Årsredovisning 2009 Bokslut

Transkript

1 Årsredovisning 2009 Bokslut

2 Mission Våra kreativa lösningar gör kundernas kommunikation mer relevant, effektiv och lätt att hantera. VISION Vår vision är att vara väl etablerad i positionen som den ledande leverantören av kommunikationstjänster i Norden samt att utöka verksamheten till nya marknader. EDITA-Koncernen Stödfunktioner Marketing Services Editorial Communication Publishing Print & Distribution Reklam & produktion Bildbearbetning och -produktion Katalogproduktion Web design Interaktiva presentationer Marketing Resource Management-lösningar (MRM) Strategisk planering och konsultering Uppdragspublicationer Ljud- och bildproduktion Webbtjänster Web 2.0 Facklitteratur Läromedel Webbpublicering Beställningspublikationer Informationstjänster Utbildning Högkvalitativt tryck Direktmarknadsföring IT-baserat produktionsstöd Logistiktjänster EDITA är den ledande Nordiska leverantören av kommunikationstjänster. Våra kreativa lösningar gör kundernas kommunikation mer relevant, effektiv och lätt att hantera. Edita har omkring 1000 kommunikationsexperter i Finland, Sverige, Ukraina och Indien.

3 INNEHÅLL 2 Förvaltningsberättelse 6 Koncernens resultaträkning 7 Koncernens totalresultat 8 Koncernens balansräkning 9 Koncernens kassaflödesanalys 10 Förändringar i koncernens egna kapital 11 Noter till koncernbokslutet 51 Koncernens nyckeltal Moderbolagets resultaträkning 53 Moderbolagets balansräkning 54 Moderbolagets kassaflödesanalys 55 Noter till moderbolagets bokslut 64 Undertecknande av bokslut och verksamhetsberättelse 65 Revisionsberättelse 66 Bolagstyrningsprinciper 69 Kontaktuppgifter Miljöpåverkan av denna publikation kan ni läsa om på sidan 70.

4 2 Årsbokslut 2009 Rörelsevinsten för koncernens fortgående verksamheter 2009 uppgick till 3,7 miljoner euro (3,6 miljoner euro) vilket är en ökning med 0,1 miljoner euro jämfört med föregående år. På grund av marknadsläget vidtogs flera anpassningsåtgärder som sänkte koncernens resultat. Rörelsevinsten kvarstår på samma nivå som föregående år, vilket beror på genomförda anpassningsåtgärder i affärsområdet Print & Distribution samt den positiva resultatutvecklingen i affärsområdet Publishing. Under 2008 lades verksamheten i AP Paino Oy ner, dess förlust uppgick till 0,7 miljoner euro. Ingen nedläggning av verksamhet har gjorts Förlusten för affärsområdet Marketing Services uppgick till -0,6 miljoner euro (-0,6 miljoner euro). Verksamförvaltningsberättelse Marknadsöversikt Den ekonomiska nedgången har lett till en kraftig minskning av företagens och den offentliga sektorns investeringar i kommunikation. Det har lett till hårdare konkurrens. Den kraftiga minskningen av mediareklam, som var 15 % i Finland och 16 % i Sverige, speglar hur utmanande marknaderna är. Utvecklingen inom den grafiska branschen speglas av utvecklingen inom pappersförsäljningen. Pappersförsäljningen i Finland minskade med 20 % I Sverige sjönk pappersförsäljningen med 8 %. Edita-koncernen och förändringarna i koncernstrukturen Sedan början av 2009 har Edita-koncernen fyra affärsområden: Marketing Services, Editorial Communication, Publishing och Print & Distribution. Koncernstrukturen förtydligades genom fusion och upplösning av små bolag. Den väsentligaste fusionen var Edita Kvartos fusion i Edita Prima Sedan har Citat Finland Oy (f.d. AP Paino Oy) ansvarat för produktionen av marknadskommunikation i Finland. Omsättning Omsättningen hos koncernens fortgående verksamheter uppgick 2009 till 110,9 miljoner euro (111,1 miljoner euro). I Finland uppgick omsättningen till 61,9 miljoner euro (68,2 miljoner euro). Omsättningen i övriga EUländer uppgick till 47,7 miljoner euro (41,6 miljoner euro), och exporten till länder utanför EU till 1,3 miljoner euro (1,2 miljoner euro). Affärsområdet Marketing Services omsättning uppgick till 17,1 miljoner euro (12,2 miljoner euro) vilket är en ökning med 4,9 miljoner euro jämfört med föregående år. Summorna är inte jämförbara eftersom Citat Group AB som köptes upp sommaren 2008 endast ingår i omsättningen för sex månader. Den jämförbara omsättningen sjönk i både Finland och Sverige. Den viktigaste orsaken var kundernas minskade inköp av marknadsföring. Affärsområdet Editorial Communications omsättning uppgick till 15,2 miljoner euro (9,4 miljoner euro) vilket är en ökning med 5,8 miljoner euro jämfört med föregående år. Summorna är inte jämförbara eftersom Citat Group AB som köptes upp sommaren 2008 endast ingår i omsättningen för sex månader. Den jämförbara omsättningen sjönk i både Finland och Sverige på grund av hårdare pris- och marknadsläge. Affärsområdet Publishings omsättning uppgick till 15,4 miljoner euro (15,7 miljoner euro) vilket är en minskning med 0,3 miljoner euro jämfört med föregående år. Tack vare den ökade försäljningen av främst juridiska och offentliga publikationer samt tjänster förblev omsättningen så gott som oförändrad jämfört med föregående år. Affärsområdet Print & Distributions omsättning uppgick till 68,4 miljoner euro (79,2 miljoner euro) vilket är en minskning med 10,8 miljoner euro jämfört med föregående år. Omsättningen sjönk på grund av de betydligt försvagade tryckerimarknaderna och ökad priskonkurrens i Finland och Sverige. Resultat

