Beslut. efter tillsyn i Österåkers kommun

Transkript

1 Beslut Österåkers kommun Beslut efter tillsyn i Österåkers kommun Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 Beslut 2 (18) Tillsyn i Österåkers kommun Skolinspektionen genomför tillsyn i Österåkers kommun under våren Samtliga kommunala skolor och verksamheter har granskats och i de fall det bedömts förehgga brister har huvudmannen förelagts att åtgärda dessa. Skolinspektionen vill framhålla att det är huvudmannens ansvar att bristerna i samtliga verksamhets- och skolbeslut åtgärdas. De brister som har redovisats i tidigare fattade beslut upprepas inte i detta beslut. Fakta om kommunen Österåkers kommun ligger i nordöstra delen av Stockholms län och har ungefär invånare. Kommunen består av centralorten Åkersberga, ett flertal mindre tätorter samt flera stora öar i norra Stockholms skärgård. Österåkers kommun har organiserat skolverksamheten enligt en så kallad beställar- och utförarmodell. Detta innebär att kultur- och utbndnmgsförvaltningen har rollen som beställare och därmed finansierar och informerar om förskola, utbudriing samt kultur- och fritidsverksamhet. Detta uppdrag får kulturoch utbudjiingsförvalmingen av kultur- och utbildningsnämnden. Vidare tar förvaltningen fram riktlinjer, hanterar avgifter och ersättningar och följer upp mål och kvalitet inom verksamheten. Produktionsförvaltningen har rollen som utförare och ansvarar för driften av den kommunala verksamheten inom förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildningen. Produktionsförvaltningen arbetar på uppdrag av produktionsstyrelsen som är en av de politiska nämnderna under kommunfullmäktige. I Österåkers kommun finns det 19 kommunala förskolor. Kommunen erbjuder annan pedagogisk verksamhet i form av tre öppna förskolor. Utöver den kommunala verksamheten finns det 19 fristående förskolor samt 28 fristående familjedaghem som drivs av enskilda huvudmän eller som kooperativ. Skolinspektionens tillsyn omfattar inte de enskilda förskolorna eller annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i enskild regi. Däremot granskar Skolinspektionen att kommunen genomför sitt tillsynsuppdrag därvid. Totalt finns det 14 kommunala grundskolor i kommunen. I två av dessa bedrivs även grundsärskola. Utöver detta finns även grundsärskoleelever individuellt integrerade i två av kommunens grundskolor. I två av de kommunala grundskolorna finns det totalt tre kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper.

3 Beslut 3(18) De särskilda luidervisningsgrupperna tar emot elever från hela kommunen. Vid tidpunkten för tillsynen undervisades 103 elever i någon av kommunens särskilda undervisningsgrupper. Av de totalt 14 kommunala grundskolorna i kommunen omfattar två av dessa grundskolor förskoleklass och grundskola årskurserna 1-3. Vidare omfattar sju av de 14 grundskolorna förskoleklass och grundskola årskurserna 1-5 eller 6. Det finns också två skolor som omfattar årskurserna 4-9 och tre skolor som har verksamhet för förskoleklass och årskurserna 1-9. I kommunen finns det 16 kommunala fritidshem i anslutning till de skolor som har förskoleklass och årskurserna 1-6. Rektorerna för dessa skolor ansvarar även för fritidshem i anslutning till skolan. Fritidshem för årkurs 4-6 anordnas av kommunen i fritidsgårdarnas regi på tre skolor. Det finns sex fristående grundskolor i kommunen och fritidshem i anslutning till fem av dessa. Kommunen har också en modersmålsenhet som organiserar såväl undervisning i modersmål som studiehandledrimg på modersmålet. Denna undervisning ges till samtliga elever i grund- och gymnasieskola i kommunen, även till de elever som går i någon av de fristående skolorna. I Österåkers kommun finns en kommunal och fyra fristående gymnasieskolor. En av de fristående gymnasieskolorna avvecklar sin verksamhet efter vårterminen Den kommunala gymnasieskolans verksamhet omfattar totalt fyra nationella program samt fyra introduktionsprogram. Av de ungdomar som är bosatta i kommunen går endast cirka 27 procent i den kommunala gymnasieskolan. Totalt går ca 45 procent av de folkbokförda eleverna i en kommunal eller fristående gymnasieskola i kommunen. Gymnasiesärskola i kommunens egen regi bedrivs för endast två elever vid en av kommunens grundsärskolor. Dessa elever är dock folkbokförda i annan kommun. I kommunen finns det 29 boende gymnasiesärskoleelever som går i åtta olika skolor i länet. Kornmunal vuxenutbildning bedrivs i huvudsak i egen regi och omfattar grundläggande och kommunal vuxenutbildning, undervisning i svenska för invandrare samt särskild utbudj-iing för vuxna. Kunskapsresultat Skolinspektionen har i separata beslut beskrivit måluppfyllelsen inom den kommunala förskolan och annan pedagogisk verksamhet samt kunskapsresultaten för vuxenutbildningen. Skolinspektionen har även i separata beslut redovisat kunskapsresultaten i varje grundskola inklusive fritidshem och i varje gymnasieskola. Redovisningen av kunskapsresultaten nedan avser resultaten på en kommunövergripande nivå för Österåker kommuns skolor.

