***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för ekonomi och valutafrågor /0264(COD) ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om betaltjänster på den inre marknaden och om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2013/36/EG och 2009/110/EG samt upphävande av direktiv 2007/64/EG (COM(2013)0547 C7-0230/ /0264(COD)) Utskottet för ekonomi och valutafrågor Föredragande: Diogo Feio PR\ doc PE v01-00 Förenade i mångfalden

2 PR_COD_1amCom Teckenförklaring * Samrådsförfarande *** Godkännandeförfarande ***I Ordinarie lagstiftningsförfarande (första behandlingen) ***II Ordinarie lagstiftningsförfarande (andra behandlingen) ***III Ordinarie lagstiftningsförfarande (tredje behandlingen) (Det angivna förfarandet baseras på den rättsliga grund som angetts i förslaget till akt.) till ett förslag till akt När parlamentets ändringsförslag utformas i två spalter gäller följande: Text som utgår markeras med fetkursiv stil i vänsterspalten. Text som ersätts markeras med fetkursiv stil i båda spalterna. Ny text markeras med fetkursiv stil i högerspalten. De två första raderna i hänvisningen ovanför varje ändringsförslag anger vilket textavsnitt som avses i det förslag till akt som behandlas. Om ett ändringsförslag avser en befintlig akt som förslaget till akt är avsett att ändra innehåller hänvisningen även en tredje och en fjärde rad. Den tredje raden anger den befintliga akten och den fjärde vilken bestämmelse i denna akt som ändringsförslaget avser. När parlamentets ändringsförslag utformas som en konsoliderad text gäller följande: Nya textdelar markeras med fetkursiv stil. Textdelar som utgår markeras med symbolen eller med genomstrykning. Textdelar som ersätts anges genom att ny text markeras med fetkursiv stil och text som utgår stryks eller markeras med genomstrykning. Sådana ändringar som endast är tekniska och som gjorts av de berörda avdelningarna vid färdigställandet av den slutliga texten markeras däremot inte. PE v /75 PR\ doc

3 INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION...5 PR\ doc 3/75 PE v01-00

4 PE v /75 PR\ doc

5 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om betaltjänster på den inre marknaden och om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2013/36/EG och 2009/110/EG samt upphävande av direktiv 2007/64/EG (COM(2013)0547 C7-0230/ /0264(COD)) (Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2013)0547), med beaktande av artiklarna och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7-0230/2013), med beaktande av artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 1, med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande av den 2, med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandet från utskottet för rättsliga frågor (A7-0000/2013). 1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen. 2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten. 1 Skäl 3 1 EUT C... / Ännu ej offentliggjort i EUT. 2 EUT C... / Ännu ej offentliggjort i EUT. PR\ doc 5/75 PE v01-00

6 (3) Översynen av unionens regelverk om betaltjänster, särskilt konsekvensbedömningen av direktiv 2007/64/EG och samrådet om kommissionens grönbok Mot en integrerad europeisk marknad för kort-, internet- och mobilbetalningar 24, har visat att utvecklingen har gett upphov till stora utmaningar ur ett rättsligt perspektiv. Viktiga områden av betalningsmarknaden, särskilt kort-, internet- och mobilbetalningar, är ofta fortfarande splittrade efter nationsgränserna. Många innovativa betalningsprodukter eller tjänster omfattas inte av tillämpningsområdet för direktiv 2007/64/EG överhuvudtaget eller omfattas i mycket liten utsträckning. Tillämpningsområdet för direktiv 2007/64/EG, och särskilt de delar som undantas, exempelvis undantagen från de allmänna reglerna för vissa betalningsrelaterade verksamheter, har i vissa fall visat sig vara oklara, för allmänna eller helt enkelt omoderna med hänsyn till marknadsutvecklingen. Detta har i sin tur gett upphov till rättsosäkerhet, eventuella säkerhetsrisker i betalningskedjan och bristande konsumentskydd på vissa områden. Innovativa och lättanvända digitala betaltjänster har haft svårt att komma igång och erbjuda konsumenter och näringsidkare effektiva, bekväma och säkra betalningsmetoder inom unionen. 24 COM(2012)0941. (3) Översynen av unionens regelverk om betaltjänster, särskilt konsekvensbedömningen av direktiv 2007/64/EG och samrådet om kommissionens grönbok Mot en integrerad europeisk marknad för kort-, internet- och mobilbetalningar 24, har visat att utvecklingen har gett upphov till stora utmaningar ur ett rättsligt perspektiv. Viktiga områden av betalningsmarknaden, särskilt kort-, internet- och mobilbetalningar, är ofta fortfarande splittrade efter nationsgränserna. 24 COM(2012)0941. PE v /75 PR\ doc

7 2 Skäl 5 (5) Det behövs nya regler för att åtgärda dessa luckor i lagstiftningen, samtidigt som den rättsliga klarheten ökas och en enhetlig tillämpning av regelverket i EU säkras. Likvärdiga driftsvillkor bör garanteras för både befintliga och nya aktörer på marknaden genom åtgärder som gör det lättare för betalningsmetoder att nå ut till en större marknad och säkerställer en hög konsumentskyddsnivå vid användningen av dessa betaltjänster i hela unionen. Detta bör i sin tur tendensiellt sänka kostnader och priser för betaltjänstanvändare och öka valfrihet och insyn i betaltjänsterna. (5) Det behövs nya regler för att åtgärda dessa luckor i lagstiftningen, samtidigt som den rättsliga klarheten ökas och en enhetlig tillämpning av regelverket i EU säkras. Likvärdiga driftsvillkor bör garanteras för både befintliga och nya aktörer på marknaden genom åtgärder som gör det lättare för betalningsmetoder att nå ut till en större marknad och säkerställer en hög konsumentskyddsnivå vid användningen av dessa betaltjänster i hela unionen. 3 Skäl 5a (nytt) (5a) Styrningsarrangemangen för det gemensamma eurobetalningsområdet (Sepa) måste stärkas, däribland rollen för det befintliga Sepa-rådet, ett temporärt ledningsorgan på hög nivå som inrättades under kommissionens och Europeiska centralbankens gemensamma ordförandeskap under en inledande period på tre år, för att förbättra intressenternas deltagande i Sepa. Sepa-rådets uppdrag måste därför förtydligas, dess sammansättning måste ses över och bättre balans måste skapas mellan tillgångs- och efterfrågesidans intressen, för att säkra Sepa-rådet ger PR\ doc 7/75 PE v01-00

