Edita Abp Bokslut

Transkript

1 Edita Abp Bokslut

2 Edita Abp PB EDITA FO-nummer INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förvaltningsberättelse 3 Bokslut Koncernens resultaträkning (IFRS) 10 Koncernens totalresultat (IFRS) 11 Koncernens balansräkning (IFRS) 12 Koncernens kassaflödesanalys (IFRS) 13 Förändringar i koncernens egna kapital (IFRS) 14 Noter till koncernbokslutet (IFRS) 15 Koncernens nyckeltal (IFRS) 53 Moderbolagets resultaträkning (FAS) 54 Moderbolagets balansräkning (FAS) 55 Moderbolagets finansieringsanalys (FAS) 56 Noter till moderbolagets bokslut (FAS) 57 Förteckning över bokföringsböcker och verifikatslag samt förvaringssätt 66 Undertecknande av bokslut och verksamhetsberättelse 67 Bokslutsnotering 67

3 Edita Abp 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖR RÄKENSKAPSÅRET Marknadsöversikt Förbättringen i den allmänna ekonomin påverkade ökningen i efterfrågan på kommunikationstjänster. Reklamen ökade med nästan 5 procent i Finland(* och 10 procent i Sverige(**. Efterfrågan på traditionella tryckprodukter sjönk däremot, vilket ledde till att marknaden för den grafiska industrin sjönk i både Finland och Sverige även under Editakoncernen och förändringarna i koncernstrukturen Editakoncernen har fyra affärsområden: Marketing Services, Editorial Communication, Publishing och Print & Distribution. I januari förvärvade Editakoncernen samtliga aktier i svenska Kampanjfabriken AB. Bolagets affärsverksamhet såldes till Edita Västra Aros AB i januari I september köpte Edita Västra Aros AB bokbinderiverksamheten Rolge AB. Förvärven stärker koncernens kunskaper om personifierad direktmarknadsföring. I juni utökade koncernen sitt ägande i Citat Ukraine LLC i Ukraina med 20 procent och äger nu 90 procent av bolaget. Koncernstrukturen förenklades ytterligare genom fusioner och likvidationer av små bolag. Den största interna omstruktureringen var sammanslagningen av Käpylä Print Oy med Edita Prima Oy i januari samt likvidationen av Edita Holding AB i december. Omsättning Koncernens omsättning uppgick år 2010 till 110,3 miljoner euro (110,9 miljoner euro). I Finland uppgick omsättningen till 55,6 miljoner euro (61,9 miljoner euro). Omsättningen i övriga EU-länder uppgick till 54,1 miljoner euro (47,7 miljoner euro), och exporten till länder utanför EU till 0,7 miljoner euro (1,3 miljoner euro). Omsättningen i bolagen i Finland uppgick till 52 % (57 %) och i Sverige till 48 % (43 %) av koncernens omsättning. Omsättning per affärsområde (EUR 1000) Förändring Marketing Services ,4 % Editorial Communication ,5 % Print & Distribution ,2 % Publishing ,6 % Intern omsättning och övrig verksamhet ,1 % Koncernen ,5 % *) TNS, Media Intelligence, december **) IRM (Institutet för Reklam- och Mediestatistik), Månadsindex, december 2010.

4 Edita Abp 4 Affärsområdet Marketing Services omsättning uppgick till 20,4 miljoner euro (17,1 miljoner euro) vilket är en ökning med 3,3 miljoner euro jämfört med föregående år. I Finland låg omsättningen kvar på föregående års nivå. Den ekonomiska återhämtningen i Sverige ökade också omsättningen, vidare har den stärkta kronan påverkat positivt. Affärsområdet Editorial Communications omsättning uppgick till 15,6 miljoner euro (15,2 miljoner euro) vilket är en ökning med 0,4 miljoner euro jämfört med föregående år. En förstärkning av den svenska kronan ledde till att omsättningen ökade. Om förstärkningen inte beaktas berodde den lägre omsättningen främst på minskning av den svenska kundtidningsverksamheten. Affärsområdet Print & Distributions omsättning uppgick till 64,1 miljoner euro (68,4 miljoner euro) vilket är en minskning med 4,3 miljoner euro jämfört med föregående år. Omsättningen i Finland sjönk på grund av den försvagade tryckerimarknaden och den fortsatt höga priskonkurrensen. I Sverige förbättrades omsättningen tack vare att den svenska kronan stärktes. Affärsområdet Publishings omsättning uppgick till 14,8 miljoner euro (15,4 miljoner euro) vilket är en minskning med 0,6 miljoner euro jämfört med föregående år. Nedläggningen av olönsamma förlagsprogram drog ner omsättningen. Elektroniska publikationer och läromaterial hade alltjämt en bra marknadsställning och deras omsättning ökade. Resultat Koncernens rörelsevinst år 2010 uppgick till 2,7 miljoner euro (3,7 miljoner euro), vilket är en minskning med 1,0 miljoner euro jämfört med föregående år. Förutom en långsammare ökning i efterfrågan på kommunikationstjänster och hårdare priskonkurrens försvagades koncernens rörelsevinst av omfattande anpassningsåtgärder inom affärsområdena Print & Distribution och Editorial Communication, som syftade till att utveckla verksamheten så att den bättre kan möta den ökade efterfrågan mot digitala kommunikationstjänster. De totala kostnaderna för åtgärderna uppgick till 2,4 miljoner euro. Rörelsevinst/-förlust per affärsområde (EUR 1000) Förändring Marketing Services ,9 % Editorial Communication ,8 % Print & Distribution ,8 % Publishing ,0 % Övrig verksamhet ,5 % Koncernen totalt ,7 % Rörelsevinst-% 2,5 % 3,4 %

