Många figurer har ändrats främst vad gäller sättet att redovisa underlag, men även vissa tekniska förändringar har gjorts. TVÅ AVSNITT SOM FÖRUT

Transkript

1 Nyheter om plåt i AMA Hus 14 del 1 av 2 Uppdatering av avsnitten om plåt. TEXT OCH FOTO: TORBJÖRN OSSTERLING Iden här artikeln redovisas de största förändringarna i AMA Hus 14 jämfört med AMA Hus 11 i avsnittet JT som behandlar plan plåt för taktäckningar och väggbeklädnader. Artikeln är uppdelad i två delar där del 2 publiceras i nästkommande AMA-nytt. Det har publicerats många nya standarder som medfört ändrade texter i AMA Hus 14. I viss mån har även teknisk utveckling medfört förändringar, det gäller bland annat texter om tjocklek på klammer. Många figurer har ändrats främst vad gäller sättet att redovisa underlag, men även vissa tekniska förändringar har gjorts. TVÅ AVSNITT SOM FÖRUT I AMA Hus 14 behandlas som tidigare plåt som taktäcknings- och väggbeklädnadsmaterial i två olika avsnitt: JT TAKTÄCKNINGAR OCH VÄGGBE- KLÄDNADER SAMT KOMPLETTE- RINGAR AV PLAN PLÅT FÖR HUS JV TAKTÄCKNINGAR OCH VÄGGBE- KLÄDNADER M M AV ÖVERLÄGGS- PLATTOR E D AV PLÅT FÖR HUS De plåtmaterial som beskrivs i AMA Hus 14 är: JTB metalliserad stålplåt JTC plåt av rostfritt stål JTD aluminiumplåt JTE kopparplåt JTG titanzinkplåt. En ny rubrik JTH Taktäckningar, väggbeklädnader, kompletteringar m m av plan 54 AMA-nytt Hus 1/2015

2 TORBJÖRN OSTERLING Byggnadsingenjör SBR Bentab Byggkonsult AB titanplåt för hus har skapats i RA Hus 14. Under den rubriken ska utföranden med titanplåt redovisas. Rubriken JTZ, Taktäckningar, väggbeklädnader, kompletteringar av plan plåt av övriga metaller har skapats. Under den rubriken kan till exempel utföranden med cortenplåt redovisas. När det gäller titanplåt och cortenplåt finns inte några kravtexter i AMA Hus 14, utan krav på material, utföranden med mera måste redovisas av projektören. UNDERLAGET FÖR PLÅTEN ÄR VIKTIGT För arbeten med plan plåt är det viktigt att underlaget är tillräckligt stumt och tjockt, annars kan det vara svårt att fästa klammer och utföra falsningsarbeten vid hinder, ränndalar, takfot med mera. RA Hus 14 innehåller råd om tjocklek på underlag av till exempel underlags- Figur 1. Cortenplåt som väggbeklädnad.

3 spont och plywood. Underlagsspont ska vara 23 mm tjock och ha en sida som är rillad vilken ska vändas in mot vinden. Rillningen är avsedd att ta bort material på ytan som kan bli grogrund för mögel. Projektören måste ange tjocklek i beskrivningen. Utförande av underlagstäckning för plan plåt finns liksom tidigare i JSC.112 respektive JSC 114 beroende på val av kvalitet på byggpapp. Byggpapp under plåt ska fästas i dolt överlapp. Om byggpapp är av för dålig kvalitet och om pappspik är bristfälligt islagen, kan spikskallar ge avtryck i plåten och på sikt även skada plåten på grund av temperaturrörelser. Under det senaste året har även en ny typ av byggpapp tagits fram för användning under plåt eller takpannor. Den pappen har en sandfri yta och självklistrande kanter samt en tillåten öppentid (innan pappen måste vara skyddad av till exempel plåttäckning) på 12 månader. Det sista är av stort värde eftersom traditionell byggpapp har en tilllåten öppentid på dagar. Det är viktigt att byggpappen är tät under byggtiden och innan plåttäckningen är färdigställd. För att säkerställa täthet ska vid exempelvis evakueringsrör en gummismanschett monteras i enlighet med de anvisningar som finns i JSC.122, figur AMA JSC.122/2. Figur 2. Underlagsspont är en ny benämning för råspont. Den rillade sidan ska vändas in mot vinden. Figur 3. VU typ 112 med YAP 2200 som byggpapp enligt AMA Hus 14. Enligt VU typ 114 ska pappen vara av kvalitet YEP Figur 4. AMA JSC.122/2. Figur 5. Under fotplåten eller språngblecket ska det alltid finnas en minst 300 mm bred remsa av YEP Här har inte fotplåten monterats. 56 AMA-nytt Hus 1/2015

