1 (3) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med södra hälso- och sjukvårdsnämnden den 27 april 2017 Plats: Pulsen konferens, Kyrkängsgatan 8, Borås

Transkript

1 Mötesbok: södra hälso- och sjukvårdsnämnden ( ) södra hälso- och sjukvårdsnämnden Datum: Plats: Pulsen konferens, Kyrkängsgatan 8, Borås Kommentar:

2 1 (3) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med södra hälso- och sjukvårdsnämnden den 27 april 2017 Plats: Pulsen konferens, Kyrkängsgatan 8, Borås Tid: Kl. 09:15-14:30 Om du inte har möjlighet att närvara vid sammanträdet, meddela detta snarast till Christina Klaar, Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare (förslag Hanne Jensen) Justeringsdatum 3 maj Beslutsärenden 1. Information om mobil närvård Diarienummer HSNS Information om verksamheten vid vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin vid SÄS Diarienummer HSNS Information om uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndernas arbetsformer Diarienummer HSNS Delegeringsordning för södra hälso- och sjukvårdsnämnden Diarienummer HSNS Delårsrapport mars 2017 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden Diarienummer HSNS Svar på remiss Policy för styrning i Västra Götaland Diarienummer HSNS Remiss om inriktningsdokument Ungdomsmottagningar i Västra Götalandsregionen Diarienummer HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Bollebygds kommun Diarienummer HSNS Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.sodra@vgregion.se

3 Föredragningslista från södra hälso- och sjukvårdsnämnden, (3) 9. Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Borås stad Diarienummer HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Herrljunga kommun Diarienummer HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Marks kommun Diarienummer HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Svenljunga kommun Diarienummer HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Tranemo kommun Diarienummer HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Ulricehamns kommun Diarienummer HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Vårgårda kommun Diarienummer HSNS Verksamhetsberättelse samverkan hälsofrämjande arbete RFSL Borås 2016 Diarienummer HSNS Verksamhetsplan samverkan hälsofrämjande arbete RFSL Borås för 2017 Diarienummer HSNS Rätt att uppbära ersättning har upphört för Mahmod Abdul Karim, Specialist i allmänmedicin, vårdgivarkod Diarienummer HSNS Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten Diarienummer HSNS Uppföljningsplan Vårdval VGPv 2017 Diarienummer HSNS Rapporter 2017 till södra hälso- och sjukvårdsnämnden Diarienummer HSNS Information från förvaltningen Diarienummer HSNS Delegeringsärenden 24. Anmälningsärenden 25. Övriga frågor

4 Föredragningslista från södra hälso- och sjukvårdsnämnden, Christina Brandt Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt ( 3 (3)

5 Dagordning Beslutsärenden 33 Information om mobil närvård 4 34 Information om verksamheten vid vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin vid SÄS 5 35 Information om uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndernas arbetsformer 6 36 Delegeringsordning för Södra hälso- och sjukvårdsnämnden 7 37 Delårsrapport mars 2017 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden Svar på remiss Policy för styrning i Västra Götaland Remiss om inriktningsdokument Ungdomsmottagningar i Västra Götalandsreginen Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Bollebygds kommun Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Borås stad Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Herrljunga kommun Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Marks kommun Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Svenljunga kommun Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Tranemo kommun Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Ulricehamns kommun Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Vårgårda kommun Verksamhetsberättelse samverkan hälsofrämjande arbete RFSL Borås Verksamhetsplan samverkan hälsofrämjande arbete RFSL Borås för Rätt att uppbära ersättning har upphört för Mahmod Abdul Karim, Specialist i allmänmedicin, vårdgivarkod Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten Uppföljningsplan Vårdval VGPv Rapporter 2017 till södra hälso- och sjukvårdsnämnden Information från förvaltningen 149 Delegeringsärenden Förändrad förteckning över behöriga attestanter från Deltagande i konferenser, seminarier med mera 2017, Release. Ny forskningsrapport om mänskliga rättigheter och rätten till hälsa utifrån anmälningar till patientnämnderna i Västra Götaland 165 Deltagande i kurser, konferenser, seminarier med mera 2017, Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland , för Oliver Öberg och Mats Tolfsson 166 Justering av utbudspunkter i avtal om barn- och ungdomstandvård 3-19 år mellan Praktikertjänst AB och Södra hälso- och sjukvårdsnämnden 167 Justering av utbudspunkter - klinik: Tdl M Wrangmo-Karlsson, Herrljunga, upphör. 168

6 Anmälningsärenden Protokollsutdrag , styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Månadsrapport efter februari Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen Anteckningar från förmöte inför dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och södra hälso- och sjukvårdsnämnden Protokollsutdrag östra hälso- och sjukvårdsnämnden, Förfrågan om tillfällig förändring av telefontider för Unilabs mammografi under vecka 26 29, Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:2 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål 194 Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär 17:12 om ny hälso- och sjukvårdslag 225 Drogpolitiskt program Borås stad Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Utveckling av ersättningssystem för sjukhusen 245 Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen,information om förstudie sprututbytesprogram 247 Protokollsutdrag västra hälso- och sjukvårdsnämnden, Förfrågan om tillfällig förändring av telefontider för Unilabs mammografi under vecka 26 29, Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Regionuppdrag till följd av uppdatering av nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 251 Protokollsutdrag Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, Förfrågan om tillfällig förändring av telefontider Unilabs mammografi under vecka år Protokollsutdrag regionstyrelsen, Utveckling av ersättningssystem för sjukhusen 273 Protokollsutdrag Bollebygds kommun, verksamhetsberättelse 2016 för det gemensamma folkhälsoarbetet mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Bollebygds kommun 275 Protokollsutdrag regionstyrelsen, Ledningssystem för hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen 277 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Bokslutsdispositioner Protokollsutdrag regionfullmäktige, Årsredovisning Protokollsutdrag regionfullmäktige, Revisionsberättelse för 2016 års verksamhet 392 Ett tydligare uppdrag för 1177 Vårdguiden på telefon 395

7 33 Information om mobil närvård - HSNS Information om mobil närvård : Information om mobil närvård 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Marita Haglund Telefon: E-post: marita.haglund@vgregion.se Till södra hälso- och sjukvårdsnämnden Information om mobil närvård Förslag till beslut 1. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden antecknar informationen. Sammanfattning av ärendet Karin Fröjd, enhetschef kunskapsstöd för somatik vid koncernkontoret, ger information om Västra Götalandsregionens arbete med att införa mobil närvård. Koncernkontoret Tomas Andersson Ansvarig tjänsteman Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.sodra@vgregion.se

8 arn- och ungdomspsykiatrin vid SÄS - HSNS Information om verksamheten vid vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin vid SÄS : Information om verksamheten vid vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin vid SÄS 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Marita Haglund Telefon: E-post: marita.haglund@vgregion.se Till södra hälso- och sjukvårdsnämnden Information om verksamheten vid vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin vid SÄS Förslag till beslut 1. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden antecknar informationen. Sammanfattning av ärendet Bengt-Andersson, verksamhetschef vid vuxenpsykistriska kliniken, SÄS, och Ewa Hedström, verksamhetschef vid barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, SÄS, ger information om verksamheten. Koncernkontoret Tomas Andersson Ansvarig tjänsteman Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.sodra@vgregion.se

9 on om uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndernas arbetsformer - HSNS Information om uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndernas arbetsformer : Information om uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndernas arbetsformer. 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Patrik Johansson Telefon: E-post: patrik.jens.johansson@vgregion.se Till södra hälso- och sjukvårdsnämnden Information om uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndernas arbetsformer Förslag till beslut 1. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden antecknar informationen. Sammanfattning av ärendet Södra hälso- och sjukvårdsnämnden får information om uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndernas arbetsformer. I regionstyrelsens svar (dnr: RS ) på revisorskollegiets granskning av Koncernkontoret gavs regiondirektören i uppdrag att ta initiativ till en detaljerad beskrivning och analys av respektive hälso- och sjukvårdsnämnds arbetsuppgifter och återkomma med förslag till arbetsformer med mera. Uppdraget syftar till att lämna förslag på arbetssätt som ger hälso- och sjukvårdsnämnderna bättre förutsättningar att hantera de frågor/beslut som åligger dem. Förväntningar hos nämnderna av innehåll och omfattning av stödet från tjänstemannaorganisationen ska också belysas. Intervjuer har gjorts med hälso- och sjukvårdsnämndernas presidier, samt processansvariga och ansvariga tjänstemän. Rapporten tar sin utgångspunkt från de intervjuerna samt en analys av dagordningar, protokoll med mera för Koncernkontoret Tomas Andersson Ansvarig tjänsteman Besluten skickas till ann-sofi.lodin@vgregion.se johan.flarup@vgregion.se Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.goteborg@vgregion.se

10 36 Delegeringsordning för Södra hälso- och sjukvårdsnämnden - HSNS Delegeringsordning för Södra hälso- och sjukvårdsnämnden : Delegeringsordning för Södra hälso- och sjukvårdsnämnden 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Jennie Jevinger Telefon: E-post: jennie.jevinger@vgregion.se Till södra hälso- och sjukvårdsnämnden Delegeringsordning för södra hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till beslut 1. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden fastställer Delegeringsordning för södra hälso- och sjukvårdsnämnden. Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktige beslutade , om ny policy för inköp som gäller från och med den 1 januari Regionstyrelsen fick i uppdraget att fastställa riktlinjer för tillämpning av policyn samt rutiner för implementering för att säkerställa följsamhet till den nya policyn för inköp per den 1 januari Regionstyrelsen beslöt att rekommenderar att hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna anpassar sina delegeringsordningar till den nya inköpspolicyn så att det framgår att till delningsbeslut enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) och eventuella andra kommersiella frågor delegeras till chefen för koncerninköp vid koncernkontoret. Varje nämnd ska ha en aktuell delegeringsordning. Nämnden ska varje år ta ställning till delegering av beslutanderätt. Nämnden kan löpande justera beslutad delegeringsordning. Koncernkontoret har i samband med komplettering i delegeringsordningen enligt regionstyrelsens beslut att anpassa hälso- och sjukvårdsnämndernas delegeringsordningar till den nya inköpspolicyn tagit fram ett förslag till reviderad delegeringsordning. Fördjupad beskrivning av ärendet Förändringarna i reviderad delegeringsordning innebär i huvudsak att tre nya punkter tillkommer med anledning av regionstyrelsens rekommendation till hälso- och sjuk vårdsnämnderna att anpassa delegeringsordningen till inköpspolicyn. Samtidigt görs justeringar avseende förslag till delegat i syfte att överensstämma med koncernkontorets nuvarande befattningar och tjänstemannaorganisation samt justeringar av redaktionell art. Punkten Teckna och säga upp hyresavtal har tagits bort. För det fall att sådan situation skulle uppstå bör frågan i varje enskilt fall behandlas av nämnden själv. Punkten Besluta i framställande av skadeståndsanspråk, rättslig process eller annan likartad åtgärd, samt att företräda nämnden i domstol eller hos annan myndighet har också tagits bort. Enligt regionstyrelsens reglemente är det regionstyrelsen som själv eller genom Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

11 36 Delegeringsordning för Södra hälso- och sjukvårdsnämnden - HSNS Delegeringsordning för Södra hälso- och sjukvårdsnämnden : Delegeringsordning för Södra hälso- och sjukvårdsnämnden Datum Diarienummer HSNS (2) ombud ska föra Västra Götalandsregionens talan i alla mål och ärenden om inte någon annan ska föra talan på grund av lag eller annan författning eller fullmäktiges beslut. En nämnd får dock till domstol avge yttrande med anledning av att nämndens beslut har överklagats. Nya punkter i delegeringsordningen avsnitt B, Delegering till förvaltningen: B 9 Beslut enligt lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) om Ramavtal eller tilldelning av kontrakt för hälso-och sjukvårdstjänster med ett kontraktsvärde understigande 500 mnkr. B 10 Beslut enligt lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) om att avbryta en upphandling av hälso- och sjukvårdstjänster med ett kontraktsvärde till ett belopp understigande 500 mnkr, för vilken det har gått ut en anbudsinbjudan samt vid beslut om att göra om upphandlingen. B 11 Beslut att säga upp eller förlänga kontrakt enligt lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) avseende hälso- och sjukvårdstjänster med ett kontraktsvärde till ett belopp understigande 500 mnkr. Koncernkontoret Tomas Andersson Ansvarig tjänsteman Bilaga Förslag till Delegeringsordning för södra hälso- och sjukvårdsnämnden Delegering inom en nämnd Besluten skickas till Peter Söderström peter.soderstrom@vgregion.se Lina Kolsmyr lina.kolsmyr@vgregion.se Leena Ekberg leena.ekberg@vgregion.se Ann-Marie Olhede ann-marie.olhede@vgregion.se Tomas Andersson tomas.p.andersson@vgregion.se Håkan Hilmér hakan.hilmer@vgregion.se Marie Gustafsson marie.e.gustavsson@vgregion.se Barbro Hedin barbro.hedin@vgregion.se Sverker Hänel sverker.hanel@vgregion.se

12 36 Delegeringsordning för Södra hälso- och sjukvårdsnämnden - HSNS Delegeringsordning för Södra hälso- och sjukvårdsnämnden : Förslag Delegeringsordning HSNS Förslag DELEGERINGSORDNING Södra hälso- och sjukvårdsnämnden (HSNS) Ärenden A B Fastställd av HSNS vid Uppdrag att besluta på förhinder nämndens vägnar delegat Ansvarig för anmälan till Anmärkn. nämnden Styrande dokument 6 kap 36 kommunallagen Delegering till nämndens ordförande 1 Beslut i ärenden som är så brådskande att nämndens Ordförande avgörande inte kan avvaktas och där beslutanderätten inte delegerats till någon annan 1:e Vice ordförande Nämndsekreterare 2 Beslut om deltagande i studieresor, konferenser, kurser och annan utbildning för förtroendevalda i hälso- och sjukvårdsnämnden Ordförande 1:e Vice ordförande Nämndsekreterare 3 Beslut om ordförandens deltagande i studieresor, konferenser, kurser och annan utbildning för förtroendevalda i hälso- och sjukvårdsnämnden 2:e vice ordförande Nämndsekreterare 1 Beslut om att överklaga dom eller beslut Avdelningschef för avd. kvalitetsstyrning uppdrag och avtal, Koncernstab hälso- och sjukvård Avdelningschef för avd. kvalitetsstyrning uppdrag och avtal, Koncernstab hälso- och sjukvård 2 Beslut om polisanmäla misstanke om brott mot den egna verksamheten Avdelningschef för avd. kvalitetsstyrning uppdrag och avtal, Koncernstab hälso- och sjukvård Avdelningschef för avd. kvalitetsstyrning uppdrag och avtal, Koncernstab hälso- och sjukvård 3 Beslut om att inte lämna ut allmän handling Chefsjurist Regionjurist Chefsjurist Beslut avser t ex avslag, förbehåll eller omprövning av beslut eller avge yttrande över överklagande av sådant beslut Chefsjurist Regionjurist Chefsjurist Gäller beslut som kan Förvaltningsöverklagas genom lagen 24 förvaltningsbesvär, tex beslut att inte lämna ut allmän handling Delegering till förvaltningen Avvisande av överklagande som kommit in för sent 4 Ta emot delgivning avseende hälso- och sjukvårdsnämnden Ansvarig tjänsteman för nämnden Ansvarig tjänsteman för nämnden 5 Avskrivning och nedskrivning av fordringar upp till ett Avdelningschef för avd. (1) basbelopp kvalitetsstyrning uppdrag och avtal Avdelningschef för avd. kvalitetsstyrning uppdrag och avtal 6 Utse utanordnare och attestanter och dess ersättare inom nämndens verksamhetsområde Avdelningschef för avd. kvalitetsstyrning uppdrag och avtal Avdelningschef för avd. kvalitetsstyrning uppdrag och avtal 7 Utfärda fullmakter inom hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde avseende värdehandlingar i post och bank Avdelningschef för avd. kvalitetsstyrning uppdrag och avtal Avdelningschef för avd. kvalitetsstyrning uppdrag och avtal 8 Besluta i frågor rörande närområdesplaner och jourplaner inom VG Primärvård Regionutvecklare som är processansvarig för nämnden Regionutvecklare som är processansvarig för nämnden Handläggs enligt 6 kap. offentlighets- och sekretesslagen Delgivning kan enligt 6 kap 31 kommunallagen även ske med ordföranden Attest och utanordningsreglemente 1(2)

13 36 Delegeringsordning för Södra hälso- och sjukvårdsnämnden - HSNS Delegeringsordning för Södra hälso- och sjukvårdsnämnden : Förslag Delegeringsordning HSNS Förslag DELEGERINGSORDNING Södra hälso- och sjukvårdsnämnden (HSNS) Fastställd av HSNS vid Uppdrag att besluta på förhinder nämndens vägnar delegat Ansvarig för anmälan till Anmärkn. nämnden Avdelningschef Koncerninköp Avdelningschef Koncerninköp 10 Beslut enligt lag (2007:1091) om offentlig Avdelningschef upphandling (LOU) om att avbryta en upphandling av Koncerninköp hälso- och sjukvårdstjänster med ett kontraktsvärde till ett belopp understigande 500 mnkr, för vilken det har gått ut en anbudsinbjudan samt vid beslut om att göra om upphandlingen Avdelningschef Koncerninköp 11 Beslut att säga upp eller förlänga kontrakt enligt lag Avdelningschef (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) avseende Koncerninköp hälso- och sjukvårdstjänster med ett kontraktsvärde till ett belopp understigande 500 mnkr Avdelningschef Koncerninköp 12 Utövande av befogenheter inom ramen av ingångna avtal såsom frågor gällande ekonomisk uppräkning, ändring av medicinska metoder, adressändring, byte av kontaktperson Ansvarig tjänsteman för nämnden Ärenden 9 Beslut enligt lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) om Ramavtal eller tilldelning av kontrakt för hälso-och sjukvårdstjänster med ett kontraktsvärde understigande 500 mnkr Ansvarig tjänsteman för nämnden 13 Tecknande, överlåtelse och avslutande av avtal för barntandvårdspeng Styrande dokument Enhetschef för enheten tandvård, Koncernstab hälso- och sjukvård 14 Besluta i frågor angående privata vårdgivare som Ansvarig ersätts enligt lag om läkarvårdsersättning (1993:1651) regionutvecklare eller lag (1993:1652) om ersättning för fysioterapi Enhetschef för enheten tandvård, Koncernstab hälso- och sjukvård Ansvarig regionutvecklare 15 Utse samt entlediga personuppgiftsombud enligt personuppgiftslagen (PUL) Avdelningschef för avd. kvalitetsstyrning uppdrag och avtal, Koncernstab hälso- och sjukvård Avdelningschef för avd. kvalitetsstyrning uppdrag och avtal, Koncernstab hälso- och sjukvård 16 Utse arkivansvarig och arkivredogörare för nämnden Avdelningschef för avd. kvalitetsstyrning uppdrag och avtal, Koncernstab hälso- och sjukvård Avdelningschef för avd. kvalitetsstyrning uppdrag och avtal, Koncernstab hälso- och sjukvård 17 Faställa klassificeringsstruktur Avdelningschef för avd. kvalitetsstyrning uppdrag och avtal, Koncernstab hälso- och sjukvård Avdelningschef för avd. kvalitetsstyrning uppdrag och avtal, Koncernstab hälso- och sjukvård 18 Fastställa myndighetsspecifik dokumenthanteringsplan Avdelningschef för avd. kvalitetsstyrning uppdrag och avtal, Koncernstab hälso- och sjukvård Avdelningschef för avd. kvalitetsstyrning uppdrag och avtal, Koncernstab hälso- och sjukvård Arkivlag och arkivreglemente 19 Fastställa arkivbeskrivning Avdelningschef för avd. kvalitetsstyrning uppdrag och avtal, Koncernstab hälso- och sjukvård Avdelningschef för avd. kvalitetsstyrning uppdrag och avtal, Koncernstab hälso- och sjukvård Arkivlag och arkivreglemente Anmäls till Datainspektionen 3 PUL Arkivlag och arkivreglemente Efter godkännande av Regionarkivet Arkivlag och arkivreglemente 2(2)

14 36 Delegeringsordning för Södra hälso- och sjukvårdsnämnden - HSNS Delegeringsordning för Södra hälso- och sjukvårdsnämnden : Delegering inom nämnd 1 (2) Delegering inom en nämnd Reglerom delegeringav ärendeninom en nämndfinns i 6 kap kommunallagen(kl). Inom de ramar som KL angerbestämmernämndensjälv i vilken utsträckningnämndenvill användasig av sin delegeringsrätt. Vem man kan delegera till Nämndkan delegeratill ett utskott,en ledamoteller ersättareeller till en anställdi VästraGötalandsregionen att beslutapå nämndensvägnar.delegeringkan avse en hel ärendegruppeller ett enskilt ärende. Delegeringsförbud I 6 kap. 34 KL angesde ärendensom nämndeninte har rätt att delegera.i följandeslagav ärendenfår beslutanderätten inte delegeras: Ä rendensom avserverksamhetens mål, inriktning, omfattningeller kvalitet. Framställningareller yttrandentill fullmäktige liksom yttrandenmed anledningav att beslutav nämndeni desshelheteller av fullmäktige har överklagats. Ä rendensom rör myndighetsutövningmot enskilda,om de är av principiell beskaffenheteller annarsav störrevikt. Ä renden som väcktsgenommedborgarförslagoch som överlåtitstill nämnden. V issaärendensom angesi särskildaföreskrifter. Delegeringens innebörd Delegeringinnebäratt flytta över beslutanderätten från en nämndtill en Delegat. Delegatenträderhelt i nämnden s ställe.beslutsom fattasmedstöd av delegeringär juridiskt settett nämndbeslutvilket innebäratt delegatensbeslutkan överklagaspå sammasätt som ett nämndbeslutd.v.s.genomlaglighetsprövning. Ett beslutsomredanhar fattatsav delegaten kan inte ändrasav nämnden. Nämndenkan dock när som helståterkallalämnaddelegering.nämnden kan ocksåföregripa en delegatsbesluti ett enskilt ärendegenomatt ta över ärendet och fatta beslut. Anmälan av delegeringsbeslut Nämndenhar det ytterstaansvaret för verksamheten. Alla beslutsom fattasmed stödav delegeringskadärför anmälastill nämnden.det är nämndensom bestämme r hur anmälanskaske. För att delegeringsbeslut skavinna laga kraft måstede delgesnämnden.tidpunktenför anmälanär utgångspunkt för beräkningav överklagandetidnär beslutetöverklagasmed laglighetsprövningenligt KL. Överklagandetiden räknasfrån den dag då justeringenav nämndprotokollet,vid vilket delegeringsbeslutet har anmälts,kungjortspå Västra Götalandsregions anslagstavla. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

15 36 Delegeringsordning för Södra hälso- och sjukvårdsnämnden - HSNS Delegeringsordning för Södra hälso- och sjukvårdsnämnden : Delegering inom nämnd Delegering inom nämnd, Brådskande ärenden En nämnd får uppdra åt ordföranden eller annan ledamot som nämnden har utsett, att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde. Vidaredelegering En delegat får inte själv överlåta åt någon annan att fatta beslut i delegatens ställe. Det är endast tillåtet för en förvaltningschef om nämnden medgivit att förvaltningschefen i sin tur får uppdra åt annan anställd att besluta i förvaltningschefens ställe. Delegeringsbeslut eller verkställighetsbeslut Kommunallagen skiljer mellan beslut som delegeras (delegeringsbeslut) och beslut som innebär ren verkställighet. Gränsdragning mellan delegering och ren verkställighet är dock inte helt klart. Några skillnader kan ändå uppmärksammas. Delegeringsbeslut Delegering innebär att överföra beslutanderätten från en nämnd till en delegat (den person som på nämndens vägnar har fått rätt att besluta i visst ärende). Ett delegeringsbeslut kännetecknas av att det finns alternativa lösningar och att vissa överväganden och bedömningar måste göras av beslutsfattaren innan beslut fattas. Beslut som fattas med stöd av delegering är juridiskt sett ett nämndbeslut och kan inte ändras av nämnden. Ett beslut som fattas med stöd av delegering kan överklagas och laglighetsprövas. Det innebär att delegatens beslut kan överklagas i förvaltningsdomstol på samma sätt som nämndens beslut. Verkställighetsbeslut Verkställighetsbeslut kännetecknas av att utrymme saknas för alternativa lösningar eller självständiga bedömningar. Verkställighetsbeslut är beslut av rutinmässig art som regelmässigt fattas av de anställda i kraft av deras tjänsteanställning. Verkställighetsbeslut grundar sig på tillämpning av tidigare beslut, policy och riktlinjer, lagstiftning, regel i avtal och arbetsbeskrivningar. Verkställighetsbeslut kan inte överklagas och laglighetsprövas i förvaltningsdomstol enligt kommunallagens bestämmelser. Verkställighetsbeslut behöver inte anmälas. 2 (2)

16 38 Svar på remiss Policy för styrning i Västra Götaland - HSNS Svar på remiss Policy för styrning i Västra Götaland : Svar på remiss Policy för styrning i Västra Götaland 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Marita Haglund Telefon: E-post: marita.haglund@vgregion.se Till södra hälso- och sjukvårdsnämnden Svar på remiss Policy för styrning i Västra Götaland Förslag till beslut 1. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden har inget att erinra mot förslaget till Policy för styrning i Västra Götalandsregionen. Sammanfattning av ärendet Samtliga nämnder och styrelser har av regionstyrelsen beretts möjlighet att lämna synpunkter på förslag till Policy för styrning i Västra Götalandsregionen. Syftet med policyn är att översiktligt beskriva de grundläggande principerna för styrning i Västra Götalandsregionen. Policyn tar sin utgångspunkt i kommunallagen och dess bestämmelse om nämndernas ansvar för verksamheten och att nämnderna ska se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Koncernkontoret Tomas Andersson Ansvarig tjänsteman Bilaga Förslag till Policy för styrning i Västra Götalandsregionen Besluten skickas till Regionstyrelsen, regionstyrelsen@vgregion.se Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.sodra@vgregion.se

17 38 Svar på remiss Policy för styrning i Västra Götaland - HSNS Svar på remiss Policy för styrning i Västra Götaland : Remiss av policy för styrning i Västra Götalandsregionen Beslutadav: Fullmäktige, ÅÅÅÅ-MM -DD Diarienummer:RS Giltighet: från ÅÅÅÅ-MM -DDtill ÅÅÅÅ-MM -DD Policyför styrning i Västra Götalandsregionen Dokumentför remiss Policyngällerför: VästraGötalandsregionen Innehållsansvar:Koncernavdelningärendesamordningoch kansli Dokumentetersätter: nytt dokument

18 38 Svar på remiss Policy för styrning i Västra Götaland - HSNS Svar på remiss Policy för styrning i Västra Götaland : Remiss av policy för styrning i Västra Götalandsregionen 2 Sammanfattning Policy för styrningomfattarvästragötalandsregionens samtliganämnderoch styrelseroch majoritetsägda bolag.den är framtagenför att översiktligt beskrivade grundläggande principernaför styrning i VästraGötalandsregionen och visar att organisationens olika delar bildar en helhet. Policyn tar sin utgångspunkti kommunallagenoch dessbestämmelse om nämnderna s ansvarför verksamhetenoch att nämndernaskase till att deninternakontrollenär tillräcklig samtatt verksamhetenbedrivspå ett i övrigt tillfredsställandesätt. Policyn läggergrundenför styrandedokument/styrningpå en mer detaljeradnivå

19 38 Svar på remiss Policy för styrning i Västra Götaland - HSNS Svar på remiss Policy för styrning i Västra Götaland : Remiss av policy för styrning i Västra Götalandsregionen 3 Policyför styrningi Västra Götalandsregionen Policyn innehållergrundläggandeprinciperför styrningi VästraGötalandsregionen. Policyn gäller för nämnder,styrelseroch kommittéersamtmajoritetsägdabolag.i detta dokumentskrivs fortsättningsvisnämnderoch styrelser. Nämnderoch styrelserskaha en styrningav verksamhetensom säkerställeratt värdeför invånarnauppnås.det innebäratt; uppdragfullgörs och mål uppnåsi enlighetmed regionfullmäktiges beslut överenskommelser och uppdraggenomförs gällandelagaroch andraförfattningarföljs styrandedokumentför VästraGötalandsregionen är kändaoch efterlevs verksamhetenär effektivt och ändamålsenligtorganiserad det finns fastställdafunktioneroch processerför intern kontroll Nämndersoch styrelsersstyrning skavara tillräcklig för att planeraverksamhetenutifrån givna uppdragoch resurser genomföraverksamheten följa upp verksamhetenutifrån väsentligaaspekter analyseraverksamhetensom grundför åtgärderoch fortsattutveckling Intern kontroll är en naturlig del av styrningeni VästraGötalandsregionen. En tillräcklig intern kontroll innebärett struktureratarbetssättsom integrerasi organisationen. Riktade kontrollåtgärderutförs för att inom rimliga gränsersäkerställaatt styrningenär tillräcklig, att målenmedverksamheten kan nåsoch att dettaskerpå ett effektivt sätt.den skaäven säkerställaatt regler och riktlinjer följs samtatt rapporteringoch informationi och om organisationen är tillförlitlig. Den internakontrollenskavaraett redskapför ständigförbättring genomatt identifiera,värderaoch hanterarisker följa upp, rapporteraoch åtgärdarisker och avvikelser Regionstyrelsenbeslutarom de riktlinjer som behövsför att stödjapolicynsintentioner.

20 38 Svar på remiss Policy för styrning i Västra Götaland - HSNS Svar på remiss Policy för styrning i Västra Götaland : Remiss av policy för styrning i Västra Götalandsregionen 4 Styrprinciperi VästraGötalandsregionen. Regionfullmäktigei relation till nämnder och styrelser Regionfullmäktigetillsätter de nämnderoch styrelsersom utöverregionstyrelsenbehövsför att fullgöra Västra Götalandsregionens uppgifter1. Regionfullmäktigebeslutarom reglementenför nämnders/styrelsers verksamhetoch arbetsformer.i reglementenfördelasoch förtydligasansvaroch förutsättningar.regionfullmäktigebeslutarävenom ägardirektivför de majoritetsägdabolagen. Regionfullmäktigeskabeslutai ärendenav principiell beskaffenheteller av störrevikt, exempelvismål och riktlinjer 2 för verksamheten, budgetoch andrastyrande dokument. Nämnderoch styrelserskarapporteratill regionfullmäktigeenligt regionstyrelsens anvisningar.regionfullmäktige beslutarom ansvarsfrihetför nämnderoch styrelser. Regionstyrelseni relation till nämnder och styrelser Regionstyrelsenhar uppsiktsplikt över nämnderoch styrelseroch vakar över att Västra Götalandsregionen fullgör sinaåliggandeninom olika verksamheterutifrån fullmäktigesbeslutsamt enligt lag och andraförfattningar. Regionstyrelsenhar ett övergripandesamordningsansvar för VästraGötalandsregionen s samladeverksamhet.samordningsansvaret utövasexempelvisgenomatt regionstyrelsenär VästraGötalandsregionens personalorgan, att man ansvararför medelsförvaltningenoch att man beslutarom gemensamma riktlinjer i syfte att säkerställaen sammanhållen, ändamålsenligoch effektiv styrningav VästraGötalandsregionens verksamheter. Regionstyrelsenhar ett särskilt ansvarför samordningav verksamhetersom bedrivsi egen regi. Regionstyrelsenbeslutarom riktlinjer för verksamheti egenregi utifrån regionfullmäktigeseller behöriganämndersinriktningsbeslut.regionstyrelsensvararför ägarstödtill verksamheteri egenregi samtövergripandesamordningav stöd- och servicefunktioner.regionstyrelsenföreträdervästragötalandsregionen i egenskapav vårdgivareför hälso-och sjukvårdsverksamheter i egenregi. 1 Den politiska organisationenbeståendeav nämnderoch styrelserbeslutasinför varje mandatperiod.heloch majoritetsägdabolagreglerasi särskildabeslut 2 VästraGötalandsregionen har en beslutadstruktur för styrandedokument.begreppetriktlinjer i kommunallagensmeningmotsvarasi denbeslutadestrukturenav vision, måldokument,policy, budgetsamt plan beslutadav regionfullmäktige.

