDH eftersträvar att så långt som möjligt erbjuda alla studenter med funktionsnedsättning stödåtgärder så att studierna kan bedrivas på samma villkor som för studenter utan funktionsnedsättning. Detta gäller även för doktorander. 11 Se vidare på Kammarkollegiets hemsida: av 96

47 Bilaga 7.1 Det åligger doktoranden att meddela att särskilda behov föreligger så att högskolan erbjuds möjlighet att få fram erforderligt hjälpmedel för att underlätta studierna Doktoranders rätt till studieuppehåll och studieavbrott En doktorand har rätt att ansöka om studieuppehåll eller anmäla studieavbrott i sin forskarutbildning. Ett studieuppehåll spänner sig över en fördefinierad och tidsbegränsad period och doktoranden fortsätter sin utbildning när tidsperioden för studieuppehållet löpt ut. Doktorander som är anställda som doktorand ska vid ansökan om studieuppehåll även ansöka om tjänstledighet från anställningen. Doktorander med annan finansiering kan i vissa fall även behöva ansöka om tjänstledighet. Utbildningstiden får bara förlängas om det föreligger särskilda skäl för studieuppehållet i enlighet med 6 kap. 29 HF. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet enligt 6 kap. 29 HF. Beslut i frågan om studieuppehåll fattas av akademichef i samråd med huvudhandledare. MDH:s beslut kan inte överklagas enligt 12 kap. 2 och 4 HF. En anmälan om studieavbrott innebär att doktoranden avslutar sin forskarutbildning. Doktoranden måste bli antagen till forskarutbildningen på nytt innan doktoranden kan fortsätta sin utbildning. Anmälan om studieavbrott kan enbart göras av doktoranden Indragning av resurser och avskiljande av doktorander Indragning av resurser MDH ska dra tillbaka handledning och andra resurser för doktorander som i en väsentlig utsträckning åsidosätter sina åtaganden i den individuella studieplanen enligt 6 kap. 30 HF. Prövning av ett sådant beslut görs efter att doktoranden och dess huvudhandledare och handledare getts möjligheten att yttra sig i ärendet, och på grundval av dessa redogörelser och annan tillgänglig utredning. Vid bedömning ska det även vägas in huruvida MDH uppfyllt sina åtaganden i den individuella studieplanen. Beslut i fråga fattas av rektor och får inte av 96

48 Bilaga 7.1 delegeras vidare enligt 6 kap. 36 HF. Beslutet ska vara skriftligt och motiverat enligt 6 kap. 30 HF. För doktorander med en doktorandanställning gäller att resurser inte får dras in för den tid som doktoranden är anställd som doktorand enligt 6 kap. 30 HF. Rätt att få tillbaka handledning och andra resurser som blivit tillbakadragna i enlighet med 6 kap. 30 HF kan erhållas efter ansökan hos rektor enligt 6 kap. 31 HF. Doktoranden måste då genom uppvisandet av tillkomna studieresultat av beaktansvärd kvalitet och omfattning eller på annat sätt göra sannolikt att doktoranden kan fullgöra sina återstående åtaganden enligt den individuella studieplanen enligt 6 kap. 31 HF Avskiljande Vid bedömningen att det föreligger en påtaglig risk att en doktorand kan komma att skada annan person eller värdefull egendom under utbildningen och att doktoranden lider av en psykisk störning, missbrukar alkohol eller narkotika eller har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet kan doktoranden tills vidare tvingas från sin utbildning genom så kallat avskiljande enligt 4 kap. 6 HL. Ärenden om avskiljande prövas av HAN enligt 4 kap. 7 HL. Nämndens beslut får överklagas av studenten och högskolan till allmän förvaltningsdomstol. Ett beslut om avskiljande kan omprövas av HAN efter två år om den som avskilt begär det enligt 4 kap. 7 HL Disciplinära åtgärder mot doktorander Disciplinära åtgärder får enligt 10 kap. 1 HF vidtas mot studenter som 1. med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, 2. stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan, 3. stör verksamheten vid högskolans bibliotek eller annan särskild inrättning inom högskolan, eller 4. utsätter en annan student eller en arbetstagare vid högskolan för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Detta gäller även för doktorander. Disciplinära ärenden hanteras av MDH:s disciplinnämnd och studenten har rätt att yttra sig i ärendet samt av 96

49 Bilaga 7.1 att närvara då andra uttalar sig i frågan inför disciplinnämnden om inte särskilda skäl talar emot det enligt 10 kap HF. En disciplinär åtgärd får inte vidtas senare än två år efter det att förseelsen har begåtts enligt 10 kap. 1 HF. De disciplinära åtgärderna är varning eller avstängning enligt 10 kap. 2 HF. En avstängning kan avse en eller flera perioder dock högst sex månader i enlighet med 10 kap. 2 HF. Vid avstängning gäller att studenten inte får delta i undervisning, prov eller annan verksamhet i utbildningen. Vidare innebär en avstängning att studenten inte har tillgång till sin e-post vid MDH. Beslut om disciplinära åtgärder om avstängning eller varning som fattats av disciplinnämnden får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol enligt 12 kap. 3 HF Doktoranders möjlighet att överklaga beslut fattade av MDH Enbart vissa av högskolan fattade beslut kan överklagas. Majoriteten av dessa beslut överklagas till en särskild överklagandenämnd, Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH). 12 Beslut, relevanta för forskarutbildning, som får överklagas till överklagandenämnden i enlighet med 12 kap. 2 HF är: 1. Beslut om att en doktorand inte uppfyller behörighet för att bli antagenn till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå och beslut att inte göra undantag från behörighetsvillkoren i fall som avser i 7 kap. 3 andra meningen HF eller 28 andra stycket HF. 2. Beslut om tillgodoräknande av utbildning eller yrkesverksamhet. 3. Beslut om avslag på doktorands begäran om befrielse från ett obligatoriskt utbildningsmoment. 4. Beslut om att dra in resurser för en doktorand enligt 6 kap. 30 HF samt beslut om att inte ge tillbaka en doktorands resurser i enlighet med 6 kap. 31 HF. 5. Beslut om avslag på en students begäran att få examensbevis eller kursbevis. 6. Beslut att inte bevilja den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå anstånd med att påbörja studierna eller att få fortsätta sina studier efter studieuppehåll. Överklagan görs skriftligen och skrivelsen ställs till ÖNH, men skickas till MDH på: Mälardalens högskola 12 Se vidare på hemsidan: av 96

50 Bilaga 7.1 Registrator Box Västerås Överklagan ska vara MDH tillhanda senast tre veckor efter erhållet beslut. ÖNH:s beslut är inte överklagbara enligt 5 kap. 1 HL samt 12 kap. 5 HF. 3. Examen på forskarnivå 3.1. Doktorsexamen Krav på kursfordringar Krav på kursfordringar återfinns i den allmänna studieplanen för respektive forskarutbildningsämne. Vid beslut om disputation ska kursfordringarna för forskarutbildningen vara godkända. Endast vid undantagsfall kan dispens om detta ges. Beslut om att få disputera trots avsaknad av kurspoäng fattas av fakultetsnämnden eller på delegation av denne om tiden inte medger ett nämndbeslut Krav på doktorsavhandlingen Krav på doktorsavhandlingens omfattning återfinns i den allmänna studieplanen för respektive forskarutbildningsämne. Doktorsavhandlingen ska utformas som antingen ett enhetligt, sammanhållet, vetenskapligt verk, så kallad monografi, eller som en så kallad sammanläggningsavhandling där flera vetenskapliga verk som doktoranden författat ensam eller gemensamt med andra läggs samman. En sammanläggningsavhandling ska föregås av en ramberättelse som doktoranden själv ska ha skrivit. Det är inte tillåtet att presentera en doktorsavhandling med fler än en författare, utan doktoranden ska stå som ensam författare till sin avhandling Förhandsgranskning av doktorsavhandlingen av 96

51 Bilaga 7.1 Inför varje disputation ska en förhandsgranskning av den ofullständiga doktorsavhandlingen ske i god tid för att ge utrymme för kompletteringar av avhandlingsmanuset. Förhandsgranskningen ska säkra att den vetenskapliga kvaliteten uppnås i doktorsavhandlingen. Förhandsgranskningen ska genomföras av minst en extern granskare eller av minst en utsedd representant inom MDH. Granskaren ska vara disputerad inom ämnet eller ha motsvarande ämneskompetens, men bör inte ha en direkt koppling till avhandlingsarbetet. Under förhandsgranskningen bedöms ingående delarbeten vid en sammanläggningsavhandling och hela det ofullständiga avhandlingsmanuset vid en monografiavhandling. Granskaren ska genom ett skriftligt utlåtande rekommendera eller avråda från att avhandlingen läggs fram. Utlåtandet ska biläggas ansökan om att få disputera. Förhandsgranskning av avhandlingsmanus ska ej ske av opponent eller av representanter ur tänkt betygsnämnd, då dessa ska stå fri i sin bedömning vid disputation Ansökan om att få disputera Ansökan om att få disputera ska ha inkommit till utbildnings- och forskningssektionen senaste åtta terminsveckor före planerad disputation. Parallellt med ansökan om disputation löper tryckeriprocessen för den enskilda avhandlingen. 14 Till varje disputationstillfälle ska opponent, betygsnämnd och en reservledamot till betygsnämnden utses. Till ansökan om disputation ska en kort populärvetenskaplig sammanfattning av doktorsavhandlingen biläggas. Sammanfattningen ska vara skriven på svenska och engelska. Efter godkänd ansökan om disputation ska sektionen för kommunikation och externa relationer delges sammanfattningen och annonsera disputationen internt och externt. 13 Fakultetsnämndsmöte Nr 4:2011, 56, dnr MDH /11 14 Ytterligare information om tidsplan för disputation respektive licentiatseminarium återfinns på internportalen av 96

52 Bilaga 7.1 Fakultetsnämnden vid MDH har beslutat att begränsa det totala antalet disputationer eller licentiatseminarier som kan hållas samma dag till två, en på förmiddagen och en på eftermiddagen Offentliggörande/ Spikning av doktorsavhandling MDH eftersträvar öppenhet och möjlighet till insyn i högskolans forskning. Doktorsavhandlingen ska därför offentliggöras: 1. Genom elektronisk publicering i MDH:s publiceringsverktyg DiVA. 16 Offentliggörandet av doktorsavhandling ska ske senaste tre terminsveckor före disputation och ska omfatta hela avhandlingen då förbud till publicering inte föreligger från förlag. 2. Genom att den tryckta doktorsavhandlingen fysiskt spikas upp på avsedd plats på båda huvudcampusorterna Eskilstuna och Västerås. Doktoranden ansvarar för att offentliggörandet sker enligt ovan. Vid offentliggörandet i DiVA ska det framgå datum, tid och plats för disputationen. Dessutom ska namn och titel på respondentens (doktorandens) huvudhandledarens, handledarens, eventuell extern handledare, opponents och betygsnämnds ledamöter framgå. Vidare ska forskarutbildningsämnet som avhandlingen representerar samt värdakademi för ämnet finnas angivet Distribution av avhandling Efter och i direkt anslutning till offentliggörandet ska doktorsavhandlingen distribueras av doktoranden till opponent, betygsnämndens ledamöter, egen akademi samt till övriga intressenter. Tryckerisamordnaren ansvarar för att skicka ut avhandlingen enligt den av högskolan fastslagna distributionslistan. 15 Fakultetsnämndsmöte Nr 4:2011, 63, dnr MDH /11 16 DiVA är ett elektroniskt publiceringsverktyg MDH använder sig av. I verktyget kan samtliga publikationstyper registreras och publiceras av forskare och studenter vid MDH, se vidare på av 96

53 Bilaga Disputation En doktorsavhandling ska försvaras muntligt vid en offentlig disputation, enligt 6 kap. 33 HF. Vidare framgår av samma paragraf att det vid disputationen ska finnas en opponent. Av 6 kap. 34 HF framgår att det vid betygsättning av doktorsavhandlingen minst ska delta en person som inte är verksam vid den högskola där doktoranden examineras. Fakultetsnämnden vid MDH har beslutat att en betygsnämnd bestående av tre ledamöter ska bedöma och betygsätta doktorsavhandlingen. 17 Om opponenten uteblir eller lämnar ett sent återbud, kan disputationen enbart genomföras under förutsättning att en ledamot ur betygsnämnden ersätter opponenten och att den i förväg utsedda reservledamoten till betygsnämnden, se avsnitt 3.1.4, ersätter den uppstådda vakanta ordinarie ledamotsplatsen i betygsnämnden. I det fall opponent inte kan ersättas enligt ovan, eller att krav enligt 6 kap. 34 HF inte uppfylls ska disputationen ställas in. Om disputationen inte kan genomföras fattas beslut om att ställa in disputationen av fakultetsnämnden eller på delegation från denne om tiden inte medger ett nämndbeslut. Vid ett sent återbud av opponent ska betygsnämnden delges detta för att vara förberedd att ta en större roll vid disputationen. Vid frånvaro av en ordinarie betygsnämndsledamot kan disputationen enbart genomföras under förutsättning att den i förväg utsedd reservledamoten kan delta som ordinarie betygsnämndsledamot och att krav enligt 6 kap. 34 HF uppfylls, i annat fall ska disputationen ställas in. 17 Fakultetsnämndsmöte Nr 4:2011, 58, dnr MDH / av 96

54 Bilaga Opponent vid disputation Opponenten ska vara disputerad och rekommendationen är att opponenten har docent- eller professorskompetens inom forskarutbildningsämnet eller projektets ämnesområde. Det får inte finnas ett uppenbart samarbete mellan opponent och doktoranden eller mellan opponent och doktorandens huvudhandledare, handledare eller eventuella extern handledare. Dessutom får ingen koppling mellan opponent och forskningsprojektet finnas. Vidare har MDH valt att opponent inte ska ha, eller har haft ett doktorand-handledarförhållande till doktorand, doktorandens huvudhandledare eller handledare. Detta gäller oavsett när i tiden ett sådant förhållande har förlegat Betygsnämnd vid disputation Betygsnämnden utgör examinatorer av doktorsavhandlingen. Dessa ledamöter (tre till antalet) ska vara docenter eller professorer. 18 Minst en av ledamöterna i betygsnämnden ska inte vara verksam vid högskolan enligt 6 kap. 34 HF. MDH har valt att högst en av ledamöterna får komma från samma akademi som doktoranden är inskriven vid. Betygsnämnden ska sinsemellan besluta att utse en av dess ledamöter till ordförande. MDH eftersträvar att båda könen är representerade i betygsnämnden. Till betygsnämnden kan en till två ledamöter adjungeras utöver de ordinarie tre ledamöterna. De adjungerade ledamöterna behöver inte vara docenter eller professorer utan kan inneha annan kompetens. De adjungerande ledamöterna har inte rösträtt i betygsfrågan och betygsnämnden anses vara beslutsför även i frånvaro av de adjungerade ledamöterna i det fall dessa har kompletterat betygsnämnden. Betygsnämndsledamöterna ska inneha expertkompetens inom forskarutbildningsämnets eller projektets ämnesområde. Inget uppenbart samarbete får finnas mellan någon av ledamöterna i betygsnämnden och doktoranden eller mellan någon av betygsnämndsledamöterna och doktorandens huvudhandledare, handledare eller eventuella extern handledare. Dessutom får ingen koppling mellan betygsnämndsledamöterna och forskningsprojektet finnas. 18 Fakultetsnämndsmöte Nr 4:2011, 58, dnr MDH / av 96

