Omfördelning personal: Då korttidsplatser med somatisk inriktning kommer att minska, behöver personal omfördelas till demenskorttidsenheten.

Transkript

1 Datum:_ Medverkande: Daniel Täck, Carina Nilsson, Sara Löfmarck, Susanne Hjort, Frida Bodén, Fysioterapeuterna, Anna Stolt Vårdförbundet, Hanna Rydin SSR, Anna-Lena Lissledal, Raija Holmgren Riskbedömning avseende: Förändring av tio korttidsplatser med inriktning mot demenssjukdom/kognitiv svikt. A Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka personer eller grupper av personer berörs? Förändringen består av: Omorganisering: Idag blandas korttidsgäster med somatisk sjukdom med gäster med demens eller svår minnesproblematik. Därför syftar omorganisationen till att separera dessa kategorier genom att dela upp dem i en demenskorttidsenhet och en somatisk korttidsenhet. Förändringen kommer att äga rum i befintliga lokaler. Omfördelning personal: Då korttidsplatser med somatisk inriktning kommer att minska, behöver personal omfördelas till demenskorttidsenheten. Förändring av befintliga lokaler: Tio rum behöver avgränsas. En översikt över vilka förändringar som behöver göras lokalmässigt. Tex sätta upp dörrar mm. Ändringarna kommer att genomföras inom: Äldreboende Fyrväpplingsgatans korttidsenhet. Vilka personer eller grupper berörs: Medarbetare på korttidsenheten Sjuksköterskor Arbetsterapeuter Sjukgymnaster Administratör på korttidsenheten B Gör riskbedömningen Vilka risker innebär ändringarna? 1(7)

2 Hur allvarliga är riskerna? Hög allvarlighet (H), medel (M) eller låg allvarlighet (L)? - Högre arbetsbelastning för sjuksköterskor pga lägre nyckeltal gällande bemanning för demenssjuka. Hur aktuella är nyckeltalen? - Att undersköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor inte har rätt kompetens för att arbeta med demenssjuka, hög risk - om lokalerna inte är rätt anpassade till demenssjuka påverkas den psykiska arbetsmiljön för personalen - träningsytan blir mindre när man avgränsar lokalerna - en del personal är inte intresserade av att arbeta med demenssjuka - personal väljer att inte arbeta kvar, hög risk - är nattbemanningen tillräcklig? - kontinuiteten är viktig på en demensenhet - överbeläggning på korttidsdemensenhet är svår att hantera - hur gör vi om behovet förändras utifrån fördelningen 14 somatiska platser och 10 för demenssjuka? Kan person utan demens/kognitiv svikt erbjudas plats på demenskorttidsenheten och vice versa? - behov av kontinuiteten och flexibel schemaläggning blir svårare att kombinera - kommer andelen personer med svårare demenssjukdom att öka? - kommer personer med psykiatridiagnos att börja erbjudas plats? C Åtgärda Vilka åtgärder ska genomföras? När ska åtgärderna vara genomförda? Vem ser till att åtgärderna genomförs? Hänvisa gärna till en bifogad handlingsplan - Undersöka och eventuellt se över nyckeltalen för bemanningen - Ta reda på orsakerna till varför demensenheten flyttades från Fyrväpplingen 2012 så att vi kan dra nytta av de erfarenheterna - Intresseanmälningsförfarande vid omfördelning av personal - Inventering av kompetens hos samtlig berörd personal - Vid behov :kompetensförstärkning - Handledning för samtlig berörd personal - Lokalerna behöver ses över: dörrar, fönster, balkong, avgränsning i köket m.m. Arbetsgivaren ansvarar för åtgärderna. Åtgärderna ska vara klara före genomförandet. 2(7)

3 3(7)

