Dag Hammarskjöld. Arvet efter. Tyst diplomati problematisk idag. Detta är Förenta Nationerna. FN-förbundet igång med insamling för Afrikas horn

Transkript

1 Utges av Svenska FN-förbundet 3/2011 Tyst diplomati problematisk idag sidan 9 Detta är Förenta Nationerna sidan 13 FN-förbundet igång med insamling för Afrikas horn sidan 20 Arvet efter Dag Hammarskjöld

2 Foto: FN//JC McIlwaine FN-NOTISER 14 juli 2011: Sydsudans flagga den fjärde från vänster vajar för första gången tillsammans med andra medlemsstaters flaggor utanför FN:s högkvarter i New York. Sydsudan blev FN:s 193:e medlem FN:s generalförsamling röstade den 14 juli för att anta den nya staten Sydsudan som FN:s 193 medlem. Jag är övertygad om att Sydsudan kommer att bidra till att främja säkerhet, fred, välstånd, vänskap och samarbete mellan folken, såsom FN arbetar för att främja dessa, sa generalförsamlingens president Joseph Deiss vid den högtidliga omröstningen. Det nya landets vicepresident Riek Machar talade å Sydsudans vägnar och uttryckte sin regerings och sitt folks tacksamhet till församlingen, samtidigt som han försäkrade att Sydsudan ska verka för fred och stabilitet i sin region. Sydsudan bildades den 9 juli 2011 som ett resultat av den folkomröstning i januari som hölls i enlighet med fredsöverenskommelsen mellan norra och södra Sudan från Senast FN fick en ny medlem var i juni 2006 då generalförsamlingen antog Montenegro som medlem nr 192. Historisk resolution om HBT-frågor antagen FN:s råd för mänskliga rättigheter ( MRrådet ) antog i juni en resolution om våld mot och diskriminering av HBT-personer (homo-, bi- och transpersoner). Det är första gången en resolution om HBT-frågor antas i FN. Resolutionen uppmanar FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter att dokumentera diskriminerande lagar och våldshandlingar mot HBT-personer som sker i alla delar av världen. Resultatet av studien ska sedan diskuteras av MR-rådet i mars Rådet ska då också se över lämpliga sätt att följa upp hur det internationella regelverket för mänskliga rättigheter kan användas för att bekämpa könsrelaterat våld och diskriminering. Hållbar utveckling prioriterat för omvald Ban FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon omvaldes i juni till en andra mandatperiod, från 1 januari 2012 till 31 december Ban Ki-moon från Sydkorea har varit FN:s högste chef sedan I augusti meddelade han att han ägnat mycket tid åt konsultationer med medlemsstaterna angående deras syn på de utmaningar som FN står inför och att hans främsta prioritering under den andra mandatperioden kommer att vara hållbar utveckling. Fattigdomsbekämpning och hur vi når millenniemålen kommer att vara en huvudfråga tillsammans med frågan om hur vi minskar risken för katastrofer p g a klimatförändringar och stärker vår beredskap inför sådana katastrofer, sa Ban. Bombattentat mot FN i Nigeria Ett självmordsattentat genomfördes den 26 augusti mot FN-högkvarteret i Nigerias huvudstad Abuja. Minst 23 människor dödades och ett 40-tal skadades. Omkring hälften av de döda arbetade för något av de 26 olika FN-organ och program som var inrymda i byggnaden. En islamistisk grupp, Boko Haram, har tagit på sig ansvaret för dådet. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon har tillkännagivit att en global översyn av hotbilden mot FN kommer att genomföras framöver. Vårt mål måste vara att stanna även i situationer där säkerheten är hotad, inte att ge oss av. Vi måste fortsätta med vårt livsviktiga arbete och inte låsa in oss bakom höga murar, sa Ban Ki-moon. UNHCR får donation av IKEA FN:s högkommissariat för flyktingar, UNHCR, meddelade den 30 augusti att organisationen får 62 miljoner dollar, motsvarande 390 miljoner kronor, av IKEA Foundation. Det är den största privata donation som organisationen tagit emot under sin 60-åriga historia. Pengarna ska gå till UNHCR:s nödhjälp till världens största flyktingläger i Dadaab i Kenya. Krisen på Afrikas horn förvärras hela tiden, tusentals människor flyr från Somalia varje vecka. Vi är oerhört tacksamma. Hjälpen kunde inte komma mer lägligt, säger högkommissarien António Guterres. Brasilian ny chef för FAO José Graziano da Silva från Brasilien har valts till ny generaldirektör för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO. Graziano da Silva har varit minister för livsmedelsförsörjning och hungerbekämpning i sitt hemland. Sedan 2006 har han varit FAO:s regionala representant för Latinamerika och Karibien. Han tar över posten som FAO-chef efter Jacques Diouf från Senegal. Blandat resultat för millenniemålen Samtidigt som betydande framsteg har gjorts för att nå FN:s millenniemål återstår fortfarande stora utmaningar. Framförallt handlar det om att de allra fattigaste och mest utsatta grupperna halkar efter. Det framgår av FN:s generalsekreterares årliga rapport The Millennium Development Goals Report Det övergripande målet om att halvera antalet extremt fattiga till 2015 kommer sannolikt att uppnås på global basis, enligt rapporten. Den extrema fattigdomen i världen beräknas då ha sjunkit till 15 procent en bra bit under målet på 23 procent. Detta trots bakslag efter senare års mat-, energi- och finanskriser. Stora framsteg har också gjorts när det gäller grundskoleutbildning för alla barn, minskad barnadödlighet och kamp mot malaria och hiv/aids. Läs mer på I Afrika söder om Sahara har stora framsteg gjorts i arbetet för att alla barn ska gå i skolan. Bilden visar skolbarn i Etiopien. Foto: FN/Eskinder Debebe 2 Världshorisont 3/11

3 Världshorisont Svenska FN-förbundet Box Stockholm Tel: Fax: E-post: Webb: Twitter: varldshorisont Redaktör: AnnaLena Andrews Ansvarig utgivare: Linda Nordin Thorslund Layout: Tomorro Tryckeri: Tello-gruppen Annonser och ibladningar: Kontakta redaktionen på För ej beställt material ansvaras ej. Artikelförfattarna svarar själva för innehållet i respektive artikel. För frilansmaterial ingår publicering både i tidningen och på Världs horisonts webbplats. Världshorisont utges av Svenska FN-förbundet. ISSN Prenumerationspris: 190 kr (helår, 4 nr) PlusGiro: Tidningen säljs även i buntar. Kontakta info@fn.se Svenska FN-förbundet är Sveriges största paraplyorganisation och folkrörelse för globala frågor. Vår grundidé är att föra samman individer och organisationer i ett gemensamt arbete för ett starkare FN. Som enskild medlem i FN-förbundet får Du inbjudningar till kurser, seminarier och studieresor; medlemspriser på material; fyra nummer per år av Världshorisont samt en FN-pin. Du får möjlighet att delta i utbildnings- och opinionsbildningsarbetet i Din FN-förening och medverka i förbundets kampanjer. Om Du är under 26 år får du inbjudningar till ungdomsaktiviteter. Har du frågor, vill bli medlem i FN-förbundet eller prenumerera på Världshorisont, ring eller e-posta info@fn.se. Omslagsbild nr 3/11: Porträtt från 1959 av FN:s dåvarande generalsekreterare Dag Hammarskjöld. Foto: FN/JO En modig människa Hösten 1961 dog Dag Hammarskjöld och jag föddes. Av naturliga skäl har jag inget minne av honom men under de tio år som jag varit redaktör för Världshorisont har jag stött på hans namn desto oftare. I början förstod jag inte riktigt vad det var som var så märkvärdigt med denne man. Jag tänker på en bok med citat av barn som jag har hemma där ett av barnen undrar: Varför är Jesus så populär?. Ungefär i den riktningen gick mina tankar. Men nu har jag läst på och är fullständigt besegrad, kan man säga. Man kan inte annat än fascineras av människan och myten Dag Hammarskjöld. Ta bara hans tal i FN:s generalförsamling den 3 oktober Bakgrunden var att den sovjetiske partichefen Nikita Chrusjtjov hade fördömt FN:s och Hammarskjölds aktiviteter i Kongo. Han hade dessutom lanserat ett förslag att sekretariatet inte längre skulle ledas av en enda generalsekreterare, utan att denne skulle ersättas av en trojka bestående av tre personer. Hammarskjöld motsatte sig idén och det ledde till att Chrusjtjov kritiserade honom för att inte ha modet att avgå. Hammarskjöld, som gjort sig känd som de små staternas försvarare, svarade: Genom att avgå skulle jag i nuvarande svåra och farliga läge kasta organisationen för alla vindar. Jag har ingen rätt att göra detta, ty jag har ett ansvar gentemot alla de medlemsstater för vilka organisationen är av avgörande betydelse /---/. Det är inte Sovjetunionen eller för den delen någon av de andra stormakterna som behöver Förenta Nationerna för sitt skydd, det är alla de andra. I den meningen är organisationen framförallt deras organisation och jag är djupt över tygad om den klokhet varmed de kommer att kunna använda den och vägleda den. Jag kommer att stanna på min post min ämbetstid ut som organisationens tjänare i alla dessa andra nationers intresse så länge de önskar att jag ska göra detta. I detta sammanhang talade Sovjetunionens representant om mod. Det är mycket lätt att avgå; det är inte så lätt att stanna kvar. Det är mycket lätt att böja sig för en stormakts önskan. Det är en annan sak att göra motstånd. Talet avbröts av applåder på flera ställen och när det var slut applåderade delegaterna i flera minuter. Chrusjtjov och Sovjetunionens utrikesminister Andrej Gromyko slog nävarna i bordet. Behöver jag tillägga att det sovjetiska förslaget skrotades? Dag Hammarskjöld betydelse för FN:s utveckling kan knappast överskattas. Han kom till organisationen då den bara var åtta år gammal och befann sig i djup kris. Utan honom finns stor risk att den bara blivit ett lamt konferensmaskineri, fjärran från den världsaktör som vi idag vill se den som. Välkommen till detta temanummer om Dag Hammarskjöld och god läsning! INNEHÅLL 4 Ett samtal om Dag Hammarskjöld och tio korta intervjuer 20 9 Tre dagsaktuella frågor presenteras i ljuset av arvet efter Dag Hammarskjöld 21 FN-fakta nr 3/11: Fyra sidor om 13 Förenta Nationerna 23 Backåkra förfaller pengar saknas till 17 upprustning av Hammarskjölds gård 24 Redaktör AnnaLena Andrews annalena.andrews@fn.se Twitter: varldshorisont Svältkatastrofen på Afrikas horn: FNförbundet samlar in pengar till WFP:s insats Gabriel Bake berättar om uppdraget som folkrörelserepresentant till generalförsamlingen Recension: Maud Edgren-Schori och Pierre Schori har skrivit en bok om Elfenbenskusten Landet runt: FN-föreningar och distrikt rapporterar om sina aktiviteter

