Social rättvisa med hjälp av fackliga rättigheter och offentliga tjänster av god kvalitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Social rättvisa med hjälp av fackliga rättigheter och offentliga tjänster av god kvalitet"

Transkript

1 Förhandlingar från den 29:e kongressen Internationell facklig organisation för offentliga tjänster Durban, Sydafrika november 2012 RESOLUTIONER SOM ANTOGS AV KONGRESSEN DEL 1 RESOLUTION Nr. 1 ( Central resolution ) Handlingsprogram : Social rättvisa med hjälp av fackliga rättigheter och offentliga tjänster av god kvalitet VG notera att: Förfarandet av PSI:s kongress 2012 finns i tre delar: Del 1 Resolution nr. 1, Del 2 innehåller Resolution nr. 2 och Del 3 Resolution nr. 3 till 49

2

3 Inledning Efter PSIs kongress år 2007 har den globala ekonomiska krisen slagit mot arbetstagare och samhällen över hela världen. Antalet arbetslösa i världen har ökat till över 200 miljoner enbart i den formella ekonomin, och 50 miljoner arbetstillfällen har försvunnit sedan den ekonomiska krisen började. Otrygga arbetsförhållanden har spritt sig explosionsartat. Arbetstagarnas rättigheter har stått under ständig attack, och de har försvagats. I många regioner ställs arbetstagarna inför ett fortsatt och ökande förtryck. I en del länder mördas arbetstagare på grund av facklig verksamhet. Offentliga tjänster hotas alltmer av privatiseringar i åtstramningssyfte. Internationella finansinstitutioner kräver privatiseringar för att ge utvecklingsstöd och ett stabilt kreditbetyg. Miljön och klimatåtgärder försummas i namn av falska ekonomiska principer. Ökande livsmedelspriser och en katastrofal ungdomsarbetslöshet har lett till revolter i Nordafrika och Mellanöstern. Åtstramningar och lånevillkor har ökat fattigdomen och orsakat omfattande social oro. Huvudlösa åtstramningar orsakar fattigdom och ökar klyftorna, vilket drabbar kvinnor, de mest utsatta och offer för rasdiskriminering oproportionerligt. Allt för mycket välstånd koncentreras i allt färre händer. Arbetstagare i alla regioner håller på att resa sig mot attackerna som riktas mot dem. Occupy-rörelsen, som har stort folkligt stöd, förkastar Washington-samförståndet, den otyglade privata girigheten och företagens ohämmade makt. Offentliga tjänster gör samhällen mer jämställda och rättvisa. Offentliga tjänster sörjer för socialt skydd för alla och för den inkomststabilitet som krävs för ekonomisk återhämtning. Offentliga tjänster visar vägen till en ekologiskt hållbar ekonomisk utveckling. PSIs styrelse beslutar därför: att ansluta sig till människors krav, och kämpa med arbetstagare över hela världen att verka för anständigt arbete, fackliga rättigheter och offentliga tjänster av god kvalitet för alla att lägga fram följande handlingsprogram för perioden för PSIs 29:e kongress. PSIs Handlingsprogram inlämnades av PSIs styrelse som resolution nr. 1 till PSIs 29e kongress som hölls i Durban, Sydafrika, november 2012, där den antogs.

4

5 INNEHÅLL DEL 1 Inledning 3 PSIs värderingar 7 Förkortningslista 8 1. Inledning och översikt 9 Genomförandet av handlingsprogrammet Social rättvisa med hjälp av offentliga tjänster av god kvalitet och fackliga rättigheter 11 2.a Den globala ekonomin 12 2.b Nedskärningar av offentliga tjänster 13 2.c Offentliganställdas rättigheter 14 2.d Globaliseringen ifrågasätts alltmer 15 2.e Förändringar i globala och regionala institutioner 16 2.f En ny medvetenhet bland unga människor 17 2.g En miniminivå för socialskyddet 18 2.h Ökad medvetenhet om korruption och misshushållning som utvecklingshinder 18 2.i Klimatförändringar och hållbar utveckling PSIs plan för offentliga tjänster av god kvalitet PSIs plan för att försvara och utvidga arbetstagarnas och fackföreningarnas rättigheter PSIs plan för åtgärder i den globala ekonomin PSIs plan för anständiga jobb PSIs plan för facklig utveckling och global solidaritet PSIs plan för värdighet för alla 32 En miniminivå för socialskyddet 32 Pensioner PSIs plan för jämlikhet 34 Jämställdhet mellan könen 34 Unga arbetstagare Vår del i arbetet för att skapa hållbar utveckling Skydd av miljön 40 Bilaga A: Att genomföra handlingsprogrammet 42 Strategisk inriktning och prioritering 42 Dynamik, rörlighet och nytänkande 43 Ansvarsskyldighet och översyn 43 5

6 Mobilisering av resurser 44 Global enhet 45 Organisering av oss själva för att motsvara utmaningarna 45 Nationell enhet 47 Likställdhet mellan medlemsförbunden 47 Bilaga B: Rekommendationer för framtida arbete 48 Hälsa 48 Samhällsservice och infrastruktur 48 Vatten och sanitet 49 Energi 49 Arbetstagare inom offentlig och statlig förvaltning 49 Kommunala tjänster 49 Homo-, bi- och transsexuella (LGBT) arbetstagare 50 Migration 50 Multinationella företag 51 Kommunikation 52 Dokument avslutat den 30 januari

7 PSIs värderingar 1. PSIs värderingar, politik och verksamheter grundas i en vision av en värld av demokratiska samhällen i vilka offentliga tjänster av god kvalitet bidrar till och skyddar mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, och främjar rättvisa, solidaritet och välstånd. 2. PSI har ett historiskt och djupt förankrat engagemang för kampen mot ojämlikhet, sociala orättvisor och de obalanser som förvärras av kapitalism och jakt efter ekonomisk vinning. 3. Offentliga tjänster är centrala för demokratiska samhällen som grundas på mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och social solidaritet. Offentliga tjänster sörjer för en skälig fördelning av välståndet; det bör därvid också sörjas för att människor behandlas med lika respekt, erbjuds samma skydd, och kan leva utan att diskrimineras för sin ålder, sitt kön, sin religion, nationell identitet, ras, etniskt ursprung, funktionshinder eller sexuell läggning. 4. Offentliga tjänster är en tillgång som bidrar till hållbar utveckling. De är oumbärliga för att på ett ansvarsfullt sätt skapa ett offentligt och privat välstånd och för en hållbar ekonomisk tillväxt. 5. Offentliganställda har en avgörande roll att spela när man utformar en demokratisk offentlig politik och sörjer för god förvaltning. Offentliga tjänster och fackföreningar i den offentliga sektorn har ansvar för den offentliga sektorns integritet. En väl utformad politik och god förvaltning utgör grundvalen för ekonomisk tillväxt och utveckling, välstånd, större möjligheter, och bästa möjliga sociala och ekonomiska integration av samhällsmedlemmarna. 6. Offentliga tjänster finansieras av alla, till nytta för alla. I praktiken betalas offentliga tjänster med offentliga intäkter. Dessa intäkter måste uppbådas med hjälp av en rättvis skattepolitik. 7. Offentliga tjänster är en allmän nyttighet, utformad i människornas intresse. Omtanke om de offentliga tjänsternas kvalitet är ett tecken på ett samhälles självrespekt och engagemang för allas välfärd, särskilt de mest utsatta samhällsmedlemmarnas. 8. PSI värdesätter våra gemensamma tillgångar. PSI verkar för offentliga tjänster av god kvalitet, i vetskap om att det krävs offentliga tjänster av högsta möjliga kvalitet för att uppnå en jämlik fördelning av tillväxten och en hållbar utveckling. I enlighet med sina stadgar verkar PSI för offentliga tjänster av god kvalitet med en garanterad tillgänglighet. Tjänsterna skall vara överkomliga och demokratiskt ansvarsskyldiga, de skall bidra till social rättvisa, höja livskvaliteten och möjliggöra ett liv i välstånd. 9. De bästa offentliga tjänsterna presteras av arbetstagare vars rättigheter respekteras till fullo. Därför försvarar PSI och verkar för en förbättring av de grundläggande principerna och rättigheterna på arbetet, inklusive föreningsfriheten och rätten att förhandla kollektivt, samt offentliganställdas arbetsmiljö, överallt i världen. 7

