JÄRNBOÅS KYRKA. Installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka. Järnboås socken, Nora kommun, Västmanland. Antikvarisk kontroll 2009
|
|
- Bo Blomqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 JÄRNBOÅS KYRKA Järnboås socken, Nora kommun, Västmanland Installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka Antikvarisk kontroll 2009 Linda Gustafsson Örebro läns museum Rapport 2009:11 Engelbrektsgatan 3 Bo 314, ÖREBRO Tel
2 2
3 Inledning Nora Kyrkliga samfällighet sökte tillstånd hos Länsstyrelsen för installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka. Tillstånd för arbetena lämnades enligt 4 kap 3 KML. Installationen har utförts under antikvarisk kontroll genom Örebro läns museum. Arbetena har följt de skriftliga och muntliga anvisningar som lämnats. Vid slutbesiktningen kunde konstateras att arbetet utförts på ett antikvariskt godkänt sätt. Nora Kyrkliga samfällighet har för arbetena erhållit kyrkoantikvarisk ersättning Administrativa uppgifter Åtgärd: Installation av ny åskskyddsanläggning Objekt: Järnboås kyrka Socken: Järnboås Kommun: Nora Fastighetsägare: Nora Kyrkliga samfällighet Ev. bidrag: Kyrkoantikvarisk ersättning Entreprenör: KC Elektriska AB Projektledning: Svensk klimatstyrning AB Utförandeperiod: Juni september 2009 Antikvarisk kontrollant: Charlott Torgén och Linda Gustafsson, Örebro läns museum Antikvarisk kontroll: Besiktningstillfällen och samt slutbesiktning Diarienummer ÖLM: Diarienummer Lst: Registrerade bilder: Olm_2009_44_1-60 Bild på framsida tagen av Linda Gustafsson efter att installationerna slutförts, acc.nr OLM_2009_44_27. 3
4 Kort byggnadshistorik Kyrkan i Järnboås uppfördes , och den byggdes till 1795 med korsarmar. I och med tillbyggnationen 1795 ändrade kyrkan karaktär från en typisk Bergslagskyrka som sannolikt hade spånklädda och rödmålade fasader och fick istället en helt ny karaktär med släta träfasader målade med vit oljefärg. De oljemålade fasaderna ger ett intryck av att kyrkan är putsad. Det valmade och brutna taket som tidigare var klätt med spån är idag klätt med kopparplåt. Invändigt präglas kyrkan av den senaste restaureringen då man ville återskapa en äldre interiör. I samband med denna togs bland annat takmålningarna från 1745 fram. Målningarna gjordes för den äldre kyrkobyggnaden och fanns tidigare även i hela långhusets tak. Tyvärr förstördes dessa målningar i och med tillbyggnaden av korsarmarna 1795 och målningarna finns numer endast kvar i öst och väst. Utförda arbeten Vid arbetena har den äldre åskskyddsanläggningen ersatts med en ny mer omfattande åskskyddsanläggning. Arbetet har i huvudsak inneburit att samtliga delar i metall anslutits till det nya systemet, vilket innefattar tak, stuprör, klockor, maskineri, invändiga dragstänger samt elcentraler. Invändigt har samtliga delar anslutits till ett s.k. potentialutjämningssystem som fungerar som en gemensam jordfelsbrytare. Runt kyrkan har en sk. ringled grävts som leder ned alla eventuella blitnedslag i marken. Markarbeten Ringled Ringleden som grävts runt kyrkobyggnaden utgörs av ett smalt schakt och ligger ca cm under marknivå. Ringleden grävdes i huvudsak innanför den befintliga plattläggningen som finns runt kyrkobyggnaden. Undantaget den norra sidan där vätlighet gjorde att man var tvungen att gå utanför plattläggningen. I ringleden ligger en kopparlina som är ansluten till jordstag, i form av järnspett, som i sin tur är nedstuckna i marken. Jordstagen finns i tre sk. kopplingsbrunnar runt kyrkan. Kopplingsbrunnarna är placerade stra nord- och sydöst om koret samt sydöst om tornet. Kopplingsbrunnarna täcks av jord och ligger en bit under marknivå och döljs därmed. Till ringleden har samtliga metalldelar kopplats med hjälp av kopparlinor. I händelse av ett åsknedslag leds således bliten ned i jordtagen och vidare ned i marken. Även det nytillkomna potentialutjämningssystemet som skyddar kyrkan invändigt är anslutet till ringleden. Utvändiga installationer på kyrkobyggnaden Utvändigt har den nya anläggningen utökats vilket inneburit fler uppfångare på taket samt fler nedledare. Majoriteten av nedledarna är fästa på befintliga stuprör. Koppartak och stuprör På taket har fem stycken uppfångare placerats. De är placerade på takets högsta punkter: korsen på tornet respektive koret, på skorstenen åt öst (infästningen har placerats så att den är fullt synlig från öster) samt två uppfångare på vardera korsarm. 4
5 Från uppfångarna löper nedledare i form av kopparlinor på taket. Dessa är fästa i falsarna i taket med hjälp av klämmor utan att göra åverkan i själva plåten. Nedledarna från taket leds sedan vidare ned på fasaden, på 12 ställen leds de ned via stuprören och på enstaka ställen leds de även ned på fasaden. Från stuprören eller fasaden leds nedledarna i koppar vidare ned under mark där de ansluts till ringleden. Runt stuprören är nedledaren fäst med band av koppar som inte skadar stupröret. Närmast marken, vid övergången mellan jord och luft, skyddas nedledaren av ett kopparrör. Röret är fäst i panelen med infästningar i koppar eller galvat stål. Den sk. undersökningskopplingen i galvat stål som finns vid varje nedledare är även den fäst i panelen. Vid varje undersökningskoppling finns en liten identitetsbricka fästs på panelen. Brickan har fästs i panelen med små nubbar och gjordes utan att informera antikvarisk kontrollant. Ett bättre alternativ hade varit att fästa brickan i själva kopparlinan. På tornet har nedledarna från taket dragits ned längs den sydöstra och det nordvästra hörnet. Besökare närmar sig kyrkan från södra sidan vilket innebär att detta är den minst iögonfallande placeringen. På tornets sydöstra fasad har en ny åskskyddsledare från tornet kopplats ihop med en äldre åskskyddslina från långhusets södra takfall. De leds ned i marken till ringledaren via stupröret i hörnet mellan tornet och långhuset. Invändiga installationer i kyrkobyggnaden Invändigt i kyrkobyggnaden var endast elcentalen i vapenhuset ansluten till det befintliga åskskyddssystemet. I och med åtgärderna har samtliga elcentraler, metalliska föremål i kyrkorummet och tornet samt maskineri i tornet anslutits till det nya åskskyddssystemet genom ett sk. potentialutjämningssystem. Samtliga större metalliska föremål ansluts för att förhindra att gnistor bildas och därmed kan orsaka en brandspridning. Potentialutjämningssystem Invändigt har metalliska föremål, elcentraler och maskineri anslutits till ett potentialutjämningssystem. Systemet gör att de får samma potential, dvs. de får en gemensam jord. Potentialutjämningssystemet är i sin tur anslutet till ringleden. I kyrkobyggnaden har därför fyra potentialutjämningsskenor (PUS) tillkommit. Följande enheter är anslutna till potentialutjämningssystemet: - Tre elcentraler, placerade i kyrkans entré/vapenhus, sakristia och i tornet. - Kyrkklockor inklusive klockstativ i tornet - Lucköppningsanordningar i tornet - Urtavlor och urverk i tornet - Maskineri i tornet - Dragstag i kyrkorummet Elcentraler Från vapenhuset går sladdarna under golvet i en befintlig kabelkanal. Dragningen av sladden vidare till elcentralen i sakristian har skett under golvet i kyrkoummet. 5
6 Kyrkklockor/lucköppningsanordning I tornet har kyrkklockor samt klockstativ anslutits till systemet. I och med anslutningen har små hål borrats ovanpå balkarna. På samma våningsplan som kyrkklockorna har även öppningsmekanismen på luckor anslutits. Dragstag Invändigt har samtliga se dragstag över korsarmarna anslutits till det nya åskskyddssystemet. Anslutningarna har skett genom en skruv som har fästs på dragstagets ovansida. Anslutningen går inte rakt igenom staget vilket gör att den endast är synlig ovanifrån och således inte från kyrkorummet. Anslutningarna i rostfritt målas in i samma kulör som dragstagen, vilket skall utföras under 2010 när samfälligheten får kyrkoantikvarisk ersättning för invändiga målningsarbeten. Anslutningarna av dragstagen till koret är draget på den södra sidan av kyrkorummet. Dragstagen har anslutits enligt ritningen nedan, där krysset markerar var dragstaget anslutits: Från elcentralen i vapenhuset har en sladd dragits under trappan och därifrån upp till läktaren genom en befintlig kabelkanal. Tyvärr borrades ett nytt hål i läktarens tak/vägg istället för att utnyttja de befintliga kabelhålen, för att kunna dra fram sladden till själva dragstaget. Enligt elektrikerna kunde man ej använda de befintliga kabelhålen ur säkerhetssynpunkt. Ur antikvarisk synvinkel är detta ej en bra lösning. Därifrån är sladden dock dragen ovanpå listen tillsammans med befintliga sladdar och är ej synlig från själva kyrkorummet. Sladden är grå men fäst med vita klamrar i plast. Övrigt På vinden har man bytt ut den äldre armaturen mot modern lysrörsarmatur för att få en bättre inspektionsbelysning. 6
7 Antikvariska synpunkter Dragningen av sladdar i kyrkorummet har utförts på ett sådant sätt att installationen skulle vara så lite synlig som möjligt. Eldragningarna i tornutrymmet har dock icke haft denna ambition vilket är acceptabelt ur ett antikvariskt perspektiv med tanke på att de icke är publika utrymmen och att installationerna är ett nytt tillskott som syftar till att skydda kyrkan för framtiden. Kabeldragningarna är utförda med en grå sladd som fästs med klamrar i plast. Dessutom utfördes dragningen upp till läktaren på ett sätt som är tveksamt ur antikvarisk synvinkel eftersom ett nytt hål borrades för att dra upp de den nya kabeln. Detta var dock redan genomfört vid slutbesiktningen och fick därmed accepteras av antikvarisk kontrollant. 7
8 Bilder före åtgärder Kyrkans norra fasad med tornet, före åtgärder. Gamla sakristians östra fasad, före åtgärder. 8
9 Den äldre åskskyddsanläggningen, här fasaden mellan tornet och långhusets norra fasader. Dragstag i kyrkorummet, före åtgärd 9
10 Under arbetets gång En av tre kopplingsbrunnar som finns runt kyrkan. Här är kopparlinorna synliga som leder ned elektriciteten i marken. Efter åtgärder Spår efter den ringled som grävts runt kyrkan, här den norra sidan av kyrkan. 10
11 Vänster: Tornets norra fasad där en ny åskskyddsledning monterats direkt på fasaden. Nedan: Stuprör som anslutits, klämmor av koppar håller i kopparlinan. 11
12 Anslutning av skorsten på gamla sakristian med en nedledare. Kopparlinan leds ned i marken och skyddas av ett kopparrör. Kopparlina som löper längs taknocken, längst bort korset på kortet som är kompletterat med en uppfångare. 12
13 Anslutning av dragstagen i kyrkorummet har gjorts genom en infästning från ovansidan. Anslutning av kyrkklockorna till det nya åskskyddssystemet. Ytterligare anslutningar har dock tillkommit sedan bilden togs. 13
14 JÄRNBOÅS KYRKA Järnboås socken, Nora kommun, Västmanland Installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka Antikvarisk kontroll 2009 Linda Gustafsson Örebro läns museum Rapport 2009:11 Engelbrektsgatan 3 Bo 314, ÖREBRO Tel
15 2
16 Inledning Nora Kyrkliga samfällighet sökte tillstånd hos Länsstyrelsen för installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka. Tillstånd för arbetena lämnades enligt 4 kap 3 KML. Installationen har utförts under antikvarisk kontroll genom Örebro läns museum. Arbetena har följt de skriftliga och muntliga anvisningar som lämnats. Vid slutbesiktningen kunde konstateras att arbetet utförts på ett antikvariskt godkänt sätt. Nora Kyrkliga samfällighet har för arbetena erhållit kyrkoantikvarisk ersättning Administrativa uppgifter Åtgärd: Installation av ny åskskyddsanläggning Objekt: Järnboås kyrka Socken: Järnboås Kommun: Nora Fastighetsägare: Nora Kyrkliga samfällighet Ev. bidrag: Kyrkoantikvarisk ersättning Entreprenör: KC Elektriska AB Projektledning: Svensk klimatstyrning AB Utförandeperiod: Juni september 2009 Antikvarisk kontrollant: Charlott Torgén och Linda Gustafsson, Örebro läns museum Antikvarisk kontroll: Besiktningstillfällen och samt slutbesiktning Diarienummer ÖLM: Diarienummer Lst: Registrerade bilder: Olm_2009_44_1-60 Bild på framsida tagen av Linda Gustafsson efter att installationerna slutförts, acc.nr OLM_2009_44_27. 3
17 Kort byggnadshistorik Kyrkan i Järnboås uppfördes , och den byggdes till 1795 med korsarmar. I och med tillbyggnationen 1795 ändrade kyrkan karaktär från en typisk Bergslagskyrka som sannolikt hade spånklädda och rödmålade fasader och fick istället en helt ny karaktär med släta träfasader målade med vit oljefärg. De oljemålade fasaderna ger ett intryck av att kyrkan är putsad. Det valmade och brutna taket som tidigare var klätt med spån är idag klätt med kopparplåt. Invändigt präglas kyrkan av den senaste restaureringen då man ville återskapa en äldre interiör. I samband med denna togs bland annat takmålningarna från 1745 fram. Målningarna gjordes för den äldre kyrkobyggnaden och fanns tidigare även i hela långhusets tak. Tyvärr förstördes dessa målningar i och med tillbyggnaden av korsarmarna 1795 och målningarna finns numer endast kvar i öst och väst. Utförda arbeten Vid arbetena har den äldre åskskyddsanläggningen ersatts med en ny mer omfattande åskskyddsanläggning. Arbetet har i huvudsak inneburit att samtliga delar i metall anslutits till det nya systemet, vilket innefattar tak, stuprör, klockor, maskineri, invändiga dragstänger samt elcentraler. Invändigt har samtliga delar anslutits till ett s.k. potentialutjämningssystem som fungerar som en gemensam jordfelsbrytare. Runt kyrkan har en sk. ringled grävts som leder ned alla eventuella blitnedslag i marken. Markarbeten Ringled Ringleden som grävts runt kyrkobyggnaden utgörs av ett smalt schakt och ligger ca cm under marknivå. Ringleden grävdes i huvudsak innanför den befintliga plattläggningen som finns runt kyrkobyggnaden. Undantaget den norra sidan där vätlighet gjorde att man var tvungen att gå utanför plattläggningen. I ringleden ligger en kopparlina som är ansluten till jordstag, i form av järnspett, som i sin tur är nedstuckna i marken. Jordstagen finns i tre sk. kopplingsbrunnar runt kyrkan. Kopplingsbrunnarna är placerade stra nord- och sydöst om koret samt sydöst om tornet. Kopplingsbrunnarna täcks av jord och ligger en bit under marknivå och döljs därmed. Till ringleden har samtliga metalldelar kopplats med hjälp av kopparlinor. I händelse av ett åsknedslag leds således bliten ned i jordtagen och vidare ned i marken. Även det nytillkomna potentialutjämningssystemet som skyddar kyrkan invändigt är anslutet till ringleden. Utvändiga installationer på kyrkobyggnaden Utvändigt har den nya anläggningen utökats vilket inneburit fler uppfångare på taket samt fler nedledare. Majoriteten av nedledarna är fästa på befintliga stuprör. Koppartak och stuprör På taket har fem stycken uppfångare placerats. De är placerade på takets högsta punkter: korsen på tornet respektive koret, på skorstenen åt öst (infästningen har placerats så att den är fullt synlig från öster) samt två uppfångare på vardera korsarm. 4