8 kommissionen och ECB ändamålsenliga råd om Sepa-projektets framtida inriktning och för att underlätta skapandet av en integrerad, konkurrenskraftig och innovativ marknad för massbetalningar, särskilt i euroområdet. Kommissionen bör samarbeta med ECB för att kartlägga lämpliga sätt att hantera Sepas arbetsuppgifter, sammansättning och ordförandeskap samt dess styrningsarrangemang. 4 Skäl 7 (7) Förutom de allmänna åtgärder som medlemsstaterna ska vidta enligt direktiv [pls insert number of NIS Directive after adoption] bör säkerhetsrisker i samband med betalningstransaktioner även behandlas på betaltjänstleverantörernas nivå. De säkerhetsåtgärder som betaltjänstleverantörerna ska vidta måste stå i proportion till de berörda säkerhetsriskerna. Ett system för regelbunden rapportering bör inrättas för att säkra att betaltjänstleverantörerna årligen förser de berörda myndigheterna med uppdaterad information om bedömningen av deras säkerhetsrisker och om de (kompletterande) åtgärder som de har vidtagit som svar på dessa risker. För att minimera skador för andra betaltjänstleverantörer och betalningssystem och för användarna, exempelvis allvarliga störningar i betalningssystemet, är det viktigt att betaltjänstleverantörerna är skyldiga att utan dröjsmål rapportera allvarliga (7) De säkerhetsåtgärder som betaltjänstleverantörerna ska vidta måste stå i proportion till de berörda säkerhetsriskerna. Ett system för regelbunden rapportering bör inrättas för att säkra att betaltjänstleverantörerna regelbundet förser de berörda myndigheterna med uppdaterad information om bedömningen av deras säkerhetsrisker och om de (kompletterande) åtgärder som de har vidtagit som svar på dessa risker. För att minimera skador för andra betaltjänstleverantörer och betalningssystem och för användarna, exempelvis allvarliga störningar i betalningssystemet, är det viktigt att betaltjänstleverantörerna är skyldiga att utan dröjsmål rapportera allvarliga säkerhetsincidenter till Europeiska bankmyndigheten. PE v /75 PR\ doc

9 säkerhetsincidenter till Europeiska bankmyndigheten. 5 Skäl 7a (nytt) (7a) I detta sammanhang bör kommissionen säkerställa att konsumenterna till fullo informeras om sina rättigheter så att de kan utöva dem i praktiken. Kommissionen bör utarbeta en broschyr, som ska delas ut över hela unionen, med lättförståelig information över konsumenterna rättigheter enligt detta direktiv och därmed sammanhängande unionslagstiftning. 6 Skäl 9 (9) För att undvika att olika metoder tillämpas i medlemsstaterna till nackdel för konsumenterna bör bestämmelserna om öppenhets- och informationskrav för betaltjänstleverantörer i detta direktiv även gälla för transaktioner där betalarens eller betalningsmottagarens betaltjänstleverantör är etablerad inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (nedan kallat EES) och den andra betaltjänstleverantören är etablerad utanför EES. Det är även lämpligt att tillämpningen av öppenhets- (9) För att undvika att olika metoder tillämpas i medlemsstaterna till nackdel för konsumenterna bör bestämmelserna om öppenhets- och informationskrav för betaltjänstleverantörer och om rättigheter och skyldigheter i samband med tillhandahållandet och användningen av betaltjänster i detta direktiv även gälla för transaktioner där betalarens eller betalningsmottagarens betaltjänstleverantör är etablerad inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (nedan kallat EES) och PR\ doc 9/75 PE v01-00

10 och informationsbestämmelserna utvidgas till transaktioner i alla valutor mellan betaltjänstleverantörer som är etablerade inom EES. den andra betaltjänstleverantören är etablerad utanför EES. Det är även lämpligt att tillämpningen av öppenhetsoch informationsbestämmelserna utvidgas till transaktioner i alla valutor mellan betaltjänstleverantörer som är etablerade inom EES. 7 Skäl 12 (12) Återkoppling från marknaden visar att de betalningsverksamheter som omfattas av undantaget för begränsade nätverk ofta handlar om mycket stora betalningsvolymer och värden och erbjuder konsumenterna hundra- eller tusentals olika produkter och tjänster, vilket strider mot syftet med undantaget för begränsade nätverk i enlighet med direktiv 2007/64/EG. Detta medför ökade risker och avsaknad av rättsligt skydd för betaltjänstanvändare, särskilt konsumenter, och innebär klara nackdelar för reglerade marknadsaktörer. För att begränsa dessa risker krävs en mer exakt definition av begränsade nätverk i enlighet med direktiv 2009/110/EG. Det bör alltså anses att ett betalningsinstrument används inom ett sådant begränsat nätverk om det endast kan användas vid inköp av varor eller tjänster i en särskild affär eller affärskedja eller också för ett begränsat urval av varor eller tjänster, oavsett var försäljningsstället befinner sig geografiskt. Sådana instrument kan omfatta affärskort, bensinkort, medlemskort, kollektivtrafikskort, rabattkuponger för måltider eller kuponger för särskilda tjänster som ibland omfattas av särskild beskattning eller en (12) Återkoppling från marknaden visar att de betalningsverksamheter som omfattas av undantaget för begränsade nätverk ofta handlar om mycket stora betalningsvolymer och värden och erbjuder konsumenterna hundra- eller tusentals olika produkter och tjänster, vilket strider mot syftet med undantaget för begränsade nätverk i enlighet med direktiv 2007/64/EG. Detta medför ökade risker och avsaknad av rättsligt skydd för betaltjänstanvändare, särskilt konsumenter, och innebär klara nackdelar för reglerade marknadsaktörer. För att begränsa dessa risker krävs en mer exakt definition av begränsade nätverk i enlighet med direktiv 2009/110/EG. Det bör alltså anses att ett betalningsinstrument används inom ett sådant begränsat nätverk om det endast kan användas vid inköp av varor eller tjänster i en särskild affär eller affärskedja eller på en särskild webbplats eller särskilda webbplatser eller också för ett begränsat urval av varor eller tjänster, oavsett var försäljningsstället befinner sig geografiskt. Sådana instrument kan omfatta affärskort, bensinkort, medlemskort, kollektivtrafikskort, rabattkuponger för måltider eller kuponger för särskilda PE v /75 PR\ doc

