PLANNJA PRO HANDBOK. låtstäckning. Handbok för band- och skivtäckning med Plannja Planplåt i stål och aluminium.

Transkript

1 Plan PLANNJA PRO HANDBOK låtstäckning Handbok för band- och skivtäckning med Plannja Planplåt i stål och aluminium.

2

3 Denna Tekniska information behandlar bandtäckning med Plannja Planplåt i stål och aluminium på två olika underlag, dels på träpanel och dels på underlag av värmeisolering på bärande profilerad plåt. Anvisningarna i denna skrift är allmän giltiga. Konstruktionsritningarna är dock endast avsedda att vara typlösningar och de bör från fall till fall modifieras och anpassas till aktuella förutsättningar. INNEHÅLL 4 Falsad plåt som material på tak och väggar 5 När väljer man band- respektive skivtäckning? 6 Material för planplåtstäckning 9 Plåt i kontakt med andra material 10 Temperaturrörelser 11 Bandtäckning på underlag av träpanel 12 Underlag, Infästning med klammer 13 Vindbelastning 14 Dimensionering av klammeravstånd 15 Bandtäckning på underlag av värmeisolering 16 Funktionskrav på ingående material 18 Dimensionering av klammeravstånd 19 Förankring av plåten i takfallsriktningen på mineralull 21 Typdetaljer på underlag av träpanel 22 Takfot 25 Nock, Gavel med hängskiva 26 Ventilerande nock 27 Murkrön 28 Vinkelränna 29 Anslutning mot högre byggnadsdel 30 Försänkt ränndal 31 Beslagning av takuppbyggnad 33 Typdetaljer på underlag av värmeisolering 34 Takfot 37 Gavel 39 Nock 41 Kringtäckning av takuppbyggnad 42 Högpunkt fasad 43 Anslutning mot högre byggnadsdel 45 Försänkt ränndal 46 Brandgasventilator 47 Arbetsutförande 3

4 Falsad plåt som material på tak och väggar Plåt som taktäckningsmaterial har lång tradition. Plåtmaterialet har dock förändrats under åren. I slutet av 1800-talet började man använda förzinkad plåt som sedan målades på plats. Idag används nästan uteslutande färgbelagd plåt. Under 1800-talet använde man sig av skivtäckning vid taktäckningar med plåt. Skivtäckning innebär att man utgår från skivformat och falsar ihop plåten med stånd- och tvärfalsar. Skivtäckning används idag mest på byggnader där man vill framhäva utseende och kvalitet men även för att ta till vara gammal taktäck nings tradition. Idag dominerar dock bandtäckning som metod för planplåtstäckning. Vid bandtäckning finns inte tvärfalsar annat än vid hinder eller dylikt. Det finns många skäl som talar för plåt som taktäckningsmaterial. Antingen det gäller tak på industri-, affärs- eller bostadshus är motiven utseende, säkerhet mot brand, tålighet mot mekanisk påverkan och livslängd. Färgbelagd stålplåt är dessutom återvinningsbar till 100% vilket gör plåten till en i högsta grad miljöanpassad produkt. Liten taklutning talar i många fall för plåt som taktäckningsmaterial. Bandtäckning är lämplig även för renovering av tak och kan kombineras med extra värmeisolering. Falsad plåt på väggar Band- eller skivbeklädnader på väggar ger många möjligheter till stilfulla och djärva utformningar. Vanligtvis utförs väggbeklädnader av hellånga band som sammanfalsas med förfalsad ståndfals till så kallad stående vinkelfals, se nedanstående figur. Banden kan placeras horisontellt, lutande eller vertikalt. Genom den stående vinkelfalsen får man en starkare markering av plåtens skarvar. Det är dessutom lättare att åstadkomma god planhet och undvika slagmärken i plåtytan vid montering. Vid horisontell eller lutande bandplacering skall falsen alltid vändas enligt figuren med hänsyn till täthetskrav. I för vind utsatta lägen kan det finnas skäl att minska falsavståndet till mm för att förhindra utmattningsskador och buller från plåtens rörelser till underliggande utrymmen. Som underlag till en väggtäckning används vanligtvis plywood med underlagspapp. Vid väggbeklädnader där man av estetiska skäl vill framhäva fasaden kan även plåt användas i skivformat som sammanfogas genom olika typer av falsar. Eftersom man vid montering vill undvika slagskador etc. väljs ofta slusskarv eller överlappsskarv som skarvningsmetod. Vidare kan plåten även utformas med fjälltäckning. Metoden innebär i regel att sammanfalsning utförs som enkel liggande hakfals. Skivbeklädnader på fasader bör utformas i samråd med sakkunnig. 4 Falsad plåt som material på tak och väggar

5 När väljer man bandrespektive skivtäckning? I princip kan alla byggnader täckas med planplåt. En av de begränsningar som förekommer är takets lutning som skall vara minst 1:10 eller 5,7. Vid hellånga band där taket avvattnas med yttre hängrännor och där inga hinder finns i form av takluckor eller dylikt kan en lutning ned till 3,6 (eller ca 1:16) accepteras. Det normala avståndet mellan plåtens falser är 600 mm vilket innebär en plåtbredd av 670 mm. Ibland uppstår en bulighet hos plåten som är en naturlig egenskap hos materialet. Om detta uppfattas som störande kan falsavståndet minskas till 400 eller 500 mm. Det finns även skäl att på höga byggnader i utsatta lägen använda smalare band vid kanterna för att minska påkänningarna eller risken för utmattning i materialet. I de fall man ytterligare vill framhäva plåttaket och ansluta till gammal taktäckningstradition väljer man skivtäckning. Den ger inte bara ett mönster åt taket utan ger även en uppstyvande funktion som kan utnyttjas för tak i vindutsatta lägen. När väljer man band- respektive skivtäckning? 5

6 Material för planplåtstäckning t Material Plannja Planplåt i EMK-kvalitet har en kärna som är lätt att bearbeta och därför anpassad för hantverksmässig bearbetning och maskinfalsning. Mjukheten gör att återfjädringen är praktiskt taget obefintlig och detta är av stor betydelse för att täta falsar ska kunna utföras. I Plannjas sortiment för planplåtstäckning ingår följande fyra varianter: Färgbelagd stålplåt Green Coat och Green Coat Glossy Färgbelagd Täckfärgaluminiumplåt med Hard Coat 25 Primer Obelagd stålplåt med Aluzink 185 Passiveringsskikt Obelagd Zinkskikt aluminiumplåt Stål Stål Green Coat När det Zinkskikt gäller stålplåt är det normala avståndet mellan Passiveringsskikt bandens falsar 600 mm vilket innebär en Primer plåtbredd av 670 mm. För aluminiumplåt är plåtbredden 610 Skyddslack mm. Täckfärg Primer Passiveringsskikt Aluminium Passiveringsskikt Skyddslack Täckfärg Primer Passiveringsskikt Zinkskikt Stål Zinkskikt Passiveringsskikt Primer Skyddslack Täckfärg Easy Primer film Metalliseringsskikt Passiveringsskikt Aluminium Stål Metalliseringsskikt Passiveringsskikt Skyddslack Easy film Aluminium Stål Green Coat Green Coat Glossy Aluminium Stål Aluminium Aluzink Zinkbeläggning Stålmaterialet i färgbelagd Plannja Planplåt har en varmförzinkad yta Z 350, alltså 350 g/m² på båda sidor som zinkbeläggning som sedan ytbeläggs med Green Coat. Aluminium- och zinkbeläggning Stålmaterialet i Plannja Aluzink har en beläggning som består av 55 % aluminium, 43,4 % zink och 1,6 % kisel. Aluminium- och zinkbeläggningen är ca 25 µm tjock för AZ 185, det vill säga 185 g/m 2 på båda sidor. Aluzink levereras idag med Easyfilm som förhindrar fingeravtryck vid hantering. Färgbeläggning Stålplåtens färgbeläggning har en tjocklek av 36 µm och aluminiumplåtens en tjocklek av 25 µm. Easy film På plåtens undersida används en tunn baksidesfärg av epoxityp. Baksidan har en märkning Stål med Metalliseringsskikt Stål Aluzink Plannja samt tillverkningsår och dag. Metalliseringsskikt Easy film Bearbetningstemperatur Den lägsta rekommenderade bearbetningstemperaturen vid falsning är -10 C. Temperaturen gäller plåtens temperatur. Då plåtrullarna förvaras utomhus på natten kan temperaturen hos plåten vara lägre än luftens temperatur. Ett gott råd är då att inte starta arbetet tidigt på dagen med svåra hantverksmässiga bearbetningar utan spara dessa tills temperaturen stigit. En möjlighet är också att värma materialet som skall bearbetas. Easy film Metalliseringsskikt Stål Metalliseringsskikt Easy film Stål Aluzink 6 Material för planplåtstäckning