5 Årsbokslut Omsättning per affärsområde (teur) fortgående verksamheter Förändring Marketing Services ,2 % Editorial Communication ,5 % Print & Distribution ,6 % Publishing ,3 % Intern omsättning och övrig verksamhet ,5 % Koncernen ,2 % Rörelsevinst/-förlust per affärsområde (teur) fortgående verksamheter Förändring Marketing Services ,0 % Editorial Communication ,7 % Print & Distribution ,1 % Publishing ,9 % Övrig verksamhet ,2 % Koncernen ,9 % Rörelsevinst % 3,4 % 3,3 % heten i Finland gick med vinst. Resultatet i Sverige påverkades av kostnaderna för anpassningsåtgärder och blev negativt. Rörelsevinsten för affärsområdet Editorial Communication uppgick till 1,0 miljoner euro (0,8 miljoner euro). Resultatet i Sverige förbättrades och gick med vinst. Resultatet i Finland påverkades av kostnaderna för anpassningsåtgärder och blev negativt. Rörelsevinsten för affärsområdet Publishing uppgick till 3,2 miljoner euro (1,8 miljoner euro). Effektiviseringen av verksamheten samt nedläggningen av olönsamma förlagsprogram förbättrade resultatet. Rörelsevinsten för affärsområdet Print & Distribution uppgick till 2,4 miljoner euro (2,1 miljoner euro). Resultatet i Finland förbättrades och gick med vinst tack vare korrekta anpassningsåtgärder för affärsverksamheten. Resultatet i Sverige minskade på grund av kostnaderna för anpassningsåtgärder men blev ändå positivt. Resultatet för Övrig verksamhet uppgick till -2,3 miljoner euro (-0,5 miljoner euro). I övrig verksamhet ingår, utöver koncernledningens och nedlagda verksamheter, enheten Business Development som inledde sin verksamhet , vilket ökade övriga verksamheters kostnader. Resultatet för jämförelseåret förbättrades genom att man återförde en avsättning för kostnader på 1,1 miljon euro som hänförde sig till nedläggningen av AP Paino Oy:s tryckeriverksamhet i Stensvik. Soliditet och finansiering Kassaflödet i koncernens verksamhet, inklusive nedlagda verksamheter, uppgick till 6,6 miljoner euro (5,3 miljoner euro). Tillgångar användes för investeringar på 6,8 miljoner euro (30,3 miljoner euro). Amorteringar på lån och återbetalningar av leasingskulder uppgick till 6,8 miljoner euro (9,6 miljoner euro). Koncernens tillgångar uppgick vid slutet av året till 10,4 miljoner euro (11,5 miljoner euro). Koncernens soliditet uppgick till 37,3 % (31,1 %). Lättnaderna i balansräkningen och den positiva resultatutvecklingen förbättrade soliditeten Avkastning på eget kapital (%) 10,6 % 10,9 % Soliditet (%) 37,3 % 31,1 %

6 4 Årsbokslut 2009 Investeringar Koncernens bruttoinvesteringar uppgick till 6,8 miljoner euro (37,7 miljoner euro). Moderbolagets investeringar uppgick till 0,3 miljoner euro (30,1 miljoner euro). De viktigaste investeringarna var Edita Prima Oy:s inköp av en offset-tryckpress och två CTP-skrivare samt Edita Västra Aros AB:s inköp av två tryckpressar. Personal Koncernens fortgående verksamhet hade i genomsnitt 890 (896) anställda under räkenskapsåret. Moderbolaget hade i genomsnitt 35 (32) anställda. Personalstyrkan minskade med 93 personer på affärsområdet Print & Distribution och 9 personer på Publishing. På affärsområdena Marketing Services och Editorial Communication ökade det genomsnittliga antalet anställda, eftersom personalstyrkan från Citat Group AB som förvärvades i juni 2008 ingår med endast sex månader i sammanställningen för % av koncernens personal arbetar i Finland och 42 % i andra länder, framförallt i Sverige. Riskhantering Edita har en riskhanteringspolicy som är godkänd av styrelsen och en vedertagen modell för riskuppföljning. Under räkenskapsåret följer man regelbundet upp koncernens risker och upprättar verksamhetsplaner för att minimera riskerna. Koncernens största risker är förknippade med marknadsutvecklingen, valutakursrisken och utestående fordringar. Det är en utmaning för koncernen att expandera affärsområdena Marketing Services och Editorial Communication. Förflyttningen av affärsverksamhetens tyngdpunkt mot konsultativa tjänster och lösningar ökar nyckelpersonsrisken. Den ekonomiska nedgången och minskad efterfrågan på kommunikationstjänster medförde en minskning av omsättningen inom samtliga affärsområden, vilket ledde till att vi vidtog stora anpassningsåtgärder i både Finland och Sverige. Koncernens lönsamhet upprätthölls tack vare att anpassningarna genomfördes i tid. Edita är även i framtiden berett på att snabbt reagera på marknadsförändringar. Edita har betydande verksamhet i Sverige, vilket ökar koncernens valutarisker. Koncernen skyddade sig mot kursnedgångar genom valutasäkringar. Edita skyddade en del av sina långfristiga räntebärande skulder avseende finansiella risker. Särskild vikt lades vid hanteringen av risken för kreditförluster. Indrivningen av utestående fordringar samt uppföljningen av kundernas betalningsförmåga och kreditvärdighet intensifierades. I enlighet med sin strategi har Edita fokuserat mer på de nya affärsområdena Marketing Services och Editorial Communication. Förändringens genomförande är resultatmässigt utmanande då företagen minskat sin marknadsföring på grund av lågkonjunkturen. Å andra sidan kan den ekono- Personal i genomsnitt fortgående verksamheter Förändring Marketing Services ,4 % Editorial Communication ,4 % Print & Distribution ,2 % Publishing ,8 % Övrigt ,6 % Koncernen ,7 % Per land Finland ,9 % Utanför Finland ,9 % Koncernen ,7 % Kostnader föranledda av ersättningar till anställda (teur) ,0 %