21 38 Svar på remiss Policy för styrning i Västra Götaland - HSNS Svar på remiss Policy för styrning i Västra Götaland : Remiss av policy för styrning i Västra Götalandsregionen 5 Relationermellan nämnder och styrelsersamt andra aktörer Utifrån det ansvarsom regionfullmäktigehar f ördelattecknarnämnderoch styrelser; överenskommelser med varandra. avtal medandraaktörer. Beställningaroch uppdrag,i form av överenskommelser tecknasinom Västra Götalandsregionen eller medav VästraGötalandsregionen majoritetsägdabolag. Överenskommelsermellan nämnderoch styrelserskaf öregåsav samrådoch ömsesidigt bekräftasinom fastställdtidsram. Avtal medandraaktörerkan tecknasefter upphandlingeller inom ramenför lagenom valfrihetssystem(lov ). Inom ramenför delsdet statligauppdragetatt bedrivaregional utvecklingoch delsför kulturområdetssamverkansmodell gesocksåuppdragtill externa verksamheter. Relationen till nämndens/styrelsensförvaltning Nämnderoch styrelsersäkerställeratt den egna styrningenverkställsblandannatgenombeslutom egnastyrandedokumentoch beslutom instruktion till förvaltningschefeller VD. I delegeringsordning kan nämnden/styrelsen överförabeslutsrätttill annan. Nämnderoch styrelserskaävensäkerställaden egnastyrningengenomlöpande uppföljning och riktade kontrollåtgärder. Förvaltningschefeller VD ansvararundernämnd/styrelseför att uppdragetutförs.

22 okument Ungdomsmottagningar i Västra Götalandsreginen - HSNS Remiss om inriktningsdokument Ungdomsmottagningar i Västra Götalandsreginen : Remiss om inriktningsdokument Ungdomsmottagningar i Västra Götalandsreginen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Marita Haglund Telefon: E-post: marita.haglund@vgregion.se Till södra hälso- och sjukvårdsnämnden Remiss om inriktningsdokument Ungdomsmottagningar i Västra Götalandsregionen. Förslag till beslut 1. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden yttrar sig över remiss Inriktningsdokument för Ungdomsmottagningar i Västra Götaland enligt förvaltningens förslag. Sammanfattning av ärendet En tjänstemannagrupp med representanter från Västra Götalandsregionen och kommunerna har arbetat fram ett förslag på Inriktningsdokument Ungdomsmottagningar i Västra Götaland Inriktningsdokumentet ersätter tidigare dokument som gällde Samtliga hälso- och sjukvårdsnämnder, styrelsen för beställd primärvård, berörda sektorsråd inom Västra Götalandsregionen samt länets 49 kommuner har möjlighet att lämna synpunkter på dokumentet. Inriktningsdokumentet har sin grund i riktlinjer från föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar. Inriktningsdokumentet kommer att bearbetas utifrån inkomna synpunkter och överlämnas sedan till det politiska samrådsorganet mellan VästKoms styrelse och Västra Götalandsregionen, SRO, för ställningstagande. Därefter återgår ärendet i respektive huvudmans beredningsoch beslutsprocess. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden har som plan att utifrån det nya inriktningsdokumentet upprätta nya avtal om ungdomsmottagning med respektive kommun i området. Koncernkontoret Tomas Andersson Ansvarig tjänsteman Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.sodra@vgregion.se

23 okument Ungdomsmottagningar i Västra Götalandsreginen - HSNS Remiss om inriktningsdokument Ungdomsmottagningar i Västra Götalandsreginen : Remiss om inriktningsdokument Ungdomsmottagningar i Västra Götalandsreginen 2 (2) Bilaga Förslag på svar genom Svarsformulär Remiss Inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland Förslag Inriktningsdokument Ungdomsmottagningar i Västra Götalandsregionen Besluten skickas till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, hss@vgregion.se Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.sodra@vgregion.se

24 ment Ungdomsmottagningar i Västra Götalandsreginen - HSNS Remiss om inriktningsdokument Ungdomsmottagningar i Västra Götalandsreginen : Svarsformulär Inriktningsdokument för ungdomsmottagnigar VG södra hsn Svarsformulär REMISS Inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland Detta formulär skickas till hss@vgregion.se senast den april Ange dnr HS Nämnd: Södra hälso- och sjukvårdsnämnden Synpunkter på följande avsnitt: 2 Värdegrund 3 Övergripande mål 4 Inriktning Det är bra att en god tillgänglighet som är anpassad att möta ungdomar utifrån lokala förutsättningar finns med som ett av de fem målen för ungdomsmottagningarna. Nämnden vill påpeka vikten av att ungdomsmottagningen är en lågtröskelverksamhet med en tillgänglighet som anpassas efter de lokala behoven och utifrån ungdomarnas önskemål. Synpunkter på följande avsnitt: 5 Verksamhetens innehåll Nämnden har inga synpunkter på texten. Synpunkter på följande avsnitt: 6 Resursnivå Regionstyrelsen ställde sig bakom en standard av strukturen med tre nivåer, huvud-, basoch närmottagning för ungdomsmottagningarna i Västra Götaland. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden är positiv till att ha en standard med tre nivåer och vill samtidigt framhålla vikten av att innehåll och kompetens bör utgå från de lokala behoven. Nämnden anser att antal dagar för bas- och närmottagning inte ska styras i inriktningsdokumentet, utan formas efter de lokala behoven. Synpunkter på följande avsnitt: 7 Samverkan 8 Huvudmannaskap och samverkansavtal Södra hälso- och sjukvårdsnämnden anser att det är bra att dokumentet innehåller en rekommenderad fördelningsprincip för finansieringen. Synpunkter på följande avsnitt: 9 Avgifter

25 ment Ungdomsmottagningar i Västra Götalandsreginen - HSNS Remiss om inriktningsdokument Ungdomsmottagningar i Västra Götalandsreginen : Svarsformulär Inriktningsdokument för ungdomsmottagnigar VG södra hsn 10 Verksamhetschef och medicinskt ledningsansvar 11 Dokumentation och kvalitetssäkring Nämnden har inga synpunkter på texten. Synpunkter på följande avsnitt: 12 Uppföljning och resultat 13 Utvecklingsarbete Bra text om uppföljning och utveckling. Nämnden anser att det är bra det i dokumentet står att kundenkäter ska genomföras och redovisas och att ungdomars synpunkter ska belysas och beaktas.

26 ningsdokument Ungdomsmottagningar i Västra Götalandsreginen - HSNS Remiss om inriktningsdokument Ungdomsmottagningar i Västra Götalandsreginen : Inriktningsdokument Ungdomsmottagningar Västra Götaland - UTKAST.pdf Inriktningsdokumentför UNGDOMSMOTTAGNINGAR i VästraGötaland Rekommenderat av samrådsorganet för VästraGötalandsregionen och VästK om 2017-

27 ningsdokument Ungdomsmottagningar i Västra Götalandsreginen - HSNS Remiss om inriktningsdokument Ungdomsmottagningar i Västra Götalandsreginen : Inriktningsdokument Ungdomsmottagningar Västra Götaland - UTKAST.pdf 1 Inledning Folkhälsani Sverigeutvecklasgenerelltpositivt för befolkningensom helhet.trots dettaökar skillnaderi livsvillkor och hälsamellanolika grupperi samhället.utvecklingenav unga människorshälsaoch välbefinnandeskiljer sig från utvecklingenav hälsan befolkningeni övrigt. Sedan1990 -talet har ungdomsgenerationen haft en sämrehälsoutvecklingän övriga åldersgrupperframför allt när det gäller den psykiskahälsan. Förstaungdomsmottagningen i Sverigestartades1970,därefterspredsig idén om en mottagningsärskiltinriktad mot ungdomarsfysiskaoch psykiskahälsasnabbtöver landet. Målet med ungdomsmottagn ingarnahar allt sedanstartenvarit att arbetetska präglasav en helhetssynpå ungdomar.områdetkring sexuelloch reproduktivhälsaoch rättigheterär en viktig del av arbetet.mottagningarnahar genomårenocksåfått en allt störreutmaningi att arbetatydligaremed psykisk hälsaoch ungdomarslevnadsvanoroch livsvillkor. Idag är det tvärprofessionellaarbetssättetväl etableratoch fördelningenmellan medicinskt och psykosocialt uppdragrelativt jämnt fördelat. Målet för ungdomspolitikeni Sverigeär att alla ungdomarska ha godalevnadsvillkor,makt att forma sinaliv och inflytandeöver samhällsutvecklingen. Ungdomstidenär en brytningstid mellan barndomoch vuxenlivet.med rätt förutsättningarkan ungabådeforma sinaegnaliv och bidra till en positiv samhällsutveckling.ungdomsmottagning är en viktig arenaför att kunnauppfylla det nationellamåletoch för att skapajämlik hälsainom VästraGötaland. Ungdomarkan inte sessom en homogengruppmed lika uppväxtvillkor och förutsättningar. Kunskapom vilka ungdomarnaär och deraslivsvillkor, behöverutvecklasur flera aspekter och ur ett ungdomsperspektiv. Behovav ökadeoch anpassade insatserför nyanländamåste beaktasi ungdomsmottagningarnas uppdrag. Detta inriktningsdokumentär gemensamtför VästraGötalandsregionen och länets49 kommuner. Inriktningsdokumentetkan ligga till grundför lokala avtal och överenskommelser om ungdomsmottagning och skavarakänt av personalenvid ungdomsmottagningen. Inriktni ngsdokumentetgrundarsig på Föreningenför Sverigesungdomsmottagningar (FSUM) handbok. 2 Värdegrund Mänskliga rättigheter Vägledandeför verksamhetenär FN:s förklaring om mänskligarättigheter. Barnkonventionen Barnkonventionens fyra grundprinciperär vägledandeförverksamheten:barnetsrätt att inte diskrimineras,barnetsbästai främstarummet,barnetsrätt till liv och utvecklingsamtbarnets rätt att få uttryckasinaåsikter. Diskrimineringsgrunderna Alla ungdomarär välkomnatill ungdomsmottagningen. Ungdomarsom sökersig till mottagningenskakännasig sedda,trygga och tillitsfulla i mötet samtatt derasfrågor och problemrespekterasoch taspå allvar. Ungdomarnaskaupplevaatt de bemötsoch behandlas på ett likvärdigt sätt och får likvärdig tillgång till mottagningenoavsettkön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisktillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,funktionsförmåga,sexuellläggningoch ålder. 2

28 ningsdokument Ungdomsmottagningar i Västra Götalandsreginen - HSNS Remiss om inriktningsdokument Ungdomsmottagningar i Västra Götalandsreginen : Inriktningsdokument Ungdomsmottagningar Västra Götaland - UTKAST.pdf Normmedvetet förhållningssätt Ett normmedvetetförhållningssättska präglaverksamheten. Det innebäratt personalenär medvetenom och ifrågasätterde normersom påverkaruppfattningarom vad som är normalt och därmedoreflekteratkan uppfattassom önskvärt.målet med normmedvetenheten är att alla ungaskakännasig inkluderadeoch välkomna. Hälsofrämjande arbete och förhållningssätt Ett hälsofrämjande,eller salutogent,perspektivinnebäratt utgåifrån det friska hosindivi den och setill hensstyrkor och förutsättningarför en god hälsa.hälsofrämjandearbeteoch förhållningssättbör ständigtlyftas och vara ett utvecklingsområde. 3 Övergripande mål Ungdomsmottagningen skastärkaoch hjälpaungdomari övergångenmellan ungdom och vuxenliv. Ungdomsmottagningen skaha god tillgänglighetanpassadatt mötaungdomarutifrån lokala förutsättningar Arbetetskautgå utifrån en psykosocial,psykologiskoch medicinskhelhetssyn,och utifrån ett rättighetsperspektiv där ungahar rätt till information,kunskap,stöd och behandling. Ungdomsmottagnin gen skafrämja fysisk och psykiskhälsa. Sexuell och reproduktivhälsaoch rättigheter(srhr)för unga. 4 Inriktning Ungdomsmottagningen ska vara en lågtröskelverksamhet. Det innebäratt det skavaralätt för alla ungdomaratt sökahjälp och få hjälp med alla slags frågor. Tillgänglighetenger stora möjlighetertill tidiga insatser.ungdomsmottagningen skasessom ett komplementtill övrig hälso- och sjukvårdoch övrigt hälsofrämjandeoch förebyggandearbete. Ungdomsmottagningar na behövssom ett led i att tillgodoseungdomarsoch ungavuxnasrätt till hälsa.ett av ungdomsmottagningens grundfundamentär att ungdomarunder18 år kan sökasig till verksamhetenutanvårdnadshavarens kännedomeller godkännande. Ungdomsmottagning en har till uppgift att på denungesuppdragförmedlakunskap,ge information, stöd och behandlinginom områdetsexuell,reproduktivoch psykosocialhälsa. Ungdomsmottagningen skauppmärksamma och medvetandegöra riskfyllda levnadsvanor. Ungdomsmottagningen är ingenremissinstans. Verksamhetenvid ungdomsmottagning ska utgåfrån lokala förutsättningaroch ungdomars behov.kunskaperom ungdomarshälsa/ohälsa, omvärld,levnadsvanor,livsvillkor och demografiidentifierasdelspå strukturell/övergripande nivå, delsutifrån lokal kunskap. 5 Verksamhetensinnehåll 5.1 Målgrupp Ungdomsmottagningarnas målgruppär ungdomaroch ungavuxna,med de likheter och olikheter som var och en i dennaheterogenagrupp uppvisar.ungdomsmottagningen är till för alla unga13 till 24 år. 3

29 ningsdokument Ungdomsmottagningar i Västra Götalandsreginen - HSNS Remiss om inriktningsdokument Ungdomsmottagningar i Västra Götalandsreginen : Inriktningsdokument Ungdomsmottagningar Västra Götaland - UTKAST.pdf 5.2 Ungdomsmottagningenshuvudområden: Levnadsvanoroch livsvillkor Samlevnadoch relationer Sexuellreproduktivhälsaoch rättigheter Psykiskhälsa 5.3 Insatser vid ungdomsmottagning: rådgivande,stödjandeoch behandlandearbetepå mottagningen,individuellt eller i grupp utåtriktatarbetepå gruppnivå,t.ex. besökav klasser,besökpå skolor och andraarenor för unga erbjudaadekvatkunskapom sexualitet stärkaungdomari derasnaturliganyfikenhetkring sexualitetensamtstödjaderas självkänslaoch integritet erbjudakondomsamtal,preventivmedelssamtal och förskrivning av preventivmedel förebyggaoch ge stöd vid oplanerad/oönskad graviditetsamtvid abort STI - samtal,dettaskeri det utåtriktadearbetetoch vid individuella besök Smittspårning arbetamed ungdomarsfysiskaoch psykiskautveckling samtkroppsuppfattningoch självbild uppmärksamma och erbjudakorttids råd-, stödsamtalkring socialaproblem,psykisk ohälsasamtrisk- och missbruk korttids behandlande samtalför att motverkautveckling av psykiskohälsa remitteratill annanaktör/vårdgivare/vårdnivå vid behov 5.4 Verksamhetsformer Drop-in - mottagning Individuella besök Gruppverksamhet Telefonrådgivning Utåtriktat arbeteoch informationsarbete Samverkanmedandraverksamheterpå orten Samverkani individärendenmedannanberördaktör Ungdomsmott agningarbör ha webbtidbokning Hemsidorskall uppdateraskontinuerligtoch mobilvänligasidor bör införas. Ungdomsmottagningarna skavarakoppladetil l Ungdomsmottagningen på nätet Socialamedier Öppenhetför digitala lösningar 5.5 Utåtriktat arbete och i nformationsarbete Ungdomsmottagningarna skai sitt utåtriktadearbeteeftersträvaatt finnas där ungdomarnaär. Alla ungdomarskakännatill var ungdomsmottagningen finns och ha vetskapom vad de kan få hjälp medpå mottagningen.minst en gångunderhögstadietidenskaalla eleverfå göraett besökpå ungdomsmottagning för att få information om verksamheten. Utöver dettaär det angelägetatt på högstadie- och gymnasienivåarbetai en struktureradform där ungdomarna 4

30 ningsdokument Ungdomsmottagningar i Västra Götalandsreginen - HSNS Remiss om inriktningsdokument Ungdomsmottagningar i Västra Götalandsreginen : Inriktningsdokument Ungdomsmottagningar Västra Götaland - UTKAST.pdf aktivt får möjlighet att diskuteraolika ämneninom sexuell och reproduktivhälsasamtpsykisk hälsa.ungdomsmottagningens utåtriktadearbetekan äveninkluderayngreåldrar. 5.6 Kompetens En förutsättningför att definierassom ungdomsmottagning är att personalgruppen bestårav barnmorska,kuratoroch/ellerpsykolog samtläkare.ungdomsmottagning skaha terapeutisk kompetenspå stegett-nivå/grundläggande terapiutbildningoch kunnaerbjudakorttids terapeutiskasamtalmed specifikt fokus, exempelviskrissamtaloch bearbetande samtal. Ungdomsmottagningarnas verksamhetutgårifrån lokala behovoch förutsättningaroch kan därför ha tillgång till andrapersonalkategorier som till exempelsjuksköterska,undersköterska och/elleradministrativpersonal. En centralförutsättningför ungdomsmottagningens verksamhetär att företrädareför de medicinska,socialaoch psykologiskakompetenserna har närasamarbeteoch tvärprofessionellt arbetssätt. Fördelningenmellande psykosocialaoch de medicinskakompetenserna ska varajämnt fördelade. För att kunnamötaungdomarutifrån derasbehovoch förutsättningarkräver uppdragetspecifik kompetensom ungdoms- och genusperspektiv, biologiska,psykologiska, socialaaspekterpå tonårsutveckling, sexualitetoch könsidentitet. 5.7 Valfrihet Ungdomarkan fritt välja vilken ungdomsmottagningde vill besökainom VästraGötaland. 6 Resursnivå Den resursnivådär en lägstaservice och kvalitetsnivåuppnås,upprätthållsvid ett befolkningsunderlagpå 3250ungdomari målgruppen,när ungdomsmottagningen bemannas med motsvarande: Barnmorska 1,0 tjänst Kurator/ocheller psykolog1,0 tjänst Läkare0,1 tjänst 6.1 Organisationsmodell För öka förutsättningarnaför ungai helalänet att få tillgång till en ungdomsmottagning i sin hemkommunoch för att nå ovanstående resursnivå, byggsi VästraGötalanden organisationsmodel l för ungdomsmottagningar i tre nivåer: huvud-, basoch närmottagning. Syftet är att en jämlik vård. Huvudmottagning öppet5 dgr/veckan,erbjuderdrop-in och tidsbokning egenlokal anpassadför UM kompetenspå mottagningenmed uppdragatt ävenvaraen resursför mindre mottagningar;barnmorska,kurator,psykolog,allmänläkare,gynekolog Vid en huvudmottagningkan ävenandrayrkeskategorierfinnas t.ex. psykoterapeut, sjuksköterskamedvidareutbildningsåsompsykisk hälsa,sti, andrologioch sexologi. Basmottagning öppetminst 3 dgr/vecka,erbjuderdrop-in och tidsbokning lokal anpassadför UM 5

31 ningsdokument Ungdomsmottagningar i Västra Götalandsreginen - HSNS Remiss om inriktningsdokument Ungdomsmottagningar i Västra Götalandsreginen : Inriktningsdokument Ungdomsmottagningar Västra Götaland - UTKAST.pdf kompetensmed uppdragatt ävenvaraen resursför mindremottagningar;barnmorska, kurator,tillgång till psykologoch övriga kompetensersom finns vid huvudmottagningar, allmänläkare,tillgång till gynekolog Närmottagning öppetminst en dagi veckan,erbjuderdrop-in och tidsbokning. erbjudalokaler som passarde unga kompetensskaminst beståav barnmorskaoch kurator kan skemobilt Detta är lägstanivå. Då läkarkompetensinte finns kan vi d behovskersamverkanmed annan ungdomsmottagning eller vårdcentraldär den ungeär listad. 7 Samverkan Ungdomsmottagningens verksamhetförutsätterömsesidigsamverkanbådelokalt och regionaltmed andraaktörersom berörsi frågor om barnoch ungdomarsvälbefinnande. Samverkanmellan ungdomsmottagning och aktörersom socialtjänst,hälso- och sjukvård, skola,folkhälsorådoch föreningslivmed flera är en förutsättning.för ungdomsmottagningens verksamhetbör samverkanoch samordningprioriterasför att nå specielltutsattaungdomar. 8 Huvudmannaskap och samverkansavtal Kommun och regionhar genomsocialtjänstlagen(sol) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ett befolkningsansvar.när det gäller ungdomsmottagningarna innebärdettaett gemensamtansvarför psykiskhälsa,förebyggande,uppsökandeoch utåtriktadeinsatserför barnoch ungdomar.ungdomsmottagningen har genomsin lågtröskelprofilmöjlighetenatt varaen resursi att förebygga fysisk och psykiskohälsasamtfrämja vuxenblivandet.att samverkai ungdomsmottagningarna är en del av kommunernasoch Västra Götalandsregionen s gemensamma arbetemedatt minskaskillnaderi hälsaoch socioekonomiskaförutsättningar. Huvudmanskapet för ungdomsmottagningen kan innehasav kommun,regioneller privat vårdgivare. För att regleraoch förankravarje ungdomsmottagning lokalt, skrivs avtal mellan respektivekommunoch hälso- och sjukvårdsnämnd. 8.1 Lokala avtal Lokala avtal bör innehålla: verksamhetens innehåll (t ex kompetenssammansättning, öppettideroch tilläggsuppdrag) driftansvar(ledning,planering,uppföljning och redovisningav verksamheten) hälso- och sjukvårdsansvaret (om annanän VästraGötalandsregionen är driftansvarig) former för samverkanoch ledningav verksamheten redogörelseför hanteringdå parternainte är överens hänvisningtill föreliggandeinriktningsdokumentetsom styrdokumentför verksamheten finansiering 8.2 Ekonomisk f ördelningsprincip i lokala avtal Enligt ovanbör de lokala avtalenredogöraför samverkansparterna s respektivefinansiering för varje ungdomsmottagning. En princip på finansiell fördelningmellan parternabör spegla 6

32 ningsdokument Ungdomsmottagningar i Västra Götalandsreginen - HSNS Remiss om inriktningsdokument Ungdomsmottagningar i Västra Götalandsreginen : Inriktningsdokument Ungdomsmottagningar Västra Götaland - UTKAST.pdf respektivepartsansvaroch ambition.varje avtalspartär suveränoch kan genomförhandling kommaöverensom lämplig fördelningefter lokal anpassning Syftet med en fördelningsprincipär att ge parternastöd i den lokala dialogen. En riktlinje för ekonomiskfördelningsprincipgällanderegion- och kommunersättningi de lokala samverkansavtalen om ungdomsmottagningar kan vara75/25.en sådan f ördelningsprincipgrundaspå respektiveorganisationsansvar,nyckeltalför bemanningsamt ungdomsmottagningens uppdrag, enligt följande: Uppdrag och åtagande. Ungdomsmottagningarnas uppdragoch åtagandebeskrivsunderpunkten5.3: Insatser på ungdomsmottagning. Insatsernafördelasmellanca 50 procentmedicinsktuppdrag och ca 50 procentpsykosocialtuppdrag. Bemanning Måltal f ör bemanningbeskrivsunderpunkt 6: Resursnivå,och följer beskrivningen av Insatserpå ungdomsmottagning, det vill säga50 procentmedicinskpersonaloch 50 procentpsykosocialpersonal. Ansvar VästraGötalandsregionen ansvararför medicinskpersonaloch uppdrag.den psykosocialapersonalenoch uppdragetär delat 50/50 mellankommunoch region. Sammantaget ger beräkningarnaovan den finansiella fördelningsprincipen 75/25. Kostnader för lokalhyra,laboratorie/provtagning, preventivmedel,tolk, verksamhetutvecklare, chef, IT, OH ingår i den totala finansieringen. 9 Avgifter För besökhoshälso- och sjukvårdspersonal på ungdomsmottagning skapatientavgifterläggas i enlighet med besluti VästraGötalandsregionen. 10 Verksamhetschefoch medicinskt ledningsansvar Verksamhetschef ska finnasför varje ungdomsmottagning. Verksamhetschefen skasvaraför att verksamheten har en personal- och kompetensstruktur som tillgodosergod vårdkvalitet, hög patientsäkerhet och främjar kostnadseffektivitet.den huvudmansom är arbetsgivare ansvararför att verksamhetschefen har kompetensför uppgiftenoch att medicinskt ledningsansvarigfinns. 11 Dokumentation och kvalitetssäkring Dokumentationskaskeenligt gällandelagstiftning.arbetsuppgifternaavgör om dokumentationi patientjournalenskaske.all personaloavsetthuvudmansom ger råd, stöd eller behandlingindividuellt är skyldigaatt dokumenterai enlighetmed hälso- och sjukvårdslagen,eftersomungdomendå är att betraktasom patient. I de fall personalanställda av kommunenutför arbetsuppgiftersom rådgivningoch samtalkring psykisk ohälsa, abortsamtal,sti-rådgivningetc. kan tillgång till patientjournalensäkerställasgenom tecknandetav ett uppdragsavtalom tillgång till vårdgivarensvårddatasystem. Ungdomarska informerasom sekretessreglerna och på vilket sättderasbesökdokumenteras. Informationskalämnaspå det sättsom angesi patientdatalagen och personuppgiftslagen. 7

33 ningsdokument Ungdomsmottagningar i Västra Götalandsreginen - HSNS Remiss om inriktningsdokument Ungdomsmottagningar i Västra Götalandsreginen : Inriktningsdokument Ungdomsmottagningar Västra Götaland - UTKAST.pdf 12 Uppföljning och resultat Ungdomsmottagningarna skaanalyseraoch synliggöraverksamhetens kvalitet och resultat. Uppföljningenskaskeutifrån det som gäller i överenskommelser och/elleravtal. Besöks- och åtgärdsregistrering skaredovisasi regionensvårddatabas. Kundenkäterska redovisasoch ungdomarssynpunkterskabelysasoch beaktas. Uppföljning och resultatskaårligenredovisasför de samverkandeparterna. 13 Utvecklingsarbete Fortsatta utvecklingsarbete n behövergörasför ungdomsmottagningarna. Enhetligavtalsmallför samtliga samverkansavtal inom VästraGötaland IT samtdokumentationur juridisk synvinkelbehöverklargöras Parternabehöverinom ramenför ungdomsmottagningarnas uppdragkontinuerligt utvecklasamverka n och anpassasin verksamhetuteftermålgruppensbehovidag och framgent.det kan gälla arbetsmetoder och tillgänglighetvid riktadenationella satsningartill ungdomsmottagningar mm 14 Referenser Hälso- och sjukvårdslagen Socialtjänstlagen Skollagen Abortlagen Smittskyddslagen Personuppgiftslagen 1998:204 Lag om behandlingav personuppgifterinom socialtjänst2001:454 Patientdatalagen 2008:355 Ledningssystemför kvalitet SOSFS2011:9 Föreningenför SverigesUngdomsmottagningar FSUM Handbokoch Riktlinjer,

34 40 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Bollebygds kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Bollebygds kommun : Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Bollebygds kommun 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Lars Paulsson Telefon: E-post: lars.paulsson@vgregion.se Till södra hälso- och sjukvårdsnämnden Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Bollebygds kommun. Förslag till beslut 1. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden antecknar informationen. Sammanfattning av ärendet Södra hälso- och sjukvårdsnämnden samverkar med Bollebygds kommun för att förbättra befolkningens hälsa. Samverkan regleras via avtal och följs årligen upp via en verksamhetsberättelse. Bollebygd kommuns prioriterade områden för 2016 var barn och ungas uppväxt villkor, alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel/skärmberoende, hälsofrämjande livsmiljö och att främja folkhälsoinsatser hos förening och frivilligorganisation. Exempel på insatser är föräldraprogrammet Aktivt föräldraskap 3-12 år, föreläsningar för befolkning och personal. Kommunen har under året deltagit i Länsstyrelsens satsning mot langning. Bollebygd beviljade två ansökningar en från Bollebygd Pride som ansökte om medel för att anordna en pridefestival och en från Bollebygds PRO och SPF ansökte om medel för att utbilda tre ledare i enkelgympa fantastisk vardag för seniorer. Tre invånardialoger genomfördes. Dialogerna fokuserade på fysisk tillgänglighet och hölls på tre olika platser i kommunen. De genomförda insatserna stämmer överens med verksamhetsplanen. Eftersom tjänsten för folkhälsosamordning var vakant 4,5 månad under 2016, återbetalar kommunen kr för tjänsten till HSN. Kommunen återbetalar även medel för folkhälsoinsatser som inte har använts, kr. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.sodra@vgregion.se

35 40 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Bollebygds kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Bollebygds kommun : Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Bollebygds kommun Datum Diarienummer HSNS Koncernkontoret Tomas Andersson Ansvarig tjänsteman Bilaga Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Bollebygds kommun. Besluten skickas till Bollebygds kommun, folkhälsostrateg Kristina Sunebrand, kristina.sundebrand@bollebygd.se 2 (2)

36 40 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Bollebygds kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Bollebygds kommun : Verksamhetsberättelse folhälsa för Bollebygds kommun 2016 EN Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet 2016 Mellan Södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Bollebygds kommun 1