18 Från uppfångarna löper nedledare i form av kopparlinor på taket. Dessa är fästa i falsarna i taket med hjälp av klämmor utan att göra åverkan i själva plåten. Nedledarna från taket leds sedan vidare ned på fasaden, på 12 ställen leds de ned via stuprören och på enstaka ställen leds de även ned på fasaden. Från stuprören eller fasaden leds nedledarna i koppar vidare ned under mark där de ansluts till ringleden. Runt stuprören är nedledaren fäst med band av koppar som inte skadar stupröret. Närmast marken, vid övergången mellan jord och luft, skyddas nedledaren av ett kopparrör. Röret är fäst i panelen med infästningar i koppar eller galvat stål. Den sk. undersökningskopplingen i galvat stål som finns vid varje nedledare är även den fäst i panelen. Vid varje undersökningskoppling finns en liten identitetsbricka fästs på panelen. Brickan har fästs i panelen med små nubbar och gjordes utan att informera antikvarisk kontrollant. Ett bättre alternativ hade varit att fästa brickan i själva kopparlinan. På tornet har nedledarna från taket dragits ned längs den sydöstra och det nordvästra hörnet. Besökare närmar sig kyrkan från södra sidan vilket innebär att detta är den minst iögonfallande placeringen. På tornets sydöstra fasad har en ny åskskyddsledare från tornet kopplats ihop med en äldre åskskyddslina från långhusets södra takfall. De leds ned i marken till ringledaren via stupröret i hörnet mellan tornet och långhuset. Invändiga installationer i kyrkobyggnaden Invändigt i kyrkobyggnaden var endast elcentalen i vapenhuset ansluten till det befintliga åskskyddssystemet. I och med åtgärderna har samtliga elcentraler, metalliska föremål i kyrkorummet och tornet samt maskineri i tornet anslutits till det nya åskskyddssystemet genom ett sk. potentialutjämningssystem. Samtliga större metalliska föremål ansluts för att förhindra att gnistor bildas och därmed kan orsaka en brandspridning. Potentialutjämningssystem Invändigt har metalliska föremål, elcentraler och maskineri anslutits till ett potentialutjämningssystem. Systemet gör att de får samma potential, dvs. de får en gemensam jord. Potentialutjämningssystemet är i sin tur anslutet till ringleden. I kyrkobyggnaden har därför fyra potentialutjämningsskenor (PUS) tillkommit. Följande enheter är anslutna till potentialutjämningssystemet: - Tre elcentraler, placerade i kyrkans entré/vapenhus, sakristia och i tornet. - Kyrkklockor inklusive klockstativ i tornet - Lucköppningsanordningar i tornet - Urtavlor och urverk i tornet - Maskineri i tornet - Dragstag i kyrkorummet Elcentraler Från vapenhuset går sladdarna under golvet i en befintlig kabelkanal. Dragningen av sladden vidare till elcentralen i sakristian har skett under golvet i kyrkoummet. 5
19 Kyrkklockor/lucköppningsanordning I tornet har kyrkklockor samt klockstativ anslutits till systemet. I och med anslutningen har små hål borrats ovanpå balkarna. På samma våningsplan som kyrkklockorna har även öppningsmekanismen på luckor anslutits. Dragstag Invändigt har samtliga se dragstag över korsarmarna anslutits till det nya åskskyddssystemet. Anslutningarna har skett genom en skruv som har fästs på dragstagets ovansida. Anslutningen går inte rakt igenom staget vilket gör att den endast är synlig ovanifrån och således inte från kyrkorummet. Anslutningarna i rostfritt målas in i samma kulör som dragstagen, vilket skall utföras under 2010 när samfälligheten får kyrkoantikvarisk ersättning för invändiga målningsarbeten. Anslutningarna av dragstagen till koret är draget på den södra sidan av kyrkorummet. Dragstagen har anslutits enligt ritningen nedan, där krysset markerar var dragstaget anslutits: Från elcentralen i vapenhuset har en sladd dragits under trappan och därifrån upp till läktaren genom en befintlig kabelkanal. Tyvärr borrades ett nytt hål i läktarens tak/vägg istället för att utnyttja de befintliga kabelhålen, för att kunna dra fram sladden till själva dragstaget. Enligt elektrikerna kunde man ej använda de befintliga kabelhålen ur säkerhetssynpunkt. Ur antikvarisk synvinkel är detta ej en bra lösning. Därifrån är sladden dock dragen ovanpå listen tillsammans med befintliga sladdar och är ej synlig från själva kyrkorummet. Sladden är grå men fäst med vita klamrar i plast. Övrigt På vinden har man bytt ut den äldre armaturen mot modern lysrörsarmatur för att få en bättre inspektionsbelysning. 6
20 Antikvariska synpunkter Dragningen av sladdar i kyrkorummet har utförts på ett sådant sätt att installationen skulle vara så lite synlig som möjligt. Eldragningarna i tornutrymmet har dock icke haft denna ambition vilket är acceptabelt ur ett antikvariskt perspektiv med tanke på att de icke är publika utrymmen och att installationerna är ett nytt tillskott som syftar till att skydda kyrkan för framtiden. Kabeldragningarna är utförda med en grå sladd som fästs med klamrar i plast. Dessutom utfördes dragningen upp till läktaren på ett sätt som är tveksamt ur antikvarisk synvinkel eftersom ett nytt hål borrades för att dra upp de den nya kabeln. Detta var dock redan genomfört vid slutbesiktningen och fick därmed accepteras av antikvarisk kontrollant. 7
21 Bilder före åtgärder Kyrkans norra fasad med tornet, före åtgärder. Gamla sakristians östra fasad, före åtgärder. 8
22 Den äldre åskskyddsanläggningen, här fasaden mellan tornet och långhusets norra fasader. Dragstag i kyrkorummet, före åtgärd 9
23 Under arbetets gång En av tre kopplingsbrunnar som finns runt kyrkan. Här är kopparlinorna synliga som leder ned elektriciteten i marken. Efter åtgärder Spår efter den ringled som grävts runt kyrkan, här den norra sidan av kyrkan. 10
24 Vänster: Tornets norra fasad där en ny åskskyddsledning monterats direkt på fasaden. Nedan: Stuprör som anslutits, klämmor av koppar håller i kopparlinan. 11
25 Anslutning av skorsten på gamla sakristian med en nedledare. Kopparlinan leds ned i marken och skyddas av ett kopparrör. Kopparlina som löper längs taknocken, längst bort korset på kortet som är kompletterat med en uppfångare. 12
26 Anslutning av dragstagen i kyrkorummet har gjorts genom en infästning från ovansidan. Anslutning av kyrkklockorna till det nya åskskyddssystemet. Ytterligare anslutningar har dock tillkommit sedan bilden togs. 13
27 JÄRNBOÅS KYRKA Järnboås socken, Nora kommun, Västmanland Installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka Antikvarisk kontroll 2009 Linda Gustafsson Örebro läns museum Rapport 2009:11 Engelbrektsgatan 3 Bo 314, ÖREBRO Tel
28 2
29 Inledning Nora Kyrkliga samfällighet sökte tillstånd hos Länsstyrelsen för installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka. Tillstånd för arbetena lämnades enligt 4 kap 3 KML. Installationen har utförts under antikvarisk kontroll genom Örebro läns museum. Arbetena har följt de skriftliga och muntliga anvisningar som lämnats. Vid slutbesiktningen kunde konstateras att arbetet utförts på ett antikvariskt godkänt sätt. Nora Kyrkliga samfällighet har för arbetena erhållit kyrkoantikvarisk ersättning Administrativa uppgifter Åtgärd: Installation av ny åskskyddsanläggning Objekt: Järnboås kyrka Socken: Järnboås Kommun: Nora Fastighetsägare: Nora Kyrkliga samfällighet Ev. bidrag: Kyrkoantikvarisk ersättning Entreprenör: KC Elektriska AB Projektledning: Svensk klimatstyrning AB Utförandeperiod: Juni september 2009 Antikvarisk kontrollant: Charlott Torgén och Linda Gustafsson, Örebro läns museum Antikvarisk kontroll: Besiktningstillfällen och samt slutbesiktning Diarienummer ÖLM: Diarienummer Lst: Registrerade bilder: Olm_2009_44_1-60 Bild på framsida tagen av Linda Gustafsson efter att installationerna slutförts, acc.nr OLM_2009_44_27. 3
30 Kort byggnadshistorik Kyrkan i Järnboås uppfördes , och den byggdes till 1795 med korsarmar. I och med tillbyggnationen 1795 ändrade kyrkan karaktär från en typisk Bergslagskyrka som sannolikt hade spånklädda och rödmålade fasader och fick istället en helt ny karaktär med släta träfasader målade med vit oljefärg. De oljemålade fasaderna ger ett intryck av att kyrkan är putsad. Det valmade och brutna taket som tidigare var klätt med spån är idag klätt med kopparplåt. Invändigt präglas kyrkan av den senaste restaureringen då man ville återskapa en äldre interiör. I samband med denna togs bland annat takmålningarna från 1745 fram. Målningarna gjordes för den äldre kyrkobyggnaden och fanns tidigare även i hela långhusets tak. Tyvärr förstördes dessa målningar i och med tillbyggnaden av korsarmarna 1795 och målningarna finns numer endast kvar i öst och väst. Utförda arbeten Vid arbetena har den äldre åskskyddsanläggningen ersatts med en ny mer omfattande åskskyddsanläggning. Arbetet har i huvudsak inneburit att samtliga delar i metall anslutits till det nya systemet, vilket innefattar tak, stuprör, klockor, maskineri, invändiga dragstänger samt elcentraler. Invändigt har samtliga delar anslutits till ett s.k. potentialutjämningssystem som fungerar som en gemensam jordfelsbrytare. Runt kyrkan har en sk. ringled grävts som leder ned alla eventuella blitnedslag i marken. Markarbeten Ringled Ringleden som grävts runt kyrkobyggnaden utgörs av ett smalt schakt och ligger ca cm under marknivå. Ringleden grävdes i huvudsak innanför den befintliga plattläggningen som finns runt kyrkobyggnaden. Undantaget den norra sidan där vätlighet gjorde att man var tvungen att gå utanför plattläggningen. I ringleden ligger en kopparlina som är ansluten till jordstag, i form av järnspett, som i sin tur är nedstuckna i marken. Jordstagen finns i tre sk. kopplingsbrunnar runt kyrkan. Kopplingsbrunnarna är placerade stra nord- och sydöst om koret samt sydöst om tornet. Kopplingsbrunnarna täcks av jord och ligger en bit under marknivå och döljs därmed. Till ringleden har samtliga metalldelar kopplats med hjälp av kopparlinor. I händelse av ett åsknedslag leds således bliten ned i jordtagen och vidare ned i marken. Även det nytillkomna potentialutjämningssystemet som skyddar kyrkan invändigt är anslutet till ringleden. Utvändiga installationer på kyrkobyggnaden Utvändigt har den nya anläggningen utökats vilket inneburit fler uppfångare på taket samt fler nedledare. Majoriteten av nedledarna är fästa på befintliga stuprör. Koppartak och stuprör På taket har fem stycken uppfångare placerats. De är placerade på takets högsta punkter: korsen på tornet respektive koret, på skorstenen åt öst (infästningen har placerats så att den är fullt synlig från öster) samt två uppfångare på vardera korsarm. 4
31 Från uppfångarna löper nedledare i form av kopparlinor på taket. Dessa är fästa i falsarna i taket med hjälp av klämmor utan att göra åverkan i själva plåten. Nedledarna från taket leds sedan vidare ned på fasaden, på 12 ställen leds de ned via stuprören och på enstaka ställen leds de även ned på fasaden. Från stuprören eller fasaden leds nedledarna i koppar vidare ned under mark där de ansluts till ringleden. Runt stuprören är nedledaren fäst med band av koppar som inte skadar stupröret. Närmast marken, vid övergången mellan jord och luft, skyddas nedledaren av ett kopparrör. Röret är fäst i panelen med infästningar i koppar eller galvat stål. Den sk. undersökningskopplingen i galvat stål som finns vid varje nedledare är även den fäst i panelen. Vid varje undersökningskoppling finns en liten identitetsbricka fästs på panelen. Brickan har fästs i panelen med små nubbar och gjordes utan att informera antikvarisk kontrollant. Ett bättre alternativ hade varit att fästa brickan i själva kopparlinan. På tornet har nedledarna från taket dragits ned längs den sydöstra och det nordvästra hörnet. Besökare närmar sig kyrkan från södra sidan vilket innebär att detta är den minst iögonfallande placeringen. På tornets sydöstra fasad har en ny åskskyddsledare från tornet kopplats ihop med en äldre åskskyddslina från långhusets södra takfall. De leds ned i marken till ringledaren via stupröret i hörnet mellan tornet och långhuset. Invändiga installationer i kyrkobyggnaden Invändigt i kyrkobyggnaden var endast elcentalen i vapenhuset ansluten till det befintliga åskskyddssystemet. I och med åtgärderna har samtliga elcentraler, metalliska föremål i kyrkorummet och tornet samt maskineri i tornet anslutits till det nya åskskyddssystemet genom ett sk. potentialutjämningssystem. Samtliga större metalliska föremål ansluts för att förhindra att gnistor bildas och därmed kan orsaka en brandspridning. Potentialutjämningssystem Invändigt har metalliska föremål, elcentraler och maskineri anslutits till ett potentialutjämningssystem. Systemet gör att de får samma potential, dvs. de får en gemensam jord. Potentialutjämningssystemet är i sin tur anslutet till ringleden. I kyrkobyggnaden har därför fyra potentialutjämningsskenor (PUS) tillkommit. Följande enheter är anslutna till potentialutjämningssystemet: - Tre elcentraler, placerade i kyrkans entré/vapenhus, sakristia och i tornet. - Kyrkklockor inklusive klockstativ i tornet - Lucköppningsanordningar i tornet - Urtavlor och urverk i tornet - Maskineri i tornet - Dragstag i kyrkorummet Elcentraler Från vapenhuset går sladdarna under golvet i en befintlig kabelkanal. Dragningen av sladden vidare till elcentralen i sakristian har skett under golvet i kyrkoummet. 5
32 Kyrkklockor/lucköppningsanordning I tornet har kyrkklockor samt klockstativ anslutits till systemet. I och med anslutningen har små hål borrats ovanpå balkarna. På samma våningsplan som kyrkklockorna har även öppningsmekanismen på luckor anslutits. Dragstag Invändigt har samtliga se dragstag över korsarmarna anslutits till det nya åskskyddssystemet. Anslutningarna har skett genom en skruv som har fästs på dragstagets ovansida. Anslutningen går inte rakt igenom staget vilket gör att den endast är synlig ovanifrån och således inte från kyrkorummet. Anslutningarna i rostfritt målas in i samma kulör som dragstagen, vilket skall utföras under 2010 när samfälligheten får kyrkoantikvarisk ersättning för invändiga målningsarbeten. Anslutningarna av dragstagen till koret är draget på den södra sidan av kyrkorummet. Dragstagen har anslutits enligt ritningen nedan, där krysset markerar var dragstaget anslutits: Från elcentralen i vapenhuset har en sladd dragits under trappan och därifrån upp till läktaren genom en befintlig kabelkanal. Tyvärr borrades ett nytt hål i läktarens tak/vägg istället för att utnyttja de befintliga kabelhålen, för att kunna dra fram sladden till själva dragstaget. Enligt elektrikerna kunde man ej använda de befintliga kabelhålen ur säkerhetssynpunkt. Ur antikvarisk synvinkel är detta ej en bra lösning. Därifrån är sladden dock dragen ovanpå listen tillsammans med befintliga sladdar och är ej synlig från själva kyrkorummet. Sladden är grå men fäst med vita klamrar i plast. Övrigt På vinden har man bytt ut den äldre armaturen mot modern lysrörsarmatur för att få en bättre inspektionsbelysning. 6