4 dag hammarskjöld Världen behöv Världen behöver ett FN och en generalsekreterare som kan föra den samlade mänsklighetens talan och stå fri från stormakters egenintressen. Samtidigt är världen idag mer komplex än för 50 år sedan och uppdraget svårare. Det var den gemensamma slutsatsen när Världshorisont samlade tre kunniga personer för att samtala om arvet efter Dag Hammarskjöld. Deltog gjorde: Anders Lidén, FN-ambassadör , nu ambassadör i Zimbabwe, Stina Oscarson, chef för Radioteatern, samt Peter Wallensteen, professor i freds- och konfliktforskning. Hur kan man summera Dag Hammarskjölds tid som generalsekreterare? Wallensteen: Jag skrev upp tre ord här: integritet, aktivitet och kreativitet. Den tidigare generalsekreteraren, Trygve Lie, betraktades som lierad med västmakterna och när Hammarskjöld tillträdde befann sig FN i kris. Så han ville rekrytera kompetent folk och skapa en integritet i sekretariatet. Han var också en aktiv person och genom att han agerade i olika sammanhang fick FN en väldigt central roll. Sin kreativitet gav han prov på många gånger, inte minst i samband med Suezkrisen 1956 då läget var helt låst i säkerhetsrådet p g a västmakternas inblandning. Då lyckades han lyfta frågan till generalförsamlingen som tog ett beslut om en fredsbevarande operation det visar på en helt enastående förmåga att utnyttja situationen och föra frågor framåt. Lidén: Samtidigt får man komma ihåg att Hammarskjöld faktiskt misslyckades ibland, det är lätt att man glömmer bort det. Det fanns ju också begränsningar för vad han kunde göra. Men där han kunde göra någonting försökte han, och skapade då t ex hela det fredsbevarande maskineriet. Det var ju en enorm prestation. Han försökte och lyckades också till stor del få FN att gå från att vara ett förhandlingsmaskineri till att bli en aktör i världspolitiken. Men det var också det som fick honom att hamna i konflikt med stormakterna så på sikt var det också baksidan med att han var så aktiv och som till slut försvagade hans möjligheter att verka. Nämn några enskilda händelser som hade stor betydelse under hans ämbetsperiod! Lidén: En är den stora avkoloniseringen som inleddes vilket gjorde att antalet medlemmar i FN ökade väldigt snabbt och att FN plötsligt fick många fler medlemmar som var utvecklingsländer. Dag Hammarskjöld tog själv flera steg i samband med det för att göra FN till en viktig utvecklingsaktör, vilket organisationen ju också blev. Wallensteen: Ja, det är fantastiskt att läsa om hur han reste runt i Afrika i ett rasande tempo och avverkade ett enormt antal länder på bara en månad. Man får en bild av att han förstod att det som hände var historiskt. En episod som jag tror var väldigt viktig för hans ställning var annars den med de amerikanska piloterna som var tillfångatagna i Kina. Det var när han reste till Kina och med tiden lyckades få loss dem som man verkligen fick upp ögonen för honom. Lidén: Man bör också nämna prevention och förebyggande som Hammarskjöld sysslade mycket med. Han var snabb med att skicka ut emissarier och liknande så fort det luktade konflikt. Jag tror han insåg redan då att det var mycket bättre att vara ute tidigt än att behöva sopa upp spillrorna efter en konflikt. Så preventiv diplomati var Hammarskjöld faktiskt först med i FN. Wallensteen: Mycket av hans insats be stod också i att han hindrade de här konflikterna från att bli en del av det kalla kriget, han manövrerade på ett skickligt sätt så att stormakterna kunde hållas utanför. Lidén: En annan sak som var ständigt återkommande var Dag Hammarskjölds roll i att försvara de små staternas intressen gentemot de stora staterna. Att han ville hålla konflikterna utanför det kalla kriget Dag Hammarskjöld var FN:s generalsekreterare Han var handlingskraftig och orädd och bidrog till att FN fick en viktig roll i världen. I flera internationella konflikter agerade han kraftfullt. Genom tyst diplomati och skapandet av den första fredsbevarande operationen vann han uppskattning. Foto: FN 4 Världshorisont 3/11

5 Dag hammarskjöld er en ny Dag I Världshorisonts samtal om Dag Hammarskjöld deltog (från vänster) Anders Lidén, FN- ambassadör , nu ambassadör i Zimbabwe, Stina Oscarson, chef för Radioteatern, samt Peter Wallensteen, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala Universitet. Foto: AnnaLena Andrews Vad vill du säga om Dag Hammarskjöld? Foto: AnnaLena Andrews Per Larsson, tidigare kyrkoherde: Dag Hammarskjöld sa att vägen till helighet idag går genom handling. Han var mystiker och han var FN:s generalsekreterare och kunde förena de här två sakerna. Hans skrift Vägmärken betyder oerhört mycket för många kristna människor idag som ägnar sig åt en kristendom som går på djupet. Karin Enström (M), ordförande i riksdagens utrikesutskott: För mig är Dag Hammarskjölds viktigaste arv att han hade en vision om ett Förenta Nationerna som aktivt och konkret arbetar för fred och säkerhet. Detta är en målsättning som Sverige delar och något som vi ständigt måste arbeta för. Förenta Nationerna är på samma gång, som Hammarskjöld påpekade, både ofullkomligt och oumbärligt. Världshorisont 3/11 5

6 dag hammarskjöld var också ett sätt att skydda de små staterna från att bli satelliter eller dras in i konflikter som inte var deras. Vilka egenskaper hos Dag Hammarskjöld var avgörande för hans framgångar? Oscarsson: Han hade ett väldigt starkt moraliskt rättesnöre, han hade en idé om vad som var rätt och vad som var sant. Och det gjorde att han hade en tyngd bakom de ord som han sa. Han hade en tro på människan. Sedan tror jag att han såg alla omkring sig, han såg vad var och en hade att bidra med och det är bra ledaregenskaper. Jag tror också att hans enorma bildning spelade in. Det spelar en stor roll för det ger en förståelse för människan, för andra kulturer. Du sa att han var kreativ, och det kommer ju därifrån man kan se saker ur helt andra perspektiv, och se möjligheterna. Lidén: Jag tror också att han hade en tydlig världsbild, och en religiös tro. Du, Stina, har nog läst hans skrift Vägmärken bättre än vad jag har men man har en känsla av att han kände att det han gjorde var rätt, vilket gjorde honom trygg. Oscarsson: Ja, han kände att han hade ett uppdrag, som var större än han själv. Och han hade en förmåga och en vilja att underkasta sig det uppdraget på ett sätt som få personer har. Och när man känner att man har ett uppdrag, på det sättet, så tror jag att man blir orädd. För då handlar det inte om huruvida jag blir skadad eller får skäll, det handlar om något som är större än det. Wallensteen: Ja, han hade ju aldrig bedrivit någon valkampanj eller något i den stilen. Det är något som man inte kan föreställa sig att han skulle göra. I stället kommer han till sin post på ett väldigt speciellt sätt, som en kapabel tjänsteman som stormakterna har valt. Man har sagt åt honom att vi vill att du ska göra det här jobbet, och då fogar han sig efter det. Vad säger man om Dag Hammarskjöld ute i världen? Wallensteen: Han var ju väldig intresserad av andra kulturer och han hade också en förmåga att kommunicera, att förklara och också att förstå andra. Det gjorde att Han försökte och lyckades också till stor del få FN att gå ifrån att vara ett förhandlingsmaskineri till att bli en aktör i världspolitiken. Men det var också det som fick honom att hamna i konflikt med stormakterna. han blev väldigt omtyckt och respekterad, nästan vart han än kom. Lidén: Min erfarenhet från FN och även från besök i andra länder är att han nästan är lite av en myt. Man ser allt med honom som var positivt och glömmer gärna att han faktiskt också misslyckades ibland. I hög grad symboliserar han den oberoende internationelle tjänstemannen och ett starkt FN, ett FN som aktör. Ofta när man tittar tillbaka och jämför generalsekreterare så framställs han som den störste generalsekreteraren genom tiderna. Och det ifrågasätts knappast från något håll. Tycker ni att Dag Hammarskjöld är en bra förebild? Varför i så fall? Wallensteen: Nej, jag tycker han är onåbar på något sätt, han verkar otillgänglig. Han tänkte på något vis mycket på egen hand. I sitt sätt att relatera till media eller andra organisationer, t ex, så går han sin egen väg, hans intellekt fungerar på något sätt bäst då. Så jag skulle nog inte vilja att mina barnbarn skulle bli som honom Oscarsson: Men innebär en förebild att man måste bli som den personen? För mig är han den absolut bästa förebild som man kan ha. Just genom att han sätter upp principer för sitt agerande och verkligen bemödar sig om att följa de principerna. Och det sättet att agera kanske är svårt att uppnå och han var kanske svårtillgänglig, just för att han höll så hårt på sin integritet. Men han visar ändå på ett förhållningssätt som är vägledande. Jag haft nytta av att läsa hans Vägmärken dagligdags skulle jag säga. De påminner en om värden som man kan glömma bort: kan jag se det här ur ett annat perspektiv, kan jag tänka högre, längre..? Lidén: Jag tycker också man kan se honom som förebild, med vissa reservationer, naturligtvis. I vissa avseenden är han en stor förebild. Hans mod och integritet t ex. Wallensteen: Det här att han tänkte så mycket för sig själv var en svaghet som jag menar kanske bidrog till att han fick problem i Kongo. Han hade inte informerat sina medarbetare ordenligt om vad det var som gällde och hur han tänkte, och det ledde i sin tur till ett antal problem. En bra ledare idag tror jag måste vara bättre på att skapa ett lag så att man jobbar tillsammans i en viss riktning. Lidén: Jag tror jag sa tidigare att han blivit lite av en myt. Man har skalat bort en hel del av svagheterna och det som återstår, myten, är naturligtvis en förebild. Många andra personer ur världshistorien framställs också i hög grad som myter. Så Hammarskjöld representerar myten om den oberoende internationelle tjänstemannen som leder världsorganisationen och som spelar en roll gentemot stormakterna och så vidare. Wallensteen: Trots mina kritiska ord så tycker jag ju att han är en stor källa till inspiration hans förmåga att lösa upp situationer, hans personliga mod och hans förmåga att skapa personliga relatio- Foto: AnnaLena Andrews Bo Ekman, grundare av och ordförande i Tällbergsstiftelsen: Han är i FN:s annaler en unik generalsekreterare. Han hade en integritet som aldrig böjde sig för dem som har den verkliga makten över FN: stormakterna. Det gjorde hans situation farlig och det var en tragedi för organisationen och för världen att han omkom. Idag väljs generalsekreterare som man tror inte kommer att lägga sig i på ett avgörande sätt. Foto: AnnaLena Andrews Hanna Ojanen, forskningschef vid Utrikespolitiska institutet, Sverige/ Finland: Dag Hammarskjöld är för mig en hjälte. Ibland undrar man om han verkligen har funnits. Det finns en myt omkring honom och samtidigt är det på något sätt hoppingivande, det visar att en enskild människa kan göra så mycket. Det behövs bara en person. Mitt intryck är att han var mycket vis och på något sätt fri en hel människa. 6 Världshorisont 3/11