4 AVSNITT JT TAKTÄCKNINGAR OCH VÄGGBEKLÄDNADER SAMT KOMPLETTERINGAR AV PLAN PLÅT FÖR HUS För det övergripande avsnittet JT som, enligt pyramidregeln, gäller för alla plåtmaterial är det viktigt att ta del av råden om kvalitet på fästdon som finns i ZSE. ZSE har utökats i förhållande till AMA Hus 11. Under de senaste åren har behovet av kvalitet på falsolja diskuterats i branschen, med provning av olika kvaliteter som följd. Som ett nytt utförandekrav anges att vid taklutningar under 1:5 (11,3 o ) samt i rännfalser ska falskitt användas som tätning av falser. I det inledande avsnittet har vissa av figurerna kompletterats med mått. Några nya figurer har tillkommit. Både i RA Hus 14 och RA Hus 11 finns texter om galvanisk korrosion. Texterna har kompletterats med texter om risker med vissa typer av färger. Man kan till exempel läsa om att vatten som rinner från koppar eller kopparlegeringar över stålplåt metalliserad med aluminium-zink (AlZn), aluminium eller zink är starkt korroderande. Det finns även texter om att vatten som rinner från fasader med färg med kopparvitriol eller järnvitriol kan ge missfärgning och angrepp på koppar, titanzink, aluminium och stålplåt metalliserad med aluminium-zink (AlZn). Ett nytt råd har tagits in i RA som påtalar risken för korrosionsangrepp från trall av impregnerat virke som ligger på stålplåt metalliserad med aluminiumzink (AlZn), aluminiumplåt eller titanzinkplåt. (Se figur 11.) Figur 8. Ny figur AMA JT/5 anger mått på slusskarv. Figur 6. Figur AMA JT/1 har kompletterats med måttet 80 mm mellan fästdonen. Det innebär att fästblecken blir minst 100 mm breda. Figur 7. Figur AMA JT/4 har kompletterats med mått. Figur 9. Ny figur AMA JT/6 som visar hur stort omtaget ska vara vid kontinuerliga fästbleck. Måttet har inneburit att många andra figurer har kompletterats. Figur 10. Figur AMA JT-.2521/1 är ett exempel där figur har kompletterats med mått på omtag vid fästbleck. MATERIALAVSNITTEN JTB JTG Många av de standarder som tidigare åberopats har ersatts med nya. Detta är främst av intresse för materialtillverkare och inte så mycket för plåtslagare eller beskrivningsförfattare, men det är naturligtvis viktigt att rätt material beställs och erhålls. När det gäller krav på zinkskikt vid utföranden med profilerad plåt och detaljer vid takpannor och tätskikt har detta dis- AMA-nytt Hus 1/