33 Antikvariska synpunkter Dragningen av sladdar i kyrkorummet har utförts på ett sådant sätt att installationen skulle vara så lite synlig som möjligt. Eldragningarna i tornutrymmet har dock icke haft denna ambition vilket är acceptabelt ur ett antikvariskt perspektiv med tanke på att de icke är publika utrymmen och att installationerna är ett nytt tillskott som syftar till att skydda kyrkan för framtiden. Kabeldragningarna är utförda med en grå sladd som fästs med klamrar i plast. Dessutom utfördes dragningen upp till läktaren på ett sätt som är tveksamt ur antikvarisk synvinkel eftersom ett nytt hål borrades för att dra upp de den nya kabeln. Detta var dock redan genomfört vid slutbesiktningen och fick därmed accepteras av antikvarisk kontrollant. 7
34 Bilder före åtgärder Kyrkans norra fasad med tornet, före åtgärder. Gamla sakristians östra fasad, före åtgärder. 8
35 Den äldre åskskyddsanläggningen, här fasaden mellan tornet och långhusets norra fasader. Dragstag i kyrkorummet, före åtgärd 9
36 Under arbetets gång En av tre kopplingsbrunnar som finns runt kyrkan. Här är kopparlinorna synliga som leder ned elektriciteten i marken. Efter åtgärder Spår efter den ringled som grävts runt kyrkan, här den norra sidan av kyrkan. 10
37 Vänster: Tornets norra fasad där en ny åskskyddsledning monterats direkt på fasaden. Nedan: Stuprör som anslutits, klämmor av koppar håller i kopparlinan. 11
38 Anslutning av skorsten på gamla sakristian med en nedledare. Kopparlinan leds ned i marken och skyddas av ett kopparrör. Kopparlina som löper längs taknocken, längst bort korset på kortet som är kompletterat med en uppfångare. 12
39 Anslutning av dragstagen i kyrkorummet har gjorts genom en infästning från ovansidan. Anslutning av kyrkklockorna till det nya åskskyddssystemet. Ytterligare anslutningar har dock tillkommit sedan bilden togs. 13
40 JÄRNBOÅS KYRKA Järnboås socken, Nora kommun, Västmanland Installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka Antikvarisk kontroll 2009 Linda Gustafsson Örebro läns museum Rapport 2009:11 Engelbrektsgatan 3 Bo 314, ÖREBRO Tel
41 2
42 Inledning Nora Kyrkliga samfällighet sökte tillstånd hos Länsstyrelsen för installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka. Tillstånd för arbetena lämnades enligt 4 kap 3 KML. Installationen har utförts under antikvarisk kontroll genom Örebro läns museum. Arbetena har följt de skriftliga och muntliga anvisningar som lämnats. Vid slutbesiktningen kunde konstateras att arbetet utförts på ett antikvariskt godkänt sätt. Nora Kyrkliga samfällighet har för arbetena erhållit kyrkoantikvarisk ersättning Administrativa uppgifter Åtgärd: Installation av ny åskskyddsanläggning Objekt: Järnboås kyrka Socken: Järnboås Kommun: Nora Fastighetsägare: Nora Kyrkliga samfällighet Ev. bidrag: Kyrkoantikvarisk ersättning Entreprenör: KC Elektriska AB Projektledning: Svensk klimatstyrning AB Utförandeperiod: Juni september 2009 Antikvarisk kontrollant: Charlott Torgén och Linda Gustafsson, Örebro läns museum Antikvarisk kontroll: Besiktningstillfällen och samt slutbesiktning Diarienummer ÖLM: Diarienummer Lst: Registrerade bilder: Olm_2009_44_1-60 Bild på framsida tagen av Linda Gustafsson efter att installationerna slutförts, acc.nr OLM_2009_44_27. 3
43 Kort byggnadshistorik Kyrkan i Järnboås uppfördes , och den byggdes till 1795 med korsarmar. I och med tillbyggnationen 1795 ändrade kyrkan karaktär från en typisk Bergslagskyrka som sannolikt hade spånklädda och rödmålade fasader och fick istället en helt ny karaktär med släta träfasader målade med vit oljefärg. De oljemålade fasaderna ger ett intryck av att kyrkan är putsad. Det valmade och brutna taket som tidigare var klätt med spån är idag klätt med kopparplåt. Invändigt präglas kyrkan av den senaste restaureringen då man ville återskapa en äldre interiör. I samband med denna togs bland annat takmålningarna från 1745 fram. Målningarna gjordes för den äldre kyrkobyggnaden och fanns tidigare även i hela långhusets tak. Tyvärr förstördes dessa målningar i och med tillbyggnaden av korsarmarna 1795 och målningarna finns numer endast kvar i öst och väst. Utförda arbeten Vid arbetena har den äldre åskskyddsanläggningen ersatts med en ny mer omfattande åskskyddsanläggning. Arbetet har i huvudsak inneburit att samtliga delar i metall anslutits till det nya systemet, vilket innefattar tak, stuprör, klockor, maskineri, invändiga dragstänger samt elcentraler. Invändigt har samtliga delar anslutits till ett s.k. potentialutjämningssystem som fungerar som en gemensam jordfelsbrytare. Runt kyrkan har en sk. ringled grävts som leder ned alla eventuella blitnedslag i marken. Markarbeten Ringled Ringleden som grävts runt kyrkobyggnaden utgörs av ett smalt schakt och ligger ca cm under marknivå. Ringleden grävdes i huvudsak innanför den befintliga plattläggningen som finns runt kyrkobyggnaden. Undantaget den norra sidan där vätlighet gjorde att man var tvungen att gå utanför plattläggningen. I ringleden ligger en kopparlina som är ansluten till jordstag, i form av järnspett, som i sin tur är nedstuckna i marken. Jordstagen finns i tre sk. kopplingsbrunnar runt kyrkan. Kopplingsbrunnarna är placerade stra nord- och sydöst om koret samt sydöst om tornet. Kopplingsbrunnarna täcks av jord och ligger en bit under marknivå och döljs därmed. Till ringleden har samtliga metalldelar kopplats med hjälp av kopparlinor. I händelse av ett åsknedslag leds således bliten ned i jordtagen och vidare ned i marken. Även det nytillkomna potentialutjämningssystemet som skyddar kyrkan invändigt är anslutet till ringleden. Utvändiga installationer på kyrkobyggnaden Utvändigt har den nya anläggningen utökats vilket inneburit fler uppfångare på taket samt fler nedledare. Majoriteten av nedledarna är fästa på befintliga stuprör. Koppartak och stuprör På taket har fem stycken uppfångare placerats. De är placerade på takets högsta punkter: korsen på tornet respektive koret, på skorstenen åt öst (infästningen har placerats så att den är fullt synlig från öster) samt två uppfångare på vardera korsarm. 4
44 Från uppfångarna löper nedledare i form av kopparlinor på taket. Dessa är fästa i falsarna i taket med hjälp av klämmor utan att göra åverkan i själva plåten. Nedledarna från taket leds sedan vidare ned på fasaden, på 12 ställen leds de ned via stuprören och på enstaka ställen leds de även ned på fasaden. Från stuprören eller fasaden leds nedledarna i koppar vidare ned under mark där de ansluts till ringleden. Runt stuprören är nedledaren fäst med band av koppar som inte skadar stupröret. Närmast marken, vid övergången mellan jord och luft, skyddas nedledaren av ett kopparrör. Röret är fäst i panelen med infästningar i koppar eller galvat stål. Den sk. undersökningskopplingen i galvat stål som finns vid varje nedledare är även den fäst i panelen. Vid varje undersökningskoppling finns en liten identitetsbricka fästs på panelen. Brickan har fästs i panelen med små nubbar och gjordes utan att informera antikvarisk kontrollant. Ett bättre alternativ hade varit att fästa brickan i själva kopparlinan. På tornet har nedledarna från taket dragits ned längs den sydöstra och det nordvästra hörnet. Besökare närmar sig kyrkan från södra sidan vilket innebär att detta är den minst iögonfallande placeringen. På tornets sydöstra fasad har en ny åskskyddsledare från tornet kopplats ihop med en äldre åskskyddslina från långhusets södra takfall. De leds ned i marken till ringledaren via stupröret i hörnet mellan tornet och långhuset. Invändiga installationer i kyrkobyggnaden Invändigt i kyrkobyggnaden var endast elcentalen i vapenhuset ansluten till det befintliga åskskyddssystemet. I och med åtgärderna har samtliga elcentraler, metalliska föremål i kyrkorummet och tornet samt maskineri i tornet anslutits till det nya åskskyddssystemet genom ett sk. potentialutjämningssystem. Samtliga större metalliska föremål ansluts för att förhindra att gnistor bildas och därmed kan orsaka en brandspridning. Potentialutjämningssystem Invändigt har metalliska föremål, elcentraler och maskineri anslutits till ett potentialutjämningssystem. Systemet gör att de får samma potential, dvs. de får en gemensam jord. Potentialutjämningssystemet är i sin tur anslutet till ringleden. I kyrkobyggnaden har därför fyra potentialutjämningsskenor (PUS) tillkommit. Följande enheter är anslutna till potentialutjämningssystemet: - Tre elcentraler, placerade i kyrkans entré/vapenhus, sakristia och i tornet. - Kyrkklockor inklusive klockstativ i tornet - Lucköppningsanordningar i tornet - Urtavlor och urverk i tornet - Maskineri i tornet - Dragstag i kyrkorummet Elcentraler Från vapenhuset går sladdarna under golvet i en befintlig kabelkanal. Dragningen av sladden vidare till elcentralen i sakristian har skett under golvet i kyrkoummet. 5
45 Kyrkklockor/lucköppningsanordning I tornet har kyrkklockor samt klockstativ anslutits till systemet. I och med anslutningen har små hål borrats ovanpå balkarna. På samma våningsplan som kyrkklockorna har även öppningsmekanismen på luckor anslutits. Dragstag Invändigt har samtliga se dragstag över korsarmarna anslutits till det nya åskskyddssystemet. Anslutningarna har skett genom en skruv som har fästs på dragstagets ovansida. Anslutningen går inte rakt igenom staget vilket gör att den endast är synlig ovanifrån och således inte från kyrkorummet. Anslutningarna i rostfritt målas in i samma kulör som dragstagen, vilket skall utföras under 2010 när samfälligheten får kyrkoantikvarisk ersättning för invändiga målningsarbeten. Anslutningarna av dragstagen till koret är draget på den södra sidan av kyrkorummet. Dragstagen har anslutits enligt ritningen nedan, där krysset markerar var dragstaget anslutits: Från elcentralen i vapenhuset har en sladd dragits under trappan och därifrån upp till läktaren genom en befintlig kabelkanal. Tyvärr borrades ett nytt hål i läktarens tak/vägg istället för att utnyttja de befintliga kabelhålen, för att kunna dra fram sladden till själva dragstaget. Enligt elektrikerna kunde man ej använda de befintliga kabelhålen ur säkerhetssynpunkt. Ur antikvarisk synvinkel är detta ej en bra lösning. Därifrån är sladden dock dragen ovanpå listen tillsammans med befintliga sladdar och är ej synlig från själva kyrkorummet. Sladden är grå men fäst med vita klamrar i plast. Övrigt På vinden har man bytt ut den äldre armaturen mot modern lysrörsarmatur för att få en bättre inspektionsbelysning. 6
46 Antikvariska synpunkter Dragningen av sladdar i kyrkorummet har utförts på ett sådant sätt att installationen skulle vara så lite synlig som möjligt. Eldragningarna i tornutrymmet har dock icke haft denna ambition vilket är acceptabelt ur ett antikvariskt perspektiv med tanke på att de icke är publika utrymmen och att installationerna är ett nytt tillskott som syftar till att skydda kyrkan för framtiden. Kabeldragningarna är utförda med en grå sladd som fästs med klamrar i plast. Dessutom utfördes dragningen upp till läktaren på ett sätt som är tveksamt ur antikvarisk synvinkel eftersom ett nytt hål borrades för att dra upp de den nya kabeln. Detta var dock redan genomfört vid slutbesiktningen och fick därmed accepteras av antikvarisk kontrollant. 7
47 Bilder före åtgärder Kyrkans norra fasad med tornet, före åtgärder. Gamla sakristians östra fasad, före åtgärder. 8
48 Den äldre åskskyddsanläggningen, här fasaden mellan tornet och långhusets norra fasader. Dragstag i kyrkorummet, före åtgärd 9
49 Under arbetets gång En av tre kopplingsbrunnar som finns runt kyrkan. Här är kopparlinorna synliga som leder ned elektriciteten i marken. Efter åtgärder Spår efter den ringled som grävts runt kyrkan, här den norra sidan av kyrkan. 10
50 Vänster: Tornets norra fasad där en ny åskskyddsledning monterats direkt på fasaden. Nedan: Stuprör som anslutits, klämmor av koppar håller i kopparlinan. 11
51 Anslutning av skorsten på gamla sakristian med en nedledare. Kopparlinan leds ned i marken och skyddas av ett kopparrör. Kopparlina som löper längs taknocken, längst bort korset på kortet som är kompletterat med en uppfångare. 12
52 Anslutning av dragstagen i kyrkorummet har gjorts genom en infästning från ovansidan. Anslutning av kyrkklockorna till det nya åskskyddssystemet. Ytterligare anslutningar har dock tillkommit sedan bilden togs. 13
53 JÄRNBOÅS KYRKA Järnboås socken, Nora kommun, Västmanland Installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka Antikvarisk kontroll 2009 Linda Gustafsson Örebro läns museum Rapport 2009:11 Engelbrektsgatan 3 Bo 314, ÖREBRO Tel
54 2
55 Inledning Nora Kyrkliga samfällighet sökte tillstånd hos Länsstyrelsen för installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka. Tillstånd för arbetena lämnades enligt 4 kap 3 KML. Installationen har utförts under antikvarisk kontroll genom Örebro läns museum. Arbetena har följt de skriftliga och muntliga anvisningar som lämnats. Vid slutbesiktningen kunde konstateras att arbetet utförts på ett antikvariskt godkänt sätt. Nora Kyrkliga samfällighet har för arbetena erhållit kyrkoantikvarisk ersättning Administrativa uppgifter Åtgärd: Installation av ny åskskyddsanläggning Objekt: Järnboås kyrka Socken: Järnboås Kommun: Nora Fastighetsägare: Nora Kyrkliga samfällighet Ev. bidrag: Kyrkoantikvarisk ersättning Entreprenör: KC Elektriska AB Projektledning: Svensk klimatstyrning AB Utförandeperiod: Juni september 2009 Antikvarisk kontrollant: Charlott Torgén och Linda Gustafsson, Örebro läns museum Antikvarisk kontroll: Besiktningstillfällen och samt slutbesiktning Diarienummer ÖLM: Diarienummer Lst: Registrerade bilder: Olm_2009_44_1-60 Bild på framsida tagen av Linda Gustafsson efter att installationerna slutförts, acc.nr OLM_2009_44_27. 3