7 Dag hammarskjöld ner. Han pratar med folk och flyger iväg och träffar alla möjliga aktörer, för att så småningom ringa in problemen och komma med något slags lösning. Det tycker jag är mycket inspirerande. Foto: FN Vad har du själv för relation till Dag Hammarskjöld? På vilket sätt relaterar du till honom i ditt liv? Wallensteen: Ja, jag är ju gift med honom! (skratt) Eftersom min professur heter Dag Hammarskjölds professur. Så det är inte helt lätt att ta sig ur. Men när man växte upp fanns han alltid där, det var en enorm uppmärksamhet omkring honom. Så då var han verkligen en förebild och någon som man såg upp till. Lidén: Jag kanske inte relaterar så mycket till honom i mitt liv för närvarande men precis som Peter så minns jag hur stor han var på den tiden. Och jag ville förstås bli generalsekreterare i FN. Det blev jag ju aldrig, men jag har känt mig stolt som svensk när jag jobbat i FN eftersom jag hela tiden möter inställningen att Dag Hammarskjöld kanske var den störste generalsekreteraren som FN någonsin har haft. Oscarsson: Jag var inte ens född på den tiden men jag har en väldigt personlig relation till honom ändå. Jag har de senaste 15 åren läst och haft stor vägledning av hans Vägmärken. Jag kan ha läst ett vägmärke och inte förstått det, men sedan flera år senare kan jag ha befunnit mig i en situation och så plötsligt minns jag det och förstår precis vad han menar. Sedan lägger han ju ribban väldigt, väldigt högt. Men man kan ändå läsa hans ord och prova sin egen situation mot dem och få vägledning. Hur märks det avtryck som Dag Hammarskjöld gjorde på dagens FN? 7 juni 1956: En nöjd och avspänd generalsekreterare berättar vid en presskonferens i FN-högkvarteret att han fått stöd i säkerhetsrådet för sin rapport och sin linje i fråga om Mellanöstern. Lidén: Det är stora avtryck, det är ingen tvekan om det. Ett avtryck, som vi ju talat om, är myten Dag Hammarskjöld. Han framstår som den ideala generalsekreteraren en självständig internationell tjänsteman med stenhård integritet, som förmår agera även om stormakterna blir irriterade, som vågar säga emot o s v. Det andra stora avtrycket han gjorde är naturligtvis de fredsbevarande operationerna, som infördes under hans tid. Och Jag har alltid undrat om vi fick ett besök från en annan planet, vem representerar då planeten jorden? i och med att man med tiden har breddat deras mandat, så att de innehåller alltmer civila insatser, så är det en av de viktigaste sakerna som hänt i FN genom åren. Wallensteen: När jag tänker på det avtryck han gjorde så tänker jag på de idéer han hade kring förebyggande och prevention; att han ville vara ute tidigt i alla konflikter. Det är ju idéer som har väldigt stor tyngd idag. Men i den nya tiden där Kofi Annan och Ban Ki-moon finns skulle jag säga att världen är mer komplex och det gör också olika insatser mer komplicerade. Men att leta efter förhandlingslösningar hela tiden och att tala med parterna som han gjorde har förstås alltid ett stort värde. Oscarsson: Jag tycker att man har rört sig ganska långt bort från hans åsikter idag när man dels använder våld allt oftare och också använder våld för att lösa konflikter. Jag tänkte på det just i förhållande till Libyen och hur FN agerat där. Jag skulle säga att arvet efter honom finns kvar som en jämförelsepunkt i teorin, men inte i sättet som man faktiskt agerar. Vad var egentligen hans inställning till våldsanvändning? Lidén: Han var ingen pacifist. Men hur skulle han ha ställt sig till insatsen i Libyen? Jag vet inte om det är så självklart egentligen. Det är klart att han önskade lösa konflikter med fredliga medel, det är Foto: Pawel Flato Mårten Grunditz, Sveriges FNambassadör: Hammarskjöld lyckades med sin starka personliga integritet, principfasthet och oräddhet utveckla FN:s och generalsekreterarens möjligheter på ett avgörande sätt. Vi bör alla glädjas åt att han fortfarande i vida kretsar ses som ett föredöme för hur internationella tjänstemän bör söka verka i fredens och utvecklingens tjänst. Hans arv lever. Foto: AnnaLena Andrews Ira Sundberg, ekopsykolog: Han var en stor ledare och en människa vars idéer fortfarande lever kvar. Han var en väldigt mångsidig person det är först på senare år som jag har förstått också hans mer andliga sida. Att kunna ha det djupet och göra de reflektionerna som han gjorde tror jag är en viktig egenskap och något vi kan läras oss av, inte minst idag. Världshorisont 3/11 7

8 Foto: FN/BZ dag hammarskjöld ju själva grundtanken med FN, och det var ju det han försökte med sina diplomatiska och preventiva insatser. Men på den tiden fanns inte doktrinerna om mänsklig säkerhet och ansvaret att skydda. Så jag tror att han hade varit försiktig inför den här situationen och försökt skicka ut emissarier för att tala med olika parter. Oscarsson: Det tror jag också, han skulle ha rest dit själv, och på ett ganska tidigt stadium. Och inte sagt att det finns passivitet eller bomber. Det är just det där samtalet, som vi var inne på. Han trodde verkligen på samtalet som en möjlighet. Lidén: Men vi ska komma ihåg att Dag Hammarskjöld också var FN-stadgans försvarare. Och enligt stadgan ska man ingripa om FN:s säkerhetsråd beslutar detta. Så jag tror att han hade försvarat flygförbudet. Men hellre än att det skulle bli bombningar mot markmål, som det blev, tror jag också att han hade åkt ut och talat med aktörerna. Wallensteen: Det jag tror att han hade invänt mot är främst idén att lägga ut hela aktionen på Nato. Jag tror att om han hade varit där hade han lagt sig i utformningen av resolutionerna och de hade nog sett annorlunda ut. Exakt hur annorlunda vet jag inte, men han hade definitivt försökt hålla det som en FN-aktion och inte lagt ut det på någon annan. För han såg FN som den centrala aktören för fred och säkerhet. Om man ser till dagens värld, vad finns det i arvet efter Dag Hammarskjöld som man bör ta fasta på? Lidén: Det pågår en maktomfördelning i världen och ser man på historien så är det alltid under perioder då maktförhållanden förändras som det blir krig. Så vi lever i en farlig tid. Och då måste vi ha något organ eller någon som är där för att överbrygga motsättningarna. Där skulle givetvis en person av Dag Hammarskjölds kaliber spela en roll. 15 september 1961: En av de sista bilderna på Dag Hammarskjöld tagen tre dagar före hans död. Här är han hedersgäst vid en kvällsmottagning i léopoldville (nuvarande Kinshasa) i Kongo. Till höger vice premiärminister Antoine Gizenga (med glasögon) och premiärminister Cyrille Adoula. Men då får han eller hon inte vara rädd för stormakterna utan måste hitta precis det handlingsutrymme som finns. Och det är ju cirkelns kvadratur, det kräver nästan övernaturlig förmåga att vinna respekt i alla läger och uppfattas som den som hjälper till att brygga över motsättningarna. För vad det handlar om är att försöka se till att den här förändringen blir en win-win-situation i stället för att någon ska vinna och någon förlora. Annars ökar, enligt min mening, konfliktrisken. Oscarsson: Ja, vi behöver någon som kan överbrygga konflikter. Det handlar om att kunna se längre och se andra värden. Jag tänker på hur Stoltenberg hanterat det som hände i Norge i somras och hur han lyckats agera på ett sätt som verkligen leder framåt. Om man jämför med vad Bush gjorde efter 11 september, och vad som skedde då i världen med en spricka och ett hat mellan människor som bara ökade. Medan man i Norge har tagit steget bortom hämnd och hat, bortom det djuriska, instinktiva sättet att reagera. Det är väldigt lätt efter så hemska händelser att välja att hata men Stoltenberg lyckades att inte hemfalla till det, och då kan man också som ledare få människor med sig. Wallensteen: Det är också väldigt intressant hur Dag Hammarskjöld väldigt medvetet, som vi sa tidigare, försöker bygga upp de små staternas ställning. Generalsekreteraren är ju, så att säga, den högste ämbetsmannen som världssamfundet har och då är det också naturligt att den personen verkar för kollektivets bästa och för att motverka själviska egenintressen hos stater. Lidén: Ja, det är oerhört viktigt att det finns någon som representerar den samlade mänsklighetens bästa. Och det är ju hela tiden idealet för FN, att man kan hitta någonting som går utöver enskilda staters intresse och i stället verka för lösningar som är bra för alla. Då är det ju fint om vi kan hitta en person som representerar detta, och som har modet att hävda det bästa för hela mänskligheten, och som kan stå upp emot stormakternas egenintressen. Wallensteen: Just därför är omvalsprincipen en så central fråga, för när en generalsekreterare ska väljas om så står ju denne inte fri från stormakterna som har veto. Säg att man hade en enda mandatperiod i stället på sex-sju år för att odla generalsekreterarens roll och ställning i världen. Då skulle man ha en period på ett par år då man bygger upp sitt program och därefter ha tid att genomföra det, utan att behöva tänka på omval. Jag har alltid undrat om vi fick ett besök från en annan planet, vem representerar då planeten jorden? Är det 200 representanter eller är det en organisation som har trovärdighet hos hela mänskligheten? FN:s generalsekreterare är nog den som kommer närmast! AnnaLena Andrews Ovanstående text är en kortad och komprimerad version av ett längre samtal som kan läsas i sin helhet på Foto: AnnaLena Andrews Jan Eliasson, diplomat och tidigare utrikesminister: Han betyder oerhört mycket för svensk utrikespolitik och diplomati. Men jag vill särskilt framhålla hur han inspirerades av kultur i olika former och av naturen. Många undrar hur han hann med allt han gjorde, långa vandringar i fjällen t ex. Jag vill vända på det där och säga att jag tror att ett av skälen till att han blev en så stor generalsekreterare är att han hade också denna dimension. Det lade ett kraftfält runt honom som gav honom denna alldeles speciella ställning. Foto: AnnaLena Andrews Annika Söder, f d undergeneraldirektör i FAO, nu på utrikesdepartementet: Dag hammarskjöld talade väldigt mycket om den internationelle tjänstemannens integritet, att man inte ska gå stormakternas ärenden utan i stället värna de gemensamma intressena. Det synsättet är otroligt betydelsefullt, också idag. Efter fyra och ett halvt år i FN som tjänste man skulle jag väldigt gärna se mer av det. 8 Världshorisont 3/11