55 Bilaga 7.1 Vid någon omständighet som kan rubba förtroendet till en betygnämndsledamots opartiskhet anses ledamoten vara jävig i examinationsbeslutet i enlighet med 11 förvaltningslagen (1986:223) FL. Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv ska självmant tillkännage detta enligt 12 FL. MDH har valt att följa Vetenskapsrådets jävspolicy 19 vid bedömning av eventuellt jävsförhållande. MDH har även valt att någon av betygsnämndsledamöterna inte ska ha, eller har haft ett doktorandhandledarförhållande till doktorand, doktorandens huvudhandledare eller handledare. Detta gäller oavsett när i tiden ett sådant förhållande har förlegat. I anslutning till betygsnämndens sammanträde beslutar den ordinarie betygsnämnden om opponent och huvudhandledare får närvara och delta vid betygsnämndens överläggning. Betygsnämnden beslutar även om övriga handledare får delta i överläggningarna. Huvudhandledare, övriga handledare och opponent har ingen beslutsrätt i betygsfrågan. Betygsnämnden är beslutsför när samtliga ordinarie ledamöter är närvarande. Som betygsnämndens beslut gäller den mening som de flesta betygsnämndsledamöter enar sig om (majoritetsbeslut) Reservledamot till betygsnämnd vid disputation Till varje disputationstillfälle ska en reservledamot till ordinarie ledamöter av betygsnämnden utses. Reservledamoten ska träda in om någon ordinarie ledamot tvingas ersätta opponent, eller om ordinarie ledamot har lämnat ett sent återbud till att kunna närvara vid disputationen. I övrigt gäller samma regler för reservledamot som för ordinarie ledamöter, se under avsnitt Vid val av reserv bör hänsyn tas till högskoleförordningens krav på att minst en person som inte är verksam vid högskolan deltar vid betygsättning av doktorsavhandlingen enligt 6 kap. 34 HF. Vidare bör hänsyn tas till MDH:s regel att högst en av betygsnämndens ledamöter får komma från samma akademi som doktoranden är inskriven vid. 19 Vetenskapsrådets dnr , Vetenskapsr%C3%A5dets%2Bj%C3%A4vspolicy%2B2014.pdf av 96

56 Bilaga Betyg på doktorsavhandlingen Betyg på doktorsavhandlingen fattas av en betygsnämnd, se Med stöd av 6 kap. 35 HF har MDH valt att använda betygssystemet godkänd eller underkänd vid bedömning av doktorsavhandlingar. I de fall betygsnämnden beslutar om ett underkänt betyg ska beslutet skriftligen motiveras. Ett godkänt betyg ska skriftligen motiveras om skarp kritik har riktats mot doktorsavhandlingen under disputationen, eller om betygsnämnden varit oenig i sitt beslut. För övrigt gäller att ett godkännande beslut får motiveras skriftligen. Vid underkänt betyg finns det ingen skyldighet för MDH att erbjuda ytterligare resurser såsom handledning till doktoranden efter utgången av befintligt förordande Licentiatexamen Krav på kursfordringar Krav på kursfordringar återfinns i den allmänna studieplanen för respektive forskarutbildningsämne. I övrigt gäller samma regler som vid doktorsexamen, se avsnitt Krav på licentiatuppsats Krav på licentiatuppsatsens omfattning återfinns i den allmänna studieplanen för respektive forskarutbildningsämne. I övrigt gäller samma regler som vid doktorsexamen, se avsnitt Förhandsgranskning av licentiatuppsats MDH rekommenderar att förhandsgranskning sker av licentiatuppsats på motsvarande sätt som förhandsgranskning av doktorsavhandling, se avsnitt I de fall förhandsgranskning av licentiatuppsats sker ska granskarens utlåtande biläggas ansökan om att försvar av licentiatuppsats av 96

57 Bilaga Ansökan om att få försvara licentiatuppsats Samma regler gäller som vid ansökan om disputation, se avsnitt 3.1.4, med följande undantag: - Opponent utgörs av en av betygsnämndens ledamöter. Vem som utgör opponent ska framgå av ansökan. - Reserv till betygsnämnden vid licentiatseminarium bör utses Offentliggörande av licentiatuppsats MDH eftersträvar öppenhet och möjlighet till insyn i högskolans forskning. Licentiatuppsatsen ska därför offentliggöras 1. Genom elektronisk publicering av uppsatsen i DiVA. Publiceringen i DiVA ska ske senaste tre terminsveckor före licentiatseminariet och ska omfatta hela uppsatsen då förbud till publicering inte föreligger från förlag. I övrigt gäller samma regler som vid offentliggörande av doktorsavhandling, se avsnitt Distribution av licentiatuppsats Samma gäller regler som vid offentliggörande av doktorsavhandling, se avsnitt Licentiatseminarium MDH har valt att en licentiatuppsats ska försvaras muntligt vid ett offentligt licentiatseminarium. Vid licentiatseminariet ska en betygsnämnd bestående av tre ledamöter närvara. Betygsnämnden utgör examinator och ska bedöma licentiatuppsatsen. Vid frånvaro av en betygsnämndsledamot kan licentiatseminariet enbart genomföras under förutsättning att en i förväg utsedd reservledamot till betygsnämnden kan delta som ordinarie betygsnämndsledamot, i annat fall ska licentiatseminariet ställas in av 96

58 Bilaga Opponent vid licentiatseminarium MDH har beslutat att en av betygsnämndens ledamöter ska utses att agera som opponent vid licentiatseminariet. Denne person ska vidtalas uppdraget i god tid före seminarietillfället för att hinna förbereda opponeringen. I övrigt gäller samma regler som för opponent vid disputation, se avsnitt Betygsnämnd vid licentiatseminarium Betygsnämnden ska vara sammansatt av tre ledamöter, varav minst två ska vara docent eller professor. Den tredje ledamoten ska vara disputerad. En av ledamöterna ska vara verksam utanför MDH. Alla betygsnämndens ledamöter utgör examinatorer av licentiatuppsatsen. Betygsnämnden är beslutsför när samtliga ledamöter är närvarande. Som betygsnämndens beslut gäller den mening som de flesta betygsnämndsledamöter enar sig om (majoritetsbeslut). I övrigt gäller samma regler och krav som för betygsnämnden vid disputation, se avsnitt Reservledamot till betygsnämnd vid licentiatseminarium Reservledamot till betygsnämnden bör utses i samband med ansökan om försvar av licentiatuppsats. I det fall en reservledamot utses gäller samma regler och krav på reservledamot som på ordinarie ledamot, se avsnitt Betyg på licentiatuppsats Samma regler och krav gäller som vid betyg på doktorsavhandlingen, se avsnitt av 96

59 Bilaga Examensbenämning på examina på forskarnivå vid MDH MDH använder sig av examensbenämning filosofie, teknologie eller ekonomie doktorsexamen respektive licentiatexamen. Förledet i examensbenämningen svarar mot det område som forskarutbildningsämnet tillhör. 20 Om annan examensbeteckning återfinns i doktorandens examen på grundnivå eller avancerad nivå än den som svarar mot det område forskarutbildningsämnet tillhör, kan doktoranden anhålla hos fakultetsnämnden om att få denna beteckning även på forskarexamen. En sådan anhållan ska göras i samband med ansökan om att få disputera eller försvara licentiatuppsats och anhållan ska motiveras Examensbevis En doktorand som uppfyller fordringarna för en examen på forskarnivå ska på begäran få ett examensbevis utställt av högskolan enligt 6 kap. 9 HF. Examensbevisets utformning fastställs av fakultetsnämnden Arvode till extern granskare, opponent och betygsnämnd vid disputation eller licentiatseminarium Fakultetsnämnden har beslutat om följande rekommendationer på arvodesnivåer för extern granskare, extern opponent och extern betygsnämndsledamot som inte har någon anställning vid högskolan Arvode för extern granskare vid halvtidsseminarium, 3000 kr samt ersättning för utlägg. - Arvode för extern slutseminariegranskare inför disputation, 3000 kr samt ersättning för utlägg. - Arvode för extern opponent vid disputation, 6000 kr samt ersättning för utlägg. - Arvode för extern betygsnämndsledamot vid disputation, ersättning för utlägg. 20 Fakultetsnämndsmöte Nr 2:2014, 32, dnr MDH /14. Ärendets dnr MDH / Fakultetsnämndsmöte Nr 6:2014, 133, dnr MDH / av 96

60 Bilaga Arvode för extern slutseminariegranskare inför licentiatseminarium, 1500 kr samt ersättning för utlägg. - Arvode för extern betygsnämndsledamot vid licentiatseminarium, ersättning för utlägg. Vidare har fakultetsnämnden beslutat om att inget arvode eller ersättning bör betalas ut till anställd eller affilierad person vid MDH som agerar slutseminariegranskare, opponent eller betygsnämndsledamot vid disputation, licentiatseminarium eller halvtidsseminarium. Akademin beslutar själv vilket arvode som ska utgå, men bör följa rekommenderade ersättningsnivåer. Vid avvikelser från ovanstående nivåer får arvodet inte vara oskäligt så att misstanke om muta eller bristande bedömning av kvaliteten på doktorsavhandlingen respektive licentiatuppsatsen föreligger. 4. Anställning som doktorand Utöver de regler som gäller för doktorander i egenskap som student, ovan, berörs doktorander som anställs som doktorand av de regler som presenteras i detta avsnitt. Högskoleförordningens femte kapitel berör anställning som doktorand. Förordningen möjliggör högskolan att ha särskilda anställningar för doktorander. Ett krav för att anställas som doktorand är att personen antas eller är antagen till en utbildning på forskarnivå enligt 5 kap. 1 och 3 HF. Vidare ska hänsyn fästas vid personens förmåga att tillgodogöra sig utbildningen på forskarnivå enligt 5 kap. 5 HF. En anställning som doktorand ska avse arbete på heltid. Doktoranden kan dock begära att arbeta deltid, dock lägst 50 procent av heltid enligt 5 kap. 3a HF. Beslut om minskad arbetstid fattas av akademichef. Anställning som doktorand ska gälla tills vidare, dock längst till en viss tidpunkt och aldrig längre än ett år efter avlagd doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen enligt 5 kap. 7 HF. Den första anställningen får högst gälla under ett år och får därefter förnyas med högst två år i taget. Sammanlagt får en anställning som doktorand vara under högst åtta år, anställningstiden får dock inte vara längre än vad som motsvarar fyra års heltidsstudier enligt 5 kap. 7 HF. Från ovan nämnda anställningstider ska studietid avräknas för den tid doktoranden varit antagen till utbildning på forskarnivå, men inte varit anställd som doktorand enligt 5 kap. 7 HF (d.v.s. avräkning ska göras för den tid då doktoranden haft annan finansiering eller vid tillgodoräknande av tidigare utbildning eller utbildningsmoment) av 96

61 Bilaga 7.1 Den sammanlagda anställningstiden får vara längre om det finns särskilda skäl. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet enligt 5 kap. 7 HF. Bara den som finansieras med utbildningsbidrag för doktorander får vara anställd som assistent enligt 5 kap. 10 HF. Då MDH valt att inte använda denna finansieringsform får doktorander vid MDH inte anställas som assistent. För doktorander med anställning vars utbildning avser avslutas med licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen får den sammanlagda anställningstiden inte vara längre än vad som motsvarar två års studier på heltid enligt 5 kap. 7 HF. För övrigt gäller samma regler som ovan Annonsering av anställning som doktorand Information kring en ledig anställning som doktorand ska ges via annonsering eller genom ett likvärdigt förfarande enligt 5 kap. 5 HF. Sådan information behöver bara lämnas då anställning görs i samband med antagning till utbildning på forskarnivå enligt 5 kap. 5 HF. Information behöver inte lämnas vid antagning av en doktorand som ska genomgå utbildningen inom ramen för en anställning hos en annan arbetsgivare, vid antagning av en doktorand som tidigare har påbörjat sin utbildning vid annat lärosäte, eller om det finns liknande särskilda skäl enligt 7 kap. 37 HF Akademitjänstgöring En doktorand som är anställd som doktorand ska främst ägna sig åt sin egen forskarutbildning enligt 5 kap. 2 HF. Doktoranden får delta i utbildning, forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och administration i begränsad omfattning enligt 5 kap. 2 HF. Sådana arbetsmoment får, innan doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen har avlagts, inte omfatta mer än 20 % av full arbetstid enligt 5 kap. 2 HF Bisyssla Då en doktorand har en anställning som doktorand är personen en arbetstagare hos en myndighet under regeringen och omfattas av 96

62 Bilaga 7.1 därmed av de rättigheter och skyldigheter som följer lagen om offentlig anställning (1994:260) LOA. Doktoranden får därigenom inte ha en bisyssla i form av annan anställning, uppdrag eller utöva någon verksamhet som kan rubba förtroendet för doktoranden eller någon annan medarbetares (vid MDH) opartiskhet i arbetet eller som kan skada MDH:s anseende enligt 7 LOA. MDH har specificerat vad som anses vara tillåtna och icke tillåtna bisysslor. 22 Högskolan har enligt lag rätt att besluta att en doktorand ska upphöra eller inte åta sig bisysslor som ingår i högskolans policy över otillåtna bisysslor. Beslutet ska vara skriftlig och motiveras enligt 7-7c LOA Tjänsteförseelse/Tjänstefel En doktorand som har en anställning som doktorand kan åläggas en disciplinpåföljd för tjänsteförseelse om doktoranden uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sina skyldigheter i anställningen enligt 14 LOA. Är felet ringa får ingen disciplinpåföljd meddelas. Med disciplinpåföljd menas en varning eller löneavdrag. Löneavdrag får göras i högst 30 dagar och inte uppgå till mer än 25 % av daglönen enligt 15 LOA. Disciplinpåföljd får inte meddelas för deltagande i strejk eller i en jämförlig stridsåtgärd. Inte heller får flera disciplinpåföljder meddelas samtidigt enligt 14 och 15 LOA. Ärenden rörande tjänsteförseelse beslutas av MDH:s personalansvarsnämnd (PAN). 23 Om en doktorand med anställning som doktorand är skäligen misstänkt att i sin anställning begått tjänstefel, mutbrott, brott mot tystnadsplikt eller annat brott som kan antas föranleda någon annan påföljd än böter ska detta anmälas till åtal enligt 22 LOA. En doktorand som vid myndighetsbeslut (såsom examinationsbeslut) uppsåtligt eller av oaktsamhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften kan dömas för tjänstefel enligt 20 kap. 1 brottsbalken (1962:700) Riktlinjer för bisyssla återfinns på internportalen. 23 För ytterligare information se Handläggningsordningen för personalansvarsnämnden på Mälardalens Högskola, dnr MDH / Se vidare i Handläggningsordning för personalansvarsnämnden på Mälardalens högskola, dnr MDH / av 96

63 Bilaga Försäkring För doktorander med anställning som doktorand gäller samma försäkringsskydd som för övriga anställda vid MDH Semester För doktorander med anställning som doktorand gäller samma villkor för ledighet som för övriga anställda vid MDH. 5. Övergångsregler 5.1. Krav på begränsat antal doktorander per huvudhandledare (avsnitt 2.4) Krav på att ingen huvudhandledare ska vara uppbunden vid mer handledning motsvarande sju doktorander på heltid (avsnitt 2.4) undantas huvudhandledare till och med utgången av höstterminen Under tidsperioden för övergångsregeln gäller tidigare regel för berörda huvudhandledare att den sammantagna mängd handledartid en och samma person ger i egenskap av huvudhandledare eller handledare ligger till högst 700 handledartimmar per år Krav på att någon av huvudhandledare eller handledare ska ha sin huvudsakliga anställning vid högskolan (avsnitt 2.4) Krav på att huvudhandledare eller handledare ska ha sin huvudsakliga anställning vid högskolan (avsnitt 2.4) undantas huvudhandledare och handledare till och med utgången av vårterminen Under tidsperioden för övergångsregeln gäller tidigare regel att huvudhandledaren ska vara anställd vid högskolan. Inget anställningskrav finns för handledare, däremot ska huvudhandledare eller handledaren vara verksam vid värdakademin för berörd forskarutbildning av 96

64 Bilaga Krav på vetenskaplig kompetens hos granskare vid förhandsgranskning av doktorsavhandling eller licentiatuppsats (avsnitt och 3.2.3) Krav på att granskare som förhandsgranskar doktorsavhandling ska vara disputerad inom ämnet eller ha motsvarande ämneskompetens (avsnitt 3.1.3) undantas granskare till och med utgången av vårterminen Under tidsperioden för övergångsregeln gäller tidigare regel för berörda granskare att granskaren ska vara ämneskompetent. Motsvarande undantag på vetenskaplig kompetens görs för granskare av licentiatuppsatser i de fall förhandsgranskning av uppsatserna sker (avsnitt 3.2.3) Krav på reservledamot vid ansökan om disputation (avsnitt och ) Krav på att utse en reservledamot till betygsnämnd vid disputation (avsnitt och ) undantas ansökningar om disputationer som planeras äga rum fram till och med utgången av vårterminen Under tidsperioden för övergångsregeln gäller tidigare regel att reservledamot till betygsnämnd bör utses till varje disputationstillfälle Krav på vetenskaplig kompetens hos opponent vid disputation (avsnitt 3.1.8) Krav på att opponent vid disputation ska vara disputerad (avsnitt 3.1.8) undantas opponenter på disputationer till och med utgången av höstterminen Under tidsperioden för övergångsregeln ställs inga formella krav på vetenskaplig kompetens Krav på avsaknad av doktorandhandledarförhållande (avsnitt och 3.1.9) Krav på att doktorand-handledarförhållande inte får ha förekommit mellan doktorand, doktorands huvudhandledare eller doktorandens övriga handledare och opponent (avsnitt 3.1.8) alternativt ledamot i betygsnämnd (avsnitt 3.1.9) undantas doktorander som disputerar eller håller sitt licentiatseminarium till och med utgången av höstterminen av 96