56 Kort byggnadshistorik Kyrkan i Järnboås uppfördes , och den byggdes till 1795 med korsarmar. I och med tillbyggnationen 1795 ändrade kyrkan karaktär från en typisk Bergslagskyrka som sannolikt hade spånklädda och rödmålade fasader och fick istället en helt ny karaktär med släta träfasader målade med vit oljefärg. De oljemålade fasaderna ger ett intryck av att kyrkan är putsad. Det valmade och brutna taket som tidigare var klätt med spån är idag klätt med kopparplåt. Invändigt präglas kyrkan av den senaste restaureringen då man ville återskapa en äldre interiör. I samband med denna togs bland annat takmålningarna från 1745 fram. Målningarna gjordes för den äldre kyrkobyggnaden och fanns tidigare även i hela långhusets tak. Tyvärr förstördes dessa målningar i och med tillbyggnaden av korsarmarna 1795 och målningarna finns numer endast kvar i öst och väst. Utförda arbeten Vid arbetena har den äldre åskskyddsanläggningen ersatts med en ny mer omfattande åskskyddsanläggning. Arbetet har i huvudsak inneburit att samtliga delar i metall anslutits till det nya systemet, vilket innefattar tak, stuprör, klockor, maskineri, invändiga dragstänger samt elcentraler. Invändigt har samtliga delar anslutits till ett s.k. potentialutjämningssystem som fungerar som en gemensam jordfelsbrytare. Runt kyrkan har en sk. ringled grävts som leder ned alla eventuella blitnedslag i marken. Markarbeten Ringled Ringleden som grävts runt kyrkobyggnaden utgörs av ett smalt schakt och ligger ca cm under marknivå. Ringleden grävdes i huvudsak innanför den befintliga plattläggningen som finns runt kyrkobyggnaden. Undantaget den norra sidan där vätlighet gjorde att man var tvungen att gå utanför plattläggningen. I ringleden ligger en kopparlina som är ansluten till jordstag, i form av järnspett, som i sin tur är nedstuckna i marken. Jordstagen finns i tre sk. kopplingsbrunnar runt kyrkan. Kopplingsbrunnarna är placerade stra nord- och sydöst om koret samt sydöst om tornet. Kopplingsbrunnarna täcks av jord och ligger en bit under marknivå och döljs därmed. Till ringleden har samtliga metalldelar kopplats med hjälp av kopparlinor. I händelse av ett åsknedslag leds således bliten ned i jordtagen och vidare ned i marken. Även det nytillkomna potentialutjämningssystemet som skyddar kyrkan invändigt är anslutet till ringleden. Utvändiga installationer på kyrkobyggnaden Utvändigt har den nya anläggningen utökats vilket inneburit fler uppfångare på taket samt fler nedledare. Majoriteten av nedledarna är fästa på befintliga stuprör. Koppartak och stuprör På taket har fem stycken uppfångare placerats. De är placerade på takets högsta punkter: korsen på tornet respektive koret, på skorstenen åt öst (infästningen har placerats så att den är fullt synlig från öster) samt två uppfångare på vardera korsarm. 4
57 Från uppfångarna löper nedledare i form av kopparlinor på taket. Dessa är fästa i falsarna i taket med hjälp av klämmor utan att göra åverkan i själva plåten. Nedledarna från taket leds sedan vidare ned på fasaden, på 12 ställen leds de ned via stuprören och på enstaka ställen leds de även ned på fasaden. Från stuprören eller fasaden leds nedledarna i koppar vidare ned under mark där de ansluts till ringleden. Runt stuprören är nedledaren fäst med band av koppar som inte skadar stupröret. Närmast marken, vid övergången mellan jord och luft, skyddas nedledaren av ett kopparrör. Röret är fäst i panelen med infästningar i koppar eller galvat stål. Den sk. undersökningskopplingen i galvat stål som finns vid varje nedledare är även den fäst i panelen. Vid varje undersökningskoppling finns en liten identitetsbricka fästs på panelen. Brickan har fästs i panelen med små nubbar och gjordes utan att informera antikvarisk kontrollant. Ett bättre alternativ hade varit att fästa brickan i själva kopparlinan. På tornet har nedledarna från taket dragits ned längs den sydöstra och det nordvästra hörnet. Besökare närmar sig kyrkan från södra sidan vilket innebär att detta är den minst iögonfallande placeringen. På tornets sydöstra fasad har en ny åskskyddsledare från tornet kopplats ihop med en äldre åskskyddslina från långhusets södra takfall. De leds ned i marken till ringledaren via stupröret i hörnet mellan tornet och långhuset. Invändiga installationer i kyrkobyggnaden Invändigt i kyrkobyggnaden var endast elcentalen i vapenhuset ansluten till det befintliga åskskyddssystemet. I och med åtgärderna har samtliga elcentraler, metalliska föremål i kyrkorummet och tornet samt maskineri i tornet anslutits till det nya åskskyddssystemet genom ett sk. potentialutjämningssystem. Samtliga större metalliska föremål ansluts för att förhindra att gnistor bildas och därmed kan orsaka en brandspridning. Potentialutjämningssystem Invändigt har metalliska föremål, elcentraler och maskineri anslutits till ett potentialutjämningssystem. Systemet gör att de får samma potential, dvs. de får en gemensam jord. Potentialutjämningssystemet är i sin tur anslutet till ringleden. I kyrkobyggnaden har därför fyra potentialutjämningsskenor (PUS) tillkommit. Följande enheter är anslutna till potentialutjämningssystemet: - Tre elcentraler, placerade i kyrkans entré/vapenhus, sakristia och i tornet. - Kyrkklockor inklusive klockstativ i tornet - Lucköppningsanordningar i tornet - Urtavlor och urverk i tornet - Maskineri i tornet - Dragstag i kyrkorummet Elcentraler Från vapenhuset går sladdarna under golvet i en befintlig kabelkanal. Dragningen av sladden vidare till elcentralen i sakristian har skett under golvet i kyrkoummet. 5
58 Kyrkklockor/lucköppningsanordning I tornet har kyrkklockor samt klockstativ anslutits till systemet. I och med anslutningen har små hål borrats ovanpå balkarna. På samma våningsplan som kyrkklockorna har även öppningsmekanismen på luckor anslutits. Dragstag Invändigt har samtliga se dragstag över korsarmarna anslutits till det nya åskskyddssystemet. Anslutningarna har skett genom en skruv som har fästs på dragstagets ovansida. Anslutningen går inte rakt igenom staget vilket gör att den endast är synlig ovanifrån och således inte från kyrkorummet. Anslutningarna i rostfritt målas in i samma kulör som dragstagen, vilket skall utföras under 2010 när samfälligheten får kyrkoantikvarisk ersättning för invändiga målningsarbeten. Anslutningarna av dragstagen till koret är draget på den södra sidan av kyrkorummet. Dragstagen har anslutits enligt ritningen nedan, där krysset markerar var dragstaget anslutits: Från elcentralen i vapenhuset har en sladd dragits under trappan och därifrån upp till läktaren genom en befintlig kabelkanal. Tyvärr borrades ett nytt hål i läktarens tak/vägg istället för att utnyttja de befintliga kabelhålen, för att kunna dra fram sladden till själva dragstaget. Enligt elektrikerna kunde man ej använda de befintliga kabelhålen ur säkerhetssynpunkt. Ur antikvarisk synvinkel är detta ej en bra lösning. Därifrån är sladden dock dragen ovanpå listen tillsammans med befintliga sladdar och är ej synlig från själva kyrkorummet. Sladden är grå men fäst med vita klamrar i plast. Övrigt På vinden har man bytt ut den äldre armaturen mot modern lysrörsarmatur för att få en bättre inspektionsbelysning. 6
59 Antikvariska synpunkter Dragningen av sladdar i kyrkorummet har utförts på ett sådant sätt att installationen skulle vara så lite synlig som möjligt. Eldragningarna i tornutrymmet har dock icke haft denna ambition vilket är acceptabelt ur ett antikvariskt perspektiv med tanke på att de icke är publika utrymmen och att installationerna är ett nytt tillskott som syftar till att skydda kyrkan för framtiden. Kabeldragningarna är utförda med en grå sladd som fästs med klamrar i plast. Dessutom utfördes dragningen upp till läktaren på ett sätt som är tveksamt ur antikvarisk synvinkel eftersom ett nytt hål borrades för att dra upp de den nya kabeln. Detta var dock redan genomfört vid slutbesiktningen och fick därmed accepteras av antikvarisk kontrollant. 7
60 Bilder före åtgärder Kyrkans norra fasad med tornet, före åtgärder. Gamla sakristians östra fasad, före åtgärder. 8
61 Den äldre åskskyddsanläggningen, här fasaden mellan tornet och långhusets norra fasader. Dragstag i kyrkorummet, före åtgärd 9
62 Under arbetets gång En av tre kopplingsbrunnar som finns runt kyrkan. Här är kopparlinorna synliga som leder ned elektriciteten i marken. Efter åtgärder Spår efter den ringled som grävts runt kyrkan, här den norra sidan av kyrkan. 10
63 Vänster: Tornets norra fasad där en ny åskskyddsledning monterats direkt på fasaden. Nedan: Stuprör som anslutits, klämmor av koppar håller i kopparlinan. 11
64 Anslutning av skorsten på gamla sakristian med en nedledare. Kopparlinan leds ned i marken och skyddas av ett kopparrör. Kopparlina som löper längs taknocken, längst bort korset på kortet som är kompletterat med en uppfångare. 12
65 Anslutning av dragstagen i kyrkorummet har gjorts genom en infästning från ovansidan. Anslutning av kyrkklockorna till det nya åskskyddssystemet. Ytterligare anslutningar har dock tillkommit sedan bilden togs. 13
66 JÄRNBOÅS KYRKA Järnboås socken, Nora kommun, Västmanland Installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka Antikvarisk kontroll 2009 Linda Gustafsson Örebro läns museum Rapport 2009:11 Engelbrektsgatan 3 Bo 314, ÖREBRO Tel
67 2
68 Inledning Nora Kyrkliga samfällighet sökte tillstånd hos Länsstyrelsen för installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka. Tillstånd för arbetena lämnades enligt 4 kap 3 KML. Installationen har utförts under antikvarisk kontroll genom Örebro läns museum. Arbetena har följt de skriftliga och muntliga anvisningar som lämnats. Vid slutbesiktningen kunde konstateras att arbetet utförts på ett antikvariskt godkänt sätt. Nora Kyrkliga samfällighet har för arbetena erhållit kyrkoantikvarisk ersättning Administrativa uppgifter Åtgärd: Installation av ny åskskyddsanläggning Objekt: Järnboås kyrka Socken: Järnboås Kommun: Nora Fastighetsägare: Nora Kyrkliga samfällighet Ev. bidrag: Kyrkoantikvarisk ersättning Entreprenör: KC Elektriska AB Projektledning: Svensk klimatstyrning AB Utförandeperiod: Juni september 2009 Antikvarisk kontrollant: Charlott Torgén och Linda Gustafsson, Örebro läns museum Antikvarisk kontroll: Besiktningstillfällen och samt slutbesiktning Diarienummer ÖLM: Diarienummer Lst: Registrerade bilder: Olm_2009_44_1-60 Bild på framsida tagen av Linda Gustafsson efter att installationerna slutförts, acc.nr OLM_2009_44_27. 3
69 Kort byggnadshistorik Kyrkan i Järnboås uppfördes , och den byggdes till 1795 med korsarmar. I och med tillbyggnationen 1795 ändrade kyrkan karaktär från en typisk Bergslagskyrka som sannolikt hade spånklädda och rödmålade fasader och fick istället en helt ny karaktär med släta träfasader målade med vit oljefärg. De oljemålade fasaderna ger ett intryck av att kyrkan är putsad. Det valmade och brutna taket som tidigare var klätt med spån är idag klätt med kopparplåt. Invändigt präglas kyrkan av den senaste restaureringen då man ville återskapa en äldre interiör. I samband med denna togs bland annat takmålningarna från 1745 fram. Målningarna gjordes för den äldre kyrkobyggnaden och fanns tidigare även i hela långhusets tak. Tyvärr förstördes dessa målningar i och med tillbyggnaden av korsarmarna 1795 och målningarna finns numer endast kvar i öst och väst. Utförda arbeten Vid arbetena har den äldre åskskyddsanläggningen ersatts med en ny mer omfattande åskskyddsanläggning. Arbetet har i huvudsak inneburit att samtliga delar i metall anslutits till det nya systemet, vilket innefattar tak, stuprör, klockor, maskineri, invändiga dragstänger samt elcentraler. Invändigt har samtliga delar anslutits till ett s.k. potentialutjämningssystem som fungerar som en gemensam jordfelsbrytare. Runt kyrkan har en sk. ringled grävts som leder ned alla eventuella blitnedslag i marken. Markarbeten Ringled Ringleden som grävts runt kyrkobyggnaden utgörs av ett smalt schakt och ligger ca cm under marknivå. Ringleden grävdes i huvudsak innanför den befintliga plattläggningen som finns runt kyrkobyggnaden. Undantaget den norra sidan där vätlighet gjorde att man var tvungen att gå utanför plattläggningen. I ringleden ligger en kopparlina som är ansluten till jordstag, i form av järnspett, som i sin tur är nedstuckna i marken. Jordstagen finns i tre sk. kopplingsbrunnar runt kyrkan. Kopplingsbrunnarna är placerade stra nord- och sydöst om koret samt sydöst om tornet. Kopplingsbrunnarna täcks av jord och ligger en bit under marknivå och döljs därmed. Till ringleden har samtliga metalldelar kopplats med hjälp av kopparlinor. I händelse av ett åsknedslag leds således bliten ned i jordtagen och vidare ned i marken. Även det nytillkomna potentialutjämningssystemet som skyddar kyrkan invändigt är anslutet till ringleden. Utvändiga installationer på kyrkobyggnaden Utvändigt har den nya anläggningen utökats vilket inneburit fler uppfångare på taket samt fler nedledare. Majoriteten av nedledarna är fästa på befintliga stuprör. Koppartak och stuprör På taket har fem stycken uppfångare placerats. De är placerade på takets högsta punkter: korsen på tornet respektive koret, på skorstenen åt öst (infästningen har placerats så att den är fullt synlig från öster) samt två uppfångare på vardera korsarm. 4