9 Dag hammarskjöld Tre frågor med koppling till Hammarskjöld Diplomati, FN:s fredsfrämjande insatser och skyddet av civila är frågor som är lika aktuella idag som de var under Dag Hammarskjölds tid. Vad har hänt sedan dess och var står vi idag? Världshorisont summerar läget och debatten. 1 Det har skett en dramatisk förändring, säger FN:s förre rättschef Hans Corell med emfas när diplomatin, interaktionen mellan världens stater, kommer på tal. Det är lätt att hålla med honom. Vi är många som drabbas av svindel ibland när vi tänker på det hotfulla tonfallet i världspolitiken fem decennier tillbaka i tiden och jämför det med dagens till synes hövliga meningsutbyte stormakterna emellan. På Dag Hammarskjölds tid hade FN ett 60-tal medlemmar, idag är de 193. De diplomatiska kontakterna är oerhört intensiva. Vi har dessutom fått nya folkrättsliga regler. Och i allmänhet följer staterna folkrätten därför att det ligger i deras intresse, säger Hans Corell. Diplomaten och tidigare utrikesministern Jan Eliasson håller med. Diplomatin och general sekreterarens ställning Till skillnad från Dag Hammarskjöld har FN:s nuvarande generalsekreterare Ban Ki-moon hållit en låg profil och undvikit att stöta sig med stormakterna. På bilden från juni 2011 svärs han in för en andra mandatperiod på posten. Foto: FN/Mark Garten Kalla kriget Då dominerade det kalla kriget, med starka låsningar i FN och säkerhetsrådet. Vetot användes notoriskt, först av Sovjetunionen och sedan av USA och västländerna. Det kalla kriget lamslog all internationell politik. Det var naturligtvis en begränsning, menar Jan Eliasson, men det skapade också vissa möjligheter för generalsekreteraren att ta egna initiativ. Å andra sidan trampade Dag Hammar skjöld ofta på ömma tår. Och han fick känna av stormakternas reaktioner. Idag är verkligheten mer komplicerad, med olika grupper som agerar i olika riktningar. FN har fått konkurrens från G20 och andra konstellationer av länder. Diplomatin har också blivit mer mångfacetterad. Efter det kalla kriget har FN och säkerhets rådet fått en ny, aktiv roll i världspolitiken, menar Peter Wallensteen, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala Universitet. Det kan mätas i siffror. Fortsätter på nästa sida. Foto: AnnaLena Andrews Joe Ross, poet, USA/ Frankrike: Som poet försöker man skapa relationer, skapa fred. Jag är en poet som gått över till politikens värld och sedan tillbaka. När man diskuterar karaktärsstyrka och verkligt ledarskap går tanken till Dag Hammarskjöld. Jag är från USA och jag tycker att mitt land skulle kunna lära sig mycket av honom. Foto: Pawel Flato Elinor Hammarskjöld, brorsbarnbarn till Dag Hammarskjöld, diplomat: Dag Hammarskjöld satte som generalsekreterare i FN en agenda som fortfarande är relevant idag, inte minst gäller det FN:s arbete för utveckling och vikten av att förebygga väpnade konflikter. Samtidigt med det intensiva arbetet i FN hade han en stor kärlek till naturen från heden på Österlen till fjällen i Sarek och till konsten och litteraturen. Världshorisont 3/11 9

10 dag hammarskjöld Före 1990 antog säkerhetsrådet en resolution i månaden, ofta under kapitel VI, d v s rekommendationer. Idag är vi uppe i en resolution i veckan, och hälften av dem under kapitel VII. FN-systemet har aktiverats på ett förbluffande sätt. Peter Wallensteen menar att även villkoren för diplomatin har ändrat karaktär. Hammarskjöld kunde bedriva s k tyst diplomati, arbeta direkt med ledarna, träffa överenskommelser direkt med dem. Det kan man inte idag. Man måste förklara vad man gör, få med sig folkopinionen, folkrörelserna, det civila samhället. För Hans Corell är civilorganisatio nernas inträde i världspolitiken en av de viktigaste förändringarna. Naturligtvis fanns det icke-statliga organisationer redan då, men inte lika utvecklade och inte med samma kom munikationsmöjligheter som idag. Dessutom har det tillkommit nya viktiga aktörer, inte minst näringslivet. Före tagen har stora möjligheter att påverka utvecklingen i positiv riktning. VARIERANDE STÄLLNING FN:s generalsekreterare kallas ofta världens främsta diplomat. Men hans ställning i världspolitiken går upp och ner, menar Inger Österdahl, professor i folkrätt vid Uppsala Universitet. Just nu verkar generalsekreterarens roll ha blivit mycket svag. Och det är synd, för det finns ändå ett manöverutrymme, en möjlighet att påverka. Det är svårt att veta vilket genomslag Ban Ki-moon skulle få om han försökte hålla en högre profil. Henning Melber, VD på Dag Hammarskjöld-centret i Uppsala, döljer inte sin besvikelse över att Ban Ki-moon nyligen har blivit återvald för en ny 5-årsperiod. Ban Ki-moon är en administratör, inte den som tar sig rätten att definiera FN-stadgans anda och mening och driva det som sin självständiga uppfattning. Det centrala för mig är att stormakterna inte vill ha en generalsekreterare som Dag Hammarskjöld. Jan Eliasson påpekar att det finns två motsatta tankeströmningar om generalsekreterarens roll och funktion. En skola, företrädd av bl a USA:s förre FNambassadör John Bolton, hävdar att general sekreteraren ska ansvara för administrationen av sekretariatet och inget annat. Den andra skolan menar att stadgans artikel 99 ger generalsekreteraren rätt att ta initiativ även i frågor som rör inter nationell fred och säkerhet. Sedan är det också en fråga om personlighet. Om ork, beslutsamhet och mod. Det är inte lätt när de fem permanenta medlemmarna trycker på och ser sina nationella intressen hotade. Det är Hammarskjöld kunde bedriva s k tyst diplomati, arbeta direkt med ledarna, träffa överenskommelser direkt med dem. Det kan man inte idag. det som jag beundrar mest hos Dag Hammarskjöld, att han hade en sådan kyla och en sådan principfasthet i svåra situationer. Samtidigt vill jag säga att hans värld var mindre komplicerad än Kofi Annans och Ban Ki-moons. NEUTRAL PERSONAL Principen om FN-personalens neutrala integritet, som Dag Hammarskjöld hävdade starkt i alla situationer, finns inskriven i FN-stadgans artikel 100. Men den var inte tillräckligt efterlevd och den har sedan inte blivit lika efterlevd som under Hammarskjöld, säger Jan Eliasson. Jag tror att han fick en viss hjälp av att han kom från ett neutralt, alliansfritt land som Sverige. Det låg i hans gener att vara präglad av opartiskhet och neutralitet. Stadgans artikel 100 förbjuder medlems staterna att försöka påverka FN:s anställda. Men enligt Peter Wallensteen utgör organisationens otillräckliga budget en fara för neutraliteten och integriteten. Behöver man göra nya satsningar blir man tvungen att vända sig till länder som Sverige, Norge, Kanada och andra som är beredda att betala. Organisationen blir då beroende av vad dessa länder vill göra. Och man blir öppen för deras förslag om vem som ska anställas. Carlos Garat, frilansjournalist 2I april 1948 antog FN:s säkerhetsråd resolution 47 med en rekommendation om att en grupp militära experter skulle placeras i Jammu- och Kashmir-området mellan Indien och Pakistan för att övervaka ett vapenstillestånd. Utplaceringen förutsatte ländernas medgivande. Ett grundvillkor var att observatörerna skulle vara obeväpnade. Resolution 1973, som antogs i mars 2011, gav det internationella samfundet i praktiken de länder som var villiga att ta sig an det uppdraget att införa ett flygförbud över Libyen och använda alla nödvändiga medel för att skydda civilbefolkningen i landet. Insatsen skedde utan medgivande från Libyens regering. FN:s fredsbevarande insatser har genom gått en omfattande förändring. Ett exempel på det är hur våld används som ett verktyg för att nå fred. FN:s operationer har blivit mycket mer komplexa, säger Inger Österdahl. FN:s fredsfrä 10 Världshorisont 3/11