7 Basmaterial stål Standard Data EMK färgbelagd plåt Mjuk kvalitet, Rel ca 180 N/mm 2 NDX56D, Aluzink Nominell tjocklek EN ,6 mm Zinkbeläggning, färgbelagd plåt EN Z350 Aluminium och zinkbeläggning, Aluzink AZ Easyfilm Basmaterial aluminium AA8111 H12 R p0,2 ca 105 N/mm 2 Nominell tjocklek EN ,8 mm Färgbeläggning Provningsmetod Data Färgtjocklek stål ISO µm Färgtjocklek aluminium ISO µm Glans EN Minsta inre bockningsradie EN T 2T lämplig för falsning Vidhäftning EN utan anmärkning Reptålighet 2-4H Maximal användningstemperatur C Reaction to fire EN Class A2 External fire performance EN 14783:2013 A2 - s1, d0 Längdförändring av temperatur Längdförändring stål 0,012 mm/m C Längdförändring aluminium 0,023 mm/m C Utomhusegenskaper Standard Data Korrosionsmotstånd stål EN RC4 1) Utomhus UV exponering EN R uv3 2) 1) Uppfyller korrosivitets klass RC4 vilket innebär att materialet kan användas i stort sett i alla förekommande utomhusmiljöer. 2) Uppfyller UV motståndsklass R uv3 vilket innebär att materialet kan användas norr om 45 N och mellan latitud 37 N och 45 N med en max höjd över havet av 900 m. Att tänka på vid transport och lagring Vid transport och lagring ska materialet skyddas mot fukt. Om materialet ska lagras längre tid än en månad bör det ske inomhus i en lokal med låg luftfuktighet och jämn temperatur. Spaltkorrosion kan ge upphov till vit- eller svartrost. Det påverkar dock inte livslängden. Bra miljöval Fördelarna med stål och aluminium är många. Förmodligen är de de mest miljöanpassade materialen du kan använda. Särskilt om du vill hushålla med resurserna i ditt företag och samtidigt försäkra dig om att produkten ska ha en lång livslängd. Om du använder Plannja kan du vara säker på att miljökraven följs. Vi är ett miljöcertifierat företag enligt SS-EN ISO 14001:1996. Här följer några av de unika fördelarna med att använda stål och aluminium: Stål innehåller alltid återvunnet material. Andelen återvunnen aluminium varierar mellan 0 och 100 % beroende på produkt. Stål och aluminium kan utan att tappa sin kvalitet bli precis samma produkt igen. Både stål och aluminium är alltid 100 % återvinningsbart. Underhåll av målad plåt Då det gäller Plannjas plåtprodukter brukar man använda två olika mått på livslängd; den estetiska och den tekniska. Estetisk livslängd är ett mått på tiden fram till dess att färgskiktet förändrats så mycket att utse- Material för planplåtstäckning 7

8 endet inte längre klarar de krav man ställer. Hur stor kulör- och glansförändring som anses acceptabel för en plåtbeklädnad beror på vem som bedömer den och på vilken byggnad plåten finns. Teknisk livslängd är tiden fram till dess att plåten inte längre kan skydda byggnadens bärande konstruktion eller bakomliggande material och konstruktioner. Den tekniska livslängden är normalt avsevärt längre än den estetiska. Så här kan du påverka plåtens livslängd med ditt produktval Redan själva produktvalet påverkar livslängden. Aluminiumplåt ger, i de flesta miljöer, längre livslängd men till en högre kostnad än stålplåt. Det finns också skillnader mellan olika beläggningssystem och mellan olika kulörer inom samma system. Ljusa kulörer blir mindre uppvärmda av solen. De håller därför i allmänhet längre än mörka kulörer som kan bli mycket varma. Livslängden beror också på om materialet används på vägg eller tak. Tak i söderläge, där taklutningen är liten, påverkas mer av solen än ytor som är vända mot norr. Yttre faktorer påverkar livslängden Miljön kring en byggnad betyder mycket för hur färgen åldras. Starkt trafikerade vägar, nedsmutsande industri etc påverkar i längden plåtens skyddande färg- och zinkskikt. Solstrålning påverkar färgskiktets åldrande på två sätt, genom ultraviolett strålning och genom uppvärmning. Båda bidrar i det långa loppet till färgens nedbrytning. Vissa väderförhållanden och närhet till saltvattenstänkt havsmiljö påverkar också färgens åldrande. Plåtens livslängd är också beroende av hur stor del av plåtens klippkanter som är exponerade. Falsad planplåt med invikta klippkanter klarar hårdare miljöer än profilerad plåt med exponerade kanter. När det gäller Plannja Aluzink bör följande kombinationer undvikas: Plannja Aluzink i kombination med koppar, mässing eller bly kan ge upphov till galvanisk korrosion. Undvik avrinning från konstruktioner och tak som innehåller dessa metaller. I särskilt aggressiva miljöer kan även rostfritt stål och nickel ge förhöjd korrosion. Plannja Aluzink i kontakt med ädla träslag, fuktigt trä eller trä med impregnering som innehåller koppar kan ge upphov till svartrost eller korrosion. Plannja Aluzink i kombination med våt betong, cement och puts som är starkt basiska material kan ge upphov till korrosion som svartrost och missfärgning. Skador vid montering och brukande Skador i färgbeläggningen, som kan uppkomma både vid montering och efteråt, kan göra att plåten får sämre skydd mot miljöpåfrestningar. Aluminiumplåt är mindre känslig än stålplåt för skador i färgskiktet. Detta är särskilt viktigt att beakta när produkten ska användas i marina miljöer och i miljöer med aggressiva föroreningar. Aluminiumplåt samt metallickulörer på både ståloch aluminiumplåt är dock känsliga för kalkföroreningar att beakta t ex vid putsning av fasader. Konkreta tips: Den estetiska livslängden bestäms till stor del genom att man anpassar produktval och konstruktioner. Här är några sådana faktorer som bör beaktas: Välj aluminiumplåt eller bandtäckning med stålplåt i kustområden och i svår industrimiljö. Välj rätt beläggningssystem för aktuell miljö. Välj material på fästdon och installationer så att galvanisk korrosion inte blir möjlig. Konstruera så att kvarstående vatten undviks. Gör ett noggrant montage och förhindra repor på plåten. Besikta plåten regelbundet och bättringsmåla skador i ytskiktet direkt. Spola av plåt som inte sköljs av regnvatten. Rengör hängrännor regelbundet. Följer Du råden kan Du normalt förvänta Dig en estetisk livslängd på år eller mer. 8 Material för planplåtstäckning