70 Från uppfångarna löper nedledare i form av kopparlinor på taket. Dessa är fästa i falsarna i taket med hjälp av klämmor utan att göra åverkan i själva plåten. Nedledarna från taket leds sedan vidare ned på fasaden, på 12 ställen leds de ned via stuprören och på enstaka ställen leds de även ned på fasaden. Från stuprören eller fasaden leds nedledarna i koppar vidare ned under mark där de ansluts till ringleden. Runt stuprören är nedledaren fäst med band av koppar som inte skadar stupröret. Närmast marken, vid övergången mellan jord och luft, skyddas nedledaren av ett kopparrör. Röret är fäst i panelen med infästningar i koppar eller galvat stål. Den sk. undersökningskopplingen i galvat stål som finns vid varje nedledare är även den fäst i panelen. Vid varje undersökningskoppling finns en liten identitetsbricka fästs på panelen. Brickan har fästs i panelen med små nubbar och gjordes utan att informera antikvarisk kontrollant. Ett bättre alternativ hade varit att fästa brickan i själva kopparlinan. På tornet har nedledarna från taket dragits ned längs den sydöstra och det nordvästra hörnet. Besökare närmar sig kyrkan från södra sidan vilket innebär att detta är den minst iögonfallande placeringen. På tornets sydöstra fasad har en ny åskskyddsledare från tornet kopplats ihop med en äldre åskskyddslina från långhusets södra takfall. De leds ned i marken till ringledaren via stupröret i hörnet mellan tornet och långhuset. Invändiga installationer i kyrkobyggnaden Invändigt i kyrkobyggnaden var endast elcentalen i vapenhuset ansluten till det befintliga åskskyddssystemet. I och med åtgärderna har samtliga elcentraler, metalliska föremål i kyrkorummet och tornet samt maskineri i tornet anslutits till det nya åskskyddssystemet genom ett sk. potentialutjämningssystem. Samtliga större metalliska föremål ansluts för att förhindra att gnistor bildas och därmed kan orsaka en brandspridning. Potentialutjämningssystem Invändigt har metalliska föremål, elcentraler och maskineri anslutits till ett potentialutjämningssystem. Systemet gör att de får samma potential, dvs. de får en gemensam jord. Potentialutjämningssystemet är i sin tur anslutet till ringleden. I kyrkobyggnaden har därför fyra potentialutjämningsskenor (PUS) tillkommit. Följande enheter är anslutna till potentialutjämningssystemet: - Tre elcentraler, placerade i kyrkans entré/vapenhus, sakristia och i tornet. - Kyrkklockor inklusive klockstativ i tornet - Lucköppningsanordningar i tornet - Urtavlor och urverk i tornet - Maskineri i tornet - Dragstag i kyrkorummet Elcentraler Från vapenhuset går sladdarna under golvet i en befintlig kabelkanal. Dragningen av sladden vidare till elcentralen i sakristian har skett under golvet i kyrkoummet. 5
71 Kyrkklockor/lucköppningsanordning I tornet har kyrkklockor samt klockstativ anslutits till systemet. I och med anslutningen har små hål borrats ovanpå balkarna. På samma våningsplan som kyrkklockorna har även öppningsmekanismen på luckor anslutits. Dragstag Invändigt har samtliga se dragstag över korsarmarna anslutits till det nya åskskyddssystemet. Anslutningarna har skett genom en skruv som har fästs på dragstagets ovansida. Anslutningen går inte rakt igenom staget vilket gör att den endast är synlig ovanifrån och således inte från kyrkorummet. Anslutningarna i rostfritt målas in i samma kulör som dragstagen, vilket skall utföras under 2010 när samfälligheten får kyrkoantikvarisk ersättning för invändiga målningsarbeten. Anslutningarna av dragstagen till koret är draget på den södra sidan av kyrkorummet. Dragstagen har anslutits enligt ritningen nedan, där krysset markerar var dragstaget anslutits: Från elcentralen i vapenhuset har en sladd dragits under trappan och därifrån upp till läktaren genom en befintlig kabelkanal. Tyvärr borrades ett nytt hål i läktarens tak/vägg istället för att utnyttja de befintliga kabelhålen, för att kunna dra fram sladden till själva dragstaget. Enligt elektrikerna kunde man ej använda de befintliga kabelhålen ur säkerhetssynpunkt. Ur antikvarisk synvinkel är detta ej en bra lösning. Därifrån är sladden dock dragen ovanpå listen tillsammans med befintliga sladdar och är ej synlig från själva kyrkorummet. Sladden är grå men fäst med vita klamrar i plast. Övrigt På vinden har man bytt ut den äldre armaturen mot modern lysrörsarmatur för att få en bättre inspektionsbelysning. 6
72 Antikvariska synpunkter Dragningen av sladdar i kyrkorummet har utförts på ett sådant sätt att installationen skulle vara så lite synlig som möjligt. Eldragningarna i tornutrymmet har dock icke haft denna ambition vilket är acceptabelt ur ett antikvariskt perspektiv med tanke på att de icke är publika utrymmen och att installationerna är ett nytt tillskott som syftar till att skydda kyrkan för framtiden. Kabeldragningarna är utförda med en grå sladd som fästs med klamrar i plast. Dessutom utfördes dragningen upp till läktaren på ett sätt som är tveksamt ur antikvarisk synvinkel eftersom ett nytt hål borrades för att dra upp de den nya kabeln. Detta var dock redan genomfört vid slutbesiktningen och fick därmed accepteras av antikvarisk kontrollant. 7
73 Bilder före åtgärder Kyrkans norra fasad med tornet, före åtgärder. Gamla sakristians östra fasad, före åtgärder. 8
74 Den äldre åskskyddsanläggningen, här fasaden mellan tornet och långhusets norra fasader. Dragstag i kyrkorummet, före åtgärd 9
75 Under arbetets gång En av tre kopplingsbrunnar som finns runt kyrkan. Här är kopparlinorna synliga som leder ned elektriciteten i marken. Efter åtgärder Spår efter den ringled som grävts runt kyrkan, här den norra sidan av kyrkan. 10
76 Vänster: Tornets norra fasad där en ny åskskyddsledning monterats direkt på fasaden. Nedan: Stuprör som anslutits, klämmor av koppar håller i kopparlinan. 11
77 Anslutning av skorsten på gamla sakristian med en nedledare. Kopparlinan leds ned i marken och skyddas av ett kopparrör. Kopparlina som löper längs taknocken, längst bort korset på kortet som är kompletterat med en uppfångare. 12
78 Anslutning av dragstagen i kyrkorummet har gjorts genom en infästning från ovansidan. Anslutning av kyrkklockorna till det nya åskskyddssystemet. Ytterligare anslutningar har dock tillkommit sedan bilden togs. 13
79 JÄRNBOÅS KYRKA Järnboås socken, Nora kommun, Västmanland Installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka Antikvarisk kontroll 2009 Linda Gustafsson Örebro läns museum Rapport 2009:11 Engelbrektsgatan 3 Bo 314, ÖREBRO Tel
80 2
81 Inledning Nora Kyrkliga samfällighet sökte tillstånd hos Länsstyrelsen för installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka. Tillstånd för arbetena lämnades enligt 4 kap 3 KML. Installationen har utförts under antikvarisk kontroll genom Örebro läns museum. Arbetena har följt de skriftliga och muntliga anvisningar som lämnats. Vid slutbesiktningen kunde konstateras att arbetet utförts på ett antikvariskt godkänt sätt. Nora Kyrkliga samfällighet har för arbetena erhållit kyrkoantikvarisk ersättning Administrativa uppgifter Åtgärd: Installation av ny åskskyddsanläggning Objekt: Järnboås kyrka Socken: Järnboås Kommun: Nora Fastighetsägare: Nora Kyrkliga samfällighet Ev. bidrag: Kyrkoantikvarisk ersättning Entreprenör: KC Elektriska AB Projektledning: Svensk klimatstyrning AB Utförandeperiod: Juni september 2009 Antikvarisk kontrollant: Charlott Torgén och Linda Gustafsson, Örebro läns museum Antikvarisk kontroll: Besiktningstillfällen och samt slutbesiktning Diarienummer ÖLM: Diarienummer Lst: Registrerade bilder: Olm_2009_44_1-60 Bild på framsida tagen av Linda Gustafsson efter att installationerna slutförts, acc.nr OLM_2009_44_27. 3
82 Kort byggnadshistorik Kyrkan i Järnboås uppfördes , och den byggdes till 1795 med korsarmar. I och med tillbyggnationen 1795 ändrade kyrkan karaktär från en typisk Bergslagskyrka som sannolikt hade spånklädda och rödmålade fasader och fick istället en helt ny karaktär med släta träfasader målade med vit oljefärg. De oljemålade fasaderna ger ett intryck av att kyrkan är putsad. Det valmade och brutna taket som tidigare var klätt med spån är idag klätt med kopparplåt. Invändigt präglas kyrkan av den senaste restaureringen då man ville återskapa en äldre interiör. I samband med denna togs bland annat takmålningarna från 1745 fram. Målningarna gjordes för den äldre kyrkobyggnaden och fanns tidigare även i hela långhusets tak. Tyvärr förstördes dessa målningar i och med tillbyggnaden av korsarmarna 1795 och målningarna finns numer endast kvar i öst och väst. Utförda arbeten Vid arbetena har den äldre åskskyddsanläggningen ersatts med en ny mer omfattande åskskyddsanläggning. Arbetet har i huvudsak inneburit att samtliga delar i metall anslutits till det nya systemet, vilket innefattar tak, stuprör, klockor, maskineri, invändiga dragstänger samt elcentraler. Invändigt har samtliga delar anslutits till ett s.k. potentialutjämningssystem som fungerar som en gemensam jordfelsbrytare. Runt kyrkan har en sk. ringled grävts som leder ned alla eventuella blitnedslag i marken. Markarbeten Ringled Ringleden som grävts runt kyrkobyggnaden utgörs av ett smalt schakt och ligger ca cm under marknivå. Ringleden grävdes i huvudsak innanför den befintliga plattläggningen som finns runt kyrkobyggnaden. Undantaget den norra sidan där vätlighet gjorde att man var tvungen att gå utanför plattläggningen. I ringleden ligger en kopparlina som är ansluten till jordstag, i form av järnspett, som i sin tur är nedstuckna i marken. Jordstagen finns i tre sk. kopplingsbrunnar runt kyrkan. Kopplingsbrunnarna är placerade stra nord- och sydöst om koret samt sydöst om tornet. Kopplingsbrunnarna täcks av jord och ligger en bit under marknivå och döljs därmed. Till ringleden har samtliga metalldelar kopplats med hjälp av kopparlinor. I händelse av ett åsknedslag leds således bliten ned i jordtagen och vidare ned i marken. Även det nytillkomna potentialutjämningssystemet som skyddar kyrkan invändigt är anslutet till ringleden. Utvändiga installationer på kyrkobyggnaden Utvändigt har den nya anläggningen utökats vilket inneburit fler uppfångare på taket samt fler nedledare. Majoriteten av nedledarna är fästa på befintliga stuprör. Koppartak och stuprör På taket har fem stycken uppfångare placerats. De är placerade på takets högsta punkter: korsen på tornet respektive koret, på skorstenen åt öst (infästningen har placerats så att den är fullt synlig från öster) samt två uppfångare på vardera korsarm. 4
83 Från uppfångarna löper nedledare i form av kopparlinor på taket. Dessa är fästa i falsarna i taket med hjälp av klämmor utan att göra åverkan i själva plåten. Nedledarna från taket leds sedan vidare ned på fasaden, på 12 ställen leds de ned via stuprören och på enstaka ställen leds de även ned på fasaden. Från stuprören eller fasaden leds nedledarna i koppar vidare ned under mark där de ansluts till ringleden. Runt stuprören är nedledaren fäst med band av koppar som inte skadar stupröret. Närmast marken, vid övergången mellan jord och luft, skyddas nedledaren av ett kopparrör. Röret är fäst i panelen med infästningar i koppar eller galvat stål. Den sk. undersökningskopplingen i galvat stål som finns vid varje nedledare är även den fäst i panelen. Vid varje undersökningskoppling finns en liten identitetsbricka fästs på panelen. Brickan har fästs i panelen med små nubbar och gjordes utan att informera antikvarisk kontrollant. Ett bättre alternativ hade varit att fästa brickan i själva kopparlinan. På tornet har nedledarna från taket dragits ned längs den sydöstra och det nordvästra hörnet. Besökare närmar sig kyrkan från södra sidan vilket innebär att detta är den minst iögonfallande placeringen. På tornets sydöstra fasad har en ny åskskyddsledare från tornet kopplats ihop med en äldre åskskyddslina från långhusets södra takfall. De leds ned i marken till ringledaren via stupröret i hörnet mellan tornet och långhuset. Invändiga installationer i kyrkobyggnaden Invändigt i kyrkobyggnaden var endast elcentalen i vapenhuset ansluten till det befintliga åskskyddssystemet. I och med åtgärderna har samtliga elcentraler, metalliska föremål i kyrkorummet och tornet samt maskineri i tornet anslutits till det nya åskskyddssystemet genom ett sk. potentialutjämningssystem. Samtliga större metalliska föremål ansluts för att förhindra att gnistor bildas och därmed kan orsaka en brandspridning. Potentialutjämningssystem Invändigt har metalliska föremål, elcentraler och maskineri anslutits till ett potentialutjämningssystem. Systemet gör att de får samma potential, dvs. de får en gemensam jord. Potentialutjämningssystemet är i sin tur anslutet till ringleden. I kyrkobyggnaden har därför fyra potentialutjämningsskenor (PUS) tillkommit. Följande enheter är anslutna till potentialutjämningssystemet: - Tre elcentraler, placerade i kyrkans entré/vapenhus, sakristia och i tornet. - Kyrkklockor inklusive klockstativ i tornet - Lucköppningsanordningar i tornet - Urtavlor och urverk i tornet - Maskineri i tornet - Dragstag i kyrkorummet Elcentraler Från vapenhuset går sladdarna under golvet i en befintlig kabelkanal. Dragningen av sladden vidare till elcentralen i sakristian har skett under golvet i kyrkoummet. 5
84 Kyrkklockor/lucköppningsanordning I tornet har kyrkklockor samt klockstativ anslutits till systemet. I och med anslutningen har små hål borrats ovanpå balkarna. På samma våningsplan som kyrkklockorna har även öppningsmekanismen på luckor anslutits. Dragstag Invändigt har samtliga se dragstag över korsarmarna anslutits till det nya åskskyddssystemet. Anslutningarna har skett genom en skruv som har fästs på dragstagets ovansida. Anslutningen går inte rakt igenom staget vilket gör att den endast är synlig ovanifrån och således inte från kyrkorummet. Anslutningarna i rostfritt målas in i samma kulör som dragstagen, vilket skall utföras under 2010 när samfälligheten får kyrkoantikvarisk ersättning för invändiga målningsarbeten. Anslutningarna av dragstagen till koret är draget på den södra sidan av kyrkorummet. Dragstagen har anslutits enligt ritningen nedan, där krysset markerar var dragstaget anslutits: Från elcentralen i vapenhuset har en sladd dragits under trappan och därifrån upp till läktaren genom en befintlig kabelkanal. Tyvärr borrades ett nytt hål i läktarens tak/vägg istället för att utnyttja de befintliga kabelhålen, för att kunna dra fram sladden till själva dragstaget. Enligt elektrikerna kunde man ej använda de befintliga kabelhålen ur säkerhetssynpunkt. Ur antikvarisk synvinkel är detta ej en bra lösning. Därifrån är sladden dock dragen ovanpå listen tillsammans med befintliga sladdar och är ej synlig från själva kyrkorummet. Sladden är grå men fäst med vita klamrar i plast. Övrigt På vinden har man bytt ut den äldre armaturen mot modern lysrörsarmatur för att få en bättre inspektionsbelysning. 6
85 Antikvariska synpunkter Dragningen av sladdar i kyrkorummet har utförts på ett sådant sätt att installationen skulle vara så lite synlig som möjligt. Eldragningarna i tornutrymmet har dock icke haft denna ambition vilket är acceptabelt ur ett antikvariskt perspektiv med tanke på att de icke är publika utrymmen och att installationerna är ett nytt tillskott som syftar till att skydda kyrkan för framtiden. Kabeldragningarna är utförda med en grå sladd som fästs med klamrar i plast. Dessutom utfördes dragningen upp till läktaren på ett sätt som är tveksamt ur antikvarisk synvinkel eftersom ett nytt hål borrades för att dra upp de den nya kabeln. Detta var dock redan genomfört vid slutbesiktningen och fick därmed accepteras av antikvarisk kontrollant. 7
