POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS. Varbergs kommun Norrgatan

Transkript

1 Kallelse/underrättelse (17) Serviceförvaltningen Beslutsorgan Servicenämnden Tid Torsdagen den 21 september, kl Plats Neden Ärenden 1. Val av justerare 2. Anmälan av eventuella övriga ärenden 3. Anmälan av eventuellt jäv 4. Studiebesök 5. Redovisning av uppföljning och kontroll av verksamhet som utförs av privata utförare (SVN 2017/0014-2) 6. Information om inkludering 7. Information om FM 8. Remiss - Handlingsplan mot våldsbejakande extremism (SVN 2017/0005-6) 9. Information om benchmarking 10. Delårsbokslut 11. Förvaltningen informerar Harald Lagerstedt Ordförande Elisabeth Eriksson Sekreterare POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Norrgatan svn@varberg.se TELEFAX WEBBPLATS Varberg

2 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Serviceförvaltningen (17) 4. Studiebesök Dnr: Handläggare: Dokument: Beslutsförslag Dokumentet är inte färdigställt. Eftersänds till mötet

3 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Serviceförvaltningen (17) 5. Redovisning av uppföljning och kontroll av verksamhet som utförs av privata utförare Dnr: SVN 2017/0014 Handläggare: Lotta Olanya Dokument: Protokollsutdrag från servicenämndens arbetsutskott Svn au 44 Dnr SVN 2017/0014 Redovisning av uppföljning och kontroll av verksamhet som utförs av privata utförare Beslut Arbetsutskottet föreslår servicenämnden besluta 1. godkänna förvaltningens redovisning av uppföljning och kontroll av verksamhet som utförs av privata utförare. Beskrivning av ärendet Riksdagen har beslutat om förändringar i kommunallagen som innebär att kommunfullmäktige för varje mandatperiod ska anta ett program med mål och riktlinjer för verksamheter som utförs av privata utförare. Detta gäller från och med 1 januari Syftet är att förbättra uppföljning och kontroll av privata utförare samt öka allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet. Förändringarna i kommunallagen innebär att kommunen skall - Kontrollera och följa upp verksamhet som enligt lag drivs av privata utförare - Genom avtal tillförsäkra information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn i verksamheten - Se till att kommunala företag ger allmänheten insyn i verksamhet som de lämnar till privata utförare - I fullmäktige besluta om ett program för varje mandatperiod med generella mål och riktlinjer när verksamheter drivs av privata utförare - Tillgodose en generell informationsskyldighet när enskilda personer kan välja mellan olika utförare Programmet omfattar verksamheter som tydligt riktar sig till och rör invånarna. Det kan handla om hela verksamheter som till exempel särskilda boenden för

4 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Serviceförvaltningen (17) äldre. Det kan också handla om delar av en verksamhet som har stor betydelse för invånaren som till exempel måltidsverksamhet och städning i skolan. All verksamhet som kommunen upphandlar inom alla verksamhetsområden omfattas av programmet, till exempel vård och omsorg, kultur och fritid, hälsooch sjukvård, gata och park, fastighetsförvaltning, kommunikation och infrastruktur. Eftersom programmet gäller upphandlad verksamhet är det viktigt att påpeka att krav på uppföljning, insyn med mera, som läggs fast i programmet, generellt inte kan få genomslag på gällande avtal, där villkoren redan är reglerade. Krav som programmet lägger fast kan endast påverka förfrågningsunderlag och avtal i upphandlingar som ligger framåt i tiden. Mot bakgrund av ovan nämnda förändring i kommunallagen uppdrar kommunfullmäktige åt varje berörd nämnd att med utgångspunkt i programmet ansvara för att utförare, oavsett driftform, inom nämnden ansvarsområde bedriver verksamheten enligt - De lagar förordningar och föreskrifter som gäller för verksamheten - De mål och riktlinjer som kommunfullmäktige och nämnd har fastställt i verksamhetsplaner I juni månad varje år översiktligt redovisa till kommunstyrelsen på vilket sätt avtal för privata utförare och uppdrag för kommunal regi följs upp. Beslutsunderlag Serviceförvaltningens beslutsförslag den 12 september Kommunfullmäktige den 16 februari 2017, 30 Övervägande Delar av förvaltningens verksamheter utförs av privata utförare och omfattas av lagändringen. Dessa är: städning av Campus, PS-gymnasiet, Vidhögeskolan och Komedianten, byggentreprenad, måleritjänster, golvläggning, elarbeten, data/tele, VVS, akustikarbeten, glasarbeten, hisservice, OVK, klottersanering, insamling av fraktioner, kylarbeten, ammoniakarbeten, luftbehandling, markis/persienner, pannarbeten, plåtarbeten, portservice, skadedjursbekämpning, slamsugning, storhushåll, styr- och regler, grönyteskötsel, vinterväghållning, asfaltsbeläggning, mark, stensättning, stängselarbete, rivningsentreprenad och bevakning. Inom förvaltningen finns i upphandlingar och avtal en sedan tidigare fastställd rutin med mallar för leverantörsuppföljning. Rutinen omfattar regelbundna uppföljningsmöten med leverantör, kvartalsrapporter från leverantör med bland annat nyckeltalsuppgifter samt stickprov.

5 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Serviceförvaltningen (17) Kompletteringar kommer att göras i befintliga rutiner och mallar som säkerställer att utförarens skyldighet att lämna uppgifter samt biträda kommunen vid uppföljning och utvärdering av verksamheten enligt kommunallagen, tydligt framgår. Protokollsutdrag: Svn