11 arbetsrättslig ram som utformats för att främja användningen av sådana instrument för att uppfylla målen i social lagstiftning. När ett sådant instrument för särskilda ändamål utvvecklas till att bli ett allmänt instrument, bör det inte längre undantas från detta direktivs tillämpningsområde. Instrument som kan användas för inköp i affärer hos näringsidkare som är upptagna i en förteckning, bör inte vara undantagna från direktivs tillämpningsområde, eftersom sådana instrument typiskt sett är utformade för ett nätverk av tjänstleverantörer som växer kontinuerligt. Undantaget bör tillämpas i kombination med en skyldighet för potentiella betaltjänstleverantörer att anmäla sådan verksamhet som omfattas av definitionen på ett begränsat nätverk. tjänster som ibland omfattas av särskild beskattning eller en arbetsrättslig ram som utformats för att främja användningen av sådana instrument för att uppfylla målen i social lagstiftning. När ett sådant instrument för särskilda ändamål utvvecklas till att bli ett allmänt instrument, bör det inte längre undantas från detta direktivs tillämpningsområde. Instrument som kan användas för inköp i affärer hos näringsidkare som är upptagna i en förteckning, bör inte vara undantagna från direktivs tillämpningsområde, eftersom sådana instrument typiskt sett är utformade för ett nätverk av tjänstleverantörer som växer kontinuerligt. Undantaget bör tillämpas i kombination med en skyldighet för potentiella betaltjänstleverantörer att anmäla sådan verksamhet som omfattas av definitionen på ett begränsat nätverk. 8 Skäl 13 (13) Undantagna från tillämpningsområdet för direktiv 2007/64/EG är vissa betalningstransaktioner som utförs med hjälp av teleutrustning eller informationsteknisk utrustning där operatören inte bara är en mellanhand vid digitala varors och tjänsters leverans genom utrustningen utan även tillför dessa varor eller tjänster ett mervärde. Genom undantaget tillåts s.k. operatörsfakturering eller inköp där faktureringen sker via telefon vilket började med köp av ringsignaler och premium-sms-tjänster vilket bidrar till nya affärsmodeller som grundas försäljning utgår PR\ doc 11/75 PE v01-00

12 av digitalt innehåll till låga belopp. Återkopplingen från marknaden visar inga tecken på att denna betalningsmetod som konsumenterna anser vara pålitlig vid betalning av låga belopp skulle ha blivit en allmän betalningsförmedlingstjänst. Det gällande undantagets oklara formulering har dock gjort att det tillämpats olika i medlemsstaterna. Detta innebär att operatörer och konsumenter inte har någon rättssäkerhet och att andra betalningsförmedlingstjänster ibland har kunnat åberopa undantaget om att direktiv 2007/64/EG inte ska tillämpas. Det är därför lämpligt att begränsa direktivets tillämpningsområde. Undantaget bör således specifikt fokusera på mikrobetalningar för digitalt innehåll som exempelvis ringsignaler, bakgrundsbilder, musik, spel, videor eller applikationer. Undantaget bör endast tillämpas på betalningstjänster som erbjuds som tjänster anknutna till elektroniska kommunikationstjänster (dvs. den berörda operatörens kärnverksamhet). 9 Skäl 18 (18) Sedan direktiv 2007/64/EG antogs har nya typer av betalningstjänster uppkommit, särskilt på området internetbetalningar. Ett särskilt nytt tillskott på marknaden är tredjepartsleverantörer som tillhandahåller så kallade betalningsinitieringstjänster till konsumenter och handlare, ofta utan att de kommer i besittning av de medel som ska överföras. Dessa tjänster underlättar e- (18) Sedan direktiv 2007/64/EG antogs har nya typer av betalningstjänster uppkommit, särskilt på området internetbetalningar. Ett särskilt nytt tillskott på marknaden är tredjepartsleverantörer som tillhandahåller så kallade betalningsinitieringstjänster till konsumenter och handlare, ofta utan att de kommer i besittning av de medel som ska överföras. Dessa tjänster underlättar e- PE v /75 PR\ doc

13 handelsbetalningar genom att med hjälp av programvara skapa en bro mellan handlarens webbplats och konsumentens internetbankplattform för att via internet initiera betalningar eller autogirering. Tredjepartsleverantörerna erbjuder ett lågkostnadsalternativ till kortbetalningar för både handlare och konsumenter och ger konsumenterna möjlighet att handla på nätet även om de inte har kreditkort. Eftersom tredjepartsleverantörer för närvarande inte omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 2007/64/EG övervakas de inte nödvändigtvis av en behörig myndighet och behöver inte följa kraven i direktiv 2007/64/EG. Detta reser en rad rättsliga frågor, exempelvis konsumentskydds-, säkerhets- och ansvarsfrågor samt konkurrens- och uppgiftsskyddsfrågor. Dessa problem bör därför åtgärdas genom de nya reglerna. handelsbetalningar genom att med hjälp av programvara skapa en bro mellan handlarens webbplats och konsumentens internetbankplattform för att via internet initiera betalningar eller autogirering. Tredjepartsleverantörerna erbjuder ett lågkostnadsalternativ till kortbetalningar för både handlare och konsumenter och ger konsumenterna möjlighet att handla på nätet även om de inte har kreditkort. Tredjepartsleverantörer utgör också allvarliga säkerhetsproblem när det gäller att garantera integriteten för betalningar och personuppgifter som görs tillgängliga för dem av betalarna. Eftersom tredjepartsleverantörer för närvarande inte omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 2007/64/EG övervakas de inte nödvändigtvis av en behörig myndighet och behöver inte följa kraven i direktiv 2007/64/EG. Detta reser en rad rättsliga frågor, exempelvis konsumentskydds-, säkerhets- och ansvarsfrågor samt konkurrens- och uppgiftsskyddsfrågor. De nya reglerna bör därför på lämpligt sätt behandla dessa problem och säkerställa att tredjepartsleverantörer som är verksamma i unionen har tillstånd eller är registrerade och att de övervakas som betalningsinstitut. 10 Skäl 19 (19) Penningöverföring är en enkel betaltjänst, som normalt grundas på att en betalare lämnar kontanter till en betaltjänstleverantör som förmedlar motsvarande belopp, exempelvis via ett kommunikationsnät, till en (19) Penningöverföring är en enkel betaltjänst, som normalt grundas på att en betalare lämnar kontanter till en betaltjänstleverantör som förmedlar motsvarande belopp, exempelvis via ett kommunikationsnät, till en PR\ doc 13/75 PE v01-00