7 Årsbokslut miska nedgången ge Edita en möjlighet till en betydande roll vid konsolideringen inom branschen. För att behålla nyckelpersoner fokuserade koncernen på utvecklingen av koncernens belöningssystem som utökades till att gälla fler personer. Vid rekryteringarna fokuserades särskilt på koncernstrategisk förstärkning av centrala kompetensområden. Miljö Det nordiska miljöprogrammet, Green Edita, som inleddes 2008 fördes framåt inom programmets alla centrala delområden, såsom: ekologiskt hållbara inköp, minimering av avfallsmängder, koldioxidneutralitet och energieffektivitet. Miljöprogrammet fick officiellt erkännande när Edita Västra Aros AB tilldelades det svenska priset Graphic Awards för årets bästa miljöinsats. Priset delades ut av Grafiska Företagens Förbund och Grafiskt Forum. År 2008 startade Edita-koncernen en omfattande miljöutbildning för personalen. Målet med utbildningen är att så många av Editas medarbetare som möjligt ska ta ett miljökörkort under Fram till slutet av 2009 hade 440 Edita-medarbetare (49 % av personalen) redan tagit miljökörkortet. Sedan början av 2009 använder alla Editas produktionsanläggningar grön el som produceras av förnybara energikällor. Hösten 2008 inledde Edita arbetet med att utreda hur mycket koldioxidutsläpp företagets verksamhet ger upphov till. Edita Västra Aros AB och Edita Bobergs AB i Sverige har redan blivit koldioxidneutrala. Även vid Edita Prima Oy inleddes under hösten 2009 ett projekt med koldioxidneutralitet som mål. Företaget uppnår koldioxidneutralitet under våren Styrelsen, VD och revisorer Vid Edita Abp:s årsstämma den 29 april 2009 utsågs varumärkes- och kommunikationschef Carina Brorman och direktör Eva Persson till nya styrelseledamöter. Stämman valde om civilingenjör Lauri Ratia till styrelseordförande, samt finansråd Jarmo Väisänen till vice ordförande och till ordinarie ledamöter direktör Liisa Jauri, personalchef Riitta Laitasalo och direktör Timo Löyttyniemi. Mer information om styrelseledamöterna finns i årsredovisningens affärsverksamhetsöversikt. Timo Lepistö är bolagets verkställande direktör. Editas årsstämma utsåg den 29 april 2009 KPMG Oy till revisor för 2009, med CGR-revisor Minna Riihimäki, som huvudansvarig revisor. Utsikter för 2010 Omstruktureringarna inom marknaden för kommunikation och inom den grafiska industrin förväntas fortgå i både Finland och Sverige. Enligt annonsbarometern som Annonsörernas förbund genomförde i januari 2010 fortsätter mediareklamen sin återhämtning i Finland genom internetreklam. Svenska IRM (Institutet för reklam- och mediestatistik) tror att internetreklamen kommer att växa mest även i Sverige, men förutspår en nolltillväxt inom mediereklam under Anpassningåtgärderna som genomfördes under 2009 underlättar upprätthållandet av lönsamheten vid ett instabilt marknadsläge även under Anpassningsåtgärderna fortsätter om detta krävs för att säkerställa lönsamheten inom affärsverksamheten. Edita-koncernens målsättning är att i enlighet med sin strategi stärka sin ställning på marknaden som leverantör av flerkanaliga kommunikationstjänster i Norden. Styrelsens förslag TILL VINSTDiSPOSITION Vid utgången av räkenskapsåret uppgick Edita Abp:s eget kapital till ,46 euro. Bolagets utdelningsbara medel uppgår till ,12 euro, varav räkenskapsårets vinst uppgår till ,12 euro. Styrelsen föreslår årsstämman att bolagets utdelningsbara medel disponeras enligt följande: till aktieägare utdelas 0,29 euro/aktie, totalt ,00 euro balanseras i ny räkning ,12 euro ,12 euro Bolagets ekonomiska ställning har inte förändrats nämnvärt sedan slutet av räkenskapsåret. Bolagets soliditet är god och enligt styrelsen påverkar inte styrelsens föreslagna vinstutdelning bolagets betalningsförmåga negativt.

8 6 Årsbokslut 2009 koncernens bokslut KONCERNENS RESULTATRÄKNING (IFRS) (te) Not Fortgående verksamheter Omsättning Övriga rörelseintäkter Förändring i lager av färdiga produkter och varor under tillverkning Tillverkning för eget bruk Material och tjänster Kostnader för ersättningar till anställda Avskrivningar Nedskrivningar Övriga rörelsekostnader Andel av intressebolags resultat Rörelsevinst Finansiella intäkter Finansiella konstnader Vinst före skatt Inkomstskatter Räkenskapsårets vinst av fortgående verksamheter Avvecklade verksamheter Räkenskapsårets resultat av avvecklade verksamheter Räkenskapsårets vinst Hänförligt till Moderbolagets ägare Minoritetsägare 15-2 Resultat per aktie beräknad enligt vinsten hänförlig till moderbolagets ägare: Resultat per aktie före utspädning, EUR fortgående verksamheter 0,54 0,64 Resultat per aktie före utspädning, EUR avvecklade verksamheter 0,00-0,11

9 Årsbokslut KONCERNENS UTÖKADE RESULTATRÄKNING (IFRS) (te) Not Räkenskapsårets vinst Övrigt totalresultat 13 Omräkningsdifferenser avseende säkringsredovisning för nettoinvesteringar i utlandsverksamhet Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning Omräkningsdifferenser Övriga poster som hänför sig till totalresultatet Övrigt totalresultat netto efter inkomstskatter Räkenskapsårets totalresultat Hänförligt tilla Moderbolagets ägare Minoritetsägare 15-27

10 8 Årsbokslut 2009 KONCERNENS BALANSRÄKNING (IFRS) (te) TILLGÅNGAR Not ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Goodwill Övriga immateriella tillgångar Andelar i intressebolag Övriga finansiella tillgångar Uppskjuten skattefordran OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Varulager och pågående arbete Kundfordringar och övriga fordringar Aktuella skattefordringar Finansiella fordringar redovisade till verkligt värde via resultaträkningen Likvida medel Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Not EGET KAPITAL Aktiekapital Överkursfond Omräkningsdifferens Fond för verkligt värde Balanserad vinst Eget kapital hänförligt till innehavare av andelar i moderbolaget Minoritetens andel 18 0 Summa eget kapital SKULDER Långfristiga skulder Pensionsförpliktelser Räntebärande långfristiga skulder Långfristiga avsättningar Uppskjuten skatteskuld Kortfristiga skulder Amortering av räntebärande långfristiga skulder Erhållna förskott Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder Aktuella skatteskulder Summa eget kapital och skulder

