Gotska Sandön. - ön utan hamn

Transkript

1 Gotska Sandön - ön utan hamn

2 ÖGotska Sandön ÖN UTAN HAMN Gotska Sandön ligger mitt i Östersjön, 38 km norr om Fårö och 85 km sydost om Landsort. En mindre del av ön skyddades som nationalpark redan 1909, men 1963 utvidgades nationalparken till att omfatta hela ön utom den lilla kyrkogården i sydväst, och nationalparken har sedan dess en areal om hektar varav hektar land (vattnet närmast ön, 300 m ut från stranden, ingår i nationalparken). Högsta punkten, 42 m.ö.h., ligger på sanddynen Höga åsen. Nästan hela ön är täckt av skog, främst tallskog. Nationalparken Gotska Sandön förvaltas av Länsstyrelsen i Gotlands län.

3

4

5 GGEOLOGI Gotska Sandön utgör krönet av en 12 mil lång rygg av morän, grus och sand som sträcker sig från Klints bank öster om Gotland via Salvorev nordost om Fårö ända upp till de ökända grunden Kopparstenarna. Gotska Sandön gör verkligen skäl för sitt namn och präglas helt av den sand som täcker nästan hela ön. På många håll har vattnet, vinden och växtligheten samverkat till att bygga upp mäktiga sanddyner, och längs hela kusten slingrar sig en bård av m höga och m breda randdyner. Den största av öns dyner är Höga åsen, som når en höjd av 42 m över havet. Sanden är förhållandevis fattig på kalk, vilket gör att växtligheten på Gotska Sandön i många avseenden skiljer sig från den inne på gotländska fastlandet.

6

7 TTALLSKOG OCH MORER De inre delarna av Gotska Sandön är till stor del bevuxna med öppen, bitvis urskogsartad, tallskog. På marken växer ljung, blåbär och lingon och ett ömtåligt täcke av lavar och mossor. Men även om tallhed är den dominerande naturtypen på det inre av ön, så förekommer mindre områden med lövskog och främst då i anslutning till randdynerna. I dessa s.k. morer växer bl.a. asp, ek och rönn, och här finns också inslag av idegran.

8 KKÄRLVÄXTER Drygt 500 arter kärlväxter har observerats på Gotska Sandön. I själva strandzonen förekommer nästan enbart salttåliga växter som spjutmålla, saltarv och marviol. Dynerna närmast stranden domineras av gräs som sandrör, strandråg och strandkvickrot. Här hittar man också den vackra ärtväxten strandvial, och längs den sydöstra stranden förekommer rikligt med martorn. I fuktsänkor innanför dessa stranddyner kan man hitta mängder med majvivor men också orkidéer som kärrknipprot och purpurknipprot. På torrängarna vid Hamnudden växer sällsyntheter som luddvedel och timjansnyltrot.

9

10 R RANDDYNER OCH MORER Även på de mäktiga randdynerna längre in på ön domineras floran av gräs och halvgräs som borsttåtel, sandsvingel och sandstarr, men det är också här man har störst chans att träffa på den vackra röda skogsliljan, som har sina rikaste förekomster vid Höga land och innanför Kyrkudden. Morerna hör till de botaniskt rikaste områdena, och här förekommer mer krävande skogsväxter som liljekonvalj, ekorrbär, blåsippa, gökärt, myskmadra och skogskovall samt orkidéer som nattviol och vit skogslilja.

11

12 IINSEKTER Gotska Sandön är Nordeuropas främsta lokal för sällsynta insekter knutna till tall. Tidigare har det ofta brunnit i Sandöns skogar, vilket skapat en ypperlig miljö för tallinsekterna. Många av arterna lever nämligen i döda solbelysta tallar, och är beroende av att skogen är öppen och varm för att trivas. Smedbock, hårig blombock och raggbock är exempel på sådana arter och man kan se fullt av gångar efter skalbaggslarver i de döda tallarna. De öppna sandytorna utgör en mycket speciell livsmiljö med ett i många avseenden extremt mikroklimat, främst beroende på att de exponeras för stark solinstrålning och vind vilket skapar en torr miljö. Här lever till exempel sandstekeln och andra gaddsteklar som gräver sina larvkammare i sanden och jagar i omgivningarna, och skalbaggar som tillbringar dagen nedgrävda i sanden och jagar på natten. Otaliga myrlejon, som finns representerade med två arter, gräver sina trattformade fångstgropar i sanden där de sedan ligger nedgrävda i väntan på byte. Några av de vanligare arterna är smedbock, guldbagge, behårad tallbock och noshornsoxe.