5 kuterats med tillverkarna under de senaste åren. I AMA Hus 14 anges att Z 275 med minst 25 μm plastbeläggning får användas för detaljer vid kompletteringar av plan plåt enligt avsnitt JT-.3, JT-.4, JT-.5 och JT-.8. Förzinkad färgbelagd plan plåt som ska användas till fotrännor, vinkelrännor, gesimsrännor och ränndalar enligt JT-.3 och JT.4 med underliggande koder och rubriker ska dock vara förzinkad i lägst klass Z 350 på samma sätt som alla detaljer och utföranden enligt JT-.1 och JT-.2. För alla plåtmaterial anges nu att bockningsradien vid detaljarbeten med plan plåt som ska infalsas i täckning eller beklädnad ska vara 5 gånger plåttjockleken, vid övriga detaljarbeten 2 gånger plåttjockleken. Detta för att begränsa risken för skador i anslutning till skarpa anslutningar till hinder i en täckning eller beklädnad. Krav har tidigare bara funnits för titanzinkplåt. AVSNITT JT-.1 TAKTÄCKNINGAR OCH VÄGGBEKLÄDNADER AV PLAN PLÅT En ny kravtext har tagits in för dubbelfalsade taktäckningar med förzinkad stålplåt, kopparplåt och aluminiumplåt som innebär att ståndfalser alltid ska fällas i språng om taklutningen understiger 1:3 (18,4 o ). (Se figur 12.) Vid språng ska ståndfalser på täckningar med titanzinkplåt avslutas med knytning och inte helt tillklämt språng enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Infästningar måste dimensioneras efter nya vindlastkrav i Eurokoderna. Skruvdimension måste redovisas i handlingarna eftersom den är beroende av klammertyp, underlag samt beräknade laster. Detta ställer större krav på leverantörer av klammer och fästdon, men även projektörer och entreprenörer. Dimensionering och infästningsplan måste göras för varje objekt. Det finns beräkningsprogram tillgängliga på marknaden. Uppgifter på utdragshållfasthet för fästdon kan erhållas av fästdonstillverkaren eller plåttillverkaren. I AMA Hus 11 infördes krav på att klammer aldrig ska monteras med ett större avstånd än 600 mm, även om en särskild infästningsplan upprättas. I vissa fall, till exempel vid höga byggnader i vindutsatta lägen och randzoner kan ett största avstånd av mm behöva användas. För att undvika utmattningsskador vid randzoner på höga byggnader är det också nödvändigt att minska bredden på banden till 300 mm. (Se figur 13). Dessa texter är oförändrade. De senaste åren har dock problem uppstått med buller, vilket ytterligare pekar på betydelsen av att en infästningsplan upprättas. Solfångare som monteras med till exempel falsfästen till en taktäckning kan vid vindpåverkan ge stora tilläggslaster på såväl infästningar som underlag. Vid dimensionering måste hänsyn tas till byggnadens utformning, terrängtyp och läge. RA Hus 14 har kompletterats med rådstexter beträffande solfångare. I AMA Hus 11 påtalades behovet av en förstärkningsregel i framkant av takfot för att skapa bra förutsättningar för infästning av bland annat rännkrok. I AMA Hus 14 finns en ny kod och rubrik HSD.1446 där regeln ska redovisas. Förstärkningsregeln gör det möjligt att placera rännkrokar utan hänsyn till takstolarna och dessutom slipper man synliga skruvspetsar på underlagsspontens undersida. I AMA Hus 14, figur JT-.1/5, finns nu hänvisning till HSD (Se figur 15 och 16.) För att undvika läckage är det viktigt att falsade tak utformas så att vatten inte kan stå kvar under längre tid och under upprepade tillfällen. I avsnitt JT-.13 finns råd om att falsade tak inte ska utsättas för vattentryck. AVSNITT JT-.2 KOMPLETTERINGAR AV PLÅT VID TAKTÄCKNING AV PLAN PLÅT För att dra nytta av pyramidregeln flyttades i AMA Hus 11 detaljföreskrifter om plåttjocklekar med mera upp i kodstrukturen. Därför har även texter om falsavstånd flyttats högre upp. I vissa fall har falsavstånd ändrats något men syftet har varit att få en så enhetlig princip som möjligt. I JT-.21 med underordnade koder och rubriker behandlas fotrännor. I AMA Hus 11 anges generellt att fotplåten ska dras upp under falsen mellan taktäckningen och fotrännan. Detta utförande har av många ansetts vara besvärligt och inte heller minska risken för att vatten ska tränga in i fotrännsfalsen. I AMA Hus 14 finns därför ett utförande som liknar det tidigare men där anvisningar om uppdragning av fotplåten gjorts tydligare. För att minska risken för läckage har figur AMA JT-.21/1 ändrats med att mått mellan horisontallinjen vid rännans högpunkt ökats från 100 mm till 200 mm och ny text finns om att kompletteringar med tätskiktsmatta ska utföras. (Se figur 17.) Fortfarande är förutsättningarna enligt AMA att taklutningen ska vara 30 när en fotränna ska användas. Vid lägre taklutningar måste kompletterande anvisningar lämnas av projektören. Vägledning finns i RA Hus 14. Som tidigare gäller att det bara är metalliserad plåt som används vid fotrännor utan stomme. Fotrännsfalser ska tätas med falskitt. Vid bandtäckningar eller där taktäckningen ska röra sig i förhållande till fotrännan ska anslutningen ske med förstorad enkel hakfals. Tidigare var inte falsen måttsatt, vilket den är nu. (Se figur 18.) På samma sätt som för fotrännor gäller att rännfalser och vinkelrännsfalser ska tätas med falskitt. Figur AMA JT-.221/1 som visar sneda sidbitar vid vinkelrännor har kompletterats med ett nytt mått på 150 mm som anger minsta bredd på den sneda sidbitens fals som ska anslutas till vinkelrännsfalsen. (Se figur 19.) Texterna om ränndalar med uppbygg- 58 AMA-nytt Hus 1/2015

6 Figur 11. Korrosionsangrepp på fotplåt av AlZn-plåt orsakade av rinningar från den impregnerade trallen. Figur 12. Fällda ståndfalser i språng vid dubbelfalsad täckning och en taklutning som understiger 1:3 (18,4 o ). Figur 13. Smalare band vid takkant. Figur 14. Solfångare på tak är utsatta för vindpåverkan som kan påverka dels taktäckningen, dels underliggande takkonstruktion. Figur 15. I AMA Hus 14, figur JT-.1/5, finns hänvisning till HSD Figur 16. Förstärkning i framkant av takfot. AMA-nytt Hus 1/