14 betalningsmottagare eller en betaltjänstleverantör som agerar på betalningsmottagarens vägnar. I vissa medlemsstater erbjuder snabbköp, grossister och andra återförsäljare allmänheten en motsvarande tjänst, som innebär att räkningar från allmännyttiga företag och andra återkommande hushållsräkningar kan betalas. Sådana betaltjänster bör behandlas som penningöverföring, såvida inte de behöriga myndigheterna anser att verksamheten avser en annan betaltjänst. betalningsmottagare eller en betaltjänstleverantör som agerar på betalningsmottagarens vägnar. I vissa medlemsstater erbjuder uttagsautomater, snabbköp, grossister och andra återförsäljare allmänheten en motsvarande tjänst, som innebär att räkningar från allmännyttiga företag och andra återkommande hushållsräkningar kan betalas. Sådana betaltjänster bör behandlas som penningöverföring, såvida inte de behöriga myndigheterna anser att verksamheten avser en annan betaltjänst. 11 Skäl 19a (nytt) (19a) För att fullborda den inre marknaden för betalningar och säkerställa att den främjar en förstärkning av den elektroniska handeln och ekonomisk tillväxt, är det viktigt att potentiella nya aktörer och befintliga betaltjänstleverantörer kan erbjuda andra alternativ än kortbetalningar för att utveckla och förbättra sina tjänster till konsumenter och näringsidkare. Tillgång till det internationella bankkontonumret (IBAN), enligt definitionen i artikel 2.15 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 260/ a, som lagrats på betalkortens elektroniska chip, eller på dess motsvarighet för mobila eller nätbaserade betalningsapplikationer som baseras på detta nummer, inbegripet en smarttelefons elektroniska chip, en betalningsapplikation grundad på betalkortet eller någon annan inbyggd teknik, bör därför göra det möjligt för dessa betaltjänstleverantörer att PE v /75 PR\ doc

15 automatiskt, med kortinnehavarens medgivande, initiera en betalningstransaktion (t.ex. en autogirering eller en betalning) med användning av det IBAN-nummer som lagrats på betalkortets elektroniska chip eller varje annan motsvarande inbyggd teknik. 26a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 260/2012 av den 14 mars 2012 om antagande av tekniska och affärsmässiga krav för betalningar och autogireringar i euro och om ändring av förordning (EG) nr 924/2009 (EUT L 94, , s. 22). 12 Skäl 28a (nytt) (28a) För att säkerställa att ett säkert och robust system införs och att samma villkor gäller för alla marknadsaktörer, bör EBA få i uppdrag att inrätta en särskild arbetsgrupp, i vilken betalningsinstitut, både betaltjänsteleverantörer och tredjepartsbetaltjänstleverantörer, bör samarbeta för att utveckla ett gemensamt europeiskt betalningsgränssnitt som ger tredjepartsbetaltjänstleverantörer tillgång till nödvändig information för att bevilja en betalning för betalarens räkning utan att behöva uppge alla kontouppgifter eller överföra betalarens hela identifieringsinformation. Denna arbetsgrupp bör vara så inkluderande som möjligt, garantera en bred representation av marknadsaktörerna i de olika medlemsstaterna och involvera PR\ doc 15/75 PE v01-00

16 kommissionen. Betalningsgränssnittet bör utformas så att det erbjuder användarna ett säkrare system och inte på något sätt skapar en onödig börda för tredjepartsbetaltjänstleverantörer. EBA bör utfärda bindande tekniska standarder för det gemensamma europeiska betalningsgränssnittet, med beaktande av bidragen från de olika intressenterna inom 18 månader efter inrättandet av arbetsgruppen. Om marknadsaktörerna efter utgången av denna period inte har nått en överenskommelse och EBA inte har utfärdat tekniska standarder, bör kommissionen utföra denna uppgift. Inrättandet av ett gemensamt europeiskt betalningsgränssnitt bör inte under några omständigheter vara ett villkor för ikraftträdandet av någon bestämmelse i detta direktiv. 13 Skäl 37 (37) Under de senaste åren har vissa tredjepartsbetalningssystem, där systemet agerar som den enda betaltjänstleverantören för både betalaren och betalningsmottagaren, blivit respekterade aktörer på betalningsmarknaden. Det är därför inte längre motiverat att låta sådana system omfattas av ett undantag för tillträdet till andra betaltjänstleverantörer, om andra betalsystem inte kan utnyttja detta undantag. utgår PE v /75 PR\ doc

17 14 Skäl 41 (41) Detta direktiv bör specificera betaltjänstleverantörernas skyldigheter att lämna information till betaltjänstanvändarna, som bör få lika klar information om betaltjänster, så att de kan fatta välgrundade beslut och fritt välja bland erbjudanden inom EU. För att insynen ska värnas, bör i direktivet fastställas harmoniserade krav, vilka behövs för att garantera att nödvändig och tillräcklig information lämnas till betaltjänstanvändarna om betaltjänstavtalet och betalningstransaktionerna. För en väl fungerande inre marknad för betaltjänster bör medlemsstaterna inte få anta andra bestämmelser om information än bestämmelserna i detta direktiv. (41) Detta direktiv bör specificera betaltjänstleverantörernas skyldigheter att lämna information till betaltjänstanvändarna, som bör få lika klar information om betaltjänster, så att de kan fatta välgrundade beslut och fritt välja bland erbjudanden inom EU. För att insynen ska värnas, bör i direktivet fastställas harmoniserade krav, vilka behövs för att garantera att nödvändig, tillräcklig och begriplig information lämnas till betaltjänstanvändarna om betaltjänstavtalet och betalningstransaktionerna. För en väl fungerande inre marknad för betaltjänster bör medlemsstaterna inte få anta andra bestämmelser om information än bestämmelserna i detta direktiv. 15 Skäl 42 (42) Konsumenterna bör skyddas mot otillbörliga och vilseledande metoder i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG 34, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG 35 samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/65/EG 36. De kompletterande bestämmelserna i de direktiven är tillämpliga även i fortsättningen. Förhållandet mellan de krav på att lämna information innan ett utgår PR\ doc 17/75 PE v01-00