65 Bilaga 7.1 Bilaga 1 Licentiatexamen Nedan följer högskoleförordningens examenskrav och krav på måluppfyllelse för att erhålla en licentiatexamen Bilaga 2 HF. Omfattning Licentiatexamen uppnås antingen efter att doktoranden fullgjort en utbildning om minst 120 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå, eller efter att doktoranden fullgjort en del om minst 120 högskolepoäng av en utbildning som ska avslutas med doktorsexamen, om högskolan beslutar att en sådan licentiatexamen kan ges vid högskolan. Mål Kunskap och förståelse För licentiatexamen ska doktoranden: visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För licentiatexamen ska doktoranden: visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och av 96

66 Bilaga 7.1 forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forskningsoch utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen ska doktoranden: visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Vetenskaplig uppsats För licentiatexamen ska doktoranden ha fått en vetenskaplig uppsats om minst 60 högskolepoäng godkänd. Övrigt För licentiatexamen med en viss inriktning ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning av 96

67 Bilaga 7.1 Bilaga 2 Doktorsexamen Nedan följer högskoleförordningens examenskrav och krav på måluppfyllelse för att erhålla en doktorsexamen Bilaga 2 HF. Omfattning Doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning om 240 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå. Mål Kunskap och förståelse För doktorsexamen ska doktoranden: visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För doktorsexamen ska doktoranden: visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, av 96

68 Bilaga 7.1 visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen ska doktoranden: visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) För doktorsexamen ska doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng godkänd. Övrigt För doktorsexamen med en viss inriktning ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning av 96

69 Bilaga xx-xx Ärende 2016/ (6) BeslutsPM Beslutande Rektor Handläggare Andreas Boberg BESLUTSPROMEMORIA Revision av Regler för utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola Bakgrund Rektor fattade i november 2012 beslut om den första versionen av Regler och riktlinjer för utbildning på forskarnivå, MDH /12. Regeldokumentet, som härefter benämns doktorandreglerna, togs fram i från då gällande Studiehandbok för forskarutbildningen vid MDH i syfte att renodla reglerna som styr forskarutbildningen vid MDH från det processtöd som även återfanns i Studiehandboken. Sedan 2012 har förändringar i högskoleförordningen eller i lokala föreskrifter skett varpå ett behov av en revision av doktorandreglerna uppstått. Parallellt med detta har även vissa organisatoriska förändringar genomförts vid MDH och dessutom har utskottet för forskarutbildning vid ett flertal tillfällen sedan 2012 bjudit in ämnesföreträdare för forskarutbildningsämnena för att diskutera specifika sakfrågor och förslag på justeringar av gällande regler. Föreliggande förslag på reviderade doktorandregler är reviderade utifrån de övergripande förändringar, nationellt och lokalt, och utskottets slutsatser från fördjupningsmötena. Faktasammanställning Övergripande förändringar Den översyn av doktorandreglerna som genomförts har framför allt resulterat i ändring i dispositionen av doktorandreglerna i syfte att förtydliga vart information om vissa moment i forskarutbildningen kan återfinnas. Vissa avsnitt har slagits samman och ligger nu som delar av det övergripande avsnittet 2. Generella regler för forskarutbildning vid MDH. Vidare har det tidigare avsnittet 3. Disputation och försvar av licentiatuppsats delats upp och ligger nu som separata underavsnitt under avsnitt 3. Examen på forskarnivå. Dessutom har ett par avsnitt tillkommit. Exempelvis regler som styr högskolans rätt att bedriva forskarutbildning och mål för forskarutbildning, avsnitten 1.4 Högskolans rätt att bedriva forskarutbildning respektive 1.5 Mål för forskarutbildningen. Till detta kommer även vissa språkliga justeringar och förtydliganden. I samband med revisionen har text som utgör rekommendationer eller beskrivningar av processer lyfts ur doktorandreglerna i syfte att ytterligare renodla dokumentet att utgöra regler. Exempelvis har beskrivning av 46 av 96

70 Bilaga 7.2 beslutsdelegationen vid MDH tagits bort såväl som information om vilka forskarutbildningsämnen som finns inrättade vid högskolan. 2 (6) Doktorandreglerna har även uppdaterats utifrån revideringar av andra lokala styrdokument eller separata beslut av högskolestyrelse, rektor, förvaltningschef eller fakultetsnämnd, inberäknat beslut på delegation av fakultetsnämnd. Exempelvis har doktorandreglerna ändrats utifrån revidering av antagningsordningen för forskarutbildning vid MDH, examensordning, tillgodoräknandeordningen och likabehandlingsplan. Vidare har doktorandreglerna anpassats efter rektors beslut om ny beslutsdelegation, fakultetsnämndens beslut om rekommendation på arvodesnivåer vid disputation, licentiatseminarium och halvtidsseminarium, fakultetsnämndens beslut om examensbenämning för examen på forskarnivå. Dessutom har doktorandreglerna anpassats efter beslut om att lägga ner MDH:s interna tryckeri och regler för hantering av styrdokument samt utifrån övergången att presentera information på internportalen. Ändringar i sakfrågor Revisionen har föranlett ett par förändringar i sak som är värda att lyfta fram. Dessa förändringar har föranletts av fördjupade diskussioner mellan utskottet för forskarutbildning tillsammans med ämnesansvariga. Till förändringar finns i de flesta fall övergångsregler som under en begränsad tidsperiod undantar berörda personer att följa de nya reglerna. Föreslagna övergångsregler kommer sist i denna promemoria. I ett par fall saknas övergångsregler då ändringen föranleds av en ändring i högskoleförordningen eller att förändringen inte anses påverka eller försvåra befintliga doktoranders genomförande av forskarutbildningen. Införda ändringar Avsnitt 2.3 Finansieringskrav, fjärde stycket (Ingen övergångsregel) I och med förordning 2013:525 infördes en ändring i högskoleförordningens 1 kap. 11c som ställer högre krav på lärosätena vad gäller tecknandet av försäkringar hos Kammarkollegiet vid stipendieförsörjning. I de nu gällande doktorandreglerna hade en viss höjd för denna förändring redan tagits utifrån det remissförslag som skickades ut. Av de nu gällande doktorandreglerna framgår att akademierna bär ansvar för att det vid stipendiefinansiering ska ges medel inom ramen för stipendiet för tecknandet av sjukförsäkring för att kompensera för bortfall av det allmänna försäkringsskyddet som stipendiefinansieringen medför. Dessutom bör akademierna teckna en försäkring med Kammarkollegiet som täcker upp för bortfall av stipendiet vid föräldraledighet. De reviderade doktorandreglerna har anpassats utifrån högskoleförordningens nya skrivelse. Av de reviderade doktorandreglerna framgår nu att akademierna, i de fall forskarutbildning finansieras med stipendium, ska teckna en försäkring med Kammarkollegiet som gäller då doktorandens stipendium bortfaller på grund av frånvaro från studierna vid sjukdom eller föräldraledighet. Avsnitt 2.4 Krav på handledning, andra stycket (Övergångsregel 5.1) 47 av 96

71 Bilaga 7.2 I de nu gällande doktorandreglerna är den maximala mängd handledning en och samma person kan ge i egenskap av huvudhandledare eller handledare reglerat till högst 700 timmar. Detta krav var en justering av skrivningen som återfanns i studiehandboken som gällde fram till och med Av den äldre studiehandboken var begränsningen uttryckt som Ingen handledare ska sammantaget vara uppbunden vid mer handledning än motsvarande sju forskarstuderande på heltid (högst 700 timmar per år). I de nu föreslagna reviderade doktorandreglerna återgår skrivningen till att begränsa det maximala antalet doktorander en huvudhandledare kan ha, dock finns ingen begränsning i antalet timmar föreslaget. Formulering i de reviderade doktorandreglerna är Ingen huvudhandledare ska vara uppbunden vid mer handledning än motsvarande sju doktorander på heltid. 3 (6) Avsnitt 2.4 Krav på handledning, fjärde stycket (Övergångsregel 5.2) För att säkerställa att MDH erbjuder en god handledning har ett nytt krav införts att huvudhandledaren eller handledaren ska ha sin huvudsakliga anställning vid högskolan. Detta innebär att vederbörande måste vara anställd om minst 51 procent vid högskolan. Tidigare var det reglerat att huvudhandledaren ska vara anställd vid MDH. Ingen reglering fanns för handledare. Avsnitt 2.4 Krav på handledning, femte stycket (Ingen övergångsregel) Utifrån diskussion i utskottet för forskarutbildning har en tredje kategori handledare lagt till, så kallade externa handledare. Denna kategori handledare har inte samma krav på kompetens och erbjuder handledning utöver de krav som ställs i högskoleförordningen. Avsnitt 2.5 Övergång av doktorand från annat lärosäte, första stycket (Ingen övergångsregel) Ett förtydligande har gjorts att akademichef ska säkerställa att finansiering och handledning för kvarvarande studieperiod finns för doktorander som övergår att bedriva forskarutbildning vid MDH, men som påbörjat utbildningen vid annat lärosäte. Förtydligandet har bäring i de generella krav som högskoleförordningen ställer vid antagning av doktorander och som även gäller vid övergång. Kraven är att lärosäten enbart får anta doktorander som har en säkerställd finansiering (genom anställning som doktorand eller på annat sätt) och som kan erbjudas handledning och godtagbara studievillkor i övrigt. Avsnitt 2.7 Individuell studieplan för doktorand, andra stycket (Ingen övergångsregel) Ett förtydligande har gjorts vad som avses med akademichefens, doktorandens och huvudhandledarens godkännande av den individuella studieplanen och vad betydelsen av utskottet för forskarutbildning fastställande innebär. Avsnitt 2.9 Tillgodoräknande av tidigare utbildning, sjätte stycket (Ingen övergångsregel) 48 av 96

72 Bilaga 7.2 I de tidigare doktorandreglerna fanns rekommendationen att kurser på grundnivå inte bör tillgodoräknas i forskarutbildningen. I de reviderade doktorandreglerna har kravet ökat att kurser på grundnivå inte ska tillgodoräknas i examen på forskarnivå. Däremot möjliggör de reviderade doktorandreglerna att delar av grundutbildningskurser kan anses ha djupet för att kunna ingå i en examen på forskarnivå. 4 (6) Avsnitt Förhandsgranskning av doktorsavhandling, andra stycket (Övergångsregel 5.3) I de tidigare doktorandreglerna fanns inget krav på vetenskaplig kompetens hos granskare som står för förhandsgranskningen av doktorsavhandlingar utan det räckte att granskaren var ämneskompetent. I dem revidera doktorandreglerna har det införts ett krav på att granskaren ska vara disputerad inom ämnet eller ha motsvarande ämneskompetens. Detta påverkar även eventuell förhandsgranskning av licentiatuppsatser i det fall dessa förhandsgranskas. Avsnitt Ansökan om att få disputera, andra stycket, och avsnitt Reservledamot till betygsnämnden vid disputation, första stycket (Övergångsregel 5.4) I de reviderade doktorandreglerna har det förts in ett skarpare krav på att en reservledamot till betygsnämnden vid disputation ska utses inför disputation. I de tidigare doktorandreglerna är detta uttrycka som något som bör ske. I samband med detta har det föreslagit en någon annan tågordning i hantering då opponent lämnar ett sent återbud (se avsnitt andra stycket). Avsnitt Opponent vid disputation, första stycket (Övergångsregel 5.5) I de reviderade doktorandreglerna har det först in ett krav på vetenskaplig kompetens hos opponenter. Av de reviderade doktorandreglerna framgår att opponenten ska vara disputerad och rekommendationen är att opponenten är docent- eller professorskompetent inom forskarutbildningsämnet eller projektets ämnesområde. Inget sådant krav finns i nuvarande doktorandregler. Avsnitt Opponent vid disputation och avsnitt Betygsnämnd vid disputation, fjärde stycket (Övergångsregel 5.6) I de reviderade doktorandreglerna har det förts in ett skarpt krav på att inget doktorand-handledarförhållande får har förekommit mellan doktorand, doktorandens huvudhandledare eller handledare och opponent respektive betygsnämndsledamot. Kravet sträcker sig obegränsat bakåt i tiden för ett sådant eventuellt förhållande. Motsvarande krav finns även för ledamöter av betygsnämnden vid licentiatseminarium (se avsnitt 3.2.9). Vidare har det förtydligats under avsnitt att Vetenskapsrådets jävspolicy ska följas vid bedömning om jäv råder mellan doktorand och betygsnämndsledamot. 49 av 96

73 Bilaga 7.2 Utskottens bedömning (forskarutbildningsutskottet och forskningsutskottet) Ärendet behandlades av utskottet för forskarutbildning den 30 augusti 2016 och utskottet för forskning den 31 augusti Utskotten rekommenderade fakultetsnämnden att diskutera huruvida det ska finnas ett minimikrav på huvudhandledares omfattning av anställning vid MDH eller inte. 5 (6) Båda utskotten diskuterade huruvida det ska finnas ett uttryckt krav på minsta tjänstgöringsgrad vid MDH har huvudhandledare. Utskotten var dock inte eniga i frågan. Forskningsutskottet föreslog fakultetsnämnden att diskutera huruvida en särskild procentsats för tjänstgöringsgrad vid huvudhandledarskap bör finnas medan utskottet för forskarutbildning föreslog fakultetsnämnden att precisera huvudhandledarens procentuella anställning vid MDH. Vidare föreslog forskarutbildningsutskottet att de övergångsregler som presenterades i den beslutspromemoria som låg som underlag till utskottsmötet skulle inkluderas i de reviderade doktorandreglerna. I samband med utskottens behandling har vissa ledamöter även lyft vissa formuleringar som kan tolkas på flera sätt eller som kan uppfattas som motstridiga. Parallellt med utskottens beredning har även högskolejuristerna haft möjlighet att kommentera de reviderade doktorandreglerna och övergångsreglerna. Korrigeringar utifrån dessa kommentarer redovisas nedan. Övriga justeringar införda under slutberedningen Under avsnitt 2.4, stycke fem avseende externa handledare, fanns tidigare begreppet HF-berättigade handledare för att särskilja kategorin externa handledare från kategorin handledare som högskolan har krav på att utse utifrån 6 kap. 28 HF, men som kan inkludera personer med anställning utanför högskolan, dvs. externa personer. Begreppet är borttaget då det fanns oklarheter vad som avsågs med HF-berättigad. Fotnot 4, avsnitt 2.4 sista stycket andra meningen är borttagen. Fotnoten löd Är den bakomliggande anledningen till handledarbytet påståenden om diskriminering eller trakasserier ska ärendet behandlas enligt högskolans likabehandlingsplan. Anledningen till att fotnoten tas bort är att 2 kap. 3 diskrimineringslagen (SFS 2008:567) reglerar att i de fall högskolan får kännedom om att en arbetstagare anser sig i samband med arbetet ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier av någon som utför arbete eller fullgör praktik hos arbetsgivaren är högskolan skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden. Fotnoten blir därmed överflödig och delvis felaktig då det regleras i lag och inte i MDH:s likabehandlingsplan. Förtydligande gällande att tillstånd som krävs för forskningsprojekt inte behöver biläggas individuella studieplaner som ligger till grund för antagning av doktorand, avsnitt 2.7 tredje stycket. 50 av 96