11 Årsbokslut KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS* (te) * Innefattar kassaflöde av avvecklade verksamheter Not Kassaflöde från löpande verksamhet Räkenskapsårets vinst Justeringar Transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar Räntekostnader och övriga finansiella kostnader Ränteintäkter Utdelningsintäkter -3-9 Skatter Förändringar i rörelsekapital Förändringar i kundfordringar och övriga fordringar Förändringar i övriga omsättningstillgångar Förändringar i leverantörsskulder och övriga skulder Förändringar i avsättningar Betalda räntor Erhållna räntor Betalda skatter Kassaflöde från löpande verksamhet Kassaflöde från investeringar Avyttrande materiella anläggningstillgångar Förvärvade dotterbolag med avdrag för likvida medel vid förvärvstidpunkten Investeringar i materiella anläggningstillgångar Investeringar i immateriella tillgångar Amorterade lånefordringar 0-2 Erhållna aktieutdelningar Nettokassaflöde från investeringar Kassaflöde från finansieringar Uttagna lån Kapitallån Amortering av lån Betalning för finansiella leasingskulder Betald aktieutdelning 0-50 Nettokassaflöde från finansiering Förändring i likvida medel Likvida medel i början av räkenskapsåret Inverkan av ändrade valutakurser Inverkan av ändrade verkliga värden för investeringarna Likvida medel i slutet av räkenskapsåret

12 10 Årsbokslut 2009 FÖRÄNDRINGAR I KONCERNENS EGna KAPITAL (IFRS) (te) Eget kapital hänförligt till innehavare av andelar i moderbolaget Minoritets- Summa andelar eget kapital Fond för Aktie- Överkurs- Omräknings- verkligt Balanserad kapital fond differens värd vinst Totalt Eget kapital Utdelning från dotterbolag Poster redovisade direkt mot eget kapital Räkenskapsårets totalresultat Eget kapital Eget kapital Ökning av minoritetsandelar 3 3 Räkenskapsårets totalresultat Eget kapital

13 Årsbokslut Noter till koncernbokslutet 1. REDOVISNINGSPRINCIPER FÖR KONCERNbokslutet Allmän information om koncernen Editakoncernen producerar grafiska och marknadskommunikativa produktionstjänster, ger ut böcker och underhåller elektroniska tjänster. Koncernens moderbolag Edita Abp är ett finskt publikt aktiebolag med säte i Helsingfors. Moderbolagets registrerade adress är Håkansåkersvägen 2, Helsingfors. En kopia av koncernbokslutet finns att tillgå på koncernens webbplats på adressen och moderbolagets huvudkontor. Edita Abp:s styrelse har under sitt möte den 10 mars 2010 godkänt att det här bokslutet får publiceras. Enligt den finska lagen om aktiebolag kan aktieägarna godkänna eller förkasta bokslutet på årsstämman som hålls efter att bokslutet är publicerat. Årsstämman kan också fatta ett beslut om att ändra bokslutet. Grunder för redovisningen Koncernredovisningen är upprättad i överensstämmelse med internationella redovisningsstandarder (International Financial Reporting Standards, IFRS) och vid upprättandet av bokslutet har man följt de IAS- och IFRS-standarder samt SIC- och IFRIC-tolkningar som var gällande Med internationella redovisningsstandarder avses finsk bokföringslag och utgående från lagen givna stadganden som enligt förfarandet i EU:s förordning (EG) Nr 1606/2002 antagits för tillämpning inom EU och tolkningar som givits utgående från dem. Noterna till koncernredovisningen är dessutom i överensstämmelse med kraven i den finska bokförings- och gemenskapslagstiftningen som kompletterar bestämmelserna i IFRS. Uppgifterna i koncernredovisningen framställs i tusen euro och grundar sig på ursprungliga anskaffningsvärden om inget annat är angivet i redovisningsprinciperna. Koncernen har efter den 1 januari 2009 tillämpat följande nya och reviderade standarder och tolkningar: Reviderad IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. Ändringarna påverkar främst framställningen av totalresultatet och sammanställningen av förändringar i eget kapital. Dessutom har den reviderade standarden på ett omfattande sätt ändrat terminologin använd i andra standarder och namnen på vissa finansiella rapporter har ändrats. Resultat per aktie beräkningsprincipen för det här nyckeltalet är oförändrat. Ändringar till IFRS 7 Finansiella instrument: upplysningar höjda krav på noterna till bokslutet avseende finansiella instrument. Ändringarna infördes i mars 2009 på grund av den internationella finanskrisen. I och med ändringarna införs en hierarki i tre nivåer vid framställningen av verkliga värden för finansiella instrument. Den reviderade standarden kräver dessutom extra upplysningar för att underlätta bedömningen av den relativa tillförlitligheten för verkliga värden. Dessutom förtydligar och utvidgar ändringarna de tidigare kraven på framställningen av uppgifter om likviditetsrisk. Ändringarna har gjort att antalet noter som koncernen framställer i årsredovisningen har ökat. Reviderad IAS 23 Låneutgifter. Den reviderade standarden kräver att man i anskaffningsvärdet för en tillgång som uppfyller kraven inkluderar sådana låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av till exempel en produktionsanläggning. Ändringen påverkar inte koncernbokslutet. Förbättringar av IFRSer (Improvements to IFRSs maj 2008). Genom förfarandet Annual Improvements samlas små och mindre brådskande förändringar till en helhet som förverkligas en gång per år. De här ändringarna gäller sammanlagt 34 standarder. Följderna av ändringarna varierar enligt standard, men ändringarna har inte varit betydande för koncernredovisningen. Ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter och IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering Inlösbara instrument och åtaganden som uppkommer vid likvidation. Ändringarna kräver att inlösbara egetkapitalinstrument som uppfyller vissa krav klassificeras som eget kapital medan de tidigare redovisats som finansiella skulder. Införandet av de reviderade standarderna har inte påverkat koncernredovisningen.