5 Edita Abp 5 Rörelsevinsten för affärsområdet Marketing Services uppgick till 0,5 miljoner euro (-0,5 miljoner euro). Verksamheten i Sverige gick med vinst. Resultatet i Finland påverkades av anpassningsåtgärder och blev negativt. Rörelsevinsten för affärsområdet Editorial Communication uppgick till -0,1 miljoner euro (1,1 miljoner euro). Verksamheten i Sverige gick med vinst, men kostnaderna för anpassningsåtgärder försvagade resultatet jämfört med föregående år. Verksamheten i Finland gick med förlust, vilket föranleddes av den hårda konkurrensen på kundtidningsmarknaden. Rörelsevinsten för affärsområdet Print & Distribution uppgick till 0,3 miljoner euro (2,8 miljoner euro). Den fortsatt hårda priskonkurrensen och kostnaderna för anpassningsåtgärder drog ner resultatet jämfört med föregående år i både Finland och Sverige. Verksamheten i Sverige gick med vinst, medan den i Finland gick med förlust. Rörelsevinsten för affärsområdet Publishing uppgick till 3,6 miljoner euro (3,3 miljoner euro). Det förbättrade resultatet föranleddes av ökad omsättning inom elektroniska förlagsprogram. Resultatet för Övrig verksamhet uppgick till -1,5 miljoner euro (-3,0 miljoner euro). I övrig verksamhet ingår koncernledningen och nedlagda verksamheter. Resultatet för jämförelseåret inkluderar enheten Business Development, som avvecklades år Soliditet och finansiering Kassaflödet i koncernens verksamhet uppgick till 5,8 miljoner euro (6,6 miljoner euro). Investeringar uppgick till 3,2 miljoner euro (6,8 miljoner euro). Amorteringar på lån och återbetalningar av leasingskulder uppgick till 5,4 miljoner euro (6,8 miljoner euro). Koncernens tillgångar uppgick vid slutet av året till 7,1 miljoner euro (10,4 miljoner euro). Koncernens soliditet uppgick till 40,4 % (37,3 %). Förstärkningen av den svenska kronan och den positiva resultatutvecklingen förbättrade soliditeten Avkastning på eget kapital % 4,6 % 10,6 % Soliditet % 40,4 % 37,3 % Investeringar Koncernens bruttoinvesteringar uppgick till 3,3 miljoner euro (6,8 miljoner euro). Moderbolagets investeringar uppgick till 0,3 miljoner euro (0,3 miljoner euro). De viktigaste investeringarna var förvärvet av samtliga aktier i Kampanjfabriken AB, förvärvet av verksamheten vid Rolge AB från ett konkursbo samt Edita Prima Oy:s inköp av en kuverteringsmaskin.

6 Edita Abp 6 Personal Koncernen hade i genomsnitt 820 anställda (890) under räkenskapsåret. Moderbolaget hade i genomsnitt 31 anställda (35). Personalstyrkan minskade med 58 personer på affärsområdet Print & Distribution och 10 personer på Editorial Communication, sex personer på Publishing och åtta personer i övriga verksamheter. Den genomsnittliga personalstyrkan på affärsområdet Marketing Services ökade med 12 personer. 55 % av koncernens personal arbetar i Finland och 45 % i andra länder, huvudsakligen i Sverige. Antalet anställda i genomsnitt Förändring Marketing Services ,8 % Editorial Communication ,6 % Print & Distribution ,1 % Publishing ,1 % Övriga verksamheter ,0 % Koncernen ,9 % Per land Finland ,0 % Sverige och Ukraina ,8 % Koncernen ,9 % Kostnader för ersättningar till anställda (EUR 1000) ,4 % Riskhantering Editakoncernens största risker är förknippade med lågkonjunkturen, den kraftiga omstruktureringen på marknaden för tryckeriverksamhet, en försvagad svensk krona och personalens kompetens. Riskerna bedöms med hjälp av regelbundna riskkartläggningar. Koncernen har sedan hösten 2008 anpassat sina funktioner inom samtliga fyra affärsområden i både Finland och Sverige på grund av det försvagade ekonomiska läget. Effektiviseringsåtgärderna fortsatte under 2010 inom samtliga affärsområden förutom Publishing. Anpassningen av Editas tryckeriverksamhet till marknadsutvecklingen inom den grafiska branschen bjöd på stora utmaningar. Förflyttningen av kommunikationens tyngdpunkt mot digitala kanaler har påskyndat nedgången på den grafiska marknaden under lågkonjunkturen. Efterfrågan på tryckprodukter har sjunkit kraftigt och priskonkurrensen har varit extremt hård de senaste två åren.

7 Edita Abp 7 Koncernens valutarisk förknippas med utvecklingen av den svenska kronan. I början av året fastställde Editas styrelse koncernens valutariskpolicy, enligt vilken man följer valutariskerna regelbundet. Vid behov skyddas valutarisken. Inga valutasäkringar gjordes under räkenskapsåret. Sedan tidigare har Edita säkrat en del av räntan i sina nuvarande skulder avseende finansiella risker och säkringarna gäller till slutet av låneperioden. Särskild vikt har lagts vid hanteringen av kreditförlustrisken och en effektiv bevakning av kundfordringar. Indrivningen av utestående fordringar samt uppföljningen av kundernas betalningsförmåga och kreditvärdighet har intensifierats. Inga större kreditförluster uppstod under uppföljningsperioden. Personalens kompetens har stor betydelse när det gäller att stärka koncernens konkurrenskraft. Den ökade digitaliseringen av kommunikation sätter press på koncernen att utveckla personalens kompetens. Förstärkning av kunskapskapitalet samt engagemang från och rekrytering av nyckelpersoner utgör centrala framgångsfaktorer i Edita. År 2010 genomförde koncernen en utvärdering av nyckelpersonerna och utvecklade belöningssystemet. Vid rekryteringarna fokuserades särskilt på koncernstrategisk förstärkning av viktiga kompetensområden. Miljö Det nordiska miljöprogrammet Green Edita, som inleddes 2008, fortsatte under året inom programmets alla centrala delområden, såsom ekologiskt hållbara inköp, minimering av avfallsmängder, koldioxidneutralitet och energieffektivitet. Editas miljöarbete har tidigare fokuserat kraftigt på företag som bedriver produktionsverksamhet. År 2010 inleddes ett arbete för att minska miljöbelastningen även i Editas serviceenheter, vars personal framför allt arbetar på kontor. WWF:s system Green Office valdes som standard för kontorens miljösystem. Edita Publishing Oy fick som första koncernbolag rätt att använda Green Office-märket i december Hösten 2008 inledde Edita arbetet med att utreda hur mycket koldioxidutsläpp som verksamheten ger upphov till. År 2010 blev JG Communication AB, Edita Prima Oy och Citat AB klimatneutrala. Edita Västra Aros AB och Edita Bobergs AB är sedan tidigare klimateutrala. Ovan nämnda företag har minskat koldioxidutsläppen från sina verksamheter och kompenserar de återstående utsläppen genom att finansiera projekt som övervakas av FN. Edita främjar sina kunders miljöansvar genom att utveckla sin egen verksamhet och erbjuda miljövänliga produkter och tjänster. År 2010 publicerade Edita en webbsida om miljöanpassade trycksaker i Finland och i Sverige. Den ger råd om hur man kan ta hänsyn till miljön vid planeringen av en publikation och i de olika produktionsskedena.