4 Att förutse konsekvenser ABC för riskbedömning fortlöpande i verksamheten eller inför ändringar i verksamheten Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS har huvudansvaret för verksamhetens kvalitet. Patientsäkerhetslagen och Socialstyrelsen föreskrift SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete beskriver hur vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska gå tillväga för att uppfylla sitt ansvar. Det systematiska kvalitetsarbetet innebär att vårdgivaren arbetar förebyggande, något som ger ökad hälsa och säkerhet och spar pengar i organisationen. Att ta reda på vilka risker en förändring i verksamheten kan innebära är lönsamt genom att riskerna kan åtgärdas i tid. Så här säger socialstyrelsen i sin föreskrift SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 1 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. För varje sådan händelse ska vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS 1. uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar, och 2. bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. Riskbedömningen ska fortlöpande göras i verksamheten. Riskbedömning ska också göras inför förändring i verksamheten och utgå från den planerade ändringen och de eventuella risker för ohälsa och olycksfall för patienter, kunder och brukare som ändringen kan medföra. Riskbedömning ska göras innan ändringen genomförs och avse tiden efter genomförd förändring. Observera att förändringsarbete i sig kan utgöra en risk för ohälsa. Det är vårdgivarens ansvar att se till att alla faktorer vägs in vid riskbedömningen. Gör så här A Precisera den planerade ändringen B Gör riskbedömningen C Åtgärda 4(7)

5 A Precisera den planerade ändringen Ni måste precisera den eller de ändringar som planeras innan det går att göra en riskbedömning. 1 Vad består ändringarna av? Exempel: Verksamhetsförändring Nya arbetslag/gruppsammansättningar Ändrade arbetsuppgifter för personal Omorganisering Personalneddragning Nya rutiner och riktlinjer Ändringar i befintliga lokaler Nybyggnation/lokalbyten Förändrad arbetsutrustning medicintekniska produkter, it-stöd m.m. Nya kemiska produkter.. 2 Var ska ändringarna genomföras? Exempel: Äldreboende xx eller verksamhet personlig assistans yy 3 Vilka kunder, klienter brukare patienter berörs? Exempel: 4 personer som behöver flytta från xx till zz Skriv ner ändringarna, var de ska genomföras och vilka som berörs. 5(7)

6 B Gör riskbedömningen När ni preciserat ändringarna och vet vilka personer som kommer att beröras av förändringen, ska ni bedöma vilka risker för ohälsa och olycksfall som ändringarna kan medföra för berörda omsorgstagare, patient eller brukare. Bedömningen kan behöva göras både på grupp- och individnivå. Den ska omfatta såväl medicinska, fysiska som sociala och psykologiska risker. Exempel på sådant som kan innebära risker: Svårt att få hjälp inom rimlig tid Dåligt anpassade lokaler Personalen styrd av byråkrati inte av Många olika kontakter, bristande aktuellt behov kontinuitet Medicintekniska hjälpmedel Ändrade distributionsvägar Liten delaktighet eller lågt inflytande för Ljudstörningar patient, brukare och närstående Blöta skräpiga golv Brister i samarbetet som behövs runt Otydliga arbetsuppgifter för personalen den enskilde Oklart vem jag får vända mig till Ta fram Otrygghet riskkällor för som den ni tror enskilde uppstår personen i verksamheten och bedöm om dessa kan leda till risker Otydligt eller otillräckligt ledarskap för ohälsa Kompetenseller olycksfall. och erfarenhetsförlust Bedöm också om i riskerna är allvarliga eller inte allvarliga. verksamhet Skriv ner riskerna. C Åtgärda och planera åtgärder Åtgärda de risker som kommit fram. De åtgärder som inte vidtas omedelbart ska skrivas ner i en handlingsplan som anger: Vilka åtgärder som ska genomföras När åtgärderna ska vara genomförda Vem som ska se till att åtgärderna genomförs Det är möjligt att i flera delar samköra riskbedömningar enligt SOSFS 2011:9 med riskbedömningar enligt arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2001:1, Systematiskt arbetsmiljöarbete. 6(7)

7 Handlingsplan och Åtgärdsplan Händelseanalys Datum: Ansvar för uppföljning: Utbildning & Kompetens Riskfyllda moment Åtgärdsplan Typ av Åtgärd Tidsplan Ansvarig Miljö och omgivning Information och kommunikation Rutiner, riktlinjer Organisation och Ledarskap Procedurer/ Teknik, utrustning & underhåll Annat 7(7)