74 Bilaga 7.2 Då MDH tillämpar fler lärarkategorier än lektor och professor har ett tillägg av hänvisning till högskolans anställningsordning gjorts, avsnitt sista stycket efter tredje meningen. 6 (6) Borttagning av stycke, avsnitt 2.9 om tillgodoräknande. Tidigare formulering MDH tillämpar även att vissa moment, utöver de som står omnämnda i 6 kap. 6 och 7 HF kan tillgodoräknas till forskarutbildningen. Sådana moment ska bedömas av handledarkollegiet eller motsvarande för forskarutbildningsämnet som föreslår beslut till akademichef eller till av denne delegerad person. Anledningen till att stycket är borttaget är att övriga moment framför allt syftar till seminarieverksamhet och konferensdeltagande. Båda dessa moment anses kunna inrymmas i 6 kap. 7 HF. Dessutom kan formuleringen tolkas att MDH vidgar förordningen och att MDH därigenom tillåter tillgodoräknande av moment som inte inryms inom HF:s formulering. Borttagning av stycke, avsnitt 2.9 om tillgodoräknande. Tidigare formulering Den lokala examensordningen1 vid MDH medger att 60 högskolepoäng av en mastersexamen kan tillgodoräknas till en examen på forskarnivå. Krav för tillgodoräknandet är att kurserna på avancerad nivå ligger inom samma område eller inriktning som det forskarutbildningsämne kurserna är ämnade att tillgodoräknas till. Anledningen till att stycket tagits bort är att den lokala examensordningen och inte doktorandreglerna som reglerar detta. Att upprepa vad andra styrdokument säger är olyckligt då dessa dokument kan komma att revideras vilket medför att även doktorandreglerna behöver revideras. Rubrik på övergångsregel 5.2 har bytts ut då den tidigare rubriken var densamma som på övergångsregel 5.1. Dessutom har vissa stavfel och andra redaktionella justeringar gjorts inför fakultetsnämndens behandling av ärendet. Beredningens rekommendation Beredningen rekommenderar att fakultetsnämnden föreslår rektor att fastställa de reviderade doktorandreglerna enligt bilaga. 1 Dnr MDH /14 51 av 96

75 Bilaga 9.1 Fakultetsnämnden 4: Beslutande Fakultetsnämnden Ärende 2016/1903, 2016/1904 Besluts-PM Handläggare Julia McNamara 1 (4) BESLUTSPROMEMORIA Utredning om avveckling av högskoleingenjörsexamen i flygteknik och flygingenjörsprogrammet Bakgrund Akademin för innovation, design och teknik (IDT) fick i VUB 2016 i uppdrag att utreda konsekvenserna av en avveckling av högskoleingenjörsexamen inom flygteknik med avseende på effekter på högskolans långsiktiga mål. En naturlig följd av en eventuell avveckling av examen är även en avveckling av flygingenjörsprogrammet (IMV20), som leder till nämnda examen. Akademin har den 14 juni 2016 inkommit till fakultetsnämnden med sin utredning om en eventuell avveckling av examen och program. Nämnden ger sina synpunkter innan akademin lämnar sin slutrapport till rektor i början av oktober. Faktasammanställning Uppdraget i VUB bestod av att utreda konsekvenser för en eventuell avveckling. Akademin föreslår en avveckling av examen och program och att examen ska kunna utfärdas fram till och med Möjlighet att genomföra examensarbete i flygteknik ska erbjudas av akademin till och med vårterminen Akademin redogör för de kurser som ingår i programmet, vilka av dessa som föreslås avvecklas och vilka som övergår till annat utbildningsprogram. Flygingenjörsprogrammet fanns senast med i högskolans programutbud läsåret 2014/2015, vilket innebär att det under läsåret 2016/2017 enbart ges kurser inom programmets årskurs 3. Orsaken till att programmet har varit vilande är uppstarten av det nya civilingenjörsprogrammet i tillförlitliga flygoch rymdsystem, som antog sina första studenter höstterminen Högskoleingenjörsexamen i flygteknik fick i oktober 2013 omdömet bristande kvalitet i Universitetskanslersämbetets (UKÄ) kvalitetsutvärdering, men fick efter vidtagna åtgärder och uppföljning omdömet hög kvalitet i maj av 96

76 Bilaga 9.1 Överväganden 2 (4) Effekter på högskolans långsiktiga mål I utredningsuppdraget till akademin skulle hänsyn särskilt tas till högskolans långsiktiga mål vid en eventuell avveckling. Akademin har redogjort för programmets söktryck, genomströmning samt etablering på arbetsmarknaden. Det visar att flygingenjörsprogrammet har stått sig relativt väl i jämförelse med högskolans övriga högskoleingenjörsprogram, när det gäller att uppfylla de långsiktiga målen. Programmet har haft ett gott söktryck med i snitt 1,5 sökande per plats under perioden Genomströmningen för programmet har haft ett snittvärde på 79 procent till termin 3 och 81 procent till termin 6, vilket väl uppfyller målen 1 som är satta för MDH. Vidare gör akademin bedömningen att flygingenjörerna har goda möjligheter på arbetsmarknaden. Det är således inte med utgångspunkt i rekrytering, genomströmning eller etablering på arbetsmarknaden som akademin föreslår en avveckling, utan snarare på grund av programmets innehåll och en svag forskningsbas. Programmets forskningsbas I högskolans nya forsknings- och utbildningsstrategi (FUS) för perioden understryks vikten av forskningsbaserad utbildning och att skapa utbildningar som är sammanhållna över grundnivå, avancerad nivå och forskarutbildningsnivå. För teknikutbildningarna ges särskilda uppdrag att stärka forskningsbasen och att se över utbudet så att mer hållbara utbildningsprogram skapas. I UKÄ:s kvalitetsgranskning av landets teknikutbildningar fick högskoleingenjörsexamen i flygteknik vid MDH omdömet bristande kvalitet. UKÄ pekade bland annat på en svag måluppfyllelse vad gäller forskningsanknytning. Akademi IDT konstaterade i sin analys till UKÄ (MDH /12) att flertalet lärare på programmet har anlitats från industrin med fokus på tillämpning inom drift och underhåll, avionik samt konstruktion. Detta har gett hög teknisk relevans i utbildningen, men akademin understryker att anknytning till forskning och ett vetenskapligt förhållningssätt har blivit bristande. Efter UKÄ:s ifrågasättande av examen, genomfördes en rad åtgärder för att komma tillrätta med de påtalade bristerna och examen fick därefter omdömet hög kvalitet. Redan i arbetet med analys och åtgärder för den befintliga högskoleingenjörsutbildningen, väcktes idén på akademin om att skapa en helt ny utbildning med större möjligheter till en tydligare forskningsanknytning. Under våren 2014 utvecklade akademi IDT ett nytt civilingenjörsprogram, baserat på högskolans befintliga forskning i inbyggda system. Civilingenjörsprogrammet i tillförlitliga flyg- och rymdsystem inrättades av fakultetsnämnden i oktober 2014 (MDH /14). 1 Målen för genomströmning är att andelen studenter som är registrerade på termin 3 ska vara minst 80 procent av antalet registrerade på termin 1, samt att andelen studenter som är registrerade på termin 6 ska vara minst 66 procent av antalet registrerade på termin av 96

77 Bilaga 9.1 Högskolans utbildningsutbud Samtidigt som nämnden beslutade att ta med det nya civilingenjörsprogrammet i 2015/2016 års programutbud, uteslöts flygingenjörsprogrammet från utbudet. Akademin underströk redan i sin ansökan om det nya programmet att det inte finns tillräckliga resurser att bedriva båda programmen parallellt och därmed inte heller på sikt erbjuda båda examina. Flygingenjörsprogrammet fanns inte heller med i 2016/2017 års programutbud. Beslut om 2017/2018 års programutbud fattas av respektive akademi i oktober 2016, efter avstämning i högskolans ledningsgrupp. 3 (4) I högskolans programutbud läsåret 2016/2017 ingår fem högskoleingenjörsprogram och fem civilingenjörsprogram 2. Civilingenjörsutbildningar finns idag vid tretton av landets lärosäten, elva av dessa är universitet eller tekniska högskolor. Övriga två är Högskolan i Halmstad som har ett civilingenjörsprogram, samt Mälardalens högskola. Samtliga tretton bedriver även högskoleingenjörsutbildningar. Ytterligare nio lärosäten erbjuder högskoleingenjörsprogram, men inga civilingenjörsprogram, till exempel Malmö högskola, Högskolan i Gävle och Linnéuniversitetet. Det finns därmed betydligt fler civilingenjörsutbildningar vid MDH än vid de flesta av landets högskolor och några universitet. Detta kan vägas mot att MDH är en av landets största högskolor, med framgångsrika forskningsmiljöer inom teknik, framför allt inbyggda system. Lärare och studenter vid avveckling Akademi IDT redogör för hur man vid en avveckling planerar att säkerställa befintliga studenters möjlighet att fullfölja sin utbildning på flygingenjörsprogrammet och ta ut examen. De fast anställda lärare som tidigare har undervisat på flygingenjörsprogrammet kommer, bortsett från en pensionsavgång, att fortsätta undervisa på det nya civilingenjörsprogrammet. I utredningen finns även en förteckning över programmets kurser och hur de är tänkta att avvecklas. Med tanke på att det under innevarande läsår enbart finns en aktiv årskurs i programmet, bör en eventuell avveckling av program och examen kunna genomföras på ett välavvägt sätt. Utskottets beredning Ärendet behandlades av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 31 augusti Utskottet delar akademins ställningstagande att avveckla programmet men inte när det gäller examen. Utskottet önskar vidare att fakultetsnämnden för en generell diskussion om för- och nackdelar med att avveckla examina. 2 Ingenjörsprogram i 2016/2017 års utbud vid MDH är energiingenjörsprogrammet, högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik, högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik, högskoleingenjörsprogrammet i innovation och produktdesign, högskoleingenjörsprogrammet i innovation, produktion och logistik, civilingenjörsprogrammet i energisystem, civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, civilingenjörsprogrammet i produktion och produktdesign, civilingenjörsprogrammet i robotik och civilingenjörsprogrammet i tillförlitliga flygoch rymdsystem. 54 av 96

78 Bilaga 9.1 Tjänstemannaberedningens rekommendation Med utgångspunkt i akademins resonemang om svag forskningsbas i flygingenjörsprogrammet och fakultetsnämndens tidigare inrättande av civilingenjörsprogrammet i tillförlitliga flyg- och rymdsystem som en åtgärd att föra utbildningen närmare högskolans befintliga forskning, finns anledning att dela akademi IDT:s ställningstagande att avveckla högskoleingenjörsexamen i flygteknik och flygingenjörsprogrammet. 4 (4) Med hänsyn tagen till högskolans totala utbud av högskoleingenjörsutbildningar, finns däremot skäl att ifrågasätta och ytterligare utreda en avveckling till fördel för ytterligare en civilingenjörsutbildning. Det finns dock ingen uttalad strategi kring hur fördelningen mellan högskolerespektive civilingenjörsutbildningar bör se ut vid MDH. Kopplat till utskottets önskemål att avveckla programmet, men behålla examen, är beredningens rekommendation att inte behålla en examen där högskolan saknar en utbildning som leder fram till aktuell examen. En inrättad examen sänder signaler och ställer förväntningar på att högskolan faktiskt bedriver utbildning som möjliggör uppfyllande av examensmål och utfärdande av examen. Vidare är det vid en eventuell granskning från UKÄ problematiskt om en inrättad examen inte har ett innehåll i form av en utbildning som uppfyller de aktuella examensmålen. I det nya utvärderingssystemet kommer UKÄ, till skillnad från tidigare system, att granska även examina som har få självständiga arbeten. Fakultetsnämnden uppmanas att diskutera akademins utredning kopplat till uppdraget i VUB om konsekvenser för långsiktiga mål. Nämndens synpunkter lämnas därefter till akademin inför slutrapport till rektor. 55 av 96

79 Bilaga 9.2 Akademin för innovation, design och teknik (1) Handläggare Annika Björklund Fakultetsnämnden Avveckling av högskoleingenjörsexamen i flygteknik Med anledning av att Akademin för Innovation, Design och Teknik (IDT) ansöker om att lägga ner Flygingenjörsprogrammet föreslår akademin att även Högskoleingenjörsexamen i flygteknik avvecklas. Konsekvenser av avvecklingen beskrivs i förslaget om att lägga ner Flygingenjörsexamen. En avveckling föreslås ske under en femårsperiod efter det att den sista årskursen erbjudits 2016/2017. Det innebär att examen kan utfärdas fram till och med Akademin kommer fram till och med vt 2022 erbjuda möjlighet att göra examensarbete i flygteknik på nivå G2E. I bilaga finns förteckning över de kurser som erbjudits i utbildningsplan och hur de avvecklas eller övergår i annat utbildningsprogram. Förslaget har förankrats i arbetsgrupp med Håkan Forsberg (lektor och ämnesföreträdare i flygteknik), Magnus Otterskog (lektor och fd avdelningschef IFT/IDT), Dag Nyström (utbildningsledare), Annika Björklund (utbildningsledare) samt IDTs ledningsråd. Damir Isovic Annika Björklund Akademichef Utbildningsledare Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Smedjegatan 37 Postadress: Box 325, Eskilstuna Tfn: Fax: Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: idt@mdh.se 56 Org.nr: av

80 Bilaga 9.2 Akademin för innovation, design och teknik (3) Handläggare Annika Björklund utbildningsledare Fakultetsnämnden Avveckling av Flygingenjörsprogrammet Motivering Flygingenjörsprogrammet har inte antagit nya studenter sedan höstterminen Det innebär att de sista studenterna kommer att läsa sitt slutliga år på Mälardalens högskola (MDH) läsåret 2016/2017. Beslutet att inte anta nya studenter till programmet blev en direkt konsekvens av att högskolan under 2014 utvecklade ett nytt civilingenjörsprogram där flygteknik ingår till stor del. Det nya programmet kommer att på ett betydligt starkare sätt koppla till den forskning inom Inbyggda system som bedrivs vid högskolan. Flygingenjörsprogrammet har under en längre tid haft problem med forskningsbasen i programmets nuvarande form där fokus för kurserna inom ämnet legat kring underhålls- och konstruktionsområdena. Inom dessa områden av flygteknik bedrivs ingen forskning vid MDH. Akademin fick i uppdrag att stärka forskningsbasen och vrida programmet närmare forskningen inom Inbyggda system. Olika försök har gjorts men resultatet har inte blivit det som önskats. Vid UKÄs kvalitetsutredning blev högskoleingenjörsexamen i flygteknik kritiserad och ifrågasatt. De åtgärder som vidtogs ledde till beslut om fortsatt hög kvalitet från UKÄ. Trots detta återstår problemen med att knyta an programmet till den forskning som bedrivs vid högskolan. De åtgärder som vidtagits kommer dock att säkerställa att de studenter som kvarstår i programmet fram till och med läsåret 2016/2017 ges kurser med hög kvalitet och kommer att uppfylla examensmålen. Flygteknik är ett brett område som kräver en bred bas av teknikkunskaper som i sin tur baseras på flera områden, t.ex. elektronik och mekanik (som var för sig skulle kunna ge en examen). Antalet tekniknära kurser behöver därför vara stort. Dessa kurser måste dessutom innehålla moment av akademisk karaktär för att erhålla tillräcklig akademisk höjd på utbildningen. Därför anser akademin att det helt enkelt inte finns utrymme för studenterna att förkovra sig djupare inom ett eller flera av dessa områden eller andra Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Smedjegatan 37 Postadress: Box 325, Eskilstuna Tfn: Fax: Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: idt@mdh.se 57 Org.nr: av