8 Edita Abp 8 Editas miljöprogram fick ett offentligt erkännande i Sverige. Edita Västra Aros AB vann Miljöstyrningsrådets pris Utmärkt Grön Leverantör och Guldstänks Miljöpris I Finland vann Morning Digital Design Oy kategorin Bästa webbtjänst i tävlingen European Excellence Awards med sin webbtjänst Global Responsibility som man gjort åt Stora Enso. Styrelsen, VD och revisorer Edita Abp:s årsstämma valde den 30 april 2010 om civilingenjör Lauri Ratia till styrelseordförande samt finansråd Jarmo Väisänen till vice ordförande och till ordinarie ledamöter varumärkes- och kommunikationschef Carina Brorman, direktör Liisa Jauri, personalchef Riitta Laitasalo, verkställande direktör Timo Löyttyniemi och verkställande direktör Eva Persson. Mer information om styrelseledamöterna finns i årsredovisningens affärsverksamhetsöversikt. Timo Lepistö är bolagets verkställande direktör. Editas årsstämma utsåg den 30 april 2010 KPMG Oy till revisor för 2010, med CGRrevisor Minna Riihimäki som huvudansvarig revisor. Händelser efter balansdagen Edita Prima Oy:s produktionsenhet i Vilppula såldes till Painotalo Miktor Oy i januari Utsikter för 2011 Efterfrågan på kommunikationstjänster förväntas öka mer än förra året i både Finland och Sverige (*. Efterfrågan på digital kommunikation är alltjämt starkt, men visar första tecken på stabilisering. Editakoncernens lönsamhet förväntas ligga kvar på föregående års nivå. Editakoncernen fortsätter att stärka sin ställning som leverantör av kommunikationstjänster i Norden Det finns en del osäkerhetsfaktorer förknippade med Editas affärsverksamheter. En större nedgång än förväntat i efterfrågan på tryckeritjänster och stigande priser på papper kan dra ner tryckeriverksamhetens resultat år *) MTL (Finlands reklamförbund), MTL-Barometer, Kv 4, 2010; IRM (Institutet för Reklam- och Mediestatistik), Reklam- och Medieprognos

9 Edita Abp 9 Styrelsens förslag till vinstdisposition Vid utgången av räkenskapsåret uppgick Edita Abp:s eget kapital till ,87 euro. Bolagets utdelningsbara medel uppgår till ,53 euro, varav räkenskapsårets vinst uppgår till ,41 euro. Styrelsen föreslår årsstämman att bolagets utdelningsbara medel disponeras enligt följande: till aktieägare utdelas 0,165 euro/aktie, totalt ,00 euro (63 % av koncernens resultat för räkenskapsåret) balanseras i ny räkning ,53 euro ,53 euro Bolagets ekonomiska ställning har inte förändrats nämnvärt sedan slutet av räkenskapsåret. Bolagets soliditet är god och enligt styrelsen påverkar inte styrelsens föreslagna vinstutdelning bolagets betalningsförmåga.

10 Edita Abp 10 Edita Abp KONCERNENS RESULTATRÄKNING (IFRS) (EUR 1000) Not Omsättning Övriga rörelseintäkter Förändring i lager av färdiga produkter och varor under tillverkning Tillverkning för eget bruk Material och tjänster Personalkostnader Avskrivningar Nedskrivningar Övriga rörelsekostnader Andel av intressebolagens resultat Rörelsevinst Finansiella intäkter Finansiella kostnader Vinst före skatt Skatt Räkenskapsårets vinst Fördelning Moderbolagets aktieägare Minoritetsintresse 5 15 Resultat per aktie beräknat enligt vinsten hänförlig till moderbolagets ägare: resultat per aktie (euro) 0,26 0,54

11 Edita Abp 11 Edita Abp KONCERNENS TOTALRESULTAT (IFRS) (EUR 1000) Not Räkenskapsårets vinst Övriga poster som hänför sig till totalresultatet 13 Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning 8 27 Årets omräkningsdifferens Skatt som hänför sig till övriga poster i totalresultatet -2-4 Summa övrigt totalresultat Räkenskapsårets totalresultat Fördelning Moderbolagets aktieägare Minoritetsintresse 9 15

12 Edita Abp 12 Edita Abp KONCERNENS BALANSRÄKNING (IFRS) (EUR 1000) TILLGÅNGAR Not ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Goodwill Övriga immateriella tillgångar Andelar i intresseföretag Övriga finansiella tillgångar Uppskjuten skattefordran OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Varulager Kundfordringar och övriga fordringar 20, Aktuella skattefordran Övriga kortfristiga finansiella tillgångar Likvida medel Tillgångar tillgängliga för försäljning Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Not EGET KAPITAL Aktiekapital Tillskjutet kapital Omräkningsdifferens Fond för verkligt värde Balanserad vinst Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Minoritesintresse Summa eget kapital SKULDER Långfristiga skulder Pensionsförpliktelser Räntebärande långfristiga skulder Långfristiga avsättningar Uppskjuten skatteskuld Kortfristiga skulder Kortfristiga räntebärande skulder Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder 20, Aktuell skatteskuld Summa eget kapital och skulder

13 Edita Abp 13 Edita Abp KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS (EUR 1000) Not Den löpande verksamheten Räkenskapsårets vinst Justeringar Icke kassaflödespåverkande poster Ränteutgifter och övriga finansiella kostnader Ränteintäkter Utdelningsintäkter -3-3 Skatter Förändringar i rörelsekapital Förändring i kundfordringar och övriga fordringar Förändring i omsättningstillgångar Förändring i leverantörsskulder och övriga skulder Förändring i avsättningar Betalda räntor Erhållna räntor Betalda skatter Kassaflöde från den löpande verksamhet Investeringverksamheten Försäljningsintäkter Avyttrande materiella anläggningstillgångar Förvärv av dotterbolag och affärsverksamheter med avdrag för likvida medel vid förvärvstidpunkten Investeringar i materiella anläggningstillgångar Investeringar i immateriella tillgångar Erhållna aktieutdelningar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Upptagna lån Amortering av lån Betalningar för finansiella leasingskulder Betald aktieutdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten Förändring i likvida medel Likvida medel vid årets ingång Valutakursdifferenser Ändrade verkliga värden för investeringarna 6 23 Likvida medel vid årets utgång

14 Edita Abp 14 Edita Abp FÖRÄNDRING I KONCERNENS EGNA KAPITAL (IFRS) (EUR 1000) Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Minoritetsintresse Summa eget kapital Aktiekapital Tillskjutet kapital Omräkningsdifferens Fond för verkligt värde Balanserad vinst Totalt Eget kapital Totalresultat Räkenskapsårets resultat Övrigt totalresultat (justerat med skatteeffekt) Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning Omräkningsdifferens Räkenskapsårets totalresultat Ändringar av ägarskap i dotterbolag Förändring av minoritetsintresse 3 3 Eget kapital Eget kapital Totalresultat Räkenskapsårets resultat Övrigt totalresultat (justerat med skatteeffekt) Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning Omräkningsdifferens Räkenskapsårets totalresultat Transaktioner med ägarna Utdelning Ändringar av ägarskap i dotterbolag Förändring av minoritetsintresse Eget kapital

15 Edita Abp 15 Noter till koncernbokslutet 1. Redovisningsprinciper för koncernbokslutet Allmän information om koncernen Editakoncernen producerar grafiska och marknadskommunikativa produktionstjänster, ger ut böcker och underhåller elektroniska tjänster. Koncernens moderbolag Edita Abp är ett finskt publikt aktiebolag med säte i Helsingfors. Moderbolagets registrerade adress är Håkansåkersvägen 2, Helsingfors. Koncernbokslutet finns att tillgå på koncernens webbplats på adressen och och på moderbolagets huvudkontor. Edita Abp:s styrelse har under sitt möte den 15 februari 2011 godkänt att det här bokslutet får publiceras. Enligt den finska lagen om aktiebolag kan aktieägarna godkänna eller förkasta bokslutet på årsstämman som hålls efter att bokslutet har publicerats. Årsstämman kan också fatta beslut om att ändra bokslutet. Grunder för redovisningen Koncernbokslutet har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (International Financial Reporting Standards, IFRS) och vid upprättandet av bokslutet har man följt de IAS- och IFRS-standarder samt SIC- och IFRIC-tolkningar som gällde den 31 december Med internationella redovisningsstandarder avses finsk bokföringslag och utifrån lagen givna stadganden som enligt förfarandet i EU:s förordning (EG) Nr 1606/2002 antagits för tillämpning inom EU och tolkningar som givits utifrån dem. Noterna till koncernbokslutet följer dessutom kraven i den finska bokförings- och gemenskapslagstiftningen som kompletterar bestämmelserna i IFRS. Uppgifterna i koncernbokslutet framställs i tusen euro och baseras på ursprungliga anskaffningsvärden om inget annat anges i redovisningsprinciperna. Koncernen har från och med den 1 januari 2010 tillämpat följande nya och reviderade standarder och tolkningar: - Reviderad IFRS 3 Röresleförvärv och samgående (gäller för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2009 eller senare). Den innehåller flera ändringar som påverkar koncernen. Enligt den reviderade standarden tillämpas vid rörelseförvärv och samgående alltjämt förvärvsmetoden, i vilken det emellertid har gjorts några viktiga ändringar jämfört med den tidigare IFRS 3-standarden. Samtliga betalningar som gjorts för att genomföra ett förvärv redovisas till exempel till verkligt värde vid förvärvstidpunkten, och en del villkorade avgifter som klassificerats som skulder värderas senare till verkligt värde via totalresultatet. Vid varje förvärv får man välja om värderingen minoritetens andel ska baseras på verkligt värde eller på deras relativa andel av det förvärvade objektets nettotillgångar. Samtliga utgifter i samband med förvärvet redovisas som kostnader.

16 Edita Abp 16 Ändringarna i standarden påverkar därmed det redovisade goodwillbeloppet vid förvärv och verksamheternas försäljningsresultat. Ändringarna påverkar dessutom poster som redovisas via resultaträkningen, både det räkenskapsår då de har förvärvats och sådana räkenskapsår då man betalar tilläggsköpeskilling eller gör ytterligare förvärv. Under övergången är man inte tvungen att justera rörelseförvärv som är gjorda innan tillämpningen av standarden blev obligatorisk. - Reviderad IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter (gäller för räkenskapsår som börjar 1 juli 2009 eller senare). Den reviderade standarden kräver att inverkan av ändringar i dotterbolagsinnehav tas upp direkt under koncernens egna kapital om moderbolagets bestämmande inflytande består. Om man mister det bestämmande inflytandet i dotterbolaget tas den resterande investeringen upp till verkligt värde via resultaträkningen. I framtiden redovisas även investeringar i intressebolag (IAS 28) och andelar i joint venture (IAS 31) på motsvarande sätt. Enligt den reviderade standarden kan dotterbolagens förluster fördelas på minoritetens andel, även om de överstiger deras investering. - Reviderad IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering Poster som uppfyller villkoren för att vara en säkrad post (gäller för räkenskapsår som börjar 1 juli 2009 eller senare). Ändringarna gäller säkringsredovisning. De förtydligar anvisningarna i IAS 39 gällande säkring av ensidig risk för säkrade poster och säkring av inflationsrisk då posten ingår bland finansiella tillgångar eller skulder. Tolkningen påverkar inte koncernbokslutet. - Förbättringar av IFRSer, (Improvements to IFRSs april 2009) (gäller i regel för räkenskapsår som börjar 1 januari 2010 eller senare). Genom förfarandet Annual Improvements samlas små och mindre brådskande ändringar till en helhet som införs en gång per år. Ändringarna gäller sammanlagt 12 standarder. Följderna av ändringarna varierar beroende på standard, men ändringarna har inte haft något betydande inverkan på koncernbokslutet. När man upprättar bokslut i överensstämmelse med IFRS-standarderna är koncernledningen tvungen att göra uppskattningar och bedömningar vid valet och tillämpningen av redovisningsprinciperna. Punkten Redovisningsprinciper som kräver bedömning av ledningen och de viktigaste källorna till osäkerheter i uppskattningarna redogör för bedömningar som ledningen gjorde vid tillämpningen av redovisningsprinciperna och som hade den största inverkan på siffrorna i bokslutet. Dotterföretag Koncernbokslutet omfattar moderbolaget Edita Abp och alla dess dotterbolag. Dotterföretagen är bolag där koncernen har bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande uppstår då koncernen äger över hälften av rösterna eller på annat sätt har bestämmande inflytande.

17 Edita Abp 17 Potentiell rösträtt beaktas också då man bedömer villkoren för när bestämmande inflytande uppkommer. Med bestämmande inflytande avses rätten att bestämma över företagets finansiella och operativa strategier med avsikt att erhålla ekonomiska fördelar. Dotterföretagen redovisar endast förvärvsmetoden. Anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna fördelas efter identifierbara tillgångar och övertagna skulder som värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Utgifterna som hänförs till förvärvet redovisas som kostnader. En eventuell villkorad tilläggsköpeskilling värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten och redovisas som en skuld. En tilläggsköpeskilling som klassificeras som skuld omprövas till verkligt värde på balansdagen och vinsten eller förlusten som uppstår därav redovisas via resultaträkningen. Förvärvade dotterbolag har konsoliderats i koncernbokslutet från den tidpunkt då koncernen fått bestämmande inflytande och avyttrade dotterbolag fram till den tidpunkt då det bestämmande inflytandet upphörde. I koncernbokslutet har samtliga interna affärstransaktioner, fordringar, skulder och vinstutdelningar eliminerats. Fördelningen av räkenskapsårets vinst eller förlust mellan moderbolagets ägare och minoritetsägare presenteras i en separat resultaträkning, och fördelningen av totalresultatet mellan moderbolagets ägare och minoriteten presenteras i samband med totalresultatet. Den eventuella andelen av det förvärvade företaget för minoriteten värderas till verkligt värde eller till ett belopp som motsvarar andelens relativa andel av det förvärvade objektets identifierbara nettotillgångar. Värderingsprincipen fastställs separat för varje företagsförvärv. Totalresultatet fördelas på moderbolagets ägare och minoriteten, även om det leder till att andelen för ägare utan bestämmande inflytande blir negativ. Den andel av eget kapital som tillhör minoriteten presenteras som en egen post i balansräkningen som en del av eget kapital. Sådana förändringar i moderbolagens ägarandel i dotterbolag som inte leder till att det bestämmande inflytandet upphör redovisas som transaktioner eget kapital. I samband med ett förvärv som genomförs stegvis värderas den tidigare ägarandelen till verkligt värde och vinsten eller förlusten som uppstår därav redovisas via resultaträkningen. Om koncernen mister sitt bestämmande inflytande i ett dotterbolag värderas den återstående investeringen till verkligt värde på dagen då det bestämmande inflytandet upphörde och differensen redovisas via resultaträkningen. Förvärv som gjorts innan den 1 januari 2010 har redovisats enligt de vid tidpunkten för förvärvet gällande bestämmelserna. Intressebolag Intressebolag är bolag där koncernen har betydande inflytande. Betydande inflytande uppstår när koncernen äger över 20 procent av rösterna i bolaget eller om koncernen på annat sätt har betydande inflytande men inte bestämmande inflytande.

18 Edita Abp 18 Intressebolagen har konsoliderats i koncernbokslutet genom kapitalandelsmetoden. Om koncernens andel av ett intressebolags förluster överstiger investeringens bokförda värde tas investeringen upp i balansräkningen till noll och förlusterna som överstiger det bokförda värdet beaktas inte, om inte koncernen förbundit sig till att uppfylla intressebolagets förpliktelser. Investeringen i ett intressebolag inkluderar den goodwill som härrör från förvärvet. Koncernens ägarandelsenliga andel av intressebolagens resultat för räkenskapsåret redovisas som en separat post inom rörelsevinsten. Likaså redovisas koncernens andel av ändringarna i intressebolagen är ägande i koncernens övriga totalresultat. Koncernens intressebolag har inte haft några sådana poster under räkenskapsåret Omräkning vid utländsk valuta Resultatet för koncernens enheter och deras ekonomiska ställning anges i den valuta som är den huvudsakliga valutan för respektive enhet ( funktionell valuta ). Koncernbokslutet presenteras i euro, vilket är både funktionell valuta och rapporteringsvaluta för koncernens moderbolag. Transaktioner i utländsk valuta redovisas i funktionell valuta omräknade enligt den kurs som rådde på transaktionsdagen. Monetära poster i utländsk valuta har omräknats till funktionell valuta enligt de kurser som rådde på balansdagen. Icke-monetära poster har värderats enligt kursen på transaktionsdagen. Valutakursdifferenser på grund av omräkning av transaktioner och monetära poster i utländsk valuta redovisas via resultaträkningen. Kursvinster och -förluster från löpande verksamhet ingår i motsvarande poster i rörelsevinsten. Kursvinster och -förluster från valutalån ingår bland finansiella intäkter och kostnader. Kostnads- och intäktsposter i de utländska koncernföretagens totalresultat och separata resultaträkningar har räknats om till euro enligt räkenskapsårets medelkurs på transaktionsdagarna och i balansräkningarna enligt kursen på balansdagen. Då man i resultaträkningen, totalresultatet och balansräkningen räknar om räkenskapsårets resultat och totalresultat enligt olika kurser uppkommer en omräkningsdifferens som redovisas i eget kapital i balansräkningen. Förändringen av omräkningsdifferensen som redovisas i övriga poster i totalresultatet. Omräkningsdifferenser från eliminering av anskaffningsvärdet för utländska dotterbolag och omräkning av egetkapitalposter som ackumulerats efter förvärvet och säkringsinstrumentens inverkan på nettoinvesteringar som redovisas i övriga poster i totalresultatet. När koncernen helt eller delvis avyttrar ett dotterbolag tas de ackumulerade omräkningsdifferenserna upp som en del av realisationsresultatet i resultaträkningen.

19 Edita Abp 19 Omräkningsdifferenser som uppkommit före övergångsdatumet till IFRS-standarderna den 1 januari 2007 i överensstämmelse med lättnaden i standarden IFRS 1 har redovisats i balanserad vinst i samband med övergången. Dessa tas inte heller senare upp i balansräkningen i samband med att dotterbolaget avyttras. De omräkningsdifferenser som uppkommer från och med övergångsdatumet presenteras som en separat post under eget kapital. Från och med den 1 januari 2007 redovisas den goodwill som uppkommer vid förvärv av utländska enheter och de justeringar för verkligt värde som i samband med förvärvet görs av de bokförda värdena för aktuella utländska enheters tillgångar och skulder som aktuella utländska enheters tillgångar och skulder och räknas om till euro enligt kursen på balansdagen. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till ursprungligt anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och i förekommande fall nedskrivningar. Om anläggningstillgången består av flera delar med olika långa ekonomiska livslängder behandlas varje del som en separat tillgång. I sådana fall aktiveras utgifterna som härrör från att man förnyar en del och det eventuella resterande bokförda värdet utrangeras ur balansräkningen. I annat fall inkluderas senare uppkomna utgifter i anläggningstillgångens bokförda värde endast om det är sannolikt att motsvarande ekonomiska nytta av tillgången kommer koncernen till godo och att tillgångens anskaffningsvärde kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Andra reparations- och driftskostnader redovisas via resultaträkningen då de uppkommer. Tillgångarna avskrivs med linjära avskrivningar under deras uppskattade nyttjandeperiod. Markområden avskrivs inte. De uppskattade nyttjandeperioderna är följande: Byggnader och konstruktioner Maskiner och inventarier år 4 15 år Prövning av tillgångarnas restvärde och nyttjandeperioden görs vid varje bokslut och justeras vid ändrade förutsättningar. Om en materiell anläggningstillgång klassificeras som tillgänglig för försäljning enligt IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter görs inte längre några avskrivningar. Realisationsresultat som uppkommer vid utrangering eller försäljning av materiella anläggningstillgångar ingår i övriga rörelseintäkter eller -kostnader. Realisationsvinsten fastställs som skillnaden mellan försäljningspriset och det återstående bokföra värdet.

20 Edita Abp 20 Immateriella tillgångar Goodwill Goodwill som härrör från sammanslagning av verksamheter efter den 1 januari 2010 redovisas till det belopp med vilket den överförda ersättningen, andelen av det förvärvade objektet som minoritet och den tidigare ägda andelen sammanlagt överstiger koncernens andel av de förvärvade nettotillgångarnas verkliga värde. Företagsförvärv som gjorts 1 januari december 2009 redovisades tidigare enligt IFRS:s normer (IFRS 3 (2004)). Goodwill som härrör från sammanslagning av verksamheter före 2007 motsvarar det bokförda värdet enligt tidigare redovisningspraxis och är det antagna anskaffningsvärdet enlig IFRS. Koncernen gör inga avskrivningar för goodwill (eller immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod) men en årlig prövning görs av ett eventuellt nedskrivningsbehov. Goodwill har fördelats på de enheter som genererar kassaflöde. Om det gäller intressebolag ingår goodwill i anskaffningsvärdet för det aktuella intressebolaget. Goodwill värderas till ursprungligt anskaffningsvärde med avdrag för värdeminskningar. Kostnader för forskning och utveckling Utgifter för forskning tas upp som kostnad under det räkenskapsår de uppkommer. Kostnader för utveckling av nyare och mer utvecklade produkter aktiveras i balansräkningen som immateriella tillgångar från den dagen då produkten är tekniskt realiserbar, kan utnyttjas ekonomiskt och en motsvarande ekonomisk nytta är att vänta av produkten. Aktiverade utvecklingskostnader inkluderar utgifter för material, arbete och testning som direkt följer av att tillgången färdigställs för dess ändamål. Tidigare kostnadsförda utvecklingskostnader aktiveras aldrig senare. Avskrivningar på tillgångar görs från den tidpunkt då de är färdiga att användas. Efter den första bokningen tas aktiverade utvecklingskostnader upp till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Nyttjandeperioden för aktiverade utvecklingskostnader är fyra år och under den tiden kostnadsförs de aktiverade utgifterna genom linjära avskrivningar. Övriga immateriella tillgångar En immateriell tillgång tas upp i balansräkningen till ursprungligt anskaffningsvärde om anskaffningsvärdet kan fastställas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att tillgången genererar förväntad ekonomisk nytta som kommer koncernen till godo.

21 Edita Abp 21 Immateriella tillgångar med begränsad nyttjandeperiod tas upp som kostnad i resultaträkningen genom linjära avskrivningar inom en känd eller uppskattad nyttjandeperiod. Avskrivningsperioderna för immateriella tillgångar är följande: Kundkontrakt och kundrelationer som hänför sig till dem Patent och licenser Programvaror Varumärken 4 8 år 4 år 4 5 år 10 år Koncernbokslutet inkluderar inte varumärken, vars nyttjandeperiod har värderats som obegränsad. Varulager Under varulager redovisas material och förnödenheter, pågående arbete och färdiga produkter. Varulager och pågående arbete värderas till anskaffningsvärde eller ett lägre sannolikt nettoförsäljningsvärde beroende på vilket som är lägre. Anskaffningsvärdet fastställs enligt FIFU-metoden (först in, först ot). Anskaffningsvärdet för färdiga produkter och pågående arbete omfattar material, direkta arbetskostnader, andra direkta kostnader och en skälig andel av indirekta rörliga tillverkningskostnader och indirekta fasta kostnader vid normal kapacitetsutnyttjande. Nettoförsäljningsvärdet är ett estimerat försäljningspris i normal löpande verksamhet där avdrag gjorts för uppskattade kostnader för att färdigställa produkten och kostnader som är nödvändiga för försäljningen. Hyreskontrakt Hyreskontrakt avseende materiella tillgångar där en väsentlig del av riskerna och fördelarna förknippade med ägande tillfaller koncernen klassificeras som finansiella leasingavtal. De tas upp till den hyrda tillgångens verkliga värde vid hyrestidens början eller till ett lägre nuvärde baserat på minimihyror i balansräkningen. På tillgångar som anskaffats genom finansiella leasingavtal görs avskrivningar under tillgångens nyttjandeperiod eller en kortare leasingperiod. Ej förfallna leasinghyror fördelas på finansieringsutgifter och avskrivning av skuld under leasingperioden så att skulden får en lika stor räntesats i slutet av varje månad. Leasingförpliktelser ingår bland räntebärande skulder. Koncernen har inga hyreskontrakt som är klassificerade som finansiell leasing där ett koncernbolag är hyresgivare och inte heller några köpeavtal som enligt tolkningen IFRIC 4 Fastställande av huruvida ett avtal innehåller ett leasingavtal till sitt innehåll ska tolkas som hyreskontrakt. Hyreskontrakt, där riskerna och fördelarna förknippade med ägandet tillfaller uthyraren, redovisas som övriga hyreskontrakt. Kostnaderna för övriga hyreskontrakt tas upp under övriga rörelsekostnader och totalbeloppen av framtida minimihyror presenteras i noterna till bokslutet som förpliktelser utanför balansräkningen.

22 Edita Abp 22 Nedskrivning av materiella och immateriella tillgångar Företagsledningen prövar årligen aktiverade tillgångars värde för att identifiera eventuella nedskrivningsbehov. Om så är fallet beräknas det kassaflöde som den aktuella posten kan ackumulera. Oavsett om det finns indikationer på att värdet minskat eller inte görs dessutom årligen en bedömning av det kassaflöde som följande tillgångsposter kan generera: goodwill, immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod och ofullbordade immateriella tillgångar. Återvinningsvärdet är det högsta av det verkliga värdet av tillgången med avdrag för försäljningskostnader eller ett högre nyttjandevärde av tillgången i verksamheten. Med nyttjandevärde avses de beräknade framtida nettokassaflödena som den aktuella tillgången eller enheten kan generera diskonterade till nuvärde. Diskonteringsräntan är en ränta som fastställs före skatt och som återger marknadens syn på pengars tidsvärde och särskilda risker förknippade med tillgången. Nedskrivningsbehovet granskas per enhet som genererar kassaflöde (CGU) eller per grupp av enheter som bildas av enheter som generar kassaflöden, som till största delen är oberoende av andra enheter och vars kassaflöden kan särskiljas från andra kassaflöden. Koncernen har identifierat sex enheter som genererar kassaflöde: 1. Marketing Services Finland 2. Marketing Services Sverige 3. Editorial Communication Sverige 4. Print & Distribution Finland 5. Print & Distribution Sverige 6. Publishing Om det bokförda värdet av en tillgång är högre än beloppet som posten kan generera redovisas en nedskrivning. Nedskrivningar redovisas direkt mot resultaträkningen. Om nedskrivningen hänför sig till en enhet som genererar kassaflöde ska den först tas upp som en minskning av goodwill för den enhet som genererar kassaflödet och därefter som en proportionell minskning av enhetens övriga tillgångsposter. I samband med att en nedskrivning redovisas bedöms nyttjandeperioden för tillgången som är föremål för avskrivningar på nytt. En nedskrivning på en annan tillgång än goodwill återförs om det skett en förändring i bedömningarna som gjordes då beloppet som tillgången kan generera fastställdes. En nedskrivning återförs emellertid inte till ett högre belopp än tillgångens bokförda värde före redovisad nedskrivning. Nedskrivningar av goodwill återförs aldrig.

23 Edita Abp 23 Ersättningar till anställda Ersättningar till anställda omfattar kortfristiga ersättningar till anställda, andra långfristiga ersättningar, ersättningar i samband med uppsägning och ersättningar efter avslutad anställning. Kortfristiga ersättningar till anställda inkluderar till exempel löner och naturaförmåner, semester och bonus. Andra långfristiga ersättningar inkluderar till exempel annan ledighet eller gratifikation efter lång anställningstid. Ersättningar i samband med uppsägning är ersättningar som uppkommer med anledning av uppsägning och inte av arbetsprestation. Ersättningar efter avslutad anställning består av pensioner och andra ersättningar som härrör från anställningsförhållandet. Ersättningarna indelas i förmånsbestämda och avgiftsbestämda ersättningar. Koncernen har både avgifts- och förmånsbestämda pensionsplaner. Inbetalningar till avgiftsbestämda pensionsplaner tas upp i resultaträkningen under det räkenskapsår som debiteringen hänför sig till. Planer som inte uppfyller definitionen på en avgiftsbestämd plan klassificeras som förmånsbestämd plan. Vid förmånsbestämda pensionsplaner har bolaget förpliktelser gentemot planen även efter räkenskapsårets betalning. För planer som är klassificerade som förmånsbestämda görs årligen aktuariella beräkningar och utifrån dem tas kostnaden och skulden eller tillgångsposten upp i bokslutet. Den skuld som tas upp i balansräkningen utgörs av skillnaden mellan nuvärdet av pensionsförpliktelsen och det verkliga värdet av tillgångarna som ingår i planen och skillnaden mellan icke redovisade aktuariella vinster och förluster. Vid beräkning av förmånsbestämda planer använder man sig av aktuariella antaganden. De delas upp i demografiskt statistiska och ekonomiska antaganden. Dödlighet, upphörda anställningar och arbetsoförmåga är demografiskt statistiska antaganden. Diskonteringsräntan, framtida lönenivåer, förväntad avkastning på tillgångar som ingår i planen och förväntad inflation är ekonomiska antaganden. Vid redovisningen av aktuariella vinster och förluster följer Edita den så kallade korridormetoden, där uppkomna aktuariella vinster och förluster tas upp i balansräkningen. Nettobeloppet av ackumulerade oredovisade aktuariella vinster och förluster tas upp i resultaträkningen om de vid utgången av det föregående räkenskapsåret överstiger det högre av följande: 10 procent av nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser den aktuella dagen (före avdrag för tillgångar som ingår i planen) eller 10 procent av det verkliga värdet av tillgångar som ingår i planen den aktuella dagen. De här gränserna beräknas och tillämpas separat för varje förmånsbestämd plan. För förmånsbestämda planer är den del av aktuariella vinster och förluster som tas upp i resultaträkningen det överstigande beloppet dividerat med medeltalet av den förväntade resterande arbetstiden för personerna som deltar i planen.

24 Edita Abp 24 Avsättningar och eventualförpliktelser En avsättning redovisas om koncernen till följd av tidigare händelser har en legal eller informell förpliktelse, om det är troligt att en betalningsförpliktelse uppstår och man kan uppskatta beloppet på ett tillförlitligt sätt. Avsättningar värderas enligt nuvärdet av utgifterna för att täcka förpliktelsen. Om tidsvärdet är av väsentlig betydelse för avsättningsbeloppet diskonteras avsättningen. Koncernens avsättningar omfattar till exempel hyreskostnader för tomma lokaler (förlustbringande kontrakt), andra omstruktureringsavsättningar och pensionsavsättningar för arbetslöshetsförsäkringar. En omstruktureringsavsättning redovisas då koncernen gjort upp en företagsspecifik omstruktureringsplan och börjat genomföra planen eller informerat om den. En avsättning för miljöförpliktelser redovisas då koncernen utifrån miljölagstiftningen och koncernens miljöansvarsprincip har en förpliktelse förknippad med avveckling av en produktionsanläggning, reparation av miljöskada eller förflyttning av utrustning från ett ställe till ett annat. En eventualförpliktelse är en möjlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars förekomst kommer att bekräftas av osäkra framtida händelser som inte helt ligger inom koncernens kontroll. Som eventualförpliktelse betraktas dessutom en sådan befintlig förpliktelse där det inte är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Koncernens eventualförpliktelser presenteras i not 32. Aktuell skatt och uppskjuten skatt Skattekostnaden i resultaträkningen består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas via resultaträkningen utom då de hänför sig direkt till eget kapital eller poster i totalresultatet. Då redovisas även skatten i dessa poster. Räkenskapsårets aktuella skatt beräknas på företagets skattepliktiga inkomst enligt gällande skattesats i respektive land. Skatten justeras med eventuella skatter för tidigare räkenskapsår. Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader mellan bokfört värde och skattemässigt värde. Uppskjuten skatt redovisas inte för goodwill som inte är avdragsgill i beskattningen och inte heller för dotterbolags icke utdelade vinstmedel till den del där skillnaden sannolikt inte realiseras inom en förutsägbar framtid. De viktigaste temporära skillnaderna uppkommer vid avskrivningar av materiella anläggningstillgångar, värdering av derivat till verkligt värde, förmånsbestämda pensionsplaner och värdering till verkliga värden i samband med företagsförvärv. Uppskjuten skatt beräknas enligt de skattesatser som gäller på balansdagen eller skattesatser som innan utgången av räkenskapsåret har beslutats att gälla för framtiden.

25 Edita Abp 25 Bolaget redovisar en uppskjuten skattefordran bara upp till det belopp som det i framtiden sannolikt uppkommer skattepliktig inkomst mot vilken den temporära skillnaden kan utnyttjas. Kriterierna för att redovisas som uppskjuten skattefordran bedöms i detta avseende alltid på balansdagen. Intäktsredovisning Omsättningen omfattar sålda produkter och tjänster till verkligt värde justerat med indirekta skatter, rabatter och kursdifferenser vid försäljning i främmande valuta. Produktförsäljning Intäkter från produktförsäljning redovisas då det bestämmande inflytandet och betydande risker och fördelar förknippade med ägandet av produkten har övergått på köparen. I regel sker detta i samband med att produkterna överlåts till köparen i enlighet med avtalsvillkoren. Intäkt från försäljning av tjänster Intäkter från sålda tjänster intäktsförs enligt intäktsmetoden utifrån färdigställandegraden förutsatt att färdigställandegraden och intäkter och utgifter som förknippas med den kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Färdigställandegraden fastställs som andelen utfört arbete av den uppskattade arbetsmängden för hela projektet. Om utgifterna och de bokförda vinsterna är större än beloppet som fakturerats för projektet presenteras differensen i posten Kundfordringar och övriga fordringar. Om utgifterna och de bokförda vinsterna är mindre än beloppet som fakturerats för projektet presenteras differensen i posten Leverantörsskulder och övriga skulder. I övriga fall redovisas intäkter som uppkommit genom tjänsten när tjänsten är utförd. När det är troligt att de totala utgifterna för att färdigställa tjänsten överstiger de totala intäkterna av projektet tas den förväntade förlusten omgående upp som kostnad. Licens- och royaltyintäkter Licens- och royaltyintäkter intäktsförs enligt det faktiska avtalsinnehållet. Räntor och aktieutdelningar Ränteintäkter redovisas med effektiv räntemetod och utdelningsintäkter då rätten till utdelning har uppstått.

26 Edita Abp 26 Långfristiga tillgångsposter klassificerade som tillgängliga för försäljning och avvecklade verksamheter Då företagsledningen förbundit sig till att avveckla eller avyttra en specifik verksamhet vars tillgångar, skulder och resultat av löpande verksamhet både affärsmässigt och i rapporteringen kan avskiljas till en separat helhet behandlas den som avyttrad eller färdig för avveckling. När kriterierna för tillgångar som är tillgängliga för försäljning uppfylls tas en långfristig tillgång upp till balansvärdet eller ett lägre verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Då görs inte längre någon avskrivning på anläggningstillgångarna. De tillgångar och skulder som ingår bland poster klassificerade som tillgängliga för försäljning presenteras separat från fortgående verksamheters skulder och tillgångar. Resultatet efter skatt av avyttrade verksamheter eller sådana som ska avvecklas och realisationsresultatet som uppkommer vid överlåtelsen presenteras i resultaträkningen separat från fortgående verksamheter. En avvecklad verksamhet är en del av koncernen som har avyttrats eller klassificerats som tillgänglig för försäljning och som uppfyller något av följande kriterier: 1. Den är en viktig separat affärsenhet eller en enhet som representerar ett geografiskt område. 2. Den ingår i en koordinerad plan som handlar om att lämna ett separat centralt affärsområde eller ett geografiskt affärsområde. 3. Den är ett dotterbolag som har förvärvats enkom i syfte att säljas vidare. Koncernen har bestämt att tillgångarna vid tryckerienheten i Vilppula ska redovisas bland avyttringsgruppen i bokslutet (not 3). Koncernens dotterbolag Edita Prima Oy har sålt verksamheten vid enheten i Vilppula och affären trädde i kraft den 1 januari Avyttringsgruppen inkluderade materiella anläggningstillgångar och omsättningstillgångsposter. Finansiella tillgångar Koncernens finansiella tillgångar har enligt standarden IAS 39 klassificerats i följande grupper: finansiella tillgångar redovisade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och övriga fordringar samt tillgångar som är tillgängliga för försäljning. Syftet och ändamålet vid uppkomsten avgör hur den finansiella tillgången ska klassificeras. Finansiella instrument som ingår i Finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen tas upp under det räkenskapsår de uppkommer. Koncernens räntederivat ingår i den här gruppen. Koncernen använder derivatinstrument för att säkra sig mot förändrade låneräntor. Därför har man ingått derivatkontrakt som på balansdagen värderas till verkligt värde, medan förändringarna i verkligt värde tas upp under finansiella intäkter eller kostnader i resultaträkningen. Lånefordringar och övriga fordringar är tillgångar som inte ingår i derivattillgångarna och som uttryckligen är klassificerade till den här kategorin, eller som inte är klassificerade till någon annan kategori.