86 Bilder före åtgärder Kyrkans norra fasad med tornet, före åtgärder. Gamla sakristians östra fasad, före åtgärder. 8
87 Den äldre åskskyddsanläggningen, här fasaden mellan tornet och långhusets norra fasader. Dragstag i kyrkorummet, före åtgärd 9
88 Under arbetets gång En av tre kopplingsbrunnar som finns runt kyrkan. Här är kopparlinorna synliga som leder ned elektriciteten i marken. Efter åtgärder Spår efter den ringled som grävts runt kyrkan, här den norra sidan av kyrkan. 10
89 Vänster: Tornets norra fasad där en ny åskskyddsledning monterats direkt på fasaden. Nedan: Stuprör som anslutits, klämmor av koppar håller i kopparlinan. 11
90 Anslutning av skorsten på gamla sakristian med en nedledare. Kopparlinan leds ned i marken och skyddas av ett kopparrör. Kopparlina som löper längs taknocken, längst bort korset på kortet som är kompletterat med en uppfångare. 12
91 Anslutning av dragstagen i kyrkorummet har gjorts genom en infästning från ovansidan. Anslutning av kyrkklockorna till det nya åskskyddssystemet. Ytterligare anslutningar har dock tillkommit sedan bilden togs. 13
92 JÄRNBOÅS KYRKA Järnboås socken, Nora kommun, Västmanland Installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka Antikvarisk kontroll 2009 Linda Gustafsson Örebro läns museum Rapport 2009:11 Engelbrektsgatan 3 Bo 314, ÖREBRO Tel
93 2
94 Inledning Nora Kyrkliga samfällighet sökte tillstånd hos Länsstyrelsen för installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka. Tillstånd för arbetena lämnades enligt 4 kap 3 KML. Installationen har utförts under antikvarisk kontroll genom Örebro läns museum. Arbetena har följt de skriftliga och muntliga anvisningar som lämnats. Vid slutbesiktningen kunde konstateras att arbetet utförts på ett antikvariskt godkänt sätt. Nora Kyrkliga samfällighet har för arbetena erhållit kyrkoantikvarisk ersättning Administrativa uppgifter Åtgärd: Installation av ny åskskyddsanläggning Objekt: Järnboås kyrka Socken: Järnboås Kommun: Nora Fastighetsägare: Nora Kyrkliga samfällighet Ev. bidrag: Kyrkoantikvarisk ersättning Entreprenör: KC Elektriska AB Projektledning: Svensk klimatstyrning AB Utförandeperiod: Juni september 2009 Antikvarisk kontrollant: Charlott Torgén och Linda Gustafsson, Örebro läns museum Antikvarisk kontroll: Besiktningstillfällen och samt slutbesiktning Diarienummer ÖLM: Diarienummer Lst: Registrerade bilder: Olm_2009_44_1-60 Bild på framsida tagen av Linda Gustafsson efter att installationerna slutförts, acc.nr OLM_2009_44_27. 3
95 Kort byggnadshistorik Kyrkan i Järnboås uppfördes , och den byggdes till 1795 med korsarmar. I och med tillbyggnationen 1795 ändrade kyrkan karaktär från en typisk Bergslagskyrka som sannolikt hade spånklädda och rödmålade fasader och fick istället en helt ny karaktär med släta träfasader målade med vit oljefärg. De oljemålade fasaderna ger ett intryck av att kyrkan är putsad. Det valmade och brutna taket som tidigare var klätt med spån är idag klätt med kopparplåt. Invändigt präglas kyrkan av den senaste restaureringen då man ville återskapa en äldre interiör. I samband med denna togs bland annat takmålningarna från 1745 fram. Målningarna gjordes för den äldre kyrkobyggnaden och fanns tidigare även i hela långhusets tak. Tyvärr förstördes dessa målningar i och med tillbyggnaden av korsarmarna 1795 och målningarna finns numer endast kvar i öst och väst. Utförda arbeten Vid arbetena har den äldre åskskyddsanläggningen ersatts med en ny mer omfattande åskskyddsanläggning. Arbetet har i huvudsak inneburit att samtliga delar i metall anslutits till det nya systemet, vilket innefattar tak, stuprör, klockor, maskineri, invändiga dragstänger samt elcentraler. Invändigt har samtliga delar anslutits till ett s.k. potentialutjämningssystem som fungerar som en gemensam jordfelsbrytare. Runt kyrkan har en sk. ringled grävts som leder ned alla eventuella blitnedslag i marken. Markarbeten Ringled Ringleden som grävts runt kyrkobyggnaden utgörs av ett smalt schakt och ligger ca cm under marknivå. Ringleden grävdes i huvudsak innanför den befintliga plattläggningen som finns runt kyrkobyggnaden. Undantaget den norra sidan där vätlighet gjorde att man var tvungen att gå utanför plattläggningen. I ringleden ligger en kopparlina som är ansluten till jordstag, i form av järnspett, som i sin tur är nedstuckna i marken. Jordstagen finns i tre sk. kopplingsbrunnar runt kyrkan. Kopplingsbrunnarna är placerade stra nord- och sydöst om koret samt sydöst om tornet. Kopplingsbrunnarna täcks av jord och ligger en bit under marknivå och döljs därmed. Till ringleden har samtliga metalldelar kopplats med hjälp av kopparlinor. I händelse av ett åsknedslag leds således bliten ned i jordtagen och vidare ned i marken. Även det nytillkomna potentialutjämningssystemet som skyddar kyrkan invändigt är anslutet till ringleden. Utvändiga installationer på kyrkobyggnaden Utvändigt har den nya anläggningen utökats vilket inneburit fler uppfångare på taket samt fler nedledare. Majoriteten av nedledarna är fästa på befintliga stuprör. Koppartak och stuprör På taket har fem stycken uppfångare placerats. De är placerade på takets högsta punkter: korsen på tornet respektive koret, på skorstenen åt öst (infästningen har placerats så att den är fullt synlig från öster) samt två uppfångare på vardera korsarm. 4
96 Från uppfångarna löper nedledare i form av kopparlinor på taket. Dessa är fästa i falsarna i taket med hjälp av klämmor utan att göra åverkan i själva plåten. Nedledarna från taket leds sedan vidare ned på fasaden, på 12 ställen leds de ned via stuprören och på enstaka ställen leds de även ned på fasaden. Från stuprören eller fasaden leds nedledarna i koppar vidare ned under mark där de ansluts till ringleden. Runt stuprören är nedledaren fäst med band av koppar som inte skadar stupröret. Närmast marken, vid övergången mellan jord och luft, skyddas nedledaren av ett kopparrör. Röret är fäst i panelen med infästningar i koppar eller galvat stål. Den sk. undersökningskopplingen i galvat stål som finns vid varje nedledare är även den fäst i panelen. Vid varje undersökningskoppling finns en liten identitetsbricka fästs på panelen. Brickan har fästs i panelen med små nubbar och gjordes utan att informera antikvarisk kontrollant. Ett bättre alternativ hade varit att fästa brickan i själva kopparlinan. På tornet har nedledarna från taket dragits ned längs den sydöstra och det nordvästra hörnet. Besökare närmar sig kyrkan från södra sidan vilket innebär att detta är den minst iögonfallande placeringen. På tornets sydöstra fasad har en ny åskskyddsledare från tornet kopplats ihop med en äldre åskskyddslina från långhusets södra takfall. De leds ned i marken till ringledaren via stupröret i hörnet mellan tornet och långhuset. Invändiga installationer i kyrkobyggnaden Invändigt i kyrkobyggnaden var endast elcentalen i vapenhuset ansluten till det befintliga åskskyddssystemet. I och med åtgärderna har samtliga elcentraler, metalliska föremål i kyrkorummet och tornet samt maskineri i tornet anslutits till det nya åskskyddssystemet genom ett sk. potentialutjämningssystem. Samtliga större metalliska föremål ansluts för att förhindra att gnistor bildas och därmed kan orsaka en brandspridning. Potentialutjämningssystem Invändigt har metalliska föremål, elcentraler och maskineri anslutits till ett potentialutjämningssystem. Systemet gör att de får samma potential, dvs. de får en gemensam jord. Potentialutjämningssystemet är i sin tur anslutet till ringleden. I kyrkobyggnaden har därför fyra potentialutjämningsskenor (PUS) tillkommit. Följande enheter är anslutna till potentialutjämningssystemet: - Tre elcentraler, placerade i kyrkans entré/vapenhus, sakristia och i tornet. - Kyrkklockor inklusive klockstativ i tornet - Lucköppningsanordningar i tornet - Urtavlor och urverk i tornet - Maskineri i tornet - Dragstag i kyrkorummet Elcentraler Från vapenhuset går sladdarna under golvet i en befintlig kabelkanal. Dragningen av sladden vidare till elcentralen i sakristian har skett under golvet i kyrkoummet. 5
97 Kyrkklockor/lucköppningsanordning I tornet har kyrkklockor samt klockstativ anslutits till systemet. I och med anslutningen har små hål borrats ovanpå balkarna. På samma våningsplan som kyrkklockorna har även öppningsmekanismen på luckor anslutits. Dragstag Invändigt har samtliga se dragstag över korsarmarna anslutits till det nya åskskyddssystemet. Anslutningarna har skett genom en skruv som har fästs på dragstagets ovansida. Anslutningen går inte rakt igenom staget vilket gör att den endast är synlig ovanifrån och således inte från kyrkorummet. Anslutningarna i rostfritt målas in i samma kulör som dragstagen, vilket skall utföras under 2010 när samfälligheten får kyrkoantikvarisk ersättning för invändiga målningsarbeten. Anslutningarna av dragstagen till koret är draget på den södra sidan av kyrkorummet. Dragstagen har anslutits enligt ritningen nedan, där krysset markerar var dragstaget anslutits: Från elcentralen i vapenhuset har en sladd dragits under trappan och därifrån upp till läktaren genom en befintlig kabelkanal. Tyvärr borrades ett nytt hål i läktarens tak/vägg istället för att utnyttja de befintliga kabelhålen, för att kunna dra fram sladden till själva dragstaget. Enligt elektrikerna kunde man ej använda de befintliga kabelhålen ur säkerhetssynpunkt. Ur antikvarisk synvinkel är detta ej en bra lösning. Därifrån är sladden dock dragen ovanpå listen tillsammans med befintliga sladdar och är ej synlig från själva kyrkorummet. Sladden är grå men fäst med vita klamrar i plast. Övrigt På vinden har man bytt ut den äldre armaturen mot modern lysrörsarmatur för att få en bättre inspektionsbelysning. 6
98 Antikvariska synpunkter Dragningen av sladdar i kyrkorummet har utförts på ett sådant sätt att installationen skulle vara så lite synlig som möjligt. Eldragningarna i tornutrymmet har dock icke haft denna ambition vilket är acceptabelt ur ett antikvariskt perspektiv med tanke på att de icke är publika utrymmen och att installationerna är ett nytt tillskott som syftar till att skydda kyrkan för framtiden. Kabeldragningarna är utförda med en grå sladd som fästs med klamrar i plast. Dessutom utfördes dragningen upp till läktaren på ett sätt som är tveksamt ur antikvarisk synvinkel eftersom ett nytt hål borrades för att dra upp de den nya kabeln. Detta var dock redan genomfört vid slutbesiktningen och fick därmed accepteras av antikvarisk kontrollant. 7
99 Bilder före åtgärder Kyrkans norra fasad med tornet, före åtgärder. Gamla sakristians östra fasad, före åtgärder. 8
100 Den äldre åskskyddsanläggningen, här fasaden mellan tornet och långhusets norra fasader. Dragstag i kyrkorummet, före åtgärd 9
101 Under arbetets gång En av tre kopplingsbrunnar som finns runt kyrkan. Här är kopparlinorna synliga som leder ned elektriciteten i marken. Efter åtgärder Spår efter den ringled som grävts runt kyrkan, här den norra sidan av kyrkan. 10
102 Vänster: Tornets norra fasad där en ny åskskyddsledning monterats direkt på fasaden. Nedan: Stuprör som anslutits, klämmor av koppar håller i kopparlinan. 11
103 Anslutning av skorsten på gamla sakristian med en nedledare. Kopparlinan leds ned i marken och skyddas av ett kopparrör. Kopparlina som löper längs taknocken, längst bort korset på kortet som är kompletterat med en uppfångare. 12
104 Anslutning av dragstagen i kyrkorummet har gjorts genom en infästning från ovansidan. Anslutning av kyrkklockorna till det nya åskskyddssystemet. Ytterligare anslutningar har dock tillkommit sedan bilden togs. 13
Lillkyrka kyrka. Anneli Borg Rapport 2014:11. Engelbrektsgatan ÖREBRO Tel
Lillkyrka kyrka Installation av ny styr- och övervakningsanläggning för klimatförbättrande åtgärder i Lillkyrka kyrka, Lillkyrka socken, Örebro kommun, Närke, 2013. Anneli Borg Rapport 2014:11 Engelbrektsgatan
Läs merLindesbergs kyrka. Installation av central klimatstyrning Lindesbergs sn, Lindesbergs kn, Västmanland. Anneli Borg Rapport 2013:08
Lindesbergs kyrka Lindesbergs sn, Lindesbergs kn, Västmanland Installation av central klimatstyrning 2013 Anneli Borg Rapport 2013:08 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 Inledning
Läs merInstallation av värmepump i Edsbergs kyrka, Tångeråsa kyrka, Hackvads kyrka samt Kräcklinge kyrka Edsbergs församling, Lekebergs kommun, Närke
Installation av värmepump i Edsbergs kyrka, Tångeråsa kyrka, Hackvads kyrka samt Kräcklinge kyrka Edsbergs församling, Lekebergs kommun, Närke Anneli Borg Rapport 2011:14 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701
Läs merInstallation av brandlarm i Lindesbergs kyrka
Installation av brandlarm i Lindesbergs kyrka Lindesberg, Lindesbergs socken, Lindesbergs kommun, Västmanland 2014 Charlott Torgén Rapport 2014:15 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602
Läs merVedevågs kyrka. Installation av central klimatstyrning 2013. Lindesbergs sn, Lindesbergs kn, Västmanland. Anneli Borg Rapport 2013:10
Vedevågs kyrka Lindesbergs sn, Lindesbergs kn, Västmanland Installation av central klimatstyrning 2013 Anneli Borg Rapport 2013:10 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 3 Inledning
Läs merVIBY KYRKA. Yttre restaurering av tak och fasader på Viby kyrka och sockenmagasin. Viby socken, Hallsbergs kommun, Närke. Antikvarisk kontroll 2009
VIBY KYRKA Viby socken, Hallsbergs kommun, Närke Yttre restaurering av tak och fasader på Viby kyrka och sockenmagasin Antikvarisk kontroll 2009 Linda Gustafsson Örebro läns museum Rapport 2009:15 Engelbrektsgatan
Läs merHjulsjö kyrka. Tilläggsisolering av vindsbjälklag 2012. Hjulsjö, Hjulsjö socken, Nora kommun, Västmanland. Charlott Torgén Rapport 2012:16
Hjulsjö kyrka Hjulsjö, Hjulsjö socken, Nora kommun, Västmanland Tilläggsisolering av vindsbjälklag 2012 Charlott Torgén Rapport 2012:16 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se
Läs merHackvad kyrka Hackvad socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift
Hackvad kyrka Hackvad socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift Takrenovering 2008 Anneli Borg Örebro läns museum Rapport 2008:15 INLEDNING Under sensommaren och hösten 2008 har tegeltaket på Hackvads
Läs merKlockstapeln vid Ljusnarsbergs kyrka
Klockstapeln vid Ljusnarsbergs kyrka Ljusnarsberg, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Tjärstrykning 2013 Charlott Torgén Rapport 2013:6 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel.
