Resultatrapport för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan läsår 2016/2017

Transkript

1 Resultatrapport för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan läsår 2016/2017 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen

2 Innehållsförteckning Kommentar till statistiken i rapporten...5 Föregående års beslutade åtgärder...7 Sammanfattning, övergripande analys och förslag på åtgärder utifrån årets resultatrapport Betygspoäng, gymnasieexamen och behörighet läsåret 2016/ Betyg i gymnasiegemensamma ämnen och gymnasiearbetet Gymnasiesärskolan Genomströmning och studieavbrott Frånvaro Andel elever med mer än 10 procent F och andel elever med åtgärdsprogram Andel elever som påbörjat högskoleutbildning... 45

3 Systematiskt kvalitetsarbete Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN) i Halmstad ansvarar och är huvudman för de tre kommunala gymnasieskolorna Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta ska ske genom ett systematiskt kvalitetsarbete som ska ske både på huvudmannanivå och på skolnivå. Skollagen, kapitel 4. Kvalitet och inflytande Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. För de kommunala gymnasieskolorna har det tagits fram en modell för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till. För det statliga uppdraget är målen långsiktigt formulerade och för uppföljning av dessa görs två rapporter varje år. En rapport under vårterminen som behandlar elevernas trivsel, förekomsten av kränkande behandling, utbildningens kvalité, insatser för elever i behov av särskilt stöd, IKT-användning och elevinflytande. En andra rapport, en resultatrapport, tas fram under höstterminen och behandlar föregående läsårs måluppfyllelse gällande betygsstatistik, andel elever med gymnasieexamen med mera. Det som framkommer i rapporterna ligger till grund för planering av insatser för ökad måluppfyllelse. Detta är resultatrapporten gymnasieskolan och gymnasiesärskolan för läsåret 2016/2017. I rapporten presenteras uppgifter som andel elever med gymnasieexamen, betygsstatistik, genomströmning av elever, andel elever med åtgärdsprogram, frånvarostatistik, andel färdiga elever som påbörjat högskolestudier med mera. Rapporten presenteras på övergripande nivå indelat i kön, delvis på skolnivå och programnivå. Kvalitetsutvecklaren för gymnasieskolan har tagit fram rapporten. I rapporten ingår en rapportering av de åtgärder som nämnden beslutade om i samband med föregående års resultatrapport.

4 Efter att rapporten är klar träffar kvalitetsutvecklaren vanligtvis varje rektor och tillsammans görs en analys kring de program som rektorn ansvarar för. Inför dessa möten tas uppgifter för just den aktuella rektorsenheten fram. Eventuella åtgärder diskuteras med analysen som utgångspunkt. I år tas siffrorna fram av kvalitetsutvecklaren och samtalen med rektorerna genomförs av gymnasiecheferna. Detta på grund av att kvalitetsutvecklaren för gymnasieskolan slutar sista september och ersättare inte har hunnit komma på plats. Rektor får i uppdrag att tillsammans med sin personal vidare analysera sin skolenhets resultat och sedan planera och fastställa åtgärder utifrån resultaten i rapporten och det som framkommit i de siffror som plockats fram för rektorsenheten. Åtgärderna ska syfta till verksamhetsutveckling och större måluppfyllelse. Dessa rapporteras till kvalitetsutvecklaren som sammanställer dem till nämnden. De föreslagna åtgärderna följs upp i samband med nästa års rapport i samtalet mellan kvalitetsutvecklare och rektor. De övergripande åtgärder som nämnden beslutat om föregående år följs upp i årets rapport. Tillvägagångssättet kring Elevbarometern är snarlikt. I nedanstående modell illustreras årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet för de kommunala gymnasieskolorna i Halmstad. Verksamhetsplan Workshop rektorer om fokusområden för kommande år Åtgärder planeras på skolnivå Verksamhets berättelse Januari Elevbarometer (Trivsel, IKT-anvädning, utbildningskvalité, inflytande m.m.) Tertialrapport Genomgång kvalitetsutvecklare och rektor Genomgång kvalitetsutvecklare och rektor Tertialrapport Resultatrapport (Betyg, nationella prov) Augusti Åtgärder planeras på skolnivå

5 Kommentar till statistiken i rapporten Statistiken i rapporten kommer från olika källor. Den vanligast förekommande är Extens, vilket är kommunens elevregistreringssystem. Härifrån kommer alla uppgifter som hanterar förra läsårets resultat. Frånvarostatistiken hämtas från vårt frånvarosystem Skola24. Där till används Skolverkets databas SIRIS och berör då framförallt jämförelser med andra städer. Statistiken kring åtgärdsprogrammen har inte funnits registrerad i något system. Den har varit manuellt framtagen av personal på de olika enheterna och bearbetad av kvalitetsutvecklaren. Från januari 2017 görs dock alla åtgärdsprogram i Unikum. Eftersom detta påbörjades mitt under läsåret så har det dock tagits fram manuellt även i år. Statistiken gällande gymnasiesärskolans individuella program är också manuellt sammanställd. För att få fram relevanta jämförelser för en kommun av Halmstads storlek görs en jämförelse med kommungruppen större städer, där Halmstad ingår års indelning används då det är från det året som Skolverkets siffror kommer. Då var det 31 kommuner som har invånare och tätortsgrad på minst 70 procent, och därmed klassas som större städer. Årskullen som tog studenten under 2014 var den första som gick ur gymnasieskolan efter reformen Gy11. Gy 11 innebar bland annat att det infördes en ny gymnasieexamen, som delas upp i högskoleförberedande examen och i yrkesexamen. En annan förändring är att alla som läser på yrkesprogrammen inte längre automatiskt blir behöriga till högskolan. Detta gör att möjligheten att göra jämförelser tillbaka i tiden i denna rapport begränsas till Gällande statistiken från Extens så är det viktigt att påpeka att den visar på ögonblicksbilder för elever som fortfarande går kvar i gymnasieskolan. I dagsläget är systemet uppbyggt utan att det finns några tydliga brytperioder. Det innebär att om en elev till exempel lyckas höja sitt betyg från F till E så får det direkt genomslag i systemet. Konsekvensen är att siffrorna kan slå på upp till någon enstaka procentenhet beroende på när man tittar i systemet. Dock visar statistiken på tydliga tendenser, varför den ändå är relevant att redovisa. I år har statistiken plockats ut under juni månad. Det gör att den bör ge en rättvisande bild av läget direkt efter skolavslutningen i juni. Detta sammanslaget innebär dock att siffrorna kommer att vara något annorlunda när Skolverket presenterar dem i SIRIS. Skolverket har dessutom en annan definition av andelen som tagit gymnasieexamen, då de endast räknar med elever som har poäng i sitt examensbevis eller studiebevis. Elever som exempelvis fått ett streck i en kurs (eleven har medverkar så lite i undervisning att det inte finns underlag att sätta betyg), eller en elev som fått ett program reducerat räknas inte med i Skolverkets siffror. I våra egna siffror så räknar vi dock även med dessa. Det gör att vår egen statistik visar på lägre måluppfyllelse än Skolverkets. Vår egen är dock mer korrekt utifrån aspekten att den räknar med alla elever som går våra utbildningar. Statistiken för kursbetyg för Engelska 5, Svenska 1 och Matematik 1a, b och c tas fram för åk 1 och avgångselevernas betyg. Detta gör att den är relativt jämförbar med föregående års resultat. På en del program läses dock både svenska och matematik på tre eller fyra terminer jämfört med tidigare två, vilket gör att totalresultaten inte längre är jämförbara för årskurs 1. I de fall jämförelser med tidigare år ska göras så sker det därför bara uppdelat per program. På resterande kurser bland de gymnasiegemensamma ämnena är det avgångselevernas betyg som presenteras då dessa inte läses