18 avtal ingås som föreskrivs i detta direktiv och de som föreskrivs i direktiv 2002/65/EG bör dock särskilt klargöras. 34 Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden, EUT L 149, , s Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden, EGT L 178, , s Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/65/EG av den 23 september 2002 om distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter, EGT L 271, , s Skäl 43 (43) Den begärda informationen bör stå i proportion till användarnas behov och meddelas i standardiserad form. Informationskraven på enstaka betalningstransaktioner bör dock skilja sig från kraven på ramavtal om en serie betalningstransaktioner. (43) Den begärda informationen bör stå i proportion till användarnas behov och meddelas i standardiserad och tydlig form. Informationskraven på enstaka betalningstransaktioner bör dock skilja sig från kraven på ramavtal om en serie betalningstransaktioner. PE v /75 PR\ doc

19 17 Skäl 51 (51) Det är nödvändigt att fastställa kriterier för när tredjepartsleverantörer bör få tillträde till och använda information om tillgängliga medel på konton som betaltjänstanvändare har hos en annan betaltjänstleverantör. Nödvändiga dataskydds- och säkerhetskrav som fastställs eller som det hänvisas till i detta direktiv eller som ingår i Europeiska bankmyndighetens riktlinjer bör följas av både tredjepartsleverantören och den betaltjänstleverantör som förvaltar betaltjänstanvändarens konto. Betalarna bör ge sitt uttryckliga samtycke till att tredjepartsleverantörer får åtkomst till deras betalkonton och bör informeras på lämpligt sätt om åtkomstens omfattning. För att andra betaltjänstleverantörer som inte kan motta insättningar ska kunna utvecklas är det nödvändigt att kreditinstituten lämnar information till dem om tillgängliga medel, om betalaren har gett sitt samtycke till att denna information får meddelas till den betaltjänstleverantör som utfärdar betalningsinstrumentet. (51) Det är nödvändigt att fastställa kriterier för när tredjepartsleverantörer bör få tillträde till och använda information om tillgängliga medel på konton som betaltjänstanvändare har hos en annan betaltjänstleverantör. Nödvändiga dataskydds- och säkerhetskrav som fastställs eller som det hänvisas till i detta direktiv eller som ingår i Europeiska bankmyndighetens riktlinjer bör följas av både tredjepartsleverantören och den betaltjänstleverantör som förvaltar betaltjänstanvändarens konto. Betalare bör på ett otvetydigt sätt informeras om att de utnyttjar en tredjepartsleverantörs tjänster och bör ge sitt uttryckliga samtycke till att tredjepartsleverantörer får åtkomst till deras betalkonton och bör informeras på lämpligt sätt om åtkomstens omfattning. För att andra betaltjänstleverantörer som inte kan motta insättningar ska kunna utvecklas är det nödvändigt att kreditinstituten lämnar information till dem om tillgängliga medel, om betalaren har gett sitt samtycke till att denna information får meddelas till den betaltjänstleverantör som utfärdar betalningsinstrumentet. För att garantera fritt tillträde till marknaden för innovativa betaltjänstleverantörer bör det inte krävas ett avtal eller en överenskommelse mellan en kontoförvaltande betaltjänstleverantör och en tredjepartsleverantör. PR\ doc 19/75 PE v01-00

20 18 Skäl 52 (52) Betaltjänstanvändarnas och betaltjänstleverantörernas rättigheter och skyldigheter bör anpassas på lämpligt sätt för att vid betalningsinitieringstjänster ta hänsyn till tredjepartsleverantörers deltagande i transaktionen. En välavvägd fördelning av skyldigheterna mellan den betaltjänstleverantör som förvaltar kontot och den tredjepartsleverantör som deltar i transaktionen bör innebära att varje part tar ansvar för den del av transaktionen som de kontrollerar och tydligt anger vilken part som är ansvarig i händelse av incidenter. I händelse av bedrägeri eller tvist bör tredjepartsleverantören uttryckligen förpliktigas att lämna transaktionsreferenser samt auktorisationsinformation om transaktionen ifråga till betalaren och den kontoförvaltande betaltjänstleverantören. (52) Betaltjänstanvändarnas och betaltjänstleverantörernas rättigheter och skyldigheter bör anpassas på lämpligt sätt för att vid betalningsinitieringstjänster ta hänsyn till tredjepartsleverantörers deltagande i transaktionen. En välavvägd fördelning av skyldigheterna mellan den betaltjänstleverantör som förvaltar kontot och den tredjepartsleverantör som deltar i transaktionen bör innebära att varje part tar ansvar för den del av transaktionen som de kontrollerar och tydligt anger vilken part som är ansvarig i händelse av incidenter. Tredjepartsleverantörer bör därför vara direkt ansvariga inför betalarna för alla icke auktoriserade eller felaktigt utförda betalningstransaktioner som orsakats av ett betalningsuppdrag som lämnats av dem. I händelse av bedrägeri eller tvist bör tredjepartsleverantören uttryckligen förpliktigas att lämna transaktionsreferenser samt auktorisationsinformation om transaktionen ifråga till betalaren och den kontoförvaltande betaltjänstleverantören. 19 Skäl 54 (54) I händelse av icke auktoriserade betalningstransaktioner bör beloppet för respektive transaktion omedelbart återbetalas till betalaren. För att förhindra (54) I händelse av icke auktoriserade betalningstransaktioner bör beloppet för respektive transaktion återbetalas till betalaren inom en arbetsdag. För att PE v /75 PR\ doc