14 12 Årsbokslut 2009 IFRIC 16 Säkringar av en nettoinvestering i utlandsverksamhet. Tolkningen förtydligar bokföringen av säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet i koncernredovisningen. Tolkningen har inte påverkat koncernredovisningen i nämnvärd grad. med resultaträkningen och minoritetens andel av eget kapital presenteras som en egen post under eget kapital i balansräkningen. Minoritetens andel av ackumulerade förluster redovisas i koncernredovisningen till ett belopp som högst motsvarar det investerade beloppet. Koncernen tillämpade redan i bokslutet per den 31 december 2008 följande standard: IFRS 8 Rörelsesegment (gäller räkenskapsår som börjar eller senare). Enligt IFRS 8 bör den framställda segmentinformationen grunda sig på företagets interna rapportering till företagsledningen och grunderna för redovisningen som man tillämpat i rapporteringen. När man upprättar bokslut i överensstämmelse med IFRSstandarderna är koncernledningen tvungen att göra uppskattningar och bedömningar vid valet och tillämpningen av redovisningsprinciperna. Punkten Redovisningsprinciper som kräver bedömning av ledningen och de viktigaste källorna till osäkerheter i uppskattningarna redogör för bedömningar som ledningen gjorde vid tillämpningen av redovisningsprinciperna och som hade den största inverkan på siffrorna i bokslutet. Dotterbolag Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Edita Abp och alla dess dotterbolag. Dotterbolag är bolag där koncernen har bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande uppstår då koncernen äger över hälften av rösterna eller på annat sätt har bestämmande inflytande. Också potentiell rösträtt är beaktad då man bedömer villkoren för när bestämmande inflytande uppkommer. Med bestämmande inflytande avses rätten att bestämma över företagets finansiella och operativa strategier med avsikt att få nytta av dess verksamhet. Koncernens interna aktieinnehav är eliminerade genom förvärvsmetoden. Förvärvade dotterbolag är konsoliderade i koncernredovisningen från den tidpunkt då koncernen fått bestämmande inflytande och avyttrade dotterbolag fram till den tidpunkt då det bestämmande inflytandet upphörde. I koncernredovisningen är samtliga interna affärstransaktioner, fordringar, skulder och interna vinstutdelningar eliminerade. Fördelningen av räkenskapsårets vinst mellan moderbolagets ägare och minoriteten är framställda i samband Intressebolag Intressebolag är bolag där koncernen har betydande inflytande. Betydande inflytande uppstår när koncernen äger över 20 procent av rösterna i bolaget eller om koncernen på annat sätt har betydande inflytande men inte bestämmande inflytande. Intressebolag är konsoliderade i koncernredovisningen genom kapitalandelsmetoden. Om koncernens andel av ett intressebolags förluster överstiger investeringens bokförda värde tas investeringen upp i balansräkningen till noll och förlusterna som överstiger det bokförda värdet beaktas inte, om inte koncernen förbundit sig till att uppfylla intressebolagets förpliktelser. Investeringen i ett intressebolag inkluderar den goodwill som härrör från förvärvet. Koncernens ägarandelsenliga andel av intressebolagens resultat för räkenskapsåret är redovisad som en separat post inom rörelsevinsten. Omräkning vid utländsk valuta Resultatet för koncernens enheter och deras ekonomiska ställning är angivna i den valuta som är den huvudsakliga valutan för respektive enhet ( funktionell valuta ). Koncernredovisningen är framställd i euro, vilket är både funktionell valuta och rapporteringsvaluta för koncernens moderbolag. Transaktioner i utländsk valuta är redovisade i funktionell valuta omräknade enligt den kurs som rådde på transaktionsdagen. Monetära poster i utländsk valuta är omräknade till funktionell valuta enligt de kurser som rådde på balansdagen. Icke-monetära poster är värderade enligt kursen på transaktionsdagen. Valutakursdifferenser på grund av omräkning av transaktioner och monetära poster i utländsk valuta är redovisade via resultaträkningen. Kursvinster och -förluster från löpande verksamhet ingår i motsvarande poster ovanom rörelsevinsten. Kursvinster och -förluster på valutalån ingår bland finansiella intäkter och kostnader. Utgifts- och intäktsposter i de utländska koncernföretagens totalresultat och separata resultaträkningar är omräknade till euro enligt räkenskapsårets medelkurs på transaktionsdagarna och i balansräkningarna enligt kursen på balansdagen.

15 Årsbokslut Då man i resultaträkningen, totalresultatet och balansräkningen omräknar räkenskapsårets resultat och totalresultat enligt olika kurser uppkommer en omräkningsdifferens som tas upp bland eget kapital i balansräkningen. Förändringen av omräkningsdifferensen tas upp bland övriga poster i totalresultatet. Omräkningsdifferenser från eliminering av anskaffningsvärdet för utländska dotterbolag och omräkning av egetkapitalposter ackumulerade efter förvärvet, och säkringsinstrumentens inverkan för nettoinvesteringar tas upp bland övriga poster i totalresultatet. När koncernen helt eller delvis avyttrar ett dotterbolag, tas de ackumulerade omräkningsdifferenserna upp som en del av realisationsresultatet i resultaträkningen. Omräkningsdifferenser som uppkommit före övergångsdatumet till IFRS-standarderna är i överensstämmelse med lättnaden i standarden IFRS 1 upptagna bland balanserad vinst i samband med övergången och tas inte heller senare upp i balansräkningen i samband med att dotterbolaget avyttras. De omräkningsdifferenser som uppkommer från och med övergångsdatumet framställs som en separat post under eget kapital. Från och med är den goodwill som uppkommer vid förvärv av utländska enheter, och de justeringar för verkligt värde som i samband med förvärvet görs av de bokförda värdena för aktuella utländska enheters tillgångar och skulder, upptagna som aktuella utländska enheters tillgångar och skulder och omräknade till euro enligt kursen på balansdagen. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar är värderade till ursprungligt anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och i förekommande fall nedskrivningar. Om anläggningstillgången består av flera delar med olika långa ekonomiska livslängder behandlas varje del som en separat tillgång. I sådana fall aktiveras utgifterna som härrör från att man förnyar en del och det eventuella resterande bokförda värdet förs bort från balansräkningen. I annat fall inkluderas senare uppkomna utgifter i anläggningstillgångens bokförda värde bara om det är sannolikt att motsvarande ekonomiska nytta av tillgången kommer koncernen till godo och att tillgångens anskaffningsvärde kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Andra reparations- och driftskostnader redovisas via resultaträkningen då de realiseras. Tillgångarna avskrivs med linjära avskrivningar under deras uppskattade nyttjandeperiod. Inga avskrivningar görs på mark. De uppskattade nyttjandeperioderna är följande: Byggnader och konstruktioner Maskiner och inventarier år 4 15 år Prövning av tillgångarnas restvärde och nyttjandeperioden görs vid varje bokslut och vid behov justeras de för att återge förändringar i den förväntade ekonomiska nyttan. Realisationsresultat som uppkommer vid utrangering eller försäljning av materiella anläggningstillgångar ingår i övriga rörelseintäkter eller -kostnader. Immateriella tillgångar Goodwill Goodwill motsvarar den del av anskaffningsvärdet som vid förvärvstidpunkten överstiger koncernens andel av det verkliga värdet av ett efter förvärvat företags identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser. Dessutom inkluderas övriga utgifter som direkt hänför sig till förvärvet i anskaffningsvärdet, till exempel juristarvoden. Goodwill som härrör från sammanslagning av verksamheter före 2007 motsvarar det bokförda värdet enligt tidigare redovisningspraxis och är det antagna anskaffningsvärdet enlig IFRS. Koncernen gör inga avskrivningar på goodwill (eller immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod) och man gör en årlig prövning av ett eventuellt nedskrivningsbehov. Därför hänförs goodwill till enheter som genererar kassaflöde, om det gäller intressebolag är goodwill inkluderad i anskaffningsvärdet för det aktuella intressebolaget. Goodwill värderas till ursprungligt anskaffningsvärde med avdrag för värdeminskningar. Kostnader för forskning och utveckling Utgifter för forskning tas upp som kostnad under det räkenskapsår de uppkommer. Kostnader för utveckling av nyare och mer utvecklade produkter aktiveras i balansräkningen som immateriella tillgångar från den dagen då produkten är tekniskt realiserbar, den kan utnyttjas ekonomiskt och och en motsvarande ekonomisk nytta är att vänta av produkten. Aktiverade utvecklingskostnader inkluderar utgifter för material, arbete och testning som direkt följer av att tillgången färdigställs för dess ändamål. Tidigare kostnadsförda utvecklingskostnader aktiveras inte mera senare. Avskrivningar på tillgångar görs från den tidpunkt då de är färdiga att användas. Efter den första bokningen tas