6 under samma årskurs och även kan variera på samma program mellan åren. Genom att använda avgångsbetygen blir det möjligt att göra jämförelser över tid. När kvalitetsutvecklare och rektor träffas används dock de aktuella betygen när de är satta, för att säkerställa att eventuella problem upptäcks och kan hanteras innan eleverna avslutar sina studier. I rapporten presenteras resultaten för de nationella programmen. Lärlingsutbildningens elever ingår i de yrkesprogram som de läser motsvarande utbildning för om inte annat anges specifik. Statistiken gäller endast de kommunala gymnasieskolorna. Förekommande förkortningar I vissa tabeller är svårt att skriva ut hela namnet på programmen på grund av platsbrist, och då används de programförkortningarna som Skolverket fastställt. Dessa är: Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet Ekonomiprogrammet El- och energiprogrammet Estetiska programmet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Humanistiska programmet Industritekniska programmet Pre International Baccalauerate Diploma Program Naturvetenskapsprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet BF BA EK EE ES FT HA HT HU IN Pre-DP NA RL SA TE VF VO Därutöver tillkommer en egen förkortning för lärlingsutbildningen som är LÄ.

7 Föregående års beslutade åtgärder Med anledning av resultatrapporten för läsåret 2015/2106 så fattade nämnden beslut om fem övergripande åtgärder. Arbetet med dessa åtgärder presenteras var för sig nedan. Nämndens beslut är markerad med fet text. Ett fortsatt arbete behöver ske för att höja resultaten på yrkesprogrammen. Jämfört med det första läsåret då elever gick ut från GY11 har andelen elever med yrkesexamen ökat från 70,6 procent till 79,5 procent. Jämfört med föregående år har det skett en ökning med 1,4 procentenheter. Det pågår ett arbete för att höja resultaten på alla yrkesprogram. Detta har dock flera olika inriktningar. Ett exempel är att man på Hands- och administrationsprogrammen arbetar med Själventreprenörskap som har ett väldigt brett innehåll inom ramen för kursen entreprenörskap. Tanken är att ge elever med sig kunskaper som de kan behöva i livet, men också för att klara sina studier bättre. Det påbörjade utvecklingsarbetet med alla lärare rörande Bedömning för lärande/formativ bedömning, med syfte att skapa en skola på vetenskaplig grund samt att nå högre måluppfyllelse i samtliga ämnen och kurser ska fortsätta under kommande år. Bedömning för lärande (BFL) är ett sätt att åstadkomma individualisering. Enligt forskning leder också BFL till att alla elever når bättre resultat. Som mest verkningsfullt är det dock för elever som kommer från hem utan studievana och elever som av olika anledningar har svårare att ta till sig undervisningen i skolan. Lärandet får en högre kvalité om eleverna inte bara vet vad de ska lära sig, utan även har strategier för hur de ska lära. BFL bygger på att läraren tydliggör målen för undervisningen för eleverna och synliggör var eleven befinner sig i förhållande till målet. Läraren använder informationen från en kontinuerlig bedömningsprocess för att anpassa sin undervisning för att möta elevens inlärningsbehov och ytterligare tydliggöra vad eleven behöver göra för att närma sig målet. Eleverna aktiveras även som lärresurser för varandra och som ägare av sitt eget lärande. Läsåret 2016/2017 fortsatte arbetet med BFL och var då inne på sitt tredje läsår. Modellen som använts under de två läsåren sedan satsningen påbörjades bygger på en teknik utvecklad av forskaren Dylan Wiliam och som köptes in i färdigt format. Inför 2016/2017 fanns inte något färdigt material, utan detta har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av en förstelärare från varje skola och kvalitetsutvecklaren för gymnasieskolan. Utgångspunkten har varit forskning om BFL. Kompetensutveckling har skett i grupper bestående av ca 8-12 lärare och träffarna har letts av samtalsledare. Grupperna har träffats ungefär en gång i månaden. Under detta läsåret 2016/2017 ändrades grupperna något och materialet togs fram för att bäst kunna användas mellan lärare som har samma eller likartade ämnen. Syftet var att lärarna nu under sitt tredje år skulle kunna fördjupa sig i BFL utifrån sitt specifika ämne. Träffarna skulle specifikt kunna användas till konkret lektionsplanering. Två träffar avsattes också för att få visa upp vad de gjort. När det skulle anordnas praktisk ute på skolorna så blev det dock bara Sannarpsgymnasiet som organiserade det på detta sätt. På Sturegymnasiet utgick man från arbetslag och på Kattegattgymnasiet fortsatte man med blandade grupper. Skolledningen gjorde bedömning om vad som skulle fungera bäst på respektive skola. På flera håll har vi nu fått signaler om att lärarna känner att de fått till sig mycket kunskaper om BFL och att de vill se ett annat fokus framöver. Med utgångspunkt från detta får kompetensutvecklingsinsatserna för kommande läsår ett annat upplägg som bygger på att alla lärare

8 ska göra kollegieobservationer. Lärarna beslutar tillsammans med rektor vad de vill utveckla och en kollega kommer observera detta. Modellen bygger på forskning om detta. Rektorerna kommer också få handledning i att leda detta arbete från högskolan i Halmstad. Utvecklingsarbetet med matematik ska fortsätta under kommande år. Resultaten ska förbättras genom ett utvecklingsarbete som bygger på ändrade undervisningsmetoder i klassrummet. Särskilt fokus läggs på resultaten i Matematik 1a. Under läsåret 2015/2016 valde förvaltningen att fortsätta med matematiklyftet, trots att det inte längre utgick något statsbidrag för det, liksom läsåret innan. Skillnaden är att detta läsår lades särskilt fokus på Matematik 1a. Modulen som lästes var yrkesmatematik och alla matematiklärare som undervisar på yrkesprogram deltog tillsammans med några yrkeslärare från de flesta yrkesprogram. Att yrkeslärare deltog ingick inte i instruktionerna från Skolverket, utan var ett initiativ från skolledningen och lärarna inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Genom att öka samverkan mellan yrkeslärarna och matematiklärarna är ambitionen att matematiken kan infärgas och kopplas samman mer med den matematik som finns naturligt inom yrket. Syftet är att öka motivationen för eleverna. Under läsåret 2016/2017 har detta samarbete fördjupats. Det fokus som nämnden har haft på matematik sedan 2012 har gett effekt. Nu kan vi se att betydligt större andel elever klarar kursen Matematik 1a (som yrkesprogrammen läser) första gången de läser den. Ett exempel är att det på Vård- och omsorgsprogrammet under läsår 2011/2012 var 52,00 procent av eleverna i åk 1 som fick ett F i denna kurs. Läsåret 2016/2017 var det 16,67 procent. Fler resultat finns i rapporten. Skolorna ska fortsätta att se över sitt arbete med att vända frånvaro till närvaro. Skriftliga rutiner ska finnas på varje skola där det framgår tydligt vad som ska ske om en elev har återkommande frånvaro. Rutinerna ska vara kända bland personalen. I detta arbete ska skolorna även titta på den anmälda frånvaron. På Kattegattgymnasiet arbetar man med frånvaro enligt en rutin som kallas Frånvarotrappan. Mallen beskriver vem som ska göra vad och när. På elevgenomgångarna med rektor och elevhälsan samt mentorer finns frånvaro som stående punkt. Kattegattgymnasiet är den skola där vi kan se minst frånvaro under läsåret 2016/2017. Sannarpsgymnasiet har tagit fram en ny rutin för frånvarohantering, som under läsåret 2016/2017 implementeras på skolan. Modellen beskriver, i likhet med Kattegattgymnasiets modell, tydligt steg för steg vad som ska ske när en elev är frånvarande och vem som ansvarar för vad. Huvudansvaret ligger på mentor, men vid fortsatt frånvaro kopplas såväl rektor som elevhälsa in. Sturegymnasiet har tagit fram en gemensam rutin för frånvarohantering under läsåret 2016/2017. Denna rutin har sedan förtydligats av respektive rektor på respektive program. Detta då behoven på de olika programmen kan variera. På alla skolor så kan eleven få sitt studiebidrag indraget vid omfattande frånvaro. Vid en större problematik kan även en orosanmälan till socialtjänsten vara aktuell. Det systematiska kvalitetsarbetet gällande gymnasiesärskolan ska utvecklas, såväl på huvudmannanivå, som på skolenhetsnivå.