9 Korrosivitetsklass C1 Mycket låg Miljöexempel Uppvärmde utrymmen med torr luft och obetydliga mängder luftföroreningar, t ex kontor, affärer, skolor och hotell. C2 Låg Atmosfärer med låga halter luftföroreningar. Icke uppvärmda utrymmen med växlande temperatur och fuktighet. Låg frekvens av fuktkondensation och låg halt luftföroreningar, t ex sporthallar, lagerlokaler. C3 Måttlig Atmosfärer med viss mängd salt eller måttliga mängder luftföroreningar. Stadsområden och lätt industrialiserade områden. Områden med visst inflytande från kusten, Utrymmen med måttlig fuktighet och viss mängd luftföroreningar från produktionsprocesser, t ex bryggerier, mejerier, tvätterier. C4 Hög Atmosfärer med måttlig mängd salt eller påtagliga mängder luftföroreningar. Industri och kustområden. Utrymmen med hög fuktighet och stor mängd luftföroreningar från produktionsprocesser, t ex kemiska industrier, simhallar, skeppsvarv. C5-I C5-M Mycket hög (Industriell) Mycket hög (Marin) Industriella områden med hög luftfuktighet och aggressiv atmosfär. Utrymmen med nästan permanent fuktkondensation och stor mängd luftföroreningar. Kust- och offshoreområden med stor mängd salt. Utrymmen med nästan permanent fuktkondensation och stor mängd luftföroreningar. Miljöns korrosivitet Lämpligt färgsystem vid Stålplåt Aluminiumplåt Alla Alla Alla Plannja Green Coat Ej lämpligt Ej lämpligt Alla Alla Alla Alla Alla (Al ej lämpligt i basisk miljö) Ej standard. Omfattas ej av garantin Plåt i kontakt med andra material Andra byggnadsmaterial än plåt kan innehålla ämnen som påverkar metall. För att undvika materialkombinationer som ger upphov till oönskade effekter kan nedanstående tabell vara till hjälp. Metall - Metall Rostfritt stål Koppar Rostfritt stål + + 1) Koppar + + Bly Aluminium + 1) Aluzink Förzinkat stål Zink Bly Aluminium Aluzink Förzinkat stål Zink Metall - annat material Bitumen (finns i bl a papp och asfalt) + + Järnvitriol (finns i t ex Falu Rödfärg) + Kalk (cement) Kopparvitriol (finns i t ex Falu Rödfärg) Tryckimpregnerat trä (innehåller bl a kopparsalter) + betyder att inga negativa effekter är kända betyder att kombinationen kan vara olämplig i vissa konstruktioner och miljöer 1) Rostfria klammer kan användas utan problem i tak- och väggtäckningar med aluminiumplåt under förutsättning att kondens förebyggs. Detta eftersom det i torr miljö knappast förekommer någon jonvandring även om materialen står i direktkontakt med varandra. Tabellen ovan avser metaller utan skyddad färgbeläggning. Aluminiumplåt, Aluzink och förzinkad plåt finns att få fabrikslackerad. Detta skyddar naturligtvis den underliggande metallen så länge färgen är intakt. Tänk på att en repa i färgen gör att den underliggande metallen kan blottas. Plåt i kontakt med andra material 9

10 Temperaturrörelser För plåttäckningar och beklädnader är det viktigt att ta hänsyn till de rörelser hos bandet som uppstår vid temperaturförändringar. Om inte rörelsemöjligheter finns vid språng, mot uppbyggnader eller mot en vägg, kan skador uppstå i plåten. Alla material utvidgas eller krymper då temperaturen förändras. Aluminiumplåt har en längdförändring som är ungefär dubbelt så stor som stålplåt. På sommaren ökar plåten sin längd men förkortas på vintern. Temperaturen sommartid kan uppgå till + 75 C på ett tak medan man vintertid bör räkna med -35 C. Även underlaget längdförändras varför nedanstående beräkningar är på säkra sidan. Temperaturen på plåten vid det aktuella läggningstillfället avgör hur den förändras från sitt utgångsläge sommar respektive vinter. I tabellen nedan kan man se vilken längdförändring per längdmeter plåt man kan förvänta sig vid olika läggningstemperaturer. L avser avståndet i meter från fast punkt till plåtände. Tabell 1. Längdförändring vid olika läggningstemperaturer, för stål och aluminium. Läggningstemperatur Längdförändring i mm/m Sommar Vinter C (+75 C) ( 35 C) Stål Alu Stål Alu 10 +1,0 L 1,9 L 0,3 L 0,6 L 0 +0,9 L 1,7 L 0,4 L 0,8 L ,8 L 1,5 L 0,5 L 1,0 L ,7 L 1,3 L 0,7 L 1,3 L ,5 L 1,0 L 0,8 L 1,5 L Exempel stål: Temperatur vid läggning: +10 C Avstånd L från fast punkt till språng: 15 meter Ger längdförändring vid språng Längdutvidgning sommar: +0,8 15 = ca +12 mm Sammandragning vinter: 0,5 15 = ca 7 mm Det är viktigt att man tar hänsyn till temperaturrörelserna så att inte plåten eller dess infästningar skadas. Längre bandlängder skall fästas in med både fasta och glidbara klammer. I skarvar och anslutningar måste utrymme finnas för utvidgning och sammandragning. 10 Temperaturrörelser

11 Bandtäckning på underlag av träpanel Hur långa bandlängder man kan tillåta avgörs av temperaturrörelserna och möjligheten att ta upp dessa. Enligt AMA Hus 08 får ett plåtband i stål utföras med en obruten längd av 15 m från fasta zonens centrum, i aluminium gäller 10 m. Som fast zon betraktas fast klammerinfästning, eller annan fast punkt där inga rörelser kan eller skall tas upp. Fasta klammer medger ingen rörelse av bandet i dess längdriktning medan glidbara kan uppta en viss rörelse hos bandet. Se även avsnittet Infästning med klammer. Av avgörande betydelse för hur långa bandlängder som kan tillåtas är hur den uppkomna temperaturrörelsen kan tas omhand vid anslutningar. Centrum fast zon Fast zon Figur 1 Fasta och rörliga zoner Den fasta zonen skall placeras på samma höjdnivå i takfallet och placeras vid olika lutningar enligt figur 2. Fast zon ca 2 m L L L L/3 L L/4 L < Figur 2 Fasta zonens läge. Zonens läge skall redovisas i handlingar och bandlängden anges i förhållande till dess centrum. Täckningen skall alltså ha en fast zon som är ca två meter lång där fasta klammer används medan övriga infästningar görs med glidklammer. Bandtäckning på underlag av träpanel 11

