Skrivelse av Erika Ullberg (S) om säkerhet på akutmottagningarna

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (4) s förvaltning SLL Personal och utbildning Lena Halvardson Rensfelt s ägarutskott Skrivelse av Erika Ullberg (S) om säkerhet på akutmottagningarna Ärendebeskrivning Erika Ullberg (S) har lämnat en skrivelse om säkerhet på akutmottagningarna. Beslutsunderlag Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 27 oktober 2017 Skrivelse av Erika Ullberg (S) den 5 september 2017 Förslag till beslut Ägarutskottet föreslås besluta att anse skrivelsen besvarad. Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning Erika Ullberg (S) har lämnat en skrivelse om säkerhet på akutmottagningarna. I skrivelsen efterfrågas redovisning och genomlysning av en rad frågor kopplat till arbetet med att förebygga hot och våld i landstingets hälso- och sjukvårdsverksamheter. Landstingets hälso- och sjukvårdsverksamheter bedriver ett omfattande och strukturerat arbete med att förebygga hot och våld på akutmottagningarna. Bakgrund Erika Ullberg (S) har lämnat en skrivelse om säkerhet på akutmottagningarna. I skrivelsen efterfrågas en redovisning av hur

2 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (4) akutsjukhusen utifrån sitt arbetsgivaransvar arbetar förebyggande mot hot och våld mot personalen. Vidare efterfrågas: - Uppdaterade säkerhetsrutiner för akutmottagningarna. - En genomlysning och översyn av den fysiska miljön på akutmottagningarna samt förslag på förbättringsåtgärder som identifieras som viktiga. - Tydliggörande av chefernas mandat i säkerhetsarbetet och av vilka befogenheter de har att agera i de hotfulla situationer som kan uppstå. - Handlingsplaner för att all vårdpersonal som arbetar på akutsjukhusen ska ges utbildning i att hantera hot och våld, samt ges tid och möjlighet att sätta sig in i gällande säkerhetsrutiner. - En utredning kring huruvida verksamheterna behöver extra resurser för att kunna avsätta tid till utbildning kring hot och våld. - En utredning av de juridiska förutsättningarna för att akutmottagningarnas personal enbart ska behöva ha sina förnamn på namnskyltarna, vid de fall där det finns sådana önskemål från verksamheten. Överväganden Landstingsfullmäktige har fastställt säkerhetspolicy (LS ) personalpolicyn (LS ), kompetensförsörjningsstrategin (LS ) samt program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön (LS , LS ) som styrande dokument för arbetet med att säkerställa en god arbetsmiljö och förebygga hot och våld mot landstingets medarbetare. Kopplat till dessa dokument har landstingsstyrelsen fattat beslut om riktlinjer för säkerhet (LS , LS ) som styr arbetet med att bland annat förebygga hot och våld på ett mer konkret sätt. Landstingsdirektören har också med utgångspunkt i riktlinjer för säkerhet fastställt tillämpningsanvisning för skydd mot hot och våld (LS ) som ger en komplettering till och ett förtydligande av hur riktlinjerna för säkerhet ska tillämpas. Med utgångspunkt i de styrande dokumenten bedriver landstingets hälsooch sjukvårdsverksamheter ett omfattande och strukturerat arbete med att

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE 3 (4) förebygga hot och våld på akutmottagningarna. Verksamheterna har lokala rutiner och styrande dokument för säkerhet och hantering av hot och våld. Landstinget som arbetsgivare har ett omfattande ansvar att förebygga hot och våld riktat mot medarbetarna. Ansvaret för arbetet ligger i linjen. Chefer har mandat att agera vid hotfulla situationer med utgångspunkt i de rutiner som finns i respektive verksamhet. Det är dock viktigt att påpeka att landstinget som arbetsgivare och de chefer som arbetar i vården inte kan ta ansvar för att hantera hot och våld som faller inom polisens ansvarsområde. Det är polisens uppgift att upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Alla verksamheter har en säkerhetsorganisation med expertkunskap som kan stödja cheferna i deras arbete och agera vid behov. En viktig del av säkerhetsorganisationernas arbete är att kontinuerligt genomföra hotbildsanalyser för den berörda verksamheten. Det finns ett nära samarbete mellan landstingets säkerhetschefer. Landstinget har under hösten fördjupat sitt samarbete med polisen och tydliggjort vikten av polisiärt ingripande vid situationer som faller inom deras ansvarsområde. Verksamheterna utformar det operativa säkerhetsarbetet och utbildningsinsatser utifrån verksamhetens behov. Karolinska Universitetssjukhuset har t.ex. säkerhetscentraler som är öppna dygnet runt som stöd för linjecheferna. I vissa verksamheter har man gjort bedömningen att medarbetarna ska bära med sig larm under arbetet. Alla akutmottagningar har tillgång till väktare som kan agera och vara ett stöd i situationer som inte ska hanteras av personal men inte faller inom ramen för polisens uppdrag. I arbetsgivaransvaret ligger också att säkerställa att en medarbetare som har utsatts för hot eller våld får adekvat stöd. I medarbetaruppföljningen som genomförs varje år får medarbetare bland annat svara på frågor om de har utsatts för hot, våld eller andra kränkningar i sitt arbete. Resultatet från medarbetaruppföljningen ligger till grund för arbetet med att förebygga och hantera våld, hot och kränkningar. Att förebygga hot och våld är en prioriterad arbetsmiljöfråga i landstingets hälso- och sjukvårdsverksamheter. Alla verksamheter har utbildningar för medarbetare kring hur man hanterar hot och våld. Frågorna lyfts också kontinuerligt vid arbetsplatsträffar. Inom psykiatrin utbildas medarbetare bland annat i den så kallade Bergenmodellen. Det är en modell för