16 14 Årsbokslut 2009 aktiverade utvecklingskostnader upp till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Nyttjandeperioden för aktiverade utvecklingskostnader är fyra år och under den tiden kostnadsförs de aktiverade utgifterna genom linjära avskrivningar. Övriga immateriella tillgångar En immateriell tillgång tas upp i balansräkningen till ursprungligt anskaffningsvärde om man kan fastställa anskaffningsvärdet på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att tillgången genererar förväntad ekonomisk nytta som kommer koncernen till godo. Immateriella tillgångar med begränsad nyttjandeperiod tas upp som kostnad i resultaträkningen genom linjära avskrivningar inom en känd eller uppskattad nyttjandeperiod. Avskrivningsperioderna för immateriella tillgångar är följande: Kundkontrakt och kundrelationer som hänför sig till dem Patent och licenser Programvaror Varumärken 5 8 år 4 år 4 5 år 10 år Varulager Under varulager redovisas material och förnödenheter, pågående arbete och färdiga produkter. Varulager och pågående arbete värderas till anskaffningsvärde eller ett lägre sannolikt nettoförsäljningsvärde, enligt vilket som är lägre. Anskaffningsvärdet fastställs enligt FIFO-metoden (first in, first out). Anskaffningsvärdet för färdiga produkter och pågående arbete omfattar material, direkta arbetskostnader, andra direkta kostnader och en skälig andel av allmänna rörliga tillverkningskostnader och allmänna fasta kostnader vid normal produktionsnivå. Nettoförsäljningsvärdet är ett estimerat försäljningspris i normal löpande verksamhet där man avdragit uppskattade kostnader för att färdigställa produkten och kostnader som är nödvändiga för försäljningen. Hyreskontrakt Hyreskontrakt avseende materiella tillgångar där en väsentlig del av riskerna och fördelarna förknippade med ägande tillfaller koncernen klassificeras som finansiella leasingavtal. De tas upp till den hyrda tillgångens verkliga värde vid hyrestidens början eller till ett lägre nuvärde utgående från minimihyror i balansräkningen. På tillgångar anskaffade genom finansiella leasingavtal görs avskrivningar under tillgångens nyttjandeperiod eller en kortare leasingperiod. Leasingförpliktelser ingår bland räntebärande skulder. Koncernen har inga hyreskontrakt som är klassificerade som finansiell leasing där ett koncernbolag skulle vara uthyrare och heller inga köpeavtal som enligt tolkningen IFRIC 4 Fastställande av huruvida ett avtal innehåller ett leasingavtal till sitt innehåll de facto ska tolkas som hyreskontrakt. Hyreskontrakt, där riskerna och fördelarna förknippade med ägande tillfaller uthyraren, redovisas som övriga hyreskontrakt. Kostnaderna för övriga hyreskontrakt tas upp under övriga rörelsekostnader och totalbeloppen av framtida minimihyror framställs i noterna till bokslutet som förpliktelser utanför balansräkningen. Nedskrivning av materiella och immateriella tillgångar Varje balansdag bedömer koncernen om det finns indikationer på att värdet på någon tillgångspost minskat. Om så är fallet beräknar man det kassaflöde som den aktuella posten kan ackumulera. Oberoende av om det finns indikationer på att värdet minskat eller inte gör man dessutom årligen en bedömning av det kassaflöde som följande tillgångsposter kan generera: goodwill, immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod och ofullbordade immateriella tillgångar. Det belopp som kan genereras är det verkliga värdet på tillgången minskat med försäljningskostnader eller ett högre nyttjandevärde. Med nyttjandevärde avses de estimerade framtida nettokassaflödena som den aktuella tillgången eller enheten kan generera diskonterade till nuvärde. Diskonteringsräntan är en ränta fastställd före skatt som återger marknadens syn på pengars tidsvärde och särskilda risker förknippade med tillgången. Nedskrivningsbehovet granskas per enhet som genererar kassaflöde (CGU) eller per grupp av enheter som bildas av enheter som generar kassaflöden, som till största delen är oberoende av andra enheter och vars kassaflöden kan särskiljas från andra kassaflöden. Koncernen har identifierat sju enheter som genererar kassaflöde: 1. Marketing Services Finland 2. Marketing Services Sverige 3. Editorial Communication Finland