6 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Serviceförvaltningen (17) Dnr: SVN 2017/ Handläggare: Lotta Olanya Dokument: Beslutsförslag till servicenämnden Redovisning av uppföljning och kontroll av verksamhet som utförs av privata utförare Förslag till beslut Servicenämnden beslutar 1. godkänna förvaltningens redovisning av uppföljning och kontroll av verksamhet som utförs av privata utförare. Beskrivning av ärendet Riksdagen har beslutat om förändringar i kommunallagen som innebär att kommunfullmäktige för varje mandatperiod ska anta ett program med mål och riktlinjer för verksamheter som utförs av privata utförare. Detta gäller från och med 1 januari Syftet är att förbättra uppföljning och kontroll av privata utförare samt öka allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet. Förändringarna i kommunallagen innebär att kommunen skall - Kontrollera och följa upp verksamhet som enligt lag drivs av privata utförare - Genom avtal tillförsäkra information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn i verksamheten - Se till att kommunala företag ger allmänheten insyn i verksamhet som de lämnar till privata utförare - I fullmäktige besluta om ett program för varje mandatperiod med generella mål och riktlinjer när verksamheter drivs av privata utförare - Tillgodose en generell informationsskyldighet när enskilda personer kan välja mellan olika utförare Programmet omfattar verksamheter som tydligt riktar sig till och rör invånarna. Det kan handla om hela verksamheter som till exempel särskilda boenden för äldre. Det kan också handla om delar av en verksamhet som har stor betydelse för invånaren som till exempel måltidsverksamhet och städning i skolan. All verksamhet som kommunen upphandlar inom alla verksamhetsområden omfattas av programmet, till exempel vård och omsorg, kultur och fritid, hälsooch sjukvård, gata och park, fastighetsförvaltning, kommunikation och infrastruktur. Eftersom programmet gäller upphandlad verksamhet är det viktigt att påpeka att krav på uppföljning, insyn med mera, som läggs fast i programmet, generellt inte

7 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Serviceförvaltningen (17) kan få genomslag på gällande avtal, där villkoren redan är reglerade. Krav som programmet lägger fast kan endast påverka förfrågningsunderlag och avtal i upphandlingar som ligger framåt i tiden. Mot bakgrund av ovan nämnda förändring i kommunallagen uppdrar kommunfullmäktige åt varje berörd nämnd att med utgångspunkt i programmet ansvara för att utförare, oavsett driftform, inom nämnden ansvarsområde bedriver verksamheten enligt - De lagar förordningar och föreskrifter som gäller för verksamheten - De mål och riktlinjer som kommunfullmäktige och nämnd har fastställt i verksamhetsplaner I juni månad varje år översiktligt redovisa till kommunstyrelsen på vilket sätt avtal för privata utförare och uppdrag för kommunal regi följs upp. Beslutsunderlag Kommunfullmäktige den 16 februari 2017, 30 Övervägande Delar av förvaltningens verksamheter utförs av privata utförare och omfattas av lagändringen. Dessa är: städning av Campus, PS-gymnasiet, Vidhögeskolan och Komedianten, byggentreprenad, måleritjänster, golvläggning, elarbeten, data/tele, VVS, akustikarbeten, glasarbeten, hisservice, OVK, klottersanering, insamling av fraktioner, kylarbeten, ammoniakarbeten, luftbehandling, markis/persienner, pannarbeten, plåtarbeten, portservice, skadedjursbekämpning, slamsugning, storhushåll, styr- och regler, grönyteskötsel, vinterväghållning, asfaltsbeläggning, mark, stensättning, stängselarbete, rivningsentreprenad och bevakning. Inom förvaltningen finns i upphandlingar och avtal en sedan tidigare fastställd rutin med mallar för leverantörsuppföljning. Rutinen omfattar regelbundna uppföljningsmöten med leverantör, kvartalsrapporter från leverantör med bland annat nyckeltalsuppgifter samt stickprov. Kompletteringar kommer att göras i befintliga rutiner och mallar som säkerställer att utförarens skyldighet att lämna uppgifter samt biträda kommunen vid uppföljning och utvärdering av verksamheten enligt kommunallagen, tydligt framgår. Ekonomi och verksamhet Beslutet innebär inga konsekvenser för ekonomi och verksamhet.

8 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Serviceförvaltningen (17) Serviceförvaltningen Eva Olson Förvaltningschef Lotta Olanya Verksamhetsutvecklare Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Verksamhetsutvecklare

9 '' :. Varbergs kommun Kommunfullmäktige Kf 30 SammanträdesprotokQll C5 vftj ;xo17tjtjlj Dnr KS 2015/ Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare Beslut Kommunfullmäktige beslutar att - anta förslag till program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare daterat den 10 december lägga till följande text i bolagspolicy för kommunens bolag: Kommunala företag ska ge allmänheten insyn i verksamhet som de lämnar till privata utförare. Beskrivning av ärendet Riksdagen har beslutat om förändringar i kommunallagen som innebär att kommunfullmäktige för varje mandatperiod ska anta ett program med mål och riktlinjer för verksamheter som utförs av privata utförare. Detta gäller från 1 januari Syftet är att förbättra uppföljning och kontroll av privata utförare samt öka allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet. Förändringarna i kommunallagen innebär att kommunen ska kontrollera och följa upp verksamhet som enligt avtal drivs av privat utförare, genom avtal tillförsäkra information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn i verksamheten, se till att kommunala företag ger allmänheten insyn i verksamhet som de lämnar till privata utförare samt att tillgodose en generell informationsskyldighet när enskilda personer kan välja mellan olika utförare. Programmet omfattar all verksamhet som kommunen upphandlar inom alla verksamhetsområden, till exempel vård och omsorg, kultur och fritid, hälsooch sjukvård, gata och park, fastighetsförvaltning, kommunikation och infrastruktur. Yttrande Kommunkansliet har i tjänsteutlåtande den 9 december 2015 föreslagit att anta förslag till program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare daterat den 4 december 2015 lägga till följande text i bolagspolicyn: Kommunala företag ska ge allmänheten insyn i verksamhet som de lämnar till privata utförare. Kommunfullmäktige ska varje mandatperiod besluta om ett program med generella mål och riktlinjer när verksamheter drivs av privata utförare. Vidare ska man se till att kommunala företag ger allmänheten insyn i verksamhet som de lämnar till privata utförare. J usterandes sign Utdrags bestyrkande Datum

10 Varbergs kommun Kommunfullmäktige Sammanträdesprotokoll För att kommunens ska leva upp till den nya lagstiftningen föreslår kommunledningskontoret att fullmäktige antar föreslaget program och att följande skrivelse införs i bolagspolicyn Kommunala företag ska ge allmänheten insyn i verksamhet som de lämnar till privata utförare. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 12 januari 201 6, 9, och då kommit överens om att ta bort tredje att-satsen under rubriken uppdrag i programmet. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet den 26 januari 2016, 8. Protokollsutdrag: Kommunkansliet - J usterandes sign Utdragsbestyrkande Datum