11 Dag hammarskjöld Foto: FN/Basile Zoma mjande insatser då och nu FN:s fredsbevarande styrkor får idag mycket bredare mandat och rätt att använda våld i olika syften. De får uttryckliga mandat att skydda människor, att skydda mänskliga rättigheter. Operationerna har blivit mera våldsamma, mer aktivistiska. Samtidigt som insatserna har utökade mandat att använda våld innehåller de också fler komponenter som syftar till att påverka grundorsakerna till konflikten. Det kan t ex handla om att införa eller återuppliva en demokratisk kultur eller främja ekonomisk utveckling i landet. Förändringen grundar sig i insikten att fred är mer än bara att få slut på stridigheterna. FÖRSTA BEVÄPNADE STYRKAN Dag Hammarskjöld skapade FN:s första egentliga fredsbevarande styrka, UNEF, Uppdraget var att övervaka trupptillbakadragandet efter Suezkrisen. UNEF var den första beväpnade FN-styrkan. Det var också Dag Hammarskjöld som utarbetade de principer som länge skulle vara vägledande för de berömda blå baskrarna: de skulle vara strikt opartiska, ha medgivande från landet de var i och aldrig använda våld annat än i självförsvar. Och knappt ens då, säger Peter Wallensteen. Det är definitivt en stor förändring att de fredsbevarande trupperna nu kan ingripa, som de gjorde nu senast i Elfenbenskusten. FN:s fredsbevarande styrka (UNOCI) och de franska trupperna som var stationerade i Elfenbenskusten ingrep militärt för att avsätta president Laurent Gbagbo som vägrade avgå efter valförlusten i november Insatsen motiverades med hänvisning till säkerhetsrådets resolution 1975 som gav UNOCI i uppgift att använda alla nödvändiga medel för att skydda civilbefolkningen. Det kan bli problematiskt för FN att man ger i uppdrag att använda militär makt, för då kan FN användas som ett interventionsinstrument, säger Peter Wallensteen. Han skulle vilja se en Marockanska representanter för FN:s fredsbevarande styrka i Elfenbenskusten (UNOCI) tar emot förnödenheter till internflyktingar i Moyen-Cavally. utveckling och effektivisering av de internationella sanktionerna istället. ANNAN LEDNING Fredsfrämjande insatser leds idag inte heller enbart av FN, även om beslutet kommer från FN:s säkerhetsråd. De rena FN-insatserna, i bemärkelsen att det är FN som styr operationen, har blivit färre. Många operationer idag är sådana där FN delegerar ansvaret till regionala organisationer eller ad-hoc coalitions, grupper av länder som är villiga att utföra uppdraget, säger Inger Österdahl. Det handlar om att länderna inte vill att FN ska styra operationerna. FN upplevs som inkompetent. Och det handlar också om att de ledande makterna själva vill ha kontrollen, de vill inte låta andra styra över insatserna, säger hon. Carlos Garat, frilansjournalist Världshorisont 3/11 11

12 dag hammarskjöld 3 Jag blev starkt präglad av Srebrenica och Rwanda under min tid som svensk kabinettsekreterare, säger Jan Eliasson. Jag har känt stor frustration över att solidariteten stannar vid en gräns och inte vid män niskor i nöd, att brutala makthavare kan plåga sin egen befolkning utan att omvärlden gör någonting. I mer än ett decennium debatterade det internationella samfundet behovet av att skydda människor som hotas av mass dödande, etnisk rensning och andra svåra förbrytelser mot de mänskliga rättig heterna. Initiativet kom från väst länderna, som från början lanserade formeln humanitär intervention. Begreppet mötte motstånd från många utvecklingsländer, men också från två av de fem permanenta medlemmarna av FN:s säkerhetsråd, Ryssland och Kina. De ansåg att det stred mot förbudet mot yttre inblandning i staters inre angelägenheter. Vi vände på begreppet och argumenterade för att suveränitet är ett så vitt begrepp att det också borde innefatta att man skyddar sin egen befolkning, säger Jan Eliasson. Foto: UNHCR/A Duclos Skyldigheten att skydda NY PRINCIP ANTOGS Debatten utmynnade i att världens statsoch regeringschefer 2005 antog den nya principen om skyldighet att skydda (Responsibility to Protect, R2P). Alla stater har en grundläggande skyldighet att skydda den egna befolkningen. När en regering inte gör det övergår ansvaret att skydda den hotade befolkningen till det internationella samfundet. Principen om R2P är den mest långtgående förändringen av folkrätten under senare år, eftersom den innebär en tydlig begränsning av den nationella suveränitet som ligger till grund för FN-stadgan. Det var med hänvisning till R2P som säkerhetsrådet gav USA och NATO i uppdrag att ingripa i konflikten i Libyen. Jan Eliasson anser att beslutet var nödvändigt. När en regeringschef, en president, en ledare betraktar sitt eget folk som kackerlackor och råttor och är på väg att göra någonting som kan bli ett nytt Srebrenica, då måste omvärlden reagera. AV ANNAN KARAKTÄR Dagens konflikter är av en annan karaktär än de som Dag Hammarskjöld hade att handskas med. Då var det motsättningar mellan stater som hotade internationell fred och säkerhet. Inte minst konfrontationen mellan USA och Sovjetunionen förde vid flera tillfällen världen till randen av ett kärnvapenkrig. Det gjorde att Dag Hammarskjöld arbetade huvudsakligen med frågan om krig och fred, och mindre med utveckling eftersom avkoloniseringen knappt hade börjat. De mänskliga rättigheterna hade fått ett stort och viktigt genombrott i och med 1948 års Allmänna Förklaring, men det arbetet hade stelnat i skuggan av det kalla kriget, säger Jan Eliasson. Tusentals hungriga och utmattade människor på den libyska sidan om gränsen till Tunisien väntar på att få lämna våldet och osäkerheten i Libyen. Mars Under de senare decennierna har det i ökande grad varit konflikter inom stater som plågat världens länder, med stort lidande och fara för civilbefolkningar som följd. Henning Melber är Dag Hammarskjöld-centrets VD i Uppsala. Han talar sig varm för det internationella samfundets skyldighet att skydda, som enligt honom har punkterat den tidigare vattentäta principen om icke-intervention i staters inre angelägenheter, den s k Westfaliska ordningen. Fram tills nu har vi sett diktatorer och tyranner använda sig av rätten till självbestämmande och principen om nationell suveränitet för att förtrycka sina egna folk. Det är bra att FN har slagit fast att andra får ingripa när en stat inte skyddar sin egen befolkning. Men frågan är: Vem har tolkningsrätten? Henning Melber menar att västvärlden ofta blundar för förbrytelser som begås av dess allierade. Faktum är att tillämpningen hittills har varit mycket selektiv. Och så länge alla inte mäts med samma måttstock får man inte den legitimitet och trovärdighet som de goda principerna förtjänar. ATT FÖREBYGGA KONFLIKTER Begreppet R2P omfattar inte bara omvärldens rätt att ingripa med våld när det behövs. Lika viktigt är det internationella samfundets ansvar för att förebygga farliga konflikter s k prevention och att återuppbygga samhällen efter krig. Det var Dag Hammarskjöld som lanserade begreppet preventiv diplomati och även i hög grad tillämpade det i praktiken. Det var också så han dog, mitt i försöket att mäkla fred i en infekterad konflikt i det nyfödda Kongo. Henning Melber menar att preventiv diplomati av det slag som Dag Hammarskjöld stod för saknas i dagens värld. I Dag Hammarskjölds tolkning ger FN-stadgan generalsekreteraren rätt att självständigt bedriva preventiv diplomati, d v s ta egna initiativ i kraft av sitt ämbete. Men idag ägnar sig generalsekreteraren åt att implementera det som de fem permanenta medlemmarna av säkerhetsrådet säger till honom att göra. Det är en stor skillnad. Carlos Garat, frilansjournalist 12 Världshorisont 3/11

13 FN-fakta Förenta Nationerna RFN Ä T T VOCH I S H A NEU D E L Detta är FN Förenta Nationerna är en unik organisation bestående av självständiga stater som gått samman för att arbeta för fred och ekonomiska och sociala framsteg. Unik därför att ingen annan organisation kan sägas företräda alla världens länder på det sätt som FN gör. Organisationen bildades den 24 oktober 1945 då stadgan trädde i kraft. Från början hade FN 51 medlemsländer, idag har antalet ökat till 193. Vad är FN? FN är ett mellanstatligt, globalt forum för samarbete, beslut och överenskommelser i frågor som är viktiga för hela mänskligheten. FN har 193 medlemsstater. Samarbetet bygger på frivillighet och ska inte inkräkta på staters rätt till självbestämmande. Dock har alla medlemmar en skyldighet att följa FN-stadgan och folkrättens principer. Vad är FN inte? FN är ingen världsregering som kan bestämma över medlemsländerna och det är heller ingen världspolis. FN kan inte jämföras med Europeiska Unionen, där medlemsländerna lämnar över beslutande rätten för delar av det egna landets politik till EU:s styrande organ. FN:s stadga FN-stadgan anger FN:s uppgifter, befogenheter, arbetsordning och organisation. Den preciserar medlemsländernas rättigheter och skyldigheter gentemot organisationen och varandra, och är ett folkrättsligt instrument eller traktat. Den förbjuder t ex stater att använda våld mot andra stater annat än i självförsvar. FN:s mål och Huvuduppgifter FN:s stadga anger fyra huvudmål för FN: Att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Att utveckla vänskapliga förbindelser mellan länder. Att åstadkomma internationell samverkan för att främja utveckling och mänskliga rättigheter. Att utgöra en medelpunkt för länders samverkan för att nå dessa mål. Foto: FN/Joao Araujo Pinto Medlemsländernas flaggor framför FN-högkvarteret på Manhattan i New York. FN-systemet FN har sex huvudorgan vars uppgifter och befogenheter är inskrivna i stadgan. I takt med att FN:s arbetsområde utvidgats har även ett antal underorgan inrättats, vart och ett med sitt specifika mandat och kompetens. Underorganen inrättas av FN:s generalförsamling och är en del av FN. Utöver detta finns fackorganen, som är självständiga internationella organisationer för samarbete inom områden som postgång, sjöfart, civilflyg etc. De är inte underställda FN men har samarbetsavtal med FN. Tillsammans med huvudorganen och underorganen utgör de vad vi kallar FN-systemet. FN:s ekonomi FN:s budget är indelad i en obligatorisk del och en frivillig del. Obligatoriskt är bl a bidrag till FN:s reguljära budget (ca 2,6 miljarder dollar 2011) och till de fredsbevarande operationerna (ca 3,5 miljarder dollar 2011). Medlemsländernas betalningsförmåga avgör hur mycket varje land ska bidra med. Den reguljära budgeten ska täcka kostnaderna för de sex huvudorganen inklusive sekretariatets många enheter, kontor och program. Kostnaderna för all annan verksamhet måste täckas av frivilliga bidrag från medlemsländerna. Vad kostar FN? Enligt en beräkning gjord av organisationen Global Policy Forum kostar FN:s verksamhet ungefär 30 miljarder dollar per år. Det motsvarar ca 4 dollar per människa på jorden och är mindre än två procent av världens samlade militärutgifter Beroende på att länders frivilliga bidrag till FN minskar, och att många inbetalningar är sena eller helt uteblir, brottas FN ständigt med ekonomiska problem. FN:s generalsekreterare Generalsekreteraren leder sekretariatet och är FN:s högste chef. Denne har en central roll i skapandet av fred och utveckling, både genom personliga insatser och genom sina särskilda representanter. Generalsekreteraren utses av generalförsamlingen på rekommendation av säkerhetsrådet. Nuvarande generalsekreteraren Ban Kimoon (Sydkorea) blev 2011 omvald till en ny mandatperiod på fem år.

