Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt. Fastigheten Sunna 1:16. Trankokeriet Kålhuvudet KlövedaSs socken, Tjörns kommun

Transkript

1 Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt Fastigheten Sunna 1:16 Trankokeriet Kålhuvudet KlövedaSs socken, Tjörns kommun BOHUSLÄNS MUSEUM Rapport 1999:23 Tomas Brandt

2 Kålhuvudet sett norrifrån. Längan till vänster, som tidigare inrymde trankokeriet, fick nytt taktegel 1983 Manbyggnaden på Kålhuvudet

3 Innehållsförteckning 1. B A S F A K T A...3 O b j e k t...3 B e s k r iv n in g...3 B y g g n a d s h is t o r ia...3 R e n o v e r in g s h is t o r ia...3 K u l t u r h is t o r is k s t a t u s P R O J E K T F A K T Å B e s t ä l l a r e... 3 B id r a g f r å n L ä n s s t y r e l s e n... 3 T il l s t å n d... 3 T i d...3 P r o b l e m b i l d... 4 A k t u e l l a å t g ä r d e r...4 A r b e t s b e s k r iv n in g...4 M å l s ä t t n in g m e d p r o j e k t e t A n t ik v a r is k m å l s ä t t n in g U T F A L L U t f ö r d a a r b e t e n...5 S ä r s k il d a p r o b l e m u n d e r a r b e t e t s g ä n g...5 A v v ik e l s e r f r å n a r b e t s b e s k r iv n in g...5 U p p f ö l jn in g a v a n t ik v a r is k m å l s ä t t n in g...5 B y g g n a d s h is t o r is k a ia k t t a g e l s e r g jo r d a u n d e r a r b e t e t...6 G o d k ä n n a n d e M E D V E R K A N D E I P R O J E K T E T E n t r e p r e n ö r e r...6 L e v e r a n t ö r e r A n t ik v a r is k k o n t r o l l B I L A G O R

4 1. BASFAKTA Objekt Trankokeriet Kålhuvudet, fastigheten Sunna 1:16, Klövedals socken och Tjöms kommun. B eskrivning Trankokeriet Kålhuvudet är utförligt beskrivet såväl i Länsstyrelsens dokumentation 1992 som i Johan Petterssons skrift Trankokeriet K ålhuvudet från Trankokeriet Kålhuvudet består av ett bostadshus och flera ekonomibyggnader grupperade kring en gårdsplan. Byggnaderna ligger på en mindre holme förbunden med land genom en gångbrygga på stenkistor. Bostadshuset, som har varit aktuellt för åtgärder, är en timrad panelklädd byggnad under ganska brant tegeltäckt sadeltak. Ett flertal rum samt två ingångar med varsin hall på bottenvåningen samt två inredda gavelrum. Huset är gulmålat ut mot farleden och rödmålat mot gårdsplanen. Huset har två murstockar med flera kakelugnar anslutna, de flesta dock icke eldningsbara. R enoveringshistoria Huset har fortlöpande reparerats, men det som har präglat huset är tre skeden: 1. Uppförandet Om/tillbyggnaden Renoveringen pä 1890-talet Föreningen har dokumenterat sina underhållsåtgärder sedan K u lturhistorisk status Trankokeriet Kålhuvudet är byggnadsm innesförklarat sedan PROJEKTFAKTA B eställare Bostadsföreningen Kålhuvudet. B idrag frå n L änsstyrelsen Bidrag beviljades , reviderat och B yggnadshistoria Bostadshuset är uppfört Det fungerade som bostad för dem som arbetade med tran till verkningen. Efter det att denna tillverkning lagts ner byggdes huset till 1814 till nuvarande utseende, och fungerade bl a som gästgiveri. Mot slutet av 1800-talet övergick Kålhuvudet att bli sommarställe för den släkt som fortfarande äger huset, nu genom en bostadsförening. T illstånd Tillstånd till arbetena har beviljats i och med bi dragsbeslutet. Tid Arbetena genomfördes under våren - hösten 1999.