21 nackdelar för betalaren bör valuteringsdagen för krediteringen av återbetalningen inte infalla senare än det datum då respektive belopp har debiterats. För att skapa incitament för betaltjänstanvändaren att utan onödigt dröjsmål underrätta sin leverantör om ett stulet eller förlorat betalningsinstrument och således minska risken för icke auktoriserade betalningstransaktioner, bör användaren enbart vara ansvarig för ett mycket begränsat belopp, såvida inte denne har handlat bedrägligt eller visat grov vårdslöshet. I detta sammanhang förefaller ett belopp på 50 euro vara lämpligt för att garantera ett harmoniserat och starkt skydd för användare inom unionen. Så snart som en användare har underrättat en betaltjänstleverantör om att vederbörandes betalningsinstrument har kommit i orätta händer, bör användaren inte vara skyldig att stå för några ytterligare förluster till följd av icke auktoriserad användning av instrumentet. Detta direktiv bör inte påverka betaltjänstleverantörens ansvar för sina egna produkters tekniska säkerhet. förhindra nackdelar för betalaren bör valuteringsdagen för krediteringen av återbetalningen inte infalla senare än det datum då respektive belopp har debiterats. Om detta inte längre är tekniskt möjligt, bör betalaren även ersättas för ränteförluster. För att skapa incitament för betaltjänstanvändaren att utan onödigt dröjsmål underrätta sin leverantör om ett stulet eller förlorat betalningsinstrument och således minska risken för icke auktoriserade betalningstransaktioner, bör användaren enbart vara ansvarig för ett mycket begränsat belopp, såvida inte denne har handlat bedrägligt eller visat grov vårdslöshet. I detta sammanhang förefaller ett belopp på 50 euro vara lämpligt för att garantera ett harmoniserat och starkt skydd för användare inom unionen. Så snart som en användare har underrättat en betaltjänstleverantör om att vederbörandes betalningsinstrument har kommit i orätta händer, bör användaren inte vara skyldig att stå för några ytterligare förluster till följd av icke auktoriserad användning av instrumentet. Detta direktiv bör inte påverka betaltjänstleverantörens ansvar för sina egna produkters tekniska säkerhet. 20 Skäl 57 (57) I detta direktiv bör det fastställas regler för återbetalning för att skydda konsumenten, när den utförda betalningstransaktionen överstiger det belopp som rimligen kunde ha förväntats. För att förhindra att betalaren lider ekonomisk nackdel är det nödvändigt att säkerställa att valuteringsdagen för (57) I detta direktiv bör det fastställas regler för återbetalning för att skydda konsumenten, när den utförda betalningstransaktionen överstiger det belopp som rimligen kunde ha förväntats. För att förhindra att betalaren lider ekonomisk nackdel är det nödvändigt att säkerställa att valuteringsdagen för PR\ doc 21/75 PE v01-00

22 krediteringen av eventuell återbetalning inte infaller senare än det datum då respektive belopp debiterats. När det gäller autogireringstjänster bör betaltjänstleverantörerna kunna erbjuda sina kunder ännu förmånligare villkor med en ovillkorlig rätt till återbetalning av varje omtvistad betalningstransaktion. En ovillkorlig rätt till återbetalning som garanterar den högsta konsumentskyddsnivån förefaller emellertid inte motiverad i fall där handlaren redan har genomfört avtalet och den motsvarande varan eller tjänsten redan har konsumerats. Om användaren begär återbetalning av en betalningstransaktion, bör återbetalningsrätten inte påverka betalarens skyldigheter mot betalningsmottagaren för den bakomliggande förbindelsen, exempelvis för varor eller tjänster som beställts, konsumerats eller rättmätigt fakturerats, eller användarens rätt att återkalla en betalningsorder. krediteringen av eventuell återbetalning inte infaller senare än det datum då respektive belopp debiterats. Om detta inte längre är tekniskt möjligt, bör betalaren även ersättas för ränteförluster. När det gäller autogireringstjänster bör betaltjänstleverantörerna kunna erbjuda sina kunder ännu förmånligare villkor med en ovillkorlig rätt till återbetalning av varje omtvistad betalningstransaktion. En ovillkorlig rätt till återbetalning som garanterar den högsta konsumentskyddsnivån förefaller emellertid inte motiverad i fall där handlaren redan har genomfört avtalet och den motsvarande varan eller tjänsten redan har konsumerats. Om användaren begär återbetalning av en betalningstransaktion, bör återbetalningsrätten inte påverka betalarens skyldigheter mot betalningsmottagaren för den bakomliggande förbindelsen, exempelvis för varor eller tjänster som beställts, konsumerats eller rättmätigt fakturerats, eller användarens rätt att återkalla en betalningsorder. 21 Skäl 63 (63) Olika nationell praxis för avgiftsuttag vid användning av ett visst betalningsinstrument (nedan kallat tilläggsavgifter) har lett till att unionens betalningsmarknad är ytterst heterogen. Detta har blivit en källa till förvirring för konsumenterna, särskilt när det gäller e-handel och i gränsöverskridande sammanhang. Handlare som är etablerade i medlemsstater där (63) För att främja insyn i kostnaderna och användningen av de mest effektiva betalningsinstrumenten bör medlemsstaterna och betaltjänstleverantörerna inte förhindra avgiftsuttag vid användning av ett visst betalningsinstrument (nedan kallat tilläggsavgifter) och bör därför tillåta betalningsmottagaren att begära en avgift från betalaren för användning av ett visst PE v /75 PR\ doc