14 fn:s huvudorgan Generalförsamlingen. Generalförsamlingen fattar beslut om FN:s årliga arbete och där finns alla 193 medlemsländer representerade. Det är ett unikt forum för multilaterala diskussioner och beslut som fattas kan med fog sägas vara ett uttryck för världssamfundets vilja. Varje land har en röst. Beslut fattas i regel med enkel majoritet och är inte juridiskt men däremot moraliskt bindande. Säkerhetsrådet. Säkerhetsrådets ansvar är att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Det består av 15 medlemmar. Fem är permanenta: Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA. Resterande tio väljs för två år av generalförsamlingen. Beslut är bindande och kräver nio ja-röster. De permanenta medlemmarna har vetorätt vilket innebär att beslut inte kan fattas om någon av dem röstar emot. FN bedriver verksamhet i så gott som alla länder i världen. Verksamheten kan innefatta allt från utvecklings- och utbildnings projekt till nödhjälp och fredsbevarande styrkor. Till det årliga mötet i generalförsamlingen kommer delegationer från FN:s alla medlemländer. Alla möten simultantolkas till FN:s sex officiella språk: arabiska, engelska, franska, kinesiska, spanska och ryska. Sekretariatet. Sekretariatet, som leds av FN:s generalsekreterare, sköter det löpande arbetet och ser till att de beslut som FN fattar genomförs. Omkring tjänstemän arbetar inom sekretariatet som, förutom huvudkontoret i New York, utgörs av ett stort antal kontor och avdelningar spridda över världen. Ekonomiska och sociala rådet. Ecosoc, det ekonomiska och sociala rådet, samordnar det ekonomiska och sociala arbete som utförs av FN:s under- och fackorgan. Det ansvarar också för FN:s kontakter med ickestatliga organisationer. Internationella domstolen. Internationella domstolen (International Court of Justice, ICJ) har säte i Haag. Den avgör tvister mellan stater och är rådgivande instans för andra FN-organ. Den kan endast ta upp fall där de inblandade parterna accepterat att tvisten ska avgöras av domstolen. Beslut är bindande. Förvaltarskapsrådet. Rådet inrättades för att hjälpa ett antal kolonier och förvaltningsområden inför och under deras omvandling till självständiga stater. Sedan 1994, då Palau (USA) som sista område blev självständigt, har rådet ingen uppgift längre. IMO bevakar en av världens största allmänningar, världshaven, bl a genom att ta fram avtal som reglerar utsläpp från sjöfarten. FN:s fackorgan FAO. FN:s livsmedels- och jordbruks organisation (Rom) ICAO. Internationella civila luftfarts organisationen (Montreal) IFAD. Internationella jordbruksutvecklingsfonden (Rom) FN består av 193 medlemsländer. Medlemmarna måste åta sig och vara villiga och kapabla att uppfylla de skyldigheter som stadgan ålägger dem och att acceptera och följa beslut, även om besluten inte är juridiskt bindande. Vatikanstaten är den enda internationellt erkända stat som inte är medlem. Tillsammans med Palestina har man dock permanent observatörsstatus i FN. ILO. Internationella arbetsorganisationen (Genève) IMF. Internationella valutafonden (Washington) IMO. Internationella sjöfarts organisationen (London) ITU. Internationella teleunionen (Genève)

15 Genève är huvudstad för FN:s arbete för mänskliga rättigheter (MR). Här har MR-rådet sina möten och högkommissarien sitt kontor. FN bevakar genom sina specialrapportörer MR-situationen i Burundi, Burma (Myanmar), Haiti, Kambodja, Nordkorea, Palestina, Somalia och Sudan. FN har sedan 1956 inrättat 65 fredsbevarande operationer. För närvarande pågår 15. I operationerna ingår såväl militär, polisiär som civil personal. UNAMID i Sudan (Darfur) är för närvarande FN:s största fredsoperation och ca personer ingår. Ungefär 40 miljoner människor var på flykt Oroligheterna i Kirgizistan resulterade i uppemot internflyktingar och personer flydde över gränsen till Uzbekistan. WFP bedriver skolmatsprojekt i många länder, bl a i Afghanistan. FN:s underorgan UNCTAD. FN:s konferens om handel och utveckling, integrerar utvecklingsländer i världsekonomin. UNDP. FN:s utvecklingsprogram, det centrala organet för utveckling och bistånd. UNEP. FN:s miljöprogram, samordnar mellanstatligt samarbete inom miljöområdet. UNFPA. FN:s befolkningsfond, arbetar bl a med reproduktiv hälsa och rättigheter. UN-HABITAT. FN:s program för boende och bebyggelsefrågor, arbetar för allas rätt till drägliga bostäder. UNHCR. FN:s flyktingorgan, ger rättsligt skydd och nödhjälp åt flyktingar. UNICEF. FN:s barnfond, arbetar för att barns grundläggande behov ska tillgodoses. FN-systemets verksamhet i omkring 170 länder ökar möjligheterna att nå millennie målen, t ex minskad fattigdom och förbättrad barna- och mödrahälsa. Ett land som redan nått mål två om grundskola för alla barn är Rwanda. FN är en organisation för stater. Icke-statliga organisationer har ingen självklar plats eller roll. Samarbete mellan FN och icke-statliga aktörer är reglerat i FN-stadgans artikel 71. Organisationer kan få en rådgivande ställning, vilket bl a innebär rätt att delta på FN-konferenser som observatörer, i vissa fall även med möjlighet att cirkulera dokument och yttra sig. De spelar en särskilt viktig roll i FN:s arbete för mänskliga rättigheter då de bidrar med viktig information om förhållandena i olika länder. UNODC. FN:s organ mot brott och narkotika, bekämpar gränsöverskridande brottslighet. UNRWA. FN:s hjälporganisation för palestinaflyktingar, stödjer invånarna i de palestinska flyktinglägren. UN-Women. FN:s enhet för jämställdhet och stärkandet av kvinnors rättigheter, arbetar för global jämställdhet. WFP. FN:s livsmedelsprogram, räddar liv genom livsmedelsbistånd, bl a i katastrofsituationer. UNAIDS. FN:s gemensamma program mot hiv/aids där tio av FN:s underorgan samverkar. UNESCO. FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Paris) UNIDO. FN:s organisation för industriell utveckling (Wien) UNWTO. Världsturismorganisationen (Madrid) UPU. Världspostunionen (Bern) WHO. Världshälsoorganisationen (Genève) WIPO. Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (Genève) WMO. Meteorologiska världs - organisationen (Genève) Världsbanken. (Washington) Relaterade organisationer 1 IAEA. Internationella atomenergiorganet, främjar en säker och fredlig användning av atomenergi. WTO. Världshandelsorganisationen, arbetar med villkoren för internationell handel. 1 Självständiga men anslutna till FN enl art 102 i FN:s stadga.