5 P roblem bild Efter en genomgång av husens underhållsbehov sommaren 1998 som gjordes av Bohusläns museum, fann man att det mest akuta och samtidigt kostnadskrävande var en översyn/reparation av murstockar och eldstäder. På grund av rörelser i huset hade olika sprickor i rökgångar uppstått, och på grund av saltförekomsten i bruket har en saltvittring ägt rum på flera ställen i murverk och kakelugnar. Eldningsbar var egentligen bara kakelugnen i Stora salen. Också reparation av tak och sydgave! är viktiga åtgärder, som kommer i senare etapper. A ktuella åtg ärd er Aktuellt denna etappen har varit att se över och reparera norra och södra murstockarna med skorstenar, att se över och reparera kakelugnarna i bottenvåningen. A rbetsbeskrivning Till grund för bidragsbeslut låg arbetsbeskrivning från ägaren, med kom m entarer från Bohusläns museum. M ålsättning m ed p rojektet M ålet med arbetena har varit att reparera skorstenar, murstockar och kakelugnar i sä gott skick som är motiverat med tanke på att huset är byggnadsminnesförklarat. A ntikvarisk m ålsättning 9 Att traditionella material och metoder skall användas vid reparationerna Att så mycket som möjligt av originalmaterialet skall vara kvar i de reparerade byggnadsdelarna. «Att de småförändringar som görs skall vara så lite iögonenfallande som möjligt.

6 Den södra skorstenen under ommuming av krönet. Norra skorstenen efter ommuming av krönet.

7 3. UTFALL U tförda arbeten 1 ekniska installationer M urstock N orra murstocken: Översyn, samt installation av ett ventilationsrör. Ommuming av skorstenskrön med pågjutning av ett lock (borttagbart) i btg med hål endast för vent-röret. Södra murstocken: Omputsning på vinden. En rökkanal av rostfritt stål dragen inne i pipan till kakelugnen i det stora rummet (reversibelt). Ommuming av skorstenskrön med pågjutning av ett lock (borttagbart) i btg med hål endast för rökkanalen. Eidstad (kakelugn, spis, bakugn) Omsättning av kakelugnen i det stora rummet, om fogning med kaolin och fastsättning av lösa bitar på kakelugnen i vita rummet. Kakelugnen i sovrummet är nedplockad, nya kakel tillverkade för nederdelen (upp till skänken) och allt återuppsatt. S ärskilda problem u n d er arbetets gång Det var meningen att skorstenskrönen skulle muras om helt, eftersom de fått en förvanskad form vid senaste omputsningen på 1970-talet. Det bruk som skorstenarna ovan nock var putsade med var så starkt vidhäftande, att det inte gick att avlägsna med mindre än att man rev skorstenarna helt. Därför gjordes endast de övre skiften om. Vid besiktning av murstockarna inför bidragsansökan gjordes bedömningen att man skulle kunna bli tvungen att riva och mura om ganska långt ner, kanske ända till vindsbjälklaget. Vid den besiktning som gjordes av skorstensfej armästare inför byggstart gjorde denne den bedömningen att om ett stålrör dras till den kakelugn som skall eldas i, och om endast ventilation från köket skall gå i den andra murstocken, kan murstockarna stå som de är, med endast m indre reparationer samt putsning. Den vittrade sovrumskakelugnen plockades ner för att skicket på de kvarvarande kaklen skulle kunna undersökas. Det visade sig att den nedre delen var den som var mest skadad. Därför tillverkades nytt kakel för ugnen upp till skänken. Överdelen behölls det ursprungliga kaklen. A vvikelser frå n arbetsbeskrivning Förutom de som anges ovan, inga. U ppföljning av antik v arisk m ålsättning Utgångsläget var att kanske mura om den södra murstocken från vindsbjälklaget och uppåt, och då var användandet av tegel och bruk av typer så lika det befintliga viktigt. Som det utvecklade sig så drog man ett stålrör inne i pipan, med följd att det idag fortsatt är den ursprungliga murstocken

8 som står kvar. Detta bör anses vara ett bättre resultat än utgångsläget, även om stålröret i sig är en helt modern företeelse, A andra sidan blev det inte aktuellt att avlägsna det m odema starka cementbruket från skorstenarna. Ett modernt tillägg är de gjutna betonglock som ligger på skorstenarna. De har en tjocklek som motsvarar ett tegel skift och ersätter i princip det översta sldftet på skorstenskrönet. Kålhuvudet har dock haft problem med fukt som drar ner i skorstenspiporna eftersom huset står oeldat så stor del av året. Dessa lock minskar öppningen uppåt och skyddar mot erosion och frostsprängning på de övre tegelskiften. Från marken ser man ingen skillnad, det ser ut som ett översta utkragande pustat tegelskift. G odkännande Arbetena har godkänts vid antikvarisk slutbesiktning med kompletterande besiktning av kakelugnen i sovrummet MEDVERKANDE 1 PROJEKTET E n trep ren ö rer Erikssons Kakelugnsmakeri, c/o Johnny Eriksson, Vargön. L everan tö rer Nya kakelugn skakel har tillverkats av Tore Lundberg, Göteborg. B yggnadshistoriska Iakttagelser gjorda u n d er arb etet Till mum ing av dessa är använt bruk med en inblandning av antingen sjösand eller lera från sjöbotten. Detta kan ses på de snäckskalsrester som är synliga i bruksytan. Olika sentida lagningar har däremot gjorts i ganska hårt cementhaltigt bruk. Kakelugnen i stora rummet och den skadade kakelugnen i sovrummet har mycket snarlik glasyr och det är inte osannolikt att de kommer från samma tillverkare. A ntikvarisk kontroll Antikvarisk kontroll har utförts av Tomas Brandt, Bohusläns museum. 5. Bilagor A rbetsbeskrivning K opia på slutbesiktningsprotokoll Uddevalla i maj 2000 Tomas Brandt, antikvarie

9 M å I I. tg U t Omsättning av kakelugnen i stora rummet. Den mycket kraftigt vittrade kakelugnen i sovrummet före åtgärder.

10 A - A C R A O K O K ew ec K Ä ll>u FVU D ec skaöeq epom qå W» X c q a r O s fö r s L a q oct> KoscoAöSBeRÄKorpq av eiöscä öen oct> (nu R SC O C K A ^. 1. N uläge och slcadebeskrivning 1.1 M urstockar Murstockarna på vinden har klara brister vad det gäller funktion och säkerhet, men målet är att kunna bevara dem i befintligt skick. Reparation behöver göras såsom fogning, omputsning och muming, sam t rördragning till de eldstäder som fortfarande eldas i. En genomgång med sotare och kvalitetsansvarig är nödvändig för att kom m a fram till rimliga lösningar vad det gäller brandsäkerhet, då brännbart material finns med stor säkerhet i direkt anslutning till murstockarna. Skorstenarna är helt 5,utan tak och all ev. eldning som skett har varit under sommartid. I övrigt står stället helt ouppvärm t under vintersäsongen. 1.2 Kakelugn stora rum Kakelugnen i stora salen saknar sotluckor (finns inga öppningar som normalt ska finnas på kakelugnar för att sota kanalerna). Svårt att veta om kakelugnen är uppmurad på traditionellt sätt med det sinnrika kanalsystemet som gör kakelugnen till den effektiva värmekälla som det ska vara. Ugnen saknar luftspalt på nedre delen på bakm uren. Kommentar: 1989 gjordes ommuming av Göran Olsson Orust. Han ändrade ingenting i konstruktionen, utan gjorde bara en varsam renovering och bytte bara ut de trasiga delarna. Provtryck gjordes också till full belåtenhet. Enligt G.O. fanns inga öppningar eller någon luftspalt då heller. Även 1934 reparerades ugnen då bakifrån för att skona kaklen. Murare Olsson från Kåtorp, Höviksnäs. 1.3 Kakelugn vita rum m et Kakelugn i vita rummet (grönglaserad med nisch) behöver fogas med lera för att binda upp de lösa delarna. Endast ugn att beskåda, ej eldningsbar. 1.4 Kakelugn sovrum m et Bran stänkmönstrad ugn har skadade kakel som förmodligen beror på någon utfallning av salter som har kristalliserats och sprängt bort bitar av kaklen och glasyr. K aklet kommer förmodligen från någon lokal krukmakare, råglaserad. D enna ugn är i sämst skick men målet är att hitta liknande kakel och exteriört reparera den. Endast kakelugn att beskåda, ej eldningsbar 1.5 Skorsten Skorsten norra delen är i stort behov av ommuming. Fukt har trängt iångt ner. Skorstenen har separat kanal och stående skiljetungcr, ej murad i förbund. Yttermuren är ringmurad. Skorsten södra deien något bättre skick men utan tak såsom norra delen.

11 U ^ 2. Åtgärdsförslag 2.1 Murstockar Murstockarna slammas samt bitvis repareras, viss fogning samt rördragning till stora rums kakelugnen samt ventilationsrör i norra skorstenen. 2.2 Kakelugn i stora rummet Undersöka kakelugnsfimktion, eventuellt omsättning samt rördragningen. Gå igenom fendament, brandklassade väggar, rivningsarbeten, rensning av brännbart material för att göra installationen säker. 2.3 Kakelugn i vita rummet Fogas med lera för att binda upp de lösa delama. Ej eldningsbar. 2.4 Kakelugn i sovrummet Åtgärd samma som 2.2 dock ej göra eldningsbar. 2.5 Skorsten Skorstenarna behöver muras om ovan tak samt sättas hatt på av plåt. K ostnaderna för ovanstående åtgärder bedöm er vi till := := := : := Totalt: :- (inklusive eller exklusive mom s?) Kommentar. Samtliga åtgärder görs för det kulturhistoriska värdet. Speciellt skorstenarna som ju ska hindra mer fukt att tränga in. För att bevara och använda kakelugnarna är denna reparation nödvändig. Besiktningen är utförd av: Tom as Brandt, Bohusläns museum. Erikssons kakelugnsm akeri AB Göteborg samt kommentarer av Annika Schölin genom dagböcker från Kålhufvudet. föti BosCAOspöTteprpqep KÅlbuFvuoec app^ka scböifp, scyreiseleoacncc

12 C;-{k M Lst Dnr Datum 1999-( Handläggare Tomas Brandt ANMÄLAN OM ANTIKVARISK SLUTBESIKTNING för byggprojekt med byggnads vårdsmedel O bjekt: T ran k o k eriet K ålhuvudet Kommun: Tjörn Fastighetsbeteckning: Sunna 1:16 Ort: Kyrkesund Socken: Klövedal Ägare: Bostadsföreningen Kålhuvudet Närvarande vid besiktningen: Annika Schölin, Bostadsföreningen Mats Herklint, Länsstyrelsen Tom as Brandt, Bohusläns museum Adress: C/o Jessing Mörbyleden DANDERYD B eskrivning, tillstånd före åtg ärd er: Husets underhållsbehov hade gåtts igenom, varvid framkommit att det var mycket angeläget att få reparerat den södra murstocken, som var i dåligt skick, samt att se över kakelugnarna. Dessutom hade skorstenskrönen vid en tidigare reparation på 1970-talet givits ett mindre lyckat utseende. U tförda åtg ärd er: - Båda skorstenarnas översta skift är ommurade. - Den södra murstocken har putsats om utvändigt, och i stället för att behöva mura om den helt har ett stålrör dragits ner till den kakelugn som skall kunna eldas i. - Den norra m urstocken har fatt punktvisa skador omputsade. - Kakelugnen i stora salen har satts om, och kakelugnen i vita rummet har fogats om och lösa delar satts fast. U tbetalning av bid rag tillstyrkes. Arbetena är utförda på ett antikvariskt godtagbart sätt. Länsm useet i G öteborgs och Bohus län Postadress G atuadress Telefon Fax fc-post Bankgiro Postgiro B o.; U ddevalla M useigalan I (vx) laensm useet@ bohusm us.se