Läs merGlanshammars kyrka. Tjärstrykningsarbeten m.m. 2014. Glanshammars socken, Örebro kommun, Närke. Anneli Borg Rapport 2014:21
Glanshammars kyrka Glanshammars socken, Örebro kommun, Närke. Tjärstrykningsarbeten m.m. 2014 Anneli Borg Rapport 2014:21 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se Texterna samt bilderna
Läs merKv. Saturnus 7, Rådstugugatan 16 i Nora
Kv. Saturnus 7, Rådstugugatan 16 i Nora Nora socken, Nora kommun, Västmanland Omläggning av lertegeltak, år 2006 Charlott Hansen Örebro läns museum Rapport 2006:27 Översiktlig beskrivning Gården kv Saturnus
Läs merCafé Guldkringlan, Saxinska gården
Café Guldkringlan, Saxinska gården Grythyttan 6:258, Grythyttans socken, Hällefors kommun, Västmanland Uppförande av handikappramp, 2008-2009 Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2009:22 2 Inledning
Läs merJärnvägsstationen i Kopparberg
Järnvägsstationen i Kopparberg Herrhagen 1:33, Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland Restaureringsarbeten 2008-2009 Charlott Torgén Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2008:26 2 Innehållsförteckning
Läs merRestaurangvagnen inom byggnadsminnet Nora veteranjärnväg
Restaurangvagnen inom byggnadsminnet Nora veteranjärnväg Nora socken och kommun, Västmanland Anordnande av uteservering 2010-11 Charlott Torgén Rapport 2011:16 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO
Läs merTäby kyrka Täby socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift
Täby kyrka Täby socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift Fasadrenovering och lokal inre renovering 2008 Anneli Borg Örebro läns museum Rapport 2008:12 Inledning Under sommaren 2008 utfördes utvändiga,
Läs merÖrebro slott Örebro kommun och län, Närke
Örebro slott Örebro kommun och län, Närke Installation av fasadbelysning 2010-2011 Anneli Borg Örebro läns museum Rapport 2011:21 Inledning Statens fastighetsverk fick tillstånd av Riksantikvarieämbetet
Läs merSkå kyrka. Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport 2012:18 Martina Berglund
Skå kyrka Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport 2012:18 Martina Berglund Skå kyrka Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport
Läs merDendrokronologisk analys av sakristian på Karlskoga kyrka
Dendrokronologisk analys av sakristian på Karlskoga kyrka Karlskoga, Karlskoga socken, Karlskoga kommun, Värmland 2015 Charlott Torgén Rapport 2015:10 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602
Läs merVärmdö kyrka Rapport 2015:02. Antikvarisk medverkan vid installation av brandlarm i Värmdö kyrka. Värmdö socken, Värmdö kommun, Uppland.
Stockholms läns museums rapporter finns i pdf: www.stockholmslansmuseum.se Värmdö kyrka Rapport 2015:02 Antikvarisk medverkan vid installation av brandlarm i Värmdö kyrka. Värmdö socken, Värmdö kommun,
Läs merKVISTBRO KYRKA Kvistbro socken, Lekebergs kommun, Närke, Strängnäs stift
KVISTBRO KYRKA Kvistbro socken, Lekebergs kommun, Närke, Strängnäs stift TJÄRSTRYKNING 2014 Antikvarisk rapport Kvistbro kyrka under tjärstrykning 2014. Estrid Esbjörnson, Antikvarisk konsult 2 3 2014-11-18
Läs merGuldsmedshyttans kyrka
Guldsmedshyttans kyrka Linde socken, Lindesbergs kommun, Västmanland. Ommålning av plåttak 2012 Anneli Borg Rapport 2012:10 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 Inledning
Läs merF d Tingshuset, Kopparberg
F d Tingshuset, Kopparberg Kyrkvreten 4, Kopparberg, Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland Omläggning av spån på fasader 2010 Anna Rodin Örebro läns museum Rapport 2010:20 Innehållsförteckning Inledning
Läs merRamundeboda kyrka. Tjärstrykning av tak och fasader, renovering och målning av fönster, dörrar och takfot 2010
Ramundeboda kyrka Laxå, Ramundeboda socken, Laxå kommun, Närke Tjärstrykning av tak och fasader, renovering och målning av fönster, dörrar och takfot 2010 Charlott Torgén Rapport 2011:17 Engelbrektsgatan
Läs merBagarstuga, Mullhyttan
Bagarstuga, Mullhyttan Sörhult 1:7, Kvistbro socken, Lekebergs kommun, Närke Svampsanering Antikvarisk rapport 2008 Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2008:8 Innehållsförteckning Inledning 3
Läs merKulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:31. Lundby kyrka. Ny larmanläggning. Antikvarisk kontroll. Fastighet Lundby socken Västmanland.
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:31 Lundby kyrka Ny larmanläggning Antikvarisk kontroll Fastighet Lundby socken Västmanland Helén Sjökvist Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund... 1 Genomförda
Läs merMarbäcks kyrka. Antikvarisk medverkan. Byte av el och bänkvärmare i Marbäcks kyrka. Marbäcks socken i Aneby kommun Jönköpings län
Antikvarisk medverkan Marbäcks kyrka Byte av el och bänkvärmare i Marbäcks kyrka Marbäcks socken i Aneby kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2012:11 Britt-Marie Börjesgård
Läs merDingtuna, Irsta och Lillhärads kyrkor
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:27 Dingtuna, Irsta och Lillhärads kyrkor Installation av larmanläggningar Antikvarisk kontroll Dingtuna, Irsta, Lillhärad socken Västmanland Helén Sjökvist Dingtuna,
Läs merTillberga kyrka. Ny larmanläggning. Antikvarisk rapport. Tillberga by 7:1 Tillberga socken Västerås kommun Västmanland. Lisa Skanser Helén Sjökvist
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:19 Tillberga kyrka Ny larmanläggning Antikvarisk rapport Tillberga by 7:1 Tillberga socken Västerås kommun Västmanland Lisa Skanser Helén Sjökvist Tillberga kyrka
Läs merAnrikningsverket & Smedjan, Pershyttan
Anrikningsverket & Smedjan, Pershyttan Kulturreservatet Pershyttans bergsmansby, Nora socken och kommun, Västmanland Sanering av hussvampskador 2009 Anna Rodin Örebro läns museum Rapport 2010:19 Innehållsförteckning
Läs merLerbäcks kyrka. Tjärstykning av tak och tornhuv samt målning av lanternin på Lerbäcks kyrka Lerbäcks socken, Askersunds kommun, Örebro län
Lerbäcks kyrka Lerbäcks socken, Askersunds kommun, Örebro län Tjärstykning av tak och tornhuv samt målning av lanternin på Lerbäcks kyrka 2015 Anneli Borg Rapport 2015:06 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO
Läs merbyggnadsvård Råby-Rönö kyrka Antikvarisk medverkan Schaktningsövervakning
byggnadsvård Råby-Rönö kyrka Råby-Rönö kyrka, Råby-Rönö socken, Nyköpings kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Schaktningsövervakning Dag Forssblad Råby-Rönö kyrka Råby-Rönö
Läs merBrevens kyrka. Omläggning av plåttak samt installation av åskskyddsanläggning 2014. Askers socken, Örebro kommun, Närke. Anneli Borg Rapport 2014:20
Brevens kyrka Askers socken, Örebro kommun, Närke. Omläggning av plåttak samt installation av åskskyddsanläggning 2014 Anneli Borg Rapport 2014:20 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se
Läs merJordkällaren vid Hammarby herrgård
Jordkällaren vid Hammarby herrgård Södra Husby 1:41, Nora socken och kommun, Västmanland Renovering av jordkällaren 2007 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2008:1 INLEDNING... 3 Översiktlig beskrivning...
Läs mer2010:38. Antikvarisk kontrollrapport. Kalmar kyrka. Ommålning av tak, Kalmar kyrka, Kalmar sn, Håbo kn
2010:38 Antikvarisk kontrollrapport Kalmar kyrka Ommålning av tak, Kalmar kyrka, Kalmar sn, Håbo kn Per Lundgren 2010 Omslagsfotografi: Kalmar kyrka 2010-10-19 Foto: Per Lundgren, Upplandsmuseet 2010 Upplandsmuseets
Läs merGranbomsstugan. Byte av fasadpanel 2007. Örebro läns museum Rapport 2010:23. Charlott Torgén. Frövi 9:1, Näsby socken, Lindesbergs kommun, Västmanland
Granbomsstugan Frövi 9:1, Näsby socken, Lindesbergs kommun, Västmanland Byte av fasadpanel 2007 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2010:23 INLEDNING... 3 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 3 BYGGNADSBESKRIVNING...
Läs merSKÖLLERSTA KYRKAS SAKRISTIA SKÖLLERSTA KLOCKSTAPEL Sköllersta socken, Hallsbergs kommun, Närke, Strängnäs stift
SKÖLLERSTA KYRKAS SAKRISTIA SKÖLLERSTA KLOCKSTAPEL Sköllersta socken, Hallsbergs kommun, Närke, Strängnäs stift TJÄRSTRYKNING samt BYTE AV SPÅN 2015 Antikvarisk rapport Kyrkans sakristia efter tjärstrykning
Läs merKonstbacken. Målningsarbeten Örebro läns museum Rapport 2008:25. Charlott Torgén Charlotta Hagberg
Konstbacken Konstbacken östra 17, Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland Målningsarbeten 2008-2009 Charlott Torgén Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2008:25 2 Innehållsförteckning INLEDNING...4
Läs merVåthuits kyrka. Antikvarisk kontroll. Installation av larm i Våthuits kyrka. Våthults socken i Gislavea s kommun Jönkbpings län
Antikvarisk kontroll Våthuits kyrka Installation av larm i Våthuits kyrka Våthults socken i Gislavea s kommun Jönkbpings län 1 JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 201 2:34 Anders Franzén och Britt-Marie
Läs merGustav Adolfs kyrka. Antikvarisk kontroll i samband med installation av brandlarm. Gustav Adolfs socken i Habo kommun, Jönköpings län, Skara stift
Gustav Adolfs kyrka Antikvarisk kontroll i samband med installation av brandlarm Gustav Adolfs socken i Habo kommun, Jönköpings län, Skara stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2016:20 Britt-Marie
Läs merLaxbrogatan 7, Sternerska huset
Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport
Läs merSKEPPSÅS KYRKA INVÄNDIG OMMÅLNING SKEPPSÅS KYRKA SKEPPSÅS SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK
RAPPORT 2015:212 ANTIKVARISK MEDVERKAN SKEPPSÅS KYRKA INVÄNDIG OMMÅLNING SKEPPSÅS KYRKA SKEPPSÅS SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2 Bakgrund Basfakta om objektet Beskrivning och
Läs merEds kyrka. Antikvarisk kontroll vid fasadrenovering, Eds kyrka, Eds socken, Upplands Väsby kommun, Uppland. Lisa Sundström Rapport 2006:2
Eds kyrka Antikvarisk kontroll vid fasadrenovering, Eds kyrka, Eds socken, Upplands Väsby kommun, Uppland Lisa Sundström Rapport 2006:2 2 Eds kyrka Antikvarisk kontroll vid fasadrenovering, Eds kyrka,
Läs merRenovering av fönster på Vedevågs kyrka
Renovering av fönster på Vedevågs kyrka Linde socken, Lindesbergs kommun, Västmanland 2016 Charlott Torgén Rapport 2016:11 Engelbrektsgatan 3 702 12 Örebro Tel. 019-602 87 00 www.olm.se Texterna samt bilderna
Läs mer2010:38. Antikvarisk kontrollrapport. Kalmar kyrka. Ommålning av tak, Kalmar kyrka, Kalmar sn, Håbo kn
2010:38 Antikvarisk kontrollrapport Kalmar kyrka Ommålning av tak, Kalmar kyrka, Kalmar sn, Håbo kn Per Lundgren 2010 Omslagsfotografi: Kalmar kyrka 2010-10-19 Foto: Per Lundgren, Upplandsmuseet 2010 Upplandsmuseets
Läs merKulturreservatet Pershyttans bergsmansby
Kulturreservatet Pershyttans bergsmansby Nora socken och kommun, Västmanland Underhållsarbeten 2011 (april2012) Örjan Hedhman Rapport 2012:06 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se
Läs merRytterne kyrka. Installation av ny brand- och inbrottsanläggning. Antikvarisk rapport. Fiholm 1:2 Rytterne socken Västmanland.
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:23 Rytterne kyrka Installation av ny brand- och inbrottsanläggning Antikvarisk rapport Fiholm 1:2 Rytterne socken Västmanland Boel Melin Rytterne kyrka Installation
Läs merRasbokils kyrka. Rasbokils socken Uppsala kommun. Renovering av spåntak 2009 Antikvarisk kontrollrapport över utförda arbeten Johan Dellbeck
Rasbokils kyrka Rasbokils socken Uppsala kommun Renovering av spåntak 2009 Antikvarisk kontrollrapport över utförda arbeten Johan Dellbeck 1 Omslagsbild: Rasbokils kyrka efter renovering i augusti 2009
Läs merUthuslänga längs Väderkvarnsgatan,
Uthuslänga längs Väderkvarnsgatan, Kv Uttern 2-4 Askersunds stad, Askersunds kommun, Närke Takarbeten 2010 Charlott Torgén Rapport 2011:18 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se
Läs merKNISTA KYRKA Knista socken, Lekebergs kommun, Närke, Strängnäs stift
KNISTA KYRKA Knista socken, Lekebergs kommun, Närke, Strängnäs stift OMLÄGGNING AV STULNA KOPPARTAK 2012 Antikvarisk rapport Omläggning av efter stöld av koppartak 2012. Estrid Esbjörnson, Antikvarisk
Läs merHusby-Ärlinghundra kyrka
Husby-Ärlinghundra kyrka Antikvarisk medverkan vid rengöring och avfärgning av fasaderna samt byte av rötskadade takspån, Husby-Ärlinghundra kyrka, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland. Rapport
Läs merS:t Botulf 14 Rådhuset Lund, Skåne Antikvarisk rapport
S:t Botulf 14 Rådhuset Lund, Skåne Antikvarisk rapport 2013-2014 kulturmiljörapport 2014:1 carita Eskeröd KULTURhistoriska föreningen för södra sverige Kulturhistoriska föreningen för södra sverige Tegnérsplatsen
Läs merPÅLSBODA KLOCKSTAPEL Sköllersta socken, Hallsbergs kommun, Närke, Strängnäs stift
PÅLSBODA KLOCKSTAPEL Sköllersta socken, Hallsbergs kommun, Närke, Strängnäs stift TJÄRSTRYKNING, BYTE AV SPÅN SAMT RÖDFÄRGNING 2015 Antikvarisk rapport Byte av några panelbrädor under arbetet sommaren
Läs merEmmislöv kyrka installation av brandoch inbrottslarm
Rapport 2016:23 Dnr K12.30-31-14, 1037 Lst. dnr 433-18119-2013 Emmislöv kyrka installation av brandoch inbrottslarm AM, 2016 Emmislöv socken Östra Göinge kommun Skåne län Emelie Petersson med bidrag från
Läs merBergs kyrka. Underhållsåtgärder på klockstapel och fönster. Antikvarisk kontroll. Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Västmanland.