12 Underlag Planplåtstäckning kan utföras på olika typer av fasta underlag. Lämplig tjocklek hos råspont är 23 mm vid ett upplagsavstånd på åsar av 1,2 m. Om plywood används måste tjockleken anpassas så att underlaget får samma styvhet som trävirket. Minsta tjocklek bör vara 18 mm på 1,2 m upplagsavstånd för att klammer skall få en god infästning. Mellan det inbrädade taket och bandtäckningen skall det alltid finnas en underlagstäckning av papp. I avsnitt JSB.1 i AMA Hus 08 finns beskrivning för val av underlagspapp. Pappen skall vara minst YAP 2200 och med infästning i dolt överlapp. Vid omtäckning av tak där gammal ojämn panel utgör underlaget kan man istället behöva en tjockare kvalitet som YAP Figur 3 Infästning med klammer Klammerns uppgift är att förankra plåtbanden till underlaget. De hakas på den kant som sedan bildar den inre plåten i den färdiga falsen. Klammer för infästning skall vara tillverkade av metalliserad stålplåt, alternativt rostfri plåt och ha en brotthållfasthet av minst 1 kn. Klammer för infästning av aluminiumplåt skall alltid vara av rostfri plåt. Klammer skall ha rätt höjd i förhållande till falsens utformning. Inom fast zon (se Temperaturrörelser och bandlängder) skall fasta klammer monteras och glidbara på övriga ytor. Vid montering måste man se till att gliddelen är mittcentrerad för att rörelsen hos banden skall tas upp åt båda håll. Klammer ska monteras till träunderlag med rostfri skruv. Ett flertal företag levererar klammer för träunderlag för användning till de falsar som som formas i moderna falsupptagningsmaskiner. Klammer kan också erhållas med fastsatt skruv som därmed ger ett snabbare och enklare montage. På marknaden finns ett speciellt verktyg med vars hjälp montering och fastskruvning kan ske i ett moment och där arbetet kan ske i stående ställning. Detta är speciellt lämpligt vid låglutande tak. Figur 4 Exempel på fast klammer. Figur 5 Exempel på glidklammer med förmonterad skruv. 12 Bandtäckning på underlag av träpanel

13 Vindbelastning Taket på en byggnad påverkas av sugkrafter som uppstår av vinden. I randzonerna längs takets ytterkanter uppgår vindsuget till 2 3 gånger så högt värde som på innerytan. Den dimensionerande vindlasten för en aktuell byggnad bestäms utifrån byggnadens höjd, utformning och geografiska belägenhet. I SS-EN finns regler för beräkning av vindlasten. I figuren nedan anges det värsta tänkbara fallet för sadel- och pulpettak. För andra taktyper kan högre värden gälla. Sadeltak, lutning 15 Pulpettak, lutning 15 x = min. av(l och 2h) y = min. av(b och 2h) Figur 6 y = min. av (l och 2h) I respektive takzon beräknas den dimensionerande suglasten som Utifrån den dimensionerande suglasten beräknas utdragskraften F t på klammerns infästning som q d = µ γ d 1,5 q k (kn/m 2 ) F t = q d c klammer c fals (kn) där q d är dimensioneringsvärde för vindlasten µ är formfaktor enligt figur 6 γ d är partialkoefficient för variabel last där c klammer är klammeravstånd längs falsen (se figur 3) c fals är falsavstånd mellan falsar (se figur 3) 0,83 för säkerhetsklass 1 0,91 för säkerhetsklass 2 1,00 för säkerhetsklass 3 q k är karakteristiskt vindlast Bandtäckning på underlag av träpanel 13

14 Dimensionering av klammeravstånd Infästning av klammer ska ske med skruv. Normalt behövs endast en skruv i varje klammer. I SS-EN anges förutsättningar för att beräkna utdragskrafter i träunderlag. I tabell 2 redovisas dimen sionerande utdragsvärden för 4,0 mm skruv i träunderlag. Dimensioneringsvillkor Utdragskraften F t skall vara mindre än eller lika med det dimensionerande utdragsvärdet Rd för klammerns infästning (F t < Rd) Klammeravstånd Klammer ska enligt AMA Hus 08 monteras med ett största avstånd av 450 mm längs falsen. Vi rekommenderar att klammeravståndet kan vara 600 mm men i randzoner i vindutsatta lägen måste en beräkningskontroll göras. Ritningsunderlaget skall innehålla uppgifter om klammeravstånd på takets olika ytor. Det är alltid ekonomiskt och tekniskt motiverat att anpassa klammeravståndet till aktuella vindlaster, fästdon och underlag. Med ovan angivna förutsättningar anges i tabell 3 lämpliga klammeravstånd med en skruv per klammer. Paneltjocklek mm Rd kn 16 0, , , ,76 Tabell 2. Dimensionerande utdragsvärden för skruv. Träpanel eller plywood En skruv min Ø 4,0 mm Klimatklass 2 enligt SS-EN tabell Lastvarighetsklass korttid enligt SS-EN tabell 3.1 Vindlast Sadel- och pulpettak. q k kn/m 2 Klammeravstånd i mm. Inneryta Randzon Hörn 1) µ = -2,5 0, , , , , , , , , Tabell 3. Klammeravstånd för sadel- och pulpettak. Underlag av 23 mm träpanel 1 skruv per klammer Formfaktorer för vind enligt SS-EN Falsavstånd 600 mm övriga förutsättningar enligt tabell 2 1) Gäller för takets hörn enligt figur Bandtäckning på underlag av träpanel

15 Bandtäckning på underlag av värmeisolering Detta avsnitt visar hur isolerade takkonstruktioner kan utföras med bandtäckning på mineralullsisolering. Erfarenheter av denna konstruktionstyp finns sedan början av 1970-talet och den har visat sig fungera bra. Som alternativ kan EPS (extruderad polystyren) plast användas som värmeisolering. Denna typ av tak är lämpligt att användas på byggnader för exempelvis handel, industri och idrott. Tak som utförs enligt nedanstående beskrivningar är vackra, energibesparande, EPS och ger låga underhållskostnader. Falsad bandtäckning Styv mineralull av boardtyp Mineralull min 80 kg/m 3 Luft- och fuktspärr av plastfolie Undre mineralull 80 kg/m 3 Bärande trapetsplåt Klammer med skruvinfästning EPS cellplast Luft- och fuktspärr av plastfolie Undre mineralull 80 kg/m 3 Bärande trapetsplåt Klammer med skruvinfästning Figur 7 Taklutningar Takets lutning bör i normalfallet inte understiga 1:10 (5,7 ). I gynnsamma fall kan 1:16 (3,6 ) accepteras. Som sådana fall betraktas tak med obrutna bandlängder, alltså inga hinder i takfallets längd. Uppbyggnader i anslutning till högpunkt kan accepteras. Bandtäckning på underlag av värmeisolering 15