37 40 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Bollebygds kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Bollebygds kommun : Verksamhetsberättelse folhälsa för Bollebygds kommun 2016 EN Bakgrund Verksamhetsberättelsen innehåller en uppföljning av de insatser som finansierats av folkhälsomedel i enlighet med avtal om gemensamma folkhälsoinsatser som tecknats mellan Södra Hälso- och sjukvårdsnämnden och Bollebygds kommun. Folkhälsoarbetet enligt detta avtal ska omfatta systematiska och målinriktade insatser för att förbättra befolkningens hälsa. Arbetet ska omfatta både hälsofrämjande och förebyggande insatser. Folkhälsoarbetet ska bygga på de specifika förutsättningar som finns i Kommunen och utgå från befolkningens behov. Kommunen och HSN ska tillsammans arbeta aktivt med att utveckla det lokala folkhälsoarbetet i samverkan med varandra och tillsammans med andra aktörer. Mallen för den här verksamhetsberättelsen är framtagen av Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli för att användas av kommunerna under nuvarande avtalsperiod. Prioriterade områden enligt gemensam politisk dialog Barn och ungas uppväxt villkor. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel/skärmberoende Hälsofrämjande livsmiljö Främja folkhälsoinsatser hos förening och frivilligorganisation Genomförda folkhälsoinsatser Under 2016 har en kursomgång genomförts inom föräldraprogrammet Aktivt föräldraskap 3-12 år med 6 deltagare. En person i resursteamet gick ledarutbildning inom Aktivt föräldraskap. Föreläsning med Bo Hejlskov Elvén för all personal inom Bildning- och omsorgsförvaltningen samt för 90 föräldrar. Föreläsningen fokuserade på neuropsykiatri, bemötande och förhållningssätt. Spelberoendes förening Göteborg föreläste för personal och föräldrar om spel/skärmberoende. Kommunen har under året deltagit i Länsstyrelsens satsning mot langning i Västra Götaland. Informationskanaler för kampanjen har varit kommunens hemsida, ungdomsenhetens föräldrabrev, affischering, utskick till befintliga nätverk, och via arrangemang med t ex Europa Direkt Sjuhärad. Två ansökningar om folkhälsomedel inkom och beviljades under året. Bollebygd Pride ansökte om medel för att anordna en pridefestival och Bollebygds PRO och SPF ansökte om medel för att utbilda tre ledare i enkelgympa fantastisk vardag för seniorer. Tre invånardialoger med fokus på fysisk tillgänglighet hölls på olika platser i kommunen: Töllsjö bibliotek, Örelundskolans skolgård och badplatsen i Tubbared. Se tabellen på s 4-5 för vidare beskrivning av årets genomförda folkhälsoinsatser. 2

38 40 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Bollebygds kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Bollebygds kommun : Verksamhetsberättelse folhälsa för Bollebygds kommun 2016 EN Årsredovisning av gemensam folkhälsobudget Intäkter baseras på avtal om folkhälsoinsatser med 12 kr per invånare från HSN samt avtal om folkhälsosamordning med (HSN) kr + (kommun) kr. Detta sker enligt 50/50 principen där folkhälsoinsatserna med 12 kr per invånare från kommunens intäkter är indirekta kostnader som personalresurser, lokaler. Intäkter HSN Intäkter Kommunen Intäkter annan finansiär Totalt kr kr Insatsområden Utfall kr totalt Barn och ungas uppväxtvillkor kr Föräldrastöd: material och utbildning, ungas delaktighet och inflytande kr totalt Hälsofrämjande livsmiljö Invånardialoger, utbildningsmaterial kr kr Alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel/skärmberoende totalt Föreläsning, avgifter, drogfritt arrangemang kr kr Främja folkhälsoinsatser hos förening och frivilligorganisation totalt kr Bidrag kr Totalt kr Kvarvarande medel HSN (återbetalas) kr Kvarvarande medel kommun kr Kostnader + överskott kr Folkhälsostrateg HSN Kommun Totalt Tjänst folkhälsostrateg kr Kvarvarande medel (HSN återbetalas) kr Summa Återbetalning Eftersom tjänsten för folkhälsosamordning var vakant 4,5 månad under 2016, återbetalar kommunen kr för tjänsten till HSN. Kommunen återbetalar även medel för folkhälsoinsatser som inte har använts, kr. 3

39 40 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Bollebygds kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Bollebygds kommun : Verksamhetsberättelse folhälsa för Bollebygds kommun 2016 EN Genomförda folkhälsoinsatser Målområde Vad? Resultat Barn och ungas uppväxt villkor Erbjuda föräldrastöd för alla föräldrar med barn upp till 18 år Beskrivning av insats(er), mätetal, uppföljningsparametrar, fortsatt arbete. Anordna utbildning för verksamheter inom skola LSS och socialtjänst med flera Insatser - Kursomgång Aktivt föräldraskap. Utbilda ledare i Aktivt föräldraskap Erbjuda kompetensutveckling inom området neuropsykiatri, bemötande och förhållningssätt. Demokratiprocess för att öka ungdomars inflytande och delaktighet Uppföljning: - En kurs i aktivt föräldraskap 3-12 år med 6 deltagare. - Utbildat en ny ledare i Aktivt föräldraskap - Föreläsning med Bo Hejlskov Elvén för all personal inom Bildning- och omsorgsförvaltningen samt för 90 föräldrar. - Samtliga skolor deltog i demokratiprocessen tillsammans med gårdsrådet och ungdomsrådet. Framåt: - Nya erbjudanden kommer ges om föräldrakurser under nästa år. - Uppdatering och utskick av gemensam informationsbroschyr Föräldrastöd Bollebygd. - Demokratiprocessen kommer att genomföras även 2017 Hälsofrämjande livsmiljö Främja förutsättningar till välbefinnande och mötesplatser för invånare genom samverkan Insatser: - Nätverket välbefinnande och mötesplatser drivs gemensamt av representanter i kommun, pensionärsföreningar, studieförbund. Invånardialoger för att förbättra den fysiska tillgängligheten på mötesplatser Uppföljning: 4

40 40 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Bollebygds kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Bollebygds kommun : Verksamhetsberättelse folhälsa för Bollebygds kommun Nätverket välbefinnande och mötesplatser har träffats tre gånger under året och utbytt erfarenheter samt diskuterat förbättringsåtgärder vid mötesplatser i kommunen. Nätverket har bland annat sett över parkbänkar i anslutning till promenadslingor. Tre invånardialoger har genomförts med fokus på fysisk tillgänglighet: Töllsjö bibliotek, Örelundskolans skolgård och badplatsen i Tubbared. EN Framåt: - Nätverket fortsätter sitt samarbete kommande år. - Lyfta integration och mötesplatsens betydelse - Fortsatt arbete med den fysiska tillgängligheten i kommunen. Alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel Minska bruket av Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel/skärmberoende Insatser: - Insatser mot langning i samarbete med Länsstyrelsen - Effektpresentationer på föräldramöten, högstadiet - Kunskap kring spel/skärm problematik Uppföljning: - Kommunen deltog i insatser mot langning genom information på hemsidan, affischering, utskick till befintliga nätverk, särskilt fokus i samband med skolavslutning - Ingen Effekt-presentation genomförd på högstadiet - Spelberoendes förening Göteborg föreläste för personal och föräldrar - Hälsofrämjande insatser Främja folkhälsoinsatser hos förening och frivilligorganisation Framåt: Insatser mot langning kommer fortsätta 2017 Fler presentatörer behöver utbildas inom EFFEKT, vilket kan skapa förutsättningar att metoden kan fortsätta användas på högstadiet. Insatser: - Annonsering och fördelning av sökbara medel till förening för folkhälsoinsatser. Uppföljning: - Två projektansökningar inkom under 2016, båda beviljades och genomfördes under verksamhetsåret. Framåt: - Sökbara medel kommer finnas även nästkommande år. 5

41 41 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Borås stad - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Borås stad : Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Borås stad 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Lars Paulsson Telefon: E-post: lars.paulsson@vgregion.se Till södra hälso- och sjukvårdsnämnden Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Borås Stad Förslag till beslut 1. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden antecknar informationen. Sammanfattning av ärendet Södra hälso- och sjukvårdsnämnden samverkar med Borås Stad för att förbättra befolkningens hälsa. Samverkan regleras via avtal och följs årligen upp via en verksamhetsberättelse. Borås Stad prioriterade grupperna barn, unga och äldre. De prioriterade områdena var föräldraskap, trygghetsskapande, brottsförebyggande, drogförebyggande, skadeförebyggande samt att följa upp arbetet genom välfärdsbokslut, trygghetsmätning och CAN-enkät (CAN=Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning). En rad olika insatser har genomförts inom varje prioriterat område. Borås Stad har även haft riktade insatser till stadsdelarna norr, öster och väster. Exempel på riktade insatser är simskola, planering av för antibiotikaresistens, föräldrastöd, insatser inom skadeförebyggande, brottsförebyggande och drogförebyggande arbete. Folkhälsosamordnarna och utvecklingsledarna har arbetat för att stödja och möjliggöra för andra förvaltningar och organisationer att utveckla arbetsformer i syfte att verka mot uppsatta mål. För att arbeta med de prioriterade områdena fanns fyra heltidstjänster på Fritids- och folkhälsoförvaltningens folkhälsoenhet samt tre lokala folkhälsosamordnare i de tre stadsdelsförvaltningarna. De genomförda insatserna stämmer överens med verksamhetsplanen. Borås Stad har i sitt folkhälsoarbete under 2016 fullt ut nyttjat de medel som södra hälso- och sjukvårdsnämnden tillskjutit kommunen. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.sodra@vgregion.se

42 41 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Borås stad - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Borås stad : Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Borås stad Datum Diarienummer HSNS Koncernkontoret Tomas Andersson Ansvarig tjänsteman Bilaga Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Borås stad. Besluten skickas till Borås stad, verksamhetschef Susanne Carlsson, Susanne.carlsson@boras.se 2 (2)

43 41 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Borås stad - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Borås stad : Verksamhetsberättelse folkhälsa för Borås stad 2016 EN Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet 2016 mellan HSN och Borås Stad 1

44 41 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Borås stad - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Borås stad : Verksamhetsberättelse folkhälsa för Borås stad 2016 EN Bakgrund Verksamhetsberättelsen innehåller en uppföljning av de insatser som finansierats av folkhälsomedel i enlighet med avtal om gemensamma folkhälsoinsatser som tecknats mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Borås Stad Folkhälsoarbetet enligt detta avtal ska omfatta systematiska och målinriktade insatser för att förbättra befolkningens hälsa. Arbetet ska omfatta både hälsofrämjande och förebyggande insatser. Folkhälsoarbetet ska bygga på de specifika förutsättningar som finns i Borås Stad och utgå från befolkningens behov. Borås Stad och HSN ska tillsammans arbeta aktivt med att utveckla det lokala folkhälsoarbetet i samverkan med varandra och tillsammans med andra aktörer. Mål för det gemensamma folkhälsoarbetet Stora delar av stadens folkhälsoarbete formas utifrån den nationella folkhälsopolitiken, Västra Götalandsregionens folkhälsopolicy och Borås Stads vision. Målet med folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen i Borås. Prioriterade målområden: - delaktighet och inflytande i samhället - ekonomiska och sociala förutsättningar - barns och ungas uppväxtvillkor - miljöer och produkter - fysisk aktivitet - matvanor och livsmedel - tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Prioriterade grupper är barn, unga och äldre. Folkhälsosamordnarnas och utvecklingsledarnas uppgift är att stödja och möjliggöra för andra förvaltningar och organisationer att utveckla arbetsformer, för att verka mot uppsatta mål. Styrdokument av betydelse WHO s kriterier för en Säker och Trygg Kommun Den nationella folkhälsopolitiken. De regionala övergripande dokumenten i Västra Götaland VG2020 m fl. Borås Stads Vision 2025 med målområdena Människor möts i Borås, Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga, Livskraftig stadskärna, Medborgares initiativkraft gör landsbygden levande samt Goda resvanor och attraktiva kommunikationer i fokus. Borås Stads budget Borås Stads avtal med polisen Borås Stads Föräldrastödsprogram Borås Stads reviderade Drogpolitiska program 2

45 41 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Borås stad - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Borås stad : Verksamhetsberättelse folkhälsa för Borås stad 2016 EN Välfärdsbokslut Under 2016 arbetade man vidare med åtgärdsplanen för Välfärdsbokslutet som omfattade åtgärder inom: Arbete, praktik eller studier för ungdomar Demokratifrågor ungdomar Psykosomatisk ohälsa Föreningsanknytning allmänt och med genusperspektiv Ökade möjligheter för fysisk aktivitet allmänt och med genusperspektiv Totalt sett är hela välfärdsbokslutet ett bra exempel på att identifiera skillnader i hälsa ur ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv planeras nästa rapport med 2016 års resultat som grund. Prioriterade områden - Föräldraskapsstöd - Trygghetsskapande och brottsförebyggande - Drogförebyggande - Skadeförebyggande - Uppföljning genom bland annat välfärdsbokslut, trygghetsmätning och CAN För att arbeta med de prioriterade områdena fanns fyra heltidstjänster på Fritids- och folkhälsoförvaltningens folkhälsoenhet samt tre lokala folkhälsosamordnare i de tre stadsdelsförvaltningarna. 3

46 41 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Borås stad - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Borås stad : Verksamhetsberättelse folkhälsa för Borås stad 2016 EN Årsredovisning av gemensam folkhälsobudget. Intäkter HSN Intäkter Borås Stad (tjänster på Folkhälsoenheten) Totalt Insatsområden Samverkan och metodutveckling Hälsoveckan Planering kampanj antibiotikaresistens Deltagande i nätverk, träffar och utbildning Äldres hälsa, föreläsningar m m Övrigt, trycksaker m m Utfall Föräldrastöd Föreläsningar riktade till professionella och allmänhet Utbildningar Informationsmaterial Cope fortbildning Skadeförebyggande Psykisk hälsa äldre, MHFA-utbildning Säker och trygg förskola reflexer och västar Informationsmaterial barnsäkerhet Utbildning cykelsäkerhet i åk 6 Utbildning HLR Första hjälpen i åk Brottsförebyggande Brottsofferdagar, inkl material till brottsofferstöd Borås rent och snyggt inkl Håll Sverige rent MBU (människan bakom uniformen), utbildning för unga Trygghetsvandringar i skolan, material Övriga samverkan i trygghetsarbete Övrigt Drogförebyggande Doping; material och utbildning Ansvarsfull alkoholservering Utbildningar, till personal som arbetar med barn och unga, t ex MI Övrigt material, kampanjer och utskick Nätverk

47 41 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Borås stad - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Borås stad : Verksamhetsberättelse folkhälsa för Borås stad 2016 EN Folkhälsoinsatser lokalt i stadsdelarna Norr; Simskola Utvecklingsarbete Framtid Sjöbo Fysisk aktivitet, (Natur- miljöboken, Kristinas beställning) Hälsoveckan Löddra mera Öster; Simskola Tandhälsa i förskolan Löddra mera Hälsoveckan Föräldraskapsstöd Trygghetsskapande Psykisk hälsa Väster; Simskola Hälsoveckan (marknadsföring av veckan, frukost i alla årskurser, alla skolor) Trygghetsskapande Metodutveckling RFSU material Dags att snacka sex och relationer Sexuell hälsa, material från RFSU Personalutveckling Totalt förbrukade medel Totalt tillgängliga folkhälsomedel +/När bokslutet är gjort återstår 0 kr. Folkhälsosamordnare Tre samfinansierade tjänster Totalt HSN Kommun På nästa sida presenteras ett axplock av insatser

48 41 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Borås stad - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Borås stad : Verksamhetsberättelse folkhälsa för Borås stad 2016 Målområde Delaktighet och inflytande EN Vad? Resultat Medborgarinflytande - I samband med att olika mötesplatser såsom aktivitetsplatser byggts har man haft dialog med berörda invånare. - Områdesnätverk i stadsdel Öster med fokus på samverkan, trivsel och trygghet. - Startat upp områdesnätverk på Sjöbo. - Dramatiserade trygghetsvandringar på Sjöbo. - Trygghetsvandringar i bostadsområden och skolor. - Lokalt boenderåd i området Norrby. - Lokala ortsråd i flertalet områden i stadsdelarna. - Ungdomsråd, centralt och lokalt i stadsdelarna. - Uppföljning av indikatorer som mäter delaktighet och inflytande i välfärdsbokslutet. - Utbildning för unga feriearbetare i normkritik, barnkonventionen och machofabriken på Väster. - Kvinnocafé på Sjöbo och Hässleholmen. - Inflytanderåd inför verksamhetsstart på Norrbyhuset. - Utveckling av aktivitetsområdet Bodavallen i dialog med lokala aktörer. - Medborgardialog om vad som är bra med att bo på Sjöbo. Ekonomiska Insatser för att och sociala stärka befolkningen i förutsättningar resurssvaga områden - - Deltagande i Healthy Cities-nätverket med fokus på bl a jämlika livsvillkor och äldres hälsa. Hela Arbetslivsförvaltningen och deras verksamhet inriktas mot att de som har försörjningsstöd och ligger långt ifrån arbetsmarknaden ska komma i arbete eller annan sysselsättning. Satsningar på tandhälsa med fokus på barn i förskolan har gjorts i stadsdel Öster. En tandhygienist är projektanställd 50 % under tre år ( ) på familjecentralen Boda i syfte att bidra till en bättre tandhälsa bland barnen på Hässleholmen. Sommardoppet, gratis vattenvanekurs har erbjudits till alla 5åringar i staden. Simskola för icke simkunniga kvinnor från 16 år och uppåt har genomförts på höst- och vårtermin, med ca 30 deltagare per termin. Väster har genomfört 5 temaresor med totalt ca 450 deltagare. Syftet med resorna är att främja kulturell och social delaktighet samt att integrera människor från olika delar av staden. Under sommaren erbjöds kostnadsfria sommaraktiviteter för barn och unga i stadsdelarna. Kommunen fick medel från MUCF riktade till socialt utsatta stadsdelar, vilket resulterade i ett bredare utbud Alla unga i Borås som är inskrivna i gymnasieskolan erbjöds feriearbete. I alla stadsdelar finns mötesplatser som erbjuder medborgarservice. Mötesplatsen Framtid Sjöbo har förstärkts med en verksamhetssamordnare som arbetar i tät samverkan med den 6

49 41 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Borås stad - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Borås stad : Verksamhetsberättelse folkhälsa för Borås stad EN lokala folkhälsosamordnaren. Via områdesnätverket Sjöbo pågår ett aktivt arbete med att kartlägga den gemensamma problembilden. Översättningar på olika språk gällande stödmaterial och marknadsföring. 7

50 41 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Borås stad - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Borås stad : Verksamhetsberättelse folkhälsa för Borås stad 2016 Barn och ungas uppväxtvillkor Föräldrastöd - - Slutbetyg i åk 9 Socialt stöd - EN Program för föräldraskapsstöd har reviderats och det nya gäller från Under 2016 antogs en handlingsplan utifrån programmet för föräldrastöd. Grundutbildning för Cope-ledare har genomförts. Under 2016 har det genomförts två COPE-barn kurser, varav en med arabiskt språkstöd. Två kurser i COPE tonår har genomförts. Under 2016 har prova-på COPE genomförts på förskolor och familjecentraler. Ytterligare ett generellt föräldrastödsprogram, ABC(alla barn i centrum), erbjuds från hösten Två ABC-ledare har utbildats. Jämt föräldraskap, en satsning på jämställt föräldrastöd, i form av en utbildning för pedagoger och personal inom kommun och region har genomförts. Utbildning av pappagruppsledare genomfördes. Ett samarbete med Studiefrämjandet har inletts kring föräldrastödsprogrammet Älskade barn, vilket erbjuds på kommunens mötesplatser. Familjecentral och öppna förskolor används som arenor för möten och informationsspridning. Pappaöppet på öppna förskolorna på Norrby och Kristineberg, som riktar sig till hela staden. Grupp för unga föräldrar på Boda familjecentrals öppna förskola, riktat till hela staden. På hemsidan boras.se/foralder finns information som riktar sig direkt till föräldrar. Utbildning för personal i föräldramötesmetodik på Navet. Öppna föräldraföreläsningar med olika teman riktade till befolkningen har genomförts under året. De två generella föräldrastödsprogrammen SAMS och DAGS har erbjudits på skolors föräldramöten under DAGS har totalt nått 700 föräldrar. En särskild satsning gjordes i Fristad tillsammans med Framtid Fristad och skolan. Under hälsoveckan 2016 delades Bamses temanummer kring Hälsa ut på förskolorna. Läxhjälp har erbjudits på olika mötesplatser i staden. Sommarskola på Brygghuset i syfte att läsa upp grundskolebetygen till godkänd nivå. Att öka antalet unga som har ett bra vuxenstöd. Några exempel är: - Fritidspersonal knutna till skolan - Fritidsgårdar i alla områden - Fritidsledare på nätet på Öster - Fritidsgårdarna har haft öppet under hela sommaren - Brygghuset har under året haft ett stort antal evenemang av 8

51 41 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Borås stad - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Borås stad : Verksamhetsberättelse folkhälsa för Borås stad Miljöer och produkter Barnsäkerhet Idrottssäkerhet Äldresäkerhet Trafiksäkerhet Trygghet EN unga för unga. Utbildning riktad till personal Föräldrastöd SSPF (samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid). Volontärverksamhet från Europeisk volontärservice för att ge och få utbyte mellan verksamhet och volontärer. Under 2016 erbjöds unga en mentor inom programmet Mentor Sverige. Kurser i MI (motiverande samtal) har anordnats för professionella. Mötesplatser på alla stadsdelar riktade till befolkningen. Ledarutbildningar genomförs för unga som ger möjlighet till att skapa kontakter och skaffa erfarenhet som kan ge förutsättningar för framtida sysselsättning. Vi har etablerat ett samarbete med RFSU, erbjudit prova påtillfällen, införskaffat metodmaterial och kompetensutbildat fritidsledare på Väster, med syfte att främja samtal om sex och relationer mellan personal och unga. Fritidsgårdspersonal på Öster har fått utbildning i metoden MHFA, första hjälpen till psykisk hälsa. Barnsäkerhet: - Barnsäkerhetsbroschyr till alla förstagångsföräldrar. - En folder om cykelsäkerhet till föräldrar har tagits fram. - Samtliga kommunala förskolor är certifierade som Säkra och trygga. - Trygghetsvandringar i skolan genomförs. - Simkunnighet, med särskilda insatser för att öka vattenvanan bland 5-åringar - Samtliga klasser i årskurs 5 har erbjudits Svenska livräddningssällskapets första hjälpen-utbildning. 18 klasser har deltagit. - Cykelsäkerhetsutbildning i samverkan med NTF erbjuds samtliga klasser i år klasser har deltagit. - Godkända reflexvästar har delats ut till barn i förskolan. Idrottssäkerhet var 88 föreningar i Borås certifierade som Säkra och trygga. Äldresäkerhet - Äldreportal på boras.se/aldre. - Fixartjänster tillhandahåller tjänster som är avsedda att förebygga skador och olycksfall. - Förebyggande information till 80-åringar. - Promenader i Öster. - Broddar delades ut till av pensionärer i samverkan med mötesplatser. - Tre tjänstemän har utbildats i metoden MHFA för att kunna hålla utbildningar i första hjälpen till psykisk hälsa. 9

52 41 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Borås stad - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Borås stad : Verksamhetsberättelse folkhälsa för Borås stad 2016 EN Trygghetsskapande åtgärder: - Brottsförebyggande råd finns centralt och lokalt i stadsdelarna. Det beslutades att fokusera åldersgruppen år och genomfördes ett antal workshops under året. - Det gjordes en kartläggning av det lokala arbetet, för att skapa förutsättningar för en bra struktur inför omorganisationen. - Trygghetsvandringar i bostadsområden och i skolan. - Grannsamverkan finns i flera områden. - Särskilda insatser mot grov organiserad brottslighet i samverkan med andra myndigheter. - Brottsofferdagarna anordnades i samverkan med frivilligorganisationer årligen. - Människan bakom uniformen i samverkan med polis, räddningstjänst och stadsdelsförvaltningarna. - Borås rent och snyggt i samverkan med räddningstjänst, polis, Borås Energi och miljö med flera. - Borås valdes ut som en av sju kommuner i landet för att delta i ett metodutvecklingsprojekt som leds av nationella BRÅ i samarbete med Malmö Högskola. Projektet omfattar områdena Hulta och Hässleholmen och genomförs i samarbete med polisen och AB Bostäder. - Två tjänstemän blev inbjudna till Ski kommune i Norge för att prata om konceptet trygghetsvandringar. - Borås Stad är en av flera kommuner som jobbar efter metoden En kommun fri från våld. Övrigt - Medverkan på hygienvecka i samverkan med SÄS. - En uppmärksamhetskampanj Löddra mera har planerats i samarbete med SÄS. Syftet är att minska antalet sjuk- och vabdagar under de mest sjukdomsdrabbade månaderna. Fysisk aktivitet Satsningar på fysisk aktivitet - Hälsofrämjande bibliotek i hela staden, med utlåning av utrustning för fysisk aktivitet t ex gåstavar och stegräknare. Arbetet för att anlägga aktivitetsplatser för alla åldrar i olika delar av staden fortsatte. Unga kommunutvecklare arbetade med att kartlägga hur unga tjejer nyttjar aktivitetsplatser samt hur man kan förbättra informationen om att de finns. Borås aktivaste företag/arbetsplats utses varje år. Satsningar på simkunnighet i hela staden. Promenader i stadsdelarna. En särskild satsning på idrottsskola har gjorts på Norrby och Hässleholmen. En kartläggning av ungas fritidsaktiviteter genomfördes på Öster. 10

53 41 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Borås stad - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Borås stad : Verksamhetsberättelse folkhälsa för Borås stad 2016 Matvanor och livsmedel - Hälsofrämjande aktiviteter riktade till befolkningen under vecka 42 i hela staden, i samverkan med verksamheter, föreningar och andra organisationer. Förbättra matvanorna hos befolkningen. - Följer upp barnens BMI ur ett befolkningsperspektiv årligen i åk 4. Kostinformation i samverkan med Folktandvården på Norrby och Hässleholmen. I samband med hälsoveckan fick elever frukost på skolan, för att uppmärksamma vikten av att äta frukost. Familjecentralerna arbetar med att sprida information och inspirera till bra matvanor, t ex matkassen på Sjöbo och hälsosamtal över dukat bord på Boda. - Tobak, alkohol narkotika, dopning och spel. EN Hälsoveckan Drogförebyggande arbete - Deltagande i det europeiska nätverket ECAD, där kommuner tillsammans verkar för en restriktiv narkotikapolitik. Under 2016 har det arrangerats utbildningar i Motiverande samtal med tillhörande handledningstillfällen för personal. En kortutbildning i alkohollagen och tvådagarsutbildningen Ansvarsfull alkoholservering. Med anledning av problem i samband med s.k. nollning på stadens gymnasieskolor fick skolorna ett stödmaterial för att kunna diskutera med eleverna. Ett föräldrabrev riktat till föräldrar med unga i åk 1 på gymnasiet skickades för att uppmärksamma problemen med alkohol i samband med s k nollning. Ett föräldrabrev sändes ut i samband med skolavslutningen till vårdnadshavare med ungdomar i årskurs 9. Borås gym i samverkan för en dopningsfri miljö. En Audit-utbildning för personal inom elevhälsan har genomförts. Drogvanemätningen CAN genomfördes i åk 9 och år 2 på gymnasiet. ANDT-rutiner på skolor och fritidsgårdar har utvärderats. I Fristad genomfördes en specifik satsning på högstadieskolan med föreläsningar, (bl a DAGS), för föräldrar, föreläsning för pedagoger och samtal med eleverna i åk 9 om den egna hälsan och arbetsmiljön. Arbetet genomfördes i samverkan med Framtid Fristad, fritidsgården och skolan. Minska tillgängligheten; - genom att Tillståndsenhetens verksamhet kopplats till folkhälsoenheten och att tillsynen av försäljning av tobak, och då särskilt till underåriga, intensifierats - samverkan med polismyndigheten fortsätter beträffande tillsyn av tobaksförsäljning i butiker - genom samverkan med olika myndigheter för att motverka att oseriösa krögare får servera alkohol - genom samverkan med polisen vid sommartorsdagar, skolavslutningar och andra risk -helger, då kommunens 11

54 41 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Borås stad - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Borås stad : Verksamhetsberättelse folkhälsa för Borås stad 2016 EN personal har extrabemanning och polisen arbetar med direktförverkande av alkohol Dialogmöten med tillståndshavare för serveringstillstånd. Äldres hälsa Äldreportalen är en webbplats med samlad information om och för äldre på boras.se/aldre Under hälsoveckan genomfördes en temadag inriktad mot äldres hälsa på Träffpunkt Simonsland i samverkan med SÄS. Ett stort antal personer deltog i seminarier, föreläsningar och aktiviteter. Mötesplatser för äldre i alla stadsdelar. Promenader, olika former av gympa, föreläsningar med mera. Ett arbete som utvecklats t ex på Framtid Sjöbo under året tack vare nya funktionen där (verksamhetssamordnare). Kultur för hälsosamt åldrande på Kristineberg med aktiviteter riktade till äldre i närområdet. Öster har bistått med material och medel för att främja fysisk aktivitet på mötesplatserna för äldre i stadsdelen. 12

55 42 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Herrljunga kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Herrljunga kommun : Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Herrljunga kommun 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Lars Paulsson Telefon: E-post: lars.paulsson@vgregion.se Till södra hälso- och sjukvårdsnämnden Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Herrljunga kommun Förslag till beslut 1. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden antecknar informationen. Sammanfattning av ärendet Det gemensamma folkhälsoarbetet är organiserat under Folkhälsopolitiska rådet. Rådet är ett politiskt rådgivande och beslutande organ men där fokus ligger på dialog och samverkan. Rådets övergripande mål är att arbeta för ökad folkhälsa en god och jämlik hälsa. Herrljunga kommun prioriterar målgruppen barn och unga. Flertalet av de gemensamma folkhälsoinsatserna har syftat till att tillförsäkra barn och unga samordnande stöd av hälsofrämjande och förebyggande karaktär. Exempel på folkhälsoinsatser är familjecentralens arbete, förstärkt samverkan kring barn som far illa eller att som riskerar att fara illa, tjänst för föreningsutvecklare, arbetet med ungdomsdemokrati, kost, förebyggande arbete inom alkohol, narkotika, tobak och dopning samt trygghetsskapande åtgärder som nattvandring. Herrljunga kommun har också antagit en handlingsplan för jämställdhetsarbetet. Herrljunga har i sitt folkhälsoarbete under 2016 fullt ut nyttjat de medel som södra hälso- och sjukvårdsnämnden tillskjutit kommunen men de har gjort några justeringar i förhållande till budget för 2016 års arbete. Orsaker till det är att kommunen har valt att helt finansiera projektet Nattkoll och arbetet med Våld i närarelationer. Det frigjorde medel som användes till att delfinansiera en förenings- och ungdomsutvecklartjänst. Med det utvecklades och utökades det gemensamma folkhälsoarbetet då den operativa och den strategiska samverkan bands ihop kring barn och unga. Koncernkontoret Tomas Andersson Ansvarig tjänsteman Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.sodra@vgregion.se

56 42 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Herrljunga kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Herrljunga kommun : Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Herrljunga kommun Datum Diarienummer HSNS Bilaga Verksamhetsberättelse folkhälsa för Herrljunga kommun Besluten skickas till Herrljunga kommun, folkhälsostrateg Viveca Lundahl, viveca.lundahl@admin.herrljunga.se 2 (2)

57 42 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Herrljunga kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Herrljunga kommun : Verksamhetsberättelse folkhälsa för Herrljunga kommun justerad Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet 2016 mellan HSNS och Herrljunga kommun 1