16 FN:s arbete är indelat i tre huvudområden FN:s tre pelare: Fred och säkerhet FN ska enligt FN-stadgan bevara internationell fred och säkerhet. I första hand ska konflikter lösas på fredlig väg. Nås en förlikning kan säkerhetsrådet i samförstånd med parterna fatta beslut om en fredsbevarande operation för att t ex övervaka ett fredsavtal. Normalt får våld endast användas i självförsvar. Nås inte en fredlig lösning kan säkerhetsrådet besluta om fredsframtvingande åtgärder enligt kapitel VII i FN:s stadga. I sista hand kan man även besluta om åtgärder som innebär militärt våld. FN-stadgan är framtagen för att lösa konflikter mellan stater, vilket försvårat ingripanden inom ett lands gränser. Medlemsländerna antog därför på ett FNtoppmöte 2005 principen om skyldighet att skydda, vilket innebär att det internationella samfundet ska agera när ett lands regering inte skyddar sin egen befolkning mot grova övergrepp. FN arbetar konfliktförebyggande genom diplomati och medling och genom att utgöra en mötesplats för stater. Konfliktförebyggande är även det arbete som utförs av olika FN-organ för att avhjälpa bakomliggande orsaker till konflikter, som fattigdom och kränkningar av mänskliga rättigheter. I fredsarbetet ingår även FN:s nedrustningsarbete. Det är vanligt att konflikter blossar upp på nytt och FN har därför inrättat en fredsbyggande kommission som ska bistå länderna efter en konflikt. Även antagandet år 2000 av resolution 1325, som lyfter fram kvinnors roll i fredsprocesser, är en viktig del i det konfliktförebyggande och fredsbyggande arbetet. Utveckling och fattigdomsbekämpning 1946 upprättade FN:s generalförsamling det första underorganet, FN:s barnfond Unicef. Dess första uppdrag var att rädda krigsdrabbade barn i Europa. I dag arbetar Unicef tillsammans med andra underorgan och fackorgan i FN-systemet med långsiktigt bistånd utvecklingssamarbete men även med humanitära insatser i samband med naturkatastrofer och konflikter. Det innebär att FN-systemet i sin helhet satsar stora resurser på utveckling och fattigdomsbekämpning. FN har anordnat många internationella konferenser som fått stor betydelse på utveck lingsområdet. Som ett resultat av den första FN-konferensen om miljö i Stockholm 1972 bildades FN:s miljöprogram Unep. Kvinnokonferensen i Mexico City 1975 upprättade FN:s kvinnoprogram Unifem, nu ombildat till UN Women. FN-konferenserna har antagit handlingsplaner. Den mest kända är Agenda 21 från konferensen i Rio de Janeiro 1992 om miljö och utveckling. Konferensen följs upp 2012 av en ny, Rio+20, med temat hållbar utveckling. Millenniedeklarationen, som antogs av generalförsamlingen 2000, sammanfattar en del av de viktigaste besluten från några av FN-konferenserna. I anslutning till detta enades världssamfundet om åtta s k millennieutvecklingsmål som man arbetar för att uppnå till För att effektivisera FN:s arbete i fält har under ett antal år ett pilotprojekt, Delivering as One One UN, pågått i åtta länder. Läs mer på: Mänskliga rättigheter Den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter antogs av FN:s generalförsamling den 10 december 1948 och definierar vilka de grundläggande mänskliga rättigheterna är. Den är inte juridiskt bindande men innebär ett moraliskt åtagande för staterna. Med förklaringen som norm har FN:s generalförsamling antagit över 20 konventioner som är juridiskt bindande för stater som ratificerar dem. Nio av dessa, t ex barnkonventionen, är s k kärnkonventioner. För varje kärnkonvention finns en kommitté som granskar hur staterna sköter sig. Varje konventionsstat är skyldig att kontinuerligt lämna skriftliga rapporter till dessa. Kommittén kommer sedan med ett slututlåtande där landet i fråga uppmanas att rätta till eventuella brister. Som underlag för sin bedömning har kommittéerna även tillgång till information ( parallellrapporter ) från ickestatliga organisationer. Situationen för mänskliga rättigheter i alla FN:s medlems länder granskas även regelbundet av FN:s råd för mänskliga rättigheter. MR-rådet kan även löpande ta upp brådskande situationer där mänskliga rättigheter kränks. För länder där MRrådet anser att det behövs en särskild granskning har speciella landrapportörer utsetts. Det finns även s k tematiska rapportörer som arbetar med vissa vanligt förekommande MR-brott, t ex tortyr och våld mot kvinnor. FN-fakta nr 3/11: Förenta Nationerna Text: Per Jacoby. Faktabladet kan beställas från FN-förbundet (upp till 10 ex gratis, porto tillkommer dock). E-post: info@fn.se Telefon: Webb:

17 Dag hammarskjöld u Pengar saknas till underhåll av Backåkra Backåkra, den vackert belägna gård som Dag Hammarskjöld efterlämnade på Österlen, ligger många svenskar varmt om hjärtat. Här finns ett välbesökt museum där man kan få inblick i den svenske generalsekreterarens liv och gärning och här anordnas sedan många år uppskattade föredrag om internationella frågor. Men anläggningen är i stort behov av upprustning och någon form av tryggad finansiering för att kunna drivas vidare. Dag Hammarskjöld testamenterade Backåkra till Svenska Turistföreningen (STF). I testamentet stadgas det att STF och vissa ideella föreningar har rätt att ordna sammankomster där och att medlemmar i Svenska Akademin får disponera en länga under sommaren. STF har följt anvisningarna och gjort om bostaden till museum för allmänheten. BEHÖVER RENOVERAS Samtidigt finns det sedan länge behov av en omfattande renovering av Backåkra. Taket behöver läggas om, grunden är fuktskadad och interiören behöver renoveras. Det behövs 20 miljoner kronor för att klara de nödvändiga investeringarna och för att bilda en fond som kan bekosta den löpande driften, säger Torgny Håstad, ordförande i STF. Svenska Turistföreningen har under en lång rad av år fått skjuta till uppemot kronor om året från egna tillgångar för att klara de löpande kostnaderna en utgift som blivit allt svårare att bära. STF har andra anläggningar med stora investeringsbehov, bl a fjällstationer som är viktigare för medlemmarna. Om Backåkra inte ska förfalla behövs medel utifrån, säger Håstad som är öppen för olika lösningar. Som många andra som engagerat sig i frågan har Håstad och STF försökt få staten och då närmast UD att ta ett större Dag Hammarskjölds gård Backåkra på Österlen är i stort behov av upprustning men pengar saknas. ansvar. Men det har inte varit lätt. Visserligen anslog regeringen en miljon kronor till Backåkra i samband med 100-årsfirandet av Dag Hammarskjölds födelse Men det var bara en tjugondel av vad man lade ner på jubileet, och sedan dess har statens intresse för den unika gården och dess möjligheter varit svalt, konstaterar Torgny Håstad. Nu arbetar STF istället vidare med andra intressenter som Lunds universitet och Ystad kommun för att försöka lösa finansieringen. MOTION I RIKSDAGEN En av dem som inte vill ge upp möjligheten att få staten att engagera sig mer helhjärtat i Backåkra är riksdagsledamoten Ulf Nilsson (FP). Förra året skrev han och några partikamrater en motion i riksdagen där man i första hand yrkade på att Statens fastighetsverk (SFV) skulle ta över förvaltningen av Backåkra. Motionen avslogs men Ulf Nilsson tänker återkomma med en ny motion i höst. Chefsjuristen Björn Andersson på SFV menar att det i princip är möjligt för SFV att engageras i Backåkra, särskilt med tanke på Hammarskjölds viktiga insats som generalsekreterare i FN. Frågan är dock hur stort åtagande SFV ska ha för fastigheter av det här slaget. En aktuell utredning föreslår nämligen att staten bara ska äga en mindre krets av fastigheter. Så det blir väl att gå på regeringen igen, påpekar Andersson. Ulf Nilsson tycker också att Kulturdepartementet borde ta ett större ansvar, kanske få till stånd något slags basverksamhet på Backåkra, t ex en konferensanläggning som skulle kunna locka till sig sponsorer. Departementssekreterare Fredrik Linder på Kulturdepartementet är medveten om den oro som finns för den fortsatta verksamheten på Backåkra, men konstaterar samtidigt: Just nu är det här ingen aktuell fråga för regeringen. FÅR EJ TA AVGIFT Ett stort problem i sammanhanget är Dag Hammarskjölds uttalade vilja i testamentet att verksamheten på Backåkra inte får avgiftsbeläggas. Hammarskjöld ville säkert bara väl. Men villkoret är ett väsentligt hinder för en fortsatt drift av Backåkra, påpekar Torgny Håstad. Som ett led i en förnyelse av verksamheten överväger STF därför att begära en ändring av testamentsvillkoren hos Kammarkollegiet. Text och foto: David Dahmén, frilansjournalist Världshorisont 3/11 17

18 dag hammarskjöld Nya uppgifter om Hammarskjölds död Den brittiska tidningen The Guardian publicerade i augusti nya uppgifter om Dag Hammarskjölds död den 18 september 1961 i samband med ett medlingsuppdrag i Kongo. En utredning av den svenske biståndsarbetaren Göran Björkdahl och The Guardian tyder på att Hammarskjölds plan sköts ned av ett annat plan. Man stödjer sig bl a på vittnesmål från personer som såg kraschen och som tidigare inte trätt fram. Enligt artikeln hade personer som vittnat om händelsen förts bort och fängslats, vilket skrämde andra till tystnad. I samband med uppgifterna i The Guardian gick Svenska Dagbladet ut med uppgifter från en kommande bok, Midnatt i Kongo Dag Hammarskjölds förlorade seger. I boken redogörs för de teorier som finns om kraschen. Författarna Rolf Rembe och Anders Hellberg är kritiska till svenska myndigheters bristande intresse och kräver att regeringen engagerar sig i frågan. De nya uppgifterna fick FNförbundet att kräva att Hammarskjölds död utreds på nytt: Sanningen om Dag Hammarskjölds död måste fram. Vad vore ett bättre sätt att hedra Hammarskjöld femtio år efter hans dödsdag än att grundligt utreda omständigheterna kring hans död? säger Aleksander Gabelic, förbundets ordförande. Enligt The Guardian ska Hammarskjöld ha fallit offer för USA:s och Storbritanniens ilska över en FNoffensiv mot Katanga som generalsekreteraren hade beordrat bara dagar före sin död. Brittiska intressen i minindustrin ska ha varit orsaken till motståndet mot Hammarskjölds fredssträvanden. Hammarskjöld var också omstridd bland stormakterna för sitt stöd för avkolonialiseringen, enligt tidningen. Läs om Svenska FN-förbundets aktiviteter i samband med 50- årsminnet av Dag Hammarskjölds död på Suezkrisen 1956 FN:s fredsbevarande styrkor föds År 1869 stod Suezkanalen klar. Den hade byggts av fransmän och britter och de hade försvarat kanalen mot turkarna under första världskriget och tyskarna under det andra. Européerna tog hem enorma vinster från kanaldriften och Egypten var i praktiken ett brittiskt lydrike genomförde militären Nasser en statskupp. Han ville förbättra egyptiernas situation, bl a genom att dämma upp Nilen, ett kostsamt projekt för det fattiga landet. USA skulle finansiera bygget, men när Egypten köpte vapen av Sovjet drog USA tillbaka löftet. Nasser svarade sommaren 1956 med att nationalisera kanalen. Britter och fransmän tänkte inte acceptera detta. Staten Israel hade utropats 1948 och direkt hamnat i krig med grannstaterna. FN förhandlade fram en bräcklig vapenvila men det hindrade inte den palestinska gerillan från att göra räder in i Israel hade verksamheten ökat ordentligt och Hammarskjöld reste i regionen för att dämpa känslorna. De franska, brittiska och israeliska intressena sammanföll och tillsammans utarbetade de tre en plan som gick ut på att återerövra Suezkanalen, samtidigt som Israel skulle få lugn vid sina gränser. Den 30 oktober 1956 anföll Israel Egypten. Detta skedde samtidigt som världens Ur FN:s arkiv Foto: FN/JG FN:s första fredsbevarande styrka bildades 1956 och kallades UNEF (UN Emergency Force). På bilden från 1 december 1956 anländer 164 officerare och soldater från Sverige för att ansluta sig till styrkan. blickar var riktade mot upproret i Ungern. Därefter anföll européerna kanalzonen för att, som de sa, skilja de stridande åt. FN:s säkerhetsråd samlades i New York. USA och Sovjet valde att låta FN och Dag Hammarskjöld hantera krisen. Storbritannien och Frankrike använde sin vetorätt och blockerade alla förslag. Hammarskjöld hjälpte Jugoslavien med en resolution som flyttade Suezfrågan från säkerhetsrådet till generalförsamlingen utan att ett veto kunde stoppa det. Där fick Hammar skjöld personligen i uppdrag att för FN:s räkning förhandla fram en vapen vila. Han arbetade oavbrutet och intensivt och lyckades ta sig igenom alla de hinder som restes på vägen mot fred. Insatsen kröntes med ett eldupphöravtal. Tanken var att FN, för första gången i historien, skulle stationera fredsbevarande trupper mellan de stridande. Hammarskjöld utarbetade personligen riktlinjerna för FN-trupperna - principer som gäller än idag. Suezkrisens lösning och skapandet av FN:s fredsbevarande styrkor blev kanske Hammarskjölds största framgång som generalsekreterare. USA och Sovjet skulle i fortsättningen inte tillåta att FN fick ett så stort inflytande. Per Zacharoff 18 Världshorisont 3/11