11 ., ~ (3) D~r: KS 2015/ Varbergs kommun Kommunledningskontoret Marcus Andersson, Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare Bakgrund Riksdagen har beslutat om förändringar i kommunallagen som innebär att kommunfullmäktige för varje mandatperiod ska anta ett program med mål och riktlinjer för verksamheter som utförs av privata utförare. Detta gäller från 1 januari Syftet är att förbättra uppföljning och kontroll av privata utförare samt öka allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet. Lagstiftning Förändringarna i kommunallagen innebär att kommunen ska kontrollera och följa upp verksamhet som enligt avtal drivs av privat utförare genom avtal tillförsäkra information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn i verksamheten se till att kommunala företag ger allmänheten insyn i verksamhet som de lämnar till privata utförare i fullmäktige besluta om ett program för varje mandatperiod med generella mål och riktlinjer när verksamheter drivs av privata utförare tillgodose en generell informationsskyldighet när enskilda personer kan välja mellan olika utförare. Privat utförare Privat utförare definieras i kommunallagen som en juridisk person eller enskild individ som har hand om vården av en kommunal angelägenhet. Det kan handla om olika företagsformer som aktiebolag, stiftelser, enskilda firmor, idebundna organisationer etc. Formellt överlämnas verksamheten efter en offentlig upphandling främst enligt lagen om offentlig upphandling (LOU), lagen om upphandling inom områdena vatten, energi och transporter (LUF) eller ett valfrihetssystem enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) samt att avtal tecknats. - Programmet omfattar verksamheter som tydligt riktar sig till och rör invånarna. Det kan handla om såväl hela verksamheter (t.ex. särskilda boenden fö r äldre), som delar POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POST ADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15,Östra ks@varberg.se Vallgatan l 2 (h iss) TELEFAX WEBBPLATS Varberg Varberg

12 .,,.. 2 (3) Dnr: KS 2015/ av en verksamhet med stor betydelse för invånaren (t.ex. måltidsverksamhet och städning i skolan). Avgränsningar Programmet omfattar all verksamhet som kommunen upphandlar inom alla verksamhetsområden, t.ex. vård och omsorg, kultur och fritid, hälso- och sjukvård, gata och park, fastighetsförvaltning, kommunikation och infrastruktur. Eftersom programmet gäller upphandlad verksamhet är det viktigt att påpeka att krav på uppföljning, insyn med mera, som läggs fast i programmet, generellt inte kan få genomslag på gällande avtal, där villkoren redan är reglerade. Krav som programmet lägger fast kan endast påverka förfrågningsunderlag och avtal i upphandlingar som ligger framåt i tiden. Programmet omfattar inte fristående skolor och fristående förskolor då den verksamheten inte är upphandlad utan är reglerad genom tillståndsgivning. Även utförare av personlig assistens enligt socialförsäkringsbalken är undantagna. Riktlinjer Kommunen är ansvarig även för verksamheter som genom avtal överlämnas till privata utförare. I ansvaret ligger att följa upp och kontrollera. Omfattningen på kontrollen och uppföljningen kan dock se olika ut beroende på hur angelägen verksamheten är ur ett allmänintresse. Ju mer beroende invånarna är av verksamheten desto större är kravet på uppföljning och kontroll och att identifiera vilka risker som kan finnas. Uppföljning och kontroll av verksamhet som genom avtal lämnats över till privata utförare ska prioriteras och särskilt inriktas på medborgarfokus, säkerhet och risken för ekonomiska oegentligheter. Kontroll- och uppföljningsarbete av verksamhet som bedrivs i egen regi ska utformas på liknande sätt som för privata utförare. Information ska lämnas om samtliga utförare, för att underlätta medborgarnas val när enskilda kan välja mellan olika utförare av den kommunala nämndens tjänster. - Avtal ska utformas på så sätt att verksamheten hos de privata utförarna kvalitetsmässigt bedrivs i enlighet med kommunens krav. Kraven ska vara tydliga, relevanta och tillräckliga. Det ska tydligt framgå hur samverkan mellan beställaren och utföraren ska genomföras och hur brister i verksamheten ska hanteras. Den

13 3 (3) '10.. Dnr: KS 2015/ kommunala huvudmannens möjligheter att besluta om sanktioner eller häva avtalet ska vara tydligt reglerat i avtal. Rätt till insyn Varje nämnd ska i avtal med privata utförare tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnats över till privat utförare. Utföraren ska lämna information när kommunen begär det. Utförarens skyldigheter att lämna uppgifter begränsas till att omfatta sådant som kan lämnas utan omfattande merarbete eller inte strider mot lag eller annan författning eller inte anses utgöra företagshemligheter enligt lag. I avtalen ska det fastslås att utföraren ska biträda kommunen vid uppföljning och utvärdering av verksamheten, lämna nödvändiga statistikuppgifter och rapportera in nödvändiga övriga uppgifter. Berörd nämnd ska redovisa information till allmänheten om alla utförare. Informationen ska beskriva utförarens verksamhet och kvalitet. Informationen ska finnas tillgänglig på kommunens webbplats och på andra sätt som bedöms lämpliga utifrån målgruppen. Uppdrag Kommunfullmäktige uppdrar åt varje berörd nämnd att med utgångspunkt i detta program ansvara för att utförare (oavsett driftsform) inom nämndens ansvarsområde bedriver verksamheten enligt de lagar, förordningar och föreskrifter som gäller för verksamheten de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige och nämnd har fastställt verksamhetsplaner i juni månad varje år översiktligt redovisa till kommunstyrelsen på vilket sätt avtal för privata utförare och uppdrag för kommunal regi följs upp. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att årligen följa upp hur nämnderna har arbetat utifrån programmets intentioner. -

14 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Serviceförvaltningen (17) 6. Information om inkludering Dnr: Handläggare: Dokument: Protokollsutdrag från servicenämndens arbetsutskott Svn au 45 Dnr SVN 2017/0002 Information om inkludering Beslut Arbetsutskottet tar del av informationen och beslutar 1. delge servicenämnden densamma. Beskrivning av ärendet Förvaltningen informerar om inkludering, bland annat strategier och tidplan. Protokollsutdrag: Svn

15 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Serviceförvaltningen (17) 7. Information om FM Dnr: Handläggare: Dokument: Beslutsförslag Dokumentet är inte färdigställt. Eftersänds till mötet