58 42 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Herrljunga kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Herrljunga kommun : Verksamhetsberättelse folkhälsa för Herrljunga kommun justerad Bakgrund Verksamhetsberättelsen innehåller en uppföljning av de insatser som finansierats av folkhälsomedel i enlighet med avtal om gemensamma folkhälsoinsatser som tecknats mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Mittenälvsborg och Herrljunga kommun Folkhälsoarbetet enligt detta avtal ska omfatta systematiska och målinriktade insatser för att förbättra befolkningens hälsa. Arbetet ska omfatta både hälsofrämjande och förebyggande insatser. Folkhälsoarbetet ska bygga på de specifika förutsättningar som finns i kommunen och utgå från befolkningens behov. Kommunen och HSNS ska tillsammans arbeta aktivt med att utveckla det lokala folkhälsoarbetet i samverkan med varandra och tillsammans med andra aktörer. Folkhälsopolitiska rådet Det gemensamma folkhälsoarbetet är organiserat under Folkhälsopolitiska rådet. Rådet är ett politiskt rådgivande och beslutande organ men där fokus ligger på dialog och samverkan. Folkhälsopolitiska rådet består av ordföranden i varje nämnd och ersättare är vice ordföranden. Kallelse går ut till samtliga. Rådets övergripande mål är att arbeta för ökad folkhälsa - en god och jämlik hälsa. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet är en långsiktig strategisk investering i hälsa och livskvalitet. Folkhälsopolitiska rådets uppdrag utgår från ett tydligt medborgar-/befolkningsperspektiv och i arbetet ingår att aktivera och engagera medborgarna, frivilligorganisationer/föreningsliv och näringsliv med flera aktörer i det förebyggande arbetet. Prioriterade områden Barn och unga Främja goda levnadsvanor och livsmiljöer Trygghetsskapande arbete Ett jämställt Herrljunga Folkhälsosamordnarens samverkan med övriga samhällsaktörer Hela folkhälsoarbetet bygger på samarbete mellan samhällets olika aktörer. Nedan ett axplock av samarbetspartners som folkhälsosamordnaren ingår med i olika nätverk och utvecklingsgrupper där målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen samt att folkhälsan ska förbättras hos de grupper som är mest utsatta för ohälsa. Samverkanspartners under 2016 Länsstyrelsen Avdelning Folkhälsa VGR ABF, studieförbundet Vuxenskolan, Länsnykterhetsförbundet Polismyndigheten Pensionärsorganisationerna PRO och SPF Vårgårda kommun Utväg i Borås Närhälsan Herrljunga BMM Herrljunga IOGT Svenska kyrkan Årsredovisning av gemensam folkhälsobudget De relativt stora förändringarna från ursprungsbudgeten ges här en förklaring till. Då kommunen har valt att helt finansiera projektet Nattkoll samt arbetet med Våld i närarelationer innebar det att medel frigjordes och som har används till att delfinansiera en förenings- och ungdomsutvecklartjänst. Med det utvecklades och utökades det gemensamma folkhälsoarbetet då den operativa och den strategiska samverkan bands ihop kring barn och unga. 2

59 42 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Herrljunga kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Herrljunga kommun : Verksamhetsberättelse folkhälsa för Herrljunga kommun justerad Intäkter baseras på avtal om folkhälsoinsatser med totalt 34 kr per invånare, samt avtal om folkhälsosamordning med (HSN) kr + Herrljunga kommun kr. Enligt 50/50 principen Intäkter HSN Intäkter Kommunen Intäkter annan finansiär Totalt kr kr 0 kr kr Insatsområden Barn och unga Utfall totalt Familjecentralen kr kr Våld i nära relationer; våldsförebyggande arbete mot barn och unga Främja goda levnadsvanor och livsmiljöer; fysisk aktivitet, mat, ANDT (alkohol, narkotika, dopning, tobak), trygghetsskapande arbete totalt kr Förenings- och ungdomsutvecklare; Aktiv fritid kr Förverkliga delar av målen i det kostpolitiska programmet Mellanmålsprojektet kr ANDT-insatser kr Viktiga Veckan; åldrande med livskvalitet kr Trygghetsskapande arbete/hälsofrämjande livsmiljöer totalt kr Projekt Nattkoll kr Trygghetsdagar kr Ett jämställt Herrljunga; delaktighet och inflytande Jämställdhetsplanen Ungdomsråd Totalt totalt kr kr kr kr 3

60 42 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Herrljunga kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Herrljunga kommun : Verksamhetsberättelse folkhälsa för Herrljunga kommun justerad Genomförda folkhälsoinsatser Målområde Vad? Resultat Barn och unga Familjecentralen är en samverkan mellan de kommunala förvaltningarna bildning och soc. (individ och familjeomsorgen) samt BVC och BMM Gemensam kompetensutveckling sker regelbundet i syfte att stimulera fortsatt utveckling av Familjecentralen. 4 handledningsträffar 6 pappagruppsträffar Syfte är att: vara en mötesplats utifrån ett barnperspektiv stärka familjens sociala nätverk vara en kunskaps och informationscentrum tillgodose familjens behov av råd och stöd Under 2016 startades sex nya föräldragrupper och sju grupper avslutades. I de avslutade grupperna fanns 108 inbjudna par, varav 61 deltog helt eller delvis (ca 60 %). Öppna förskolan besöktes av minst 2591 besökare. Antalet besökare per vecka var i genomsnitt 63 % Pedagogisk träning och tidig språkträning. Familjecentralen ger tidig integration i samhället för hela familjen genom träning av svenska språket och utbildning i föräldraskapet. Våld i nära relationer Förstärka samverkan kring barn som far illa eller att riskera att fara illa. Familjecentralen tar sin utgångspunkt i att stärka arbetet med förebyggande, upptäckande och avhjälpande åtgärder av bl a sociala problem. Öppna förskolan är en viktig arena dels genom att knyta kontakter men väl så viktigt att runt fikabordet diskutera livsstil och levnadsfrågor. Fyra träffar med Samverkansgruppen Våld i nära relationer Fokus Barn och Unga ett våldsförebyggande arbetssätt där målet är att tidigt upptäcka och använda rätt insatser i rätt tid för barn och unga samt deras föräldrar. Handlingsplanen Våld i nära relationer, Aktivitetsplan , Överenskommelse om samverkan. 4

61 42 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Herrljunga kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Herrljunga kommun : Verksamhetsberättelse folkhälsa för Herrljunga kommun justerad Främja goda levnadsvanor och livsmiljöer; fysisk aktivitet, mat, ANDT (alkohol, narkotika, dopning, tobak), trygghetsskapande arbete Förenings- och ungdomsutvecklare Kost Kostpolitiska programmet är ett sätt att kommunicera kommunens arbete med måltiden och dess betydelse för att skapa en höjd kunskapsnivå och medvetenhet bland personalen. Mellanmålsprojektet Utveckla och stärka kontaktytan mot kommunens alla barn och unga. Stärka föreningarnas i deras viktiga arbete för att skapa VI-känsla. Aktiv fritid är ett folkhälsoprojekt i samverkan med fritidsenheten och syftar till att skapa möjligheter för ökad fysisk aktivitet och gemenskap för barn och unga. Genom samverkan utvecklar vi fritidsaktiviteter som förenar människor över kulturgränser. Kostgruppen har haft regelbundna träffar under 2016 att förverkliga och följa upp det kostpolitiska programmet, som godkändes av KF En revidering har gjorts och togs av KF Medlemskap i Skolmatsakademin är ett kunskapsnätverk som har startats för att främja skolmåltiden och goda matvanor i skolan. Skolmatsakademin arrangeras utbildningar för bl a skolans personal. Mellanmålsprojektet är en satsning på fritidsgården i syfte att: Visa att det är sunt att äta och att man ska äta regelbundet vilket är viktigt i det förebyggande arbetet mot ätstörningar. Genom att variera innehållet på mellanmålen utifrån ett hälsoperspektiv visas många olika sunda alternativ. En hälsosam och sund livsstil innefattar trygghet, självkänsla, möjlighet till givande fritidssysselsättning samt kunskap om vad som näringsmässigt är bra för kroppen. Det kravlösa mellanmålet har möjliggjort för enskilda- och gruppsamtal där oro och frågeställningar har retts ut. Samtidigt har det gemensamma mellanmålet skapat en trevlig atmosfär där ungdomar har umgåtts över vänskapsgränser. 5

62 42 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Herrljunga kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Herrljunga kommun : Verksamhetsberättelse folkhälsa för Herrljunga kommun justerad ANDT-insatser; att fastställa målen för det alkohol- och drogförebyggande arbetet samt klarlägga hur målen ska uppnås samt var ansvaret för genomförandet ligger. Genom olika aktiviteter stödja och stimulera föräldrar, elever och personal enligt kommunens alkoholoch drogpolitiska program: Teater till dig, Vibeke Nielsen. En föreställning som belyser alkoholmissbruk, mobbing och utanförskap. Målgrupp; högstadieelever En droginformatörsträff i syfte att stödja och hjälpa föreningarna i deras alkohol- och drogförebyggande arbete Kampanjen Insatser mot langning i samverkan med Länsstyrelsen, Polismyndigheten i Västra Götaland, Länsnykterhetsförbundet och 44 av regionens 49 kommuner. Folkhälsoutvecklaren har under året ingått i Länsstyrelsens alkohol- och drogförebyggande nätverk. Fyra nätverksträffar + en tvådagars internatutbildning Jämställdhetsföreläsning på gymnasiet; LaMotte Öckerö-modellen; Föräldramöten i år 7, 8, 9, och år 1 på gymnasiet + ANDT-undersökning för eleverna i dessa klasser. att förstärka och utveckla förebyggande ANDT-insatser. Viktiga Veckan åldrande med livskvalitet. 3 föreläsningar, i v 8, i syfte att bl a sprida och informera om goda och trygga levnadsvillkor. 16 föreningar genomför nattvandring per bil. Syfte: trygghetsskapande arbete genom att stärka civilsamhället. Trygghetsdagarna riktar sig till år 5. De får under en heldag träffa representanter från räddningstjänsten, polisen och köpmännen. Syftet med dagarna är att träffa olika personer som är kopplade till det verkliga livet, som ibland är lite långt borta från skolans vardag. De får bl a reflektera kring sin och andras situation, samt lära kanna elever på andra skolor. Nätmobbing är idag ett stort problem. Kränkningar på nätet ger stora och tråkiga konsekvenser för många av våra ungdomar. En av målsättningarna med dagarna är att få en lugnare miljö i skolorna samt att minska antalet brott där gärningsmannen är under 18 år. Trygghetsskapande Nattkoll arbete Trygghetsdagar tidigare rubricerat Hälsodagar 6

63 42 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Herrljunga kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Herrljunga kommun : Verksamhetsberättelse folkhälsa för Herrljunga kommun justerad Ett jämställt Herrljunga; delaktighet och inflytande SSGseniorsäkerhetsgruppen Förebyggande arbete; informationsspridning bl a om skydd mot brott och att klara sig i svåra lägen. Handlingsplan för jämställdhetsarbetet i Herrljunga kommun Handlingsplanen har tagits i KF Jämställdhetsföreläsning har genomförts: målgrupp kommunens alla chefer 16 föreningar genomför nattvandring per bil. Syfte: trygghetsskapande arbete och att stärka civilsamhället. Ungdomsråd Ungdomar ska, precis som vuxna, ha möjlighet att påverka sin egen vardag. Diskussioner med elevråden har påbörjats för att ett ungdomsråd ska startas upp i organiserad form. 7

64 43 Verksamhetsberättelse folkhälsa (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Lars Paulsson Telefon: E-post: lars.paulsson@vgregion.se Till södra hälso- och sjukvårdsnämnden Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Marks kommun Förslag till beslut 1. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden antecknar informationen. Sammanfattning av ärendet Södra hälso- och sjukvårdsnämnden samverkar med Marks kommun för att förbättra befolkningens hälsa. Samverkan regleras via avtal och följs årligen upp via en verksamhetsberättelse. Huvudfokus för det gemensamma folkhälsoarbetet är arbetet kring målgruppen barn och unga men insatser har även gjorts för att främja goda levnadsvanor hos vuxna och äldre, tillgänglighetsinsatser samt kompetensutveckling inom strategiskt arbete. Eftersom riktade insatser ges både inom socialtjänsten, skolan och ungdomsverksamheten, har folkhälsans insatser främst varit generella, riktade till alla. Exempel på insatser för barn och unga är att samordna främjande och förebyggande insatser, föräldrastöd, arbete med alkohol, narkotika, tobak, dopning och spel, analysera och sprida resultatet från en lokal uppföljning av ungdomspolitiken. För vuxna redovisas insatser för att främja integration och etablering av nyanlända. För äldre genomfördes en seniordag, aktiviteter inom frivilligverksamheten och aktiviteter för att främja fysisk och social aktivitet bland icke-föreningsaktiva. De insatser som genomförts stämmer överens med verksamhetsplanen. På grund av långtidssjukskriven personal, samt periodvis vakant tjänst, har vissa av insatserna riktade mot äldre samt inom föräldrastöd inte kunnat genomföras. Med anledning av det har Marks kommun betalat tillbaka kr till södra hälsooch sjukvårdsnämnden. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.sodra@vgregion.se

65 43 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Datum Diarienummer HSNS Koncernkontoret Tomas Andersson Ansvarig tjänsteman Bilaga Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Marks kommun. Besluten skickas till Marks kommun, folkhälsostrateg Lina Sjöstrand, 2 (2)

66 43 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 EN Verksamhetsberättelseför det gemensammafolkhälsoarbetet 2016 mellan Södrahälso- och sjukvårdsnämndenoch Marks kommun 1

67 43 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 EN Bakgrund Verksamhetsberättelsen innehålleren uppföljningav de insatsersom finansieratsav folkhälsomedeli enlighet med avtal om gemensammafolkhälsoinsatsersom tecknatsmellan Södra hälso- och sjukvårdsnämndenoch Marks kommun. Enligt detta avtal skafolkhälsoarbetetomfatta systematiskaoch målinriktadeinsatserför att förbättra befolkningenshälsa.arbetet skaomfatta bådehälsofrämjandeoch förebyggandeinsatser. Folkhälsoarbetetskabyggapå de specifikaförutsättningarsom finns i kommunenoch ut gå från befolkningensbehov.kommunenoch HSNskatillsammansarbeta aktivt med att utveckladet lokala folkhälsoarbeteti samverkanmed varandraoch tillsammansmed andra aktörer. Enligtförslagenhar dialog förts om vilka målinriktningsområden som liggertill grund för 2016 års gemensamma satsningar. Dialogenförd under 2015mellan HSNoch Mark gäller gemensamt prioriterade områden för Prioriterade områden Barnoch unga Ungakvinnorshälsa ANDTprevention Föräldrastödoch etableringav en familjecentral Hälsofrämjandeinsatserför äldre Sammanfattning Huvudfokusför det gemensammafolkhälsoarbetetär arbetet kring målgruppenbarn och unga.de förebyggandeinsatsersom kommer riskgruppertill dels har i huvudsakgenomförtsgenomgenerella insatser, dvs.insatserriktade till alla. Det finns ett relativt starkt vetenskapligtstöd för att fler riskgruppernåsav generellainsatsersnarareän riktade. Riktadeinsatsergesbåde inom socialtjänsten,skolanoch ungdomsverksamheten, varför folkhälsankompletterar dessainsatsermed främst generella.däremotinnebärgenerellainsatserett stort arbete för att lockaalla grupperav människoroch att göra insatsernakändaför alla. Det skaocksåfinnasrimliga möjligheter för alla att ta del av insatserna.insatsernaär fortfarande generellamen fokus läggspå att till exempelrikta marknadsföringentill definieradegrupper.arbetet för att nå definieraderiskgrupperhar infogatsi övrigainriktningsmåloch redovisasinte som ett enskilt mål. Endel av planeradeinsatserhar inte genomförtsunder året. Detta med anledningav långtidssjukskrivenpersonal samt periodvis vakanttjänst.detta har främst fått konsekvenserför insatserriktade mot äldre samt inom föräldrastöd. 2

68 43 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 EN Årsredovisning av gemensam folkhälsobudget Intäkterbaseraspå avtal om folkhälsoinsatsermedtotalt 24kr per invånare,samtavtal om folkhälsosamordningmed(hsn) kr kr Enligt 50/50 principen IntäkterHSN + överföringav medelfrån 2015 IntäkterKommunen Totalt kr kr kr Insatsområden Utfall Goda uppväxtvillkor barn och unga totalt Skapagodauppväxtvillkor för barn och unga0 20 år genomsamordningav främjandeoch förebyggandeinsatser(styrgruppsarbete) kr Föräldrastöd kr Ökadfysisk aktivitet och föreningsaktivitet underhöstlovet ANDT -förebyggandearbete kr kr kr LUPP- analysoch spridningav resultat kr BeaktaFN:s konventionom barnetsrättigheter kr totalt Goda levnadsvanorvuxna Kunskapsspridning om psykisk hälsaoch integration/mångfaldsfrågor (Kunskapsforum,kunskapsspridning) Öka fysisk aktivitet för vuxnaoch barn ( Hitta - ut - orientering) kr kr Främjaintegrationoch etableringav nyanlända(hälsoskola+ Kulturskola) kr totalt Goda levnadsvanoräldre Seniordagsamtaktiviteter inom frivilligverksamheten kr kr kr Främjafysisk och socialaktivitet blandicke-föreningsaktiva(bidrag till frivilligorg anisationer) kr Tillgänglighetsinsatser Kunskapsspridningoch kompetensutveckling totalt Övergripande strategiskt arbete Kompetensutveckling, övergripandestrategisktarbete totalt kr kr kr kr Totalt förbrukade medel kr Total t tillgängliga folkhälsomedel kr +/ kr När bokslutetär gjort återstår kr. De har betalatstillbaka till Hälso- och sjukvårdsnämnden. Den huvudsakligaorsakentill dettaär att personalresurserna varit mindreän planerat. HSN Tjänst samfinansierad folkhälsosamordnare Kommunalt finansierade samordnande tjänster inom folkhälsa och tillgänglighet Kommun Totalt

69 43 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 EN Genomförda insatser, kursiverade insatser avser egenfinansierat folkhälsoarbete Målområde Vad? Goda uppväxtvillkor barn och unga Skapagodauppväxtvillkor för barn och unga0 20 år genom samordningav främjandeoch förebyggandeinsatser Skapagoda relationer mellanhem och skolasamtmellanföräldrar Stöttaoch utvecklagoda relationer vuxna-barn Stöttaoch utvecklagoda relationervuxna-barn Stöttaoch utvecklagoda relationer vuxna-barn Resultat - Strategisktarbetei styrgruppenför kommunens gemensamma barn- och ungdomsarbete samt riktat till barnoch ungai riskzon. - Introduceringav föräldramötesguidenför rektorer och pedagogerhar inte genomförts under året på grund av att omprioriteringar blivit nödvändiga pga. mindrepersonalresurser. - Under 2016har det genomförtstvå föräldrakurseri Aktivt föräldraskap. En kurs för föräldrar medbarni åldern1 4 år och en för föräldrartill barni åldern4 12 år. - Utbildning av nya ledarehar inte genomförts underåret - Kommunensungdomsutvecklare har genomfört Träffar för tonårsföräldrartill eleveråk.7. Träffar handlar om att hantera vardagssituationeroch konflikter, samtråd för att stötta sin tonåring. 31 föräldrar deltog. 4

70 43 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Höja kunskapenom föräldrastöd Tillgängliggöra befintligt stödi kommunenför föräldrar Stödjamötesplatserför föräldrar - Genomfördföreläsning Lek, fantasioch medkänsla -viktigare än någonsin med barnläkare,docentoch författarelars H Gustafsson.45 åhörare. - Genomfördföreläsning Man blir som man umgås- om närvaroi en digital värld med samtalsterapeuten och spelberoendecoachen JonasSvensson. 60 åhörare. - Hemsidansamtfacebook-sida har uppdaterats kontinuerligt medaktuell informationsomberör föräldrar. - Nyhetsbrevet Föräldranytt har spridits via bland annatförskola,skolaoch bibliotek. - Under vårenfannsdet fem aktiva föräldranätverk,fritsla, Horred, Skephult, Torestorpsamtett arabisktalandenätverk. Under slutet av 2016var två av demaktiva; Föräldranätverketi Horred samtdet arabisktalandenätverketi Fritsla. - Öppnaförskolanhar haft ca 4750besökare under året. Inom öppnaförskolanhar följandeinsatser genomförts; EN - HLR-kurser Babyrytmik Babymassagekurser MiniföreläsningmedBVC-psykologom sömn,barn och ilska samtom gränssättning Miniföreläsningom familjerätt 5

71 43 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Sänkatröskelnför hälsofrämjande och förebyggandeinsatserför föräldraroch barn - EN Få kunskapom ungassituation, deraserfarenheteroch synpunkter - - Planeringoch organiseringför etableringav en familjecentralhar genomförts. Byggnationav nya lokaler har färdigställts. Samverkansavtal har tecknatsmellanvästra Götalandsregionen och Marks kommunkring en familjecentralsliknandeverksamhet FamiljecentrumPrisman. Hyreskontrakthar tecknatsmellan Västfastigheteroch Marks kommun. Avtal har tecknatsmellansödraälvsborgs Sjukhus,Lokal- och säkerhetsavdelningen och Marks kommunför larm, passersystem och säkerhetstjänster. En styrgruppoch en arbetsgruppför verksamhetenhar tillsatts. Ett förstateambuildningstillfälleför arbetsgruppen har genomförts Analys av enkätresultatetfrån undersökningen Lokal uppföljning av ungdomspolitikenhar färdigställts. En grundläggandeversionoch en populärversion av resultatethar trycks upp och spridits. Tre anställdaungdomarhar fördjupat sig i resultatetoch tagit fram en rapportmedförslag på förbättringsåtgärder utifrån ett ungdomsperspektiv. 6

72 43 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Skapasamsynmellan skola, socialtjänstoch kultur och fritid om tidiga insatser - Samverkansforum et Forum för barnoch unga för förebyggandearbetei kommunenöver förvaltningsgränserna har genomförtmedtema LUPP för att spridaresultatetoch få en gemensamsyn över vilka insatsersom bör prioriteras.90 tjänstepersoner och politiker deltog. - En heldaganordnadesi samarbetemed analysföretagetenkätfabrikenmedpresentation och workshops.dessutompresenterade de anställdaungdomarnasitt arbete. Under höstloveterbjödskostnadsfriaaktiviteter f ör barnoch unga. EN Ökadfysisk aktivitet och föreningsaktivitet - Hälsofrämjandeinsatseri skolan - Kunskapshöjande insatser om ANDT Minska tillgångenpå alkohol - Minska tillgångentill dopning - - RFSUhar genomförtundervisningför elever inom introduktionsklasserna för nyanlända. Ungdomsmottagningen har besökteleveri åk 8, åk 1 på gymnasietsamtnågra introduktionsklasserpå gymnasiet. Insatsermot langning/tänk om kampanjen Samarbetemedungdomsutvecklare, polis och skola för en en värdigarestudentexamen. Samtligaavgångsklasser har fått informationom alkoholreglerpå skolanoch vad som händervid olovligt drickande.ett arbetesom har till syfte att aktualiseraett återhållsamtalkoholbrukunder studentexamen. Träningsanläggningar i Mark i samverkanför en dopningsfrimiljö. 7

73 43 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Kunskapsspridningom ANDT frågor - Insatsen Alla andragör ju det somriktas till eleveri åk 1 och Släpp inte taget som riktas till föräldrarhar fortsatt under2016.insatserna bedrivsav kommunensungdomsutvecklare och för elevernatillsammansmedelevhälsopersonal. Insatsernasyftar till att ge kunskapom skadeeffekteroch konsekvensermedtidiga alkoholvanorsamtge elevernaverktyg för att stå emotgrupptryck. - CAN-undersökningenhar genomförtsav eleveri åk 9 och åk 2 på gymnasiet.antalet medverkade ungdomarvar 321 i åk 9 och 266 i åk 2. Att ungamellan16 20 år som varkenstuderareller arbetarska gesmöjlighet till aktivitetersom i förlängningenmotiverardematt gå tillbaka till studieroch utvecklaren framtida anställningsbarhet Främjaintegrationoch utveckling för nyanländabarnoch unga - En uppföljning av arbetsmodellenmakt för det kommunalaaktivitetsansvarethar genomförts. - Medarbetareska ha god kännedomom FN:s konvention om barnetsrättigheter Arbetasystematisktmedbarn och ungasdelaktighetoch inflytande - Nycirkus, sång,teateroch gitarr har genomförts vid 12 olika tillfällen på två skolor för nyanlända barni årskursf-5. Cirka 10 barn/tillfälle. Kultur- och fritidsförvaltningens barnkonventionspiloter har påbörjat en handlingsplanför implementeringav barnets rättigheter. EN - Samtligaverksamheterinom förvaltningenhar påbörjatarbetemedatt ta fram konkreta aktiviteter för att nå uppsattamål. 8

74 43 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Goda levnadsvanor vuxna Kunskapsspridningom psykisk ohälsaoch integration/mångfaldsfrågor - EN - - Öka fysisk aktivitet för vuxnaoch barn Genomfördföreläsning Möta barnpå flykt medlars H Gustafssonför professionella. Genomfördfilmvisning av Regnbågenssång där hbtq-seniorerberättarom sina liv och upplevelser.efterföljandesamtalmedrfsl Göteborgoch HBT-seniorerna Genomfördföreläsning Mångfald besvärligt eller härligt medcharlottesignahl. 70 åhöraretotalt vid ovanstående tre tillfällen. Två genomfördaföreläsningarför gymnasieelever. Hur gör en som ung om man vill förändranågoti världen? medjosephine Bladh och Integreraflera medcharbelgabro. 100 gymnasieeleverdeltog. - Hitta-ut är en orienteringssatsning i samarbete medmarks orienteringskrets.orienteringskartor har trycks upp för Kinna, Skene,Sätila,Horred, Örby och Fritsla. Dessutomanordnadesett Pokemonsläppi sambandmedhöstlovet. Folkhälsanhar bidragit ekonomisktför kostnader av licensavgiftsamtkarttryck personerregistreradepå hittat.nu/marksom tillsammansbesökt4032checkpoints. 9

75 43 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Främjaintegrationoch etablering av nyanlända - Hälsoskolaför arabisktalande kvinnor, som obligatoriskdel inom etableringen,har genomförtsunderåret.en aktiv pedagogisk verksamhetsom skall spridakunskapom hälsa. 10 deltagare. - Med följande innehåll: EN Tand-och munhälsa- hur fungerartandvårdeni Sverige? Folktandvården Sjuksköterskaom egenvårdoch infektionersamt hygiensjuksköterska info om smittskydd.närhälsan Preventivmedel,sexuelltöverförbarasjukdomaroch att bli förälderi Sverige.Barnmorskafrån Närhälsan Grundläggandenäringsläraoch kost. Dietist Aktiv hälsa;fysisk aktivitet, kondition och vikten av att röra på sig. Fysioterapeut Goda levnadsvanor äldre Kartläggapågåendearbeteoch behovav hälsofrämjandeinsatser för äldre - Hälsoskolanhar utförts i samarbetemed Arbetsförmedlingen,BREC, Hermodsoch SFI. - Ett nätverksmöteför professionellasom arbetar medeller för äldrehar genomförtsför att få en samladbild av äldreshälsai Marks kommun 10

76 43 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Inspireraäldretill ett gott liv Främjasocial gemenskap - EN - - Tillgänglighetsinsatser GenomfördSeniordagmed syfte att inspirera äldre till ett gott liv. Dagenhadeett varierat utbud medbl.a. mässamedutställarefrån kommunalaoch regionalaverksamheter, föreningar,studieförbundoch privata aktörer. Dessutomerbjödslunch, föreläsningoch underhållning.utvärderingenvisar att besökarna var mycket nöjdameddagen.260 besökare. Genomfördaaktivitetert.ex. författarbesökoch målarworkshopinom frivilligverksamhetenför äldre.cirka 12 deltagareper tillfälle. Elever ifrån omsorgsprogrammet har varit delaktiga. 9 organisationerhar beviljatsbidragupp till 7000 kr för integrationsinsatser. Främjafysisk och socialaktivitet bland icke-föreningsaktiva - Kunskapsspridning - Utbildningar och informationtill olika personalgrupper har pågåttlöpandeunderåret. - Utställning av ett tillgänglighetsanpassat dockskåppå Kinna bibliotek medsyfte att öka medvetenhetom tillgänglighethosbarn.50 dokumenterade barn. - En tillgänglighetsdaghar genomförtsmedfokus på att öka kunskapoch medvetenhetom funktionshinderfrågor blandtjänstemän, politiker och allmänheten.cirka 175 deltagare. 11

77 43 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 EN - Utbildning för tjänstemänoch politiker i rättigheterför personermed funktionsnedsättning. 70 deltagare. Inventeringarav fysisk tillgänglighet - Organiseringav arbetemed Tillgänglighetsdatabasen och prioritering av anläggningar.under året har 36 prioriterade anläggningarinventerats,medfokuspå kommunensmestoffentligaoch välbesökta platser.36 inventerade anläggningar. Utvecklaen strategiför tillgänglighetsarbetet - Utvecklakommunala funktionshinderrådet - Tjänstensomtillgänglighetssamordnare gick ner till halvtid från juni 2016.I sambandmeddet har mycket fokus lagtspå metoderför hur tillgänglighetsarbetetkan bedrivasi kommunen efter neddragningav tjänst. Arbetemedatt sprida kunskapom rådet bland kommunenstjänstemän.arbetsgrupperinom rådet har settsöver och utvecklats.rådethar bjudits in till utbildning enligt nytt reglemente och varit delaktigti framtagandeav föreläsare/ämne. 12

78 44 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Svenljunga kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Svenljunga kommun : Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Svenljunga kommun 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Lars Paulsson Telefon: E-post: lars.paulsson@vgregion.se Till södra hälso- och sjukvårdsnämnden Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Svenljunga kommun Förslag till beslut 1. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden antecknar informationen. Sammanfattning av ärendet Södra hälso- och sjukvårdsnämnden samverkar med Svenljunga kommun för att förbättra befolkningens hälsa. Samverkan regleras via avtal och följs årligen upp via en verksamhetsberättelse. Svenljunga kommuns övergripande mål för folkhälsa är att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen med inriktning på barn och ungdomar upp till 24 år samt äldre över 65 år. Prioriterade områden var barn och unga, äldre samt personer med psykisk ohälsa. Exempel på insatser: Folkhälsorådet har delat ut bidrag till föreningar för folkhälsoprojekt inom främst målområdet fysisk aktivitet. Utöver detta har flera projekt genomförts inom kommunens förvaltningar gällande förbättrade kostvanor, ökad fysisk aktivitet, minskad tobaksanvändning och ökad integration. Förebyggande insatser för barn och unga har bestått av fortsatt bidrag till elevcoach och fältsekreterare, bidrag till sommaröppet på fritidsgården samt integrationssatsning/feriearbeten för ungdomar under sommaren. Vidare har en demokratisatsning genomförts där barnen på kommunens skolor fick rösta om vad som skulle göras med kr. De genomförda insatserna stämmer överens med verksamhetsplanen. Svenljunga kommun har i sitt folkhälsoarbetet under 2016 fullt ut nyttjat de medel som södra hälso- och sjukvårdsnämnden tillskjutit kommunen. Koncernkontoret Tomas Anderson Ansvarig tjänsteman Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.sodra@vgregion.se

79 44 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Svenljunga kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Svenljunga kommun : Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Svenljunga kommun 2 (2) Bilaga Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Svenljunga kommun. Besluten skickas till Svenljunga kommun, folkhälsostrateg Elin Björsell, elin.bjorsell@svenljunga.se Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.sodra@vgregion.se

80 44 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Svenljunga kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Svenljunga kommun : verksamhetsberättelse Svenljunga kommun Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet 2016 Mellan Södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Svenljunga kommun 1

81 44 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Svenljunga kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Svenljunga kommun : verksamhetsberättelse Svenljunga kommun Bakgrund Verksamhetsberättelsen innehåller en uppföljning av de insatser som finansierats av folkhälsomedel i enlighet med avtal om gemensamma folkhälsoinsatser som tecknats mellan Södra Hälso- och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Svenljunga kommun. Folkhälsoarbetet enligt detta avtal ska omfatta systematiska och målinriktade insatser för att förbättra befolkningens hälsa. Arbetet ska omfatta både hälsofrämjande och förebyggande insatser. Folkhälsoarbetet ska bygga på de specifika förutsättningar som finns i Kommunen och utgå från befolkningens behov. Kommunen och HSN ska tillsammans arbeta aktivt med att utveckla det lokala folkhälsoarbetet i samverkan med varandra och tillsammans med andra aktörer. Prioriterade områden Barn och ungdomar ges förutsättningar för psykisk hälsa och välbefinnande. Barn och ungdomar ges förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor. Äldre ges förutsättningar för ett gott och hälsosamt åldrande. Personer med psykisk ohälsa. Folkhälsorådets övergripande mål Att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen med inriktning på barn och ungdomar upp till 24 år samt äldre över 65 år. Strategier för folkhälsoarbetet i Svenljunga kommun: Att arbeta territoriellt och sektorsövergripande Att i första hand arbeta utifrån ett hälsofrämjande perspektiv med utgångspunkt från lika förutsättningar och behov. Att gemensamt bevaka och lyfta fram folkhälsoaspekten i olika forum och prioriteringar för att öka medvetenheten och samverkan kring det gemensamma folkhälsoansvaret. 2

82 44 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Svenljunga kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Svenljunga kommun : verksamhetsberättelse Svenljunga kommun Fokusområden Målområde: Målsättning: Resultat: Analys: Delaktighet och inflytande (målområde 1) Ökat nöjd-inflytandeindex från 29 (2013) till 40 i medborgarundersökningen. Resultat 2015: En ökning till 35 Resultatet från 2015 är det senaste vi har. Positivt att index har ökat, men 35 är fortfarande en underkänd nivå. Förbättringsarbetet bör inrikta sig på faktorerna påverkan och förtroende. Betygsindex kan variera mellan 0 och 100. Betygsindex under 40 klassas som inte godkänt. Brottsförebyggande och trygghetsskapande (målområde 2) Ökad upplevd trygghet i trygghetsmätningen från 38 % till 40 % (oro för att utsättas för brott). Resultat 2014: En minskning till 32 %. Resultatet från 2014 är det senaste vi har. Frågorna har gjorts om och är inte direkt jämförbara med mätningen från (Frågan 2014 var oro över brottslighet ). Minskad droganvändning och utvecklat föräldrastöd. (målområde 3 och 11) Mål: Andelen alkoholfria ungdomar i åk 9 ökar från 46 % (CAN 2013). Resultat 2016: 57 % alkoholfria. Mål: Andelen rökfria ungdomar i åk 9 ökar från 79 % (CAN 2013). Resultat 2016: 80 % rökfria i åk 9. Andelen barn och ungdomar med normalvikt ökar i jämförelse med 2015: Resultat 2016: Åk 4: 73 % Åk 8: 85 % (enligt Elevhälsan) Åk 4: 70 % Åk 8: 81 % Alkoholkonsumtionen bland unga har minskat stadigt de senaste åren. Enligt CAN 2016 har Svenljunga en större andel alkoholfria ungdomar jämfört med genomsnittet i Västra Götaland. I Västra Götaland ses en nedåtgående trend gällande andelen ungdomar som röker och denna trend ses även bland ungdomarna i Svenljunga. Andelen barn och unga med normalvikt har minskat något i båda årskurserna. Siffrorna bygger på ett litet elevunderlag det kan bero på variationer mellan årskullarna. Kost och fysisk aktivitet (målområde 9,10) 3

83 44 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Svenljunga kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Svenljunga kommun : verksamhetsberättelse Svenljunga kommun Genomförda folkhälsoinsatser Ett flertal folkhälsoinsatser har genomförts inom de prioriterade områdena. Folkhälsorådet har exempelvis delat ut bidrag till 7 föreningar för folkhälsoprojekt inom främst målområdet fysisk aktivitet. Utöver detta har flera projekt genomförts inom kommunens förvaltningar gällande förbättrade kostvanor, ökad fysisk aktivitet, minskad tobaksanvändning och ökad integration. Fyra allmänna föreläsningar har arrangerats inom föreläsningsserien Tema Livsviktigt med totalt 120 deltagare. Förebyggande insatser för barn och unga har bestått av fortsatt bidrag till elevcoach och fältsekreterare, bidrag till sommaröppet på fritidsgården samt integrationssatsning/feriearbeten för ungdomar under sommaren. Vidare har en demokratisatsning genomförts där barnen på kommunens skolor fick rösta om vad som skulle göras med kr. Se tabellen på sidorna 6-10 för noggrann beskrivning av de genomförda insatserna. 4

84 44 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Svenljunga kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Svenljunga kommun : verksamhetsberättelse Svenljunga kommun Årsredovisning av gemensam folkhälsobudget Intäkter baseras på avtal om folkhälsoinsatser med totalt 24 kr per invånare, enligt 50/50 principen. Samt avtal om folkhälsosamordning med (HSN) kr + (kommun) kr. Intäkter HSN Intäkter Kommunen Intäkter annan finansiär Totalt kr kr 0 kr kr Insatsområden Utfall Övergripande strategiskt arbete totalt kr Delaktighet och inflytande totalt kr Varav allsång * kr Brottsförebyggande och trygghetsskapande totalt Varav elevcoach och fältsekreterare* kr kr Minskad droganvändning och utvecklat föräldrastöd totalt kr Varav minskad droganvändning kr Varav föräldrastöd kr Kost och fysisk aktivitet totalt kr Totalt kr Återstår av HSN-pengar 0 kr Återstår av kommunens pengar kr +/ kr Summa kostnader + överskott *Finansieras av den överskjutande kommunala insatsen kr Folkhälsosamordnare Tjänst folkhälsosamordnare HSN Kommun Totalt Kommentar gällande överskott i budgeten Kommunens överskott överförs till 2017 och används till att anlägga ett utegym i centrala Svenljunga. 5

85 44 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Svenljunga kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Svenljunga kommun : verksamhetsberättelse Svenljunga kommun Genomförda folkhälsoinsatser Målområde Vad? Resultat Övergripande strategiskt arbete Stimulera insatser via sökbara stimulansmedel 7 inkomna ansökningar från föreningar/organisationer varav samtliga beviljades. 6 av ansökningarna handlade om insatser för ökad fysisk aktivitet och en handlade om bevarad nykterhet. Två utbildningstillfällen i våldsbejakande extremism tillsammans med polisen. Totalt 170 deltagare. Målområde 1: Delaktighet och inflytande Arrangera minst en fortbildning för tjänstemän och politiker i folkhälsofrågor Arrangera minst två föreläsningar i samverkan med andra organisationer som riktar sig till allmänheten Utveckla kommunens medborgardialog Stötta föreningslivet Utveckla ungdomsdelaktigheten 4 Föreläsningar anordnades inom gruppen tema Livsviktigt. Föreläsningarna berörde områdena minnesträning, kost, syrienkonflikten samt utanförskap. Totalt 120 deltagare. Positivt att samarbeta med studieförbund, Närhälsan, biblioteket och Svenska kyrkan för att nå ut och samla resurser till föreläsare. Samarbetet fortsätter år Det systematiska medborgarrdialogarbetet har implementerats i ytterligare två förvaltningar i ett omfattande arbete med skoldialoger om skolans framtida organisation i Svenljunga. Både elever, före detta elever, föräldrar, personal och ledningsgrupper har involverats i dialogerna. Arbetet fortsätter Gemensam föreningsträff med SISU, turism- och landsbygdsutvecklare, samt fritidsenheten var planerad till Tillfället ställdes in på grund av för lågt deltagarintresse. Demokratisatsning genomförd våren Barn och unga i kommunens skolor fick rösta om vad som skulle göras med kronor. Satsningen syftade till att ge ökade kunskaper om den demokratiska processen, samt att öka ungas känsla av delaktighet och inflytande. 6 av 10 skolor deltog. Pengarna gick till inköp av idrottsmaterial, förbättra en fotbollsplan, badresor mm. Demokratisatsningen kommer att genomföras även

86 44 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Svenljunga kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Svenljunga kommun : verksamhetsberättelse Svenljunga kommun Stöttat kulturskolan i ett integrationsprojekt. Under vårterminen gick 25 elever i åk 1-6 på drama/danslektioner varje vecka. Syftet med lektionerna var att förmedla det svenska språket med hjälp av drama och rörelseövningar. Lektionerna var ett bra komplement till den ordinarie teoretiska verksamheten. Stöttat lärcentrum i en integrationsinsats. Studiebesök arrangerades med syftet att introducera till det svenska samhället och motverka socialt och kulturellt utanförskap. Totalt 12 deltagare. Satsningen fortsätter Bidrag till gruppverksamhet för unga inom LSS. 6 samtalsträffar med fika och aktiviteter i syfte att stötta unga att knyta kontakter och dela erfarenheter med varandra. 5 deltagare. Stöd till barn- och utbildningsförvaltningen för att komma igång med ett språkotek. Språkoteket ska vara till för barn som behöver stöd i sin språkutveckling. Verksamheten planeras starta i januari Hälsoskola med 6 träffar för att introducera nyanlända till den svenska hälso- och sjukvården. 12 deltagare på våren och 10 på hösten. Målområde 2: Brottsförebyggande och trygghetsskapande Stimulera till positiva mötesplatser Stöttat allsångsarrangemanget. Allsången genomfördes under fyra tillfällen i sommar med i genomsnitt 1100 besökare per kväll. Julallsången i december drog 200 besökare. Folkhälsorådet kommer att stötta allsången Medverka till att ungdomar erbjuds aktiviteter under skolloven Bidrag till sommaröppet på fritidsgården. Totalt 104 unika besökare under sommaren. Bidrag till kulturskolan för anordnande av låtskrivarworkshops på sportlovet. Syftet var bland annat att erbjuda ungdomar något mer än sportaktiviteter under lovet. Integrationssatsning under sommaren. Feriearbeten för 50 ungdomar i åldrarna år. Syftet var att erbjuda ungdomar sysselsättning över sommaren samt att ge ungdomar från olika länder möjligheten att lära känna varandra. 104 ungdomar ansökte om en plats. Hög närvaro hela sommaren. Mycket bra betyg i utvärderingen. Återträff med ungdomarna på fritidsgården i december. En kväll med lekar och mat för att främja fortsatt 7

87 44 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Svenljunga kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Svenljunga kommun : verksamhetsberättelse Svenljunga kommun integration. Drygt 30 deltog. Behålla och stimulera befintliga grannsamverkansgrupper Bidrag till kulturskolan för projektet sommarmusik i Kind. 6 ungdomar från Svenljunga och Tranemo fick arbeta tillsammans i ett musikprojekt under sommaren. Uppträdanden på samtliga äldreboenden och förskolor samt på sommarallsången och hembygdsparken. Totalt 1800 åhörare. Uppstartsmöte med grannsamverkan Totalt 12 deltagare, 4 befintliga grupper och 2 som var intresserade av att starta. Uppstartsmöte för ny grannsamverkansgrupp i Holsljunga i maj. 20 deltagare. Förebygga ungdomsproblem Öka den upplevda tryggheten Målområde 3,11: Minskad droganvändning och utvecklat föräldrastöd Ungdomar under 18 år ska vara drogfria Årlig grannsamverkansträff anordnad tillsammans med Tranemo kommun och polisen Av Svenljungas 18 grannsamverkansgrupper var det 12 som kom på träffen. Totalt 50 deltagare. Fortsatt satsning på elevcoach och fältsekreterare. Ett reviderat samverkansavtal mellan kommun och polis signerades Kommunen och polisen har under 2016 arbetat fram ett medborgarlöfte gällande ökad trafiksäkerhet som avser Deltagit i Länsstyrelsens antilangningskampanj. Spridit affischer och information på hemsidan. Uppmärksammat riskerna i samband med skolavslutningar/skollov. Stöttat drogfri skolavslutning för niorna. 94 av 137 elever (69 %) deltog Avslutningen inträffade samtidigt som ramadan vilket var en av anledningarna till att färre elever än vanligt deltog. Folkhälsorådet kommer att stötta arrangemanget även Kommunens livsmedelsinspektör har tillsammans med polisen genomfört kontroller av samtliga verksamheter som säljer alkohol och tobak i Svenljunga. Effektutbildning för föräldrar under föräldramöten i åk

88 44 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Svenljunga kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Svenljunga kommun : verksamhetsberättelse Svenljunga kommun Arrangera föräldraföreläsning. En drogförebyggande föreläsning anordnades under hösten tillsammans med polisen. Resultatet av den senaste drogvaneundersökningen (CAN 2016) presenterades. 10 deltagare. Effektivt och samordnat föräldrastödsarbete Stimulera till rökfria klasser via projektet Moga elever mot tobak. 338 av 382 elever skrev kontrakt om att inte använda tobak. En klass med 30 elever deltog inte i projektet, 4 skrev inte på kontraktet eftersom de använder tobak. 335 av 338 fullföljde kontraktet (99 %). Projektet fortsätter 2017 Deltog på Länsstyrelsens workshop om utvecklat föräldrastöd för tonårsföräldrar Bidrag till barn- och utbildningsförvaltningen för att utbilda samtliga pedagoger i Navet-metodiken. En utvärdering som folkhälsan gjorde i samarbete med högskolan i Borås 2015 visade att föräldrars upplevelse av föräldramöten var mer positiv när navetmetodiken hade använts jämfört med när den inte hade använts. Cope 3-12 år genomfördes under våren. 9 deltagare, goda resultat i utvärderingen. Föräldrastödskurs för tonårsföräldrar genomfördes under hösten, 5 träffar. Cirka 5 deltagare. Medarrangör i Prep, friskvård för parrelationen, tillsammans med Tranemo kommun. En kurs med 4 par genomfördes under våren Prep-utbildning genomförd våren par började, 3 par fullföljde. Goda resultat i utvärderingen. Utveckla webbplatsen föräldraforum. Vi hade 4865 unika besök på sidan 2016 vilken är en ökning från föregående år då vi hade 3890 unika besök. Siffran avser huvudsidan samt underliggande sidor på föräldraforum. Två föreläsningar genomfördes i samarbete med Friends, schysst på nätet. Personalutbildning för personal i åk 4-9. Elevföreställning där 500 elever i åk 4-9 deltog. Föräldraföreläsning där ca 30 föräldrar deltog. Arbetet syftar till att förebygga kränkningar på nätet. Arbetet fortsätter under Bidrag till projektet Mansgrupp på psykosociala teamet. En mindre grupp män har träffats regelbundet för att diskutera normer, attityder och känslor mm. Goda betyg i utvärderingen. Projektet fortsätter Målområde 9, 10: Kost och fysisk aktivitet Främja cykling på kortare sträckor Sju kommuncyklar finns placerade i kommunens olika verksamheter för att uppmuntra till cykling vid kortare förflyttning mellan verksamheterna. Vid uppföljning kring användande uppger majoriteten att cyklarna används ibland eller dagligen. 9

89 44 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Svenljunga kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Svenljunga kommun : verksamhetsberättelse Svenljunga kommun Minska övervikt och fetma Flera projekt har genomförts tillsammans med olika skolor/förskolor. Exempelvis dansdagarna på Mogaskolan och vårspring för förskolorna i centralorten. Stöttat Lärcentrum i ett hälsoprojekt för elever på skolan. 30 gemensamma frukostar med genomgång av näringslära och kostens betydelse. Under dessa dagar har elever uttryck mindre sockerbehov och i högre utsträckning kunnat fokusera på undervisningen. 5-8 elever deltog vid varje frukosttillfälle. Projektet fortsätter Anordnande av hälsofrukostar för 25 deltagare från Vintagebutiken. Deltagarna har planerat och handlat maten tillsammans, fokus på hälsosamma val i matbutiken samt införande av goda vanor och träning på sociala sammanhang. Projektet fortsätter Bidrag till Spa och träningsinformation för vuxna inom LSS. 16 deltagare introducerades till olika vattenaktiviteter och till gymmet en dag då simhallen var stängd för övriga besökare. Syftet var att väcka intresset för träning under trygga förhållanden. Folkhälsoutvecklare föreläste om friskvård för SPF Kindaholm Cirka 15 deltagare 10

90 45 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Tranemo kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Tranemo kommun : Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Tranemo kommun 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Lars Paulsson Telefon: E-post: lars.paulsson@vgregion.se Till Södra hälso- och sjukvårdsnämnden Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Tranemo kommun Förslag till beslut 1. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden antecknar informationen. Sammanfattning av ärendet Södra hälso- och sjukvårdsnämnden samverkar med Tranemo kommun för att förbättra befolkningens hälsa. Samverkan regleras via avtal och följs årligen upp via en verksamhetsberättelse. Tranemo kommuns övergripande mål för folkhälsoarbete är att bevara den hälsa som finns och samtidigt arbeta förebyggande för att förhindra att ohälsa uppkommer. De prioriterade grupperna var barn och ungdomar, äldre samt personer med psykisk ohälsa. Kommunens prioriterade områden var delaktighet och inflytande i samhället, barn och ungas uppväxtvillkor samt tobak, alkohol, droger, dopning och spel (ANTDS). Exempel på insatser: Delaktighet och inflytande: samtal över en lunch mellan politiker och elever, sommaraktiviteter med blandade ungdomsgrupper för att främja integration, äldremässa samt matlagningskurs för äldre ensamstående män. Barn och ungas uppväxtvillkor genomförde kommunen insatser som föräldrastödskurser, tjej- och killgrupper, stödgrupp för barn och unga som växer upp i missbruk eller psykisk ohälsa, cirkusskola och samlevnadsdagar för ungdomar. ANTDS: Kommunen deltog i Länsstyrelsens anti-lagningskampanjer, marknadsförde föräldrastöd, ordnade föreläsningar, arbetade för drogfri skolavslutning samt nattvandrade i samverkan med föreningslivet. De genomförda insatserna stämmer i huvudsak överens med verksamhetsplanen. Tranemo har i sitt folkhälsoarbete under 2016 fullt ut nyttjat de medel som södra hälso- och sjukvårdsnämnden tillskjutit kommunen. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.sodra@vgregion.se

91 45 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Tranemo kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Tranemo kommun : Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Tranemo kommun Datum Diarienummer HSNS Koncernkontoret Tomas Andersson Ansvarig tjänsteman Bilaga Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Tranemo kommun. Besluten skickas till Tranemo kommun, folkhälsostrateg Karin Eliasson, karin.eliasson@tranemo.se 2 (2)

92 45 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Tranemo kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Tranemo kommun : Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet pdf Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet 2015 Mellan Södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Tranemo kommun 1

93 45 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Tranemo kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Tranemo kommun : Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet pdf Bakgrund Verksamhetsberättelsen innehåller en uppföljning av de insatser som finansierats av folkhälsomedel i enlighet med avtal om gemensamma folkhälsoinsatser som tecknats mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Tranemo kommun. Folkhälsoarbetet enligt detta avtal ska omfatta systematiska och målinriktade insatser för att förbättra befolkningens hälsa. Arbetet ska omfatta både hälsofrämjande och förebyggande insatser. Folkhälsoarbetet ska bygga på de specifika förutsättningar som finns i kommunen och utgå från befolkningens behov. Kommunen och HSN ska tillsammans arbeta aktivt med att utveckla det lokala folkhälsoarbetet i samverkan med varandra och tillsammans med andra aktörer. Tranemo kommuns övergripande mål med folkhälsoarbetet är att bevara den hälsa som finns, att lyfta fram den och samtidigt arbeta förebyggande för att förhindra att ohälsa uppkommer. I Tranemo kommuns folkhälsoarbete kommer således hälsa definieras som: Den grad i vilken individer eller grupper är kapabla att, å ena sidan, förverkliga sina mål och tillfredsställa sina behov och, å andra sidan, förändra eller hantera sin omgivning. Prioriterade grupper i befolkningen Barn och ungdomar ges förutsättningar för psykisk hälsa och välbefinnande. Barn och ungdomar ges förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor. Äldre ges förutsättningar för ett gott och hälsosamt åldrande. Personer med psykisk ohälsa. Tranemo kommuns prioriterade områden Målområde 1. Delaktighet och inflytande i samhället. Målområde 3. Barn och ungas uppväxtvillkor. Målområde 11. Tobak, alkohol, droger, dopning och spel. Genomförda folkhälsoinsatser 2015 Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället Under året har arbetet med politikerluncher fortsatt. Politikerluncher innebär att politiker i Tranemo kommun äter sin lunch på högstadiet eller gymnasiet i Tranemo vid utvalda tillfällen. På det här sättet skapas en värdefull dialog mellan ungdomar och beslutsfattare. Under 2015 har ett arbete inletts med föreningscertifikat i ett projekt som kallas utmärkt förening. Det är Tranemo kommun tillsammans med SISU (idrottsutbildarna) som står för projektet. Syftet med projektet är att skapa en trygg och hälsofrämjande miljö med extra fokus på följande områden: Ledarutveckling Jämställdhet och mångfald 1

94 45 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Tranemo kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Tranemo kommun : Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet pdf Demokrati och delaktighet Mobbing, våld och kränkningar Alkohol, narkotika, dopning och tobak Det långsiktiga målet är att 20 föreningar som har barn och ungdomsverksamhet i Tranemo kommun på sikt ska certifieras. Projektet är tvåårigt och i dagsläget är det ca tio föreningar som påbörjat eller avslutat certifiering. I oktober månad 2015 anordnades en stor seniormässa där temat var ett hälsofrämjande åldrande. Mässan vände sig till alla men framförallt till pensionärer och daglediga. Mässan hölls i Nittorp och hade drygt 30 utställare. Antalet besökare räknades till ca 750 personer vilket var mer än kalkylerat. Av olika anledningar har det planerade arbetet med att förbättra äldres och funktionsnedsattas matvanor inte genomförts som planerat. En stor anledning till det är att personalomsättningen på berörda områden varit stor under Däremot fanns det under seniormässan som arrangerades ett antal utställare med inriktning på kost och seniorer. Målområde 3 Barn och ungas uppväxtvillkor Under 2014 och början av 2015 planerades, tillsammans med Södra Hälso- och sjukvårdsnämnden och övriga sjuhäradskommuner, ett strategiskt och långsiktigt arbete med ungas psykiska hälsa. I takt med omorganisationen inom regionen och en viss otydlighet gällande budget kom representanter från regionen och kommunerna under året överens om att inte fortsätta arbetet. Vidare diskussioner förs kring huruvida ett gemensamt arbete kan/ska ske i framtiden. Två föräldrastödskurser har under 2015 hållits, både två riktade till tonårsföräldrar. Under hösten var en cope-barn kurs planerad, men på grund av brist på utbildare fick utbildningen ställas in. Under året har folkhälsan bidragit till ett samarbete mellan Tranemo kommun och Tranemo IF där ensamkommande barn regelbundet fått möjlighet att träna och spela fotboll med en tränare. Folkhälsan anordnade under hösten, tillsammans med sociala stödteamet två föreläsningar på temat psykisk ohälsa. Den första föreläsningen riktade sig till personal som arbetar och möter personer med psykisk ohälsa. Den andra föreläsningen på temat riktade sig till allmänheten. Föräldraforums arbetsgrupp sammanträdde vid fyra tillfällen under Gruppen består av representanter från olika verksamheter inom kommunen, kyrkor, MVC, BVC, m.fl. Under dessa möten diskuteras vad som sker inom de olika verksamheterna gällande föräldrar och föräldrastöd. 2

95 45 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Tranemo kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Tranemo kommun : Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet pdf Folkhälsan har varit med i arbetet kring tjejgrupper för funktionshindrade på fritidsgården i Tranemo. Arbetet med Mio, som är en stödgrupp för barn som växer upp i familjer med missbruk eller psykisk ohälsa, fortskrider. Nya grupper har startats under både våren och hösten Samlevnadsdagar har under 2015 hållits för både elever i årskurs sex och nio. Under dagarna har olika funktioner deltagit, såsom ungdomsmottagningen, sociala stödteamet, fritidsledare och kuratorer. Eleverna delades vid både tillfällena in i grupper och roterade på olika stationer som handlade om bland annat HBTQ (homo, bi, trans, queer), mobbing och kränkningar, värderingsövningar, självkänsla mm. Under våren 2015 anordnade folkhälsan tillsammans med högstadiet i Tranemo en föreläsning för årskurs sju och åtta om god kosthållning, specifikt inriktat mot socker. Föreläsningen var ett startskott för högstadiet gällande borttagning av all läsk och godis som tidigare funnits att köpa i skolans kafeteria. Föreläsningen var uppskattad av både elever och skolpersonal. Målområde 11 Alkohol, narkotika, dopning och spel EU-projektet Power To Resist avslutades under hösten Under våren 2015 besökte representanter från den lokala arbetsgruppen i Tranemo Ceuti i Spanien och Manchester i England. Under workshopen i Spanien låg fokus på att ta fram ett gemensamt budskap och sammanfatta projektet. På träffen i Manchester diskuterades om utveckling och därmed om en fortsättning av projektet är av intresse för de partners som finns med idag. Ett utkast på ett vidareprojekt kommer skrivas av Spaniens representanter och presenteras under första halvan av I början av 2015 anordnades en föreläsning om dopning och androgena preparat. Föreläsningen riktade sig till både högstadieelever och gymnasieelever under dagen. På kvällen var sedan föreläsningen öppen för alla. Arbetet med ren träning, som skulle ske tillsammans med Svenljunga och Ulricehamns kommuner, har skjutits fram på obestämd framtid. Anledningen är att både Tranemo och Svenljunga har svårt att få till bra rutiner kring provtagning. Intresset från gymmen i kommunen är generellt ganska svagt vilket också är en faktor i arbetet. Kommunen har deltagit i Länsstyrelsens anti-langningskampanjer, bland annat i samband med skolavslutningar och valborg. Under hösten var folkhälsan tillsammans med fritidsfunktionen en del av sommarfinalen i Tranemo. Under dagen låg fokus på att marknadsföra utomhusgymmet samt belysa frågor om alkohol i trafiken. Under våren 2015 anordnade folkhälsan en föreläsning om alkohol i äldreomsorgen för personal inom omsorgssektionen. Föreläsningen hölls i två omgångar och var mycket uppskattad av deltagarna. 3

96 45 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Tranemo kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Tranemo kommun : Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet pdf Folkhälsan medverkade på årskurs 9:s drogfria skolavslutning som i år hölls i Grimsås. En lyckad kväll med nästan 100 deltagare. Arbetet med rökfri skolgång är pågående. Folkhälsan är representerad i en grupp tillsammans med rektorer från både gymnasiet och högstadiet. Nästa steg i arbetet är ett inrätta ett rutindokument kring ANDT för högstadiet. I samband med det här arbetet kommer ett långsiktigt preventionsprogram att införas på högstadiet. På gymnasiet har folkhälsan bidragit under ANDT-undervisningen. Övrigt folkhälsoarbete Brottsförebyggande arbete Brottsförebyggande rådet har sammanträtt under fyra tillfällen Trygghetsmätningen som släpptes under 2015 har legat till grund för revideringen av samverkansöverenskommelsen mellan Tranemo kommun och polisen, som kommer att stå klar under Brottsförebyggande rådet har bjudit in till en stor grannsamverkansträff under Träffen anordnades tillsammans med grannsamverkansgrupper i Svenljunga kommun. Under kvällen fick vi besök av olika enheter inom polisen som pratade om deras omorganisation samt vad de nytillsatta kommunpoliserna kommer att ha som främsta uppgift. Vi fick också en föreläsning om framgångsrikt grannsamverkansarbete av studiefrämjandet. Grannsamverkansträffen var uppskattad av deltagarna som räknades till drygt 50 personer. I slutet av augusti genomfördes en SamFu-dag (samverkan för förebyggande av ungdomsbrottslighet) för årskurs sju på högstadiet i Tranemo. Dagen syftade till att på olika sätt belysa brottslighet och dess konsekvenser och skadeverkningar. Under dagen medverkade ett antal aktörer, som exempelvis polisen, räddningstjänsten och ICA Kvantum i Tranemo. Både elever och aktörerna uppfattade dagen som givande. Två trygghetsvandringar genomfördes Under våren hölls vandringen i Grimsås och under hösten i Dalstorp. Vandringarna gav en bra bild för brottsförebyggande rådet gällande platser och områden som av de boende på området uppfattades som otrygga. Frivilliga insatser folkhälsobidrag Under 2015 erhölls tre ansökningar om folkhälsobidrag för hälsofrämjande projekt. Dessa var gällande mötesplatser för HBTQ-personer (homo, bi, trans, queer), ekologisk odling för hållbar och hälsosam kosthållning samt en ansökan från ledighetskommittén om aktiviteter för daglediga. Två av dessa ansökningar beviljades, vilka var HBTQ- och odlingsprojektet. Anledningen till att ansökan om aktiviteter för äldre inte beviljades var att de tidigare år kommit in med samma ansökan, vilket inte godkänns i ansökningskriterierna. Tema Livsviktigt 4

97 45 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Tranemo kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Tranemo kommun : Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet pdf Under 2015 startades på nytt tema livsviktigt upp. Tema Livsviktigt är en föreläsningsserie på hälsofrämjande teman som riktar sig till alla som är intresserade. Under året har tre föreläsningar arrangerats tillsammans med närhälsan i Tranemo, studieförbundet vuxenskolan och biblioteket i Tranemo. Den första föreläsningen hölls av Madeleine Rybeck som föreläste om personlig utveckling kopplat till fysisk aktivitet. Den andra föreläsningen hölls av Thomas Vangelos som pratade om sockerberoende och de sockerfällor som finns i maten idag. Den tredje och sista föreläsningen hölls av Petra Krantz Lindgren som pratade om barns självkänsla kopplat till vuxnas ledarskap. Övrigt folkhälsoarbete som inte finns upptaget i verksamhetsplanen Folkhälsosamordnaren i Tranemo kommun sitter som representant för Sjuhärad i RUFF (regional utveckling för folkhälsa). Folkhälsosamordnaren är med i Länsstyrelsens drogförebyggarnätverk där träffar sker fyra till sex gånger om året. Folkhälsosamordnarnas nätverk i Södra Älvsborg där sjuhäradskommunerna träffas fyra gånger om året. Kontinuerliga träffar med hälsopedagoger på närhälsan. Folkhälsosamordnaren sitter representerad i både arbetsgrupp och ledningsgrupp inom närvårdssamverkan och delger folkhälsoperspektivet inom berörda frågor. Andra grupperingar (lokala som inte är initierade av folkhälsosamordnaren) där folkhälsan är representerad: - Ungdomskommittén Ungdomsgruppen Regelbundna träffar med studieförbund 5

98 45 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Tranemo kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Tranemo kommun : Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet pdf Gemensam folkhälsobudget för verksamhetsår 2015 Intäkter baseras på avtal om folkhälsoinsatser med totalt 24 kr per invånare, samt avtal om folkhälsosamordning med (HSN) kr + (Tranemo kommun) kr. Enligt 50/50 principen. Intäkter HSN kr Intäkter Kommunen kr Intäkter annan finansiär 0 kr Totalt kr Insatsområden Utfall Delaktighet och inflytande i samhället totalt kr Ungdomsinflytande kr Integration och jämlikhet kr Äldres hälsa kr Barn och ungas uppväxtvillkor totalt kr Barn och ungas psykiska hälsa kr Föräldrastöd kr Alkohol, narkotika, dopning, tobak totalt kr Dopningsfria gym kr EU-projektet Power to resist kr Ungas hälsa kr Övrigt totalt kr Livsviktigt kr Frivilliga insatser för att främja hälsa kr Brottsförebyggande rådet kr Totalt kr Återstår av HSN pengar 0 kr Återstår av kommunens pengar kr Folkhälsosamordnare Tjänst folkhälsosamordnare HSN Kommun Totalt

99 45 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Tranemo kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Tranemo kommun : Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet pdf Genomförda folkhälsoinsatser Målområde Vad? Insatser/uppföljning Delaktighet och inflytande i samhället. Ungdomsinflytande Under året har regelbundna politikerluncher arrangerats på högstadiet och gymnasiet. En sammanställning över ungdomars inflytande gjordes under Sammanställningen visade i stora drag att den upplevda möjligheten att vara delaktig samt kunskapen om hur man kan påverka har ökat i takt med att politikerluncherna infördes. Om resultatet helt och hållet kan tillskrivas medborgarprojektet är omöjligt att svara på, men mycket talar för att det kan ligga till grund för en del av ökningen. Arbetet med politikerluncher kommer att fortsätta under Integration Arbetet med att certifiera föreningar som lyfter fokus på frågor gällande jämställdhet och mångfald, demokrati och delaktighet, mobbing och ANDT-frågor har i dagsläget 10 föreningar som är certifierade eller har påbörjat certifiering. Vår förhoppning är att antalet stiger ytterligare under Äldres hälsa Seniormässan som hölls under hösten 2015 lockade många besökare. Möjligheten att räkna besökarna tog slut vid 500 då våra utdelade lotter var slut. Uppskattningsvis kom ca 750 personer under dagen. På föreläsningen som hölls kom ca 150 personer. Att seniorer i och runt kommunen fick möjlighet att upptäcka aktiviteter, nya sätt att tänka kring kost samt tips på redskap och fysisk aktivitet på äldre dagar ökar förutsättningarna för bättre hälsa. Föräldrastöd Under 2015 har två föräldrastödsutbildningar hållits. Antalet deltagare har uppgått till ca 10 stycken varje gång. Utvärderingarna från föräldrastödsutbildningarna visar ett positivt resultat där deltagarna varit nöjda med träffarna och fått mycket stöd av varandra. Föreläsningen om psykisk hälsa som anordnades vid två tillfällen (en för personal inom området och en för allmänheten), hade sammanlagt ungefär 200 åhörare. Den respons som kommer efter föreläsningarna har mestadels varit positiv. 3. Barn och ungas uppväxtvillkor Psykisk hälsa Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Föreläsningar Föreläsning om dopning och andra droger för gymnasiet och högstadiet. Båda tillfällena var de allra flesta eleverna på plats. Föreläsning om alkohol i äldreomsorgen där antalet åhörare räknades till runt 100 stycken. 7

100 45 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Tranemo kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Tranemo kommun : Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet pdf Ungas hälsa Övrigt EU-projektet Power To Resist Drogfri skolavslutning för årskurs 9 med ca 100 deltagare. Samlevnads och värderingsdag för både årskurs sex och nio. ANDT-arbete på gymnasiet. SamFu (samverkan för förebyggande av ungdomsbrottslighet) för årskurs sju på högstadiet. Deltagande i Länsstyrelsens anti-langningskampanjer. Sommarfinalen med inriktning droger i trafiken. Under året har två workshops samt slutrapportering skett. Resorna har gått till Spanien och England. Lokalt har fem projektmöten hållits. Frivilliga insatser folkhälsobidrag Under året erhölls tre stycken ansökningar om folkhälsobidrag, två av dessa godkändes. Inriktningen på de två projekt som godkändes var HBTQ (homo, bi, trans, queer) och ekologisk, hälsosamt och hållbart odlande. Brottsförebyggande arbete Under året anordnades ett stormöte för grannsamverkan tillsammans med Svenljunga kommun. Träffen hade drygt 50 medverkande. Gästspel kom från studiefrämjandet och polisen som föreläste om framgångsrikt grannsamverkansarbete samt polisens förutsättningar gällande grannsamverkan. Tema Livsviktigt Två trygghetsvandringar har anordnats, en i Grimsås och en i Dalstorp. I Grimsås deltog drygt 20 personer och i Dalstorp drygt tio personer. Under året har tre föreläsningar inom Tema Livsviktigt hållits. Den första av Madeleine Rybeck som hade ca 40 åhörare. Den andra av Thomas Vangelos som hade drygt 60 åhörare. Den tredje hölls av Petra Krantz Lindgren och hade nästan 300 åhörare. 8

101 46 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Ulricehamns kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Ulricehamns kommun : Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Ulricehamns kommun 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Lars Paulsson Telefon: E-post: lars.paulsson@vgregion.se Till södra hälso- och sjukvårdsnämnden Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Ulricehamns kommun Förslag till beslut 1. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden antecknar informationen. Sammanfattning av ärendet Södra hälso- och sjukvårdsnämnden samverkar med Ulricehamns kommun för att förbättra befolkningens hälsa. Samverkan regleras via avtal och följs årligen upp via en verksamhetsberättelse. Ulricehamns folkhälsoarbete utgår från Måldokument för folkhälsa som innehåller tre strategiska områden, sju inriktningsmål och 22 målformuleringar. Det övergripande målet för folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. De prioriterade grupperna var barn och ungdomar, äldre samt personer med psykisk ohälsa. Arbetet inriktades på tre insatsområden; goda livsvillkor med fokus på barn och ungas hälsa, hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor samt alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (ANDTS). Exempel på insatser är ett föräldrastöd till alla med barn upp till 18 år, öka möjligheten till godkända avgångsbetyg i samtliga ämnen för alla som går ur år 9 genom att motverka kränkande behandling bland elever, stärka delaktighet och inflytande för äldre via volontärsamordnare samt utveckla volontärverksamhet för att minska nyanländas utanförskap. Andra exempel är att skapa trygga, säkra och attraktiva miljöer som främjar fysisk aktivitet och sociala möten samt att främja goda levnadsvanor. Vad gäller ANDTS så har insatserna syftat till att minska bruket, öka kunskapen samt att minska andelen intensivkonsumenter av alkohol i åk 9. De genomförda insatserna stämmer överens med verksamhetsplanen. Ulricehamn har i sitt folkhälsoarbete under 2016 fullt ut nyttjat de medel som södra hälso- och sjukvårdsnämnden tillskjutit kommunen. Ulricehamns motfinansiering har i huvudsak gått till 75 procentig tjänst för föräldrastödsutvecklare, 50 procentig tjänst drogförebyggande samordnare samt 50 procentig tjänst för volontärsamordnare. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.sodra@vgregion.se

102 46 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Ulricehamns kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Ulricehamns kommun : Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Ulricehamns kommun Datum Diarienummer HSNS Koncernkontoret Tomas Andersson Ansvarig tjänsteman Bilaga Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Ulricehamns kommun. Besluten skickas till Ulricehamns kommun, folkhälsostrateg Britt Thorell, britt.thorell@ulricehamn.se. 2 (2)

103 46 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Ulricehamns kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Ulricehamns kommun : Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016.PDF Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet 2016 Mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och Ulricehamns kommun 1

104 46 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Ulricehamns kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Ulricehamns kommun : Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016.PDF Mål för det gemensamma folkhälsoarbetet Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 7. Skydd mot smittspridning 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 9. Fysisk aktivitet 4. Hälsa i arbetslivet 10. Matvanor och livsmedel 5. Miljöer och produkter 11. Alkohol, narkotika, dopning, 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård tobak och spel HSN 8 Övergripande mål Ett välfungerande lokalt folkhälsoarbete som främjar hälsa och förebygger sjukdom och skada. Alla människors rättigheter, lika värde och möjligheter ska respekteras. Ingen diskriminering får förekomma. Att arbeta utifrån ett rättighetsperspektiv innebär att främja alla människors möjligheter att delta i samhället på lika villkor och ska utgå ifrån ett helhetsperspektiv. PRIORITERADE GRUPPER I BEFOLKNINGEN Barn och ungdomar: Barn och ungdomar ges förutsättningar för psykisk hälsa och välbefinnande. Barn och ungdomar ges förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor. Äldre: Äldre ges förutsättningar för en god och hälsosam ålderdom. Personer med psykisk ohälsa. Kommunens mål Styrdokument Ulricehamns kommuns folkhälsomål finns i det av KF antagna Måldokument för folkhälsoarbete Ulricehamns kommun I måldokumentet finns tre strategiska områden, sju inriktningsmål och tjugotvå målformuleringar. Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Sju inriktningsmål: Ge barn och unga en bra en bra start i livet Skapa goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla Stärka delaktighet och inflytande Införa en mer hälsoinriktad samhällsplanering Främja goda levnadsvanor Införa konceptet hälsofrämjande arbetsplats Minska bruket av alkohol, tobak och överdrivet spelande samt noll tolerans policy mot narkotika och dopning Prioriterade områden utifrån dialogmötet i april 2015 Goda livsvillkor, med fokus på barn och ungas hälsa Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel 2

105 46 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Ulricehamns kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Ulricehamns kommun : Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016.PDF Sammanfattning Under 2016 har stödet till nyanlända prioriterats genom stödet till Mötesplats för nyanländaspråkcafé på familjecentralen, samt genom att utveckla volontärverksamheten för att minska utanförskapet. När det gäller hälsofrämjande livsmiljöer och jämställdhet har Ulricehamns deltagit i Winnet Västra Götalands projekt Jämställdhetskarta. För fjärde gången genomfördes en folkhälsovecka med 47 aktiviteter i samverkan med många olika aktörer. Under simborgardagen tog 167 ungdomar simborgarmärket eller ett annat märke. Veckan har genererat flera olika projekt. Det har skapats Utegym i både Hökerum och Dalum. Målet att minska bruket av alkohol och tobak har inte uppnåtts när det gäller årskurs 9, enligt CAN resultat

106 46 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Ulricehamns kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Ulricehamns kommun : Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016.PDF Förslag gemensam folkhälsobudget för verksamhetsår 2016 Intäkter baseras på avtal om folkhälsoinsatser med totalt 12kr/12kr per invånare, samt avtal om folkhälsosamordning med (HSN) kr + (kommun) kr. Enligt 50/50 principen Intäkter HSN Intäkter Kommunen Intäkter annan finansiär Totalt kr kr kr Insatsområden Goda livsvillkor totalt Erbjuda föräldrastöd till alla med barn upp till 18 år, tjänst föräldrastödsutvecklare kr kr Alla elever i år 9 ska ha godkända avgångsbetyg i samtliga ämnen kr Minska antalet ungdomar som står utanför arbetsmarknaden kr Stärka delaktighet och inflytande för äldre, tjänst volontärsamordnare Oasen kr Utveckla volontärverksamhet för att minska utanförskap för Nyanlända kr Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor totalt Skapa trygga, säkra och attraktiva miljöer som främjar fysisk aktivitet och sociala möten Främja goda levnadsvanor, ökad fysisk aktivitet och främja goda matvanor, folkhälsovecka kr kr kr Utegym utanför centralorten kr Projekt Hälsofrämjande fritidshem kr Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel totalt kr Minska bruket av alkohol, tobak, överdrivet spelande samt noll tolerans policy mot kr narkotika och dopning. Öka kunskapen om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Minska andel intensivkonsumenter av alkohol i åk kr Öka antalet folkhälsoinsatser i frivilligorganisationer och föreningar totalt Totalt Folkhälsoplanerare Tjänst folkhälsoplanerare kr kr HSN HSN Kommun Kommun Totalt Totalt Övriga poster 75 % tjänst föräldrastödsutvecklare och verksamhetsmedel kr 50 % tjänst drogförebyggande samordnare kr 50 % tjänst volontärsamordnare Oasen kr Verksamhetsmedel kr Ulricehamns kommun medel för att utveckla lokalt folkhälsoarbete totalt kr HSN medel att utveckla lokalt folkhälsoarbete kr = 12 kr x invånare 4

107 46 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Ulricehamns kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Ulricehamns kommun : Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016.PDF Gemensamma insatser Målområde Vad Hur Goda livsvillkor Erbjuda föräldrastöd till alla med barn upp till 18 år Strategiskt arbete för samverkan kring föräldrastöd. En 75 % tjänst föräldrastödsutvecklare samordnar och utvecklar föräldrastödet. Att utveckla mötesplatser för nyanlända föräldrar har prioriterats. Folkhälsomedel har utbetalats till Mötesplats för nyanlända Språkcafé på Familjecentralen. De har översatt och tryckt upp en folder om Familjecentralens Språkcafé till olika språk samt köpt in en lär platta som används i mötet med de nyanlända. Under 2016 har antalet nya familjer i Ulricehamn minskat men antalet besökare på Språkcafét har ändå ökat något, vilket de ser som lyckat. Antalet deltagare på Språkcafét 2016 är totalt 262, uppskattningsvis 157 kvinnor/flickor och 105 män/pojkar. Alla elever i år 9 ska ha godkända avgångsbetyg i samtliga ämnen Folkhälsomedel utbetalats till projektet Öka Studiemotivation på Stenbocksskolan genom att arbeta för att motverka kränkande behandling bland elever och därigenom öka måluppfyllelsen. Stenboksskolan har en låg måluppfyllelse och alltför många elever är inte behöriga till gymnasiet. Att arbeta för att motverka kränkningar, synliggöra och tydliggöra uppdraget för både elever, personal, är ett sätt att nå en ökad måluppfyllelse. Metoden är föreläsningar under hösten för elever, personal och vårdnadshavare samt lektioner med värdegrundsfrågor. Projektet pågår till 2017 och utvärderas december Andel elever som når kunskapskraven i alla ämnen i åk. 9 vårterminen 2016 var 70,6 %. Ungdomar har deltagit i sysselsättningsgrupper på Arbetscenter samt få del av coachning för att komma ut i arbetslivet. Folkhälsomedel har delfinansierat två utbildningsdagar för all personal på AME då de arbetade fram processflöden och metoder för att kunna möta sökande och förhindra att någon hamnar mellan stolarna och i utanförskap. Antal ungdomar år som har varit inskrivna på Arbetscenter jan-nov 2016 är 66 sökande. Minska antalet ungdomar som står utanför arbetsmarknaden Indikatorer/uppföljning 262 deltagare på Spåkcafé under hösten deltagare på Språkcafé under hösten Andel elever som når kunskapskraven i alla ämnen i åk. 9 vårterminen 2015 var 69,4 %. 5

108 46 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Ulricehamns kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Ulricehamns kommun : Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016.PDF Stärka delaktighet och inflytande för äldre Utveckla volontärverksamhet för att minska utanförskap för Nyanlända Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor Införa en mer hälsoinriktad samhällsplanering Skapa trygga, säkra, tillgängliga och attraktiva miljöer som främjar fysisk aktivitet och sociala möten Främja goda levnadsvanor, ökad fysisk aktivitet och främja goda matvanor 100 % tjänst volontärsamordnare på Oasen. Medel har utbetalats till projektet Senior/Junior. Tio seniorer och tio elever från Tingsholmsgymnasiet åk 2 har träffats åtta gånger under hösten och utbytt erfarenheter med varandra och projektet varar läsåret Målet är att öka förståelsen och integrationen mellan seniorer och juniorer genom att dela livserfarenheter. Projekt Utveckla volontärverksamhet för att minska utanförskap för Nyanlända. Projektets syfte är att utveckla en modell för volontärverksamhet för att minska utanförskap för nyanlända. Volontärsamordnaren har genomfört en kartläggning av de volontärinsatser som finns i kommunens verksamheter och vilka samarbeten som kommunen har. Frivilligsamordnarutbildning för volontärsamordnaren i Norrköping har varit ett bra stöd för utformningen av projektets fortsatta arbete. Projektet pågår till 15 maj 2017 och då görs slutrapporten. Jämställdhetskartan uppdaterades i november Jämställdhetskarta och trygghetskartan används som verktyg i arbetet med handlingsplanen besökare på Oasen fram till 15 december besökare på Oasen Antal deltagare i projektet: 8 studieförbunden i det lokala folkbildningsrådet. Jämställdhetskarta/Trygghetskarta Arbete fortsätter med sektorsövergripande kvalitetsindikatorer i syfte att skapa trygga bebyggelsemiljöer samt kunskapshöjande insatser. Det sker genom trygghetsskapande arbete och brottsförebyggande arbete inom ramen för Samverkansöverenskommelsen med polisen. Årlig folkhälsovecka. Information om betydelse av fysisk aktivitet och goda matvanor är en del av föräldrastödet samt aktiviteterna på Oasen. Årlig folkhälsovecka genomfördes vecka 40 i samverkan med Västergötlands Idrottsförbund, SISU Idrottsutbildarna, ICA kvantum, Gymmix, UEAB, NUAB, ABF Sjuhärad, SPF och PRO, Folktandvården, Närhälsan, och kommunens olika verksamheter. Årlig folkhälsovecka genomfördes för fjärde gången vecka aktiviteter med över 625 deltagare. Totalt har webbsidan folkhälsovecka haft visningar och personer har fått information via facebook. 6

109 46 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Ulricehamns kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Ulricehamns kommun : Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016.PDF Temat för veckan var Vatten som törstsläckare. Mindre socker och mer fysisk aktivitet. Det var totalt 47 olika aktiviteter med över 625 deltagare. Alla aktiviteterna var gratis för deltagarna. Åsundens Simsällskap och Sim och Sporthallen arrangerade Simborgardagen onsdagen den 5 oktober. Alla barn och ungdomar 0-18 år hade möjlighet att ta Simborgarmärket eller andra märken gratis under den dagen. 130 ungdomar har simmat för simborgarmärket och 37 ungdomar har simmat för andra märken. 37 föräldrar och 4 vuxna var med och simmade tillsammans med sina barn. 167 ungdomar simmade för märken och 41 vuxna deltog. Med simborgardagen har man uppmuntrat ungdomar och deras respektive att simning är en bra motionsform som främjar hälsa och inte minst höjer individens säkerhet vid vatten. Många vuxna var positiva för den här dagen och har önskat att vi ska fortsätta och erbjuda den möjligheten varje år för ungdomarna och det har kommit önskemål att vuxna ville vara med och testa sin simkunnighet. De som deltog fick information om Åsundens Simsällskaps verksamhet och erbjudits simträning båda för ungdomar och vuxna. Föreningen vill organisera simborgardagen varje år och erbjuda både ungdomar och vuxna att delta. Under tjejkvällen den 6 oktober delades det ut 1000 rosa reflexer för ökad säkerhet. ABF i Sjuhärad har fått medel till föreläsningen Med rullstol i Grönsakshissen med Marie Hav Lundkvist. Föreläsningen genomfördes under folkhälsoveckan och det var 37 åhörare som lyssnade till en intressant föreläsning där Marie beskrev vad det är för värld som möter rullstolsburna. 7

110 46 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Ulricehamns kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Ulricehamns kommun : Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016.PDF SPF har fått medel till Att åldras med livskvalitet, en må bra eftermiddag för alla seniorer i Ulricehamns kommun under folkhälsoveckan. Föreläsare var Gunilla Dahlgren och Hanna Falk. Föreläsningarna gav mycket kunskap, glädje och tänkvärt till de 200 deltagarna. Projekt Goda matvanor för personer som omfattas av LSS. 85 deltagare. En effekt av folkhälsoveckan var att behovet av goda matvanor för personer som omfattas av LSS tydliggjordes. Folkhälsomedel har utbetalats till projektet Goda matvanor för personer som omfattas av LSS som ett led i att arbeta med jämlik hälsa för alla. Den 20 oktober genomfördes två tre timmars föreläsningar med Birgitta Toll för all personal som arbetar med personer på boenden inom funktionsnedsättning. Målet är att främja goda matvanor hos personer med funktionsnedsättning och som omfattas av LSS. Arbetet med kost är viktigt för målgruppen och arbetet kommer att integreras och fortsätta i verksamheten med hjälp av de metoder som man fått till sig i föreläsningen. Folkhälsan bidrog också med litteratur för ett fortsatt implementerande. Utegym utanför centralorten Genom att skapa ett Utegym i Hökerum och ett i Dalum som en del i att skapa attraktiva utemiljöer som främjar fysisk aktivitet och sociala möten. Varje Utegym kostar kr varav kr finansieras med folkhälsomedel. Hökerums samhällsförening sköter drift och underhåll av Utegymet i Hökerum. Dalums samfällighet sköter drift och underhåll av utegymmet i Dalum. Utegym i Hökerum och Dalum. Projekt Hälsofrämjande fritidshem Metodutveckling med målen att fritidsverksamheten kompletterar förskoleklassen och skolan genom att stimulera elevernas utveckling och lärande och att fritidsverksamheten bidrar till ökad måluppfyllelse. 5 skolledare och 18 fritidspedagoger deltog i en uppstartskonferens i oktober och arbetet pågår under 2017 och avslutas med en spridningskonferens i mars deltagare i central process. 39 deltagare i lokal process. 8

111 46 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Ulricehamns kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Ulricehamns kommun : Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016.PDF Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Minska bruket av alkohol, tobak, överdrivet spelande samt noll tolerans policy mot narkotika och dopning. Öka kunskapen om ANDTS. Minska andel intensivkonsumenter av alkohol i åk 9 Öka folkhälsoinsatser i frivilligorganisationer och föreningar Ungdomens Hus har fått bidrag till en föreläsning om Energidrycker med Marie Clasgård på Sportfront under folkhälsoveckan. Föreläsningen vände sig i första hand till ungdomar i målgruppen år och deras lärare på Tingsholmsgymnasiet, 47 personer deltog, 24 kvinnor och 23 män. I den enkät som delades ut till samtliga besökare var de inlämnade svaren mycket positiva och det framkom önskemål om ytterligare föreläsningar i ämnet och även tobak/droger. En 50 % tjänst drogförebyggande samordnare samordnar ANDTS arbetet och arbetar med EFFEKT som är en strukturerad metod för att stärka föräldrar och minska tillgängligheten genom att upprätthålla åldersgränser och minska langningen. 12 EFFEKT möten har genomförts i åk 7-9. De träffar alla föräldrar i samtliga årskurser vår och hösttermin. Vi har inte lyckats med målet att minska antalet intensivkonsumenter i åk 9. Säkerställda medel som frivilligorganisationer och föreningar kan söka för folkhälsoinsatser och tre beviljade ansökningar. Se resultat CAN drogvaneundersökning 2016 på hemsidan. Genomförd föreläsning om Energidrycker på Ungdomens Hus CAN % av eleverna i åk 9 intensiv konsumerar alkohol någon gång i månaden eller oftare. Flickorna har ökat med 2 % från år År 2013 var det 7 % av andel elever som intensiv konsumerar alkohol. Tre beviljade ansökningar Åsundens Simsällskap har fått medel för att tillsammans med Sim och Sporthallen arrangera Simborgardagen onsdagen den 5 oktober. Alla barn och ungdomar 0-18 år hade möjlighet att ta Simborgarmärket eller andra märken gratis under den dagen. 130 ungdomar har simmat för simborgarmärket och 37 ungdomar har simmat för andra märken. 37 föräldrar och 4 vuxna var med och simmade tillsammans med sina barn. Se mer info ovan under folkhälsovecka. ABF i Sjuhärad har fått medel till föreläsningen Med rullstol i Grönsakshissen med Marie Hav Lundkvist. Föreläsningen genomfördes under folkhälsoveckan och det var 10 män och 27 kvinnor som lyssnade till en intressant föreläsning där Marie beskrev vad det är för värld som möter rullstolsburna. 9

112 46 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Ulricehamns kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Ulricehamns kommun : Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016.PDF SPF har fått medel till Att åldras med livskvalitet, en må bra eftermiddag för alla seniorer i Ulricehamns kommun under folkhälsoveckan. Föreläsare var Gunilla Dahlgren och Hanna Falk. Föreläsningarna gav mycket kunskap, glädje och tänkvärt till de 200 deltagarna. 10

113 47 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Vårgårda kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Vårgårda kommun : Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Vårgårda kommun 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Lars Paulsson Telefon: E-post: lars.paulsson@vgregion.se Till södra hälso- och sjukvårdsnämnden Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Vårgårda kommun Förslag till beslut 1. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden antecknar informationen. Sammanfattning av ärendet Södra hälso- och sjukvårdsnämnden samverkar med Vårgårda kommun för att förbättra befolkningens hälsa. Samverkan regleras via avtal och följs årligen upp via en verksamhetsberättelse. Vårgårdas prioriterade målområden är barn- och ungas uppväxtvillkor, hälsofrämjande livsstil, delaktighet och inflytande samt säkerhet och trygghet. Exempel på insatser är att erbjuda föräldrastöd till alla med barn under 18 år, utveckla den befintliga familjecentralsliknande verksamheten till att bli en fullskalig familjecentral, försvåra och förhindra konsumtionen av alkohol, narkotika, tobak och dopning, föreningsbidrag för att utveckla det lokala folkhälsoarbetet, stödja skolor att arbeta mer hälsofrämjande, medborgardialog, trygghetsvandringar och olika formera av arbete inom våld i nära relationer. De genomförda insatserna stämmer överens med verksamhetsplanen. Vårgårda har i sitt folkhälsoarbete under 2016 fullt ut nyttjat de medel som södra hälso- och sjukvårdsnämnden tillskjutit kommunen. Koncernkontoret Tomas Andersson Ansvarig tjänsteman Bilaga Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Vårgårda kommun. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.sodra@vgregion.se

114 47 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Vårgårda kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Vårgårda kommun : Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Vårgårda kommun Datum Diarienummer HSNS Besluten skickas till Vårgårda kommun, folkhälsostrateg Robert Hagström, robert.hagstrom@vargarda.se. 2 (2)

115 47 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Vårgårda kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Vårgårda kommun : Verksamhetsberättelse folkhälsa för Vårgårda kommun 2016 Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet 2016 mellan Södra Hälso- och sjukvårdsnämnden och Vårgårda kommun 1

116 47 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Vårgårda kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Vårgårda kommun : Verksamhetsberättelse folkhälsa för Vårgårda kommun 2016 Bakgrund Verksamhetsberättelsen innehåller en uppföljning av de insatser som finansierats av folkhälsomedel i enlighet med avtal om gemensamma folkhälsoinsatser som tecknats mellan Södra hälso- och sjukvårdsnämnd (HSN) och Vårgårda kommun. Folkhälsoarbetet enligt detta avtal ska omfatta systematiska och målinriktade insatser för att förbättra befolkningens hälsa. Arbetet ska omfatta både hälsofrämjande och förebyggande insatser. Arbetet ska bygga på de specifika förutsättningar som finns i kommunen och utgå från befolkningens behov. Kommunen och HSN ska tillsammans arbeta aktivt med att utveckla det lokala folkhälsoarbetet i samverkan med varandra och tillsammans med andra aktörer påbörjades arbetet att ta fram ett nytt avtal mellan Vårgårda kommun och Södra Hälsooch sjukvårdsnämnden. Arbetet utmynnande i två avtal, ett avtal angående tjänsten (tillsvidare) och ett avtal gällande folkhälsoarbete (avtal på fyra år). Det nya avtalet undertecknades i oktober och börjar gälla Helt eller delvis genomförda folkhälsoinsatser under 2016 Denna verksamhetsberättelsen bygger på verksamhetsplanen för 2016, som är godkänd av HSN och kommunstyrelsen i Vårgårda kommun. Barn och ungas uppväxtvillkor Erbjuda föräldrastöd till alla med barn under 18 år Utveckla den befintliga familjecentralsliknande verksamheten till att bli en fullskalig familjecentral Försvåra och förhindra konsumtionen av ANDT1 bland barn och ungdomar Öka kunskapen om ANDT risker och skador Verka för alkohol-, tobaks- och drogfria miljöer Utveckla arbetet med SSPF2 Hälsofrämjade levnadsvanor Genom bidrag till lokala föreningar utveckla det lokala folkhälsoarbete Stödja skolor och förskolor i Vårgårda kommun att arbeta mer hälsofrämjande Genom föreläsningar m.m. öka kunskaperna om vikten av fysisk aktivitet och goda kostvanors betydelse Delaktighet och inflytande Ta tillvara på befintliga mötesplatser och skapa nya där barn och ungdomar kan möta politiker och tjänstemän Utveckla dialogen med medborgarna Säkerhet och trygghet Utveckla arbetet med grannsamverkan Ta fram informationsmaterial till olika grupper (avser våld i nära relation) Utbilda berörd personal inom kommun och andra myndigheter (avser våld i nära relation) Utveckla tjänsten Samordnare Våld i nära relation 1 2 Alkohol, narkotika, doping och tobak Skola, Socialtjänst, Polis och Fritid 2

117 47 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Vårgårda kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Vårgårda kommun : Verksamhetsberättelse folkhälsa för Vårgårda kommun 2016 Årsredovisning av gemensam folkhälsobudget Intäkter baseras på avtal om folkhälsoinsatser med totalt 34 kr per invånare enligt 50/50 principen, samt avtal om folkhälsosamordning med (HSN) kr + (kommun) kr. Intäkter HSN Intäkter Kommunen Totalt kr kr kr Insatsområden Barn och ungas uppväxtvillkor Stödja utveckling av arbetet med föräldrastöd totalt Utveckla strategier för att minska bruket av alkohol och tobak Utfall kr kr kr Hälsofrämjade livsstil Stödja och delfinansiera lokala folkhälsoprojekt Främja goda levnadsvanor så som fysisk aktivitet och goda kostvanor totalt kr kr kr Delaktighet och inflytande totalt Arbeta för att stärka invånarnas möjlighet och vilja till att vara delaktiga och ha inflytande kr Säkerhet och trygghet totalt Aktivt arbeta för att Vårgårda kommun är och upplevs vara säker och trygg Utveckla arbetet med våld i nära relation kr kr kr Totalkostnad Folkhälsosamordnar Tjänst folkhälsosamordnare kr kr HSN kr Kommun Totalt kr kr Kostnader för dator, lokal, telefoni är inte medräknade. 3

118 47 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Vårgårda kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Vårgårda kommun : Verksamhetsberättelse folkhälsa för Vårgårda kommun 2016 Genomförda folkhälsoinsatser Målområde Vad? Vad? Barn och ungas uppväxtvillkor Stödja utveckling av arbetet med föräldrastöd Erbjuda föräldrastöd till alla med barn under 18 år Resultat Utveckla den befintliga familjecentralsliknan de verksamheten till att bli en fullskalig familjecentral Arrangera föreläsningar m.m. för föräldrar mfl startades det upp en så kallad Pappagrupp. Pappagruppens syfte var att pappor med barn i åldern 0-3 år ett par tillfällen träffades för att prata om hur det är att vara förälder och pappa. Pappagrupperna leddes av Peter Briefe. Han har också arbetat med föräldrautbildning och skrivit boken Metodbok för pappagruppsledare. Dessa pappagrupper har varit mycket uppskattade och fortsatte även Folkhälsosamordnare har varit representant i närvårdsamverkan Utvecklingsråd för barn och unga. Två personer utbildades i ABC (Alla barn i centrum) som är en en kortversion av COPE föräldrastöd. Arbetet med familjecentralen har fortsatt. I dagsläget finns det en familjecentralsliknade verksamhet i Vårgårda kommun. I denna familjecentralsliknande verksamhet finns en öppen förskola, kommunens socialtjänst, barnavårdscentral (BVC) och barnmorskemottagning (BMM) representerade. Den familjecentralsliknade verksamheten har öppet tisdag förmiddag samt onsdag. Den familjecentralsliknade verksamheten har cirka 40 besökare per gång. Det finns ett stor intresse att komma till familjecentralen, cirka 90 olika familjer har under året besökt verksamheten. Diskussioner har förts med Närhälsan och Västra Götalandsregionen om gemensamma lokaler. Tyvärr resulterade dessa diskussioner inte till några gemensamma lokaler Kommunen deltog i de nätverk som finns för familjecentraler som finns i Sjuhärad samt det nationella nätverket för familjecentraler. Tillsammans med kommunens E-sportsföreningen arrangerades en föreläsning om Esport. Föreläsningen genomfördes samtidigt som ett stort LAN. Föreläsningen vände sig till föräldrar, men även ett stort antal ungdomar lyssnade. Innehållet i föreläsningen var bl.a. Varför E-sport lockar så många unga, baksidor med E-sport 4

119 47 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Vårgårda kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Vårgårda kommun : Verksamhetsberättelse folkhälsa för Vårgårda kommun 2016 med mera. Föreläsarna var en f.d. E-sportsproffs och en psykolog. Utveckla strategier för att minska bruket av alkohol och tobak Försvåra och förhindra konsumtionen av ANTD4 bland barn och ungdomar. Öka kunskapen om ANTD risker och skador Verka för alkohol-, tobaks- och drogfria miljöer 4 5 Folkhälsosamordnaren har ingått i Länsstyrelsen nätverk för Brott- och drogsamordnare. Folkhälsosamordnare har också deltagit i Länsstyrelsens kompetensutveckling inom området ANTD. Projekt tillsammans med Lions Club Vårgårda och Öckerö kommun fortskred även Projektets övergripande mål är Barn och ungdomar i Vårgårda kommuns ska ha en så god uppväxt som möjligt. och baseras på det arbete som Öckerö kommun har gjort för att bland annat minska alkoholkonsumtionen bland barn. Målgruppen för projektet är föräldrar med barn samt vuxna som på något sätt i sitt yrke eller annan verksamhet kommer i kontakt med barn och/eller föräldrar. Projektet ska pågå till och med En del i projektet tillsammans med Lions och Öckerö kommun har det genomförts informationsmöten för föräldrar i åk 7-9 samt år 1 på gymnasiet. På informationsmötena togs bland annat den drogvaneundersökning som har gjorts i åk 7-9 samt år 1 på gymnasiet. Kommunstyrelsen har också, vid ett par tillfällen, fått information om resultatet av drogvaneundersökningen. Tillsammans med folktandvården startades ett pilotprojekt kring Tobaksfri Duo. Projektet vänder sig främst till högstadieelever och deras vårdnadshavare. Projektet ska pågå under tre år och finansernas av folktandvården. Tillsamman med Västra Götalandsregionen genomfördes under våren en drogvaneundersökning i åk 9 och år 2 på gymnasiet. Undersökningen gjordes av CAN5. För eleverna årskurs 8 och 9 genomförde en så kallade antidrogdans. Målet med denna antidrogdans är att lära några olika danstyper samt vett och etikett på dansgolvet. Detta arrangemang är obligatoriskt för samtliga elever. På kvällen fick eleverna testa sina nyvunna kunskaper till musik från ett live dansband. Arrangemanget Alkohol, Narkotika, Tobak och Doping Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning 5

120 47 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Vårgårda kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Vårgårda kommun : Verksamhetsberättelse folkhälsa för Vårgårda kommun 2016 Hälsofrämja Stödja och livsstil delfinansiera lokala folkhälsoprojekt Främja goda levnadsvanor så som fysisk aktivitet och goda kostvanor 6 7 Utveckla SSPF6 Genom bidrag till lokala föreningar utveckla det lokala folkhälsoarbete Stödja skolor och förskolor i Vårgårda kommun att arbeta mer hälsofrämjande. genomfördes tillsammans med Herrljunga kommunens högstadieskola Tillsammans med kommunens ungdomsråd, genomfördes Schools Out för åk 9 och år 1 på gymnasiet. Till arrangemanget kom ca. 100 ungdomar (merparten var flickor) Kommunen var en av medarrangörer till det stora E-sportsarrangemang som genomfördes i kommunen. Arrangemanget besöktes av ett 150-tal ungdomar. Arbetet med SSPF fortsatte under Bland annat justerades vilka funktioner som ska ingå i styr- resp. operativ grupp. Den operativa gruppens uppdrag reviderades något till att också innehålla framtagande av lägesbild gällande våldsbejakande extremism. Under 2016 beviljades lokalt folkhälsoprojekt. Projekten beviljades kr per projekt: Sommaronsdag. Ett samarrangemang mellan fem olika aktörer så som kyrkorna, elevhälsan och socialtjänsten. Målgruppen var barn i åldrarna 9-13 år. Syfte med Sommaronsdag var att ge barn i Vårgårda kommun en möjlighet att få en positiv sommarupplevelse. Cykelkurs för nya svenskar Många nysvenskar kan inte cykla. Cykling medför många hälsoeffekter. Dessutom är det roligt, billigt och ger ett visst mått av frihet. För arbete inom t.ex. hemtjänst är det ibland nödvändigt att kunna cykla. VIK Fotboll beviljades medel till lokala folkhälsoprojekt. Med syftet att inkludera nyanlända pojkar i föreningslivet. Hälsans dag arrangerades även Detta år bjöds alla årskurs 6 elever in till en aktivitets dag tillsammans med både kommunal och externa aktörer. Bland annat fick eleverna lyssna till folktandvården, räddningstjänsten, polis, köpmannaförening, NTF7 m.fl. Tillsammans med miljöstrategen, skolmåltiden, projektledare för matavfallsinsamling och skolan genomfördes en matsvinnstävling bland kommunens F-6 skolor. Målet med tävlingen var att minska mängden slängd mat samt att lyfta frågan kring hur mycket mat vi slänger. Under tävling minskade mängden slängd mat med 40%. Skola, Socialtjänst, Polis och Fritid Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande 6

121 47 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Vårgårda kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Vårgårda kommun : Verksamhetsberättelse folkhälsa för Vårgårda kommun 2016 Genom föreläsningar mm. öka kunskaperna om vikten av fysisk aktivitet och goda kostvanors betydelse. Delaktighet och inflytande Arbeta för att stärka invånarnas möjlighet och vilja till att vara delaktiga och ha inflytande Ta tillvara på befintliga mötesplatser och skapa nya där barn och ungdomar kan möta politiker och tjänstemän 8 Tillsamman med kommunens äldrepedagog genomfördes en rad olika aktiviteter och föreläsningar för äldre. Föreläsningarna arrangerades i samverkan med PRO, Vitalia, RPG, Missionskyrkans dagledigträff samt Svenska kyrkans. Föreläsningarna var mycket uppskattade och besöktes av ett stort antal personer. I augusti varje år är Vårgårda värd för en deltävling i damernas världscups tävling i cykel. I samband med detta arrangemang har kommunen en fest för alla barn. En av programpunkterna under denna fest var att arrangera ett cykellopp för barn där alla deltagare får pris. Arrangemanget genomförs med bland annat tillsammans med Sparbanken Alingsås samt Vårgårda Cykelklubb. På sommarlovet genomfördes en rad olika aktiviteter. Dessa aktiviteter vände sig till barn i åldrarna 6-15 år. Aktiviteterna finansierades av MUCF8. Bland annat fanns det möjlighet att bada gratis i kommunens utomhusbad, spela bangolf, prova på olika idrotter, gå på bio gratis med mera. Över 500 barn deltog i dessa aktiviteter. För att visa kommunens uppskattning till alla ungdomsledare, bjöd kommen in dem till en inspirationskväll. Bland annat fick de lyssna på föreläsningen Positivt ledarskap med Jim Thuresson. Våren 2015 startade Vårgårda ungdomsråd upp sin förening. Kommunen samarbetar med detta råd i en rad olika frågor. Ungdomsrådet var också med att arrangera Schools out för åk 9 och år 1 på gymnasiet. På uppdrag av kommunstyrelsen genomfördes, tillsammans med kultur och fritidschefen dialogtillfällen med ungdomar och personal som arbetar med ungdomar. Dialogerna syftade till att få fram underlag till framtidens mötesplats för unga vuxna, Den 10 mars genomförandes Ungdomens fullmäktige med elever från Sundlergymnaiset. Eleverna fick två uppgifter: år 2 skulle ta fram förslag utifrån ett budgetöverskott på 10 miljoner kronor och år 3 skulle ta fram ett sparpaket utifrån ett budgetunderskott på 10 miljoner kronor. Varje grupp fick argumentera varför just deras förslag skulle röstas igenom. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 7

122 47 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Vårgårda kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Vårgårda kommun : Verksamhetsberättelse folkhälsa för Vårgårda kommun 2016 Utveckla dialogen med medborgarna Säkerhet och trygghet Aktivt arbeta för att Vårgårda kommun är och upplevs vara säker och trygg På uppdrag av och tillsamman med utbildningschefen och utvecklingsledaren inom skolan genomfördes en rad olika dialoger angående hur centrumskolorna bör organiseras i framtiden. Dialoger hölls med elever, föräldrar förtroendevalda, rektorer samt pedagoger. Hösten 2016 påbörjades arbete med att ta fram en fördjupad översiktsplan för Vårgårda tätort. En del i detta framtagandet är att ha dialog med invånare, men även dialog med olika intressegrupper och föreningar. Dialogerna kommer att fortsätta Tillsamman med polis, köpmannaförening, Brottsofferjour m.fl. sammankallar kommunen till Brott- och trafiksäkerhetsråd. Rådet träffas fyra gånger per år, men uppdrag att bland annat följa brottsstatistiken, göra insatser som förebygger brott och otrygghet samt arbeta med trafiksäkerhetsfrågor. Brottsofferjouren (BOJ) beviljades kr till sin brottsofferstödjande verksamhet i Vårgårda (3 000 kr från kommunen och kr från folkhälsomedel). I samband med den årliga vårmarknaden genomfördes en integrationsmässa tillsamman med kommunens HVB hem för ensamkommande flyktingar. Bland annat bjöds det på mat, dans samt genomfördes det en manifestation. Arbetet med att ta fram en strategi och ett program mot våldsbejakande extremism påbörjades Beslut i kommunfullmäktige i januari Tillsammans med polis, räddningstjänst och socialtjänst genomfördes Backdraft för ungdomar i åk 8 år 2 på gymnasiet. Kort är Backdraft ett sätt att prova på de olika blåljusyrkerna samtidigt som man får lära sig teamarbete, träffa blåljusyrken (utan att det har hänt något) med mera. Nio flickor och 3 pojkar deltog i Backdraft. Tillsammans med räddningstjänsten och äldrepedagogen genomfördes en föreläsningsdag samt en prova-på dag på räddningstjänsten för daglediga. Detta skedde i samband med äldresäkerhetsveckan som årligen är vecka 40. Tillsamman med polisen tog kommunen fram en lägesbild. Denna lägesbild ska resultera i prioriteringar och underlag till kommande insatser för att göra Vårgårda kommun tryggare. I slutet av året undertecknades polisen och kommunen ett medborgarlöfte för Löftet innebär en utökad satsning på trafiksäkerhet. 8

123 47 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Vårgårda kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Vårgårda kommun : Verksamhetsberättelse folkhälsa för Vårgårda kommun 2016 Utveckla arbetet med grannsamverkan Utveckla arbetet med våld i nära relation Ta fram informationsmaterial till olika grupper (avser våld i nära relation) Utbilda berörd personal inom kommun och andra myndigheter Utveckla tjänsten Samordnare Våld i nära relation Tillsammans med polisen genomfördes en trygghetsenkät via kommunens hemsida. 280 personer i olika åldrar (främst kvinnor) besvarade denna enkät. Resultatet från enkäten sa att flera saknade gatubelysning på vissa platser, att vissa platser i Vårgårda upplevs som otrygga med mera. Resultat från enkäten ska ligga till grund för kommande lägesbild som tas fram tillsamman med polisen. Enkäten uppmärksammades av både de lokala tidningarna och Radio Sjuhärad bildades flera nya Grannsamverkansgrupper i Vårgårda kommun. Dessa grupper har till syfte att öka trygghet i det aktuella bostadsområde samt att minska antalet bostadsinbrott. Under hösten arrangerades det en informationsträff tillsammans med polisen och Studieförbundet Vuxenskolan. Till träffen bjöds de grannsamverkans grupper in som är i gång och grupper som är på väg att starta upp. På träffen informerade bland annat polisen om sin nya organisation och uppdrag, hur man startar en grannsamverkansgrupp med mera. Ett 60-tal personer kom till denna träff. Folkhälsosamordnar informerade tillsammans med polisen om grannsamverkan på Vårgårda Bostäders minimässa för hyresgäster. Tre olika broschyrerna har tagits fram. Broschyrerna riktar sig till både våldsutsatta och våldsutövare Informationen på kommunens hemsida reviderade och förbättrades Personal utrednings- och resursenheten har gått utbildning i Motiverande Samtal (MI) Personal inom kommunen har deltagit i gruppledarutbildning för behandling av män med våldsproblematik För att möta behovet av hjälp och stöd till barn, utbildades två personer i metoden Trappan samtal Rutiner för bl.a. skola och socialtjänst har tagits fram Våld i nära relation har lagts in som en del i chefernas egenkontrollprogram Vårgårda kommun blev beviljade utvecklingsmedel från Socialstyrelsen för att utveckla arbetet med våld i nära relation. 9

124 47 Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Vårgårda kommun - HSNS Verksamhetsberättelse folkhälsa 2016 Vårgårda kommun : Verksamhetsberättelse folkhälsa för Vårgårda kommun

125 erksamhetsberättelse samverkan hälsofrämjande arbete RFSL Borås HSNS Verksamhetsberättelse samverkan hälsofrämjande arbete RFSL Borås 2016 : Verksamhetsberättelse samverkan hälsofrämjande arbete RFSL Borås (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Lars Paulsson Telefon: E-post: lars.paulsson@vgregion.se Till södra hälso- och sjukvårdsnämnden Verksamhetsberättelse samverkan hälsofrämjande arbete RFSL Borås Sjuhärad 2016 Förslag till beslut 1. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden antecknar informationen. Sammanfattning av ärendet Södra hälso- och sjukvårdsnämnden har ett avtal med RFSL Borås Sjuhärad för hälsofrämjande arbete inom HBTQ-området. RFSL ska enligt avtalet arbeta för att främja HBTQ-gruppens hälsa, förebygga och belysa våld i nära relationer och minska fördomar och förtryck genom att påverka attityder till HBTQ-personer. Föreningen ska även erbjuda skolinformation till samtliga högstadie- och gymnasieskolor i området utifrån ett normkritiskt förhållningssätt. Uppdraget gäller samtliga kommuner i nämndens område. RFSL erhåller ett grundbidrag på kronor per år och upp till kronor per år för skolinformation. RFSL har under året genomfört maximalt antal angivna utbildningar, 111 stycken, som avtalet omfattar. RFSL skriver att resultatet har gett god respons och mycket positiv feedback. Detta har märkts på den kraftiga ökning av intressenter som kontaktat RFSL Borås Sjuhärad för bokningar, samt det faktum att även skolor utanför RFSL Borås Sjuhärads upptagningsområde börjat höra av sig, likaså Högskolan Borås för att engagera skolinformatörer. En viktig effekt är det kontaktnät som skapas och leder till att såväl elever och lärare som skolhälsovården hör av sig för råd och stöd sedan de fått en kontakt med RFSL Borås Sjuhärad. Koncernkontoret Tomas Andersson Ansvarig tjänsteman Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.sodra@vgregion.se

126 erksamhetsberättelse samverkan hälsofrämjande arbete RFSL Borås HSNS Verksamhetsberättelse samverkan hälsofrämjande arbete RFSL Borås 2016 : Verksamhetsberättelse samverkan hälsofrämjande arbete RFSL Borås (2) Bilaga Verksamhetsberättelse samverkan hälsofrämjande arbete RFSL Borås Sjuhärad 2016 Besluten skickas till RFSL Borås Sjuhärad, ordförande RFSL Borås Sjuhärad, larsdotter.emilia@gmail.com Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.sodra@vgregion.se

127 erksamhetsberättelse samverkan hälsofrämjande arbete RFSL Borås HSNS Verksamhetsberättelse samverkan hälsofrämjande arbete RFSL Borås 2016 : Verksamhetsberättelse samverkan hälsofrämjande arbete RFSL Borås 2016 Skolinformation Verksamhetsberättelse enligt samverkansavtal mellan RFSL Borås Sjuhärad och Hälso- och sjukvårdsnämnden i Mittenälvsborg om skolinformation inom HBTQIA år I början av 2016 genomfördes en informationskampanj per mail till samtliga skolor, enligt våra tidigare rutiner. Gensvaret blev bra och resulterade i att över 50 % av de planerade utbildningsinsatserna var genomförda redan under vårterminen, resterande tillfällen bokades in för genomförande fördelat över höstterminens veckor. Huvuddelen av utbildningarna genomfördes av undertecknad samordnare samtidigt som behovet av ytterligare informatörer kunde konstateras. Detta föranledde den för tillfället pågående utbildningssatsning som RFSL Borås Sjuhärad genomför för att utbilda fler skolinformatörer, dessa beräknas vara i full drift under april månad Våren 2016 genomförde samordnaren en intern utbildning av en informatör, och nu under starten av terminen 2017 har ytterligare två utbildats, centralt av RFSLs förbund i Stockholm. Dessa ska genomföra bredvid gång ihop med samordnaren för att kvalitetssäkra genomförandena i enlighet med prioriterade områden i enlighet med fastställd verksamhetsplan. Det maximalt angivna antal utbildningar som avtalet omfattar har genomförts och resultatet har gett god respons och mycket positiv feedback. Detta märks särskilt på den kraftiga ökning av intressenter som kontaktat RFSL Borås Sjuhärad för bokningar, samt det faktum att även skolor utanför RFSL Borås Sjuhärads upptagningsområde börjat höra av sig, likaså Högskolan Borås för att engagera skolinformatörer. En viktig effekt är det kontaktnät som skapas och leder till att såväl elever och lärare som skolhälsovården hör av sig för råd och stöd sedan de fått en kontakt med RFSL Borås Sjuhärad. Både per mail men även telefonledes. Friskolorna är dem som varit svårast att skapa kontakt med därför satsas det extra på att nå ut till just dessa under 2017 ihop med den ökade satsningen på att nå fram till de kommunala skolor med vilka vi ännu inte lyckats upprätta lika välfungerande kontaktvägar som verksamheten önskar. Med vänlig hälsning Mimmi Fasth Samordnare skolinformation RFSL Borås Sjuhärad mimmi@boras.rfsl.se

128 lan samverkan hälsofrämjande arbete RFSL Borås för HSNS Verksamhetsplan samverkan hälsofrämjande arbete RFSL Borås Sjuhärad för 2017 : Verksamhetsplan samverkan hälsofrämjande arbete RFSL Borås Sjuhärad för (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Lars Paulsson Telefon: E-post: lars.paulsson@vgregion.se Till södra hälso- och sjukvårdsnämnden Verksamhetsplan samverkan hälsofrämjande arbete RFSL Borås Sjuhärad för 2017 Förslag till beslut 1. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden antecknar informationen. Sammanfattning av ärendet Södra hälso- och sjukvårdsnämnden har ett avtal med RFSL Borås Sjuhärad för hälsofrämjande arbete inom HBTQ-området. RFSL Borås Sjuhärad ska enligt avtalet arbeta för att främja HBTQ-gruppens hälsa, förebygga och belysa våld i nära relationer och minska fördomar och förtryck genom att påverka attityder till HBTQ- personer. Uppdraget gäller samtliga kommuner inom nämndens område. RFSL Borås Sjuhärad kommer även under 2017 att ha skolinformationer. Eftersom transpersoner i studier visats ha sämre psykisk hälsa än homosexuella och bisexuella lägger de extra fokus på att nå ut med information kring just könsidentitet. Planen innehåller också utbildning av föreningens informatörer och blivande informatörer. RFSL Borås Sjuhärad jobbar även för att motverka stigmatisering kring hiv, med Borås Pride som i år är inne på sitt andra år, transcafé, ungdomscafé, HBTQ-kultur m.m. De har även vuxenutbildningar för högskola och olika arbetsplatser. Koncernkontoret Tomas Andersson Ansvarig tjänsteman Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.sodra@vgregion.se

129 lan samverkan hälsofrämjande arbete RFSL Borås för HSNS Verksamhetsplan samverkan hälsofrämjande arbete RFSL Borås Sjuhärad för 2017 : Verksamhetsplan samverkan hälsofrämjande arbete RFSL Borås Sjuhärad för (2) Bilaga Verksamhetsplan samverkan hälsofrämjande arbete RFSL Borås Sjuhärad Besluten skickas till RFSL Borås Sjuhärad, Emilia Larsdotter, ordförande RFSL Borås Sjuhärad, larsdotter.emilia@gmail.com för kännedom. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.sodra@vgregion.se

130 lan samverkan hälsofrämjande arbete RFSL Borås för HSNS Verksamhetsplan samverkan hälsofrämjande arbete RFSL Borås Sjuhärad för 2017 : Verksamhetsplan samverkan hälsofrämjande arbete RFSL Borås Sjuhärad för 2017 Verksamhetsplan rörande skolinformation från RFSL Borås Sjuhärad Inledning RFSL Borås Sjuhärad är en lokalförening i RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter. RFSL Borås Sjuhärad jobbar för att alla ska ha samma rättigheter utefter de mänskliga rättigheterna, alla är lika mycket värda och alla är födda fria. Vi arbetar för ett öppnare samhälle där var och en har rätten och friheten att leva och identifiera sig själv utan att bestraffas socialt av samhället och utan att behöva oroa sig. Vare sig över sig själv eller för nära och kära. Eftersom många lärare har dålig kunskap i att belysa HBTQIA på ett normkritiskt sätt i skolan så är detta något eleverna sällan får tillräckligt med kunskap kring i den vanliga undervisningen. Vårat arbete med skolinformation grundar sig i normkritik, det innebär att vi gemensamt med elever pratar om vilka strukturer som finns i samhället och vilka för och nackdelar det finns med dessa samhällsstrukturer. Genom att belysa normen kan vi förklara varför vissa blir normbrytare eller avvikare och får andra benämningar om sig och delas in i grupper. Vi informerar också om identiteter en kan ha som sträcker sig utanför normens ramar, vad de innebär och vad det finns för möjligheter när t.ex. ens kön som en identifierar sig med inte är det könet många andra ser en som. Vi går också igenom begrepp som är bra att ha hört namnet på och att kunna. Skolinformationer är en otroligt viktig del i folkhälsoarbetet då studier visar på sämre folkhälsa hos HBTQIA-ungdomar än hetero-cisungdomar och att detta är grundat i det heteronormativa bemötandet som HBTQIA-ungdomar får från sin omgivning, varje dag. Att få må bra i sig själv och inte behöva skämmas för sin könsidentitet eller sexuella läggning ser vi som ett privilegium som alla ska ha. Att exempelvis inte höra sin identitet ropas som ett skällsord i korridoren eller att inte bli tilltalad med fel pronomen bör vara en självklarhet för alla. 2. Skolinformatörer Uppdraget om skolinformation är fördelat på en 50% anställning och förhoppningen är att det ska finnas ett flertal andra informatörer utanför den specifika tjänsten. Den anställde har som ansvar att kontakta och upprätthålla kontakt med skolor och även med elever som har funderingar eller söker stöd, boka informationer, förbättra och utveckla informationen och övrigt administrativt arbete. De andra informatörerna används vid behov när vi är ute och informerar och har inget ansvar utöver att informera. Att jobba som skolinformatör innebär att en har fått en skolinformatörsutbildning av RFSL i HBTQIA och normer, alternativt att en har gått bredvid en som är utbildad och på så sätt fått kunskap och erfarenhet. 3. Prioriterade utvecklingsområden Eftersom transpersoner i studier visats ha sämre psykisk hälsa än homosexuella och bisexuella vill vi lägga extra fokus på att nå ut med information kring just könsidentitet. I år vill vi återigen arbeta på att delen om trans ska effektiviseras utan att information skärs ner på, så att vi får tid över att ihop med eleverna diskutera hur en kan underlätta för transpersoners vardag och får mer förståelse för fördomar en stöter på samt vad en kan kräva som elev av

131 lan samverkan hälsofrämjande arbete RFSL Borås för HSNS Verksamhetsplan samverkan hälsofrämjande arbete RFSL Borås Sjuhärad för 2017 : Verksamhetsplan samverkan hälsofrämjande arbete RFSL Borås Sjuhärad för 2017 skolan för att ingen ska behöva komma ut som trans för att inte ständigt exkluderas. Detta är problem och lösningar som elever själva ska få komma på så att problemen som kan uppstå är aktuella och att lösningarna känns som något som eleverna själva kan bidra till. Dessutom satsar vi på att utveckla delen där vi diskuterar heteronorm, mansnorm och parnorm mer ingående. 4. Utbildning! Under året erbjuder vi alltid en utbildning för våra informatörer och blivande informatörer. Men eftersom utbildningen som RFSLs förbund anordnar inte alltid sker i närheten av Borås så har många svårt att åka på den och det innebär en högre kostnad för RFSL Borås. Därav vill vi kunna utbilda själva och detta fick vi också tillåtelse till förra året. Vi är i Borås en av de föreningar med mest kontinuerlig erfarenhet av att informera då vi under skolterminer informerar upp emot ca 60 informationer per termin. 5. Övriga projekt! Hbtq-frågor är omfattande och sträcker sig över många andra områden. Utöver arbetet med skolinformation får RFSL bidrag på andra håll till andra projekt. RFSL jobbar aktivt med att motverka stigmatisering kring hiv, vi arbetar med Borås Pride som i år är inne på sitt andra år, vi har olika verksamheter i våra lokaler, såsom newcomers, transcafé, ungdomscafé, HBTQ-kultur m.m. Vi har även vuxenutbildningar för högskola och olika arbetsplatser. Vid frågor som rör våra skolinformationer, kontakta mimmi@boras.rfsl.se

132 50 Rätt att uppbära ersättning har upphört för Mahmod Abdul Karim, Specialist i allmänmedicin, vårdgivarkod (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Manuela Löfving Telefon: E-post: manuela.lofving@vgregion.se Till södra hälso- och sjukvårdsnämnden Rätt att uppbära ersättning för Mahmood Abdul Karim, specialist i allmänmedicin, vårdgivarkod 4015 Förslag till beslut 1. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att rätten att uppbära ersättning enligt lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning upphör från och med för Mahmood Abdul Karim, specialist i allmänmedicin, vårdgivarkod Sammanfattning av ärendet Mahmood A. Karim har inte rapporterat in åtgärder som uppfyller heltidskravet sedan Heltidskravet har alltså inte uppnåtts under en sammanhängande tolvmånadersperiod under de senaste två åren. Rätt att uppbära ersättning enligt lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning har därmed upphört. Fördjupad beskrivning av ärendet Lag om läkarvårdsersättning (1993:1651) innehåller regler för ersättning till läkare verksamma enligt denna lag. Lagen förutsätter enligt 8 att läkaren är heltidsverksam minst 35 timmar/vecka i genomsnitt eller har arbetat minst denna tid någon tolvmånadersperiod under de senaste två åren. Satt i relation till ersättningstaket, innebär det att åtgärder motsvarande minst 85 procent av ersättningstaket ska vara inrapporterade för att heltidskravet ska anses vara uppnått inkom Mahmood A. Karim med anmälan om försäljning av sin etablering. Anmälan avslogs då Mahmood A. Karim inte ansågs uppfylla heltidskravet. Beslutet överklagades av Mahmood A. Karim. Förvaltningsrätten avslog överklagan meddelar Mahmood A. Karim att han återtar anmälan om försäljning, men önskar ha etableringen vilande av hälsoskäl. Läkarintyg inkommer med bedömning om nedsatt arbetsförmåga det närmaste halvåret. Koncernkontorets tolkning är då Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.sodra@vgregion.se

133 50 Rätt att uppbära ersättning har upphört för Mahmod Abdul Karim, Specialist i allmänmedicin, vårdgivarkod Datum Diarienummer HSNS att läkarintyget gäller till och med Därefter har inte något nytt läkarintyg inkommit. Under har Mahmood A. Karim med vårdgivarkod 4015 inte uppfyllt heltidskravet. Inga inrapporteringar har skett på Mahmood A. Karims etablering under 2015 och rapporterades åtgärder enligt LOL till 42 % av ersättningstaket rapporterades åtgärder enligt LOL till 37 % av ersättningstaket rapporterades åtgärder enligt LOL till 20 % av ersättningstaket rapporterades 0 åtgärder rapporterades 0 åtgärder. Med anledning av ovanstående bedömer Västra Götalandsregionen att rätten att uppbära ersättning enligt lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning har upphört. Koncernkontoret Tomas Andersson Ansvarig tjänsteman Beslutet skickas till Mahmood Abdul Karim, för kännedom, mahmood.abdulkarim@gmail.com Manuela Löfving, för kännedom, manuela.lofving@vgregion.se Privera, för åtgärd, ekonomi.privera@vgregion.se 2 (2)

134 51 Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten - HSNS Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten : Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Martin Dohlsten Telefon: E-post: martin.dohlsten@vgregion.se Till södra hälso- och sjukvårdsnämnden Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten Förslag till beslut 1. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten. Sammanfattning av ärendet Den 12 september 2016 rekommenderade Regionstyrelsen, i ärende RS , hälso- och sjukvårdsnämnderna, servicenämnden och Västtrafik att ta fram gemensamma rutiner för samverkan kring sjukreseverksamheten. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden har i ärende HSNS uppdragit åt ansvarig tjänsteman att i samverkan med tjänstemän för servicenämnden och Västtrafik ta fram gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten. Bakgrunden till uppdraget är att det funnits oklarheter i uppdrag, beslutsmandat och ansvarsfördelning för sjukreseverksamheten. Sjukreseverksamheten regleras idag genom reglementen och avtal med flera olika parter vilket har skapat otydlighet, framförallt när det gäller vem som har rätt att ändra utbud, initiera upphandlingar och göra tilläggsbeställningar. I grunden handlar det om att det inte funnits några fastställda rutiner för hur samråd sker mellan de olika aktörerna. De framtagna gemensamma rutinerna för samråd kring sjukreseverksamheten syftar till att klargöra och beskriva hur utsedda tjänstemän från hälso- och sjukvårdsnämnderna, servicenämnden och Västtrafik AB gemensamt ska samverka kring sjukreseverksamheten. Rutinerna för samverkan kring sjukreseverksamheten har som mål att hålla alla parter informerade i ärenden som berör sjukreseverksamheten samt att reda i uppkomna synpunkter, önskemål och strategiska frågor. Detta för att motverka den otydlighet som tidigare upplevts. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.sodra@vgregion.se

135 51 Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten - HSNS Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten : Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten Datum Diarienummer HSNS (2) Koncernkontoret Tomas Andersson Ansvarig tjänsteman Bilaga Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten Besluten skickas till Hälso- och sjukvårdsnämnderna för genomförande, hsn@vgregion.se Servicenämnden för kännedom och genomförande, servicenamnden@vgregion.se Västtrafik AB för kännedom och genomförande, vasttrafik@vasttrafik.se

136 51 Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten - HSNS Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten : Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten Gemensamma rutin er för samråd kring sjukreseverksam heten Västra, östra, norra, södra och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Servicenämnden Västtrafik AB

137 51 Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten - HSNS Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten : Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten Bakgrund De fem hälso- och sjukvårdsnämnderna har gett respektiveansvarigtjänstemanatt i samverkanmedtjänstemänför servicenämnden och Västtrafik AB ta fram gemensamma rutiner för samrådkring sjukreseverksamheten. Dettadokumentsyftar till att klargöraoch beskriva hur utseddatjänstemänfrån hälso- och sjukvårdsnämnderna, servicenämndenoch Västtrafik AB gemensamtskasamverkakring sjukreseverksamheten. För att skapasamverkanmellan dessaorganisationerhar en tjänstemannagrupp bildats för att ta fram gemensamm a rutiner för samrådkring sjukreseverksamheten. Tjänstemänfrån varderapolitisk organisationenhar ett löpandeansvaratt vidareförmedla informationtill sin politiska uppdragsgivare. Vid behovfinns ävenmöjlighet för politiker från de tre berördaorganisationerna att sammankallatill möte för diskussionoch samråd. Varderapolitisk organisationhar olika ansvarsområden, roller och finansieringsansvar kring sjukreseverksamheten. De samverkansrutiner som är framtagnai dettadokument syftar till att klargörahur man på tjänstemanna nivå kan samrådapå ett effektivt och transparentsätt.tjänstemännen har i sin tur i uppdragatt vid behovåterkopplatill politiken och om behovuppstårfinns möjlighet för politisk dialog. Detta samråd ska ske mellan följande parter: För hälso- och sjukvårdsnämnderna, utseddatjänstemänfrån koncernstabhälso- och sjukvård. För servicenämnden,utseddatjänstemänfrån Regionservice Sektion Sjukresor För Västtrafik AB, utseddatjänstemänfrån Västtrafik Samrådetsmål är : Skapadialog, informationsspridningoch ömsesidigkunskapsöverföring Bidra till gränsöverskridande verksamhets - och kunskapsutveckling. Skapaen tydligaresamverkanmellan parterna. Aktiviteter som ska följas upp i samråd För att kunnaskapatransparensmellanparternaskaföljandeaktiviteter följas upp i samråd. Initiering av upphandling När befintliga trafik- och beställningscentralsavtal löper ut har Västtrafik ansvaretför att initiera en upphandlingav samordnadeanropsstyrdaresor(d.v.s.sjukresetaxitjänster som samordnatsmedtill Västtrafik anslutnakommunersresorsom t.ex. färdtjänst,omsorgsoch skolresorsamtallmän anropsstyrdtrafik som t.ex. närtrafik och anropsstyr da

138 51 Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten - HSNS Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten : Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten linjeturer). Koncernstabhälso- och sjukvårdskainformerasav Regionservice- Sektion SjukresoralternativtVästtrafik om att ny upphandlingkommeratt ske. När det gäller såkalladesärköp,alltså tjänster/trafikformersomendastbeställsav V ästra Götalandsregionen, och inte kommuner,såkan berörda hälso- och sjukvårdsnämnder och servicenämndensjälvständigtinitiera om upphandlingav dessatjänster/trafikformer,t.ex. Ronden. Upphandling Västtrafik skainnan befintligt avtal upphörinformeraregionservice- SektionSjukresor om gällandetidplan inför ny upphandling.när ny upphandlingär planeradskaen gemensamutvärderingskeav befintligt avtal. Inför upphandlingav trafik- och beställningscentralstjänster som samordnasmed anslutna kommunerstrafik (enligt ovan) sammankallaskoncernstabhälso- och sjukvård, Regionservice- SektionSjukresoroch berördakommunerav Västtrafik till samrådinför upphandling(siu). På SUI-mötenfinns det möjlighet för parternaatt förmedlaförslagtill förändringar och övriga önskemål, som i sin tur kan varabehjälpligtsom underlagtill en kravspecifikation.i nför framtagandetav förfrågningsunderlaget skavästtrafik beakta inkomnasynpunkteroch idéerfrån genomfördasui-möten.(västtrafiksstyrelsekan kommaatt ta beslutom strategiskaupphandlingsfrågor). Underupphandlingstidenråder upphandlingssekretess enligt Offentlighets- och sekretesslagen 19 kap 3. Dettainnebär att när upphandlingpåbörjatsfår ingeninformation om upphandlingenlämnaspå ett sådant sättatt informationenblir allmän. Inför upphandlingav särköp, t.ex. Ronden,tillsätts en projektgruppmed representanter från Regionservice- SektionSjukresor,koncernstabhälso- och sjukvårdoch Västtrafik. Projektgruppenbestämmertillsammanstrafikutformning av särköpetdär sedanvästtrafik genomförsjälvaupphandlingen. Efter genomförd upphandling Efter genomfördupphandlinginformerarvästtrafik berördaparterom upphandlingsresultat inklusive möjlighets- och riskbedömning. Strukturella f örändringar Vid störrestrukturellaförändringar, som exempelvistrafikförändringarpå grundav konkurshosett trafikföretageller uppsägningpå grundav misskötsel, skavästtrafik informeraregionservice- SektionSjukresoroch koncernstabhälso- och sjukvård. Detsammagäller vid storaförändringarinom beställningscentralsverksamheten. Vid större förändringarav patientströmmarskakoncernstabhälso- och sjukvårdinformera Regionservice- SektionSjukresoroch Västtrafik om förändringensomfattningi volym och tid. Uppmärksammarkoncernstabhälso- och sjukvårdeller Regionservice- SektionSjukresor f örändringari sjukresereglem entetoch desstillämpningarkan påverkaresandevolymer eller utförandeav tjänstenskadet äveninformerastill Västtrafik. Inplanerade uppföljningar

139 51 Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten - HSNS Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten : Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten Regionservice- SektionSjukresorlämnarkvartalsvisin en uppföljning av resandeutveckling och kostnadertill koncernstabhälso- och sjukvård. Möten mellanparternaplanerasvid 1-3 tillfällen/år där frågor på strategisknivå diskuteras. Syftet är främstatt följa upp och utvecklaverksamheten.följandeområdenämnasatt diskuterasvid dessatillfällen: Aktuellt kring upphandlingar Framtidsplanering Utvärdering Aktuella ärenden Västtrafik och Regionservice - SektionSjukresor har tillsammansregelbundnamötenför planeringoch uppföljning av verksamheten.dessamötenämnasfrämst att diskutera strategiskinriktning, uppföljning av drift/systemsamtkundsynpunkter.om någon informationansesangelägenför koncernstabhälso- och sjukvårdsåmeddelasdettatill koncernstabhälso- och sjukvårdefter dessamöten. Om någonav parternahar förslagtill förbättringeller förändringkring sjukreseverksamheten ska dettainformerastill övriga parteroch samrådska skeinnan någonförändringgörs. Övergripande mål Rutinernaför samverkankring sjukreseverksamheten har som mål att hålla alla parter informeradesamtatt redai uppkomnasynpunkter,önskemåloch strategiskafrågor. Samrådskalöpandeske då någonav de ovannämndaaktiviteternaär planeradeeller genomatt någonav parternaanseratt behovfinns. Alla parterkan kalla till mötedå de anseratt det är nödvändigt.deltagarnaansvararför informationoch förankringtill sina respektivepolitiska organisationer. Parternasom deltar i detta samrådskaha aktiva roller medmöjlighet att utforma förslag till förbättringarav verksamheten. För att kunnaskapatransparensi utvecklandetav arbetetmed sjukreseverksamheten är det av värdeatt tjänstemänfrån Västtrafik och Regionservice - Sektionsjukresorhar möjlighet att presenterasinaverksamheterför VästraGötalandsregionens hälso- och sjukvårdsnämnder och vid behovävenha möjlighet att informeraberördanämnderdå aktiviteter som nämnsovan skapåbörjaseller är genomförda. Om någonav parternahar önskemålom förändringkring samverkansrutiner inom sjukreseverksamheten ska dettastämmasav med övriga innan besluttasom att implementeradet i samverkansrutinerna.

140 52 Uppföljningsplan Vårdval VGPv HSNS Uppföljningsplan Vårdval VGPv 2017 : Uppföljningsplan Vårdval VGPv (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Anki Schutz Telefon: E-post: ann-katrin.schutz@vgregion.se Till södra hälso-och sjukvårdsnämnden Uppföljningsplan Vårdval VG Primärvård 2017 Förslag till beslut 1. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden fastställer Uppföljningsplan Vårdval VG Primärvård Sammanfattning av ärendet Uppföljningsplanen omfattar löpande uppföljning av kontrakt enligt Lag (2008: 962) om valfrihetssystem, Västra Götalandsregionens Primärvård. Uppföljningen syftar till att säkerställa följsamhet och grad av måluppfyllsele till de uppdrag och krav som specificeras i förfrågningsunderlaget, Krav- och kvalitetsboken Vårdval VG Primärvård Uppföljningen ska också ge underlag till redovisning av resultat och förbättringar av hälso- och sjukvården. Uppföljningen utgår från de krav som ställt i förfrågningsunderlaget krav- och kvalitetsboken, resultat av tidigare uppföljningar, prioriteringar och riskanalyser samt de övergripande mål som fastställs i fullmäktige, styrelser och nämnder. Koncernkontoret Tomas Andersson Ansvarig tjänsteman Bilaga Uppföljningsplan Vårdval VG Primärvård 2017 Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.sodra@vgregion.se

141 52 Uppföljningsplan Vårdval VGPv HSNS Uppföljningsplan Vårdval VGPv 2017 : Aktuellt uppföljningsunderlag 2017 VgPv EnhetPrimärvård VästraGötalandsregionen Uppföljningsplan VårdvalVGPrimärvård2017 Löpandeuppföljning av kontraktenligt Lag (2008:962)om valfrihetssystem.

142 52 Uppföljningsplan Vårdval VGPv HSNS Uppföljningsplan Vårdval VGPv 2017 : Aktuellt uppföljningsunderlag 2017 VgPv Inledning Syfte Uppföljningen syftar till att säkerställa följsamhet och grad av måluppfyllelse till de uppdrag och krav som specificeras i förfrågningsunderlaget, Krav- och kvalitetsboken Vårdval Vårdcentral Uppföljningen ska också ge underlag till redovisning av resultat och förbättringar av hälso- och sjukvården. Beskrivning Uppföljningen utgår från de krav som ställts i förfrågningsunderlaget krav- och kvalitetsboken, resultat av tidigare uppföljningar och prioriteringoch riskanalys samt de övergripande mål som fastställs i fullmäktige, styrelser och nämnder. Uppföljningsplanen tydliggör vad som ska följas upp och hur. Den löpande uppföljningen sker genom uppföljning av data och/eller i dialog med vårdgivaren. Uppföljningen baseras på enhetens resultat och statistik avseende utvecklings- och kvalitetsindikatorer och produktion samt enkät/frågeunderlag eller annan metod. För att säkerställa att uppföljningen sker på ett systematiskt sätt används guider och rapportmallar som stöd för arbetet. Indikatorer som används i uppföljningen och återkoppling till vårdcentralerna ska ge stöd till enhetens eget förbättringsarbete och som vägledning för patientens val. Ett urval av indikatorerna presenteras i uppföljningsverktyget Munin, se Koncernkontorets enhet primärvård samverkar med enhet data och analys, ekonomi vårdval samt juridiska avdelningen i uppföljningsarbetet på Koncernkontoret. Uppföljning för respektive enhet för 2017 planeras och prioriteras utifrån registeranalys och fokusområden. Formen för uppföljningen kan variera, enskilt med vårdgivaren eller i grupp med flera enheter samtidigt eller på annat sätt som bedöms lämpligt. Arbetet följs regelbundet upp av teamansvarig för att säkerställa att aktiviteterna genomförs enligt plan. Datakälla Den löpande uppföljningen bygger på uppföljning av indikatorer som rapporterats in via nationella och regionala register i form av datafiler som levererats i enlighet med fastställda specifikationer. Uppgifter som inte kan hämtas via inrapporterad data rapporteras av vårdgivaren på annat anvisat sätt exempelvis via enkät/formulär. Uppgifterna sammanställs, stäms av med vårdgivaren och analyseras.

143 52 Uppföljningsplan Vårdval VGPv HSNS Uppföljningsplan Vårdval VGPv 2017 : Aktuellt uppföljningsunderlag 2017 VgPv Åtgärdsplan I det fall uppföljningen identifierar brister upprättas en åtgärdsplan. Planen ska innehålla förslag till korrigerande åtgärder, tidplan och ansvarig. Uppföljningen avslutas först när handlingsplanen är åtgärdad och verifierad av enhet primärvård. Vid behov initieras en fördjupad uppföljning utöver den löpande uppföljningen i enlighet med Rutin för uppföljning av offentligt finansierade privata vårdgivare i Västra Götalandsregionen Beslutad av hälso- och sjukvårdsstyrelsen Detta dokument är tillämpligt även för vårdgivare i egen regi. Redovisning och återkoppling av resultat Resultatet av uppföljningen kommuniceras muntligt och skriftligt enligt nedan: - Vårdgivare: vid dialogmöte som sker individuellt eller i grupp i form av lärandeseminarier och/eller uppföljningsrapport samt i vårdgivarnytt. - Hälso- och sjukvårdsstyrelsen via begärda rapporter. - Hälso- och sjukvårdsnämnderna via begärda rapporter.

144 52 Uppföljningsplan Vårdval VGPv HSNS Uppföljningsplan Vårdval VGPv 2017 : Aktuellt uppföljningsunderlag 2017 VgPv Uppföljningsområden Fokusområde för 2017: Personer med psykisk ohälsa Personer äldre, 75år > Hälsofrämjande/förebyggande arbete Uppföljning av förändringar i Krav- och kvalitetsboken kvälls och helgöppen mottagning - kontaktsjuksköterska Uppföljningen av vårdval VG Primärvård delas in i avsnitt enligt nedan: 1. Volymer och prestation 2. Kvalitet 3. Uppföljning av fokusområde/ behovsgrupper Kommentar: patientupplevd kvalitet mäts i den nationella patientenkäten var annat år, senaste mätningen genomfördes 2016, nästa planeras 2018.

145 52 Uppföljningsplan Vårdval VGPv HSNS Uppföljningsplan Vårdval VGPv 2017 : Aktuellt uppföljningsunderlag 2017 VgPv Avsnitt 1: Volym och prestation Uppgifter om verksamhetens omfattning, prestation samt ersättning i enlighet med framtagna uppföljnings- och kvalitetsindikatorer för Vårdval Vårdcentral Kvalitetsområde Uppföljningsområde Beskrivning, indikator Datakälla Kommentar Uppgift om verksamhetens omfattning Antal listade, CNI, ACG, geografi Datafil, Särskilt belysa patientgrupper i fokusområden. Antal besök hos psykolog/leg. psykoterapeut, kurator utom BVC Datafil Andel listade individer med psykisk ohälsa och depression Datafil Bemanning och kompetens Inrapporterad Data God Vård Effektiv vård Patientsäkerhet

146 52 Uppföljningsplan Vårdval VGPv HSNS Uppföljningsplan Vårdval VGPv 2017 : Aktuellt uppföljningsunderlag 2017 VgPv Avsnitt 2: Kvalitet Kvalitetsområde God Vård Uppföljningsområde Beskrivning, indikator Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Datakälla, metod Kommentar Indikatorer som belyser medicinsk kvalitet utifrån psykisk ohälsa, äldre, KOL, osteoporos och diabetes. Datafil Särskilt belysa patientgrupper i fokusområden. ( psykisk ohälsa, multisjuka äldre) Enligt SOSFS 2008:1 och tillägg i 2013:6 Säker hälso- och sjukvård Process och struktur för kvalitet Har vårdgivaren i sitt ledningssystem upprättade rutiner för säker användning och hantering av medicintekniska produkter. Inrapporterad data Patientfokuserad hälso- och sjukvård Samverkan Andel patienter med en samordnad individuell plan (SIP), KVÅ kod XU045 Datafil Telefontillgänglighet Datafil 1177 Vårdguidens e-tjänster Enkät Erbjuda besök inom 7-dagar för bedömning eller behandling Inrapporterad data, Hälso- och sjukvård i rimlig tid Särskilt belysa patientgrupper i fokusområden.

147 52 Uppföljningsplan Vårdval VGPv HSNS Uppföljningsplan Vårdval VGPv 2017 : Aktuellt uppföljningsunderlag 2017 VgPv Avsnitt 3: Särskilda fokusområden Kvalitetsområde God Uppföljningsområde Beskrivning, indikator Vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch sjukvård Patienter med psykisk ohälsa Gruppen äldre >75 Datakälla, metod Kommentar Andel listade individer med diagnos depression som erhållit psykosociala/ -terapeutiska insatser, procent % Datafil Vårdcentralens beskrivning av aktuellt behandlingsutbud för målgruppen och hur samverkan sker med andra vårdgivare. Inrapporterad data Följa upp pågående projekt Andel patienter 75 och äldre som fått hembesök Datafil Andel patienter 75 år och äldre där fördjupad läkemedelsgenomgång genomförts Datafil Målvärde Andel patienter 75 år och äldre med olämpliga läkemedel Nyinsatta olämpliga läkemedel Vårdcentralens beskrivning av arbetet med att erbjuda multisjuka äldre en kontaktsjuksköterska Inrapporterad data Nytt i KOK 2017 Vårdcentralens beskrivning av aktuellt arbete för målgruppen och hur samverkan sker med andra vårdgivare. Inrapporterad data Följa upp pågående projekt Enkät

148 52 Uppföljningsplan Vårdval VGPv HSNS Uppföljningsplan Vårdval VGPv 2017 : Aktuellt uppföljningsunderlag 2017 VgPv Hälsofrämjandeoch Indikatorersom belyserhälsofrämjandeoch förebyggandearbete förebyggandearbetesamtvårdcentralens beskrivningav arbeteti enkätsvar. Fysiskaktivitet på recept Rådgivandesamtalom alkoholvanoroch drogvanor. Tobaksavvänjning Eventuellaspecifika nämndfrågor Dokumentnamn:Uppföljningsplan- löpandeuppföljning Vårdval VgPv Inrapporteraddata Enkät

149 53 Rapporter 2017 till södra hälso- och sjukvårdsnämnden - HSNS Rapporter 2017 till södra hälso- och sjukvårdsnämnden : Rapporter 2017 till södra hälso- och sjukvårdsnämnden 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Christina Klaar Telefon: E-post: christina.norman.klaar@vgregion.se Till södra hälso- och sjukvårdsnämnden Rapporter 2017 till södra hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till beslut 1. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden antecknar informationen. Sammanfattning av ärendet Oliver Öberg (M) och Mats Tolfsson (S) rapporterar från regional kick-off, Hälsooch sjukvårdsavtalet 5 april Christina Brandt (M) m.fl. rapporterar från kommundialog med Ulricehamn och Svenljunga 5 april Christina Brandt (M) m.fl. rapporterar från GPÖ med SU 7 april Christina Brandt (M) m.fl. rapporterar från presidiedialog med SÄS 12 april Christina Brandt (M) m.fl. rapporterar från kommundialog med Tranemo 19 april Hanne Jensen(S), Peder Danesved (L) och Mats Tolfsson (S) rapporterar från gymnasiedialog Realgymnasiet 20 april Christina Brandt (M) m.fl. rapporterar från presidiedialog med styrelsen för beställd primärvård 20 april Mats Tolfsson (S), Hanna Werner (MP och Kristina Wilhelmsson (M) rapporterar från Närvårdssamverkans spridningskonferens 21 april Cecilia Andersson (C) rapporterar från presidiedialog med SÄS, Alingsås lasarett och västra hälso- och sjukvårdsnämnden 21 april Eva Svantesson (M) och Oliver Öberg (M) rapporterar från medborgardialog med äldre- och funktionshinderrådet 25 april Koncernkontoret Tomas Andersson Ansvarig tjänsteman Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.sodra@vgregion.se

150 54 Information från förvaltningen - HSNS Information från förvaltningen : Information från förvaltningen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Marita Haglund Telefon: E-post: marita.haglund@vgregion.se Till södra hälso- och sjukvårdsnämnden Information från förvaltningen Förslag till beslut 1. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden antecknar informationen. Sammanfattning av ärendet Förvaltningen ger aktuell information. Koncernkontoret Tomas Andersson Ansvarig tjänsteman Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.sodra@vgregion.se

151 Förändrad förteckning över behöriga attestanter från HSNS Förändrad förteckning över behöriga attestanter från : Förändrad förteckning över behöriga attestanter från f VÄSTRA 1(1) ^ GÖTALANDSREGIONEN Delcgeringsprotokoll frän Västra Götalandsregionen Behandling av ärenden med stöd av delegering frän södra hälso- och sjukvärdsnänmden Förändrad förteckning över behöriga attestanter frän Diarienummer HSNS Beslut Frän utses forändrade attestanter för södra hälso- oeh sjukvärdsnämnds ansvarsomräden enligt markering i bifogad förteckning Beslutsunderlag Förteckning över attestanter gällande frän Beslutsdatum cberg Avdelningschei Kvalitetsstyming uppdrag och avtal Beslutet skickas till till södra hälso- och sjukvärdsnänmden för anmälan Postadress; Regionens Hus Göteborg Besöksadress; Ekenäsgatan 15, Boräs Lillliagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post:

152 Förändrad förteckning över behöriga attestanter från HSNS Förändrad förteckning över behöriga attestanter från : Attestantförteckning från ver 19 FÖRTECKNING ÖVER ATTESTANTER GÄLLER FRAN TILLS VIDARE Företag 205 Ansvarsomräde Norra HSN Offentlig region- och rikssjukvärd Attestant Västra HSN Attestant Patricia Karisson östra HSN SOdra HSN GBG HSN Jasmina Mesihovic Jasmina Mesihovic Annika Märtensson Annika Märtensson Carina Tomtiund Katarina Orrbeck Katarina Orrbeck Katarina Orrbeck Katarina Orrbeck Katarina Orrbeck Karl Harvonen Kristina EdstrOm Kristina EdstrOm Kristina EdstrOm Kristina EdstrOm Patricia Karisson Patricia Karisson Patricia Karisson Patricia Karisson Ersattare Offentliga sjukhus i VGR Attestant Patricia Karisson Attestant Jasmina Mesihovic Jasmina Mesihovic Annika Märtensson Annika Märtensson Attesträtten begränsad tili avtalskod för: Carina Tomtiund Pj Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kungälvs sjukhus Attestant Patricia Karisson Patricia Karisson Attestant Susanne Deiphin Susanne Deiphin Marianne Laiberg Marianne Laiberg SÄS, FSS och AngeredsNärsjukhus Ersattare Marianne Laiberg Marianne Laiberg Susanne Delphin Marianne Laiberg Ersattare Mats Möiier Mats MOiler Mats MOiler Mats MOiler Mats Möiier Katarina Orrbeck Katarina Orrbeck Katarina Orrbeck Ersattare Maiin Wiklund Malin Wiklund Malin Wiklund Malin Wiklund Maiin Wiklund Ersattare Gunnei SJöberg xxxx ej tilisatt Gunnei SjOberg xxxx ej tilisatt Gunnei SjOberg Ersattare xxxx ej tiilsatt Gunnei SjOberg xxxx ej tiilsatt Gunnei SjOberg xxxx ej tilisatt Ersattare Susanne Grönbeck Susanne GrOnbeck Susanne GrOnbeck Susanne GrOnbeck Susanne GrOnbeck Ersattare Marika Fixeii Marika Fixeii Marika Fixeii Marika Fixeil Marika Fixeil Ersattare Harriet Johnsson Dimberg Harriet Johnsson Dimberg Harriet Johnsson Dimberg Harriet Johnsson Dimberg Harriet Johnsson Dimberg NU-sjukvärden NU-sjukvärden Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kungälvs sjukhus Kungälvs sjukhus Frölunda Specialistsjukhus Frölunda Specialistsjukhus Angereds Närsjukhus Angereds Närsjukhus Alingsäs lasarett Alingsäs lasarett Ersattare Harrtet Johnsson Dimberg xxxx ej tiilsatt Harriet Johnsson Dimberg Harriet Johnsson Dimberg xxxx ej tiilsatt Harriet Johnsson Dimberg xxxx ej tiilsatt Harriet Johnsson Dimberg xxxx ej tilisatt SÄS SÄS Katarina Orrbeck Katarina Orrbeck Ersattare Peter Svensson Peter Svensson Peter Svensson Peter Svensson Peter Svensson Ersattare Marika Fixeii Marika Fixeii Marika Fixeii Marika Fixeii Marika Fixeil Ersattare Ersattare xxxx ej tiilsatt Ersattare Lena Birkedahi Lena Birkedahl Lena Birkedahi Lena Birkedahi Lena Birkedahi SKAS Ersattare AnetteJohansson Ohiin Anettejohansson Ohiin Anettejohansson Ohiin Anettejohansson Ohiin Anettejohansson Ohiin SKAS Ersattare Kristina EdstrOm Kristina EdstrOm Kristina EdstrOm Kristina EdstrOm Patricia Karisson Patricia Karisson Patricia Karisson Patricia Karisson Berit Karisson Berit Karisson Berit Karisson Berit Karisson Berit Karisson Privata sjukhus 1 regionen Attestant Inger Ahimark Inger Ahlmark Inger Ahimark Ersattare Patricia Karisson Berit Karisson Annika Wahistedt Ersattare Ersattare Kristina EdstrOm Kristina EdstrOm Kristina EdstrOm Kristina EdstrOm Kristina EdstrOm Patricia Karisson Patricia Karisson Patricia Karisson Patricia Karisson Fredrik Ahiman Fredrik Ahiman Fredrik Ahiman Fredrik Ahiman Fredrik Ahiman Suzana Maksimovic Wedberc Ersattare 1 Inger Ahlmark Ersattare Inger Ahimark Suzana Maksimovic Wedberg Suzana Maksimovic Wedberg Suzana Maksimovic Wedberg Suzana Maksimovic Wedberg Annika Märtensson Annika Märtensson ky

153 Förändrad förteckning över behöriga attestanter från HSNS Förändrad förteckning över behöriga attestanter från : Attestantförteckning från ver 19 Företag 205 Ansvarsomräde Norra HSN Västra HSN GBG HSN Södra HSN Östra HSN

154 Förändrad förteckning över behöriga attestanter från HSNS Förändrad förteckning över behöriga attestanter från : Attestantförteckning från ver 19 Företag 205 AnsvarsomrädjyigMÖÄ-. Västra HSN Norra HSN Privata specialister i regionen GBG HSN Östra HSN Södra HSN Attestant Gunnel Sjöberg Günne! Sjöberg Günne! Sjöberg Günne! Sjöberg Gunnel Sjöberg Astrid Brauer Astrid Brauer Astrid Brauer Astrid Brauer Astrid Brauer Marianne Laiberg Marianne Laiberg Marianne Laiberg Marianne Laiberg Marianne Laiberg Cecilia Kristiansson Cecilia Kristiansson Cecilia Kristiansson Cecilia Kristiansson Cecilia Kristiansson Patricia Karlsson Berit Karisson Annika Wahiistedt Fredrik Ahiman Suzana Maksimovic Fredrik Atilman Utomreglonal iänssjukvärd Wedberg Suzana Maksimovic Wedberg Suzana Maksimovic Wedberg Suzana Maksimovic Wedberg Suzana Maksimovic Wedberg Fredrik Ahiman Fredrik Atilman Annika Märtensson Fredrik Ahiman Annika Märtensson Fredrik Ahiman Attestant Patricia Karisson Berit Karisson Annika Wahistedt Fredrik Ahiman Maud Kyiän Maud Kyiän Maud Kyiön Annika Märtensson LV finansierad särskiida bidrag Annika Märtensson Attestant Patricia Karisson Patricia Karisson Patricia Karisson Patricia Karisson Patricia Karisson Offentlig VG prrmärvärd Attestant Hans Möller Hans Möller Hans Möller Hans Möller Hans Möller Pavel Basiouk Pavel Basiouk Pavel Basiouk Pavel Basiouk Pavel Basiouk Maud Kyiön Privat VG primärvärd Attestant Hans Möller Pavel Basiouk Offentlig Värdvai Rehab Hans Möller Maud Kyiön Hans Möller Hans Möller Pavel Basiouk Pavel Basiouk Pavel Basiouk Pavel Basiouk Maud Kyiön Maud Kyion Maud Kyiön Maud Kyiön Hans Möller AÜAciziiat rxttöötctftt Maud Kyiön Attestant Hans Möller Hans Möller Hans Möller Hans Möller Hans Möller Pavel Basoik Pavel Basoik Pavel Basoik Pavel Basoik Pavel Basoik Privat Värdvai rehab Maud Kyiön Attestant Maud Kyiän Maud Kyiön Maud Kyiön Maud Kyiön Attestant Hans Möller Hans Möller Hans Möller Hans Möller Hans Möller Pavel Basiouk Pavel Basiouk Pavel Basiouk Pavel Basiouk Pavel Basiouk HJäipmedel Attr"^tnnt Maud Kyiön Maud Kyiön Attestant Hans Möller Hans Möller Hans Möller Hans Möller Hans Möller Pavel Basiouk Pavel Basiouk Pavel Basiouk Pavel Basiouk Pavel Basiouk Patricia Karisson Patricia Karisson Patricia Karisson Patricia Karisson Patricia Karisson