17 Årsbokslut Editorial Communication Sverige 5. Print & Distribution Finland 6. Print & Distribution Sverige 7. Publishing Om det bokförda värdet på en tillgång är högre än beloppet som posten kan generera redovisar man en nedskrivning. Nedskrivningar redovisas direkt mot resultaträkningen. Om nedskrivningen hänför sig till en enhet som genererar kassaflöde ska den först tas upp som en minskning av goodwill för den enhet som genererar kassaflödet och därefter som en proportionell minskning av enhetens övriga tillgångsposter. I samband med att man redovisar en nedskrivning bedömer man på nytt nyttjandeperioden för tillgången som är föremål för avskrivningar. En nedskrivning på annan tillgång än goodwill återförs i sådana fall att det skett en förändring i bedömningarna som gjordes då man fastställde beloppet som tillgången kan generera. Man återför emellertid inte en nedskrivning till ett högre belopp än tillgångens bokförda värde innan redovisad nedskrivning. Nedskrivningar av goodwill återförs aldrig. Ersättningar till anställda Ersättningar till anställda omfattar kortfristiga ersättningar till anställda, andra långfristiga ersättningar, ersättningar i samband med uppsägning och ersättningar efter avslutad anställning. Kortfristiga ersättningar till anställda inkluderar till exempel löner och naturaförmåner, semester och bonus. Andra långfristiga ersättningar inkluderar till exempel annan ledighet eller gratifikation efter lång anställningstid. Ersättningar i samband med uppsägning är ersättningar som uppkommer med anledning av uppsägning och inte av arbetsprestation. Ersättningar efter avslutad anställning består av pensioner och andra ersättningar som härrör från anställningsförhållandet. Ersättningarna indelas i förmånsbestämda och avgiftsbestämda ersättningar. Koncernen har både avgifts- och förmånsbestämda pensionsplaner. Inbetalningar till avgiftsbestämda pensionsplaner tas upp i resultaträkningen under det räkenskapsår som debiteringen hänför sig till. Planer som inte uppfyller definitionen på en avgiftsbestämd plan klassificeras som förmånsbestämd plan. Vid förmånsbestämda pensionsplaner har bolaget förpliktelser för planen ännu efter betalningen för räkenskapsåret. För planer som är klassificerade som förmånsbestämda gör man årligen aktuariella beräkningar och utgående från dem tas kostnaden och skulden eller tillgångsposten upp i bokslutet. Den skuld som tas upp i balansräkningen utgörs av skillnaden mellan nuvärdet av pensionsförpliktelsen och det verkliga värdet för tillgångarna som ingår i planen och skillnaden mellan icke redovisade aktuariella vinster och förluster. Vid beräkning av förmånsbestämda planer använder man sig av aktuariella antaganden. De delas upp i demografisk statistiska och ekonomiska antaganden. Dödlighet, upphörda anställningar och arbetsoförmåga är demografisk statistiska antaganden. Diskonteringsräntan, framtida lönenivåer, förväntad avkastning på tillgångar som ingår i planen och förväntad inflation är ekonomiska antaganden. Edita följer vid redovisningen av aktuariella vinster och förluster den så kallade korridormetoden, där uppkomna aktuariella vinster och förluster tas upp i balansräkningen. Nettobeloppet av ackumulerade oredovisade aktuariella vinster och förluster tas upp i resultaträkningen om de vid utgången av räkenskapsåret innan överstiger det högre av följande: 10 procent av nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser den aktuella dagen (före avdrag för tillgångar som ingår i planen) eller 10 procent av det verkliga värdet på tillgångar som ingår i planen den aktuella dagen. De här gränserna beräknas och tillämpas separat för varje förmånsbestämd plan. För förmånsbestämda planer är den del av aktuariella vinster och förluster som tas upp i resultaträkningen det överstigande beloppet dividerat med medeltalet av den förväntade resterande arbetstiden för personerna som deltar i planen. Avsättningar och eventualförpliktelser En avsättning redovisas om koncernen till följd av tidigare händelser har en legal eller informell förpliktelse, om det är troligt att en betalningsförpliktelse uppstår och man kan uppskatta beloppet på ett tillförlitligt sätt. Avsättningar värderas enligt nuvärdet av utgifterna för att täcka förpliktelsen. Om tidsvärdet är av väsentlig betydelse för avsättningsbeloppet diskonteras avsättningen. Koncernens avsättningar omfattar till exempel hyreskostnader för tomma lokaler (förlustbringande kontrakt), andra omstruktureringsavsättningar och pensionsavsättningar för arbetslöshetsförsäkringar. En omstruktureringsavsättning redovisas då koncernen gjort upp en företagsspecifik omstruktureringsplan och

18 16 Årsbokslut 2009 börjat genomföra planen eller informerat om den. En avsättning för miljöförpliktelser redovisas då koncernen utifrån miljölagstiftningen och koncernens miljöansvarsprincip har en förpliktelse förknippad med avveckling av en produktionsanläggning, reparation av miljöskada eller förflyttning av utrustning från ett ställe till ett annat. En eventualförpliktelse är en möjlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars förekomst kommer att bekräftas av osäkra framtida händelser som inte helt ligger inom koncernens kontroll. Som eventualförpliktelse betraktas dessutom en sådan befintlig förpliktelse där det inte är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Koncernens eventualförpliktelser presenteras i not 32. Aktuell skatt och uppskjuten skatt Skattekostnaden i resultaträkningen består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas via resultaträkningen utom då de hänför sig direkt till eget kapital eller poster i totalresultatet. Räkenskapsårets aktuella skatt beräknas på företagets skattepliktiga inkomst enligt gällande skattesats i respektive land. Skatten justeras med eventuella skatter för tidigare räkenskapsår. Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader mellan bokfört värde och skattemässigt värde. Uppskjuten skatt redovisas inte för goodwill som inte är avdragsgill i beskattningen och inte heller för dotterbolags icke utdelade vinstmedel till den del där skillnaden sannolikt inte realiseras inom en förutsägbar framtid. De viktigaste temporära skillnaderna uppkommer vid avskrivningar av materiella anläggningstillgångar, värdering av derivat till verkligt värde, förmånsbestämda pensionsplaner och värdering till verkliga värden i samband med inköp. Uppskjuten skatt beräknas enligt de skattesatserna som gäller på balansdagen eller skattesatser som innan utgången av räkenskapsåret har beslutats att gälla för framtiden. Bolaget redovisar en uppskjuten skattefordran bara upp till det belopp som det i framtiden sannolikt uppkommer skattepliktig inkomst mot vilken den temporära skillnaden kan utnyttjas. Intäktsredovisning Omsättningen omfattar sålda produkter och tjänster till verkligt värde justerade med indirekta skatter, rabatter och kursdifferenser vid försäljning i främmande valuta. Produktförsäljning Intäkter från produktförsäljning redovisas då det bestämmande inflytandet och betydande risker och fördelar förknippade med ägandet av produkten har övergått på köparen. I regel sker detta i samband med att produkterna överlåts till köparen i enlighet med avtalsvillkoren. Försäljning av tjänster Intäkter från sålda tjänster tas upp enligt intäktsmetoden utgående från färdigställandegraden förutsatt att färdigställandegraden och med den förknippade intäkter och utgifter kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Färdigställandegraden fastställs som andelen utfört arbete av den uppskattade arbetsmängden för hela projektet. I övriga fall redovisas intäkter som uppkommit genom tjänsten när tjänsten är utförd. När det är troligt att de totala utgifterna för att färdigställa tjänsten överstiger de totala intäkterna av projektet tas den förväntade förlusten omgående upp som kostnad. Licens- och royaltyintäkter Licens- och royaltyintäkter intäktsförs enligt det faktiska avtalsinnehållet. Långfristiga tillgångar klassificerade som tillgängliga för försäljning och avvecklade verksamheter Då företagsledningen förbundit sig till att avveckla eller avyttra en specifik verksamhet vars tillgångar, skulder och resultat av löpande verksamhet både affärsmässigt och i rapporteringen kan avskiljas till en separat helhet behandlas den som avyttrad eller färdig för avveckling. När kriterierna för tillgångar tillgängliga för försäljning uppfylls tas en långfristig tillgång upp till balansvärdet eller ett lägre verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Då gör man inte längre avskrivning på anläggningstillgångarna. De tillgångar och skulder som ingår bland poster klassificerade som tillgängliga för försäljning framställs separat från fortgående verksamheters skulder och tillgångar. Resultatet efter skatt av avyttrade verksamheter eller sådana som ska avvecklas och realisationsresultatet som uppkommer vid överlåtelsen framställs i resultaträkningen separat från fortgående verksamheter. Citat Finland Oy:s (f.d. AP-Paino Oy) tidigare verksamheter är i resultaträkningen för 2008 upptagna under gruppen Långfristiga tillgångar tillgängliga för försäljning och