19 Dag hammarskjöld Seminarium i Kinshasa 2011 viktigt år för Kongos framtid I konferenssalen på Hotell Sultani har publiken delats in i fyra grupper som i varsitt hörn diskuterar Demokratiska Republiken Kongos framtid ur olika perspektiv. Vad innebär skyldigheten att skydda för Kongo? Hur skapar man demokrati, en fungerande rättsstat och lika rättigheter för kvinnor och män? Det resoneras ivrigt kring dessa teman. Alla verkar ha egna erfarenheter av brister och många har förslag på åtgärder. Varje grupp formulerar tillsammans det civila samhällets rekommendationer till Kongos regering och parlament samt till det internationella samfundet. VÄGEN MOT HÅLLBAR FRED Gruppdiskussionerna är en del av det seminarium om vägen mot hållbar fred i Kongo som Svenska FN-förbundet och Kongos FN-förbund arrangerade i Kinshasa den 28 maj Gruppernas rekommendationer innehöll, bland mycket annat, uppmaningar att ge de juridiska institutioner som upprättats i landet resurser nog att också utföra sina uppdrag på ett bra sätt, att avlöna tjänstemän så de inte behöver leva på mutor, att öka andelen kvinnor på alla viktiga poster i samhället samt att se till att de som gjort sig skyldiga till sexuellt våld döms och straffas. Under förmiddagen gavs en rad intressanta presentationer. FN:s vice sändebud till Kongo, Leila Zerrougui, berättade om utmaningarna för FN-styrkan framöver. För att åtgärder för fred ska hålla i längden kan de inte utföras av FN ensamt, alla aktörer i samhället måste vara involverade, betonade hon. På en fråga från FN-förbundets generalsekreterare Linda Nordin Thorslund om hur hon ser på det civila samhällets roll svarade hon att organisationer i det civila samhället utgör en unik arena där människor kan mötas på lika villkor, oavsett klass, stamtillhörighet eller partipolitisk färg. På så sätt är det en viktig aktör i utvecklingen mot en fred som håller. Med anledning av 50-årsminnet av Dag Hammarskjölds död arrangerades i maj ett seminarium om Kongos framtid. Några av deltagarna var (från vänster) Jean-Pierre Bolduc, Kanadas ambassad i kinshasa, Georges Kambi Lutula, SADC, Aleksander Gabelic, FN-förbundet, Ferdinand Kambere, Kongos regering, Linda Nordin Thorslund, FN-förbundet, Cissa wa Numbe, Kongos FN-förbund samt Muhima Bintu Sabine, parlamentsledamot. International Crisis Groups chef för Centralafrika, Thierry Vircoulon, redogjorde för problemen med handel med konfliktmineraler i Kongo och för arbetet med att begränsa den. Ett problem med att försöka reglera handeln är, enligt honom, att det saknas möjligheter att övervaka att reglerna följs överallt i det stora landet. Och för att komma åt problemet måste man börja med dem som tjänar mest på att handeln fortgår, fortsatte han. Bland övriga talare fanns Mette Sunnergren från svenska ambassaden, Luzolo Bambi Lessa, Kongos justitieminister, och Marion Arnaud från Koalitionen för skyldighet att skydda. Seminariet var en del av Svenska FN-förbundets projekt för att hedra minnet av FN:s tidigare generalsekreterare Dag Hammarskjöld. Det är i år 50 år sedan Hammarskjöld dog i en flygkrasch under ett medlingsuppdrag för freden i Vad innebär skyldigheten att skydda för Kongo? Hur skapar man demokrati, en fungerande rättsstat och lika rättigheter för kvinnor och män? nuvarande Kongo är ett viktigt år för DR Kongo och för diskussionen om landets framtid. I november genomförs vad som förhoppningsvis blir landets andra fria och rättvisa val. Men uppmärksamheten från det internationella samfundet är mycket mindre den här gången och många är oroliga för att bristande resurser kommer påverka förutsättningarna för bl a valövervakning och tillgång till valstationer. Linda Åkerström Skribenten är handläggare för fred, säkerhet och nedrustning vid Svenska FN-förbundet Även i Sverige har ett seminarium hållits med anledning av 50-årsminnet av Dag Hammar skjölds död. Seminariet hölls i Stockholm den 15 september och hade rubriken R2P and the Future of Peacekeeping. Bland talarna märktes Alain Le Roy, f d chef för FN:s fredsbevarande styrkor, och försvarsminister Sten Tolgfors. Världshorisont 3/11 19

20 Insamling till hungerkatastrofen på Afrikas horn FN-förbundet har under sommaren öppnat sitt insamlingskonto för bidrag till Afrikas horn. Pengarna går till Världslivsmedelsprogrammet WFP och dess insatser i regionen. Foto: FN/Stuart Price Den svåra torkan i Somalia, Kenya, Djibouti och Etiopien gör att omkring 13 miljoner människor i dessa länder är i akut behov av matbistånd, enligt FN. Världslivsmedelsprogrammet WFP (World Food Programme), ett av FN:s underorgan, har sedan i våras arbetat med katastrofinsatser i området. Man bedömer att operationen på Afrikas horn kan komma att bli organisationens största någonsin. Av de 13 miljoner människor som drabbats av torkan och hungersnöden siktar WFP på att nå ut med hjälp till elva miljoner människor. Särskilt försöker Skänk ett bidrag! 100 kr räcker till matbistånd för ett barn i två månader! Så här kan du bidra till WFP:s insatser på Afrikas horn: Sätt in ditt bidrag till plusgiro och ange hunger. Skicka ett SMS med ordet FN till (du skänker då 50 kr). Anmäl dig som autogirogivare till vår katastroffond. Se Föräldrar väntar med sina uttorkade och undernärda barn i en korridor i Banadirsjukhuset i Somalias huvudstad Mogadishu. Tiotusentals människor har redan dött i katastrofen. man nå barn under fem år eftersom de minsta är de mest sårbara i en hungerkatastrof. Regeringar och andra aktörer stödjer resten av de behövande. ÅTTA MILJONER HAR FÅTT HJÄLP I augusti hade WFP nått ut med hjälp till åtta miljoner av de elva. I Somalia får 1,5 miljoner människor mat och WFP arbetar med att försöka nå fler i svårtillgängliga områden i den södra delen av landet. I Etiopien hade 3,7 miljoner människor nåtts av hjälpen. I Kenya hade man nått 1,85 miljoner människor, i Uganda och i Djibouti FN:s hjälparbete är i ständigt behov av finansiering. Fortfarande saknas ungefär 600 miljoner kronor för att WFP ska kunna genomföra sina planerade aktiviteter på Afrikas horn under de närmaste sex månaderna. Det var när omfattningen av katastrofen började bli känd i somras som vi beslutade att starta en insamling till Afrikas horn. Att pengarna skulle gå till WFP och deras gedigna arbete i regionen var självklart, säger Solveig Berntsen, insamlingsansvarig på FN-förbundet. Bland annat har företag, FN-föreningar, skolor och givare hittills engagerats i FNförbundets insamling och en större insats gjordes även i samband med musikfestivalen Way Out West (se här intill). Kampanjen kommer att fortsätta så länge katastrofen på Afrikas horn är i ett akut skede. Läs mer på FN-förbundet på World Scout Jamboree Vart fjärde år arrangeras ett världsläger för scouter, en s k World Scout Jamboree var det Sveriges tur att vara värdland och lägret Frågan om minröjning stod i centrum för FNförbundets aktiviteter på World Scout Jamboree 2011 utanför Kristianstad i Skåne. ägde rum under tolv dagar i juli-augusti i Rinkaby utanför Kristianstad. Över scouter från 146 länder deltog vilket gjorde detta till den största jamboreen någonsin. Svenska FN-förbundet fanns på plats i lägrets s k Global Development Village. I denna världsby diskuterades globala frågor och hur man kan engagera sig för en bättre värld. Med hjälp av volontärer genomförde FN-förbundet en serie workshops om landminor. Aktiviteten syftade bl a till att förmedla en känsla av hur det är att leva i ett mindrabbat område. Den visade också tydligt att antalet skadade och dödade minskar i takt med att minorna röjs. Parallellt med lägret i Rinkaby arrangerade Kristianstads FN-förening och Unicefgrupp det s k GLOBAL-torget i centrum av Kristianstad. Torget var en mix av alternativ scoutzon, världsförbättrarby, diskussionsforum och mötesplats. Tillsammans med ett 30-tal andra aktörer hade man fått ihop ett varierat program med utställningar, workshops, politikerdebatt, FN-rollspel, utomhusbio och föreläsningar. En lång rad musikframträdanden gjordes också med allt ifrån barnvisor till hiphop, blues och brasilianska sånger. Bilder kan ses på 20 Världshorisont 3/11