16 Funktionskrav på ingående material Värmeisolering av mineralull eller eps cellplast Bandtäckningen för denna konstruktion skall vila på isolerande skikt av styv mineralull. Som alternativ till mineralullsisolering kan en kombination användas där det undre skiktet består av mineralull och övriga skikt av EPS cellplast. EPS cellplast kan medföra högre försäkringspremier för byggnaden. Isoleringen förmedlar snölast och andra nedåtriktade laster ned till bärande underlag av trapetsprofilerad plåt. Infästningen för bandtäckningen sker i det bärande underlaget av profilerad plåt. Andra bärande underlag som ger god förankring kan användas, vilket inte redovisas inte i denna trycksak. Isoleringen som underlag för bandtäckning ska ha en densitet och styvhet så att den är tillräcklig för maskinfalsning. Lufttätheten hos taket säkerställes genom att fukttätningen av polyetenfolie placeras på den undre isoleringsskivan som skall ha en tjocklek av mm. Mineralull Värmeisolering av mineralull läggs i tre skikt med olika hårdhet. Den två undre skivorna ska ha en densitet av minst 80 kg/m³ medan den övre ska vara 20 mm tjock av boardkvalitet. Mineralullen får komprimeras högst 10 mm vid en belastning av 15 kpa. EPS cellplast Värmesisolering av EPS cellplast läggs enbart som övre skikt i minst 2 skikt. EPS cellplast är ett brännbart material. Detta medför att sektioneringar med obrännbart material, mineralull, bör användas för stora takytor. I anslutning till brandgasventilatorer får inte EPS cellplast placeras närmare än 600 mm från ventilatorns sarg. Luft- och fukttätning med plastfolie Taket skall alltid ha en beständig typgodkänd plastfolie som förhindrar fuktig luft att tränga upp mot den yttre plåten. Genom detta förhindras skadlig kondensbildning mot bandtäckningsplåten. En noggrann skarvning av plastfolien utförs genom att en remsa av ovulkad butylgummi placeras i foliens omlottskarv. Om foliens skarvar korsar plåtens profilering bör en board eller plåtremsa placeras under skarven för att möjliggöra klämning. Folien skarvas på liknande sätt till väggens fuktspärr. Bärande trapetsplåt Den bärande trapetsplåten dimensioneras för egentyngd och snölast. Nedböjningen får inte överstiga L/150 för brukslast, där L=spännvidden. Den bärande plåten monteras längs byggnaden och är därför orienterad vinkelrätt mot plåtbanden. Avvattning Takets avvattning kan ske med utvändiga hängrännor eller i taket inbyggda och försänkta rännor. Avvattning med invändig ränna kan utföras enligt två alternativ, endera i 2 mm korrosionskyddad plåt eller i 1,0 1,5 mm rostfri stålplåt. Rännan utförs i sektioner. Varje rännsektion ska förses med bräddavlopp. Bräddavloppet kan också utföras med anslutning till närmaste avlopp. Rännan värms underifrån genom lokalt tunn isolering vilket förhindrar frysning. Tabell 4. I nedanstående tabell redovisas Up-värden. Isolertjocklek Up W/ m 2 C Egentyngd *) Egentyngd *) H mm Mineralull EPS cellplast kn/ m 2 kn/ m 2 Figur ,26 0,19 0, ,22 0,22 0, ,19 0,24 0, ,17 0,26 0,11 *) I den angivna egentyngden är inte bärande plåt inräknad 16 Bandtäckning på underlag av värmeisolering

17 Klammerinfästning Klammerns uppgift är att förankra plåten mot vindsug. Det finns rörliga och fasta klammer för infästning, där de rörliga medger att plåtbandet kan röra sig i sin längdriktning i förhållande till infästningen. Fasta klammer har den motsatta uppgiften, nämligen att låsa bandet i vald punkt. Klammern hakas på den kant som bildar den inre plåten i den färdiga falsen. Klammer skall vara tillverkade av metalliserad stålplåt eller rostfri plåt och ha en brotthållfasthet av minst 1 kn. Klammern skall ha rätt höjd i förhållande till falsens utformning. Förankringen av banden till den undre plåten genom isoleringen utföres genom att klammern fästes via en plasthylsa som anpassas till isoleringens tjocklek. Hylsan skruvas till den undre plåten med borrande skruv. Hylsan skall vara ca 20 mm kortare än isoleringens tjocklek vilket ger en teleskopeffekt och tillåter att isoleringsmaterialet komprimeras. Utdragsprov har visat att infästningen mer än väl klarar dimensionerande vindlaster och skruvens förankring i den undre plåten blir dimensionerande. I fast zon väljs fasta klammer och rörliga i rörlig zon, se avsnitt om Förankring av plåten i takfallsriktningen. Ett infästningssystem som är utformat enligt denna princip har utvecklats av Bjarnes system AB i Södertälje. Systemet består av klammer, plasthylsa och borrande skruv anpassade för varandra. Systemet har använts i mer än 10 år och har visat sig fungera väl. Fast klammer Rörlig klammer Bandtäckning på underlag av värmeisolering 17

18 Dimensionering av klammeravstånd Då det bärande underlaget består av profilerad plåt, är den bärande plåten normalt orienterad tvärs bandtäckningens längdriktning. Klammeravståndet anpassas till plåtens avstånd mellan profiltopparna och blir en multipel av detta avstånd. Klammeravståndet normalt sättas till max 600 mm men i randzoner i vindutsatta lägen måste ibland avståndet minskas. Vid mycket höga vindlaster kan det vara motiverat med smalare band i gavelrandszoner. Projekteringshandlingarna skall innehålla uppgifter om klammeravstånd på takets olika ytor. Det är alltid ekonomiskt och tekniskt motiverat att anpassa klammeravståndet till aktuella vindlaster, fästdon och underlag. Utifrån den dimensionerande suglasten beräknas utdragskraften F t på klammerns infästning som: F t = q d c klammer c fals (kn) där c är klammeravstånd längs falsen. (se figur 9) klammer c är falsavstånd mellan falsar. (se figur 9) fals Figur 9 q d är dimensionerande vindlast i respektive takzon, se sid 13 I nedanstående tabell redovisas dimensionerande utdragsvärden Rd för Ø 4,8 mm skruv i profilerad stålplåt. Dessa värden har beräknats enligt Tunnplåtsnormen StBK N5 och gäller för säkerhetsklass 1. Högre värden kan uppnås genom provning. Tabell 5. Dimensionerande utdragslast Rd för Ø 4,8 mm skruv i trapetsplåt. Plåttjocklek, mm Dimensioneringsvärde för utdragslast Rd kn 0,65 0,49 0,72 0,58 0,85 0,75 1,00 0,98 1,25 1,25 För den profilerade plåten har antagits en undre sträckgräns ReL = 350 N/mm Bandtäckning på underlag av värmeisolering

19 Förankring av plåten i takfallsriktningen på mineralull För ett lutande tak ger snölasten och plåtens egentyngd en lastkomposant i takfallets riktning vilken måste beaktas så att plåt och isolering inte ändrar läge. Plåtbanden förhindras att glida dels genom friktion mellan materialen dels genom att speciella fasta klammer monteras och bildar en fast zon. Se sidan 11. Takfallslängd <15 meter och taklutning <7 En fast zon förläggs till mitten av takfallet. Där placeras 5 st fasta klammer i varje fals inom en sträcka av 3 meter, se figur 2 sid 11. Den skjuvkraft S som förankringen skall dimensioneras för beräknas som: S = 0,6 L q sin α cos α (kn) där L = takfallets längd i meter. q = snölast och plåtens egentyngd (kn/m²) α = takets lutning. Genom prov har fastställts att en fast klammer upptar en förankringskraft av 0,6 kn. Antalet erforderliga fasta klammer per fals blir då: n = S / 0,6 (st) Takfallslängd >15 meter eller taklutning >7 För större taklutningar än 10 placeras den fasta zonen enligt figur 2 sid 11. En beräkning görs där behovet av antal fasta klammer bestäms. Eventuellt behövs fler än det minsta antalet som är 5. Bandlängder Hur långa bandlängder man kan tillåta avgörs av temperaturrörelserna och möjligheten att ta upp dessa. I respektive takzon beräknas den dimensionerande suglasten som: q d = µ γ q k (kn/m 2 ) där µ är formfaktor enligt figur 1 γ är partialkoefficient för variabel last qk är karakteristiskt hastighetstryck Ett bandtäckt tak på isolering och profilerad plåt bör inte utföras med sammanhängande bandlängd av mer än 30 meter vid en lutning av max ca 7. Bandtäckning på underlag av värmeisolering 19