8 Förkortningslista AIDS Acquired Immune Deficiency Syndrome ILOs expertkommitté om tillämpningen av konventioner och rekommendationer CEACR (Committee of Experts on the Application of Conventions and Recommendations) FN-konventionen om eliminering av alla former av diskriminering av kvinnor (1979) CEDAW (Convention on the Elimination of all Forms of Discrimination against Women) GUF Global facklig organisation (Global Union Federation) HIV Human Immunodeficiency Virus ICN Internationella sjuksköterskerådet (International Council of Nurses) IMF Internationella valutafonden (International Monetary Fund) Internationella arbetsorganisationen och Internationella arbetsbyrån (Genève) ILO (International Labour Organization, Internationsl Labour Office) ILO-konvention 87 om föreningsfrihet och om skydd för rätten att organisera sig, 1948 ILO-konvention 94 om avtalsbestämmelser i offentliga kontrakt, 1949 ILO-konvention 98 om rätten att organisera sig och förhandla kollektivt, 1949 ILO-konvention 100 om lika lön, 1951 ILO-konvention 102 Miniminormer för socialförsäkring, 1952 ILO-konvention 111 om diskriminering i sysselsättning och yrkesval, 1958 ILO-konvention 128 om handikapps-, ålders- och efterlevandepension, 1967 ILO-konvention 151 om arbetsmarknadsrelationer i den offentliga sektorn, 1978 ILO-konvention 189 om anständigt arbete för hushållsarbetare, 2011 Internationella fackliga samorganisationen IFS (International Trade Union Confederation, ITUC) LGBT HBT homo-, bi- och transsexuella arbetstagare MENA Mellersta Östern och Nordafrika Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD (Organisation for Economic Cooperation and Development) Den fackliga rådgivande kommittén i OECD TUAC (Trade Union Advisory Committee) FNs handels- och utvecklingskonferens UNCTAD (United Nations Conference on Trade and Development) WHO Världshälsoorganisationen (World Health Organisation) WTO Världshandelsorganistionen 8

9 1. Inledning och översikt 1. Världen har förändrats dramatiskt sedan år Under de fem åren efter PSIs kongress i Wien har samhällena och ekonomierna förändrats snabbt över hela världen. Följderna av dessa förändringar kommer att fortsätta att märkas under många år; framtiden verkar osäker och oförutsebar. 2. Sedan kongressen år 2007 har politisk och ekonomisk makt fortsatt att gradvis och allt snabbare skifta bort från Nordamerika och Europa. Det nyliberala Washington-samförståndet, som stötts av den långvariga högkonjunkturen i största delen av industrivärlden, har störts. Kina förväntas snart gå om USA som världens största ekonomi. Brasiliens, Rysslands, Indiens och Sydafrikas ekonomiska framgångar sätter gränser för västvärldens legitimitet när den försöker att genomdriva sin politik utanför de egna gränserna. Även den globala finanskrisen har minskat möjligheterna till detta. 3. Detta skifte för med sig möjligheter och hot för fackföreningar över hela världen. En av de mest akuta angelägenheterna är att slå tillbaka de allt häftigare attackerna mot den offentliga sektorn, mot offentliganställda och mot deras fackföreningar. PSI måste dock också se till att utnyttja de möjligheter som förändringarna ofrånkomligen för med sig. Rörelser som Occupy Wall Street och Los Indignados visar den nya misstron mot det nyliberala programmet. Medvetenheten om de uppenbara bristerna i den globala kapitalismens förmåga att tillämpa regler över nationsgränserna, och den ökande allmänna upprördheten över en omoralisk förmögenhetskoncentration, kan visa sig bli flyktig om vi inte lyckas att ta fram och sprida trovärdiga alternativ. 4. Dessa utvecklingar innebär att PSI måste verka i alltmer olikartade sfärer i en alltmer oviss värld. Att lyckas i denna tumultartade miljö förutsätter starka och väl förstådda centrala värderingar, som ger vägledning. Den nya förklaringen av PSIs värderingar skall komplettera stadgarna och ge personalen och ledningen långsiktig vägledning. 5. PSI är en global federation av fackföreningar; arbetstagarnas rättigheter kommer alltid att vara centrala för vårt arbete. Vi kommer alltid att betona jämställdhet mellan könen, rättvisa och mångfald. Vi har också ett övergripande ansvar i fackföreningsrörelsen och världen för att försvara och främja offentliga tjänster. 6. I en sådan snabbföränderlig värld blir det allt svårare att göra en arbetsplan för en femårsperiod. Avsikten är här att göra rekommendationerna i denna centrala resolution tillräckligt specifika för att ge vägledning, och samtidigt tillräckligt allmänna för att ge styrelsen, regionala forum och sektorforum det nödvändiga manöverutrymmet för att kunna anpassa kursen när det behövs. 7. På rekommendation av den rådgivande gruppen om program och politik (PPAG) har arbetsprogrammet inriktas på att analysera nya utvecklingar och på att rekommendera politik och åtgärder som inte redan har begärts av kongressen i Wien. Verksamhetsberättelsen innehåller en analys av centrala framsteg sedan kongressen Relevanta rekommendationer som rör arbetet som behandlas av handlingsprogrammet noteras separat i texten härunder; de övriga rekommendationerna som har sitt ursprung i verksamhetsberättelsen är uppräknade i bilaga B. 9

10 Genomförandet av handlingsprogrammet 9. Att lyckas i en oviss miljö kräver smidighet. Det har gjorts mycket under de senaste fem åren för att förbättra PSIs förmåga att agera vid behov, men det finns mer att föra. Ett avsnitt om genomförandet bifogas som bilaga A till handlingsprogrammet. 10. Det centrala i detta arbete är att finna bättre sätt att engagera, informera och mobilisera medlemsförbund och medlemmar. Regioner och regiondelar kommer att bli allt viktigare som centraler för att organisera aktioner. Vi måste också samarbeta mer med våra allierade i och utanför fackföreningsrörelsen för att verka för gemensamma mål. Vi måste ha förtroende för vår analys och en strategi för att investera i dessa möjligheter, då ett samarbete betyder att vi får större inflytande men mindre kontroll. 11. Analysen och den föreslagna verksamheten i handlingsprogrammet utgör en tydlig vägledning för PSI. Genom diskussioner under kongressen kommer medlemsförbunden att uppmuntras att överväga hur de effektivt kan genomföra dem. Ett nytt interaktivt format för ett antal sessioner under kongressen i Durban kommer för första gången att ge medlemsförbunden en roll i prioriteringen och planeringen av handlingsprogrammets genomförande. 12. Efter kongressen år 2012 kommer regionala och sektorspecifika planer att uppdateras för att knytas till handlingsprogrammet. Processen kommer att involvera personalen och PSIs styrande organ, till exempel de regionala exekutivkommittéerna. Därvid kommer man att fastställa möjligheter och hot i varje sektor och varje region. Generalsekreteraren kommer sedan att ta fram en detaljerad global genomförandeplan som tydligt fördelar ansvaret och resurserna, och presentera den för styrelsen. 10