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:65 Bergs kyrka Underhållsåtgärder på klockstapel och fönster Antikvarisk kontroll Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Västmanland Helén Sjökvist Bergs kyrka Underhållsåtgärder
Läs merSandseryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med larminstallation Norrahammars socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift
Sandseryds kyrka Antikvarisk medverkan i samband med larminstallation Norrahammars socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:30 Anders Franzén
Läs merEsplunda hönshus. Restaurering av det f.d. hönshuset vid Esplunda herrgård Antikvarisk rapport Charlott Hansen.
Esplunda hönshus Rinkaby socken, Örebro kommun, Närke Restaurering av det f.d. hönshuset vid Esplunda herrgård 2005 Antikvarisk rapport Charlott Hansen Rapport 2005:5 Översiktlig beskrivning 2005-11-29
Läs merÖDEBY KYRKA. Utvändig renovering av Ödeby kyrka. Ödeby socken, Örebro kommun, Närke. Antikvarisk kontroll 2009
ÖDEBY KYRKA Ödeby socken, Örebro kommun, Närke Utvändig renovering av Ödeby kyrka Antikvarisk kontroll 2009 Linda Gustafsson Örebro läns museum Rapport 2009:8 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO
Läs merJÄRNBOÅS KYRKA Järnboås socken, Västmanland, Västerås stift
JÄRNBOÅS KYRKA Järnboås socken, Västmanland, Västerås stift BYTE AV VÄV PÅ VÄGGARNA MÅLNINGSARBETEN NYA RADIATORER RAMP TILL KORET 2010-2011 Antikvarisk rapport Järnboås kyrka med ny väv på väggarna. Estrid
Läs merLundby kyrka. Nytt styrsystem. Antikvarisk rapport. Kanik-Lundby 2:2 Lundby socken Västerås kommun Västmanlands län Västmanland.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2017:84 Lundby kyrka Nytt styrsystem Antikvarisk rapport Kanik-Lundby 2:2 Lundby socken Västerås kommun Västmanlands län Västmanland Helén Sjökvist Lundby kyrka Nytt
Läs merTillbyggnad av Ljusnarsbergs kyrka
Tillbyggnad av Ljusnarsbergs kyrka Ljusnarsberg, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland 2013 Charlott Torgén Rapport 2013:20 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00
Läs merR E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B
ANTIKVARISK MEDVERKAN enligt KML Objekt: Beställare: Blidö kyrka Uppsala stift, Norrtälje Länna - Blidö - Riala kyrkliga samfällighet Genom Kurt Lodenius SLUTRAPPORT - Invändig upprustning Utlåtande Arbetena
Läs merTuna kyrka. Tuna socken Uppsala kommun. Restaurering av plåttak. Antikvarisk kontrollrapport över utförda arbeten 2009 Johan Dellbeck
Tuna kyrka Tuna socken Uppsala kommun Restaurering av plåttak. Antikvarisk kontrollrapport över utförda arbeten 2009 Johan Dellbeck 1 Omslagsbild: Tuna kyrka med nylagt plåttak, september 2009, DIG008299.
Läs merFryele kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med nytt styr- och reglersystem för värmen. Fryele socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift
Fryele kyrka Antikvarisk medverkan i samband med nytt styr- och reglersystem för värmen Fryele socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:55 Britt-Marie
Läs merNya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:6 Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor Antikvarisk kontroll Kanik-Lundby 2:2 Lundby socken Västmanland Boel Melin Nya textilförvaringsskåp Lundby
Läs merGöksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5
Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 INLEDNING... 3 Administrativa uppgifter... 3 BYGGNADSBESKRIVNING...
Läs merKarlslunds herrgård. Restaurering av terrassmur Karlslund, Örebro, Närke. Charlott Torgén Rapport 2013:1
Karlslunds herrgård Karlslund, Örebro, Närke Restaurering av terrassmur 2013 Charlott Torgén Rapport 2013:1 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 INLEDNING... 5 ADMINISTRATIVA
Läs merByggnader inom Nora stationsområde
Byggnader inom Nora stationsområde Nora socken och kommun, Västmanland Underhållsarbeten 2011 Örjan Hedhman Rapport 2011:20 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 3 INLEDNING...
Läs merMörlunda kyrka. Antikvarisk medverkan vid byte av dagvattenledning norr om kyrkan
Mörlunda kyrka Antikvarisk medverkan vid byte av dagvattenledning norr om kyrkan Mörlunda kyrka, Mörlunda socken, Hultsfreds kommun, Kalmar län, Småland, Mörlunda-Tveta församling, Linköpings stift Ellen
Läs merFellingsbro kyrka. Renovering av putsade ytor. Fellingsbro, Fellingsbro socken, Lindesbergs kommun, Västmanland. Charlott Torgén Rapport 2013:13
Fellingsbro kyrka Fellingsbro, Fellingsbro socken, Lindesbergs kommun, Västmanland Renovering av putsade ytor Charlott Torgén Rapport 2013:13 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00
Läs merLjusnarsbergs kyrka. Installation av ljudanläggning i. Ljusnarsbergs socken och kommun, Närke. Louise Anshelm Rapport 2014:08. Bild 1.
Ljusnarsbergs kyrka Ljusnarsbergs socken och kommun, Närke. Installation av ljudanläggning i Ljusnarsbergs kyrka Bild 1. Louise Anshelm Rapport 2014:08 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87
Läs merMunktorps kyrka. Nytt förrådsutrymme. Antikvarisk rapport. Munktorps prästgård 1:71 Munktorps socken Köpings kommun Västmanland.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:8 Munktorps kyrka Nytt förrådsutrymme Antikvarisk rapport Munktorps prästgård 1:71 Munktorps socken Köpings kommun Västmanland Helén Sjökvist Munktorps kyrka Nytt
Läs merRosendal 30 A och B, Karlskoga
Rosendal 30 A och B, Karlskoga Omläggning av plåttak på arbetarbostad, 2003 Karlskoga socken, Värmland Kulturmiljövård Linda Gustafsson 2006 Antikvarisk rapport Beskrivning Arbetarbostadsområdet Rosendal
Läs merLidens nya kyrka: installation av nytt värmesystem
Lidens nya kyrka: installation av nytt värmesystem Lidens socken, Sundsvalls kommun, Västernorrlands län Murberget Länsmuseet Västernorrland rapport 2011:3 Hjördis Ek Innehållsförteckning Inledning 2 Historik
Läs merUtvändig renovering av Valdemarsviks kyrka
Rapport 2012:213 Antikvarisk medverkan Utvändig renovering av Valdemarsviks kyrka Valdemarsviks socken Valdemarsviks kommun Östergötlands län Anita Löfgren Ek Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN
Läs merNämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32
Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö
Läs merbyggnadsvård Kila kyrkogård Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats
byggnadsvård Kila kyrkogård Kila kyrka, Kila socken, Ålberga gård 3:4, Nyköpings kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats Dag Forssblad Kila kyrkogård
Läs merLängbro kyrka. Invändiga ombyggnationer 2013. Längbro församling, Örebro kn, Närke. Anneli Borg Rapport 2013:12
Längbro kyrka Längbro församling, Örebro kn, Närke Invändiga ombyggnationer 2013 Anneli Borg Rapport 2013:12 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 Inledning Örebro kyrkliga samfällighet
Läs mer2008:23 ANTIKVARISK KONTROLLRAPPORT. Vänge kyrka FASADRESTAURERING AV VÄNGE KYRKA, VÄNGE SN, UPPSALA KN
2008:23 ANTIKVARISK KONTROLLRAPPORT Vänge kyrka FASADRESTAURERING AV VÄNGE KYRKA, VÄNGE SN, UPPSALA KN Per Lundgren 2008 Omslagsfotografi: Vapenhuset under rengöring Foto: Per Lundgren, Upplandsmuseet
Läs merSkerike kyrka. - Installation av larm Antikvarisk kontroll. Skerikeby 4:10 Skerike socken Västmanlands län. Anna Ahlberg Tobias Mårud
Västmanlands läns museum Kulturmiljö Rapport B 2008:B14 Skerike kyrka - Installation av larm 2008 Antikvarisk kontroll Skerikeby 4:10 Skerike socken Västmanlands län Anna Ahlberg Tobias Mårud Skerike
Läs merBåraryds kyrka Installation av ny ljudanläggning
Antikvarisk kontroll Båraryds kyrka Installation av ny ljudanläggning Båraryds socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2010:15 Britt-Marie Börjesgård Antikvarisk
Läs merVästerås Barkarö kyrka
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:67 Västerås Barkarö kyrka Installation av ny larmanläggning Antikvarisk rapport Barkaröby 1:17 Västerås Barkarö socken Västerås kommun Västmanland Helén Sjökvist
Läs merBREVENS KYRKA Askers socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift
BREVENS KYRKA Askers socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift INSTALLATION AV NYTT VÄRMESYSTEN 2013 Målningsarbete i Brevens kyrka vid installation av nytt värmesystem. Antikvarisk rapport Estrid
Läs merAnnefors kapell. Antikvarisk medverkan i samband med omgestaltning av utvändiga kors. Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län, Växjö stift
Annefors kapell Antikvarisk medverkan i samband med omgestaltning av utvändiga kors Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:28 Britt-Marie
Läs merJÄRNBOÅS KYRKA Järnboås socken, Västmanland, Västerås stift
JÄRNBOÅS KYRKA Järnboås socken, Västmanland, Västerås stift UTVÄNDIG MÅLNING 2011 Antikvarisk rapport Järnboås kyrka under borttagning av färg på tornet. Estrid Esbjörnson, Antikvarisk konsult, 2 3 2011-09-13,
Läs merStationsbyggnaden vid Skäret
Stationsbyggnaden vid Skäret Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland Renovering 2007-2008 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2008:6 INLEDNING... 3 Översiktlig beskrivning... 3 Administrativa
Läs mer2015:203 ANTIKVARISK MEDVERKAN VIBY KYRKA OMLÄGGNING AV SPÅNTAK VIBY KYRKA VIBY SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK
2015:203 ANTIKVARISK MEDVERKAN VIBY KYRKA OMLÄGGNING AV SPÅNTAK VIBY KYRKA VIBY SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2 Bakgrund Basfakta om objektet Beskrivning och historik Viby kyrka
Läs merbyggnadsvård Vansö kyrkogård Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats/askgravlund
byggnadsvård Vansö kyrkogård Vansö kyrka, Vansö kyrkby 4:1, Vansö socken, Strängnäs kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats/askgravlund Dag Forssblad
Läs merSTÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN
STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN KONVERTERING AV VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:10 Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens
Läs merMjällby kyrka. Mjällby socken, Sölvesborgs kommun. Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak
Mjällby kyrka Mjällby socken, Sölvesborgs kommun Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak Blekinge museum rapport 2009:6 1:e antikvarie Thomas Persson Innehåll Inledning... 2 Byggnadshistoria...
Läs merTortuna kyrka. Ny styr- och reglerutrustning. Antikvarisk rapport. Tortuna prästgård 1:9 Tortuna socken Västerås kommun Västmanland.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:37 Tortuna kyrka Ny styr- och reglerutrustning Antikvarisk rapport Tortuna prästgård 1:9 Tortuna socken Västerås kommun Västmanland Helén Sjökvist Tortuna kyrka
Läs merGranbergsdals hytta. Reparationsarbeten vid Granbergsdals hytta Antikvarisk rapport Charlott Hansen. Rapport 2005:13
Granbergsdals hytta Karlskoga socken, Karlskoga kommun, Värmland Reparationsarbeten vid Granbergsdals hytta 2005 Antikvarisk rapport Charlott Hansen Rapport 2005:13 2005-12-12 Översiktlig beskrivning Granbergsdals
Läs merDnr Ar Emelie Sunding. Länsstyrelsen i Uppsala län Samhällsutvecklingsenheten Uppsala
2016-10-18 Dnr Ar-100-2015 Emelie Sunding Länsstyrelsen i Uppsala län Samhällsutvecklingsenheten 751 86 Uppsala ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I SAMBAND MED KOMPLETTERING AV ÅSKSKYDD VID LÖTS
Läs merNorrbyås kyrka. Utvändiga renoveringsarbeten 2010. Norrbyås sn, Örebro kn, Närke. Anneli Borg Rapport 2011:26
Norrbyås kyrka Norrbyås sn, Örebro kn, Närke Utvändiga renoveringsarbeten 2010 Anneli Borg Rapport 2011:26 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 Inledning Stora Mellösa
Läs merRenovering av golv i Svennevads kyrka
Renovering av golv i Svennevads kyrka Svennevads socken, Hallsberg kommun, Närke 2007 Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport 2007:35 Inledning Översiktlig beskrivning Svennevads kyrka tilldelades 2007
Läs merVåthuits kyrka. Antikvarisk kontroll. Renoveringsarbeten på vapenhus och klockstapel. Våthuits socken i Gislaveds kommun Jönkbings län
Antikvarisk kontroll Våthuits kyrka Renoveringsarbeten på vapenhus och klockstapel Våthuits socken i Gislaveds kommun Jönkbings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2012:33 Britt-Marie Börjesgård
Läs merbyggnadsvård Nykyrka kyrka Antikvarisk medverkan Installation av bergvärmeanläggning
byggnadsvård Nykyrka kyrka Nykyrka 1:1, Nykyrka socken, Nyköpings kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Installation av bergvärmeanläggning Dag Forssblad Nykyrka kyrka Nykyrka
Läs merKungs Barkarö, Torpa och Björskogs kyrkor
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:8 Kungs Barkarö, Torpa och Björskogs kyrkor Installation av inbrottslarm Antikvarisk rapport Björskogs prästgård 4:8 Kungs - Barkarö prästgård 1:2 Himmelsberga 8:1
Läs merStälldalsgård, hus 4. Renovering av hus 4, år Ställdalen 1:2, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland.
Ställdalsgård, hus 4 Ställdalen 1:2, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Renovering av hus 4, år 2005-2006 Charlott Hansen Örebro läns museum Rapport 2006:31 Översiktlig beskrivning
Läs merRapport gällande antikvarisk medverkan vid exteriör ommålning av Södra Finnskoga kyrka
Rapport gällande antikvarisk medverkan vid exteriör ommålning av Södra Finnskoga kyrka Södra Finnskoga socken, Torsby kommun, Värmlands län, Karlstads stift 2010:31 Enligt länsstyrelsens beslut 433-6260-2009
Läs merBerg, Svedvi och Säby kyrka
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:18 Berg, Svedvi och Säby kyrka Installation av inbrottslarm Antikvarisk rapport Bergs prästgård 2:1, Berga 4:21, Säby prästgård 3:1 Berg, Svedvi och Säby socknar
Läs mer