20 20 Typdetaljer på underlag av träpanel

21 Typdetaljer på underlag av träpanel Falser Falstätningsmedel ska appliceras på alla ytor hos plåten som har kontakt med varandra. Överflödigt falstätningsmedel ska avlägsnas på den utvändiga plåtytan. Falstätningsmedlet ska ge falsen vattentäthet och ha god beständighet samt vara beskaffat så att det inte angriper färgbeläggningen , Max Råspont min 23 mm 2. Underlagstäckning enl. AMA Hus 08 JSB.1 3. Klammer c/c max 600 mm med skruvinfästning. Dim. från fall till fall i randzoner 4. Fals 5. Falstätningsmedel 6. Plannja Planplåt Typdetaljer på underlag av träpanel 21

22 Takfot med utvändig hängränna Vid bandtäckning ska banden anslutas till rörelsefog och språng med enkel språngfals. Rörelsemånen ska vara så stor att att bandtäckningen griper om språnget även vid största längdökning av bandet och inte vara så liten att bristningar uppstår i bandet vid sammandragning, se avsnittet Temperaturrörelser och bandlängder. Språnget ska inte knäckas nedåt så att rörelsemöjligheten förhindras. Vid språng kan taktäckningen avslutas antingen med knuten ståndfals enligt nedan eller med kullslagning. Kullslagning kan utföras både med omfalsningen åt vänster eller höger Rörelsemån Min Högpunkt Lågpunkt Råspont min 23 mm 2. Rännkrok c/c 600 mm 3. Skruv med försänkt huvud 4. Hängränna 5. Skyddsbeslag 0,6 mm 6. Underlagstäckning enligt AMA Hus 08 JSB 1 7. Språngbleck 0,6 mm 8. Skruv c/c 150 mm i sick-sack 9. Plannja Planplåt Figur 10 Utbredningsfigur för falsknytning 22 Typdetaljer på underlag av träpanel

23 Takfot med fotränna Vid bandtäckning måste anslutningen mellan taktäckningen och fot rännan utföras så att rörelser i bandet inte hindras. Detta kan ske genom att man utför en rörelsefog med en enkel förstorad hakfals Rörelsemån För taklutning minst 30 Min Högpunkt 5 6 Min. 450 Lutn. min 1:75 Lågpunkt Råspont min 23 mm 2. Underlagstäckning enl. AMA Hus 08 JSB.1 3. Språngbleck 0,6 mm 4. Skruv c/c 150 mm i sick-sack 5. Fotplåt, 0,6 mm (dras upp 450 mm under rännplåt) 6. 2 mm EPDM gummi som tätning mellan konsolkrok och fotplåt 7. Konsolkrok c/c max 400 mm 8. Infästning av konsolkrok dim. från fall till fall 9. Rännplåt med max 950 mm falsavstånd 10. Ytterbeklädnad 11. Enkel förstorad hakfals med rörelsemån Typdetaljer på underlag av träpanel 23

24 När fotränna ska användas vid tak med lutning under 30 måste anslutningen göras med en rörelsefog som förhindrar att vattnet tränger in. Utförandet kan användas ned till 14. Fotränna ska inte användas vid lägre taklutningar. Vid taklutningar mellan 14 och 30 bör man noga beakta kravet på nivåskillnad mellan rännkanten och rännfalsen/ anslutningen till taktäckningen. Istället för uppbyggnad för rörelsefog kan man sänka rännan i motsvarande grad. Lågpunkt Högpunkt Min. lutning 1:16 Min. 100 Min Min. 150 Min. 450 Se figur nedan För taklutning Min Rörelsemån Min Min Råspont min 23 mm 2. Underlagstäckning enligt AMA Hus 08 JSB.1 3. Språngbleck 0,6 mm 4. Skruv c/c 150 mm i sick-sack 5. Fotplåt, 0,6 mm (dras upp 450 mm under rännplåt) 6. 2 mm EPDM gummi som tätning mellan konsolkrok och fotplåt 7. Konsolkrok c/c max 400 mm 8. Infästning av konsolkrok dim. från fall till fall 9. Ytterbeklädnad 10. Rännplåt 11. Plannja Planplåt 24 Typdetaljer på underlag av träpanel

25 Nock Höjden på nockfalsen bör anpassas till kravet på rörelsemån för olika bandlängder. 3 Falsad nock Råspont min 23 mm 2. Underlagstäckning enligt AMA Hus 08 JSB.1 3. Plannja Planplåt Min. 5 Gavel med häng skiva Hängskiva ska utföras i skivformat med en största längd av 1950 mm och skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar, vid putsade fasader dock endast med enkla hakfalser Råspont min 23 mm 2. Underlagstäckning enligt AMA Hus 08 JSB.1 3. Plannja Planplåt 4. Kontinuerligt fästbleck 5. Skruv c/c 300 mm i sicksack 6. Beslag 0,6 mm Typdetaljer på underlag av träpanel 25

26 Ventilerande nock Konstruktionen ger en teoretiskt ventilationsarea av ca 600 cm 2 /meter nock Avledarhake Trästomme c/c max 1200 mm 2. Råspont/Plywood min 23 mm 3. Råspont/Plywood min 23 mm 4. Underlagstäckning enligt AMA Hus 08 JSB.1 5. Plannja Planplåt EMK 6. Perforerad plåt φ Skruv c/c 300 mm 8. Nockbeslag 0,6 mm 9. Blindnit φ 4,0 c/c 300 mm 10. Rostfri borrande skruv c/c max 1200 mm 26 Typdetaljer på underlag av träpanel

27 Murkrön 5 4 Lutning min. 1: Min Underlagstäckning enligt AMA Hus 08 JSB Ståndskiva max oskarvad längd 6 m. Om den ligger parallelt med taktäckningen kan den ha samma längd osm banden. 3. Hakklammer c/c 600 mm 4. Sidobeslag 0,6 mm 5. Murbeslag, tvärfalser dubbla hakfalser Typdetaljer på underlag av träpanel 27

28 Vinkelränna AMA Hus anger att vinkelränna ska utföras i skivformat med ett största falsavstånd av 1200 mm och anslutas till skivtäckningen med stående vinkelrännfals och sneda sidbitar. Detta för att tillse rörelsebehovet hos materialet. Taknock 900 Takfot Taknock Vinkelränna Sned sidbit Försänkt vinkelränna Vinkelränna utförd enligt nedan klarar rörelsebehovet hos banden på ett bra sätt. Sneda sidbitar krävs inte i detta utförande Rörelsemån Sektion A A Rörelsemån Min. 200 Min. 100 Min. 375 Taknock A A Takfot 1. Råspont min 23 mm 2. Underlagstäckning enligt AMA Hus 08 JSB.1. Under ränna enl. JSC.1 helklistrad. 3. Ränna. Max oskarvad längd 6 m. 4. Språngbleck 0,6 mm 5. Skruv c/c 150 mm i sick-sack 6. Plannja Planplåt Taknock 28 Typdetaljer på underlag av träpanel

29 6 Anslutning mot högre byggnadsdel 5 Högpunkt 1. Råspont min 23 mm 2. Underlagstäckning enligt AMA Hus 08 JSB.1 3. Plannja Planplåt 4. Plannja Planplåt Beslag 0,6 mm 6. Fogmassa enligt AMA Hus 08 kap. ZS Min. 250 Rörelsemån Sida 1. Råspont min 23 mm 2. Underlagstäckning enligt AMA Hus 08 JSB.1 3. Plannja Planplåt 4. Fästbleck 0,6 mm 5. Kontinuerligt fästbleck 0,6 mm Fästes i stötfogar 6. Beslag 0,6 mm 7. Fogmassa enligt AMA Hus 08 kap. ZS Min Typdetaljer på underlag av träpanel 29