11 2. Social rättvisa med hjälp av offentliga tjänster av god kvalitet och fackliga rättigheter 1. PSI anser att offentliga tjänster av god kvalitet ökar människors livskvalitet, och är avgörande för att skapa rättvisa, välmående och demokratiska samhällen. 2. Offentliga tjänster av god kvalitet är en garant för att människor och samhällen befrias från okunnighet, fattigdom och vanvård. De ger oss trygghet och befriar oss från nöd och rädsla, så att vi kan förverkliga våra individuella och kollektiva strävanden. Offentliga tjänster av god kvalitet ger den nödvändiga stabiliteten och sörjer för den infrastruktur och de investeringar som krävs för ekonomisk tillväxt. 3. Offentliga tjänster av god kvalitet kommer inte att kunna förverkligas utan en hängiven kamp. Mäktiga intressen anser att människor endast skall erhålla de tjänster som de kan betala för och att det är den fria marknaden som är bäst ägnad att förse dem med de flesta tjänsterna. Andra vill helt enkelt minimera sina kostnader, och behålla sin rikedom och sina privilegier. 4. Förmögenhet och makt har fortsatt att koncentreras i ett fåtal människors händer. PSI anser att arbetstagarna och deras familjer förtjänar en rättvis andel av det välstånd de skapar, och att de har rätt till stöd när de är sjuka, arbetslösa, gamla eller bräckliga. Anständigt arbete är centralt för en anständig levnadsstandard för alla. PSI anser att regeringarna måste göra mer för att skapa ekonomier där alla som vill arbeta också har ett jobb. 5. För att vinna kampen om offentliga tjänster av god kvalitet måste de offentliganställda vara starka och enade. De måste vara organiserade och villiga att agera kollektivt. PSI kommer att försvara alla offentliganställdas universella mänskliga rättighet att kunna bilda fria, oberoende och demokratiska fackföreningar för att förhandla kollektivt, oavsett vilket arbete de utför. Om dessa rättigheter skall vinnas och upprätthållas måste offentliganställda kunna strejka. PSI anser att strejkrätten är en mänsklig rättighet och kommer att bekämpa alla försök att förvägra arbetstagare denna rättighet. 6. Vi måste alltid och överallt försvara offentliga tjänster mot attacker. Många av dessa attacker är möjliga endast för att arbetstagarna är splittrade mellan i olika sektorer, skiljs åt av regionala och nationella gränser och tvingas att konkurrera med varandra. PSI anser att det krävs starka, demokratiska regeringar som kan kontrollera de häftiga krafterna på det nationella och internationella planet, för att försvara arbetstagarnas rättigheter. Fackföreningarna har en avgörande roll att spela för att bygga upp och förnya de demokratiska samhällena, och de får aldrig sluta söka efter nya sätt att involvera arbetarklassen och öka dess inflytande. Att vinna kampen för offentliga tjänster av god kvalitet förutsätter att offentliganställda och deras organisationer förenar sig med andra för att försvara alla arbetstagares intressen. 7. PSI måste ta fram trovärdiga alternativ till attackerna vi ställs inför. Mäktiga intressen agerar över nationsgränserna för att verka för privata och vinstdrivande alternativ till offentliga tjänster av god kvalitet. Företagsägare, multinationella företag, politiska högerkrafter och många människor inom media och i den akademiska världen organiserar sig för att sprida en ideologi som tjänar deras intressen. De som motsätter sig offentliga tjänster av god kvalitet utmålar tjänsterna som ineffektiva, oflexibla och ohållbara. PSI är väl placerat för att bemöta dessa argument. 8. Att vinna kampen för offentliga tjänster av god kvalitet förutsätter att PSI har ett tydligt och genomförbart program, en bra ledning och regelbundet möjligheter att lära sig av sina och sina allierades erfarenheter. Att vinna kräver att det är PSI och medlemsförbunden som har bäst förmåga att genomföra vårt program. 9. Både PSIs aktuella mandat och 2010 års Genèvestadga om offentliga tjänster av god kvalitet, som antogs av de globala fackliga organisationernas råd, är omfattande och värdefulla utgångspunk- 11

12 ter för våra aktioner. De som motsätter sig offentliga tjänster av god kvalitet och försöker att inskränka arbetstagarnas rättigheter agerar dock snabbt. Sedan år 2007 har världen förändrats på många viktiga sätt. För att lyckas i kampen för arbetstagarnas rättigheter och offentliga tjänster av god kvalitet måste vi kunna urskilja och förstå hoten och möjligheterna som en föränderlig värld för med sig. 2.a Den globala ekonomin 1. Sedan år 2007 har det skett en stor förskjutning av den globala ekonomiska makten. Kinas fortsatta utveckling, och Brasiliens, Rysslands, Indiens och Sydafrikas ekonomiska framväxt, har flyttat centrum för den globala politiska och ekonomiska makten bort från Europa och Nordamerika. Det har i grunden förändrat regionernas och världens ekonomi, och det får följder även för PSI. 2. På den utvecklade, norra hemisfären har den globala finanskrisen fört med sig den enskilt viktigaste förskjutningen. Krisen, och konjunkturnedgången som följde, var kulmen på en politik som tillämpades och förespråkades generellt i norr. Konkret ville man ha mindre statsapparater, avreglering, privatiseringar, flexibla arbetsmarknadslagar, färre fackföreningar, skattesänkningar för företagen och de förmögna, samt frihandelsavtal som minskar regeringarnas inflytande och ger företagen större frihet. 3. Det ofrånkomliga resultatet av denna politik har varit en allt ojämnare förmögenhetsfördelning genom den fortsatta nedgången av arbetets andel och social omfördelning. Situationen förvärrades av att en bristfällig reglering av finanssektorn möjliggjorde att stora summor pengar slösades bort på spekulation och sådana pengar har inte använts för produktiv verksamhet och förbättrade offentliga tjänster. Liksom under 1930-talets stora depression föregicks krisen av att de förmögnas andel av inkomsterna ökade, av en växande finanssektor, och av en kraftigt ökande skuldsättning. 4. När bubblan sprack hävdade många av de största bankerna i världen att deras konkurs skulle förorsaka en ekonomisk kris. Man bortsåg från de enorma löner, utdelningar och bonusar man hade kapat åt sig, och menade att de var för stora för att tillåtas gå omkull. Av rädsla för värsta tänkbara ekonomiska och sociala sammanbrott räddade världens regeringar många banker genom att överta deras skulder. När regeringarna fick det svårt att refinansiera sina skulder valde de att häftigt skära ned de offentliga tjänsterna och socialskyddet istället för att höja skatterna för de förmögna. Åtstramningarna har slagit mot den ekonomiska tillväxten just när regeringarna som bäst behövde tillväxten för att befästa sina ekonomier. 5. Den globala arbetslösheten, som redan tidigare var hög, har ökat dramatiskt, särskilt i Europa och Nordamerika. Arbetslösheten lämnar varaktiga ärr efter sig. Den drabbar kvinnor, migranter och ungdomar hårdast, och bidrar till en miljö där reaktionär politik, rasism, nationalism, främlingsfientlighet och religiös extremism frodas. I sitt svar på krisen måste PSI sörja för att åtgärder för att skapa hållbara, anständiga arbetstillfällen ställs i centrum för alla ekonomiska planer. 6. Konjunkturnedgången drabbade inte alla lika hårt runtom i världen. I länder som inte tillämpade de nyliberala recepten alltför noggrant som till exempel i Latinamerika klarade man sig mycket bättre. De förmenta farorna med en argentinsk betalningsinställelse år 2001 har inte förverkligats, och Argentinas ekonomi har fortsatt att växa de senaste fem åren utan att hämmas av de begränsningar som IMF med hjälp av sina lånevillkor genomdrivit i andra delar av världen. Brasilien är nu världens sjunde största ekonomi, och har gått om Frankrike och Italien. 7. I Kina och Sydostasien har den bredaste, snabbaste och mest ihållande ekonomiska tillväxt som världen hittills sett fortsatt. Kinas ekonomi kommer snart att vara den största i världen. Den snabba industrialiseringen i dessa länder har fortsatt att underblåsa den ekonomiska tillväxten samtidigt som den norra hemisfärens ekonomier har bromsat in. Den senaste tiden har statliga kinesiska investeringsfonder börjat förvärva offentliga tillgångar i i-länderna. 12