19 Årsbokslut avvecklade verksamheter. Sommaren 2007 avtalade AP- Paino Oy om att avyttra tidskriftsverksamheten och avveckla produktionsanläggningen i Stensvik. I affärens första fas i oktober 2007 övergick verksamheten vid enheten i Rahola på köparen och under den andra fasen i maj 2008 övergick verksamheten vid enheten i Stensvik på köparen. Produktionsanläggningen i Stensvik stängdes i april Finansiella tillgångar Koncernens finansiella tillgångar är enligt standarden IAS 39 klassificerade i följande grupper: finansiella tillgångar redovisade till verkligt värde via resultaträkningen, Lånefordringar och övriga fordringar och tillgångar som är tillgängliga för försäljning. Syftet och ändamålet vid uppkomsten avgör hur den finansiella tillgången ska klassificeras. Finansiella instrument som ingår i Finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen tas upp under det räkenskapsår de uppkommer. Koncernens räntederivat ingår i den här gruppen. Koncernen använder derivatinstrument för att säkra sig mot förändrade låneräntor. Därför har man ingått derivatkontrakt som på balansdagen värderas till verkligt värde, medan förändringarna i verkligt värde tas upp under finansiella intäkter eller kostnader i resultaträkningen. Lånefordringar och övriga fordringar är tillgångar som inte ingår i derivattillgångarna och som uttryckligen är klassificerade till den här kategorin, eller som inte är klassificerade till någon annan kategori. De är värderade till periodiserat anskaffningsvärde och ingår efter sin karaktär i balansräkningens kort- eller långfristiga tillgångar: i de senare om de förfaller till betalning senare än efter 12 månader. Koncernens kundfordringar och övriga fordringar ingår i den här kategorin. Beloppet osäkra fordringar uppskattas utgående från risken i de enskilda posterna. Nedskrivningar tas upp som kostnad i resultaträkningen under övriga rörelsekostnader. Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning är tillgångar som inte ingår i derivattillgångarna och som uttryckligen är klassificerade till den här kategorin, eller som inte är klassificerade till någon annan kategori. Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning omfattar noterade och onoterade aktier. De tas upp till värkligt värde. Om man inte kan fastställa det verkliga värdet för onoterade aktier på ett tillförlitligt sätt tas tillgångarna upp till ursprungligt anskaffningsvärde eller ett lägre sannolikt värde. Förändringar i verkligt värde av finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning redovisas bland övriga poster i totalresultatet och framställs i fonden för verkligt värde med beaktande av skatteeffekten. Ackumulerade förändringar i verkligt värde överförs från eget kapital via resultaträkningen som en justering av kategorin om investeringen avyttras eller dess värde minskat så att man blir tvungen att redovisa en nedskrivning. Placeringar tillgängliga för försäljning ingår bland långfristiga tillgångar utom då de är avsedda att innehas kortare än tolv månader från balansdagen, då de ingår bland kortfristiga tillgångar. Likvida medel omfattar kontanta medel, banktillgodohavanden som kan tas ut på begäran och andra kortfristiga mycket likvida placeringar, som lätt kan omvandlas till ett känt belopp kontanta medel och som är utsatta för en obetydlig risk för värdefluktuationer. Vid redovisning av finansiella instrument använder man generellt transaktionsdagen. Likvida medel överförs från balansräkningen då koncernen förlorat avtalsmässig rätt till kassaflödena eller då den överfört en betydande del av riskerna och avkastningen till utomstående. Finansiella skulder och utgifter för främmande kapital Finansiella skulder tas från början upp till verkligt värde i bokföringen. Derivatinstrument som bolaget använder för att säkra sig mot ändringar i finansiella skulder tas upp till verkligt värde via resultaträkningen. Alla andra finansiella skulder tas efter den ursprungliga bokningen upp till periodiserat anskaffningsvärde. Finansiella skulder ingår bland kort- och långfristiga skulder. Finansiella skulder är kortfristiga om koncernen saknar obestridig rätt att skjuta på betalningen av skulden längre än 12 månader från balansdagen. Utgifter för räntebärande skulder tas upp som kostnad under det räkenskapsår som de uppkommer. Derivatkontrakt och säkringsredovisning Under 2009 har koncernen tillämpat säkringsredovisning för nettoinvesteringar i utländska enheter. Koncernen har säkrat sig mot en försvagning av den svenska kronan genom valutaterminer och -optioner. Den effektiva delen av värdeförändringen av terminer eller optioner gjorda i säkringssyfte, d.v.s. ändringen av spot-värdet, tas upp under totalresultatet, räntedifferensen och den del som inte är effektiv tas upp via resultaträkningen under finansiella pos-