23 tilläggsavgifter är tillåtna erbjuder produkter och tjänster i medlemsstater där sådana avgifter är förbjudna, men tar ändå ut tilläggsavgifter av konsumenterna. Ett starkt skäl till att se över användningen av tilläggsavgifter är att regler om multilaterala förmedlingsavgifter för kortbetalningar fastställs i förordning (EU) xxx/yyyy. Eftersom förmedlingsavgifter är den största orsaken till att (de flesta) kortbetalningar blir dyra och uttag av tilläggsavgifter i praktiken är begränsade till kortbaserade betalningar bör reglerna om förmedlingsavgifter kompletteras med en översyn av reglerna för uttag av tilläggsavgifter. För att främja insyn i kostnaderna och användningen av de mest effektiva betalningsinstrumenten bör medlemsstaterna och betaltjänstleverantörerna inte förhindra betalningsmottagaren från att begära en avgift från betalaren för användning av ett betalningsinstrument, med vederbörlig hänsyn till bestämmelserna i direktiv 2011/83/EU. Betalningsmottagarens rätt att begära en tilläggsavgift bör emellertid endast gälla för betalningsinstrument vars förmedlingsavgifter är oreglerade. Detta borde utgöra en styrmekanism mot de billigaste betalningsmedlen. betalningsinstrument, förutsatt att dessa avgifter inte överskrider betalningsmottagarens kostnader för att använda det berörda betalningsinstrumentet. Betaltjänstleverantören bör heller inte hindra betalningsmottagaren från att erbjuda betalaren en nedsättning för användning av ett visst betalningsinstrument. Detta borde fungera som en styrmekanism mot de billigaste betalningsmedlen. Ett starkt skäl till att se över användningen av tilläggsavgifter är att regler om multilaterala förmedlingsavgifter för kortbetalningar fastställs i förordning (EU) xxx/yyyy. Eftersom förmedlingsavgifter är den största orsaken till att (de flesta) kortbetalningar blir dyra och uttag av tilläggsavgifter i praktiken är begränsade till kortbaserade betalningar bör reglerna om förmedlingsavgifter kompletteras med en översyn av reglerna för uttag av tilläggsavgifter. För att främja insyn i kostnaderna och användningen av de mest effektiva betalningsinstrumenten bör medlemsstaterna och betaltjänstleverantörerna inte förhindra betalningsmottagaren från att begära en avgift från betalaren för användning av ett betalningsinstrument, med vederbörlig hänsyn till bestämmelserna i direktiv 2011/83/EU. Betalningsmottagarens rätt att begära en tilläggsavgift bör emellertid endast gälla för betalningsinstrument vars förmedlingsavgifter är oreglerade. Detta borde utgöra en styrmekanism mot de billigaste betalningsmedlen. 22 Skäl 74a (nytt) PR\ doc 23/75 PE v01-00

24 (74a) I ljuset av ECB:s åtagande att inrätta och leda Sepa-rådets efterträdare, ERPB (Euro Retail Payments Board), och kommissionens åtagande att aktivt delta i ERPB, bör kommissionen se till att styrningen av Sepa stärks utan oskäligt dröjsmål efter ikraftträdandet av detta direktiv. Den bör se till att unionsmetoden tillämpas så långt som möjligt och samtidigt bör intressenternas egenansvar, både på utbuds- och efterfrågesidan, uppmuntras genom aktivt deltagande, samråd och full transparens. Både betaltjänstleverantörer och betaltjänstanvändare bör företrädas i lika hög grad i syfte att säkra att intressenterna deltar aktivt, bidra till att ge slutanvändarna tillräcklig information om Sepaprocessen och övervaka genomförandet av Sepaprocessen. 23 Artikel 2 punkt 1 1. Detta direktiv ska tillämpas på betaltjänster som tillhandahålls inom unionen, om såväl betalarens som betalningsmottagarens betaltjänstleverantör, eller den ende betaltjänstleverantören i en betalningstransaktion, är etablerad(e) i unionen. Artikel 78 och avdelning III ska även vara tillämpliga på betalningstransaktioner, om endast en av betaltjänstleverantörerna är belägen i unionen med avseende på de delar av betalningstransaktionen som utförs i 1. Detta direktiv ska tillämpas på betaltjänster som tillhandahålls inom unionen, om såväl betalarens som betalningsmottagarens betaltjänstleverantör, eller den ende betaltjänstleverantören i en betalningstransaktion, är etablerad(e) i unionen. Avdelningarna III och IV, med undantag av artikel 72 och artikel 74.1 ska även vara tillämpliga på betalningstransaktioner, om endast en av betaltjänstleverantörerna är belägen i unionen med avseende på de delar av PE v /75 PR\ doc

25 unionen. betalningstransaktionen som utförs i unionen. 24 Artikel 3 led k (k) Tjänster som baseras på särskilda instrument som är avsedda för specifika behov och som endast kan användas i begränsad omfattning, eftersom de gör det möjligt för dess innehavare att köpa varor eller tjänster i utfärdarens lokaler eller inom ett begränsat nätverk av tjänsteleverantörer som har ett direkt kommersiellt avtal med en professionell utfärdare eller eftersom de endast kan användas för att köpa ett begränsat urval varor eller tjänster. (k) Tjänster som baseras på särskilda instrument som är avsedda för specifika behov och som endast kan användas i begränsad omfattning, eftersom de gör det möjligt för dess innehavare att köpa varor eller tjänster av endast en utfärdare och dennes närstående enheter eller inom ett begränsat nätverk av tjänsteleverantörer som har ett direkt kommersiellt avtal med en professionell utfärdare och dennes närstående enheter eller eftersom de endast kan användas för att köpa ett begränsat urval varor eller tjänster. 25 Artikel 3 led ka (nytt) (ka) Ett instrument som endast är giltigt i en enda medlemsstat och som regleras av särskilda beskattningsmässiga eller sociala bestämmelser, vilket tillhandahålls på begäran av ett företag eller ett offentligt organ och ger en enskild person rätt att från leverantörer som har ett kommersiellt avtal med utfärdaren erhålla varor eller tjänster som inte kan bytas ut PR\ doc 25/75 PE v01-00

26 mot pengar. 26 Artikel 4 led tredjepartsbetaltjänstleverantör: en betaltjänstleverantör som bedriver affärsverksamhet enligt punkt 7 i bilaga I. 11. tredjepartsbetaltjänstleverantör: en betaltjänstleverantör som bedriver affärsverksamhet enligt punkt 7 i bilaga I. Tredjepartsbetaltjänstleverantören ska inte betraktas som en betaltjänstanvändare. 27 Artikel 4 led autentisering: ett förfarande genom vilket en betaltjänstleverantör kan kontrollera identitetsuppgifter för en användare av ett specifikt betalningsinstrument, inklusive personliga säkerhetsanordningar eller kontroll av personliga identitetshandlingar. 21. autentisering: ett förfarande genom vilket en betaltjänstleverantör kan kontrollera identitetsuppgifter för en användare eller en tredjepartsbetaltjänstleverantör när detta är tillåtet enligt detta direktiv, av ett specifikt betalningsinstrument, inklusive personliga säkerhetsanordningar eller kontroll av personliga identitetshandlingar. PE v /75 PR\ doc