7 da fall, gesimsrännor och försänkta ränndalar är i AMA Hus 14 med några mindre undantag oförändrade. Den viktigaste delen som har tillkommit är att alla rännfalser ska tätas med falskitt. JT i AMA Hus 11 kompletterades med två nya figurer för ståndskivor. Figurerna avser ståndskivor vid puts på isolering. En viktig princip är att täcklister måste dras in till bakomliggande konstruktion. Normalt används även en startlist eller bottenlist som stöd för putsbärare och puts. I AMA Hus 14 finns inte några ändringar när det gäller föreskrifter och figurer beträffande ståndskivor vid plan plåt. Figurerna har kompletterats med mått för omslag för fästbleck, vilket har berörts tidigare. Figuren med trappad ståndskiva har gjorts tydligare så att även täcklisten syns. (Se figur 20.) Figuren under JT-.252 i AMA Hus 14 som visar gavel- och skyddsbeslag vid hängskivor har kompletterats med ett mått på skyddsbeslagets bredd. Det har tidigare inte funnits ett mått och det har varit ett önskemål att få en riktlinje för detta. (Se figur 21.) I AMA Hus 11 fanns en figur som visade klamring av vinkelfals och som även angavs som ett krav vid till exempel utförande av hängskivor. I AMA Hus 14 har föreskriften tagits bort ur AMA och flyttas till RA. Samtidigt påtalas i RAtext att projektören ska ange i handlingarna om förstärkt klamring ska utföras. Figuren finns numera i avsnitt JT-.15. (Se figur 22.) Enligt BBR ska takluckorna göras med ett dagermått på mm. AMA Hus 11 föreskrev ett överkrav som innebar att luckan skulle göras mm. För att göra en anpassning till BBR föreskrivs i AMA Hus 14 att utstigningsluckor ska utföras med ett dagermått på mm. Om större luckor önskas måste detta anges av projektören. Inspektionsluckor nedstigningsluckor kan många gånger behöva utföras med större dagermått för att till exempel rens- Figur 17. Figur AMA JT-.21/1 i AMA Hus 14. Figur 18. AMA JT-.2112/1 i AMA Hus 14. Förstorad enkel hakfals. Falsen är nu måttsatt. Figur 19. AMA JT-.221 i AMA hus AMA-nytt Hus 1/2015

8 Figur 20. AMA JT i AMA Hus 14. Figur 22. RA JT-.15/2 i RA Hus 14. Figur 21. AMA JT-.252/1 i AMA Hus 14. Figur 23. Luckor ska oavsett taktäckningsmaterial ha en höjd av minst 200 mm. Gångjärn ska fästas med minst 3 genomgående fästdon. Uppställningsbeslag ska gå att låsa i uppställt läge. Figur 24. Gasdämpare kan behövas på stora och tunga luckor. De fungerar även som uppställningsbeslag. AMA-nytt Hus 1/

9 luckor ska nås. Från 1 januari 2015 gäller nya skärpta krav vad gäller arbete på tak och Taksäkerhetskommittén har tagit fram en branschstandard där arean är satt till 700 x 900 mm. Nya texter kommer i AMA-nytt Hus 1/2015. (Se figur 23 och 24.) I AMA Hus 14 finns ett annat utförande av vinkellisten i locket på de takluckor som inte är förtillverkade. Skälet till detta är att locken ska bli stadigare. Hörnen på listen ska vara hela och skarvas mitt på luckornas sidor med ett överlapp på minst 200 mm. Listen får utföras av 0,6 mm plåt i stället för 1,5 mm plåt som det var tidigare. (Se figur 25). Helbeslagning av murkrön enligt JT-.274 med underliggande koder och rubriker ska i princip utföras lika som tidigare, dock har föreskriften om förstärkt klamring av vinkelfals flyttats till RA. Utförande av murbeslag av titanzinkplåt har tillkommit. (Se figur 26.) En tidigare RA-text om att murbeslagets tvärfalser får utföras som enkla hakfalser vid metalliserad stålplåt har delvis tolkats fel. Detta gäller om krönet längs takfallet överstiger 1:3 (18,4 ). Fortsättning följer i nästa nummer av AMA-nytt. Torbjörn Osterling byggnadsingenjör SBR Torbjörn Osterling är en erfaren besiktningsman inom husbyggnadsentreprenader med särskild inriktning på takentreprenader. Han har arbetat som kapitelutredare för AMA sedan 1970-talet och ansvarat för revideringen av plåtkapitlen i AMA Hus 14. Figur 25. AMA JT-.262/1 AMA Hus 14. Figur 26. AMA JT-.274/1 AMA Hus 14. Minsta fall på krön ska liksom tidigare vara minst 1: AMA-nytt Hus 1/2015