13 8. För PSI för den ökande ekonomiska och politiska makten i Asien med sig många nya frågeställningar. Hur skall vi hantera den lönepress som följer på framväxten av en väldig, utbildad arbetskraft i Kina, Indien och Indonesien? Vilka slutsatser skall vi dra av att Kinas ekonomiska tillväxt verkar ha påskyndats av bristen på demokrati, åtminstone på kort sikt? De kommande fem åren måste PSI utarbeta en strategi för att hantera dessa frågor. 9. I de minst utvecklade länderna i världen har den snabba prisökningen på livsmedel år 2007 och 2008 orsakat stor nöd. Följderna har varit allvarligast för de uppskattningsvis 1,1 miljarder människor i världen som lever på mindre än en USA-dollar per dag, och nästan en miljard människor som var undernärda redan före krisen. Livsmedelsprisökningarna har accelererat i flera u-länder, där konsumenterna ofta använder mer än hälften av sina inkomster för att köpa mat. De aktuella höga livsmedelspriserna har lett till att ytterligare uppskattningsvis 44 miljoner människor nu lever i fattigdom. 10. Orsakerna till livsmedelskrisen håller fortfarande på att debatteras, men globaliseringen har tenderat att förvärra prissvängningarna i samband med att mat alltmer blivit en internationell handelsvara. Torrperioder i viktiga veteproducerande länder, låga spannmålsreserver, ökad spekulation, höga energipriser, högre köttkonsumtion och att 5 % av världens spannmål används för att tillverka bränsle är faktorer som bidragit till krisen. Den har uppstått för att höga livsmedelspriser har drabbat människor med mycket låga inkomster. Åtgärder för att höja de fattigaste människornas inkomster skulle motverka följderna av de höga priserna och minska prissvängningarna. 11. Över hela världen har den ökande förmögenhetskoncentrationen till mycket få människor förskjutit den politiska makten både i enskilda länder och över nationsgränserna. Den massiva koncentrationen av ekonomisk har gjort sig påmind från den amerikanska kontinenten till Ryssland, Europa, Mellanöstern, och till och med statliga byråkrater i Kina. Att ställa regeringar till svars för dessa maktförskjutningar blir alltmer angeläget och allt svårare. 2.b Nedskärningar av offentliga tjänster 1. Den globala ekonomiska krisen har lett till att den hårda ekonomiska politik som länderna i norr vanligtvis rekommenderar för länderna i söder, nu alltmer börjat tillämpas även i Europa och Nordamerika. För att blidka samma finansmarknader som orsakade problemet, fortsätter man att göra nedskärningar i offentliga tjänster och sälja dem till privata intressen. Under den senaste omgången politiska reformer i länder som Grekland, Spanien, m.fl. har man skurit i offentliga tjänster, socialförsäkringar och pensioner, och avreglerat arbetsmarknaderna. Östeuropas övergångsekonomier har drabbats särskilt hårt. 2. De samordnade nedskärningarna i de offentliga utgifterna och den ökande flexibiliteten på arbetsmarknaderna har bromsat den ekonomiska tillväxten. Det håller på att bli allt tydligare att konjunkturnedgången nu används som ursäkt för att genomdriva en politik som befäster de ekonomiska klyftorna och maktklyftorna, och omfördelar välstånd från arbetstagarna till de mycket förmögna. Trots regeringarnas enormt dyra räddningsaktioner av privata banker skyller medierna alltmer konjunkturnedgången på slöseri och för höga kostnader i den offentliga sektorn. Krisen används som ett tillfälle att ge sig på arbetstagarnas rättigheter, försvaga fackföreningarna, avveckla offentliga tjänster, skära ned u-hjälpen och svartmåla den offentliga sektorn. 3. Fackföreningarna har endast haft begränsade framgångar i sina försök att skydda arbetstagarna från effekterna av en kris som de inte orsakat. Att delar av den fackliga rörelsen inte lyckades förutse kraschen, och att andra delar inte slog larm mycket tydligare, gör att vi måste ställa oss smärtsamma frågor i den globala fackföreningsrörelsen. 4. De senaste 30 åren har mäktiga privata intressen tänkt ut och spritt olika ideologier för att få regeringarna och arbetstagarna runtom i världen att tro att den nyliberala politiken ligger i allas 13

14 intresse. Världsbanken, Internationella valutafonden (IMF) och andra internationella finansinstitutioner har spelat en negativ roll genom att ställa villkor för lån, såsom privatiseringar och nedskärningar inom de offentliga tjänsterna. Om vi skall lyckas i vår kamp måste PSI och den globala fackföreningsrörelsen ha trovärdiga alternativ och kunna övertyga människor om att våra mål ligger i deras intresse. Vi måste återigen framhålla social rättvisa som ett övergripande mål för mänsklig aktivitet. 5. PSI har tidigare med framgång fört fram alternativ. PSIs medlemsförbund Public Utility Workers' Union of TUC (PUWU) spelade en viktig roll i arbetet för att stoppa ett femårigt driftsavtal (i praktiken en offentlig-privat samverkan) som gällde för ett stort vattenverk i Ghana. Genom att mobilisera våra medlemmar, utnyttja den press vi kan skapa på arbetsplatserna och odla förbindelser med våra allierade i civilsamhället, kan vi starta mäktiga kampanjer. 6. Fall som det i Ghana, åter-kommunaliseringen av Eau de Paris i januari 2010 och arbetet i Latinamerika för att främja partnerskap mellan offentliga organ visar allmänheten att vi kan återerövra privatiserade tjänster. 2.c Offentliganställdas rättigheter 1. Vår kamp för en skälig del av världens välstånd beror på vår förmåga att organisera oss. Starka krafter som skyddar sitt välstånd och sina privilegier kommer att utnyttja varje tillfälle för att förvägra oss våra rättigheter. De senaste fem åren har kampen om de offentliganställdas rättigheter intensifierats betydligt. 2. I många delar av världen fortsätter man att kränka de offentliganställdas fackliga rättigheter med hjälp av regelrätta förbud, indragning av rättigheter, begränsningar av dem, ett uppenbart missbruk av beteckningen oumbärliga tjänster, och till och med våld och hotelser mot aktivister i fackföreningar för offentliganställda. Colombia, där 49 fackliga företrädare mördades år 2010, är det farligaste landet i världen för fackliga aktivister. I Swaziland har regeringen avregistrerat den nybildade fackliga huvudorganisationen Trade Union Congress of Swaziland (TUCOSWA) och arresterat dess ledning för att den planerade en fredlig demonstration. 3. Offentliganställda har rätt till arbetsplatser där de inte riskerar olyckor och infektioner. Att sörja för att arbetstagarna, i synnerhet de som arbetar inom sjukvården och med räddningstjänster, har en lämplig utbildning och utrustning är en ständig utmaning. Det gäller särskilt i Afrika, där aids fortfarande är vanligt. PSI kommer genom sitt sektorinriktade arbete att hjälpa offentliganställda och medlemsförbund att verka för säkra och hälsosamma arbetsplatser. 4. En av följderna av den globala ekonomiska krisen är att attackerna mot fackföreningar i den offentliga sektorn i Europa och Nordamerika har intensifierats, och blivit mer omfattande och frekventare. Budgetunderskotten utnyttjas inte bara för att rättfärdiga nedskärningar av arbetskraftskostnaderna, utan även för att angripa arbetstagarnas rättigheter. Washingtonsamförståndet, som genomdrivits under årtionden i u-länderna i Afrika, Asien och Latinamerika, tillämpas nu över hela världen. Även länder i Europa, som Grekland och Portugal, tvingas allt oftare att avreglera sina arbetsmarknader och inskränka rättigheter som åtnjuts av fackföreningar i den offentliga sektorn för att kunna erhålla nödlån. Delstatsregeringar i till exempel Wisconsin i USA utnyttjar krisen för att ge sig på både de offentliga tjänsterna och de offentliganställdas rättigheter. 5. Inte många människor förutsåg förändringarna som nyligen ägde rum i Mellanöstern och Nordafrika. Protestvågen mot långvariga diktaturer för med sig möjligheter att gå framåt. Priset i människoliv har dock varit högt, och i många fall är slutresultatet långtifrån tydligt, särskilt för kvinnor. I många fall har fackföreningarna i dessa länder stått i centrum för kampen. I en del länder har dock fackföreningar som varit knutna till den tidigare regimen varit sena med att ansluta sig till kampen. 14

15 6. Arbetet med att befästa demokrativinster för arbetstagarna underlättas av starka, oberoende och enade fackföreningar. PSI och den globala fackföreningsrörelsen har en viktig uppgift: att stödja våra bröder och systrar i regionen. Vi har dock inte alltid agerat tillräckligt snabbt eller smidigt för att vårt stöd skall vara effektivt. PSI och medlemsförbunden måste ha tydligare prioriteter för verksamheten i regionen, och sörja för att vi har kapacitet för att agera på aktuella och framtida utmaningar. 7. PSI måste också ha en allmän policy för hur, och kanske om, vi skall arbeta med den organiserade arbetskraften i länder med framväxande men ännu inte oberoende fackföreningar. Vi måste bestämma hur vi skall verka för att fackföreningar i den offentliga sektorn är välorganiserade och involverade i att forma sina länders framtid. 8. Kina ger upphov till särskilda frågeställningar. De kommande åren kommer PSI att behöva bestämma hur organisationen skall arbeta med den största nationella arbetskraften i världen samtidigt som de kinesiska fackföreningarna fortsätter att till stor del vara statskontrollerade. 9. I andra delar av världen är det minst lika angeläget att verka för de fackliga rättigheterna. Framväxten av de nya industrinationerna kommer att driva på arbetstagarnas krav på rättigheter. I Ryssland och Östeuropa är de fackliga rättigheterna bräckliga. Många länder i Östeuropa är föremål för Internationella valutafondens lösningar, som står i strid med arbetstagarnas rättigheter. I de framväxande ekonomierna i Sydostasien och arabländerna är de fackliga rättigheterna inte utbredda, och på platser där de ändå existerar, står de ofta under hot, eller genomdrivs inte. 10. Kampen för fackliga rättigheter i den offentliga sektorn är en kärnverksamhet för PSI, och vi har haft många framgångar i arbetet. I USA har fackföreningar i Wisconsin samlat in över en miljon namnunderskrifter för att avsätta guvernören som införde hårda antifackliga lagar. I Turkiet, där de offentliganställdas fackliga rättigheter är hårt kringskurna i lagen, är den fackliga huvudorganisationen för offentliganställda, KESK, ofta föremål för vaga och oseriösa anklagelser om terrorism. Kraftfulla solidaritetsaktioner som leddes av PSI har bidragit till att man släppt Meryem Özsögut, medlem i fackföreningen för sjukvårdsarbetare SES, och som fängslades under mer än åtta månader år 2008, och Ferit och Bestas Epözdemir, medlemmar i kommunalarbetarnas förbund Tüm Bel Sen. 11. Vår rätt att organisera och förena oss, förhandla kollektivt och strejka är inte förhandlingsbar. Vi måste ta kampen överallt där dessa rättigheter kränks och attackeras. Den internationella solidariteten måste spela en viktig roll i detta arbete; i en globaliserad värld är det sant att angrips en, angrips alla. Det fackliga utvecklingsarbetet kommer att få spela en viktig roll, och vårt stöd till fackföreningar i Östeuropa, Afrika, Asien och Mellanöstern är avgörande och måste fortsättas. 2.d Globaliseringen ifrågasätts alltmer 1. Förskjutningen av ekonomisk makt har lett till att man har börjat ifrågasätta den nyliberala politik som förs i enlighet med Washington-samförståndet 1. Den må vara förödande, men den ekonomiska krisen har också gett upphov till en mycket bredare misstro mot det nyliberala programmet. Det finns en framväxande medvetenhet om att globaliseringen för med sig risker och har vinnare och förlorare, och att den i sin nuvarande form missgynnar de fattigaste samtidigt som de mest förmögna gynnas mest. Folkrörelser som Occupy Wall Street och Los Indignados 2 är både en återspegling av och har lett till ökad ilska mot det nuvarande systemet. Denna förskjutning innebär möjligheter för arbetstagarna och fackföreningarna världen över. 1 Samförståndet avser en ekonomisk och politisk inriktning mot företräde en marknadsbaserad metod som stöds av Internationella valutafonden och Världsbanken. 2 En rörelse för icke-våldsamma protester för att främja finansiell moral, social och ekonomisk rättvisa som uppstod under 2011 och sprids globalt 15

16 2. PSI och våra allierade har arbetat hårt för att exponera den skamliga ökningen av välståndsklyftorna i världen. Vitaliseringen av kvalitetskampanjen Offentliga tjänster av god kvalitet agera nu! med hjälp av Genèvestadgan för offentliga tjänster av god kvalitet har varit avgörande. Genom att ha konsekventa mål, en tydlig strategi och fungera som en kommunikationscentral för verksamheter har PSI lyckats leda fackföreningsrörelsen till stöd för den offentliga sektorn. Konferensen då stadgan utarbetades samlade PSI-förbund, globala fackliga organisationer i både den privata och den offentliga sektorn, civilsamhället, akademiker och andra intresserade, för att skapa ett brett stöd för kampanjen och ge den en god förankring. På detta sätt försäkrade vi oss om att de globala fackliga organisationernas råd skulle ställa sig bakom stadgan. Materialet för kampanjen Offentliga tjänster av god kvalitet agera nu! har gjorts tillgängligt för medlemsförbund, medlemmar och aktivister på den egna webbplatsen: 3. Med hjälp av den återupplivade kampanjen har vi kunnat agera snabbt när det uppstått möjligheter. Vi har samordnat aktioner av flera globala fackliga organisationer och haft ett nära samarbete med intresserade medlemsförbund och andra för att mobilisera ett globalt stöd för en skatt på finansiella transaktioner. PSIs europeiska gren, EPSU, har gått i spetsen för en stadga för rättvisa skatter, som fungerar som modell. 4. En skatt på finansiella transaktioner har ännu inte införts, men den diskuteras inte längre endast på marginalen. På grund av de ökande kraven på en skatt har den globala finanssektorn och dess allierade tvingats att föreslå andra sätt att beskatta finansiella institutioner. Världsbanken har till exempel nyligen föreslagit att man siktar in sig på vinsterna eller verksamheterna i finanssektorn. 5. Att fortsätta att utnyttja den nya medvetenheten måste nu vara en prioritet för PSI. Vi måste upprätthålla pressen på nationella politiker och regeringar. Vi måste ställa regeringarna och de internationella institutionerna till svars. 6. PSI måste dra lärdom av de senaste globala ekonomiska förändringarna, och agera på sex centrala områden. PSI måste: fortsätta att samarbeta med medlemsförbunden för att slå tillbaka attacker mot arbetstagarnas rättigheter och offentliga tjänster samarbeta med andra globala aktörer för att exponera bristerna i det nuvarande ekonomiska systemet leda arbetet för att återuppbygga stödet för offentliga tjänster av god kvalitet sörja för att det äntligen vidtas lämpliga åtgärder för att stimulera den globala ekonomiska tillväxten, och som lägger tonvikten på att skapa jobb, investeringar i offentliga tjänster och en fördelningspolitik, och att man visar det dåraktiga i de nuvarande svångremsåtgärderna medverka till att krisens specifika orsaker åtgärdas, så att arbetstagarna aldrig mer behöver drabbas av en sådan kris tillsammans med den globala fackföreningsrörelsen dra de nödvändiga lärdomarna för att i framtiden kunna agera på ett bättre sätt när det uppstår sådana kriser; PSI måste bli bättre på att sprida sin vision och samarbeta med allierade, och agera snabbare och mer lyhört under föränderliga förhållanden. PSI måste också finna nya sätt att engagera och hjälpa medlemsförbunden att göra detta. 2.e Förändringar i globala och regionala institutioner 1. De ovan beskrivna förskjutningarna har tvingat fram förändringar i globala och regionala institutioner. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och G8-länderna representerar inte längre alla de viktigaste aktörerna i världen. Den globala ekonomiska krisen har visat att G20-gruppen är bättre skickad att hantera globala ekonomiska frågor än de. Toppmötet i Köpenhamn, COP 15, visade att länderna på den norra hemisfären inte längre kan genomdriva 16

17 ett globalt samförstånd; det förutsätter idag en aktiv medverkan av utvecklingsländerna. FNs säkerhetsråd och generalförsamling verkar alltmer utsatta för obstruktion, och Världsbanken och Internationella valutafonden tvingas att se över sina beslutsprocesser. Världshandelsorganisationens Dohaförhandlingar har strandat. 2. Globala institutioner tvingas att bredda sig, bli mer inkluderande och tackla de ledningsfrågor som därmed uppstår. Fram till att denna förskjutning är komplett, och möjligtvis därefter, kommer regionala institutioner att få större betydelse. Regionala handelsblock, som ASEAN, håller på att bli viktigare, och större handelsavtal ingås idag snarare inom blocken, eller mellan regionala block. Regionala utvecklingsbanker som Asiatiska och Afrikanska utvecklingsbanken håller också på att bli viktigare, en utveckling som påskyndas av nedskärningarna i utvecklingsbiståndet. 3. Medan dessa förändringar pågått har PSI har uppnått framgångar. I juli 2010 deklarerade FNs generalsförsamling att vatten och sanitet var en mänsklig rättighet. PSIs vattenkampanj bidrog till denna process. Som del av en bredare kampanj som omfattade aktivister, fackliga företrädare och progressiva regeringar spelade PSI en viktig roll i framgångsrika nationella mobiliseringar för att få rätten till vatten inskriven i nationella författningar. 4. Rätten till vatten har nu lagstadgats i mer än 30 länder. Ett av de mest synliga fallen gällde vattenarbetareförbundet i Uruguay, Federación de Funcionarios de Obras Sanitarias del Estado (FFOSE), som vann en nationell folkomröstning och därefter genomförde en politisk kampanj för att skriva in rätten till vatten, offentligt ägande och offentlig drift i författningen. 5. Folkomröstningar håller på att bli allt populärare runtom i världen, dels för att motverka företagens inflytande på våra regeringar, dels för att tackla budgetpressen från utomstående organ. Under en folkomröstning i Italien nyligen motsatte sig 96 % av väljarna regeringens förslag till privatiseringslag. Det var resultatet av ett effektivt kampanjarbete av FP CGIL och den bredare italienska rörelsen för vattenrättvisa. Framgången visar att PSI måste samordna mobiliseringen av civilsamhället och fackföreningarna över nationsgränserna för att uppnå ett juridiskt erkännande, och sedan starta en bevakning och kampanjverksamheter för genomförandet. 6. Trots våra framgångar är den allmänna utvecklingen oroande för fackföreningsrörelsen, som strävar efter att vara normbildande över nationsgränserna. Som ett minimum krävs det större ansträngningar för att bevaka och ta itu med institutioner av många slag. I värsta fall skulle utvecklingen kunna paralysera försöken till en global reglering som gynnar arbetstagarna i både nord och syd. PSI måste noggrant se över sin struktur, sina kompetenser och sin förmåga att anpassa sig till föränderliga förhållanden för att kunna hålla sig à jour med förändringarna. PSI och medlemsförbunden kommer att behöva fastställa en politik för hur man skall fördela begränsade resurser för att maximera inflytandet i en omvärld som kännetecknas av global maktförskjutning. 2.f En ny medvetenhet bland unga människor 1. Den senaste tidens förändrade globala förhållanden har gjort ett djupt intryck på unga människor, som reagerar på oväntade sätt. 2. Unga människor drabbas oproportionerligt hårt av arbetslöshet. De har mindre erfarenhet på arbetsmarknaden, de har oftare otrygga anställningar och känner ofta inte till sina rättigheter. I många länder slår svångremsåtgärder som sänkta pensioner, utbildningssatsningar och andra sociala förmåner på ett oproportionerligt sätt mot nya arbetstagare. Unga människor är mer akut medvetna om följderna av en miljöförstöring, de anammar tidigt och på ett kreativt sätt ny teknik, och har färre hämningar mot att höja sina röster. 3. Unga människor har stått i främsta ledet i ett antal sociala rörelser som nyligen fått global uppmärksamhet, som Occupy Wall Street-rörelsen och Los Indignados. Unga människor har länge lett sociala rörelser i Afrika och Latinamerika, och de har senast spelat en central roll i upproren i Mellanöstern och Nordafrika. 17

18 4. Fackföreningsrörelsen måste göra mer för att förutse och engagera sig i ungdomsrörelser och för unga arbetstagare. Många fackföreningar har en allt äldre medlemskår, delvis för att unga människor avstår från medlemskap och facklig verksamhet. Problemet är inte bara att PSI måste engagera sig i ungdomsfrågor, PSI måste också engagera ungdomar i PSIs frågor. Det betyder att unga människor måste ges utrymme för att diskutera sina erfarenheter. Det kommer dock att lyckas bara om unga människor får stöd och vägledning på alla nivåer i rörelsen, och integreras i allt fackligt arbete. Ju närmare arbetsplatserna, ju viktigare blir detta. 5. Ungdomsarbetslösheten har i många delar av världen nått sådana katastrofala nivåer att ILO har talat om en förlorad generation. Detta kommer få långsiktiga effekter, inklusive att en hel generation kan komma att berövas sina medborgerliga rättigheter. 2.g En miniminivå för socialskyddet 1. FNs administrativa samordningskommitté (CEB) har tagit ett initiativ för en miniminivå för socialförsäkringarna, och det är en av de viktigare händelserna som har sitt ursprung i den ökande medvetenheten om globaliseringens negativa effekter. Initiativet leds av ILO och Världshälsoorganisationen WHO, och 17 FN-organ, inklusive de internationella finansinstitutionerna är involverade. Det omfattar en uppsättning integrerade strategier för att ge tillgång till fundamentala socialförsäkringar och stöd över hela världen. 2. ILOs rådgivande grupp om en miniminivå för socialskyddet beskriver det som en garanti för: grundläggande inkomstskydd, i form av olika sociala transfereringar (kontant eller i natura), som ålderspensioner, livräntor för personer med funktionshinder, barnbidrag, inkomststöd eller anställningsgarantier och tjänster som riktar sig till arbetslösa och låginkomsttagare allmän tillgång till oumbärliga och överkomliga sociala tjänster inom sjukvård, vatten och sanitet, utbildning, livsmedelsförsörjning, boende och annat som fastställs i enlighet med nationella prioriteter Miniminivån för socialförsäkringarna är en av fyra pelare i ILOs mål om anständigt arbete, och en central del av ILOs globala pakt för jobb. Termen miniminivåer för socialförsäkringarna (social protection floors) syftar på att varje land skall kunna anpassa konceptet till sina förhållanden. Olika FN-organ har räknat ut att en miniminivå för sociala transfereringar är möjlig i praktiskt taget alla ekonomiska utvecklingsstadier, även om den nödvändiga finansieringen ännu inte är tillgänglig. 4. När PSI samlas till kongress kommer Internationella arbetskonferensen redan att ha sammanträtt för att bestämma hur man skall verka för att främja miniminivån för socialskyddet. Den offentliga sektorns medverkan i att införa denna miniminivå kommer att vara avgörande. Att sörja för att miniminivån gynnar världens arbetande och fattiga är en viktig prioritet för PSI och vår kampanj Offentliga tjänster av god kvalitet agera nu! 2.h Ökad medvetenhet om korruption och misshushållning som utvecklingshinder 1. De senaste fem åren har kännetecknats av en ökad medvetenhet om att korruption och misshushållning utgör betydande hinder för en ekonomisk och social utveckling. I vissa instanser är korruptionen uppenbar, och förekommer i form av mutor, utpressning och hot. I andra instanser finns den i det fördolda, via förmåner till familj och vänner, gåvor till politiska partier, och insiderinformation. I alla dessa fall undergräver korruptionen demokratin och en rättvis tillgång till stat- 3 Rapport av ILOs rådgivande grupp, ledd av M. Bachelet, Social Protection Floor for a Fair and Inclusive Globalization, 18

19 liga tjänster, samt den ekonomiska utvecklingen. Vidare gynnar korruption i offentliga upphandlingar kriminella organisationers infiltrering i offentliga tjänster. 2. En professionell offentlig sektor, med en kompetent förvaltning, är en kraftfull motvikt till det destruktiva inflytande som utövas av personer som motiveras framförallt av sin girighet. Det är alltmer accepterat, via initiativ som en miniminivå för socialskyddet, att offentliga tjänster av god kvalitet är oumbärliga för en ekonomisk och social utveckling. 2.i Klimatförändringar och hållbar utveckling 1. Ett av de största hoten mot en fredlig och välmående värld är att människans påverkan snabbt håller på att förändra klimatet. Sedan år 2007 har allmänhetens medvetenhet om detta hot ökat på ett anmärkningsvärt sätt, då man i vetenskapliga kretsar är praktiskt taget samstämmig om att det måste vidtas åtgärder för en hållbar utveckling. Tragiskt nog har denna samstämmighet på grund av marknadssystemets begränsningar och företagens girighet ännu inte lett till några betydande globala åtgärder. 2. Framväxten av en ny global rörelse mot klimatförändringar och för en hållbar utveckling som delar många värderingar med fackföreningsrörelsen, för med sig många möjligheter till strategiska allianser. Att det krävs skyndsamma åtgärder är allmänt accepterat bland fackliga organisationer, men att uppnå samstämmighet om fackliga aktioner i olika industrier och länder är inte lätt. 19

20 3. PSIs plan för offentliga tjänster av god kvalitet 3.1 PSI anser följande: a) Offentliga tjänster av god kvalitet är fundamentet för ett rättvist samhälle och en stark ekonomi. b) Offentliga tjänster av god kvalitet gör våra samhällen och våra ekonomier mer motståndskraftiga mot nedgångar och katastrofer. c) Offentliga tjänster av god kvalitet behövs för att skydda människor när de är sjuka, arbetslösa, handikappade, gamla eller utsatta. d) Offentliga tjänster av god kvalitet måste finansieras med progressiva skatter och alla måste ges garanterad tillgång till dem, utan att diskrimineras, som en juridiskt verkställbar rättighet. e) För att kunna vara allmänt tillgängliga på ett rättvist sätt måste offentliga tjänster av god kvalitet vara i offentliga händer. f) Outsourcing och privatiseringar undergräver den demokratiska kontrollen, försämrar lyhördheten för samhällets krav, försämrar tjänsternas kvalitét och ökar de långsiktiga kostnaderna för att erbjuda offentliga tjänster av god kvalitet. g) Att erbjuda offentliga tjänster av god kvalitet förutsätter väl utbildade och motiverade offentliganställda med skälig lön och säkra och hälsosamma arbetsplatser, där de anställda inte riskerar olyckor och att infekteras med hiv och aids. h) Offentliga tjänster av god kvalitet förutsätter att offentliganställda inte trakasseras, hotas eller diskrimineras, och att de åtnjuter arbetstagarnas grundläggande rättigheter, som rätten att organisera sig, strejka och förhandla kollektivt. i) Offentliga tjänster av god kvalitet förutsätter bra ledning som är fri från korruption, grå ekonomi och skattesmitning och som kan granskas av fria medier. j) Offentliga tjänster av god kvalitet kräver en utmärkt offentlig politik och förvaltning, och effektiva, genomsynliga, demokratiska och ansvarsskyldiga tjänster. k) Offentliganställda måste kunna ge råd till regeringar, och rapportera om korruption utan behöva ta hänsyn till repressalier eller favörer. l) Fackföreningarna har en avgörande roll att spela för att bygga upp och förnya de demokratiska samhällena, och de får aldrig sluta söka efter nya sätt att involvera och stödja dem som är beroende av offentliga tjänster av god kvalitet. m) Fackföreningarna är väl placerade för att kunna bekämpa korruption, och de måste därför själva vara fria från korruption. 3.2 PSI noterar följande: a) Offentliga tjänster av god kvalitet är avgörande för en stark ekonomi, då de sörjer för en offentlig infrastruktur, forskning och innovation, en hälsosam och kompetent arbetskraft, och starka, stabila och inkluderande reglerande och rättsliga institutioner. PSI noterar vidare att regeringarna ofta framhäver dessa ansträngningar när de försöker att attrahera investeringar. b) En del av de mest snabbväxande och största ekonomierna i världen har omfattande statliga verksamheter. c) Outsourcing och privatiseringar av offentliga tjänster syftar ofta till att pressa arbetstagarnas löner och villkor, och till att generera vinster för den privata sektorn. d) Många länder har med framgång genomfört åternationaliseringar. 20

29e Kongressen Internationell facklig organisation för offentliga tjänster

29e Kongressen Internationell facklig organisation för offentliga tjänster 29e Kongressen Internationell facklig organisation för offentliga tjänster Durban, Sydafrika 27-30 november 2012 Handlingsprogram 2013-2017: Social rättvisa med hjälp av fackliga rättigheter och offentliga

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Vad säger den svenska lagstiftningen om mänskliga rättigheter

Vad säger den svenska lagstiftningen om mänskliga rättigheter Faktaunderlag: Regler om mänskliga rättigheter Vad säger den svenska lagstiftningen om mänskliga rättigheter I Sverige är det grundlagarna som reglerar det demokratiska systemet och skyddar grundläggande

Läs mer

1. Alla ska inkluderas i kampen att få tillbaka makten över våra ekonomier

1. Alla ska inkluderas i kampen att få tillbaka makten över våra ekonomier Strategiska prioriteringar för 2014-2018 för UNIs branschöverskridande avdelning för lika möjligheter (Ska antas av UNIs världskvinnokonferens i Kapstaden i december 2014) UNI Global Unions aktionsstrategi

Läs mer

Översikt över kongressveckan

Översikt över kongressveckan Översikt över kongressveckan Program för kongressevenemangen 3:e Världskongressen 1-5 december 2013 Bangkok Thailand Översikt över kongressveckan Program för kongressevenemangen 1-5 december 2013, Bangkok,

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Syfte: Att informera styrelsen om PSI:s verksamhet när det gäller unga arbetstagare.

Syfte: Att informera styrelsen om PSI:s verksamhet när det gäller unga arbetstagare. PSI:s styrelsemöte EB-148 19-20 maj 2016, ILO Genève, Schweiz Unga arbetstagare Syfte: Att informera styrelsen om PSI:s verksamhet när det gäller unga arbetstagare. Avser: Handlingsprogrammet Avsnitt 9.6

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 11.1.2006 B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 i enlighet med artikel 108.5 i arbetsordningen från Margrete

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män Jämställdhet, solidaritet, handling Kampen för kvinnors

Läs mer

69/. Slutdokument från toppmötet i Generalförsamlingen: Världskonferensen om urfolk

69/. Slutdokument från toppmötet i Generalförsamlingen: Världskonferensen om urfolk FN:s generalförsamling 15 september 2014 Original: Engelska Översättning till svenska: Sametinget Sverige Sextionionde sessionen Punkt 66 på dagordningen Urfolksrättigheter 69/. Slutdokument från toppmötet

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

YTTRANDE. SV Förenade i mångfalden SV 2012/2136(INI) 23.1.2013. från utskottet för utveckling. till utskottet för utrikesfrågor

YTTRANDE. SV Förenade i mångfalden SV 2012/2136(INI) 23.1.2013. från utskottet för utveckling. till utskottet för utrikesfrågor EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 23.1.2013 2012/2136(INI) YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för utrikesfrågor över den finansiella och ekonomiska krisens följder

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

ARBETSPROGRAM 2011 2014

ARBETSPROGRAM 2011 2014 INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN 42:a kongressen Mexico City, 6 augusti 2010 Vägtransportarbetaresektionens konferens Dagordningens punkt 4: ARBETSPROGRAM 2011 2014 1. Vi bygger upp starka

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

ÖPPNA STARKA OCH FRIA

ÖPPNA STARKA OCH FRIA ÖPPNA STARKA OCH FRIA Öppna starka och fria Hbtq i globalt fackligt samarbete Hbtq i globalt fackligt samarbete FOTO: UNION TO UNION Göran Arrius, ordförande Saco, och Kristina Henschen, chef på Union

Läs mer

Resolution R.2. Kollektivavtal

Resolution R.2. Kollektivavtal EPSU:s 7:e congress, 14-17 juni 2004, Stockholm Europeiska Federationen för offentliganställdas Förbund rue Royale, 45 1000 Brussels Tel. : 32 2 250 10 80 Fax : 32 2 250 10 99 E-mail : epsu@epsu.org Website:

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 15.4.2015 2014/2236(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD Om Hufvudstadens uppförandekod. Hufvudstaden har en hundraårig historia. Sedan 1915 har vi utvecklat företaget till att vara ett av Sveriges ledande fastighetsbolag med ett

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Samordna avtalsförhandlingar

Samordna avtalsförhandlingar Avtalsförhandlingar och dialog mellan arbetsmarknadens parter inom offentliga tjänster EPSU:s 4:e avtalskonferens Samordna avtalsförhandlingar En översikt av EPSU:s nuvarande avtalspolitik och förslag

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd. Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion

UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd. Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion EN GEMENSAM HÅLLNING.... 3 UNI EUROPAS MÅL.... 3 FACKLIGA ALLIANSER... 4 EFR-AVTAL: FRÅN MINIMISTANDARD

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

EU-kritiker som inte är till salu. Jöran Fagerlund

EU-kritiker som inte är till salu. Jöran Fagerlund EU-kritiker som inte är till salu Jöran Fagerlund 1989 Blev medlem i KU och VPK Supervalåret 2014 Besegra Reinfeldt två gånger. Få fler medlemmar. Samma politik i Sverige som i EU. Inte till salu. Mobilisera

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

bekräftar återigen att rätten till social trygghet är en mänsklig rättighet,

bekräftar återigen att rätten till social trygghet är en mänsklig rättighet, 1 Rekommendation om nationellt socialt grundskydd nr 202 Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens, som har sammankallats till Genève av styrelsen för Internationella arbetsbyrån och samlats

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Infranords uppförandekod

Infranords uppförandekod Uppförandekod Infranords uppförandekod Infranords uppförandekod tydliggör hur vi ska uppträda som affärspartners, arbetsgivare och samhällsaktör. Uppförandekoden har beslutats av Infranords styrelse och

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B8-1042/3. Ändringsförslag

SV Förenade i mångfalden SV B8-1042/3. Ändringsförslag 3.10.2016 B8-1042/3 3 Skäl Ca (nytt) Ca. Frihandelsavtal som har underminerat länders suveränitet, inklusive livsmedelssuveränitet, och uteslutit lokala jordbrukare från deras egna marknader, har bidragit

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET)

SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Klassificering Sida Publik 1/8 Skandias Bolagsmanual Regelverkstyp Policy Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Nr 1.02 SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Beslutad av Styrelsen

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Våra etiska regler Uppförandekod

Våra etiska regler Uppförandekod Våra etiska regler Uppförandekod ABA Skol AB erbjuder det bästa inom bild- & lekmaterial, läromedel och skolmöbler till de viktigaste människorna i världen! Vi är ett företag som säljer bild-, förbruknings-

Läs mer

Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011

Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011 Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011 Kortversion Idéprogrammet i sin helhet finns under fliken REFERENSBIBLIOTEK. Nytt idéprogram 2011 Nytt idéprogram - diskuterat och antaget av partistämman, Örebro,

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto:s1: Berit Roald/Scanpix; s 4, 5, 12 och 13: Leif Zetterling Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion, 2010 Tryck: CM Gruppen, Stockholm, oktober

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Först några inledande frågor

Först några inledande frågor ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete

Läs mer

Med sikte på framtiden

Med sikte på framtiden Med sikte på framtiden inspirationstexter extrakongress 17 18 mars 2007 i Stockholm Med sikte på framtiden Socialdemokratin är en folkrörelse på demokratins grund. Partiets politiska vision för samhället

Läs mer

Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling

Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Motiv, perspektiv och exempel på övningar P-O Hansson Ämnesdidaktik Internationell ekonomi 20 % av världens befolkning står för: 83 % av BNP 81

Läs mer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer I SJs uppförandekod för leverantörer anger vi våra grundläggande krav vad gäller mänskliga rättigheter och arbetsvillkor, miljö och affärsetik. SJ förväntar

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik SD Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Socialt ansvarstagande i upphandling Våra inköp verktyg för att nå en hållbar utveckling

Socialt ansvarstagande i upphandling Våra inköp verktyg för att nå en hållbar utveckling Socialt ansvarstagande i upphandling Våra inköp verktyg för att nå en hållbar utveckling Miljökrav i alla upphandlingar Uppförandekod för leverantörer Socialt ansvarstagande i upphandling Varför spelar

Läs mer

FABEGES UPPFÖRANDEKOD Vår syn på ansvar, relationer och affärsetik

FABEGES UPPFÖRANDEKOD Vår syn på ansvar, relationer och affärsetik FABEGES UPPFÖRANDEKOD Vår syn på ansvar, relationer och affärsetik SKAPA RÄTT FÖRUTSÄTTNINGAR 1 INNEHÅLL Vår uppgift 4 Vilka vi är 6 Nära våra kunder 7 Samhälle och miljö 8 Arbetsmiljö och medarbetare

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Val av leverantör och leverantörens ansvar

Val av leverantör och leverantörens ansvar - förord De flesta företag kräver en bra produkt och kvalitet till ett motsvarande relevant pris av sina leverantörer. Vi på Nudie Jeans tycker dessutom att det är mycket viktigt att ta ett större ansvar

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad 1 (6) Fastställd av kommunfullmäktige 2016-03-15 Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad Bakgrund 2008 fattades ett regeringsbeslut som kom att

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

FÖRSLAG TILL STADGAR. (Ändringar av resolution 2 Nytt förslag av PSIs styrelse) Med Argentinas ändringar. Ingen färg = Styrelsens förslag

FÖRSLAG TILL STADGAR. (Ändringar av resolution 2 Nytt förslag av PSIs styrelse) Med Argentinas ändringar. Ingen färg = Styrelsens förslag FÖRSLAG TILL STADGAR (Ändringar av resolution 2 Nytt förslag av PSIs styrelse) Med Argentinas ändringar Ingen färg = Styrelsens förslag Lila = Gällande stadgar (Vienna) Grå = Argentinas ändringar 1 INLEDNING

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

Använda offentliga pengar på bästa sätt

Använda offentliga pengar på bästa sätt Bryssel oktober 2004 Använda offentliga pengar på bästa sätt Offentlig upphandling är det begrepp som används när regeringar och offentliga myndigheter köper varor och tjänster eller beställer offentliga

Läs mer

SKF etiska riktlinjer. för leverantörer och underleverantörer

SKF etiska riktlinjer. för leverantörer och underleverantörer SKF etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer SKF etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer SKFs leverantörer och underleverantörer spelar en viktig roll i vår efterfrågekedja

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

NSG-gruppen Uppförandekod för leverantörer

NSG-gruppen Uppförandekod för leverantörer Introduktion NSG-gruppen Uppförandekod för leverantörer NSG-gruppens mål är ett gott rykte över hela världen när det gäller yrkesmässiga, lagliga och etiska förfaranden inom vår verksamhet och som anges

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Hållbar upphandling Gemensamt projekt Inköp med socialt ansvar ger hållbar upphandling Uppförandekod Verktyg för påverkan

Hållbar upphandling Gemensamt projekt Inköp med socialt ansvar ger hållbar upphandling Uppförandekod Verktyg för påverkan Hållbar upphandling Hållbar upphandling Gemensamt projekt Stockholms Läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne är huvudmän för framförallt sjukvård men också för kollektivtrafik och hållbar

Läs mer

Attityder till FN:s hållbarhetsmål

Attityder till FN:s hållbarhetsmål Attityder till FN:s hållbarhetsmål En studie bland allmänheten i 17 länder Johanna Laurin Gulled, Ipsos FN:s nya hållbarhets- och utvecklingsmål har stort stöd både internationellt och i 2 FN:s nya globala

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Vägen till ett bättre arbetliv. Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen

Vägen till ett bättre arbetliv. Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen Vägen till ett bättre arbetliv Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen Sverige i världen då och nu En återblick i den svenska historien Industrialisering och tillväxt men minskar fattigdomen?

Läs mer