30 Försänkt ränndal Försänkt ränna vid bandtäckning kan utföras enligt två alternativ. Dels i dubbelfalsad plåt i skivformat som föreslås i AMA Hus 08 eller dels i tjock plåt med svetsade gavlar. Vid det senare alternativet är rännan utförd i 2 mm väl korrosionskyddad plåt alt. rostfri plåt. Brunnen svetsas till rännan. Rännan utförs i sektioner. Varje rännsektion ska förses med brädd avlopp. Bräddavloppet kan också utföras enl. skiss med anslutning till närmaste avlopp. 6 7 Rörelsemån Rörelsemån Högpunkt 3 2 Lågpunkt Lutning min. 1:75 1 Min Råspont min 23 mm 2. Underlagstäckning enligt AMA Hus 08 JSB.1. I rännans botten och på sidor helsvetsad gummiduk eller likvärdigt. 3. Tätsvetsad ränna av 2 mm plåt alt 1,0 1,25 mm rostfri plåt, sektioner i max 12 m 4. Språngbleck 1,25 mm Sömsvetsas till ränna i rostfri plåt 5. Skruv c/c 150 mm i sick-sack 6. Underlagstäckning enligt AMA Hus 08 JSB.1 7. Plannja Planplåt 30 Typdetaljer på underlag av träpanel

31 Beslagning av takupp byggnad Kringtäckningen ska utföras av samma material som taktäckningen. Stånd skivor ska dras upp minst 250 mm på takuppbyggnaden samt hop- falsas med sidobeslagen. I hörn ska svängda falser utföras. Rörelsemån ska beaktas. Anslutningsfalsen ska inte klamras till underlaget. 6 5 Sektion A A Sektion B B Min Min. 250 Rörelsemån Rörelsemån 1. Råspont min 23 mm 2. Uppbyggnad av skorstensränna med konisk trekantlist av trä 3. Underlagstäckning enligt AMA Hus 08 JSB.1 4. Ståndskiva 0,6 mm 5. Hakklammer c/c 600 mm 6. Beslag 0,6 mm 7. Plannja Planplåt Typdetaljer på underlag av träpanel 31

32 Öppningsbredd mindre än ca 1000 mm Vid uppbyggnad inom två bandbredder görs skorstensränna med lutning åt ena hållet. Öppningsbredd större än ca 1000 mm Vid större uppbyggnader bör skorstensränna utföras med lutning åt båda hållen. 32 Typdetaljer på underlag av träpanel

33 Typdetaljer på underlag av värmeisolering Falser Falstätningsmedel ska appliceras på alla ytor hos plåten som har kontakt med varandra. Överflödigt falstätningsmedel ska avlägsnas på den utvändiga plåtytan. Falstätningsmedlet ska ge falsen vatten- täthet och ha god beständighet samt vara beskaffat så att det inte angriper färgbeläggningen. 7 Före slutfalsning Max Profilerad plåt, tjocklek minst 0,65 mm 2. Mineralull min 80 kg/m ,2 mm PE-folie 4. Mineralull min 80 kg/m 3 eller EPS cellplast 5. Mineralull min 200 kg/m 3 (utgår vid EPS cellplast) 6. Plasthylsa med skruv och klammer 7. Falstätningsmedel 8. Plannja Planplåt Typdetaljer på underlag av värmeisolering 33

34 Takfot med utvändig hängränna Vid bandtäckning ska banden anslutas till rörelsefog och språng med enkel språngfals. Rörelsemånen ska vara så stor att att bandtäckningen griper om språnget även vid största längdökning av bandet och inte vara så liten att bristningar uppstår i bandet vid sammandragning, se avsnittet Temperaturrörelser och bandlängder. Språnget skall inte knäckas nedåt så att rörelsemöjligheten förhindras Rörelsemån Profil 1,25 mm 2. Mineralull min 80 kg/m 3 eller EPS cellplast 3. 0,2 mm PE-folie 4. Mineralull min 80 kg/m 3 eller EPS cellplast 5. Rännkrok c/c 600 mm 6. Hängränna 7. Lös mineralull eller PU skum 8. Mineralull min 200 kg/m 3 (utgår vid EPS cellplast) 9. Språngbleck 0,6 mm 10. Plannja Planplåt Knytning av falser kan ske på olika sätt. Här visas det vanligaste utförandet utan nedknäckt språng Typdetaljer på underlag av värmeisolering

35 Takfot med taksprång Vid bandtäckning ska banden anslutas till rörelsefog och språng med enkel språngfals. Rörelsemånen ska vara så stor att att bandtäckningen griper om språnget även vid största längdökning av bandet och inte vara så liten att bristningar uppstår i bandet vid sammandragning, se avsnittet Temperaturrörelser och bandlängder. Språnget skall inte knäckas nedåt så att rörelsemöjligheten förhindras Rörelsemån Min Varmförzinkad profil 1,25 mm från stöd till stöd 2. Profilerad plåt 3. Mineralull min 80 kg/m 3 eller EPS cellplast 4. 0,2 mm PE-folie 5. Träregel 45 x h, c/c 600 mm 6. Fästvinklar 1+1 st 7. Mineralull min 80 kg/m 3 eller EPS cellplast 8. Plywood 19 mm. Urtag vid rännkrokar 9. Mineralull 200 kg/m 3 (utgår vid EPS cellplast) 10. Rännkrok c/c 600 mm 11. Hängränna 12. Språngbleck 0,6 mm 13. Underlagspapp 14. Plannja Planplåt 15. Lös mineraalull 16. Beslag Typdetaljer på underlag av värmeisolering 35

36 Takfot med invändig ränna Profilerad plåt. 2. Varmförzinkad plåt 1,0 mm 3. Mineralull min 80 kg/m 3 eller EPS cellplast 4. 0,2 mm PE-folie 5. Ränna i rostfri plåt, min 1,0 1,5 mm 6. Täckplåt över rännskarv 7. Mineralull min 80 kg/m 3 eller EPS cellplast 8. Mineralull min 200 kg/m 3 (utgår vid EPS cellplast) 9. Språngbleck förzinkad 1,0 mm 10. Plannja Planplåt 11. Profil 1,25 mm 12. Beslag 0,6 mm Sektion A A Rörelsemån minst 20 mm 6 Ränngavel Ränngavel 36 Typdetaljer på underlag av värmeisolering

37 Gavel Profil varmförzinkad 2,0 mm 2. Mineralull min 80 kg/m 3 eller EPS cellplast 3. 0,2 mm PE-folie 4. Mineralull min 80 kg/m 3 eller EPS cellplast 5. Mineralull min 200 kg/m 3 (utgår vid EPS cellplast) 6. Klammer med hylsa 7. Plannja Planplåt 8. Lös mineralull eller PU skum 9. Beslag varmförzinkad 1,0 mm 10. Beslag 0,6 mm Typdetaljer på underlag av värmeisolering 37

38 Gavel med språng Högst Profil varmförzinkad 1,5 mm. 2. Träregel 45xh 3. Fästvinkel, c/c max 500 mm 4. Mineralull min 80 kg/m 3 eller EPS cellplast 5. 0,2 mm PE-folie 6. Mineralull min 80 kg/m 3 eller EPS cellplast 7. K-plywood, t=19 mm 8. Mineralull min 200 kg/m 3 (utgår vid EPS cellplast) 9. Underlagspapp 10. Plannja Planplåt 11. Lös mineralull eller PU skum 12. Kontinuerligt fästbleck 13. Beslag 0,6 mm Typdetaljer på underlag av värmeisolering