13

14 FFÅGLAR Gotska Sandön hyser inte någon rik häckfågelfauna. Karaktärsfåglar är bofink, svartmes, grå flugsnappare och korsnäbbar, och vid stränderna häckar bl.a. grå- och silltrut samt silvertärna. Ön är däremot känd som en god sträckfågellokal, och under senvåren och försommaren passerar stora mängder flyttfåglar på sin väg norrut. Med lite tur kan man då hitta rastande sällsyntheter såsom vitnäbbad islom, turturduva, sommargylling, lundsångare och videsparv. Sammanlagt har drygt 270 fågelarter setts på ön. Bra fågelområden är t.ex. Fyrbyn och Kapellänget i nordväst. Flyttfågelsträcket observeras bäst från Bredsandsudde.

15

16 DDJURLIV Gotska Sandöns isolerade läge har medfört en fattig däggdjursfauna. Av landlevande däggdjur finns skogshare och fladdermöss representerade. Vid Fyrstationen finns det paddor, trots att det inte finns några bestående, naturliga sötvattensamlingar på ön. Gråsälen är det vanligaste vattenlevande däggdjuret som besöker Sandön med omgivande vatten, men såvitt man vet är reproduktionen i området liten. Säludden på öns nordostsida är sälskyddsområde med tillträdesförbud året runt.

17

18 R RESAN Gotska Sandön är belägen cirka 3,5 timmars båtfärd från Nynäshamn och cirka 2,5 timmar från Fårösund. Överresan sker med m/s Gotska Sandön som är särskilt anpassad för angöring av ön, vilken är omgiven av kilometerlånga stränder och saknar hamn. Under normala förhållanden kör fartyget ända in till strandkanten och landstigning sker via ett par trappsteg ner till en ramp i fören, men vid vissa vindar kan inte fartyget gå ända in till stranden, utan man måste läktra. Det innebär att en eller två gummibåtar, med plats för 6-12 personer, kör i skytteltrafik mellan fartyget och stranden med passagerare och bagage.

19 TTRANSPORTER PÅ ÖN På stranden väntar en traktor med vagn som transporterar bagaget till och från lägerplatsen. Själv vandrar du 1-9 km beroende på var båten landat den här dagen eftersom ön inte har någon hamn.

20 B BOENDE PÅ LÄGERPLATSEN och i FYRBYN Vi är rädda om naturen, därför får det bara övernatta ett begränsat antal personer på ön samtidigt. All övernattning sker på lägerplatsen och i Fyrbyn. På lägerplatsen finns 11 st STUGOR att hyra. De innehåller 2-4 rum med 2-4 bäddar i varje rum och delat kök. I stugorna finns våningssängar och i köket, gemensamt för två rum, finns el-plattor, kylskåp och rinnande kallt vatten (varmvatten i fyrbäddsstugorna). STUGAN VALFRID är en separat stuga i Fyrbyn, med två sovrum (4 bäddar i våningssäng), allrum och kök, dusch/wc i stugan. C-HUSET i Fyrbyn har två rum med 4 bäddar/rum (våningssängar) och kök. Delad dusch/wc. Hyrs ut per rum. VANDRARHEM- MET på lägerplatsen innehåller sex rum med 3-4 bäddar. På lägerplatsen finns också fasta HYRTÄLT på trätrall med 2 bäddar i varje att hyra, men vill du ta med EGET TÄLT går det också bra. Tältplatsen ligger i anslutning till kokhuset på lägerplatsen. OBSERVERA ATT det inte finns någon möjlighet att handla mat eller andra förnödenheter på ön. Allt sådant måste du själv ta med dig. Det gäller också lakan och örngott. Däremot finns visst husgeråd i stugorna och i Kokhuset.