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 4 (4) förebyggande arbete i vardagen, med syfte att bygga goda relationer mellan patienter och personal. Modellen omfattar också tydliga riktlinjer för hur personalen ska agera i samband med hot- och våldshändelser. Utgångspunkten är att både patienter och personal ska känna sig trygga och säkra i den psykiatriska vården. Verksamheterna genomför kontinuerligt anpassningar av den fysiska miljön utifrån ett säkerhetsperspektiv. Genom skyddsronder kartläggs eventuella behov av förändringar i lokalerna. Det kan t.ex. handla om olika tekniska lösningar för att höja säkerheten eller att begränsa vilka delar av lokalerna som är tillgängliga för patienter, anhöriga och besökare. Förvaltningens bedömning är att det är juridiskt möjligt för medarbetare att inte visa fullständigt namn på namnskylten. Det är dock i princip inte möjligt att helt undanhålla information om personalens fullständiga namn om patienten skulle begära den informationen. Medarbetarnas fullständiga namn framgår också generellt i journalerna. Det finns redan i dag verksamheter där medarbetarna endast visar förnamn på namnskylten. Med hänvisning till detta föreslår förvaltningen att skrivelsen kan anses besvarad. Ekonomiska konsekvenser Beslutet har inga ekonomiska konsekvenser. Malin Frenning Landstingsdirektör Maria Englund Personaldirektör Beslutsexpediering: Akt SLL Personal och utbildning Godkänd av Malin Frenning,

5 1 (2) SKRIVELSE Ägarutskottet Skrivelse av Erika Ullberg (S) om säkerhet på akutmottagningarna Personalen i vården gör dagligen fantastiska insatser för att alla vi stockholmare ska säkerställas god vård och omsorg. I gengäld är vi skyldiga dem en bra och trygg arbetsmiljö. Idag är det tyvärr inte alltid så. Läget på länets akutmottagningar är extra utsatt. Uppgifter i Dagens Nyheter (30/8) gör gällande att nästan var tionde anställd på Karolinska universitetssjukhuset i Solna har upplevt hot eller våld på jobbet. Vi Socialdemokrater tycker inte att det är acceptabelt. Den rödgröna regeringen håller i dagsläget på att se över möjligheten att skärpa lagstiftningen kring våld mot vårdpersonal. Den styrande landstingsalliansen har ofta en hög svansföring i sådana här frågor, ändå händer väldigt lite. Nu är det hög tid att agera. Att det sker en dialog mellan polismyndigheten och Stockholms läns landsting är bra men det räcker inte. Detta är inte bara en polisiär fråga. Landstinget har också ett arbetsgivaransvar. Den fysiska miljön på akutsjukhusen måste ses över för att säkerställa att den är optimal ur ett säkerhetsperspektiv. Det behövs även tydliga politiska direktiv som säkerställer att det avsätts tid i verksamheten för att utbilda och informera vårdpersonal i säkerhetsfrågor. Läkarförbundet har tagit fram en handbok om att förebygga hot och våld på arbetsplatsen. Där lyfts bland annat landstingets arbetsgivaransvar att arbeta förebyggande i frågor om säkerhet. Vi Socialdemokrater instämmer med Läkarförbundet i att det behövs ett målinriktat arbete för att säkerställa en god fysisk och psykisk arbetsmiljö för personalen i vården och vi tycker att det är hög tid att agera för att trygga arbetsmiljön för akutmottagningarnas personal. Vi Socialdemokrater begär därför att förvaltningen återkommer till Ägarutskottet med: 1. En redogörelse för hur akutsjukhusen utifrån sitt arbetsgivaransvar arbetar förebyggande mot hot och våld mot personalen. 2. Uppdaterade säkerhetsrutinerna för akutmottagningarna.

6 3. En genomlysning och översyn av den fysiska miljön på akutmottagningarna samt förslag på förbättringsåtgärder som identifieras som viktiga. 4. Tydliggörande av chefernas mandat i säkerhetsarbetet och av vilka befogenheter de har att agera i de hotfulla situationer som kan uppstå. 5. Handlingsplaner för att all vårdpersonal som arbetar på akutsjukhusen ska ges utbildning i att hantera hot och våld, samt ges tid och möjlighet att sätta sig in i gällande säkerhetsrutiner. 6. En utredning kring huruvida verksamheterna behöver extra resurser för att kunna avsätta tid till utbildning kring hot och våld. 7. En utredning av de juridiska förutsättningarna för att akutmottagningarnas personal enbart ska behöva ha sina förnamn på namnskyltarna, vid de fall där det finns sådana önskemål från verksamheten.