39 Nock, alternativ Mineralull min 80 kg/m ,2 mm PE-folie. 3. Mineralull min 80 kg/m 3 eller EPS cellplast 4. Plywood 5. Mineralull min 200 kg/m 3 (utgår vid EPS cellplast) 6. Klammerinfästning, rörlig 7. Plannja Planplåt Hjälptabell för höjden H Rörelsemån Höjd H mm Nock, alternativ Mineralull min 80 kg/m 3 eller EPS cellplast 2. 0,2 mm PE-folie. 3. Mineralull min 80 kg/m 3 eller EPS cellplast 4. Mineralull min 200 kg/m 3 (utgår vid EPS cellplast) 5. Varmförzinkad plåt 2,0 mm 6. Klammerinfästning 7. Plannja Planplåt 8. Varmförzinkad plåt 1,0 mm 9. Varmförzinkad plåt 1,0 mm 10. Nockbeslag Typdetaljer på underlag av värmeisolering 39

40 40 Typdetaljer på underlag av träpanel

41 Kringtäckning av takuppbyggnad Minst Sektion A A Minst Sektion B B 1. Plåt varmförzinkad 1,0 mm 2. Mineralull min 80 kg/m 3 eller EPS cellplast 3. 0,2 mm PE folie 4. Mineralull min 80 kg/m 3 eller EPS cellplast 5. K-plywood 19 mm 6. Kil av styv mineralull alt trä 7. Underlagspapp 8. Mineralull min 200 kg/m 3 (utgår vid EPS cellplast) 9. Ståndskiva 10. Plannja Planplåt Typdetaljer på underlag av värmeisolering 41

42 Högpunkt fasad Rörelsemån Profil varmförzinkad 2,0 mm 2. Mineralull min 80 kg/m 3 eller EPS cellplast 3. 0,2 mm PE-folie 4. Mineralull min 80 kg/m 3 eller EPS cellplast. 5. Mineralull min 200 kg/m 3 (utgår vid EPS cellplast) 6. Plannja Planplåt 7. Lös mineralull eller PU skum 8. Fästbleck varmförzinkad 9. Hängskiva 0,6 mm 42 Typdetaljer på underlag av värmeisolering

43 Anslutning mot högre byggnadsdel Anslutning högpunkt Min Rörelsemån Plåt varmförzinkad 1,5 mm 2. Mineralull min 80 kg/m 3 eller EPS cellplast 3. 0,2 mm PE-folie 4. Mineralull min 80 kg/m 3 eller EPS cellplast 5. K-plywood 19 mm 6. Mineralull min 200 kg/m 3 (utgår vid EPS cellplast) 7. Underlagspapp 8. Plannja Planplåt 9. Ståndskiva Typdetaljer på underlag av värmeisolering 43

44 Anslutning sida Minst Plåt varmförzinkad 1,5 mm 2. Mineralull min 80 kg/m 3 eller EPS cellplast 3. 0,2 mm PE-folie 4. Mineralull min 80 kg/m 3 eller EPS cellplast 5. Plywood 19 mm 6. Mineralull min 200 kg/m 3 (utgår vid EPS cellplast) 7. Underlagspapp 8. Plannja Planplåt 44 Typdetaljer på underlag av värmeisolering

45 Försänkt ränndal Min. 250 mm Rörelsemån Rörelsemån Anslutningar Rörelsemån minst 20 mm 6 Ränngavel Ränngavel 1. Plåt varmförzinkad 1,0 mm 2. Mineralull min 80 kg/m 3 eller EPS cellplast 3. 0,2 mm PE-folie 4. Mineralull min 200 kg/m 3 5. Ränna i rostfri plåt, min 1,0-1,5 mm 6. Täckplåt över rännskarv 7. Lös mineralull 8. Mineralull min 80 kg/m 3 eller EPS cellplast 9. Mineralull min 200 kg/m 3 (utgår vid EPS cellplast) 10. Beslag varmförzinkad 0,6 mm 11. Plannja Planplåt Sektion A A Typdetaljer på underlag av värmeisolering 45

46 Brandgasventilator Rörelsemån 100 Rörelsemån Sektion A A Beslag varmförzinkad 0,6 mm 2. Mineralull min 80 kg/m 3 eller EPS cellplast (inte närmare än 600 mm från sarg) 3. 0,2 mm PE-folie Takstol 100 Takstol Sektion B B 46 Typdetaljer på underlag av värmeisolering

47 Arbetsutförande Falsupptagning Vid bandtäckning sker bearbetning av plåtbanden i två steg, dels vid falsupptagning som görs i en stationär falsupptagare, dels vid falsslutning som utförs med falsslutare på taket. Det är viktigt att de maskiner som används är rätt inställda och att de sköts och underhålls på rätt sätt. Att inmatningsborden och inställning kontrolleras på falsupptagaren, att formningstrissorna hålls rena är viktigt för att skador i färgskiktet inte skall uppstå på falsen. Kontroll måste ske av falsens mått inför den efterföljande falsslutningen på taket. För att åstadkomma en bra fals är det viktigt att kontrollera de mått som har angivna toleranser efter falsupptagning enligt nedan. antal band och enbart låser dessa för att vid ett senare tillfälle färdigfalsa banden med falsslutaren. Man bör då inte köra falserna i ordning från den ena sidan till den andra. Genom att falsslutaren arbetar på hela falsen kan den åstadkomma en dragning i banden i tvärled som kan resultera i sneda lutande falser. Om man istället hoppar över ett antal falser vid falsslutningen och sedan går tillbaka kan man undvika dessa sträckningar. Om något av dessa mått är felaktigt kan det i sämsta fall innebära att man inte får en dubbelfals utan bara en enkelfals. Plannja Planplåt för bandtäckning har en breddtolerans på banden av -0/+2 mm. Falsslutning Vid utläggning av bandlängderna bör dessa låsas så att de inte hoppar ur vid körning med falsslutaren. Vid bandtäckning på hårt underlag t ex inbrädade tak kan banden låsas exempelvis på varje meter. På mjukare underlag t ex isolering bör låsningen helst ske tätare. Denna låsning utförs ofta med en falstång men för detta moment finns enkla verktyg som gör att man i stående arbetsställning kan låsa banden. Innan falsslutaren sätts på falsen bör första omslag först klämmas till t ex med falstången på en längd av ca 300 mm. Falsa sedan om till dubbelfals ca 200 mm innan maskinen sätts på plats. Följ maskinen efter falsen så att du ser att omfalsningen blir rätt. Detta är speciellt viktigt vid bandtäckning på isolering. Många föredrar att köra falsslutaren uppifrån och ned. Kom dock ihåg att att vända falsen efter regnvattnets rörelseriktning. Det kan förekomma att man lägger ett stort Montage av luftspärr och isolering Den kvalitet som rekommenderas i isolerade bandtäckta tak är begränsat gåbar. Det innebär att upprepad gångtrafik gör mineralullen mjuk och försämrar dess förmåga att uppta den yttre snölasten. Detta kan undvikas genom att isoleringsskivorna monteras i takt med plåtbanden. Plåtband och isolering får inte monteras om isoleringsmaterialet är fuktigt eller vatten finns i trapetsprofilernas botten. Det är av största vikt att plastfolien utförs tät och skarvas enligt anvisningar på sidan 16. Folien får inte skadas till exempel genom att onödiga hål uppstår genom ovarsam montering av klammer eller på annat sätt. Montage av klammer Klammerns placering skall bestämmas genom att den undre plåtens profiltoppar lägesbestäms genom uppmätning eller snörslå. Klammer fixeras genom att plasthylsan slås ned med hammare. Borrande skruv dras med skruvdragare med förlängd spindel. Arbetsutförande 47