21

22 AAKTIVITETER Tillsynsmännen guidar på olika platser de dagar fartyget inte angör Sandön. I undantagsfall kan deras arbete sätta stopp för ett annonserat guidepass. De visar exempelvis Gamla gården, Bourgströms jakt- och fiskestuga, Kapellet, Kyrkogården m.m. Lägervärden guidar i Norra fyren och alla besökare som övernattar på ön kommer att vid minst ett tillfälle ha möjlighet att delta. När och var guidning startar anslås på Kokhusets anslagstavla.

23

24

25 H HEMBYGDSMUSEUM I den gamla skolan (nedlagd1963) i Fyrbyn finns öns hembygdsmuseum. Här kan man få fördjupad kunskap om Gotska Sandöns märkvärdigheter. I hembygdsmuseet har Gotska Sandöns hembygdsförening byggt upp en imponerande samling av föremål med koppling till ön. Här finns föremål från stenålder fram till idag. För den som vill fördjupa sig i Sandöns historia finns en samling pärmar med olika teman. Här kan man lätt försjunka i en halv dags läsning om sällsamma händelser och om folkets liv och leverne på Gotska Sandön. På bottenvåningen ges också en god introduktion till Gotska Sandöns geologi och natur.

26 BBEBYGGELSE Bebyggelsen på ön är av trä och förgänglig. Idag finns endast delar av den äldre bebyggelsen kvar. En stor del av byggnaderna är idag byggnadsminne. Vid Sankt Anna, Tärnudden och i Fyrbyn finns bebyggelse från 1850-talet och framåt. Vid Gamla gården finns några av de äldsta byggnaderna på ön men även en modern skogshuggarbarack från 1930-talet. En annan äldre byggnad är den mytomspunna Gottbergs lada som ligger strax söder om Fyrbyn. Här har blykulor hittats i väggarnas insidor vilket skulle tyda på att någon skjutit in genom de små gluggarna. Endast fantasin sätter gränser för vad som kan ha hänt här i forna tider.

27 G GAMLA GÅRDEN Gamla gården byggdes upp under senare delen av 1700-talet och var händelsernas centrum före fyrepoken. Längre tillbaka var det livlig verksamhet, såväl vädersågar som en varvsanläggning låg på stranden nedanför Gamla gården. Det var på Gamla gården den beryktade Petter Gottberg bodde med sin familj och tjänstefolk under början av 1800-talet. Kring gården fanns åker och ängsmarker. Den omtalade Madame Söderlund var den sista bofasta och lämnade gården 1877 för boende i Fyrbyn.

28 FFYRARNA De första fyrarna uppfördes vid Fyrbyn. Ursprungligen fanns två fyrar som utgjorde en enslinje som pekade ut det farliga grundet Kopparstenarna norr om Gotska Sandön. Det ena fyrtornet revs Fyrtornen var så kallade Heidenstamsfyrar som levererades i byggsats. För grundningen drevs långa järnskruvpålar ner i sanden. Vissa kvällar ordnas guidning i fyren. Byggnaderna på fyrplatsen är idag statligt byggnadsminne

29 År 1883 kom en fyr att resas vid Tärnudden vilken senare ersattes av AGA-fyrar vid Hamnudden och Kyrkudden. Fyren vid Hamnudden togs senare av havet och ersattes av en stålmastfyr. Genom det stora personalbehovet för fyrningen kom ett mindre samhälle att växa upp på Gotska Sandön. I Fyrbyn inrättades skola för fyrbarnen som var i drift ända till Fyrlivet var slitsamt. Vakt skulle hållas nätterna igenom för att säkerställa att inte lampan slocknade eller linsen slutade rotera.