9 Flera träffar har genomförts med ansvariga rektorer för gymnasiesärskolan, Sannarpsgymnasiet kvalitetsutvecklare/speciallärare för gymnasiesärskolan och förvaltningens kvalitetsutvecklare med syfte att utveckla kvalitetsarbetet inom gymnasiesärskolan, både på huvudmannanivå och skolenhetsnivå. Följande åtgärder är vidtagna. En gemensam bedömningsmatris för Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen är framtagen alla ämnesområden på gymnasiesärskolans individuella program. Syftet med matriserna är i första hand att skapa underlag för att följa och synliggöra elevernas utveckling gentemot kunskapsmålen. Elevernas resultat i form av betyg på de nationella programmen och utvecklingen enligt den gemensamma matrisen på de individuella programmen kommer sammanställas och förs in i den årliga Resultatrapporten. De kan ses i denna resultatrapport. Elevbarometern för gymnasiesärskolan har setts över. Enkäten vänder sig nu till alla elever, på både de nationella programmen och på det individuella programmet. Svarsalternativen är olika beroende på elevens förmåga, men allt sammanställs i en rapport. De tidigare frågorna kunde bara svaras med Ja och Nej har ersatts med en sifferskala, i likhet med enkäten för den 3-åriga gymnasieskolan. De flesta elever svarar med denna sifferskala, men vissa elever svarar genom smiley-gubbar på en pappersenkät. Elevernas resultat från pappersenkäten läses in i det digitala systemet så att en helhet för gymnasiesärskolan kan presenteras. Den första Elevbarometern som genomförts på detta sätt redovisades i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i september.

10 Sammanfattning, övergripande analys och förslag på åtgärder utifrån årets resultatrapport Andelen elever som fått en gymnasieexamen ökade under läsåret 2016/2017 med 1,8 procentenheter till 85,5 procent. Uppgången beror på förbättrade resultat bland både yrkesprogrammen och de högskoleförberedande programmen. Det innebär att resultaten på yrkesprogrammen stadigt har förbättrats sedan de första eleverna gick ut i GY11, totalt med 8,9 procentenheter. Fortfarande är det dock en större andel elever som får sin examen på högskoleförberedande program jämfört med yrkesprogrammen, 88,4 procent jämfört med 79,5 procent. Vi kan se att förbättringen skett framförallt för att killars resultat har blivit bättre då dessa ökat från 81,0 procent som fick gymnasieexamen föregående läsår till 84,6 procent. Tjejerna ligger kvar på ungefär samma nivå som tidigare med 86,4 procent. Gällande betygen bland avgångseleverna kan vi se att resultaten i Historia, Samhällskunskap, Naturkunskap och Religionskunskap har försämrats något. Fler elever, framförallt på vissa yrkesprogram, får ett F. Samtidigt så ökar andelen elever som får sin gymnasieexamen. Det indikerar att vissa av dessa elever väljer att ta ett F i en eller några av dessa kurser. Flera är på 50 poäng och en elev kan ta ett F upp till fem 50-poängskurser utan att för den skull riskera att inte få sin examen. Det finns fortfarande behov av generell kompetensutveckling för att våra lärare ska kunna vässa sina verktyg och fortsätta att förbättra resultaten. Under tre år har det genomförts en satsning på Bedömning för lärande/formativ bedömning (BFL). Det finns indikationer från flera lärare och skolor att upplägget för fortbildning nu behöver utformas vidare. Behoven av vad som behöver utvecklas ser också olika ut mellan skolorna och mellan lärare. Med anledning av detta fokuseras därför kompetensutvecklingen under läsåret 2016/2017 på en vetenskaplig metod för skolutveckling, nämligen kollegieobservationer. Genom kollegieobservationer kan kollegier hjälpa varandra att utveckla just de delar som den enskilde läraren ser behov av. Detta kan mycket väl röra BFL, men också annat som kan vara mer akut. Forskning från exempelvis Helen Timperley visar också att utvecklingsinsatser har bäst effekt om det direkt rör ett behov som läraren ser. Här kan läraren, tillsammans med sin rektor, välja det utvecklingsområde inom undervisningen som hen ser ett behiv av att utveckla. Glädjande nog kan vi se en förbättring av andelen elever som får ett godkänt betyg direkt efter genomgången kurs i Matematik 1a och 1b. Det indikerar att det långsiktiga utvecklingsarbete som nämnden haft om matematik har gett önskad effekt. Bland avgångseleverna var det också flera yrkesprogram där inte en enda elev hade ett F i matematik, vilket är mycket glädjande. Särskilt Kattegattgymnasiet har varit framgångsrikt i att alla elever ska få ett godkänt betyg i Matematik. Matematiklyftet med fokus på yrkesmatematik fortsätter under läsåret 2016/2017. På Kattegattgymnasiet samarbetar yrkeslärare och matematiklärare genom att tillsammans genomföra matematiklektioner ute i verkstaden. Efter detta läsår kan dock den särskilda satsningen på matematiklärare troligen fasas ut och dessa lärare kan gå in i den generella fortbildningen för övriga lärare. Även avbrotten på de nationella programmen har minskat. Från 97 st. läsåret 2015/2016 till 80 läsåret 2016/2017. I år har vi även tagit med avhoppen på introduktionsprogrammen. Där har det skett 78 st.

11 avhopp varav 69 är från språkintroduktionen. Nytt för i år är att den vanligaste orsaken till avbrott är Flytt till annan kommun. Det beror troligen på att det är en vanlig orsak för avbrotten på språkintroduktionen. En flytt kan ske av många elever när Migrationsverket beslutar att flytta vissa familjer från ett asylboende till ett annat i en annan kommun. 32 elever upphör med sina studier och 18 har blivit utskrivna med anledning av gymnasieförordningen. Dessa 50 avbrott kan leda till bekymmer för individerna och ökade samhällskostnader. Fler av dem är dock svåra för skolan att påverka då det kan handla om psykisk ohälsa och annan sjukdom. Vissa hade dock säkert gått att undvika genom olika åtgärder. 50 elever utgör dock mindre än två procent av det totala antalet elever förra läsåret. Frånvaron ligger kvar på ungefär samma nivå som tidigare år. Med introduktionsprogrammen inräknade har eleverna under läsåret 2016/2017 haft en frånvaro på 13,2 procent där 9,8 procent varit anmäld och 3,4 procent varit ej anmäld. Det finns ett behov av att arbeta vidare med att få ner frånvaron, för att möjliggöra bättre resultat. Andelen elever bland avgångsklasserna som hade mer än 10 procent F i sitt studiebevis var 10,6 procent. Dessa elever fick därmed inte någon gymnasieexamen. Det är en liten nedgång med en procentenhet jämfört med läsåret 2015/2016. Bland årskurs tre (de som blev avgångseleverna) var det 5,2 procent som fick upprättat ett åtgärdsprogram. Med tanke på att 10,6 procent hade i F i minst tre kurser så borde dessa varit fler. Särskilt med tanke på att ett antal åtgärdsprogram förhoppningsvis var framgångsrika och ledde till att eleven kunde nå en examen. Om en elev har F i så många kurser så är det troligt att det kan vara aktuellt med ett åtgärdsprogram och inte endast extra anpassningar. Dock inte för alla elever. Det varierar dock hur duktiga programmen är på att arbeta med åtgärdsprogram och förvaltningen gör därför bedömningen att det inte behövs någon gemensamt utvecklingsarbete kring detta. Det bör dock lyftas med rektorerna på de program som är aktuella. I årets resultatrapport finns det nu med statistik från både de nationella programmen och det individuella programmet i gymnasiesärskolan. Siffrorna aggregeras på nämndsnivå, men får framförallt användas för kvalitetsarbetet på enhetsnivå. Utifrån de resultat som har framkommit i rapporten så föreslås nämnden att besluta om vissa övergripande åtgärder som är gemensamma för alla gymnasieskolorna. Utöver de åtgärder som nämnden beslutar om tar varje rektor tillsammans med sin personal fram förslag på åtgärder utifrån de resultat som är aktuella för just deras program. Det är här det viktigaste arbetet sker då resultaten i många fall skiljer sig mycket mellan programmen. Alla åtgärder samlas in av förvaltningen och åtgärderna sammanställs och redovisas till nämnden. I samband med genomgången av nästkommande års resultatrapport så följs rektorernas beslutade åtgärder upp i ett samtal mellan rektor och kvalitetsutvecklare. Av de åtgärder som beslutades föregående år så finns det anledning att hålla kvar vid några ett antal år framöver för att en tydlig positiv utveckling ska hinna ske ute på skolorna. En del kan dock börja fasas ut. Med anledning av resultaten i rapporten föreslås nämnden besluta om följande åtgärder Ett fortsatt arbete ska ske för att höja resultaten på yrkesprogrammen. Förvaltningen ska även framöver planera för en gemensam grund för kompetensutveckling för alla lärare. Kompetensutvecklingen ska vila på vetenskaplig grund och planeras

12 tillsammans med skolorna. Under läsåret 2016/2017 ligger fokus på att utveckla och genomföra kollegieobservationer för alla lärare. Skolorna ska fortsätta arbetet att vända frånvaro till närvaro. Skolans skriftliga rutiner ska vara kända bland personalen. I detta arbete ska skolorna även titta på den anmälda frånvaron. En sammanställning av de åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer ska tas fram till nämnden.

13 Betygspoäng, gymnasieexamen och behörighet läsåret 2016/2017 Tabellerna visar antal elever som berörs, andel elever som fick gymnasieexamen, poänggenomsnitt och andelen av eleverna som har en grundläggande behörighet till högskolan. Gymnasieexamen Kön Antal elever Andel med gymnasieexamen % Poängsnitt Behörig % Pojke ,6 14,26 71,88 Flicka ,4 15,52 95,68 Total ,5 14,86 83,28 Statistiken visar de sammanlagda siffrorna för de tre kommunala gymnasieskolorna. Vi kan se att 85,5 procent fick sin gymnasieexamen. Vi kan även se att det finns en skillnad mellan könen då 86,4 procent av tjejerna fick en gymnasieexamen, medan 84,6 procent av killarna fick det. Det är dock en minskning från föregående år, då skillnaden var över fyra procentenheter. Det finns även en relativt stor skillnad mellan killar och tjejer när det gäller andelen elever som får en grundläggande behörighet till högskolan. Huvudförklaringen till detta är troligen av att en större andel tjejer går på högskoleförberedande program, medan en större andel killar går på yrkesprogram, där det inte ingår en automatisk behörighet till högskolan. Läsår 2015/2016 Kön Antal elever Andel med gymnasieexamen Poängsnitt Behörig % Pojke ,0 14,06 72,44 Flicka ,3 15,31 93,91 Total ,7 14,72 83,71 Om vi jämför med resultaten från läsåret 2015/2016 så kan vi se att andelen som fick sin gymnasieexamen har ökat 1,8 procentenheter. Vi kan också se att skillnaderna mellan killar och tjejer minskat mellan åren, från 5,3 procentenheter till 1,8 procentenheter. Det är dock en tillbakagång till hur det var läsåret 2014/2015. Ökningen av andelen som fått sin gymnasieexamen har med andra ord framförallt skett bland killarna. Poängsnittet har ökat något med 0,14 poäng.

14 Yrkesexamen Skola Programkod Antal elever Yrkesexamen Poängsnitt Behörig % Kattegattgymnasiet BA 68 89,7 13,35 21,31 EE 26 80,8 14,19 47,62 FT 28 85,7 13,57 25,00 IN 9 88,9 13,71 50,00 VF 8 100,0 13,72 50,00 Total ,8 13,58 30,33 Sannarpsgymnasiet BF 11 81,8 12,92 88,89 VO 33 54,5 13,91 94,44 Total 44 61,4 13,58 92,59 Sturegymnasiet BF (LÄ) 7 14,3 12,55 100,00 HA 18 88,9 13,26 25,00 HT 26 80,8 14,90 90,48 RL 34 82,4 14,98 60,71 VO (LÄ) 5 40,0 11,51 100,00 Total 90 75,6 14,41 63,24 Total ,5 13,84 48,39 I tabellen ovan kan vi se andel elever med yrkesexamen fördelat per skola och program. Totalt sett ser vi att 79,5 procent fick sin yrkesexamen. Det är en ökning från föregående år med 1,4 procentenheter och med 8,9 procentenheter sedan läsåret 2013/2014. Poängsnittet har minskat med 0,1 poäng. För att få en yrkesexamen krävs godkänt betyg i en eller flera kurser i svenska (eller svenska som andraspråk), engelska, matematik och gymnasiearbetet. Av programmets 2500 poäng krävs det också att minst 2250 poäng är godkända. Vissa programspecifika karaktärsämneskurser kan också krävas. Vi kan se att det skiljer sig åt mellan programmen om eleverna fått en högskolebehörighet. Vi ser att av de som fått en yrkesexamen så är det 30,33 procent av eleverna på Kattegattgymnasiet som även läst in en högskolebehörighet, medan det är 92,59 procent på Sannarpsgymnasiet och 63,24 procent på Sturegymnasiet. Det är en ökning för både Kattegattgymnasiet och Sannarpsgymnasiet jämfört med föregående läsår. Det är till viss del naturligt på grund av programmens karaktär. Vård- och omsorgsprogrammet (VO) är uppbyggt så att det ska leda till en grundläggande högskolebehörighet. Det är det inte på exempelvis Fordons- och transportprogrammet (FT) och många elever räknar med att börja arbeta direkt och att de inte vill läsa vidare på högskola.