27 28 Artikel 4 led sträng kundautentisering: ett förfarande för att validera identifieringen av en fysisk eller juridisk person som grundas på användning av två eller flera element som kategoriseras som kunskap, innehav och oupplöslig förbindelse, och som är oberoende i förhållande till varandra i den bemärkelsen att överträdelse av ett av elementen inte äventyrar de andra elementens tillförlitlighet, och som är utformat för att skydda autentiseringsuppgifternas sekretess. 22. sträng kundautentisering: ett förfarande som grundas på användning av två eller flera av följande element: (a) Något som endast användaren känner till, t.ex. ett statiskt lösenord, en kod eller ett personligt identifieringsnummer (kunskap). (b) Något som endast användaren innehar, t.ex. ett autentiseringstecken, ett smartkort eller en mobiltelefon (innehav). (c) Något som representerar användaren, t.ex. en biometrisk egenskap såsom ett fingeravtryck (oupplöslig förbindelse). De valda elementen ska vara oberoende i förhållande till varandra, dvs. att överträdelse av ett av elementen inte äventyrar de andra. Förfarandet ska vara utformat för att skydda autentiseringsuppgifternas sekretess. Denna definition ska vara i linje med ECB/Eurosystemets rekommendationer för säkerhet vid internetbetalningar inom ramen för SecuRe Pay Forum. PR\ doc 27/75 PE v01-00

28 29 Artikel 4 led bankdag: en dag då betalarens eller betalningsmottagarens betaltjänstleverantör, när denne medverkar till genomförandet av en betalningstransaktion, har öppet för verksamhet i den utsträckning som krävs för genomförande av en betalningstransaktion. 30. bankdag: en dag då betalarens eller betalningsmottagarens betaltjänstleverantör, när denne medverkar till genomförandet av en betalningstransaktion, har öppet för verksamhet i den utsträckning som krävs för genomförande av en betalningstransaktion i enlighet med Eurosystemets betalningssystem Target Artikel 4 led betalningsinitieringstjänst: en betaltjänst som ger tillgång till ett betalkonto som tillhandahålls av en tredjepartsbetaltjänstleverantör, där betalaren kan delta aktivt i betalningsinitieringen eller använda tredjepartsbetaltjänstleverantörens programvara, eller där betalningsinstrument kan användas av betalaren eller betalningsmottagaren för att överföra betalarens identifieringsinformation till den betaltjänstleverantör som förvaltar kontot. 32. betalningsinitieringstjänst: en betaltjänst som grundas på tillgång till ett betalkonto som tillhandahålls av en tredjepartsbetaltjänstleverantör på betalarens begäran och med dennes uttryckliga samtycke, där antingen betalaren kan delta direkt i betalningsinitieringen eller där betalningsordern har överförts av tredjepartsbetaltjänstleverantören till den kontoförvaltande betaltjänstleverantören, eller där ett betalningsinstrument kan användas av betalaren eller betalningsmottagaren för att överföra betalarens instruktioner till den betaltjänstleverantör som förvaltar kontot och där en tredjepartsbetaltjänstleverantörs tillgång till betalarens kontouppgifter är begränsad till information om huruvida PE v /75 PR\ doc

29 det finns tillräckliga kontomedel för den berörda betalningstransaktionen. 31 Artikel 4 led kontoinformationstjänst: en betaltjänst där sammanställd och användarvänlig information lämnas till en betaltjänstanvändare om ett eller flera betalkonton som denne innehar hos en eller flera betaltjänstleverantörer som förvaltar kontona. 33. kontoinformationstjänst: en betaltjänst som grundas på en tredjepartsbetaltjänstleverantörs tillgång till ett eller flera betalkonton för att tillhandahålla informationstjänster där information samlas in från ett eller flera betalkonton som betaltjänstanvändaren förfogar över hos en eller flera betaltjänstleverantörer som förvaltar kontona i syfte att möjliggöra genomförandet av en betalningstransaktion för vilken både belopp och genomförandetidpunkt anges. 32 Artikel 4 led 38a (nytt) 38a. tredjepartsutgivare av betalningsinstrument: en betaltjänstleverantör som bedriver affärsverksamhet enligt punkt 5 i bilaga I. PR\ doc 29/75 PE v01-00

30 33 Artikel 4 led 38b (nytt) 38b. kortbaserad betalningstransaktion: en tjänst som används för att utföra en betalningstransaktion genom utrustning eller programvara som består av ett kort, telekommunikation, digital teknik eller informationsteknik om detta leder till en betalkortstransaktion. I de kortbaserade betalningstransaktionerna ingår inte transaktioner som grundar sig på andra typer av betaltjänster. 34 Artikel 4 led 38c (nytt) 38c. betalningsinitiering: utarbetande av en betalningsorder genom att samla in uppgifter och skriva ut dem i pappersform eller digital form innan ordern mottas och genomförs av betalarens kontoförvaltande betaltjänstleverantör. En betalningsinitiering kan utföras av betalarens kontoförvaltande betaltjänstleverantör vid betalning, av betalningsmottagarens kontoförvaltande betaltjänstleverantör vid autogiro, eller av en tredjepartsbetaltjänstleverantör i båda fallen. PE v /75 PR\ doc

31 35 Artikel 4 led 38d (nytt) 38d. inlösen av betalningstransaktioner: en betaltjänst som tillhandahålls av en betaltjänstleverantör som direkt eller indirekt ingått ett avtal med en betalningsmottagare om att denne ska acceptera och bearbeta betalarens betalningstransaktioner som initierats av betalarens betalningsinstrument, bland annat genom att utföra autentisering, auktorisation och betaltjänster så att medel överförs till betalningsmottagaren oberoende av om köparen innehar medlen för betalningsmottagarens räkning. 36 Artikel 4 led 38e (nytt) 38e. utfärdande av betalningsinstrument: en betaltjänst där en betaltjänstleverantör direkt eller indirekt tillhandahåller betalaren ett betalningsinstrument för att initiera, bearbeta och slutföra betalarens betalningstransaktioner. 37 Artikel 4 led 38f (nytt) PR\ doc 31/75 PE v01-00