81 Bilaga 9.2 forskningsnära områden för att knyta an till den forskning som bedrivs inom inbyggda system på akademin inom deras treåriga utbildning. 2 (3) Programmet har genom åren haft ett relativt gott söktryck med i snitt 1,5 sökande per plats de senaste åren (HT2011 HT2014). Genomströmningssiffrorna för programmet har också legat bra till med ett snittvärde på 79 % för T3/T1 och 81 % för T6/T1, helt i linje med målen som är satta för lärosätet. Akademin gör också bedömningen att flygingenjörerna haft en bra möjlighet på arbetsmarknaden. Det är alltså inte rekryteringseller genomströmningsproblem som gör att akademi IDT inte antagit nya studenter till programmet sedan HT14. Beslutet att inte utlysa programmet efter HT14 togs utifrån att det nya civilingenjörsprogrammet i tillförlitliga flyg- och rymdsystem startade HT15, det finns inte resurser vid akademin att erbjuda båda dessa program parallellt. Flygingenjörsprogrammet kan inte heller knytas till den forskning som bedrivs vid lärosätet och kompetens för de områden som legat i fokus för programmet finns inte anställd vid högskolan. Programmet har under flera år bedrivits med stor andel inhyrd personal från andra lärosäten och konsulter. Konsekvensanalys Studenter Studenter antagna till utbildningsprogrammet har beretts möjlighet att läsa de kurser som ingår i programmet enligt utbildningsplan. De har informerats om att kurserna kommer att läggas ner i takt med att de sista studenterna har passerat och att de efter beslut om nedläggning kommer att beredas tre tillfällen för omexamination, i enlighet med Regler och anvisningar för examinationsärenden på grundnivå och avancerad nivå vid MDH. Lärare Av de fast anställda lärare som undervisar i flygingenjörsprogrammet kommer samtliga utom en att fortsätta i samma takt som förut att undervisa i det nya civilingenjörsprogrammet. Personen som inte fortsätter i samma takt kommer att gå i pension samtidigt som flygingenjörsprogrammet avslutas. Ingen undervisande personal kommer därför att beröras av avvecklingen av flygingenjörsprogrammet. Försäkran om att kvaliteten upprätthålls under avvecklingsperioden Eftersom inga studenter har antagits till programmet sedan hösten 2014 kommer den sista årskursen att studera på MdH under läsåret 2016/2017. Kurserna som ingår i programmet har reviderats till följd av de åtgärdsplaner som Fakultetsnämnden beslutade i samband med UKÄs kvalitetsgranskning 2014 och som skickats in till UKÄ i samband med detta. 58 av 96

82 Bilaga 9.2 Studenterna inom programmet omfattas av den nya examensarbetesprocess som beslutades i samband UKÄs kvalitetsgranskning för att säkerställa att kvaliteten på examensarbetena håller hög nivå. 3 (3) Vi anser därför att stort fokus lagts på att säkerställa att kvalitetskrav uppfylls för de studenter som avslutar sin utbildning vid MDH. Säkerställande av befintliga studenters möjlighet att fullfölja utbildningen och ta ut examen med bibehållen kvalitet Samtliga studenter som antagits till utbildningen har beretts möjligheter att fullfölja sin utbildning i enlighet med beslutad utbildningsplan. De kvalitetshöjande åtgärder som införts vid akademin till följd av UKÄs kvalitetsgranskning har kommit studenterna på programmet till del. Kurser som lagts ner har följts av möjlighet till omexamination. Examen, eventuell avveckling av examen kopplat till programmet En nedläggning av programmet får till följd att även högskoleingenjörsexamen i flygteknik bör avvecklas. Se separat ärende. Akademin för Innovation, Design och Teknik (IDT) föreslår med anledning av ovanstående att Flygingenjörsprogrammet läggs ner i och med att den sista årskursen har erbjudits läsåret 2016/2017. Förslaget har förankrats i arbetsgrupp med Håkan Forsberg (lektor och ämnesföreträdare flygteknik), Magnus Otterskog (lektor och fd avdelningschef IFT/IDT), Dag Nyström (utbildningsledare), Annika Björklund (utbildningsledare) samt IDTs ledningsråd. Bilaga: Lista med kurser som påverkas av programmets nedläggning. Damir Isovic Akademichef Annika Björklund Utbildningsledare 59 av 96

83 Ingående kurser i utbildningsplan för Flygingenjörsprogrammet Bilaga 9.2 Årskurs 1 Flygteknik: Introduktion till flygteknik, 7,5 hp Nedlagd. Tommy Nygren pension Ersätts av Introduktion till tillförlitliga flyg- och rymdsystem Avionik I, 7,5 hp Läggs ner. Ersätts av Grundläggande avionikssystem Flygmotorteknik, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik: Kalkyl, grundkurs, 7,5 hp Matematik grundkurs, 7,5 hp Vektoralgebra, grundkurs 7,5 hp Elektronik: Elektronik grundkurs, 7,5 hp Fysik: Värme- och vågrörelselära, grundkurs, 7,5 hp Reviderad version övergår i GCV02 Ges för andra ing-utb. Ges för andra ing-utb. Ges för andra ing-utb. Ges för andra ing-utb. Ges för andra ing-utb. Årskurs 2 Flygteknik: Aerodynamik och flygmekanik, 7,5 hp Läggs ner Ersätts av Aerodynamik och flygmekanik 10 hp för GCV02 Flygplansstrukturer och materiallära I, 7,5 hp Läggs ner. Per Schlund går över till nya kursen Ersätts av Farkoststrukturer och materiallära som utvecklats inom ämnet fysik (UKK). Personal följer med. Mänskliga faktorerna, 7,5 hp Kvarstår. Ges för GCV02 Flygsystemteknik, 15 hp Läggs ner. Ersätts av Flyg- och rymdsystemteknik 7,5 hp för GCV02 Flygplansdrift och underhåll I, 7,5 hp Valbart 15 hp: Matematik/tillämpad matematik: Kalkyl, fortsättningskurs, 7,5 hp Differential- och integralkalkyl III, 7,5 hp Numeriska metoder, 7,5 hp Linjär algebra, 7,5 hp Fysik: Mekanik I, 7,5 hp Flygteknik: Flygplansstrukturer och materiallära II, 7,5 hp Läggs ner. Tommy Nygren pension Läggs ner. Ges för andra ing-utb. Ges för andra ing-utb. Ges för andra ing-utb. Ges för andra ing-utb. Ges för andra ing-utb. Flygmiljöteknik, 7,5 hp Ingår ej i GCV02 Bör eventuellt kvarstå i kursutbudet av strategiska skäl. 60 av 96

84 Ingående kurser i utbildningsplan för Flygingenjörsprogrammet Bilaga 9.2 Maskinteknik/Produkt- och processutveckling: Kvalitets- och underhållsteknik, 7,5 hp Ritteknik och CAD, 7,5 hp Innovativ produktion och logistik, 7,5 hp Datavetenskap: Grundläggande programmering, 7,5 hp Datakommunikation i nätverk I, 7,5 hp Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion, 7,5 hp Läggs ner. Ges för andra ing-utb. Ges för andra ing-utb. Ges för andra ing-utb. Ges för andra ing-utb. Ges för andra ing-utb. Årskurs 3 Flygteknik: Examensarbete i flygteknik, 15 hp Läggs ner. Valbart 37,5 hp: Flygteknik: Mänskliga faktorerna, 7,5 hp Kvarstår. Ges för GCV02 Flygplansdrift och underhåll II, 7,5 hp Läggs ner. Tommy Nygren pension Flygmotorunderhåll, 7,5 hp Läggs ner. Extern konsult Avionik II, 7,5 hp Läggs ner Ersätts av Utveckling av avioniksystem för GCV02 Flygmiljöteknik, 7,5 hp Se ovan Maskinteknik/Produkt- och processutveckling: Lätta konstruktioner, 7,5 hp Läggs ner. Omarbetas för CCV20 Kvalitetsutveckling och ledarskap, 7,5 Ges för andra ing-utb. hp Ritteknik och CAD, 7,5 hp Ges för andra ing-utb. CAD fördjupning, 7,5 hp Ges för andra ing-utb. Matematik/tillämpad matematik: Numeriska metoder, 7,5 hp Ges för andra ing-utb. Sannolikhetslära och statistisk teori, Ges för andra ing-utb. 7,5 hp Linjär algebra, 7,5 hp Ges för andra ing-utb. Operationsanalys, 7,5 hp Ges för andra ing-utb. Differential- och integralkalkyl III, 7,5 Ges för andra ing-utb. hp Fysik: Mekanik II, 7,5 hp Ges för andra ing-utb. Elektronik: Elektroniksystem, 7,5 hp Ges för andra ing-utb. Datavetenskap: Information - kunskap - vetenskap - Ges för andra ing-utb. etik, 7,5 hp Grundläggande programmering, 7,5 hp Ges för andra ing-utb. Datakommunikation i nätverk I, 7,5 hp Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion, 7,5 hp Ges för andra ing-utb. Ges för andra ing-utb. 61 av 96

85 Bilaga 10.1 Fakultetsnämnden 4: Beslutande Fakultetsnämnden Ärende 2016/1905 Besluts-PM Handläggare Julia McNamara 1 (3) BESLUTSPROMEMORIA Utredning om avveckling av filosofie kandidatexamen med huvudområdet informationsdesign utan inriktning Bakgrund Akademin för innovation, design och teknik (IDT) fick i VUB 2016 i uppdrag att utreda en avveckling av kandidatexamen i huvudområdet informationsdesign utan inriktning. Bakgrunden är att få examina har utfärdats, endast två stycken sedan Akademin har den 14 juni 2016 inkommit med sin utredning till fakultetsnämnden. Nämnden ger sina synpunkter innan akademin lämnar sin slutrapport till rektor i början av oktober. Faktasammanställning Examen med och utan inriktning Vid MDH finns inrättat en filosofie kandidatexamen med huvudområdet informationsdesign. Till denna finns tre inriktningsexamina informativ illustration, rumslig gestaltning samt textdesign. Varje inriktningsexamen är kopplad till ett utbildningsprogram om 180 högskolepoäng. Följs upplägget på ett av programmen kan studenten välja att ta ut kandidatexamen i informationsdesign utan inriktning, inriktningsexamen eller båda delarna. Majoriteten av studenterna väljer enbart inriktningsexamen för det program som de har följt. Övriga inriktningsexamina som finns inrättade vid MDH har en övergripande examen utan inriktning. Dessa finns beskrivna i bilaga 1 till högskolans lokala examensordning. Examensbeskrivningar Enligt bilaga 2 (examensordning) i Högskoleförordningen står att för kandidatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Ytterligare styrning av inriktningsexamen ges inte i förordningen. I högskolans lokala examensordning (MDH /14) finns lokala examensbeskrivningar för respektive examen. Examensbeskrivningarna för kandidatexamen i informationsdesign utan inriktning och de tre inriktningsexamina reviderades av fakultetsnämnden den 10 september För kandidatexamen i informationsdesign utan inriktning gäller de krav som ställs i högskoleförordningen beträffande omfattning av poäng inom huvudområdet samt examensarbetet, med några tillägg när det gäller innehåll inom ramen för huvudområdet: 62 av 96

86 Bilaga 10.1 Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 hp varav minst 90 hp med successiv fördjupning inom huvudområdet vari ingår 2 (3) - Minst 30 hp allmän informationsdesign vari ingår kommunikationsteori, grafisk form, perspektiv på kognition och berättarteknik samt - Minst 30 hp på nivå G2 vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp. I kursfordringarna om 180 hp får högst 15 hp på avancerad nivå ingå. För inriktningsexamen gäller följande krav, där skillnader från examen utan inriktning är fetmarkerade: Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 hp varav minst 105 hp med successiv fördjupning inom huvudområdet vari ingår - Minst 30 hp allmän informationsdesign vari ingår kommunikationsteori, grafisk form, perspektiv på kognition och berättarteknik samt - Minst 75 hp informativ illustration/rumslig gestaltning/textdesign, varav minst 30 hp på nivå G2 vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp. I kursfordringarna om 180 hp får högst 15 hp på avancerad nivå ingå. Skillnaden mellan kandidatexamen utan inriktning och de tre inriktningsexamina är dels ett högre poängkrav inom huvudområdet för inriktningsexamen (105 högskolepoäng istället för 90 högskolepoäng), dels krav på poäng inom respektive inriktning (75 högskolepoäng). Även examensarbetet ska vara inom inriktningen. Överväganden Ett huvudargument för en eventuell avveckling av kandidatexamen i informationsdesign utan inriktning är att antalet utfärdade examina är mycket lågt. I de fall där få studenter tar ut examen bör frågan ställas om högskolan ska behålla möjligheten att ta ut examen. I det här fallet finns argument som istället talar för att behålla examen. Kraven för inriktningsexamen i informationsdesign är större än högskoleförordningens krav på en kandidatexamen, 105 högskolepoäng inom huvudområdet istället för 90 högskolepoäng. Det finns därför anledning att behålla examen utan inriktning för att ge studenter möjlighet till en kandidatexamen enligt kraven i förordningen. I akademins utredning framhålls att ämneskollegiet inom informationsdesign anser att kandidatexamen i informationsdesign utan inriktning ska behållas. Akademin menar att inriktningsexamina bör ha sitt ursprung i en examen utan inriktning, och att det dessutom främjar studenternas rörlighet genom att möjliggöra nya kurskombinationer inom huvudområdet. Det är exempelvis möjligt att välja bort en kurs inom inriktningen och istället välja en kurs vid ett annat lärosäte, men fortfarande inom huvudområdet. Examen möjliggör också att studenter från andra lärosäten kan slutföra sin 63 av 96

87 Bilaga 10.1 utbildning vid MDH utan att ha tillräckligt många poäng inom en specifik inriktning. 3 (3) Utskottets beredning Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendet vid sitt möte den 31 augusti 2016 och delar akademins ställningstagande att behålla kandidatexamen i informationsdesign utan inriktning. Tjänstemannaberedningens rekommendation Beredningens rekommendation är att inte avveckla kandidatexamen med huvudområdet informationsdesign, trots att få examina utfärdas. Huvudargumenten för detta är dels att behålla en övergripande examen för de tre inriktningarna i linje med förordningens krav, dels att denna examen främjar rörlighet för studenterna då det möjliggör en mindre specialiserad examen än de tre inriktningarna. Fakultetsnämnden uppmanas att lämna sina synpunkter i ärendet inför akademins slutrapport till rektor. 64 av 96

88 Bilaga 10.2 Akademin för innovation, design och teknik (2) Handläggare Annika Björklund Fakultetsnämnden Kandidatexamen i Informationsdesign, utan inriktning Uppdrag Uppdrag enligt VUB 2016 avseende utredning om avveckling av kandidatexamen i Informationsdesign utan inriktning Informationsteknik Uppdrag att utreda en avveckling av kandidatexamen i huvudområdet informationsteknik utan inriktning. Övriga befintliga kandidatexamina i huvudområdet informationsteknik inom olika inriktningar ska vara kvar. Uppdraget ska redovisas för rektor senast den 30 juni 2016 och ska dessförinnan vara avstämt i fakultetsnämnden. Observera att det som i uppdraget benämns informationsteknik avser huvudområdet Informationsdesign. Utredning och ställningstagande Frågan om MdH ska ha kvar en generell kandidatexamen i Informationsdesign utan inriktning har diskuterats inom ämneskollegiet och med examensenheten vid MdH. I dagsläget finns tre utbildningsprogram som leder till vart och ett av de tre inriktningsexamina som finns inrättade vid högskolan; Rumslig gestaltning, Textdesign och Informativ Illustration. Trots att det inte finns något utbildningsprogram som direkt leder fram till kandidatexamen i Informationsdesign utan inriktning anser ämneskollegiet inom Informationsdesign och examensenheten vid MdH att denna examen skall finnas kvar. Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Smedjegatan 37 Postadress: Box 325, Eskilstuna Tfn: Fax: Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: idt@mdh.se 65 Org.nr: av

89 Bilaga 10.2 Inriktningsexamina vid högskolan bör ha sitt ursprung i en generell examen utan inriktning. Samtliga inriktningsexamina vid MdH har också en huvudexamen utan inriktning även om det inte alltid finns utbildningsprogram som tydligt leder fram till en sådan examen utan programmen i sitt upplägg visar vägen fram till en inriktningsexamen. Inriktningsexamen är ett sätt för högskolan att ytterligare profilera sina generella examina. 2 (2) En generell examina utan inriktning är av betydelse för att främja rörlighet mellan lärosäten nationellt och internationellt. Denna examina kan öppna för nya och intressanta kurskombinationer inom huvudområdet. I fallet Informationsdesign finns en väl fungerande process för examensarbeten vid akademin som säkerställer att studenten uppfyller examensmålen. De studenter som väljer att ansöka om en generell examen utan inriktning uppfyller inte kraven om antal högskolepoäng inom den specifika inriktningen. Detta behöver inte betyda att examensarbetet inom Informationsdesign inte uppfyller målen för huvudområdet. Tvärtom kan här presenteras nya och intressanta perspektiv på huvudområdet. Den generella kandidatexamen i Informationsdesign utan inriktning används mycket sparsamt vid MDH. Sedan 2014 har endast 3 ansökningar om denna inkommit till examenhandläggarna. Två av dessa har beviljats. I samtliga fall hade studenten inte tillräckligt med högskolepoäng inom inriktningen men uppfyllde i övrigt examensfordringarna. Akademin för Innovation, Design och Teknik (IDT) föreslår med hänvisning till ovanstående att MDH fortsatt ska erbjuda kandidatexamen i Informationsdesign utan inriktning. Förslaget har förankrats i ämneskollegiet för Informationsdesign som leds av ämnesföreträdare Yvonne Eriksson och avdelningschef Karl Schultz, Ylva Blauberg (examensenheten MdH) samt IDTs ledningsråd. Damir Isovic Akademichef Annika Björklund Utbildningsledare 66 av 96

90 Bilaga (1) Preliminär 1 tidplan för pilotutvärdering av förskollärarprogrammet Preliminär tidplan för pilotutvärdering av förskollärarprogrammet med hållpunkter som gäller fakultetsnämnden och nämndens läsgrupp (uppdaterad ). Datum Aktivitet 22 september 2016 Info till fakultetsnämnd 3 oktober Upptaktsmöte UKÄ 27 oktober Fakultetsnämnd utser läsgrupp/granskare 2 November Inlämning självständiga arbeten till UKÄ 9-22 november Intern granskning självvärdering 23 november Hearing på UKK för granskare 13 december Rektorsbeslut självvärdering 15 december Info till fakultetsnämnd 16 december 2016 Inlämning självvärdering Vår 2017 Höst 2017 Intervjuer Bedömargruppens yttrande Höst 2017 Högskolan lämnar svar på yttrande (inom 3 v) Höst/vinter 2017 Beslut från UKÄ 1 Datum kan komma att ändras utifrån eventuell ny information som ges vid UKÄ:s upptaktsmöte i oktober. 2 Utöver de av fakultetsnämnden utsedda granskarna (läsgruppen), har akademi UKK utsedda granskare i form av akademichef, ämnesföreträdare, inriktningsföreträdare, utbildningsledare, VFU-samordnare, studentrepresentant, kommunrepresentant, avdelningschefer verksamma inom förskollärarutbildningen samt en extern granskare från ett annat lärosäte. 67 av 96

91 Bilaga 12.1 Status för samarbete mellan Mälardalens högskola och Örebro Universitet Under året har avdelningen för Ekonomi och Samhällskunskap (EkSam) på MDH fört samtal med representanter från det statsvetenskapliga området på Örebro Universitet om att ingå i ett samarbete gällande grundutbildning. Den 16 maj 2016 träffade representanter från EkSam representanter från Örebro Universitet (ORU) för att närmare diskutera hur samarbetet skulle utformas. Under mötet diskuteras upplägg för det nya statsvetenskapliga programmet och hur och när Örebro Universitets lärare kan bidra med deras resurser. Mötet inkluderade även diskussioner kring hur samarbete, inte enbart gällande grundutbildning, men även forskning kan främjas genom ett gemensamt avtal. För ORU:s del finns det ett tydligt incitament för att få till stånd ett samarbetsavtal, då ORU erbjuder ett magisterprogram med inriktning mot statsvetenskap. Därmed finns det ett behov att öka den lokala rekryteringen inom regionen, där förutsättningarna för en ökad rekrytering ökar när det finns två kandidatprogram; ett på ORU ett på MDH. Mötet präglades av en positiv stämning och det var tydligt att det fanns en vilja och ambition att få till ett samarbete hos alla involverade parter från ORU; både gällande grundutbildning och forskning. Under mötet identifierades ett flertal kurser och kursmoment där det finns möjlighet till utbyte av personal. I samband med mötets avslutande beslutades det att MDH ska utarbeta ett förslag till samarbetsavtal. Arbetet med detta påbörjades efterföljande tid och ett förslag till samarbetsavtal har skickats till ORU för återkoppling och genomgång av deras jurister. En regelbunden kontakt har under hela processen från att förfrågan om samarbete gjordes hållits mellan avdelningschef Eva Maaninen Olsson från MDH och enhetschef Ann-Sofie Lennqvist- Linden från ORU. Det finns hos båda parter en ömsesidig önskan om att få till stånd ett samarbete mellan de statsvetenskapliga området på de två lärosätena. Under sommaren och början av höstterminen har det också förts diskussioner kring hur vi redan innan ett samarbetsavtal finns på plats ska få till ett utbyte av personal. Detta har resulterat i att medarbetare från MDH under hösten 2016 kommer att undervisa på ORU för att hjälpa dem på vissa kursmoment. Detta är möjligt att åstadkomma under hösten 2016 då medarbetarna på MDH inte har fulla tjänsteplaner. Diskussioner pågår också för att få till stånd ett utbyte av personal under hösten 2016 där medarbetare från ORU kommer att föreläsa på MDH:s nya statsvetarprogram. 68 av 96

92 Bilaga 12.2 SAMARBETSAVTAL Dnr: Samarbetsavtal mellan Mälardalens Högskola och Örebro Universitet PARTER Mälardalens högskola Organisationsnummer, , nedan kallad MDH med adress, Box Västerås. Kontaktperson: Eva Maaninen Olsson, Örebro universitet Organisationsnummer, xxx, nedan kallad ORU med adress XXXX, Örebro Kontaktperson: Förnamn Efternamn, e-postadress 1 Omfattning Parterna MDH och ORU önskar starta ett samarbete för att stärka deras grundutbildnings- och forskningsaktiviteter. I och med att det nya Statsvetenskapliga programmet startar till hösten 2016 på MDH i Västerås, behöver lärarkåren förstärkas med ytterligare resurser för att säkra utbildningens kvalitet. ORU:s personal ska när det är möjligt undervisa på det Statsvetenskapliga programmet på MDH för att medverka till en ökad kvalitet på utbildningen och minskad sårbarhet. Samarbetsavtalets syftar även till att förstärka resurserna på kandidatprogrammet Offentlig förvaltning och ledning, 180 högskolepoäng, på Örebro Universitet. MDH:s personal ska när det är möjligt undervisa på ORU när behov uppstår. Parternas förhoppning är att samarbetet genom utbyte av personal ska skapas förutsättningar att förbättra kvaliteten på båda utbildningarna. 2 Parternas åtagande Tecknat samarbetsavtal innebär inte några garantier från parterna att förse varandra med resurser. Dock förbinder sig parterna att under avtalstiden förse varandra med resurser när det är möjligt. Om inte resurserna finns till förfogande behöver ingen resursförstärkning genomföras. Om någon av parterna finner att det föreligger behov av att ändra uppdragets omfattning, tidsplan eller karaktär ska parten snarast meddela den andra parten detta. 69 av 96

93 Bilaga 12.2 SAMARBETSAVTAL Dnr: 3 Avtalshandlingar För samarbetsavtalet gäller nedanstående handlingar. Om det i kontraktshandlingarna förekommer mot varandra stridande uppgifter eller föreskrifter gäller de, om inte omständigheterna uppenbarligen föranleder annat, inbördes i följande ordning: - Skriftliga ändringar och tillägg till detta avtal - Detta avtal med bilagor och kompletteringar 4 Avtalstid Detta avtal gäller för tiden 201x-xx-xx 201x-xx-xx med möjlighet till förlängning. Parterna ska vara överens om en eventuell förlängning senast 3 månader innan avtalstiden löper ut. I annat fall upphör avtalet utan föregående uppsägningstid vid avtalstidens slut. 5 Ersättning Vid lärarutbyte sker ersättningen i första hand genom utbyte av timmar mellan MDH och ORU utan fakturering. I andra hand sker ersättningen enligt den timersättning som gäller på respektive lärosäte vid anställning av extern personal. Den totala kostnaden som ska faktureras respektive lärosäte omfattar även lönekostnadstillägg (LKP) och overheadkostnad (OH). Resekostnader tillkommer med tåg samt tidsspill i samband med resa. 6 Fakturering Faktureringen sker kvartalsvis i efterskott, i elektronisk form. Betalningsvillkor gäller 30 dagar efter inkommen faktura. Betalning sker mot faktura i efterskott. Inga expeditionsavgifter debiteras. Dröjsmålsränta debiteras enligt räntelagen. Förskott beviljas inte. Faktura ska åtföljas av en specifikation över levererad tjänst. 7 Sekretess Parterna förbinder sig enligt detta avtal att iaktta sekretess och tystnadsplikt enligt bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Med uppdraget följer förbud att röja eller utnyttja sekretessbelagd uppgift. Denna skyldighet gäller även efter det att detta avtal har upphört att gälla. 8 Ändringar och tillägg Ändringar av och tillägg till detta avtal ska vara skriftliga och undertecknad av båda parter för att vara bindande. 70 av 96

94 SAMARBETSAVTAL Dnr: 9 Tvist Tvister angående detta avtals tolkning eller rättstillämpning ska i första hand lösas i förhandling mellan parterna. I andra hand genom medling där parterna tillsammans utser en medlare som får i uppdrag att lösa tvisten. Om medlingen misslyckas och parterna ej kommer överens inom en månad, räknat från den dag förhandlingarna påkallades, äger vardera parten rätt att hänskjuta tvisten till svensk domstol. Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna har tagit var sitt. Bilaga 12.2 För Mälardalens högskola Västerås den För Örebro Universitet Örebro den.. Förnamn Efternamn Titel Förnamn Efternamn Titel 71 av 96

95 Bilaga 13.1 Fakultetsnämnden 4: Beslutande Fakultetsnämnden Ärende MDH 2016/1212 Besluts-PM Handläggare Helena Eken Asp 1 (3) BESLUTSPROMEMORIA Beslut om behörigheter och urval för programutbud för läsåret 2017/2018 avseende utbildningar på svenska Bakgrund Fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret för kvalitetssäkring av utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Enligt rektors delegationsordning ska akademichef fatta beslut om programutbud och rekryteringsmål efter en samordnad beredning genom förvaltningen. Som en del i den beredningen fattar fakultetsnämnden beslut om behörigheter och urval för aktuella utbildningsprogram inför det kommande programutbudsbeslutet. Enligt ordinarie tidplan ska beslut om svenskspråkigt programutbud fattas akademicheferna senast den 5 oktober Fakultetsnämnden fattar beslut om behörigheter och urval vid sitt sammanträde den 22 september Akademiernas önskemål om programutbud inkom den 8 september Akademiernas önskemål om behörigheter och urval för programutbudet 2017/2018 Majoriteten av de utbildningstillfällena som akademierna önskar ge för 2017/2018 har samma behörigheter och urval som föregående läsår. I sammanställningen nedan återfinns de behörigheter som avviker från utbildningsplanen eller de urval som är ändrade jämfört med läsåret 2016/2017. Behörigheter Akademin för hälsa, vård och välfärd önskar revidera behörigheterna för barnmorskeprogrammet, specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska, anestesisjukvård, intensivvård samt psykiatrisk vård. I samtliga fall handlar det om att stryka meningen Om kandidatexamen saknas krävs kunskaper inom vetenskaplig teori och metod på grundnivå motsvarande 15 hp. I tillägg önskar akademin ett förtydligande att yrkeserfarenheten ska vara efter examen. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation önskar revidera behörigheterna för kompletterande pedagogisk utbildning med inriktning mot arbete i årskurs 7-9 respektive inriktning mot arbete i gymnasieskolan. Revideringen av behörigheterna består i att de särskilda kraven för ämnesstudierna flyttas till ett separat dokument dels för att göra det tydligare för studenterna men också för att utbildningsdatabasen har ett begränsat antal tecken där behörigheten anges. Bakgrunden till detta en 72 av 96

96 Bilaga 13.1 förändring i förordningen om kompletterande utbildning som leder till ämneslärarexamen SFS 2011:686 som innebär att ämnesdidaktik inte länge behöver ingå i den kompletterande utbildningen. Detta öppnar upp för att erbjuda kompletterande pedagogisk utbildning för andra ämnen än de som ingår i det längre ämneslärarprogrammet. 2 (3) Urval Akademin för innovation, design och teknik önskar ändra urvalet för informativ illustration informationsdesign. Akademin önskar att urvalet sker enbart på betyg/högskoleprov och önskar därmed stryka stycket om att för en tredjedel av platserna tillämpas alternativ urval, arbetsprover. Akademin har tillstånd fram till hösten 2017 att använda godkända arbetsprover som särskild behörighet vilket innebär att alla studenter som går vidare till urvalet har godkända arbetsprover. Tjänstemannaberedningens rekommendation Sektionen för antagning och examen ska granska de behörigheter och urval som akademierna har önskat. Förutsatt att den genomgången inte resulterar i några förändringar är tjänstemannaberedningens förslag till beslut att godkänna de förändringar i behörigheter och urval som akademierna har lämnat önskemål om enligt nedan: Behörighet för barnmorskeprogrammet Svensk legitimation som sjuksköterska, sjuksköterskeexamen enligt 1993 års studie-ordning och kandidatexamen inom omvårdnadsvetenskap eller vårdvetenskap. Dessutom krävs Svenska B/Svenska 3 samt Engelska A/Engelska 6. Dessutom krävs minst 12 månaders dokumenterad yrkeserfarenhet på heltid som sjuksköterska efter examen. I de fall programmet går att söka som senare del gäller att den sökande måste uppfylla de särskilda behörighetskrav som gällde för programmets första termin samt ha läst motsvarande programmets tidigare terminer. Behörighet för specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning mot distriktssköterska Svensk legitimation som sjuksköterska, sjuksköterskeexamen enligt 1993 års studieordning och kandidatexamen inom omvårdnadsvetenskap eller vårdvetenskap. Dessutom krävs Svenska B/Svenska 3 samt Engelska A/Engelska 6. Minst 24 månaders dokumenterad yrkeserfarenhet på heltid som sjuksköterska efter examen. I de fall programmet går att söka som senare del gäller att den sökande måste uppfylla de särskilda behörighetskrav som gällde för programmets första termin samt ha läst motsvarande programmets tidigare terminer. Behörighet för specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning mot anestesisjukvård Svensk legitimation som sjuksköterska, sjuksköterskeexamen enligt 1993 års studieordning och kandidatexamen inom omvårdnadsvetenskap eller vårdvetenskap. Dessutom krävs Svenska B/Svenska 3 samt Engelska A/Engelska 6. Dessutom krävs minst 12 månaders dokumenterad 73 av 96

97 Bilaga 13.1 yrkeserfarenhet på heltid som sjuksköterska efter examen. I de fall programmet går att söka som senare del gäller att den sökande måste uppfylla de särskilda behörighetskrav som gällde för programmets första termin samt ha läst motsvarande programmets tidigare terminer. 3 (3) Behörighet för specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning mot intensivvård Svensk legitimation som sjuksköterska, sjuksköterskeexamen enligt 1993 års studieordning och kandidatexamen inom omvårdnadsvetenskap eller vårdvetenskap. Dessutom krävs Svenska B/Svenska 3 samt Engelska A/Engelska 6. Dessutom krävs minst 12 månaders dokumenterad yrkeserfarenhet på heltid som sjuksköterska efter examen. I de fall programmet går att söka som senare del gäller att den sökande måste uppfylla de särskilda behörighetskrav som gällde för programmets första termin samt ha läst motsvarande programmets tidigare terminer. Behörighet för specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning mot psykiatrisk vård Svensk legitimation som sjuksköterska, sjuksköterskeexamen enligt 1993 års studieordning och kandidatexamen inom omvårdnadsvetenskap eller vårdvetenskap. Dessutom krävs Svenska B/Svenska 3 samt Engelska A/Engelska 6. Dessutom krävs minst 12 månaders dokumenterad yrkeserfarenhet på heltid som sjuksköterska efter examen. I de fall programmet går att söka som senare del gäller att den sökande måste uppfylla de särskilda behörighetskrav som gällde för programmets första termin samt ha läst motsvarande programmets tidigare terminer. Behörighet för kompletterande pedagogisk utbildning, med inriktning mot arbete i årskurs 7-9 Ämnesstudier om minst 90 hp i avslutade kurser motsvarande ett undervisningsämne i grundskolans åk 7-9 varav minst 15 hp utgörs av ett självständigt arbete (examensarbete). Dessutom krävs Sv B/Sv 3 och En A/En 6 eller motsvarande. För särskilda krav inom ämnesstudierna se bilaga. Behörighet för kompletterande pedagogisk utbildning med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Ämnesstudier om minst 120 hp i avslutade kurser motsvarande ett undervisningsämne i gymnasieskolan varav minst 15 hp utgörs av ett självständigt arbete (examensarbete). Dessutom krävs Sv B/Sv 3 och En A/En 6 eller motsvarande. För särskilda krav inom ämnesstudierna se bilaga. Urval för informativ illustration - informationsdesign Betyg/högskoleprov 74 av 96

98 Bilaga 13.1 Förslag till särskilda krav inom ämnesstudierna Undervisningsämne Inriktning 7-9 Inriktning gymnasieskolan Engelska Fysik Kemi Matematik Kurser i engelska omfattande minst 90 hp vari ska ingå muntlig och skriftlig språkfärdighet, grammatik/språkstruktur/språkvetenskap, kultur och samhälle i engelskspråkiga länder, litteratur samt ett självständigt arbete om minst 15 hp. Om studierna är bedrivna utomlands krävs kontrastiva moment vid ett svenskt lärosäte. Kurser i fysik omfattande minst 90 hp vari ska ingå kurser i klassisk fysik, modern fysik och astronomi samt ett självständigt arbete om minst 15 hp. Minst 15 hp ska vara på fördjupningsnivå G2F eller högre. Alternativt civilingenjörsexamen i teknisk fysik vari ingår ett självständigt arbete om minst 15 hp. Dessutom krävs kurser i astronomi omfattande minst 7,5 hp. Kurser i kemi omfattande minst 90 hp vari ska ingå kurser i organisk kemi, oorganisk kemi, biokemi och miljökemi samt ett självständigt arbete om minst 15 hp. Minst 15 hp ska vara på fördjupningsnivå G2F eller högre. Kurser i matematik omfattande minst 90 hp vari ska ingå algebra, linjär algebra, en- och flervariabelanalys, diskret matematik, geometri, sannolikhetslära och statistik samt ett självständigt arbete om minst 15 hp. Minst 15 hp ska vara på fördjupningsnivå G2F eller högre. Kurser i engelska omfattande minst 120 hp vari ska ingå muntlig och skriftlig språkfärdighet, grammatik/språkstruktur/språkvetenskap, kultur och samhälle i engelskspråkiga länder, litteratur samt ett självständigt arbete om minst 15 hp. Om studierna är bedrivna utomlands krävs kontrastiva moment vid ett svenskt lärosäte. Kurser i fysik omfattande minst 120 hp vari ska ingå kurser i klassisk fysik, modern fysik och astronomi samt ett självständigt arbete om minst 15 hp på avancerad nivå. Alternativt civilingenjörsexamen i teknisk fysik vari ingår ett självständigt arbete om minst 15 hp. Dessutom krävs kurser i astronomi omfattande minst 7,5 hp. Kurser i kemi omfattande minst 120 hp vari ska ingå kurser i organisk kemi, oorganisk kemi, biokemi och miljökemi samt ett självständigt arbete om minst 15 hp. Minst 30 hp ska vara på fördjupningsnivå G2F eller högre. Kurser i matematik omfattande minst 120 hp, vari ska ingå algebra, linjär algebra, en- och flervariabelanalys, diskret matematik, geometri samt sannolikhetslära och statistik samt ett självständigt arbete om minst 15 hp. Minst 30 hp ska vara på fördjupningsnivå G2F eller högre. 75 av 96

99 Bilaga 13.1 Undervisningsämne Inriktning 7-9 Inriktning gymnasieskolan Samhällskunskap Spanska Svenska Kurser i samhällskunskap omfattande minst 90 hp alternativt minst 60 hp statsvetenskap samt minst 30 hp i ett eller flera av ämnena ekonomisk historia, kulturgeografi, nationalekonomi, sociologi och företagsekonomi. Ett självständigt arbete om minst 15 hp ska ingå. Kurser i spanska omfattande minst 90 hp vari ska ingå muntlig och skriftlig språkfärdighet, grammatik/språkstruktur/språkvetenskap, kultur och samhälle i spanskspråkiga länder, litteratur samt ett självständigt arbete om minst 15 hp. Om studierna är bedrivna utomlands krävs kontrastiva moment vid ett svenskt lärosäte. Kurser i svenska språket och litteraturvetenskap omfattande sammanlagt minst 90 hp, varav minst 30 hp i vardera ämnet. Ett självständigt arbete om minst 15 hp ska ingå. Kurserna ska omfatta de ämnesspecifika områdena - läsa och skriva (t.ex. skriftlig framställning, textanalys, grammatik), - tala, lyssna och samtala (t.ex. muntlig framställning, retorik), - språkbruk (t.ex. ordbildning, semantik, pragmatik, språkhistoria, sociolingvistik), samt - litterära texter eller litteraturvetenskap. Kurser i samhällskunskap omfattande minst 120 hp alternativt minst 90 hp statsvetenskap och minst 15 hp nationalekonomi samt minst 15 hp i ett eller flera av ämnena ekonomisk historia, kulturgeografi, sociologi och företagsekonomi. Ett självständigt arbete om minst 15 hp ska ingå. Kurser i spanska omfattande minst 120 hp vari ska ingå muntlig och skriftlig språkfärdighet, grammatik/språkstruktur/språkvetenskap, kultur och samhälle i spanskspråkiga länder, litteratur samt ett självständigt arbete om minst 15 hp. Om studierna är bedrivna utomlands krävs kontrastiva moment vid ett svenskt lärosäte. Kurser i svenska språket och litteraturvetenskap omfattande sammanlagt minst 120 hp, varav minst 30 hp i vardera ämnet. Ett självständigt arbete om minst 15 hp ska ingå. Kurserna ska omfatta de ämnesspecifika områdena - läsa och skriva (t.ex. skriftlig framställning, textanalys, grammatik), - tala, lyssna och samtala (t.ex. muntlig framställning, retorik), - språkbruk (t.ex. ordbildning, semantik, pragmatik, språkhistoria, sociolingvistik), samt - litterära texter eller litteraturvetenskap. 76 av 96

100 Bilaga 13.1 Undervisningsämne Inriktning 7-9 Inriktning gymnasieskolan Svenska som andraspråk Kurser i svenska som andraspråk omfattande minst 90 hp. Ett självständigt arbete om minst 15 hp ska ingå. Kurserna ska omfatta de ämnesspecifika områdena - flerspråkighet och mångfald i ett samhällsperspektiv, - andraspråksinlärning och andraspråksutveckling, - svenska språkets struktur ur ett kontrastivt perspektiv, samt - lärande på ett andraspråk. Kurser i svenska som andraspråk omfattande minst 120 hp. Ett självständigt arbete om minst 15 hp ska ingå. Kurserna ska omfatta de ämnesspecifika områdena - flerspråkighet och mångfald i ett samhällsperspektiv, - andraspråksinlärning och andraspråksutveckling, - svenska språkets struktur ur ett kontrastivt perspektiv, samt - lärande på ett andraspråk. Teknik Kurser i teknik omfattande minst 90 hp samt ett självständigt arbete om minst 15 hp. Minst 15 hp ska vara på fördjupningsnivå G2F eller högre. Alternativt civilingenjörsexamen vari ingår ett självständigt arbete om minst 15 hp. Kurser i teknik omfattande minst 120 hp samt ett självständigt arbete om minst 15 hp på avancerad nivå. Alternativt civilingenjörsexamen vari ingår ett självständigt arbete om minst 15 hp. 77 av 96

101 Bilaga Ärende MDH 2016/ (2) BeslutsPM Beslutande Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Handläggare Helena Eken BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplanen för fysioterapeutprogrammet Bakgrund Akademin för hälsa, vård och välfärd önskar revidera utbildningsplanen för Fysioterapeutprogrammet (GTV01). Bakgrunden till revideringen är främst att den kurs revideringen berör är resurskrävande och akademin behöver göra besparingar men också att studenterna vid de två senaste programvärderingarna har ansett att kursen innehåller mycket upprepningar från tidigare kurser. Den önskade revideringen består i att byta en valbar kurs mot en annan och akademin önskar att revideringen genomförs för studenter antagna från höstterminen Faktasammanställning Akademin önskar byta den valbara kursen Undersökning, analys och behandling vid muskuloskeletala funktionsnedsättningar mot en annan valbar kurs Bedöma, ordinera och utvärdera individanpassad fysisk träning. Akademin önskar att revideringen gäller för studenter antagna från hösten 2014 vilket innebär en revidering av utbildningsplanen i pågående program och dessutom pågående läsår. Förslaget är framtaget av programansvarig. Förslaget har diskuterats med avdelningschef, ämnesansvarig och utbildningsledare. Studenterna har informerats om den föreslagna revideringen och anser att den kursen akademin önskar stryka är viktig inför yrkeslivet och ser därför helst att kursen finns kvar. Överväganden Den kurs som är aktuell att byta är en valbar kurs som kommer att bytas mot en annan valbar kurs. Enligt akademin påverkar bytet inte studenternas möjlighet att nå examensmålen. Revideringen innebär därmed inte en stor förändring i utbildningens som helhet, däremot motsvarar de två kurserna inte varandra helt varken till innehåll eller upplägg. Då akademin vill att revideringen ska gälla även i pågående program finns det troligen studenter som har sett framemot just den kursen som akademin önskar ta bort och därmed inte kommer att få den utbildning som de förväntade sig när de började läsa vid Mälardalens högskola. 78 av 96

102 Bilaga 14.1 Den önskade revideringen innebär inte enbart en revidering i pågående program utan också pågående läsår. I fakultetsnämndens riktlinjer för revideringar av utbildningsplaner står följande: 2 (2) Revideringar görs inte retroaktivt eller för pågående läsår. Ändringarna ska vara framåtsyftande för utbildning som ännu inte har startat. Revideringar för pågående utbildningar görs enbart i undantagsfall om det finns särskilda skäl. I dessa fall ska akademin särskilt redogöra för studenters synpunkter på ändringen. Enligt riktlinjerna är en revidering av utbildningsplanen för studenter antagna hösten 2014 inte aktuellt då det innebär en revidering för pågående läsår. När det gäller studenter antagna från hösten 2015 handlar det om en revidering av pågående utbildning vilket enbart görs i undantagsfall då det finns särskilda skäl. Akademins motivering till att revidera i pågående utbildning är främst ekonomiska skäl men det finns också kvalitetsaspekter att ta hänsyn till. Kvalitetsaspekterna är dels kommentarerna från de två sista programvärderingarna där det finns studenter som anser att kursen innebär upprepningar och dels att kursen av ekonomiska skäl behöver omarbetas om den ska ges. Det finns ingen tydlig gränsdragning för vad som räknas till särskilda skäl. I det här ärendet handlar det dels om att väga de ekonomiska skäl som akademin för fram mot de förväntningarna som studenterna har på den utbildning de har antagits till (det vill säga den utbildningsplanen som gällde när studenten antogs). En annan fråga är om det finns andra motiv än de ekonomiska i akademins ansökan som kan anses vara särskilda skäl framförallt studenternas synpunkter i programvärderingarna och att kursen måste omarbetas. Under hösten 2015 beslutade utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå om flera revideringar. I flera av ärendena önskade akademin att revideringen skulle gälla för pågående utbildning, utskottet beslutade dock i de fallen att genomföra revideringen för studenter som ännu inte antagits. Utskottet hänvisade istället till akademins möjlighet att upprätta individuella studieplaner för de studenter som väljer att inte följa utbildningsplanen de antogs till utan istället gå över på de kurserna som erbjuds i den reviderade utbildningsplanen, den möjligheten har akademin även i det här ärendet. Utskottets bedömning På grund av att studenternas synpunkter saknades när underlaget skickades in har ärendet inte beretts och beslutats av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå utan tas upp på fakultetsnämnden direkt. Tjänstemannaberedningens rekommendation Tjänstemannaberedningen anser inte att ekonomiska skäl borde väga tyngre än de åtaganden som vi som lärosäte har gentemot studenterna. Däremot anser tjänstemannaberedningen att studenternas synpunkter på kursen i programvärderingarna kombinerat med att kursen måste omarbetas kan anses vara särskilda skäl och att det därmed är möjligt att genomföra revideringen för studenter antagna från hösten av 96

103 Till Utbildningsutskott, Fakultetsnämnden Mälardalens högskola Bilaga 14.2 GTV01 Utbildningsplan inom fysioterapeutprogrammet Akademin för hälsa, vård och välfärd önskar att revidering görs på utbildningsplan GTV01 Fysioterapeutprogrammet för kurser som utgör valbarhet inom programmet under år 3. I nu gällande utbildningsplan görs ett val under termin 6 där studenter kan välja endera FYS 011 Valbar verksamhetsförlagd kurs 7.5 hp eller FYS012 Undersökning, analys och behandling vid muskuloskeletala funktionsnedsättningar 7.5 hp. Begärd revidering innebär att kursen FYS012 utgår som valmöjlighet och ersätts med FYS025 - Bedöma, ordinera och utvärdera individanpassad fysisk träning 7.5 hp Motivering till denna förändring och revidering är att kursen (FYS012) i nuvarande struktur och innehåll kräver stora resurser och akademin behöver genomföra olika former av besparingar. Denna revidering utgör, som vi nämnt ovan, en kurs som inte är obligatorisk utan är ett valbart alternativ. Den begärda revideringen och dess konsekvenser har diskuterats av avdelningschef, ämnesansvarig och utbildningsledare informerades övriga medarbetare om den föreslagna revideringen, majoriteten ställer sig positiva till förändringen. Ett möte med fyra representanter från styrelsen i Stretch, fysioterapeuternas linjeförening, genomfördes 29:e augusti. Syftet var att beakta studenternas synpunkter på önskad revidering av programmet. Studenterna uppgav att de ser den föreslagna kursen (FYS012) som en viktig förberedelse inför yrkeslivet. Kursen ses som populär utifrån hög lärartäthet med hög grad av tillämpningsövningar. Studenterna ser helst att kursen blir kvar men är informerade om att ett förslag om revidering kommer att läggas fram till utbildningsutskottet. Vid de senaste två programutvärderingarna har kursens popularitet sjunkit då den uppfattas innehålla upprepningar från tidigare programkurser. Om begäran om revidering inte kan tillmötesgå så behöver kursen ändå omarbetas för att få ner lärartätheten. Den kurs (FYS025) som skall ersätta den nuvarande resurskrävande kursen (FYS012) har under ett antal år erbjudits som fristående kurs på avancerad nivå, och som vid samtliga tillfällen haft mycket höga söktal och där sökande i huvudsak utgjorts av kliniskt verksamma fysioterapeuter. Kursens innehåll och relevans för studenternas fortsatta yrkesliv anses som god. Examenskraven och måluppfyllelsen påverkas inte av denna önskade förändring där en valbar kurs ersätts av en annan. Den begärda revideringen har inte tagits upp i Branschrådet då kursen inte tillhör ordinarie kursutbud. Kursen ligger även efter den verksamhetsförlagda utbildningen vilket gör det svårt för verksamhetscheferna att bedöma kursens relevans. Akademin önskar att denna revidering genomförs för programstudenter som börjar utbildning hösten 2016 och för antagna studenter som påbörjat sin utbildning från höstterminen 2014 och framåt. Att revideringen önskas under pågående utbildning är av ekonomiska skäl. Med vänlig hälsning Åsa Snöljung Programansvarig/avdelningschef Per Andersson Utbildningsledare 80 av 96

104 Bilaga 14.2 Utbildningsplan - Fysioterapeutprogrammet Programkod: Giltig från: Beslutsinstans: Behörighet: Diarienummer: Akademi: HVV Fastställandedatum: Mål GTV01 HT14 Fakultetsnämnden Idrott och hälsa A, Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 17) eller Idrott och hälsa 1, Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A15). Idrott och hälsa A/Idrott och hälsa 1 kan ersättas med intyg på deltagande i gymnastik- eller idrottsverksamhet omfattande minst en gång per vecka under minst ett år Efter fullgjorda studier på fysioterapeutprogrammet ska studenten visa sådan kunskap, färdighet och värderingsförmåga som krävs för behörighet som fysioterapeut och för filosofie kandidatexamen med huvudområdet fysioterapi. Studenten ska tillägna sig ett beteendemedicinskt synsätt som innebär fokus på samspelet mellan människors vardagsbeteende och medicinska/biologiska faktorer i alla faser av sjukdomsutvecklingen. Kunskap och förståelse Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar individers och gruppers hälsa, visa kunskap om relevanta författningar visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa förmåga att självständigt och i samverkan med individen genomföra fysioterapeutiska åtgärder samt förmåga att initiera och medverka i hälsofrämjande, behandlande, habiliterande och rehabiliterande arbete på individ-, grupp- eller samhällsnivå, visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, 81 av 96

105 Bilaga 14.2 visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra vägledande uppgifter, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot klienter eller patienter, deras närstående och andra grupper, visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, vilket innebär att undervisning och examination sker på svenska men del av kurslitteraturen är på engelska. Innehåll Fysioterapeutprogrammet består av både teoretiska och kliniska studier. Programmets huvudområde är fysioterapi som handlar om att förebygga, undersöka och behandla funktionsstörningar som begränsar eller hotar att begränsa människans rörelseförmåga. Programmet har en beteendemedicinsk profil, vilket innebär fokus på samspelet mellan människors vardagsbeteenden och medicinska/biologiska faktorer i alla faser av sjukdomsutveckling. Inom detta synsätt beaktas såväl biologiska som psykologiska och sociala aspekter på hälsa och sjukdom. Huvudområdet fysioterapi läser man under alla årskurser, totalt omfattande 123 hp. År ett inleds med studier om lärande, fysioterapi som ämne och profession samt vetenskaplig metodik och fortsätter med studier om människans rörelse och aktivitet genom hela livscykeln ur fysiska, psykiska och sociala perspektiv. År två fokuserar på fysioterapeutiska/beteendemedicinska 82 av 96

106 Bilaga 14.2 metoder för undersökning samt fördjupning inom vetenskaplig metod och år tre på fysioterapeutiska/beteendemedicinska metoder för åtgärder och utvärdering. Under det tredje året genomförs ett självständigt arbete (examensarbete) i fysioterapi omfattande 15hp. I år tre ingår också en valbar kurs i fysioterapi. Kliniska studier ingår som en betydande del i utbildningen. De omfattar 40,5 hp där största delen är verksamhetsförlagd utbildning som bedrivs i samverkan med kommuner, landsting och privat regi. I år ett och två ingår även medicinsk vetenskap där man studerar den friska människans uppbyggnad och funktion, sjukliga tillstånd, diagnostik och behandling med fokus på rörelsefunktion. Under år ett och två ingår psykologi där man studerar varseblivning, tänkande, vilja och känsloliv, medvetande och individens livscykel med fokus på rörelsefunktion. Sociologi ingår i år tre och innebär studier av relationen mellan människan och det samhälle hon lever i med fokus på dess inverkan på rörelsefunktion. I slutet av utbildningen studeras vårdpedagogik med fokus på ledning, teamarbete och entreprenörskap. Studierna är omväxlande med föreläsningar, seminarier, laborationer, övningar, fältstudier samt studiehandledningsstyrda kliniska studier och syftar till att stimulera ett aktivt lärande och förmåga till eget ansvar för personlig och professionell utveckling. Mälardalens högskola är miljöcertifierad enligt ISO Studenterna får en introduktion till begreppet hållbar utveckling för att kunna analysera och prioritera åtgärder som gynnar en ekologiskt hållbar utveckling. Årskurs 1 Fysioterapi 10,5 hp+22,5 hp Profession och vetenskaplig metodik Motorisk utveckling och hälsa- från barn till äldre Rörelsevetenskap med ett beteendemedicinskt perspektiv Medicinsk vetenskap, 15 hp+7,5 hp Fysiologi och anatomi Sjukdomslära Psykologi 4,5 hp Introduktion till psykologi Årskurs 2 Fysioterapi, 15 hp+30 hp Metoder för undersökning, preklinisk kurs Metoder för undersökning, klinisk kurs Vetenskaplig metod Medicinsk vetenskap 7,5 hp Sjukdomslära Psykologi 7,5 hp Hälsopsykologi Årskurs 3 Fysioterapi, 37,5 hp Metoder för åtgärder, preklinisk kurs Metoder för åtgärder och utvärdering, klinisk kurs Valbart: Examensarbete i fysioterapi eller Examensarbete i fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin 83 av 96

107 Bilaga 14.2 Sociologi, 7,5 hp Hälsosociologi Vårdpedagogik, 7,5 hp Ledning, teamarbete och entreprenörskap Valbart Fysioterapi, 7,5 hp - Valbar verksamhetsförlagd kurs eller förslag att ta bort; - Specifik undersökning och behandling alternativt motsvarande kurs i fysioterapi 7,5 hp med fördjupning G2F och ersättas med kursen - Bedöma, ordinera och utvärdera individanpassad fysisk träning 7.5 hp Val inom programmet För examensarbetet finns möjlighet att antingen göra ett examensarbete i fysioterapi eller i fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin. I slutet av år tre kan även du välja mellan två kurser i fysioterapi alternativt läsa motsvarande kurs i fysioterapi vid annat lärosäte. Ovan, under innehåll, framgår vilka kurser som utgör valalternativ. Bedömning för tillgodoräknande ska då göras i samråd med programansvarig. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: Fysioterapeutexamen (Degree of Bachelor of Science in Physiotherapy) Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Fysioterapi (Degree of Bachelor of Science in Physiotherapy) alternativt Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin (Degree of Bachelor of Science in Physiotherapy with Specialization in Behavioural Medicine) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. 84 av 96

108 Bilaga Ärende MDH 2016/ (6) BeslutsPM Beslutande Fakultetsnämnden Handläggare Helena Eken Asp BESLUTSPROMEMORIA Hur väl stämmer programscheman överens med utbildningsplanerna? Bakgrund I samband med en förfrågan från universitetskanslersämbetet (UKÄ) angående avvecklade program noterades att programschema och utbildningsplan inte stämde överens i ett av fallen. Även UKÄ uppmärksammade detta och ställde följdfrågor. Tyvärr har detta även noterats i samband med beredning av ärenden till nämnd och utskott, på samtliga akademier. Förändringar av kurser i programschema får inte göras innan en revidering av utbildningsplanen är godkänd. I samband med granskning kontrollerar UKÄ att vi lever upp till det vi lovar studenterna, det vill säga att det vi anger i utbildningsplanen stämmer. För att det inte ska ske revideringar i kurser som förs in i programscheman utan att de är godkända av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå måste det finnas processer på akademin där detta uppmärksammas. Det är också viktigt att kursledare och programsamordnare är medvetna om processerna kring kursplaner, programschema och utbildningsplaner för att minska risken att det uppstår skillnader mellan dokumenten. Faktasammanställning Överensstämmelse för utbildningar som startar under 2016/2017 En genomgång av utbildningsplanerna för de programtillfällena som finns utlysta för läsåret 2016/2017 visar att 28 programtillfällen har programscheman där det första läsåret stämmer helt överens med den gällande utbildningsplanen. För 4 av programtillfällena saknas en eller flera av kurserna som anges i utbildningsplanen i programschemat. För övriga programtillfällen finns mindre avvikelser mellan utbildningsplanen och programschemat. Med mindre avvikelser menas att kursnamnen i utbildningsplan och programschema är så lika så att det skulle kunna syfta till samma kurs, dock med viss variation. Utbildningsplanen för ämneslärarprogrammet ingår inte i genomgången då den helt saknar kursnamnen inom ämnesstudierna utan enbart hänvisar till vilket ämne det är och omfattningen i antal högskolepoäng. Överensstämmelse för utbildningsplaner som reviderats under 2015/2016 Av de 23 utbildningsplaner som reviderades under läsåret 2015/2016 var det bara 6 som inte hade större avvikelser mellan utbildningsplanen och 85 av 96

109 Bilaga 15.1 programschemat. De större avvikelserna är t.ex. att obligatoriska och/eller valbara kurser som anges i utbildningsplanen inte återfinns i programschemat, i ett fall har en kurs bytt ämnestillhörighet. I flera fall handlar det om att utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har fattat beslut om att revidera utbildningsplanen för studenter som börjar höstterminen 2016 men att akademin har infört förändringarna även för studenter som redan är antagna till utbildningen, det vill säga studenter som är antagna före hösten Det kan innebära att studenterna inte får den utbildning som de förväntar sig baserat på den utbildningsplan som de är antagna till, vilket i sin tur kan leda till missnöjda studenter. 2 (6) Utbildningsprogram där inga nya studenter antas Det finns fem utbildningsprogram vid Mälardalens högskola till vilka det inte antas nya studenter. Jämförelsen mellan utbildningsplaner och programscheman för de programmen visar att det finns stora variationer i överensstämmelsen men i samtliga fall finns avvikelser mellan utbildningsplanen och programschemat. För två av utbildningarna finns stora avvikelser där kurser som angivits både som obligatoriska och valbara i utbildningsplanen inte återfinns i programschemat. Däremot återfinns i programscheman en del kurser som ingår i utbildningsprogram som antar studenter, oftast handlar det om utbildningsprogram som har ersatt de som inte längre antar studenter. Sammanställning per akademi EST Stämmer helt Stämmer delvis Stämmer inte alls Figur 1. Sammanställning av överensstämmelsen mellan utbildningsplanen och programschema för studenter antagna läsåret 2016/2017 på akademin för ekonomi, samhälle och teknik. Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) hade tolv programtillfällen med i utbudet för 2016/2017. Av dessa var det fyra programtillfällen där programschemat för studenter antagna höstterminen 2016 stämde helt med utbildningsplanen. För ett av programtillfällena (International Buisness Management) fanns en större avvikelse mellan utbildningsplan och programschemat för studenter redan i årskurs ett. Enligt utbildningsplanen ska studenterna läsa en kurs som heter Handelsrättslig översiktskurs och enligt programschemat heter 86 av 96

110 Bilaga 15.1 motsvarande kurs Introduktion till affärsjuridik, båda kurserna är klassade inom handelsrätt. För övriga programtillfällen fanns mindre avvikelser under det första läsåret. Akademin EST reviderade under 2015/2016 fyra av sina utbildningar högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik, internationella marknadsföringsprogrammet, ekonomprogrammet och international buisness management (IBM). De tre förstnämnda är tidigare reviderade HT13, HT14 och HT15 medan IBM har reviderats HT13 och HT15. I samtliga dessa program finns avvikelser mellan utbildningsplanen och programschemat, det enda programmet som enbart har mindre avvikelser är högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik. Flera av revideringarna beror på en förändring i nationalekonomikurserna där akademin ansökte om att införa förändringen även i pågående utbildning något som utskottet inte godkände. Enligt beslut i utskottet skulle revideringen av utbildningsplanen gälla för studenter antagna från hösten 2016 och i de fall studenter antagna före hösten 2016 önskar läsa enligt den nya utbildningsplanen skulle en individuell studieplan upprättas. Enligt det programschema som finns tillgängligt skulle samtliga studenter i årskurs 2 skrivit under en individuell studieplan. Akademin har en utbildning till vilken det inte längre antas studenter, civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad. Jämförelsen mellan utbildningsplanen och programschemat för den utbildningen visade enbart på mindre avvikelser och studenterna som finns kvar läser nu sitt sista år. 3 (6) HVV Stämmer helt Stämmer delvis Stämmer inte alls Figur 2. Sammanställning av överensstämmelsen mellan utbildningsplanen och programschema för studenter antagna läsåret 2016/2017 på akademin för hälsa, vård och välfärd. Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) hade 19 programtillfällen 2016/2017 varav 5 startar våren Totalt var det sex programtillfällen där programschemat för studenter antagna läsåret 2016/2017 stämde helt med utbildningsplanen. För övriga programtillfällen fanns mindre avvikelser under det första läsåret. Akademin HVV reviderade under 2015/2016 åtta av sina utbildningar barnmorskeprogrammet, beteendevetenskapliga programmet, specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot psykiatrisk vård, magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, masterprogrammet inom hälsa och välfärd (samtliga tre inriktningar) 87 av 96

111 Bilaga 15.1 samt sjuksköterskeprogrammet. Samtliga program är tidigare reviderade HT13 och/eller HT15. I de ettåriga utbildningarna, specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot psykiatrisk vård, magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv finns ingen avvikelse mellan utbildningsplanen och programschema. För barnmorskeprogrammet, beteendevetenskapliga programmet och sjuksköterskeprogrammet finns enbart mindre avvikelser dock redan från årskurs 1. Programschema för de tre masterprogrammen i hälsa och välfärd finns enbart på engelska. Akademin ansökte om att införa förändringen även i pågående utbildning något som utskottet inte godkände. Akademin uppgav innan beslut i utskottet att individuella studieplaner skulle upprättas för studenter som redan var antagna. Enligt beslut i utskottet skulle revideringen av utbildningsplanen gälla för studenter antagna från hösten Enligt det programschema som finns tillgängligt skulle samtliga studenter i årskurs 2 skrivit under en individuell studieplan. 4 (6) Figur 3. Sammanställning av överensstämmelsen mellan utbildningsplanen och programschema för studenter antagna läsåret 2016/2017 på akademin för innovation, design och teknik. Akademin för innovation, design och teknik (IDT) hade 17 programtillfällen med i utbudet för 2016/2017. Av dessa var det åtta programtillfällen där programschemat för studenter antagna höstterminen 2016 stämde helt med utbildningsplanen. För tre av programtillfällena fanns minst en större avvikelse mellan utbildningsplanen och programschemat för studenter redan i årskurs ett. I samtliga fall berör avvikelsen obligatoriska kurser som finns angivna i utbildningsplanen men inte i programschemat, i ett av fallet finns kursen som valbar i programschemat. För ett av programmen är det tre kurser som finns angivna i utbildningsplanen för årskurs 1 men som inte alls återfinns i programschemat för årskurs 1. För övriga programtillfällen fanns mindre avvikelser under det första läsåret. Akademin IDT reviderade under 2015/2016 nio av sina utbildningar textdesign informationsdesign, rumslig gestaltning- informationsdesign, informativ illustration informationsdesign, civilingenjörsprogrammet i tillförlitliga flyg- och rymdsystem, högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik, 88 av 96

112 Bilaga 15.1 civilingenjörsprogrammet i produktion och produktdesign, datornätverk och datakommunikation, högskoleingenjörsprogrammet i innovation och produktdesign samt högskoleingenjörsprogrammet i innovation, produktion och logistik. Samtliga utom de två civilingenjörsprogrammen är reviderade HT13, HT14 och HT16. För högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik fanns inga avvikelser mellan utbildningsplan och programschema och för datornätverk och datakommunikation fanns en mindre avvikelse i årskurs 2. I övriga program finns avvikelser mellan utbildningsplan och programschema. För de två andra högskoleingenjörsprogrammen har både obligatoriska och valbara kurser strukits. För de tre programmen i informationsdesign har valbara kurser strukits. I det ena civilingenjörsprogrammet har en kurs bytt ämnestillhörighet enligt revidering som ska gälla för studenter antagna från hösten Enligt besluten om revidering i utskottet skulle revideringarna av utbildningsplanerna gälla för studenter antagna från hösten I de fall studenter antagna före hösten 2016 önskar läsa enligt den nya utbildningsplanen kan en individuell studieplan upprättas, denna genomgång har inte kontrollerat huruvida det finns individuella studieplaner för samtliga studenter antagna före hösten Akademin har tre utbildningar till vilka det inte längre antas studenter, civilingenjörsprogrammet i innovation och produktdesign, civilingenjörsprogrammet i innovation, produktion och logistik samt flygingenjörsprogrammet. Jämförelsen mellan utbildningsplanen och programschemat för den utbildningen visade enbart på mindre avvikelser för flygingenjörsprogrammet. För de andra två utbildningsprogrammen finns det både obligatoriska och valbara kurser som har strukits. Dessutom är det en större andel kurser som anges som obligatoriska i programschemat jämfört med utbildningsplanen. 5 (6) Figur 4. Sammanställning av överensstämmelsen mellan utbildningsplanen och programschema för studenter antagna läsåret 2016/2017 på akademin för utbildning, kommunikation och kultur. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) hade 21 programtillfällen med i utbudet för 2016/2017 varav 6 startar våren I 89 av 96