15 Skola Programkod Andel med yrkes.ex % 2014/2015 Andel med yrkes.ex % 2015/2016 Andel med yrk.ex % 2016/2017 Utveckling sedan senaste läsåret Kattegattgymnasiet BA 83,3 67,5 89,7 +22,2 EE 83,3 82,8 80,8 +2,0 FT 77,4 96,7 85,7-11,0 IN 83,3 85,7 88,9-3,2 VF 77,8 93,3 100,0 +6,7 Total 81,6 81,8 87,8 +6,0 Sannarpsgymnasiet BF 83,3 Ingen klass 81,8 - VO 65,0 68,6 54,5-14,1 Total 69,2 68,6 61,4-7,2 Sturegymnasiet BF (LÄ) 16,7 75,0 14,3-60,7 HA 75,0 70,3 88,9 +18,6 HT 79,2 83,3 80,8-2,5 RL 61,9 80,6 82,4 +1,8 VO (LÄ) 0,0 100,0 40,0-60,0 Total 67,0 78,4 75,6-2,8 Total 74,7 78,1 79,5 +1,4 I tabellen ovan kan vi se skillnaderna i resultat gällande yrkesprogrammen, mellan läsåren 2014/2015 och läsåret 201/2016. Sista kolumnen visar utvecklingen som skett mellan det senaste läsåret. Vissa program har gjort stora framsteg. Exempelvis har Bygg och anläggningsprogrammet (BA) ökat med 22,2 procentenheter och Handels- och administrationsprogrammet (HA) med 18,6 procentenheter. Men då kan vi också se att BA hade en rejäl dipp under läsåret 2015/2016. Lärlingsutbildningarna på Sturegymnasiet har backat kraftigt men innehåller små elevtal där en elev kan göra mycket stor procentuell skillnad. Vård- och omsorgsprogrammet (VO) på Sannarpsgymnasiet har minskat andelen som får examen 14,1 procentenheter och ligger på 54,5 procent. Detta trots att det skett särskilda insatser för detta program för att öka andelen med behörighet. Dessa insatser har dock framförallt fokuserat på de tidigare årskurserna. När vi ser på betygsresultaten för de elever som förra läsåret gick åk 2 och ska ta sin examen ser resultaten betydligt bättre ut och det är sannolikt att andelen som tar sin examen då ligger över 80 procent. Högskoleförberedande examen Skola Programkod Antal elever Högskoleförb. Examen % Poängsnitt Behörig % Kattegattgymnasiet EK 73 91,8 14,60 100,00 NA 80 93,8 16,67 98,68 TE 47 93,6 14,49 100,00 Total ,0 15,41 99,47 Sannarpsgymnasiet NA 68 85,3 16,10 100,00 SA ,5 14,69 100,00 Total ,1 15,16 100,00 Sturegymnasiet ES 97 83,5 15,81 100,00 SA 20 90,0 14,29 100,00 Total ,6 15,54 100,00 Total ,4 15,35 99,78

16 I tabellen ovan ser vi andelen elever som fick en högskoleförberedande examen. Vi ser att totalt sett var det 88,4 procent av eleverna som fick sin examen, vilket är en ökning med 1,9 procentenheter jämfört med föregående läsår. Poängsnittet har ökat med 0,28 poäng jämfört med 2015/2016. För att få en högskoleförberedande examen krävs det att eleven har minst 2250 av 2500 gymnasiepoäng, ett godkänt gymnasiearbete samt godkänt i Svenska/Svenska för andraspråk 1-3, Engelska 5 och 6 och Matematik 1b eller 1c. Tidigare räknades högskolebehörigheten ut genom att kontrollera om de elever som fått ett slutbetyg också hade uppnått högskolebehörighet. Nu räknas detta istället ut genom att kontrollera de som fått en högskoleförberedande examen. Eftersom kraven för att få en högskoleförberedande examen är samma som en grundläggande högskolebehörighet blir siffran för de högskoleförberedande programmen alltid 100 procent. I tabellen nedan ser vi en jämförelse mellan andelen elever som fick en högskoleförberedande examen 2014/2015 till och med 2016/2017. Kolumnen längst till höger visar på skillnaden mellan läsåren 2015/2016 och 2016/2017. Högskoleförberedande program Programkod Andel med högskoleförb.ex % 2014/2015 Andel med högskoleförb.ex % 2015/2016 Andel med högskoleförb.ex % 2016/2017 Utveckling sedan senaste läsåret Kattegattgymnasiet EK 88,9 88,9 91,8 +2,9 NA 97,9 89,7 93,8 +4,1 TE 81,8 85,3 93,6 +8,3 Total 91,2 88,1 93,0 +4,9 Sannarpsgymnasiet HU 85,7 Ingen klass Ingen klass - NA 81,6 81,8 85,3 +3,5 SA 87,9 87,0 86,5-0,5 Total 86,2 86,1 86,1 +-0,0 Sturegymnasiet ES 86,8 84,3 83,5-0,8 SA 77,4 Ingen klass 90,0 - Total 84,7 84,3 84,6 +0,3 Total 87,7 86,5 88,4 +1,9 Teknikprogrammet (TE) har förbättrat sina resultat med 8,3 procentenheter jämfört med läsåret föregående läsår och med 11,9 procent jämfört med 2014/2015. Förbättringar har skett på alla program utom på Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) på Sannarpsgymnasiet och Estetiska programmet (ES) på Sturegymnasiet. Totalt sett kan vi alltså se att uppgången i andel elever som nått gymnasieexamen beror på ökningar både bland yrkesprogrammen och de högskoleförberedande programmen.

17 Jämförelse med andra kommuner i gruppen större städer läsår 2015/2016 Nedan görs en jämförelse med gruppen större städer (indelning 2016), gällande andelen elever som fick sin gymnasieexamen läsåret 2015/2016. Statistik för läsåret 2016/2017 finns ännu inte att tillgå. Tabellen visar andelen elever som fick gymnasieexamen totalt, hur många på de högskoleförberedande programmen som fick sin examen och hur många på yrkesprogrammen som fick sin examen. Huvudmän Gymnasieexamen Andel elever med gymnasieexamen 2016 i % Huvudmän Högskoleför. Huvudmän Yrkes Växjö 98,8 Karlskrona 96,4 Falun 96,2 Karlskrona 96,2 Skellefteå 95,4 Karlskrona 96,0 Falun 95,6 Falun 95,2 Luleå 95,3 Skellefteå 95,1 Hässleholm 95 Skellefteå 94,7 Luleå 94,5 Varberg 94,7 Varberg 94,2 Varberg 94,2 Lund 94,4 Borås 93,5 Umeå 93,7 Luleå 94,2 Umeå 93,4 Hässleholm 92,8 Umeå 93,9 Skövde 93,0 Lund 92,6 Linköping 93,1 Örnsköldsvik 92,4 Linköping 92,5 Helsingborg 92,9 Uddevalla 91,1 Örnsköldsvik 92,3 Kalmar 92,7 Linköping 90,8 Kalmar 91,8 Norrköping 92,6 Jönköping 90,5 Borås 91,7 Örnsköldsvik 92,3 Kalmar 89,9 Jönköping 91,6 Jönköping 92,2 Hässleholm 89,6 Skövde 91,1 Eskilstuna 92 Kristianstad 88,8 Uppsala 90,7 Karlstad 91,8 Östersund 88,6 Helsingborg 90,2 Uppsala 91,7 Växjö 88,1 Uddevalla 89,5 Västerås 91,3 Uppsala 87,2 Örebro 89,5 Örebro 91,0 Helsingborg 86,8 Kristianstad 88,8 Växjö 90,9 Örebro 86,5 Eskilstuna 88,7 Borås 90,5 Nyköping 85,7 Norrköping 88,7 Halmstad 90,4 Gävle 85,4 Östersund 88,7 Skövde 89,5 Halmstad 85,0 Halmstad 88,6 Östersund 88,8 Trollhättan 83,5 Karlstad 87,7 Gävle 88,6 Södertälje 83,3 Gävle 87,5 Uddevalla 88,4 Eskilstuna 83,1 Trollhättan 86,3 Sundsvall 88,3 Norrköping 82,5 Västerås 86,3 Trollhättan 88,1 Lund 82,3 Nyköping 84,5 Södertälje 83,9 Karlstad 80,3 Sundsvall 84,5 Nyköping 83,6 Sundsvall 78,7 Södertälje 83,8 Kristianstad 82,8 Västerås 76,1 I tabellen kan vi se att Halmstad ligger på 24 plats av de 31 kommunerna när det gäller andelen elever som fick sin gymnasieexamen läsåret 2015/2016, med 88,6 procent. Det är en försämring jämfört med läsåret 2014/2015 med 0,9 procentenheter (med Skolverkets sätt att räkna där endast elever som fått med sig poäng tas med). På de högskoleförberedande programmen fick 90,4 procent sin examen, vilket motsvarar plats 22, föregående år var det plats 15. På yrkesprogrammen fick 85,0 procent av eleverna sin examen, vilket motsvarar plats 23 i jämförelse med gruppen större städer. Det

18 är samma som föregående läsår, men då var vi i förhållande till de andra kommunerna placerade på 20 plats. Värt att notera är att den uppgång som vi kan se i årets resultat på lokalt plan först kommer att synas i Skolverkets siffor i december i år. Den uppmärksamme läsaren kommer konstatera att dessa siffror inte motsvarar de siffror för 2014/2015 som vi tidigare redovisat i förra årets resultatrapport. Anledningen är att Skolverket räknar ut sin statistik på ett något annorlunda sätt. I vår egen statistik räknar vi med alla elever som inte nått en gymnasiebehörighet. Skolverket redovisar endast de elever som har fått ett betyg i 2500 poäng. Det innebär att elever som har fått ett streck (där det inte funnits underlag för att ens sätta ett F), eller elever som av någon anledning fått sitt program reducerat inte räknas med i statistiken. I teorin skulle alltså kommuner som vill få bättre siffror i Skolverkets statistik kunna välja att reducera programmet för alla elever som de tror inte kommer att få en gymnasieexamen. Det kan finnas en viss variation mellan kommunerna gällande hur ofta en elev får ett reducerat program, vilket i sig påverkar Skolverkets statistik. Tabellen nedan visar istället den genomsnittliga betygspoängen hos de elever som fick sitt avgångsbetyg (vilket innebär antingen ett examensbevis eller studiebevis) läsåret 2015/2016. Huvudmän Genomsnittlig betygspoäng avgångseleverna Lund 14,7 14,5 14,7 Luleå 14,5 14,7 14,6 Linköping 14,2 14,2 14,5 Uppsala 14,2 14,3 14,4 Hässleholm 14,6 14,1 14,4 Falun 14,3 14,6 14,3 Umeå 14,2 13,9 14,3 Halmstad 14,0 14,3 14,2 Karlskrona 14,1 14,1 14,2 Skellefteå 14,2 13,9 14,2 Varberg 14,2 14,2 14,1 Örnsköldsvik 14,2 14,1 14 Skövde 14,0 14,1 14 Jönköping 13,9 13,8 14 Eskilstuna 13,8 13,8 14 Gävle 14,0 14,0 13,9 Kristianstad 14,0 13,8 13,9 Uddevalla 14,1 13,9 13,8 Borås 13,9 13,8 13,8 Växjö 13,8 13,6 13,8 Örebro 13,9 13,8 13,7 Karlstad 13,8 13,7 13,7 Helsingborg 13,3 13,6 13,6 Norrköping 13,4 13,5 13,6 Västerås 13,6 13,6 13,5 Sundsvall 13,2 13,2 13,4 Södertälje 13,1 13,1 13,1 Nyköping 13,2 12,8 12,7 Kalmar Finns ej Finns ej Finns ej

19 Trollhättan Finns ej Finns ej Finns ej Östersund Finns ej Finns ej Finns ej 2013/2014 var genomsnittet 14,0 poäng vilket var en delad 13 plats jämfört med de andra 30 kommunerna. 2014/2015 hade Halmstad förbättrat den genomsnittliga betygspoängen till 14,3 procent vilket ger plats nummer fem i gruppen större städer. 2015/2016 gjorde en tillbakagång till 14,2 poäng, vilket landar Halmstad på en åttondeplats. Betyg i gymnasiegemensamma ämnen och gymnasiearbetet Nedan presenteras betygen för de gymnasiegemensamma ämnena. För alla ämnen presenteras betygen för eleverna som tog studenten i juni I kurserna Svenska 1, Engelska 5, Matematik 1a, 1b och 1c finns även elevernas betyg för dem som läsåret 2016/2017 gick årskurs 1. Dessa presenteras endast på programnivå då det på vissa program är så att dessa kurser läses på tre eller fyra terminer och därmed inte är färdiga ännu. Att göra en total sammanställning skulle därmed bli missvisande. Särskilt om en jämförelse ska göras med föregående år. Eftersom matematiken har varit ett tydligt förbättringsområde sedan den första resultatrapporten togs fram, kommer utvecklingen där att granskas mer noggrant. Återigen är det viktigt att notera att siffrorna är ögonblicksbilder. Nya betyg registreras kontinuerligt, med andra ord kan ett gammalt F ha blivit ett E. Därmed varierar siffrorna något beroende på vilken dag som de är hämtade ut systemet. Betygsstatistiken är hämtad i juni. Matematik Nedan presenteras resultaten för avgångseleverna från 2017 uppdelat per kurs och kön. Betyg avgångselever 2017 Betyg A B C D E F Total Kurs Kön % % % % % % Antal Matematik 1a Flicka - 4,65% 9,30% 11,63% 55,81% 18,60% 86 Pojke 3,16% 2,63% 11,58% 21,58% 52,63% 8,42% 190 Total 2,17% 3,26% 10,87% 18,48% 53,62% 11,59% 276 Matematik 1b Flicka 3,00% 15,00% 12,50% 17,00% 49,00% 3,50% 200 Pojke 4,42% 9,73% 10,62% 30,09% 41,59% 3,54% 113 Total 3,51% 13,10% 11,82% 21,73% 46,33% 3,51% 313 Matematik 1c Flicka 19,54% 33,33% 21,84% 13,79% 11,49% - 87 Pojke 22,32% 16,96% 31,25% 22,32% 7,14% Total 21,11% 24,12% 27,14% 18,59% 9,05% Total 7,49% 12,44% 15,36% 19,80% 39,47% 5,46% 788 Jämfört med läsåret 2015/2016 ligger resultatet på ungefär samma nivå. Då var det 4,99 som hade ett F och 0,13 procent som hade ett streck och läsåret 2016/2017 var det 5,46 procent som hade ett F. Det har skett en liten förbättring i Matematik 1b. På nästa sida presenteras resultaten för avgångseleverna från 2017 uppdelat per program.

20

21 Betyg avgångselever 2017 Betyg A B C D E F Total Kurs Programkod % % % % % % Antal Matematik 1a BA 3,03% - 6,06% 25,76% 59,09% 6,06% 66 BF - - 5,56% 16,67% 50,00% 27,78% 18 EE 11,54% 7,69% 23,08% 23,08% 34,62% - 26 FT 3,57% 7,14% 14,29% 14,29% 60,71% - 28 HA ,11% 22,22% 55,56% 11,11% 18 HT - 11,54% 7,69% 11,54% 50,00% 19,23% 26 IN ,22% 22,22% 55,56% - 9 RL - 2,94% 14,71% 14,71% 55,88% 11,76% 34 VF - 12,50% 25,00% 25,00% 37,50% - 8 VO - - 5,41% 13,51% 59,46% 21,62% 37 Matematik 1b EK 2,74% 13,70% 10,96% 26,03% 46,58% - 73 ES 2,25% 13,48% 14,61% 12,36% 51,69% 5,62% 89 SA 4,67% 12,67% 10,67% 25,33% 42,67% 4,00% 150 Matematik 1c NA 27,03% 26,35% 22,97% 14,86% 8,78% SA ,00% 50,00% - 2 TE 4,26% 19,15% 40,43% 29,79% 6,38% - 47 Störst andel elever som gick ut med ett F i matematik fanns på Barn- och fritidsprogrammet (BF) och Vård- och omsorgsprogrammet (VO). Notera att detta är inklusive eleverna på Lärlingsprogrammet och där var det få som fick sin examen på både BF och VO i år, vilket säkerligen påverkar siffrorna. Värt att notera är att Handels- och administrationsprogrammet 2017 hade 11,11 procent av eleverna som gick ut med ett F. Läsåret 2013/2014 var det 41,67 procent på samma program och läsåret 2015/2016 var det 22,22 procent. Det har med andra ord skett en succesiv förbättring. Jämfört med förgående år har VO försämrat sina resultat, från 5,88 procent som hade ett F till 21,62 procent, vilket får ses som en rejäl försämring. Fyra yrkesprogram, El- och energiprogrammet (EE), Fordons- och transportprogrammet (FT), Industriprogrammet (IN) och VVS- och fastighetsprogrammet (VF) har inga elever med ett F bland sina avgångselever. Kattegattgymnasiet har lyckats väl med att hämta upp de elever som fått ett F från början på dessa program. På nästa sida presenteras resultaten för de elever i åk 1 som fått sitt betyg i Matematik 1a, 1b och 1c under läsåret 2016/2017. Då vissa program numera lagt om undervisningen så att delar av eller alla elever läser kursen på tre eller fyra terminer istället för två, är resultaten inte helt jämförbara med tidigare år.

22 Betyg åk 1 Ma1 lå 2016/2017 Betyg A B C D E F - Total Kurs Programkod % % % % % % % Antal Matematik 1a BA - 1,69% 8,47% 15,25% 74,58% BF - - 9,38% 3,13% 71,88% 15,63% - 32 EE ,00% 20,00% 50,00% 5,00% - 20 FT ,64% 18,18% 68,18% HA* ,29% 28,57% 14,29% 42,86% - 7 HT* ,00% IN ,55% 45,45% RL* ,33% 33,33% 33,33% VF - - 7,69% 23,08% 69,23% VO ,33% 20,00% 50,00% 16,67% - 30 Matematik 1b EK 1,82% 13,64% 25,45% 27,27% 29,09% 2,73% ES* 5,88% 3,92% 17,65% 25,49% 29,41% 17,65% - 51 SA 7,94% 8,73% 14,29% 16,67% 37,30% 13,49% 1,59% 126 Matematik 1c NA 29,86% 22,22% 20,14% 14,58% 12,50% 0,69% TE 10,98% 15,85% 31,71% 20,73% 18,29% 2,44% - 82 * På Handels- och administrationsprogrammet (HA), Hotell- och turismprogrammet (HT) och Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) erbjuds eleverna att läsa matematiken på fyra terminer. På Estetiska programmet (ES) erbjuds vissa elever Matematik 1b på tre terminer. Vissa elever väljer att göra det, medan andra läser i reguljär fart. De elever som väljer att läsa över längre finns med andra ord inte med i statistiken. Det innebär att siffrorna för HA, HT, RL och ES inte ska jämföras med de andra programmen. Det är troligt att de elever som valt att läsa den på längre sikt, är elever som upplever att de har svårare för matematik, och att några av dem kommer få betyget F. Vi kan se att bland eleverna på Barn- och fritidsprogrammet (BF) och på Vård- och omsorgsprogrammet (VO) är siffrorna direkt efter kurs bättre bland ettorna, än vad de var bland avgångseleverna Då flera brukar klara ut sitt F under de kvarstående två åren bådar det gott för framtiden. På nästa sida presenteras en jämförelse över hur resultaten i matematik för eleverna i åk 1 utvecklats de fyra senaste läsåren.

23 Jämförelse Betyg Matematik 1a, b & c åk 1 sedan läsår 2011/2012 Betyg F lå 2011/2012 F lå 2012/2013 F lå 2013/2014 F lå 2014/2015 F lå 2015/2016 Kurs Program % % % % % % F lå 2016/2017 Matematik 1a BA 43,04% 24,24% 26,19% 3,77% 19,51% 0,00% Finns ej Finns ej BF 64,00% detta lå detta lå 0,00% 15,38% 15,63% EE 7,69% 15,15% 10,00% 0,00% 4,76% 0,00% Betyg ej FT 33,33% 48,28% 0,00% 0,00% satt 0,00% HA 66,67% 38,46% 41,67% 0,00% 33,33% 42,86% HT 26,67% 39,13% 6,67% 0,00% 14,29% 0,00% Betyg ej IN 22,22% 28,57% 0,00% 0,00% satt 0,00% RL 21,43% 43,48% 26,09% 24,00% 16,67% 0,00% Betyg ej VF 13,33% 11,11% 0,00% 0,00% satt 0,00% VO 52,00% 34,21% 33,33% 19,44% 31,82% 16,67% Matematik 1b EK 1,69% 1,85% 0,00% 1,33% 3,92% 2,73% ES 29,29% 3,08% 3,64% 1,75% 3,77% 17,65% SA 25,74% 9,21% 18,56% 7,19% 8,57% 13,49% Matematik 1c NA 4,96% 0,68% 1,36% 0,00% 6,82% 0,69% TE 4,94% 1,72% 0,00% 0,00% 1,92% 2,44% Vid jämförelsen är det viktigt att notera att resultaten för Handels- och administrationsprogrammet (HA), Hotell- och turismprogrammet (HT) och Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) inte är för alla eleverna och därmed egentligen inte kan jämföras med mer än förra året. På Estetiska programmet (ES) erbjuds vissa elever Matematik 1b på tre terminer. Vissa elever väljer att göra det, medan andra läser i reguljär fart. Läsåret 2016/2017 verkar dock betydligt fler elever än tidigare valt att läsa på reguljär fart. Engelska Här presenteras slutbetygen inom Engelska 5 för avgångseleverna Engelska 5 läses av alla de nationella programmen och ett godkänt betyg är ett krav för att få en gymnasieexamen. Betyg avgångselever 2017 Betyg A B C D E F Total Kurs Kön % % % % % % Antal Engelska 5 Flicka 20,53% 20,00% 29,33% 17,07% 12,27% 0,80% 375 Pojke 15,18% 16,87% 29,16% 20,96% 17,59% 0,24% 415 Total 17,72% 18,35% 29,24% 19,11% 15,06% 0,51% 790 Vi kan se att det totalt sett var 0,51 procent av eleverna som fick ett F i Engelska 5, vilket är en liten förbättring sedan föregående läsår. Detta kan jämföras med att 17,72 procent fick ett A i samma kurs. Andelen tjejer som fick ett F var något större än andelen killar. Det var endast en kille som fick ett F i engelska av totalt 415st. I tabellen på nästa sida visas avgångselevernas resultat i Engelska 5 per program.

24 Betyg avgångselever 2017 Betyg A B C D E F Total Kurs Programkod % % % % % % Antal Engelska 5 BA 1,47% 1,47% 25,00% 32,35% 39,71% - 68 BF - 23,53% 5,88% 23,53% 47,06% - 17 EE 15,38% 15,38% 30,77% 23,08% 15,38% - 26 EK 17,81% 15,07% 38,36% 23,29% 5,48% - 73 ES 18,56% 29,90% 28,87% 12,37% 10,31% - 97 FT 3,57% 14,29% 35,71% 21,43% 25,00% - 28 HA - 16,67% 16,67% 16,67% 50,00% - 18 HT 15,38% 15,38% 23,08% 34,62% 3,85% 7,69% 26 IN 22,22% - 11,11% 44,44% 22,22% - 9 NA 48,65% 14,19% 27,03% 7,43% 2,70% RL - 11,76% 41,18% 23,53% 23,53% - 34 SA 10,46% 20,26% 33,33% 16,99% 18,95% TE 14,89% 42,55% 34,04% 8,51% VF 12,50% 37,50% 25,00% 25,00% VO 2,63% 15,79% 15,79% 44,74% 15,79% 5,26% 38 Total 17,72% 18,35% 29,24% 19,11% 15,06% 0,51% 790 Jämfört med läsåret 2015/2016 så har andelen elever med F ökat från inga till 7,69 procent på Handels- och administrationsprogrammet. Detta utgör i praktiken 2 elever. Totalt sett är det fyra elever som har fått ett underkänt betyg. Inom Naturvetenskapsprogrammet kan vi istället se en ökning av andelen av avgångseleverna som fått ett A i Engelska, med 25,41 procentenheter jämfört med förra läsåret. Det är mer än en fördubbling. I tabellen nedan redovisas betygen i Engelska 5 för de elever som gick i årskurs 1 läsåret 2016/2017. Betyg åk 1 Eng 5 lå 2016/2017 Betyg A B C D E F - Total Kurs Programkod % % % % % % % Antal Engelska 5 BA 1,41% 11,27% 23,94% 25,35% 38,03% BF 2,86% 5,71% 14,29% 42,86% 22,86% 8,57% 2,86% 35 EE - 13,64% 18,18% 31,82% 36,36% EK 9,09% 33,64% 21,82% 22,73% 11,82% 0,91% ES 28,17% 28,17% 23,94% 9,86% 5,63% 4,23% - 71 FT 8,00% - 16,00% 12,00% 64,00% HA - 10,00% 25,00% 20,00% 25,00% 20,00% - 20 HT - 10,53% 26,32% 31,58% 21,05% 10,53% - 19 IN 20,00% 40,00% 30,00% 10,00% NA 46,81% 21,99% 19,15% 8,51% 2,13% 1,42% RL - 10,53% 42,11% 26,32% 21,05% SA 12,60% 27,56% 24,41% 18,11% 14,96% 1,57% 0,79% 127 TE 9,52% 29,76% 23,81% 21,43% 15,48% VF - 6,67% 46,67% 26,67% 20,00% VO - 21,88% 15,63% 15,63% 40,63% 6,25% - 32 Total 15,73% 22,35% 22,72% 19,10% 17,48% 2,37% 0,25% 801

25 Jämfört med tidigare år har andelen elever med F eller streck minskat från 4,34 procent till 2,62 procent. En särskild förbättring har skett på Barn- och fritidsprogrammet (BF) som gått från 23,81 procent till 11,43 procent. Svenska I tabellerna nedan visas betygen för Svenska 1 för avgångseleverna Betyg avgångselever 2017 Betyg A B C D E F Total Kurs Kön Antal % % % % % Antal Svenska 1 Flicka 16,53% 22,13% 31,65% 17,93% 10,64% 1,12% 357 Pojke 7,51% 11,40% 27,20% 27,46% 25,13% 1,30% 386 Total 11,84% 16,55% 29,34% 22,88% 18,17% 1,21% 743 Vi kan se att totalt sett är det 1,21 procent av avgångseleverna som hade ett F i Svenska 1. Det är en liten försämring jämfört med läsåret 2015/2016 då det var 0,53 procent. En lite mindre andel av tjejerna har F jämfört med killarna. 38,66 procent av tjejerna har dock ett A eller ett B, jämfört med 18,91 procent av killarna. Nedan ser vi resultaten fördelat per program. Betyg avgångselever 2017 Betyg A B C D E F Total Kurs Programkod % % % % % % Antal Svenska 1 BA - 4,92% 14,75% 37,70% 40,98% 1,64% 61 BF ,43% 21,43% 57,14% - 14 EE ,00% 18,18% 31,82% - 22 EK 14,29% 21,43% 28,57% 21,43% 14,29% - 70 ES 9,57% 15,96% 39,36% 24,47% 9,57% 1,06% 94 FT - 19,23% 38,46% 19,23% 23,08% - 26 HA - 12,50% 18,75% 37,50% 31,25% - 16 HT 8,33% 12,50% 20,83% 20,83% 29,17% 8,33% 24 IN - 12,50% 37,50% 25,00% 25,00% - 8 NA 39,01% 24,11% 26,24% 9,22% 0,71% 0,71% 141 RL - 9,68% 22,58% 32,26% 32,26% 3,23% 31 SA 7,64% 19,44% 30,56% 25,00% 17,36% TE 2,13% 25,53% 36,17% 27,66% 8,51% - 47 VF - 25,00% 50,00% 12,50% 12,50% - 8 VO ,62% 29,73% 40,54% 8,11% 37 Total 11,84% 16,55% 29,34% 22,88% 18,17% 1,21% 743 Störst andel elever med A finns på Naturvetenskapsprogrammet (NA) med 39,1 procent. Räknar man även med eleverna som fått ett B utgör det 63,12 procent av eleverna. Störts andel med F finns på Vård- och omsorgsprogrammet (VO) med 8,11 procent