4 B S 3 Uf 4(18) Grundskola Enligt Skolverkets nationella statistik för årskurs 9 år 2013 var andelen elever som uppnådde kunskapskraven i alla ämnen 70,7 procent i de kommunala skolorna i Österåkers kommun jämfört med rikets 77 procent. Elevernas genomsnittliga meritvärde var samma år 201,9 i Österåkers kommunala skolor. Motsvarande resultat för riket var 213,1. Drygt 83 procent av eleverna i de kommunala grundskolorna var enligt Skolverkets statistik 2013 behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet. Andelen behöriga till ett högskoleförberedande program varierade mellan drygt 79 procent som var behöriga till naturvetenskapligt och tekniskt program och drygt 82 procent som var behöriga till estetiskt program. Siffrorna ligger nära genomsnittet för riket. Av Skolverkets statistik för de nationella proven i årskurs 9 år 2013 framgår att drygt 94 procent av eleverna nådde lägst betyget godkänt i svenska. I riket var motsvarande siffra drygt 96 procent. I de nationella proven i matematik nådde drygt 90 procent av eleverna lägst betyget godkänt och i engelska nådde drygt 98 procent av eleverna lägst betyget godkänt. Siffrorna ligger nära genomsnittet för riket som var knappt 90 procent för matematik och drygt 96 procent i engelska. Skolverkets statistik för de nationella proven i årskurs 6 år 2013 visar ett resultat som ligger i paritet med motsvarande resultat för riket. I matematik nådde drygt 94 procent av eleverna kravnivån på samtliga delprov. I riket var motsvarande siffra drygt 93 procent. I både svenska och engelska nådde drygt 95 procent av eleverna kravnivån på samtliga delprov att jämföras med rikets 95 respektive 94 procent. Den nationella statistiken avseende de nationella ämnesproven i årskurs 3 år 2013 visar att mellan 85 och 97 procent av eleverna nådde kravnivån på de olika delproven i matematik. I riket låg motsvarande siffra mellan knappt 78 och 95 procent. I svenska nådde mellan knappt 89 och 98 procent av eleverna kravnivån i samtliga delprov vilket är nära resultatet för riket i genomsnitt. Nationell statistik för läsåret 2012/13 visar att måluppfyllelsen när det gäller kunskapskraven varierar stort mellan kommunens grundskolor. Andelen elever som nått målen i alla ämnen varierar mellan knappt 56 procent och 80 procent i årskurs 9. Andelen elever som når kravnivån på de nationella ämnesproven varierar mellan knappt 61 procent och 100 procent i årskurs 3.1 årskurs 6 varierade andelen elever som nått målen i svenska mellan 63 och näst intill 100 procent och i matematik mellan knappt 70 och näst intill 100 procent.

5 g h u 5(18) Enligt kommunens egna uppgifter når näst intill samtliga elever som läser i grundsärskolan målen i de ämnen de fick undervisning i vid läsårets slut Gymnasieskolan Enligt Skolverkets statistik var den genomsnittliga betygspoängen för den kommunala gymnasieskolan 13,8 för de elever som avslutade sin utbildning Motsvarande betygspoäng för riket var 14,0 för de nationella programmen. Vid en jämförelse av de senaste fyra åren framgår att den genomsnittliga betygspoängen för Österåkers gymnasieskola är något nedåtgående, från 14,8 år 2010 till 13,8 år Andelen elever med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier var 86,6 procent, vilket är samma resultat som för riket. Av Skolverkets nationella statistik för läsåret 2012/13 framgår att andelen elever på de nationella programmen i Österåkers gymnasium som fullföljde sin utbhdning inom fyra år var 81,1 procent. Motsvarande andel för riket var 76,7 procent. Skillnaden mellan programmen är relativt stor, med 85,7 procent för naturvetenskapsprogrammet, 83,3 procent för samhällsvetenskapsprogrammet, och 72,2 procent för telaukprogrammet. Gymnasiesärskola Skolverket sammanställer ingen statistik av kunskapsresultaten för elever i gymnasiesärskolan. Kommunen har ingen egen statistik över kunskapsresultaten för kommunens elever som läser i gymnasiesärskolan. Tabell 1: Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskola Pedagogisk omsorg för barn i åldern 1-5 år 0 Fritidshem Förskoleklass 437 Grundskola Grundsärskola 37 Gymnasieskola 450 Gymnasiesärskola 2 Kommunal vuxenutbildning Särskild utbildning för vuxna 37 Utbildning i svenska för invandrare 373 Kalla: Kommunens uppgifter våren 2014

6 B slöt 6(18) Helhetsbedömning Skolinspektionen bedömer efter tillsyn av Österåkers kommun att många elever ges en utbilclning som fungerar väl utifrån de områden som granskats. Den samlade bilden visar dock att det föreligger betydande skillnader, vad gäller kunskapsresultaten, mellan skolor och elevgrupper, exempelvis utifrån föräldrarnas utbildningsnivå. Nationell statisk visar att andelen elever som nått målen i alla ämnen i årskurs 9 varierar med nästan 30 procent mellan kommunens skolor. Även vad gäller de nationella proven i årskurs 3 och 6 varierar resultaten i hög grad. Det framgår av Skolinspektionens utredning att skillnaderna sammanfaller med kommunbefolkiiingens socioekonomiska sammansättning. Skillnaderna kan också till viss del förklaras av att kommunen har förlagt sina kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper på två av grundskolorna som därigenom uppvisar låga kunskapsresultat. De olika skolorna i kommunen skiljer sig också åt i hur skolorna förmår att ge särskilt stöd till de elever som är i behov av det. Kommunen behöver därför förstärka sitt arbete med att säkerställa en likvärdig utbndning där fler elever når kunskapsmålen och utvecklas så långt som möjligt. Kommunen gör vissa insatser för att utjämna skillnaderna i måluppfyllelse mellan skolorna men saknar tydliga underlag för att klarlägga skolornas behov. Utredningen visar att Österåkers kommun inte i tillräcklig omfattning vidtar åtgärder för att säkerställa att alla barn och elever ges likvärdiga föratsättriingar att tillgodogöra sig utbildningen utifrån sina behov och föratsättriingar. Särskilt gäller detta de bam och elever som bedöms vara i behov av särskilt stöd men även elever som kommer från socioekonomiskt utsatta henuniljöer. Skolinspektionens tillsyn visar också att flera av skolenheterna inte följer upp och analyserar sin verksamhet eller sina kunskapsresultat. Därigenom har kommunen inte heller tillräckligt underlag för att säkerställa en likvärdig utbildning. Det finns därmed brister i kommunens systematiska kvalitetsarbete då kommunen inte inhämtar, sammanställer eller analyserar underlag från skolenheterna. Detta leder till att de utvecklingsinsatser som ändå genomförs i kommunen inte baseras på verksamheternas konstaterade behov. Otydligheter i ansvarsområden och brister i samarbetet mellan de två centrala förvaltningarna bidrar också till avsaknad av en samlad bild av utbildningsverksamheten. Skolinspektionens tillsyn visar vidare att de kommungemensamma särskilda midervisningsgrupperna mte är organiserade i enlighet med skollagen. Kommunens rutiner för att placera elever i särskilda undervisningsgrupper medför att eleverna tvingas byta skola till den skola där gruppen är belägen.

7 7(18) Det är rektorn i den skola dit eleven flyttar som fattar beslut om elevens placering vilket försvårar för eleven att återvända till sin ursprungliga skola och klass. Kommunens prioriteringsförfarande leder också till att elevernas behov av särskilt stöd inte alltid blir tillgodosett. Tillsynen visar slutligen att kommunens rutiner för att säkerställa att alla elever i grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång, är otydliga. Ansvariga politiker i kommunen får inte kännedom om eventuella ärenden där elever har en betydande frånvaro, vilket innebär att kommunen inte kan fatta beslut i syfte att säkerställa att skolplikten fullgörs. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Österåkers kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 18 augusti 2014 redovisas för Skolinspektionen. Undervisning och lärande Bedömning Österåkers kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet undervisning och lärande. Säkerställ att utbildningen är likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet. Motivering Enligt skollagen ska utbildningen vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet och syfta till att alla barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Utbudmngen ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. I utbudriingen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Bam och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevemas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Skolinspektionens utrecming visar att kommunen inte säkerställer en likvärdig utbildning. Kunskapsresultaten varierar och sammanfaller med kommunbefolkningens socioekonomiska sammansättning. Tillsynen visar också att skolor och förskolor har svårt att ge särskilt stöd till de bam och elever som har störst behov vilket bland annat har lett till att ett stort antal elever istället placerats i särskilda undervisningsgrupper.

8 Beslyt 8 (18) Kommunen saknar underlag och analyserar därvid inte heller vilka behov som finns för att uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbilchiingen. Då underlag saknas använder kommunen inte heller fördelningen av resurser till att stärka de verksamheter som har större resursbehov. Kunskapsresultaten varierar Det framgår av nationell statistik att elevernas kunskapsresultat i grundskolan varierar utifrån vilken skola eleverna går i. Redan i årskurs 3 finns skillnader mellan skolorna i de resultat som eleverna uppnår på de nationella ämnesproven. Den skolenhet som uppvisar lägst resultat ligger i ett socioekonomiskt utsatt bostadsområde. Denna skillnad i statistiken visar sig även vad gäller andelen elever som nått målen i alla ämnen i årskurserna 6 och 9 i skolor i samma område. Vad gäller skillnader mellan flickor och pojkars resultat så utmärker sig också de skolor som ligger i samma socioekonomiskt utsatta bostadsområde. För den skola i området som innefattar förskoleklass och årskurs 1-9 når flickorna i årkurs 9 märkbart sämre resultat än pojkarna. Det genomsnittliga meritvärdet är också märkbart lägre totalt i kommunen för utlandsfödda elever jämfört med elever med svensk bakgrund. Skillnaden vad gäller dessa värden är störst mellan elever på samma skola som beskrivs ovan. Nationell statistik för årskurs 9 i Österåkers kommun visar även, som på många andra ställen i riket, att elever vars föräldrar som enbart har en förgymnasial utbilclning når sämre resultat jämfört med elever vars föräldrar har en högre utbildningsnivå. Svårigheter att ge särskilt stöd Skolinspektionens tillsyn av grundskolorna visar att det skiljer sig mellan de skolor som ligger i ett socioekonomiskt utsatt bostadsområde i förhållande till andra bostadsområden i kommunen vad gäller hur skolorna ser till att elever i behov av särskilt stöd verkligen ges sådant stöd. Kommunen har också förlagt kommunens gemensamma särskilda undervisningsgrupper till två av skolorna i det socioekonomiskt sett mer utsatta bostadsområdet, vilket i hög grad koncentrerar andelen elever i behov av särskilt stöd i dessa skolor. I tillsynen har framför allt den skola som har den särskilda undervisningsgruppen för elever med diagnos inom autismspektrat visat sig ha brister i hur det särskilda stödet ges och följs upp. Skolinspektionen finner det anmärkningsvärt att över 70 elever med diagnos inom autismspektrat placerats i en särskild undervisningsgrupp. Företrädare för produktionsförvaltningen uppger att rektorernas analys om varför elevernas hemskolor inte förmår stödja och hjälpa dessa elever är att skolpengen och eventuella tilläggsbelopp är så låga att skolan inte förmår att ge stöd inom ramen för den ordinarie klassen.

9 Beslöt 9(18) Barns och elevers behov styr inte resursfördelningen Huvudmannen är ytterst ansvarig för att alla barn och elever ges möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen. I detta ingår att barns och elevers olika behov ska ligga till grund för hur resurserna ska fördelas. Enligt ansvariga tjänstemän och politiker är grundtiudelningen densamma för alla elever. Rektorerna kan ansöka om en mindre extra resurs i form av tilläggsbelopp för barn och elever med särskilt stora stödbehov. Enligt uppgift från sakkurinig för elevstöd, som ansvarar för tilldelningen av tilläggsbelopp, beviljas detta för exempelvis elevassistenter, lokalanpassningar eller andra extraordinära stödåtgärder. Beloppen som beviljas är endast av schablonkaraktär och bestäms inte utifrån vad ansökande rektor skulle uppskatta att kostnaderna för den särskilda stödinsatsen uppgår till. Tillsynen visar också att det varierar mellan skolorna i vilken mån rektorerna anser att resurserna räcker för att tillgodose elevemas behov av särskilt stöd. Av beslut för förskolan framgår att förskolorna sällan får tillgång till den resursförstärkning som man anser sig behöva, detta gäller särskilt för de barn som är i behov av särskilt stöd. Tillsynen för hitidshemmen visar också att det finns brister i hur elever ges särskilt stöd under den tid de vistas på fritidshemmet. Företrädare för kultur- och utbudningsnämnden framför att de upplever att de mest får "sitta på läktaren" då det är rektorerna som har det primära ansvaret för att se till att eleverna får det särskilda stöd de behöver. Representanter för nämnden uppger vidare att "rektorerna vill kunna styra över resurserna själva". Detta har lett till att nämnden fördelat ut det mesta av de av kommunfullmäktige beslutade resurserna i skolpengen. Denna uppgift tillbakavisas av ansvarig tjänsteman på produktionsförvaltningen som uppger att det inte är rektorerna som vill att större delen av resurserna för särskilt stöd ska "läggas ut i peng". Detta är ett politiskt beslut. Ansvariga tjänstemän på produktionsförvaltningen uppger att det finns brister i det underlag som kultur- och utbddjnmgsförvaltningen har för att kommunens fördelning av resurser och insatser ska säkerställa en likvärdig utbildning i samthga skolor. Kultur- och utbhdjimgsförvaltningens företrädare instämmer i denna bild. I intervju med representanter för produktionsförvaltningen framkommer att man exempelvis inte sammanställer antal elever i behov av särskilt stöd på de olika skolorna. Även kultur- och utbddmngsnärnndens företrädare uppger att de vare sig efterfrågar denna typ av redovisning eller får detta underlag för sina beslut om fördelning av resurser eller utbildningsinsatser. Företrädare för produktionsstyrelsen uppger att det är svårt att säkerställa likvärdigheten mellan skolorna då den största delen av skolpengen fördelas lika för varje elev.

10 Beslut 10(18) Den del av det totala anslaget som kan användas till riktade insatser är för liten för att utjämna skillnaderna mellan skolorna uppger representanter för produktionsförvaltningen och företrädare för produktionsstyrelsen. Ansvariga tjänstemän på kultur- och utbildnmgsförvaltningen instämmer också i bilden att det är svårt att säkerställa likvärdigheten i utbildningen. Kultur- och utbildmngsnämnden har därför påtalat för kommurifullmäktige behovet av en ökad differentiering i tilldelning av resurser. Enligt tjänstemännen på kultur- och utbildningsförvaltningen är resursfördelningen i dagsläget väldigt jämn och leder till sämre likvärdighet. Enligt ansvariga tjänstemän på kulturoch utbildningsförvaltningen fördelas de medel som kan användas till riktade insatser till kultur- och utbildningsnämndens budget innan medlen fördelas ut i skolpeng. Avskujningen av medel används för tilläggsbelopp för särskilt stöd, särskilda undervisriingsgrupper, språkförskola och utvecklingsmedel för olika projekt. Av de medel som avskiljs utgör 1,4 procent en ekonomisk viktning av resurser för grundskolan som baseras på SALSA (Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambands Analyser). Det betyder att skolornas resultat räknas fram genom att de faktiska betygsresultaten sätts i relation till ett antal bakgrundsfaktorer. I Österåkers kommun har man valt att ta hänsyn till föräldrarnas utbhdjiingsnivå samt andelen elever födda utomlands med utlandsfödda föräldrar. Ansvariga tjänstemän på kultur- och utbudningsförvaltnhigen uppger att den differentiering som görs procentuellt sett inte är tillräcklig för att fylla de behov som finns i de olika verksamheterna och för att bidra till en likvärdig utbildning. Sammantaget uppger samtliga intervjuade grupper att kommunen inte säkerställer en likvärdig utbildning. Ansvariga politiker och tjänstemän vare sig tar del av eller begär in underlag från skolor och förskolor om vilka behov som finns för att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbddningen. Utifrån intervjuer med ansvariga tjänstemän och politiker bedömer Skolinspektionen att bristerna i de sammanställningar och underlag som finns att tillgå leder till att Österåkers kommun inte vidtar åtgärder eller omfördelar resurser till de olika förskole- och skolområdena utifrån bams och elevers konstaterade behov. Utredningen visar också att det finns stora skillnader i kunskapsresultat och hur skolorna förmår att ge särskilt stöd till de elever som är i behov av detta. Skolinspektionen bedömer därmed att kommunen brister i sitt arbete att uppväga skillnader i bams och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbudiiingen. Sammanfattningsvis visar utrediiingen att det finns brister i kommunens arbete för att säkerställa en likvärdig utbildning. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Österåkers kommun föreläggs att åtgärda bristen.

11 Beslöt 11 (18) Författning 1 kap. 4 och 9 skollagen Uppföljning och utveckling av utbildningen Bedömning Österåkers kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet uppföljning och utveckling av utbildningen. Se till att utbddjningen avseende särskilda undervisningsgrupper organiseras i enlighet med bestämmelserna i skolförfattningarna. Se till att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Detta arbete ska dokumenteras. Motivering Särskilda undervisningsgrupper Av skollagen framgår att huvudmannen ansvarar för att utbudningen genomförs i enhghet med bestämmelserna i denna lag, föreskrifter som meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. Av skollagen framgår vidare att ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Ätgärdsprogrammet ska beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp (särskild undervisnmgsgrupp) eller enskilt får rektorn inte överlåta beslutanderätten till någon annan. Österåkers kommun har tre kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper för elever som på grund av sitt behov av särskilt stöd bedömts behöva en sådan placering. Tillsynen visar att kommunens organisering av dessa medför följande brister. Elevens rektor beslutar mte om placering i gruppen. Placeringen riskerar också att bli permanent när eleven inte längre har tillhörighet till sin ordinarie klass. Vidare riskerar eleven att inte få sitt behov av särskilt stöd tillgodosett då eleven kan behöva stå i kö till gruppen. Enligt uppgifter från företrädare för kultur- och utbildningsförvaltningen finns det inte plats i grupperna för alla de elever i kommunen som bedömts vara i behov av undervisning i en särskild undervisningsgrupp. Detta innebär att en del elever får stå i kö till dessa grupper. Ansökan till dessa särskilda undervisningsgrupper görs av rektorn i den skola där eleven ursprungligen är inskriven, tillsammans med elevens vårdnadshavare. Enligt uppgift från kommunens sakkunnige i elevstöd sker därefter en bedömning av ärendet som hon gör tillsammans med verksamhetsansvarig och lärare i den aktuella särskilda undervisningsgruppen. Om eleven antas måste eleven göra

12 Beslut 12(18) ett skolbyte till den skola där eleven fått plats i en särskild undervisningsgrupp. Den mottagande rektorn, det vill säga den rektor som ansvarar för den skolenhet dit den särskilda undervisningsgruppen hör, fattar beslut om placering av eleven, uppger sakkunnige i elevstöd i intervju. Det framkommer också vid intervjuer med företrädare för de olika förvaltningarna och rektorer att det kan vara svårt att återplacera en elev i ordinarie klass som har gått i en särskild undervisningsgrupp eftersom eleven inte längre tillhör sin ursprungliga klass. Tillsynen visar att ett stort antal elever, cirka 70 elever, har placerats i kommunens särskilda undervisningsgrupp för elever med diagnos inom autismspektrat. Dessa elever blir oftast permanent placerade i gruppen. Det framgår även av Skolinspektionens beslut för Söraskolan att eleverna inte heller har någon annan klassplacering än den särskilda undervisningsgruppen. Skolinspektionen vill i sammanhanget framhålla att kommunen får organisera kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper där elever med ett särskilt stödbehov kan få hjälp. En placering av en elev i en särskild imdervisningsgrupp får dock inte vara permanent utan placeringen måste regelbundet omprövas. Målet ska alltid vara att eleven ska tillbaka till sin ordinarie klass. Detta kräver att rektor vid hemskolan fattar beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och regelbundet följer upp och utvärderar elevens behov av särskilt stöd. Skolinspektionen bedömer vidare att kommunens antagningsförfarande till de särskilda undervisningsgrupperna inte är förenligt med skollagens krav. En placering i särskild undervisningsgrupp ska utgå från en bedömning av elevens behov av särskilt stöd. Detta innebär att en elev som bedömts ha behov av att gå i en särskild undervisningsgrupp ska få detta stödbehov tillgodosett, och det är därmed inte förenhgt med skollagens krav att elever får stå i kö till dessa grupper. Systematiskt kvalitetsarbete Av skollagen framgår att varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet ska vara dokumenterat. I förarbeten till skollagen (prop. 2009/10:165 s.306) uppges att huvudmannen har det yttersta ansvaret för genomförandet av utbildningen vilket ger huvudmannen en central roll när det gäller att bedriva ett kvalitetsarbete som ska garantera kvalitet och likvärdighet. Kvalitetsarbetet ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen, till exempel betygsstatistik och resultat av nationella prov. Det finns därutöver skäl att anlägga särskilda huvudmannaperspektiv på verksamheten. Som exempel kan nämnas behovet av att analysera variationer mellan skolornas resultat och måluppfyllelse liksom likvärdigheten i skolors be-

13 Bes I Uf 13(18) dömning och betygssättnirig. Även huvudmannens styrning, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten bör analyseras särskilt. Skolinspektionens utredning visar att det finns brister i kommunens systematiska kvalitetsarbete. Kommunen vare sig begär eller får tillräckliga underlag från de olika verksamheterna för att kunna följa upp och utveckla utbildningen. Detta gäller exempelvis kunskapsresultat och verksamheternas förebyggande arbete mot kränkande behandling. Enligt kommunens reglemente för produktionsstyrelsen ska styrelsen regelbundet följa upp och lämna rapporter till kultur- och utbudrringsnämnden vad gäller uppfyllelse av nationella och kommunala mål, resultat, tulgänghghet, kvalitet och resursutnyttjande. Företrädare för produktionsstyrelsen uppger dock att de inte har genomfört någon systematisk uppföljning av skolorna. Hittills har det mest skett en ekonomisk uppföljning av verksamheterna, uppger företrädare för produktionsstyrelsen. Produktionsförvaltningens företrädare uppger att rektorerna, utöver den ekonomiska uppföljningen, även rapporterar in sina verksamhetsplaner för varje år. I intervju med politiker i kultur- och utbildningsnämnden framkommer att de tar del av nationell statistik vad gäller kunskapsresultaten. Någon redovisning eller analys av bakomliggande orsaker till skolornas kunskapsresultat eller vilka behov som finns med anledning av resultaten får de inte ta del av då detta saknas på flera av skolorna. Nämnden begär inte heller in detta från de skolor där det görs. Detta bekräftas av ansvariga tjänstemän på produktionsförvaltningen som uppger att det saknas system för att beskriva kunskapsresultaten på skolorna. Tillsynen av skolenheterna i kommunen visar även att 9 av 15 enheter har brister i det systematiska kvahtetsarbetet. Dessa brister består i att skolan inte gör en uppföljning och analys av verksamheten eller kunskapsresultaten. Kommunen är som huvudman för skolorna ansvarig för att säkerställa att skolorna har väl fungerande systematiska kvalitetsarbeten. När detta inte görs leder det till att kommunen saknar underlag för att kunna göra analyser av verksamheternas behov och rikta insatser därefter. Ansvariga pohtiker i kultur- och utbddningsnämnden uppger att de utvecklingsinsatser som beslutas baseras på nationell statistik och forskning och inte konstaterade behov i verksamheterna eftersom det saknas underlag från skolornas egna systematiska kvalitetsarbete. Ansvariga tjänstemän på kultur- och utbildnmgsförvaltningen och företrädare för kultur- och utbildningsnämnden beskriver i intervju olika satsningar som gjorts i kommunen för att utveckla utbilchiingen och förbättra måluppfyllelsen, exempelvis matematikprojektet. Tjänstemännen uppger dock att det är svårt att bedöma utfallet av olika satsningar då skolorna till stor del själva saknar sådana analyser.

14 Beslut 14 (18) Även när det gäller frågor om trygghet saknas underlag från skolorna för att kunna fatta beslut om insatser, uppger ansvariga politiker i kultur- och utbildningsnämnden. Denna bild bekräftas av tillsynen, där åtta av skolorna saknar en redogörelse i planen mot kränkande behandling för hur föregående års planerade åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandlmg har genomförts. Enligt Skolinspektionens bedömning framgår det tydligt av samthga intervjuer, att det underlag som ligger till grund för det systematiska kvalitetsarbetet inte är tillräckligt för att möjhggöra en god analys av kommunens skolväsende. Det leder i sin tur till att huvudmannen inte i tillräcklig utsträckning kan identifiera behov och vidta relevanta åtgärder. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister i det systematiska kvahtetsarbetet. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Österåkers kommun föreläggs att åtgärda bristen. Författning 2 kap. 8 och 4 kap. 3,5-7 skollagen Erbjudande av utbildning Bedömning Österåkers kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet erbjudande av utbilclning. Se till att följa upp att skolplikten fullgörs. Motivering Enligt skollagen ska kommunen se till att skolpliktiga barn som inte går i dess grundskola eller grundsärskola på något annat sätt får föreskriven utbildjning. Kommunen ska också se till att eleverna i dess grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång. När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en fristående skola eller utan giltigt orsak är frånvarande i betydande utsträckning från obligatoriska inslag, ska huvudmannen snarast lämna uppgifter om detta till hemkommunen. Skolinspektionen har tagit del av kommunens skriftliga rutiner för skolpliktsbevakning. I dessa beskrivs de olika förvaltningarnas ansvarsområden. Rutinerna beskriver också att kultur- och utbildnmgsnämnden kan förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter om en elev har betydande frånvaro. Rutinerna beskriver dock inte hur uppgifter om frånvaro ska rapporteras in, vare sig till förvaltningarna eller till ansvarig nämnd. Ansvariga tjänstemän på

15 Beslut 15(18) prodiuctionsförvaltningen uppger att de får rapporter från skolorna om betydande frånvaro hos elever. På förvaltningen säkerställer man att skolorna arbetar för att få tillbaka eleverna till skolan. Representanter för kultur- och utbildningsförvaltningen uppger att de endast får kännedom om de fall där elever inte har någon skolplacering. Betydande frånvaro hos en elev får de inte kännedom om. De vet att det finns förekommer elever med betydande frånvaro i de egna kommunala skolorna som rapporterats till produl^tionsförvalmingen. Förvaltningen begär dock inte in en redovisning av vilka åtgärder som vidtas. Det finns inte heller rutiner för att anmäla betydande frånvaro till kultur- och utbhdjungsnämnden. Ansvariga politiker i kultur- och utbildningsnämnden uppger att de inte får någon information om betydande frånvaro hos en elev. De kontrollerar endast en gång per halvår att eleven är inskriven i den skola som angetts. Kultur- och utbildningsförvaltningens representanter uppger att de följer upp skolplikten varannan månad, men att detta främst rör sig om att elever med skolplikt har en skolplacering. Enligt intervju med tjänstemän på kultur- och utbildningsförvaltningen finns mtiner för rapportering av betydande frånvaro för elever som går i fristående skolor i eller utanför kommunen. Dessa beskriver dock endast att rapportering ska ske inte när eller på vilket sätt. Mot denna bakgrund bedömer Skolinspektionen att de rutiner som finns är bristfälliga, för att kommunen ska kunna säkerställa att eleverna i dess grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång. Ansvariga pohtiker i kommunen får inte kännedom om elever med betydande frånvaro, vilket innebär att de inte kan fatta beslut för att säkerställa att skolplikten fullgörs. Det finns inte heller tydliga mtiner för när och på vilket sätt fristående skolor ska rapportera in betydande frånvaro hos en elev. Skolinspektionen vill i sammanhanget påpeka att det är den fristående huvudmannen som är skyldig att rapportera in betydande frånvaro till hemkommunen. Då mtinema för detta från kommunens sida är otydliga och då det saknas rutiner för vidare rapportering till ansvariga politiker, säkerställs inte heller i dessa fall att skolplikten fullgörs. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister i hur kommunen följer upp att skolplikten fullgörs. Verksamheten uppfyller därmed inte författningamas krav och Österåkers kommun föreläggs att åtgärda bristen. Författning 7 kap. 21 och 22 skollagen

16 Beslut 16(18) På Skolinspektionens vägnar Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen Bilaga 2 Sammanställning av Skolinspektionens beslut

17 Bilaga 1 17(18) Dnr 2013:4708 Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, lechiing och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedöinningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella gransknmgstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedörrmingspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.

18 Bilaga 2 18(18) Dnr 2013:4708 Sammanställning av Skolinspektionens beslut fattade i samband regelbunden tillsyn i Österåkers kommun Grund- och grundsärskolor: Bergsättraskolan Hackstaskolan Ingmarsö skola Ljusterö skola Margretelundsskolan Roslags kulla skola Rydbo skola Sjökarbyskolan Skärgårdsstadsskolan Solskiftesskolan Söraskolan Tråsättraskolan Åkerstorpskolan Österskärsskolan beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut Gymnasieskolor: Österåkers gymnasium beslut Förskolan i Österåkers kommun Fritidshemmen i Österåkers kommun Vuxenutbildningen i Österåkers kommun beslut beslut beslut