16 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Serviceförvaltningen (17) 8. Remiss - Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Dnr: SVN 2017/0005 Handläggare: Linda Svensson Dokument: Protokollsutdrag från servicenämndens arbetsutskott Svn au 47 Dnr SVN 2017/0005 Remiss - Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Beslut Arbetsutskottet föreslår servicenämnden besluta 1. med beaktande av förvaltningens yttrande, ställa sig bakom förslaget till handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen har den 13 juni 2017 beslutat att remittera förslag till handlingsplan mot våldsbejakande extremism till samtliga nämnder och bolag för yttrande. Syftet med handlingsplanen är att beskriva hur arbetet mot våldsbejakande extremism hänger samman med kommunens övriga arbete med säkerhets- och trygghetsfrågor. Planen beskriver kommunens organisation och former för arbetet, samt vilka utvecklingsmål som gäller för kommunens arbete mot våldsbejakande extremism. Varbergs kommun saknar idag ett strukturerat utvecklingsarbete och en beredskap för att förebygga våldsbejakande extremism. En arbetsgrupp från kommunen har varit engagerade i länsstyrelsens arbete med att kartlägga sociala risker i länet. Kommunstyrelsens arbetsutskott har den 21 mars 2017 återremitterat handlingsplanen som nu omarbetats där organisation och ansvar förtydligats. Beslutsunderlag Serviceförvaltningens beslutsförslag den 12 juli 2017 Remiss Handlingsplan mot våldsbejakande extremism.

17 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Serviceförvaltningen (17) Övervägande Förslaget inleder med en bakgrund med definitioner och förklaringar av begrepp som hämtats ur rapporten Våldsbejakande extremism i Sverige nuläge och tendenser (2014). Under rubriken Organisation och arbetssätt framgår att Räddningstjänsten Väst ska ha uppdraget att stödja och samordna kommunens arbete inom området. Det är naturligt att uppdraget finns på Räddningstjänsten Väst med dess koppling till arbetet med säkerhets-, folkhälso- och trygghetsfrågor. Att utnyttja en befintlig struktur för samverkan mellan berörda parter är positivt. Styrdokumentet med organisation och struktur som ska tas fram får ge ytterligare en tydlig bild av hur arbetet samordnas och organiseras. De tolv utvecklingsmålen som följer nationella rekommendationer ger en stadga för det fortsatta arbetet. Risker och utmaningar som beskrivs i förslaget kan förändras inom den tid som handlingsplanen gäller. Uppföljningen som ska ske till Folkhälso- och trygghetsrådet bör även återkopplas till kommunstyrelsen för att se över ev. behov av uppdatering av de risker som beskrivs i dokumentet. Protokollsutdrag: Svn

18 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Serviceförvaltningen (17) Dnr: SVN 2017/ Handläggare: Linda Svensson Dokument: Beslutsförslag till servicenämnden Remiss - Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Förslag till beslut Servicenämnden beslutar 1. med beaktande av förvaltningens yttrande, ställa sig bakom förslaget till handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen har den 13 juni 2017 beslutat att remittera förslag till handlingsplan mot våldsbejakande extremism till samtliga nämnder och bolag för yttrande. Syftet med handlingsplanen är att beskriva hur arbetet mot våldsbejakande extremism hänger samman med kommunens övriga arbete med säkerhets- och trygghetsfrågor. Planen beskriver kommunens organisation och former för arbetet, samt vilka utvecklingsmål som gäller för kommunens arbete mot våldsbejakande extremism. Varbergs kommun saknar idag ett strukturerat utvecklingsarbete och en beredskap för att förebygga våldsbejakande extremism. En arbetsgrupp från kommunen har varit engagerade i länsstyrelsens arbete med att kartlägga sociala risker i länet. Kommunstyrelsens arbetsutskott har den 21 mars 2017 återremitterat handlingsplanen som nu omarbetats där organisation och ansvar förtydligats. Beslutsunderlag Beslutsförslag 11 juli 2017 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Övervägande Förslaget inleder med en bakgrund med definitioner och förklaringar av begrepp som hämtats ur rapporten Våldsbejakande extremism i Sverige nuläge och tendenser (2014).

19 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Serviceförvaltningen (17) Under rubriken Organisation och arbetssätt framgår att Räddningstjänsten Väst ska ha uppdraget att stödja och samordna kommunens arbete inom området. Det är naturligt att uppdraget finns på Räddningstjänsten Väst med dess koppling till arbetet med säkerhets-, folkhälso- och trygghetsfrågor. Att utnyttja en befintlig struktur för samverkan mellan berörda parter är positivt. Styrdokumentet med organisation och struktur som ska tas fram får ge ytterligare en tydlig bild av hur arbetet samordnas och organiseras. De tolv utvecklingsmålen som följer nationella rekommendationer ger en stadga för det fortsatta arbetet. Risker och utmaningar som beskrivs i förslaget kan förändras inom den tid som handlingsplanen gäller. Uppföljningen som ska ske till Folkhälso- och trygghetsrådet bör även återkopplas till kommunstyrelsen för att se över ev. behov av uppdatering av de risker som beskrivs i dokumentet. Ekonomi och verksamhet I handlingsplanens utvecklingsmål kan man inte se insatser som påverkar servicenämndens verksamhet i någon större omfattning. Men inom kost- och städ och fastighetsavdelningen kan våra medarbetare stöta på händelser som kan kopplas till våldsbejakande extremism, t.ex. klotter. Här har servicenämndens medarbetare en viktig roll att föra detta vidare. Det kan finnas behov av utbildning för att se vad som är våldsbejakande eller inte. Serviceförvaltningen Eva Olson Förvaltningschef Håkan Axelsson Avd chef it-avd Protokollsutdrag Kommunstyrelsen

20 Remiss 1 (1) Dnr: KS 2016/ Hallands Hamnar Varberg AB m.fl. Kommunstyrelsens förvaltning Maria Svenningsson, Begäran om yttrande Ärende Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Diarienummer KS 2016/0533 Yttrande senast 31 oktober 2017 Kommunstyrelsens förvaltning Maria Svenningsson POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, ks@varberg.se Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFAX WEBBPLATS Varberg Varberg

21 Varbergs kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdes protokoll Ks au 348 Dnr KS 2016/0533 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Beslut Arbetsutskottet beslutar 1. remittera förslag till handlingsplan mot vålds bejakande extremism till samtliga nämnder och bolag för yttrande 2. svaren ska vara kommunledningskontoret tillhanda senast i oktober Beskrivning av ärendet Syftet med handlingsplanen är att beskriva hur arbetet mot våldsbejakande extremism hänger samman med kommunens övriga arbete med säkerhetsoch trygghetsfrågor. Planen beskriver kommunens organisation och former för arbetet, samt beskriver vilka utvecklingsmål som gäller för kommunens arbete mot våldsbejakande extremism. Handlingsplanen gäller för år Beslutsunderlag Beslutsförslag 23 maj Handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Övervägande Varbergs kommun saknar idag ett strukturerat utvecklingsarbete och en beredskap för att förebygga och hantera våldsbejakande extremism. Under perioden maj-oktober 2016 har en arbetsgrupp från kommunen varit engagerad i länsstyrelsens arbete med att kartlägga sociala risker i länet med anledning av flyktingsituationen samt lämna förslag till åtgärder. Deltagandet i detta projekt har gett möjlighet att påbörja kartläggningen av kommunens specifika situation och behov i samband med flyktingmottagandet, och även att skapa nätverk med andra kommunala, regionala och statliga instanser. Ärendet hanterades av kommunstyrelsens arbetsutskott 21 mars 2017 och återremitterades för förtydligande. Handlingsplanen har nu omarbetats där organisation och ansvar förtydligats. Protokollsutdrag: Kommunstyrelsen Datum -17

22 Dnr: KS 2016/0533 Förslag Varbergs kommuns strategi mot våldsbejakande extremism

23 Sammanfattning Det här är Varbergs kommuns strategi för det främjande och förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Om samverkan inom detta område ska bli framgångsrikt är det viktigt att samverkan införlivas i redan befintliga strukturer. I Varbergs kommun finns det ett befintligt arbetssätt och en struktur där Räddningstjänsten Väst stödjer kommunens arbete med säkerhets-, folkhälso- och trygghetsfrågor. Arbetet mot våldsbejakande extremism ska inkluderas som en del i detta arbete, d.v.s. Räddningstjänsten Väst ska stödja och samordna kommuns arbete även inom detta område. Den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism har presenterat tolv rekommendationer för hur ett fungerande lokalt arbete bör organiseras. Kommunens strategi mot våldsbejakande extremism utgår från de tolv rekommendationerna, men har anpassats till lokal nivå. Till vart och en av de tolv rekommendationerna finns det ett utvecklingsmål. Räddningstjänsten Väst ansvar därefter att tillsammans med berörda samverkansaktörer arbeta fram åtgärder utifrån utvecklingsmålen.

24 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Definitioner... 4 Tre våldsbejakande extremistiska miljöer... 5 Begreppet radikalisering... 5 Organisation och arbetssätt... 6 Risker och utmaningar... 7 Kriget i Syrien... 7 Varbergs kommun möter inte alla... 7 Yttrandefrihet, religionsfrihet och brottsliga handlingar... 7 Stigmatisering och legitima religiösa eller politiska aktiviteter... 7 Utvecklingsmål... 8 Uppföljning... 10

25 Bakgrund Syfte Syftet med kommuns strategi mot våldsbejakande extremism är att: Beskriva hur arbetet mot våldsbejakande extremism hänger samman med kommunens övriga arbete med säkerhets- och trygghetsfrågor. Beskriva kommunens organisation och arbetssätt i arbetet mot våldsbejakande extremism. Beskriva vilka utvecklingsmål som gäller för kommunens arbete mot våldsbejakande extremism. Strategin mot våldsbejakande extremism gäller för år Definitioner Nedan beskrivs de definitioner av orden våldsbejakande och extremism som används i detta dokument. Definitionerna är hämtade från rapporten Våldsbejakande extremism i Sverige nuläge och tendenser (2014). Våldsbejakande Ordet våldsbejakande kan användas för att beskriva både innehållet i ett visst material (exempelvis ett tal, en text eller en film) och personers beteende. Om ett material beskrivs som våldsbejakande betyder det att materialets innehåll inte bara accepterar våldsanvändning utan även stödjer användningen av ideologiskt motiverat våld för att främja en sak. När Säkerhetspolisen beskriver en person som våldsbejakande betyder det att personen vid upprepade tillfällen bedöms ha uppvisat ett beteende som inte bara accepterar våldsanvändning utan även stödjer eller utövar ideologiskt motiverat våld för att främja en sak. Att vara våldsbejakande ska inte förväxlas med att vara våldsbenägen; ett våldsbejakande beteende kan innebära ett långvarigt stöd till våldshandlingar som andra begår, trots att personen själv aldrig utövar våld. Extremism Säkerhetspolisen använder ordet extremism för att beskriva rörelser, ideologier eller individer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning. Den grundläggande politiska normen, där politiska mål och samhällsförändringar kan påverkas genom politiken och uppnås genom demokratiska processer, accepteras inte. Extremism används också för att beskriva företeelsen där individer använder extrema metoder för att förändra samhället i önskad riktning. Våldsbejakande extremism förekommer både inom den politiska och religiösa sfären.

26 Tre våldsbejakande extremistiska miljöer I rapporten Våldsbejakande extremism i Sverige nuläge och tendenser (2014) beskrivs även hur säkerhetspolisen i dagsläget bedömer att det finns tre våldsbejakande extremistiska miljöer i Sverige; den autonoma miljön, vit makt-miljön och den våldsbejakande islamistiska extremistiska miljön: Den autonoma miljön beskrivs ofta befinna sig långt ut till vänster på en traditionell politisk skala medan vit makt-miljön i stället beskrivs stå långt ut till höger på samma skala. Det är trots detta inte idealiskt att benämna miljöerna som vänster- respektive högerextremism. Det beror på att det endast är i ett sociokulturellt avseende som högerextremismen är traditionellt höger och vänsterextremismen traditionellt vänster; exempelvis i frågor om lag och ordning, invandringspolitik, nationell identitet etcetera. Islamistisk extremism står för en extrem tolkning av Koranen och har inte mycket gemensamt med konventionell tolkning av islam som religion. Begreppet våldsbejakande islamistisk extremism används för att beskriva den extrema miljö och de personer som ser våld som ett legitimt medel för att uppnå ideologins mål. Trots att begreppet kan kritiseras används benämningen våldsbejakande islamistisk extremism eftersom den aktuella extremistiska miljön hävdar att de agerar utifrån religionen islam. Begreppet radikalisering Rapporten Våldsbejakande extremism i Sverige nuläge och tendenser (2014) ger också en bild av vad som avses med begreppet radikalisering: Radikalisering ses ofta som en socialiseringsprocess även om det finns olika uppfattningar bland forskare om varför och hur radikalisering sker. En beskrivning av radikaliseringsprocessens olika faser redovisas närmare i kommande kapitel. Begreppet radikalisering definieras av Säkerhetspolisen som: Den process som leder till att en person eller en grupp stödjer eller utövar ideologiskt motiverat våld för att främja en sak. Att utveckla antidemokratiska värderingar eller ha extrema åsikter om politik eller religion faller enligt denna definition inte under begreppet radikalisering. Som beskrivs i kapitel tre (i ursprungskällan) inbegriper radikaliseringsprocessen en fas där det utvecklas en acceptans för våld, men de som stannar i en sådan tidigare fas eller avbryter radikaliseringsprocessen är således inte att betrakta som radikaliserade enligt definitionen ovan. Det som är brottsligt och således av intresse för polisen och som därmed inbegrips i definitionen av radikalisering, är uteslutande processen som utmynnar i stöd till, eller delaktighet i, ideologiskt motiverad brottslighet. Definitionen av radikalisering förtydligas också genom benämningen våldsbejakande radikalisering. De individer som anslutit sig till våldsbejakande extremistmiljöer har nästan alltid genomgått en radikaliseringsprocess där det går att identifiera betydande likheter i radikaliseringsprocessen oavsett till vilken ideologi en person radikaliserats. 5

27 Organisation och arbetssätt Om samverkan inom detta område ska bli framgångsrikt är det viktigt att samverkan införlivas i redan befintliga strukturer. I Varbergs kommun finns det ett befintligt arbetssätt och struktur där Räddningstjänsten Väst stödjer kommunens arbete med säkerhets-, folkhälsooch trygghetsfrågor. Arbetet mot våldsbejakande extremism ska inkluderas som en del i detta arbete, d.v.s. Räddningstjänsten Väst ska stödja och samordna kommuns arbete även inom detta område. Denna strategi pekar på att det är Räddningstjänsten Väst som ska stödja och samordna kommunens arbete mot våldsbejakande extremism. Organisation och struktur för detta arbete ska tas fram i särskilt styrdokument. Områden och aktörer som ska ingå i samverkan är bland annat berörda kommunala förvaltningar- och bolag, kommunens säkerhetsskyddsarbete, folkhälso- och brottsförebyggandearbete och internskyddsarbete samt Polismyndigheten. Idag finns struktur och samverkan inom folkhälso- och trygghetsfrågor bl.a. i Folkhälso- och trygghetsrådet och i Trygg i Varberg. Det finns även en samverkansöverenskommelse mellan kommunen och polisen. Framöver ska överenskommelsen omfatta tre parter; Varbergs kommun, Polismyndigheten (Lokalpolisområde Varberg) och Region Halland (Varbergsnämnden). Samverkan ska ske på lokal, regional och nationell nivå. 6

28 Risker och utmaningar Nedan beskrivs risker och utmaningar i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i Varbergs kommun. Kriget i Syrien Våldsbejakande extremism används som samlingsnamn för våld som utövas med ideologiska motiv. Religiöst våld, vit-maktvåld och autonoma miljön brukar vara de miljöer som inkluderas i begreppet våldsbejakande extremism. Varberg kommuns arbete mot våldsbejakande extremism ska omfatta samtliga former av våldsbejakande extremism. Det är dock viktigt att bryta ut specifika händelser som kräver särskilda insatser. Sedan kriget i Syrien inleddes har arbetet mot våldsbejakande extremism blivit allt mer prioriterat i många länder. Detta på grund av att ett så stort antal individer från Sverige och andra länder valt att resa och ansluta sig till olika stridande grupper, och då främst terrororganisationen Daesh. I dagens globala värld kommer krig och konflikter runt om i världen påverka enskilda länder, då deras medborgare väljer att ta ställning för olika stridande parter och dessutom väljer att ansluta sig i striden. När så sker måste en kommuns arbete mot våldsbejakande extremism ställas om utifrån den unika situationen. Varbergs kommun möter inte alla Att motverka våldsbejakande extremism är ett ansvar för många myndigheter. Ändå finns en risk att individer som är på väg in i våldsbejakande grupperingar inte identifieras i tid. En kommun har relativt god kännedom om sina invånare till dess att de lämnar gymnasiet. Efter gymnasietiden har kommunala verksamheter i stort sett ingen kontakt med sina invånare såvida de inte tar del av sociala insatser eller barnomsorg. En stor grupp av de individer som valt att delta i våldsbejakande miljöer är mellan 20 och 30 år. Invånare i åldersgruppen möter sällan kommunens olika verksamheter. Det finns därför en risk att individer som är på väg in i våldsbejakande miljöer inte identifieras i tid utan upptäcks först om de begår brottsliga handlingar och då blir föremål för polisära insatser. Problematiken visar på vikten av stöd till anhöriga i arbetet. Personer som finns kring en potentiell riskindivid är troligen de som först kommer se tecken på att hen är på väg in i en våldsbejakande miljö. Yttrandefrihet, religionsfrihet och brottsliga handlingar Att arbeta förebyggande mot våldsbejakande extremism handlar till stor del om att bemöta de åsikter som ideologin bygger på. Det våld och de brottsliga handlingar som slutligen är själva konsekvensen tar sin start i olika extrema ideologier. Det är dock inte brottsligt att ha extrema åsikter. Det förebyggande arbetet måste därför balansera demokratistärkande åtgärder, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och religionsfrihet. Stigmatisering och legitima religiösa eller politiska aktiviteter Det finns en risk att våldsbejakande ideologier kopplas samman med legitima politiska eller religiösa rörelser. Det är problematiskt eftersom det riskerar att stigmatisera individer, grupper och organisationer. Det är viktigt att de som utför kommunens förebyggande arbete är medvetna om risken. För att minska risken är också transparens i arbetet och en nära dialog med olika religiösa och politiska grupper viktigt. 7

29 Utvecklingsmål Den nationella samordnaren har presenterat tolv rekommendationer för det lokala arbetet mot våldsbejakande extremism. Kommunen strategi utgår från de tolv rekommendationerna. Utifrån varje rekommendation kopplas ett utvecklingsmål. Räddningstjänsten Väst ansvar därefter att tillsammans med berörda samverkansaktörer arbeta fram åtgärder utifrån utvecklingsmålen. 1. Kontinuerlig och bred samverkan mellan berörda aktörer är a och o i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Identifiering av de samarbetspartners som är avgörande för det förebyggande arbetet bör ske i ett tidigt skede för att öka medvetenheten och kunskapen om den lokala lägesbilden såväl som potentiella lösningar, samt möjliggöra förberedelser och uppföljning. Utvecklingsmål Berörda aktörer ska identifieras inom aktuella organisationer och myndigheter. 2. Samverkan i befintliga strukturer. Framgångsrik lokal samverkan mot våldsbejakande extremism ska bygga på eller införlivas i redan befintliga strukturer, som exempelvis Folkhälso- och trygghetsrådet, skola, socialtjänst, polis, fritid eller liknande samverkansforum och bör inte bestå av tillfälliga lösningar på projektbasis. Långsiktighet är en nyckelfaktor för framgång i det förebyggande arbetet. Utvecklingsmål Arbete mot våldsbejakande extremism ska inkluderas i kommunens strukturer för Folkhälsooch trygghetsfrämjande arbete. 3. Nödvändiga samverkansaktörer. Samverkan bör ske mellan bl.a. skola, socialtjänst, räddningstjänst, fritidsverksamhet, berörda kommunala bolag, kommunens säkerhetsfunktion, Region Halland och polis. Utvecklingsmål Det ska finnas en väl fungerande samverkansgrupp mot våldsbejakande extremism. 4. Utgångspunkt i uppdaterad lokal lägesbild. En uppdaterad lokal lägesbild ger goda förutsättningar för ett framgångsrikt arbete. Lägesbilden ska innehålla information om vit makt-miljön, den autonoma miljön och den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön, dess närvaro och aktiviteter. Utvecklingsmål Varbergs kommun ska ha en aktuell lägesbild. 8

30 5. Tydlig ansvarsfördelning. Det är viktigt att kommunen har en utsedd funktion som ansvarar för arbetet mot våldsbejakande extremism. Denna funktion ska ha ett tydligt mandat att sammankalla samverkansaktörer. Denna funktion kan med fördel också initiera det förebyggande arbetet och vara en kontaktpunkt och kanal för åtgärder vid behov. Utvecklingsmål Kommunens verksamheter ska veta hur arbetet mot våldsbejakande extremism är organiserat utifrån ansvar och roller. 6. Anhöriga som centrala aktörer. Anhöriga till personer som anslutit sig till våldsbejakande extremistmiljöer behöver ofta stöd vid en pågående radikaliseringsprocess men kan också spela en central roll i att hindra och motverka radikalisering. Strategin bör därför ta anhöriga i beaktning. Utvecklingsmål Anhöriga ska inkluderas i kommunens förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism. 7. Glöm inte det civila samhället. Att föra kontinuerlig dialog med det civila samhället om våldsbejakande extremism är viktigt. Det kan exempelvis röra sig om lokala idrottsföreningar, trossamfund eller andra ideella organisationer. Dialogen kan med fördel föras inom ramen för en befintlig struktur, exempelvis ett interreligiöst råd eller annan lokal samverkansöverenskommelse med det civila samhället. I de fall där sådan struktur saknas kan den upprättas och med kontinuerliga, regelbundna möten inrättas. Inkludera hellre fler än färre aktörer eftersom alla sitter på en specifik kompetens och ett potentiellt positivt engagemang som gynnar arbetet. Utvecklingsmål Civilsamhället i kommunen ska vara inkluderade i arbetet mot våldsbejakande extremism. 8. Involvera även kritiska vänner. Det är viktigt att dialogen med det civila samhället är öppen och tillåter hög takhöjd. Samtal ska inte bara föras mellan aktörer i samförstånd. Genom att involvera även kritiska aktörer vidgas samverkansperspektivet. Utvecklingsmål Kommunens arbete mot våldsbejakande extremism ska vara transparant och öppet för kritik. 9. Arbeta på flera fronter. Framgångsrik samverkan inkluderar både främjande, förebyggande och motverkande åtgärder mot våldsbejakande extremism. Det är lätt att hamna i ett arbete där bränder måste släckas dagligen. Avsätt därför resurser för det förebyggande arbetet och konkretisera de åtgärder som ska genomföras eftersom detta minskar behovet av det motverkande arbetet. Utvecklingsmål Våldsbejakande extremism ska förebyggas tillsammans med anhöriga och i tidiga åldrar. 10. Se individerna, inte enbart de ideologier som dessa förespråkar. 9

31 Det arbete som sker på individnivå bör fokusera på vilka preventiva åtgärder som kan genomföras för att skapa sammanhang och mening för just den person ärendet gäller. Demokratifrämjande samtal av prestigelös karaktär kräver både tålamod och kunskap. Ta gärna hjälp av den nationella samordnarens utbildningsmaterial Samtalskompassen i detta arbete. Utvecklingsmål Berörda medarbetare i kommunen ska utifrån sin profession kunna genomföra individuella samtal kring våldsbejakande värderingar och demokratiska grunder. 11. Beakta genusperspektivets betydelse för insatserna. Den lokala lägesbilden avgör vilka åtgärder kommunen bör vidta i sitt förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism. Vid framtagandet av konkreta åtgärder spelar genusperspektivet en mycket viktig roll. Med detta i åtanke målgruppsanpassas åtgärderna. Utvecklingsmål Säkerställa genusperspektivet i samtliga analyser och åtgärder. 12. Följ upp det förebyggande arbetet kontinuerligt. Det är viktigt att ha en god uppföljning av det samverkansarbete som bedrivs för att finkalibrera insatserna. Med jämna mellanrum bör det genomföras någon form av utvärdering. På så sätt ökar effektiviteten i det förebyggande arbetet. Utvecklingsmål Arbetet ska planeras utifrån behov hos samarbetsaktörer. Uppföljning Räddningstjänsten Väst ansvarar för uppföljningen av strategin med årlig redovisning till Folkhälso- och trygghetsrådet. 10

32 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Serviceförvaltningen (17) 9. Information om benchmarking Dnr: Handläggare: Dokument: Protokollsutdrag från servicenämndens arbetsutskott Svn au 50 Dnr SVN 2017/0002 Information om Benchmarking Beslut Arbetsutskottet tar del av informationen och beslutar 1. delge servicenämnden densamma. Beskrivning av ärendet Förvaltningen informerar om benchmarkingprogrammet avseende fastighet, fordon, kost och lokalvård. Protokollsutdrag: Svn

33 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Serviceförvaltningen (17) 10. Delårsbokslut Dnr: Handläggare: Dokument: Protokollsutdrag från servicenämndens arbetsutskott Svn au 51 Dnr SVN 2017/0003 Delårsbokslut Beslut Arbetsutskottet tar del av delårsbokslutet och beslutar 1. delge servicenämnden detsamma. Beskrivning av ärendet Servicenämnden redovisar ett resultat som är 0,7 mkr sämre än periodiserad budget. Fastighetsavdelningens planerade underskott på 16,1 mkr fortsätter att belasta resultatet negativt. Övriga avdelningar ligger bättre än årsplanen men förväntas gå enligt budget eller bättre än budgeterat för helåret Intäkterna på IT-avdelningen avviker positivt mot budget, då volymerna varit större än budgeterat. Avsevärt minskad konsultanvändning inom IT- avdelningen har bidragit till att verksamhetskostnaderna avviker positivt mot periodiserad budget. Eftersom det nu finns utrymme att göra mer är planen att höja ambitionsnivån under hösten. Även inom kost- och städavdelningen avviker intäkterna positivt mot budgeterat. Detta beror främst på högre intäkt för serveringstjänst och lokalvård som en följd av utökningar och nya enheter så som Trönninge skola samt Vidhöge och Bolmens förskolor. Förvaltningen har under tertialet erhållit 1,7 mkr i ökad RAM för att täcka hyresökningen i stadshus C och 0,25 mkr för kapitalkostnader konferensrum samt fört över 1,9 mkr till kommunstyrelsen för kommungemensam kundservice. Beslutsunderlag Delårsbokslut 2017 Protokollsutdrag: Svn

34 Delårsrapport Organisationsenhet: 2 - Servicenämnd 1

35 1. Verksamhet Hänt i verksamheten Kost och städ Under årets första månader har kost och städ startat upp verksamhet på de nya enheterna Trönninge skola, Vidhöge förskola och Rolfstorps förskola. Dessutom har ett nytt tillagningskök på Bosgårdsskolan gått i drift. Under perioden har också ett utvecklingsprojekt tillsammans med barn- och utbildningsnämnden genomförts där nämnderna tillsammans jobbat med maten som pedagogiskt redskap. Aktiviteter som på olika sätt bidragit till att ge maten en identitet och uppmärksamma måltiderna har genomförts. Kundservice Före sommaren blev Varbergs kommun tilldelad priset som "Bästa miljöfordons kommun 2017" av Miljöfordon Sverige och Bisnode. Priset avser kategorierna "Bästa resultat" samt "Störst förbättring". Priset mottogs av kundservice tillsammans med servicenämndens ordförande. Ny avdelningschef är rekryterad till Kundservice och tillsatt. Arbetet med den kommungemensamma kundservicen rullar på. Enhetschef och elva kommunvägledare har erbjudits och tackat ja till tjänsterna. Extern rekrytering till resterande tjänster pågår. Kundservicen har fått namnet "Varberg direkt". Ett utkast på leveransöverenskommelser har distribuerats till förvaltningarna. Fastighetsavdelningen Uppdraget för fastighetsavdelningen att drifta och underhålla kommunens fastigheter löper på som planerat. Det nya fastighetssystemet och en organisationsförändring för att optimera organisationen kommer innebära att avdelningen bättre kan möte de krav som ställs på avdelningen nu och i framtiden. Avdelningen har varit involverad i framtagandet av förslaget till en ny fastighetsinvesteringsprocess i kommunen. Ytterligare arbeten som pågår är en ny internhyresprissättningsmodell och att lägga om underhållet och dess komponenter till reinvesteringar och komponentavskrivning. IT-avdelningen IT-avdelningen har under året jobbat med informationssäkerhet i form av klassning av system och genomlysning av infrastrukturen, tagit fram en ny Digital Agenda, förbättrat modellen "Digital Tjänsters Livscykel" genom att en Ledningsgrupp för Digital utveckling tillkommit samt ett förslag till systemförvaltningsplan. En bredbandsstrategi har tagits fram. I början av året fick Varbergs kommun, via IT-avdelningen, motta pris för årets digitaliseringsprojekt av föreningen Kommits. 2. Målredovisning Förvaltningens målarbete Under perioden har servicenämnden fyra mål; miljö, delaktighet, stolthet och vara i framkant. Servicenämndens arbete för att uppfylla målen har under första delen av 2017 framförallt fokuserat på miljö, Facility Management koncept, införandet av kommungemensam kundservice och aktivitetsbaserade arbetsplatser. Målarbetet sker på alla nivåer och fortskrider enligt plan. Arbetet med fokusområdena löper under flera år och i dagsläget bedöms samtliga uppfyllas inom utsatt tid. Strategiska målområden Delaktighet Projektet kommungemensam kundservice fortlöper enligt plan\. Ärendehanteringssystem har valts och kommer att installeras under hösten\. Systemet skall vara klart att användas i december\. En enhetschef och 11 kommunvägledare har rekryterats\. Extern rekrytering till resterande tjänster pågår\. Utbildning i värdskap, ärendehanteringssystem och samtalsteknik startar i början av december\. Den kommungemensamma kundservicen har fått namnet "Varberg direkt" och ett första utkast på leveransöverenskommelser har distribuerats till förvaltningarna\. Anpassning av lokalen pågår och det är klart att det blir samlokalisering med försäkringskassan, pensionsmyndigheten och skattemyndigheten för att på ett och samma ställe skapa en mycket god service till invånarna\. 2