30 1 [1] fyren vid bredsand, foto: David Lundgren [2] Båtresan till gotska sandön, foto: David Lundgren [3] FLYGFOTO ÖVER gotska sandön, foto: Gunnar Britse [4] bredsandsudde, foto: Caroline Bernander [5] vattenslipade stenar, foto: Anders J Dahlin [6] Höga åsen, foto: Caroline Bernander [7] sandformation, foto: Caroline Bernander [8] tallskog, foto: Anders J Dahlin [9] örnbräken I SÄLBO LÖVSKOG, foto: Caroline Bernander [10] vitmossa I SÄLBO LÖVSKOG, foto: Caroline Bernander [11] eklöv, foto: David Lundgren [12] lunglav I SÄLBO LÖVSKOG, foto: Caroline Bernander [13] revlummer I SÄLBO LÖVSKOG, foto: Caroline Bernander [14] STRAndvial, foto: Stellan Hedgren [15] MAJVIVA, foto: Stellan Hedgren [16] MArtorn, foto: Stellan Hedgren [17] arnagrop, foto: Stellan Hedgren [18] timjansnyltrot, foto: Stellan Hedgren [19] röd skogslilja, foto: Stellan Hedgren [20] vit skogslilja, foto: Stellan Hedgren [21] kärrknipprot, foto: Stellan Hedgren [22] myrlejon, foto: Nicka Hellenberg [23] bitbock, foto: Caroline Bernander [24] kläckhål efter smedbock, foto: Oskar Kullingsjö [25] smedbock, foto: Oskar Kullingsjö [26] prutgäss, foto: David Lundgren [27] mindre korsnäbb, foto: David Lundgren [28] fågelskådare bredsandsudde, foto: Caroline Bernander [29] skogshare, foto: David Lundgren [30] vanlig padda, foto: Stellan Hedgren [31] gråsäl, foto: David Lundgren [32] båten ligger förtöjd vid stranden, foto: Thomas Persson [33] lägervärden informerar besökare vid landstigning, foto: Thomas Persson

31 [34] STUGOR på lägerplatsen, foto: Thomas Persson [35] grå flugsnappare, foto: David Lundgren [36] tält på lägerplatsen, foto: Caroline Bernander [37] vandrarhemmet på lägerplatsen, foto: Thomas Persson [38] stenformation som kallas för elefanten, foto: Thomas Persson [39] kapellet, foto: Stellan Hedgren [40] Interiör hembygdsmuseum, foto: Caroline Bernander [41] exteriör hembygdsmuseum, foto: Caroline Bernander [42] interiör hembygdsmuseum, foto: Caroline Bernander [43] skogshuggarbaracken, foto: Thomas Persson [44] Gottbergs lada, foto: Thomas Persson [45] Interiör madame söderlunds stuga, foto: Caroline Bernander [46] Interiör madame söderlunds stuga, foto: Caroline Bernander [47] gamla gården, foto: Caroline Bernander [48] Interiör skogshuggarbaracken, foto: Thomas Persson [49] Interiör skogshuggarbaracken, foto: Thomas Persson [50] fyren vid bredsand foto: Caroline Bernander [51] silltrut, foto: David Lundgren [52] fyren vid bredsand, foto: Anders J Dahlin [53] fyren vid bredsand foto: Caroline Bernander [54] höststorm, foto: David Lundgren Utgiven 2010 av Länsstyrelsen i Gotlands län, Visby. Tfn Foldern är endast publicerad i PDF-format och finns även att hämta på:

32

33 Lästips Elvers, Erik m.fl. (red.) Gotska Sandön en tvärfacklig beskrivning. 3:e, reviderade uppl. Föreningen Natur och Samhälle i Norden. Engström, Albert Gotska Sandön. Albert Bonniers förlag. Ingmansson, Gun & Petersson, Jörgen Växter på Gotska Sandön. Rindi 9: Jansson, Karin Lärarinna på Gotska Sandön. Guteböcker AB. Johansson, Klas-Rune Gotska Sandön nationalpark i Östersjön. Naturvårdsverkets förlag. Kloth, Jens-Henrik & Lovén, Ulf Gotlands natur. En reseguide. 2:a, reviderade uppl. Gotlands fornsals förlag. Löfgren, Rolf Nationalparkerna i Sverige. Naturvårdsverket. Siltberg, Tryggve. (red.) Gotska Sandön skildringar. Press förlag. Ytterligare information Hur man tar sig till Gotska Sandön båtförbindelser, boende m.m.: Om fåglar på Gotska Sandön: Gotska Sandöns hembygdsförening: Om Sveriges nationalparker på Naturvårdsverkets hemsida. Här hittar man även föreskrifterna för nationalparken: kontakt Nationalparken Gotska Sandön förvaltas av: Länsstyrelsen i Gotlands län Visborgsallén 4, VISBY, Tel: