- 2 - Den som önskar ytterligare uppgifter kan erhålla dessa från vattenvårdsförbundets kansli.

Transkript

1 Rapport avseende Vattendragskontroll 212

2 Denna rapport utgör en sammanställning av under 212 framtagna undersökningsresultat vid den av Göta älvs vattenvårdsförbund bedrivna kontrollverksamheten. Den som önskar ytterligare uppgifter kan erhålla dessa från vattenvårdsförbundets kansli. Telefon: Fax: E-post: Hemsida:

3 GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Innehåll Inledning och sammanfattande kommentarer DEL A Göta älv DEL B Säveån DEL C Mölndalsån Begreppsförklaringar April

4 - 4 -

5 Innehållsförteckning 212 STYRELSE OCH ARBETSGRUPPER MEDLEMMAR KARTFÖRKLARING MÄTSTATIONER OCH PROVTAGNINGSPUNKTER INLEDNING POLICY KONTROLLVERKSAMHETEN SPECIALUNDERSÖKNINGAR 211/212 SAMMANFATTNINGAR UNDERSÖKNING AV METALLER OCH ORG. ÄMNEN I ABBORRE FRÅN ANTEN OCH MJÖRN VATTENVÅRDANDE ÅTGÄRDER HÄNDELSER I GÖTA ÄLV, MÖLNDALSÅN & SÄVEÅN VERKSAMHETSPLAN PROGRAM FÖR VATTENDRAGSKONTROLL GÖTA ÄLV MED TILLFLÖDEN SÄVEÅN MÖLNDALSÅN DEL A GÖTA ÄLV MÄTSTATIONER OCH PROVTAGNINGSPUNKTER GÖTA OCH NORDRE ÄLVAR - BAKGRUND KOMMENARER TILL 212 ÅRS VATTENDRAGSKONTROLL I GÖTA ÄLV DEL A:1 GÖTA ÄLV VATTENFÖRING I GÖTA ÄLV MATERIALTRANSPORT VATTENDRAGSKONTROLL I GÖTA ÄLV DEL A:2 LÄRJEÅN BAKGRUND KOMMENARER TILL 212 ÅRS VATTENDRAGSKONTROLL I LÄRJEÅN VATTENDRAGSKONTROLL I LÄRJEÅN DEL A:3 TILLFLÖDEN KOMMENARER TILL 212 ÅRS VATTENDRAGSKONTROLL OCH VATTENFÖRING I TILLFLÖDEN VATTENDRAGSKONTROLL TILLFLÖDEN DEL B SÄVEÅN BAKGRUND KOMMENARER TILL 212 ÅRS VATTENDRAGSKONTROLL OCH VATTENFÖRING I SÄVEÅN VATTENDRAGSKONTROLL I SÄVEÅN KOMMENTARER TILL ÖVRIGA PARAMETRAR SAMMANSTÄLLNING AV YTPROVER I SÄVEÅNS SJÖAR SJÖAR I SÄVEÅN DEL C MÖLNDALSÅN BAKGRUND KOMMENARER TILL 212-ÅRS VATTENDRAGSKONTROLL OCH VATTENFÖRING I MÖLNDALSÅN VATTENDRAGSKONTROLL I MÖLNDALSÅN KOMMENTARER TILL ÖVRIGA PARAMETRAR RÅDASJÖN BEGREPPSFÖRKLARINGAR

6 Styrelse och arbetsgrupper 212 Ordinarie Cecilia Dalman Eek, ordf. Göteborgs Stad styrelseledamöter Evalotta Stolt, vice ordf. Vargön Alloys AB Göran Andersson Eka Chemicals AB Marie Andersson AstraZeneca AB Leif Mowitz. GKN Aerospace Sweden AB Carl-Erik Bergsén Alingsås kommun Tomas Nilsson Göteborgs Stad Gunnar Johansson SCA Hygiene Paper AB, Edet Bruk Kaj Johansson Mölndals Stad Christian Forsäng Ale kommun Elisabet Stadler SKF Sverige AB Ove Wiktorsson Kungälvs kommun Suppleanter Ann-Christine Tornebjer Torslid Trollhättans kommun Katarina Pettersson Renova AB Anna Östlund Vattenfall AB, Vattenkraft Claes Wångsell Göteborg Vatten Arbetsutskott Cecilia Dalman Eek, ordf. Göteborgs Stad Evalotta Stolt, vice ordf. Vargön Alloys AB Elisabet Stadler SKF Sverige AB Claes Wångsell Göteborg Vatten Program- och Cecilia Dalman Eek, ordf. Göteborgs Stad utvärderingsgrupp Göran Andersson Eka Chemicals AB Mikael Asplund Lilla Edets kommun Olof Bergstedt / Inger Kjellberg Göteborg Vatten Klara Eklund Miljöförvaltningen i Göteborg Ragnar Lagergren Länsstyrelsen Västra Götaland Informationsgrupp Cecilia Dalman Eek, ordf Göteborgs Stad Catarina Munck Eka Chemicals AB Kristian Pedersen Mätvärden och statistik Monica Dahlberg GR Layout Monica Dahlberg GR Sekreterare Monica Dahlberg GR - 6 -

7 Medlemmar 212 Kommuner Företag och övriga Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Trollhättan, Vårgårda, Vänersborg, Öckerö AB Volvo, Göteborg AB Vårgårda Kromverk, Vårgårda ABB Kabeldon AB, Alingsås Akzo Nobel Pulp and Performance Chemicals AB, Bohus Akzo Nobel Pulp and Performance Chemicals AB, Trollhättan Antens Fiskevårdsområdesförening Antens Laxodling AB Aspen-Säveåns Fiskeområdesförening AstraZeneca, Mölndal Axel Christiernsson AB, Nol E.ON Värme Syd AB, malmö Exide Technologies AB ) Fyrstads Flygplats, Trollhättan GKN Aerospace Swden AB, Trollhättan Göteborgs Energi AB, Göteborg Göteborgs Hamn, Göteborg Göteborgs Kex AB, Kungälv Knauf Danogips GmbH, Inlands AB, Lilla Edet Mjörns Fiskevårdsområdesförening, Alingsås Mölndals Energi AB, Mölndal Mölndals Kvarnby, Mölndal Parker Hannifin AB, Trollhättan Perstorp Oxo AB, Nol Ragn-Sells Heljestorp AB, Trollhättan Renova AB, Göteborg SCA Hygiene Products AB, Edet Bruk, Lilla Edet Sibelco Nordic AB, Göteborg Sjöfartsverket, Trollhätte kanal SKF Sverige AB, Göteborg Skrotfrag AB, Agnesberg Sportfiskarna, Göteborg Stena Recycling AB, Göteborg Swedavia AB, Göteborg-Landvetter Airport Säveåns övre fiskevårdsområdesförening Teka AB, Alingsås Trafikverket, Göteborg Univar AB, Göteborg Vargön Alloys AB, Vargön Vattenfall Göta Älv AB, Trollhättan Villeroy & Boch Gustavsberg AB, Vårgårda Västra Götalandsregionen - 7 -

8 Kartförklaring Säveån 2 Sävens utlopp 6 Säveån nedströms Vårgårda 8 Svartån 1 Säveån vid Torp 14 Säveån inlopp i Mjörn 15 Mellbyån inlopp i Anten 15A Lobäcken inlopp i Anten 16 Mellbyån utlopp ur Anten 17 Mellbyån inlopp i Mjörn 18 Säveån utlopp ur Mjörn 2 Säveån utlopp ur Sävelången 26 Säveån inlopp i Aspen 28 Säveån utlopp ur Aspen 29 Säveån Kyrkbron i Partille 3 Säveån 32 Lemmingebron ME I Mjörn ASP I Aspen AN I Anten AS I Anten AÖ I Anten Å1 I Ålandasjön Fasta Stationer +PMK 1 Skräcklan 2 Vargön (PMK) 3 Gäddebäck 4 Trollhättan (PMK) 5 Älvabo 6 Garn 7 Södra Nol 8 Ormo (PMK) 9 Surte 1 Alelyckan (PMK) 11 Lärjeholm 12 Stenpiren 13 Älvsborgsbron Tillflöden till Göta älv ST1 Gärdhemsån ST2 Stallbackaån, väg 115 ST3 Kårebrobäcken SL1 Slumpån SL2 Lillån, Lunneberg SL3 Lillån, Rommele-Kalvhed SL4 Lerumsån SL5 Visslaån GÅ1 Gårdaån G1 Grönån SK Sköldsån B Brattorpsån Lärjeån 1 Västra grenen 2 Östra grenen 3 Kvarnabäcken 4 Bro i Västra Bergum 5 Bro vid Torv Hög 6 Bro väg mot Geråsen 7 Bro vid Annedal 8 Bro i Linnarhult 9 Bro G:a väg 45 Mölndalsån 1 Utlopp ur V Nedsjön 4 Inlopp i Gröen 5 Utlopp ur Gröen 6 Inlopp i Rådasjön 7 Utlopp ur Stensjön 7.3 Nedströms Papyrus 8 Samflöde Balltorpsb o Kålleredsb 8.1 Bro vid Växthusgatan 1 Nya Ullevi RL Rådasjön GA Landvettersjön (Gröen) - 8 -

9 Mätstationer och provtagningspunkter

10 Inledning Göta älvs vattenvårdsförbund är en frivillig sammanslutning av intressenter som påverkar och/eller påverkas av Göta älv och dess biflöden. Förbundets intresseområde, som illustreras med en kartskiss på sidan 9, utgörs av Göta älv nedströms Vänern med de viktigaste tillflödena Slumpån, Lärjeån, Säveån och Mölndalsån. Förbundets uppgift är att verka för god vattenvård. Arbetet sker i nära samråd med miljöövervakande organ så som Länsstyrelsens vatten/miljövårdsenhet och kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder, liksom företrädare för näringsliv, forskning och naturvård. Primärt sker arbetet genom att samordna och genomföra behövlig vattendragskontroll inom området. Förbundets styrelse antog i 1996 en policy för verksamheten som redovisas nedan. Styrelsen har efter detta kompletterat policyn med kommentarer och tillämpningsanvisningar. Medlemmarna i förbundet utgjordes under 212 av 13 kommuner, 35 företag och 6 stycken övriga medlemmar. Av de senare är 4 fiskevårdsområden. Styrelsen består av 12 ordinarie ledamöter och 4 ersättare. Kommunerna respektive övriga medlemmar utser vardera halva antalet ledamöter i styrelsen. För administration och projektledning köper förbundet tjänster från Göteborgsregionens kommunalförbund. Medlemmarna, styrelsen och de olika arbetsgrupperna finns redovisade på sidan 6-7. Verksamhetsplanen för 212 finns redovisad på sidan 18 i rapporten. Policy Verksamheten är inriktad på Göta älv från utloppet ur Vänern till Göta respektive Nordre älvs mynningsområden samt de biflöden och vattenområden som i övrigt ansluter till älven. Förbundet är en frivillig sammanslutning av intressenter med olika utgångspunkter för sitt medlemskap men med gemensam nytta av verksamheten. Vi ska sträva efter att: bidra till vattenvårdens utveckling konstatera miljöstatus och följa förändringar och utveckling i verksamhetsområdet samt redovisa förhållanden och utveckling i vattenområdena. samarbeta och kommunicera med de myndigheter som har inflytande över verksamhetsområdet samt övriga intressenter. påtala missförhållanden påvisa förbättringsbehov och förbättringsmöjligheter upprätta kort- och långsiktiga mål och planer för verksamheten ständigt utveckla och förbättra verksamheten informera intressenter och allmänhet om verksamheten bredda och utöka medlemskretsen Kontrollverksamheten 212 Det löpande kontrollprogrammet gäller för treårsperioden Under 212 har det kontinuerligt tagits vattenprover vid sju fasta datoriserade mätstationer utmed Göta älv. Kopplat till mätstationerna finns ett älvövervakningssystem, som direkt larmar när förändringar i vattenkvaliteten inträffar. Med hjälp av älvövervakningssystemet kan vattenintagen snabbt stängas om det blir nödvändigt. Utöver de fasta mätstationerna i Göta älv finns ett 6-tal provtagningspunkter i älvens biflöden och de större sjöarna inom området. Upphandling av ett nytt kontrollprogramm för görs under året

11 Specialundersökningar 211/212 Sammanfattningar Undersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn 212 Sammanfattning Abborrar från två platser i Mjörn och två i Anten har analyserats ned avseende på metaller, PCB och tennorganiska föreningar. Förekomst av PCB och tennorganiska föreningar i abborrarna i båda sjöarna var låg, men högre i Mjörn än i Anten. Halten av kvicksilver i abborrarna från Anten låg under Livsmedelsverkets gränsvärde för abborre, medan fisken i Mjörn hade en kvicksilverhalt över gränsvärdet. Övriga metaller som analyserades förekom i låga halter. Livsmedelsverkets kostrekommendationer bör följas på grund av fiskens innehåll av kvicksilver. Rapporten i sin helhet finns att hämta på förbundets hemsida

12 Vattenvårdande åtgärder 212 Av medlemmarna utförda vattenvårdande åtgärder inom Göta älvs avrinningsområde år 212 Vargön Alloys AB Vargön Alloys AB Vargön Alloys AB tillverkar ferrolegeringar; ferrokrom och ferrokisel. Legeringarna används av stålindustrin vid tillverkning av rostfritt stål och olika typer av specialstål. Industriell verksamhet i någon form har bedrivits på området i Vargön sedan 16-talet och bolaget Wargöns AB bildades 1874 genom att Nils Ericssons söner uppfört ett träsliperi. Tillverkning av ferrolegeringar startade Ferrolegeringar framställs genom elektrotermisk reduktion av oxidiska malmer i elektriska reduktionsugnar med koks som reduktionsmedel. Tillverkningen sker i fyra elektriska reduktionsugnar som drivs kontinuerligt. I reduktionsprocessen genereras stora mängder gas innehållande stoft som till över 99 % samlas upp i företagets stoftfilter. Stoftet Stoftet är mycket finkornigt, det består huvudsakligen av MgO, SiO 2 och Al 2 O 3, men innehåller även liten mängd krom(iii)oxid (mellan 3-15 %). Stoftets huvudkomponenter varierar kraftigt i halt, vilket innebär att alternativ användning i dagsläget inte är tekniskt möjligt. Stoftet innehåller små mängder krom(vi) (,1-,3 %) vilket bidrar till att det karaktäriseras som farligt avfall. Deponin De första filtren installerades Det uppsamlade stoftet deponeras sedan dess norr om anläggningen på företagets deponi Mjölkberget. Den mängd stoft som deponeras varierar mellan 2 och 1 ton stoft per år beroende på produktionen. Sammanlagt har knappt 4 ton deponerats mellan 1972 och 212. I början av 2-talet konstaterades att deponin, i dess dåvarande utformning, inte uppfyllde kraven avseende geologisk barriär, lakvatten-hantering och bottentätning förordningen om deponering av avfall. De undersökningar som gjordes i anslutning till deponin och dess omgivningar visade på höga kromhalter i lakvattnet från deponin

13 Vargön Alloys ansökte 25 om dispens från kraven i deponeringsförordningen men åtog sig samtidigt att vidta åtgärder för att minska läckaget av krom till omgivningen. 27 lämnade Miljödomstolen dispens till fortsatt drift under förutsättning att stoftet behandlades för att minimera innehållet av sexvärt krom och att deponin åtgärdades avseende lakvattensystem, slänter och täckning. Stofthantering Första åtgärden var att stabilisera stoftet från filtren genom att det blandas med en vattenlösning av järnsulfat. I samband med stabiliseringen sker också en reduktion av stoftets sexvärda krom till trevärt. Stoftet transporteras nu till deponin på Mjölkberget och deponeras i celler som delas in i bassänger med hjälp av L-stöd i betong. Därefter inleddes arbetet med att justera och täcka deponins slänter för att förhindra ras samt minimera mängden lakvatten. Deponins södra del var redan fylld upp till tillståndsgiven nivå. Den sluttäcktes därför tidigt i projektet med en kombiduk bestående av plast och bentonit. Ovanpå duken lades ett dräneringslager och sedan en meter skyddsskikt bestående av jordmassor. Den del av deponin som skulle fortsätta att användas jämnades ut, delades in i celler och täcktes sedan med en HDPE-duk. Slutligen minskades storeken på befintlig lakvattendamm. Dammen tätades med bentonit och en ny pumpbrunn anlades. Detta innebär att det från deponin nu finns flera olika typer av avloppsvatten; Lakvatten från den gamla deponin som samlas upp i slänterna och leds till lakvattendammen Lakvatten som kommer från dräneringen under tätskiktet på den täckta delen av deponin som är i drift. Det vattnet leds också till lakvattendammen. Regnvatten som passerar täckskitet och samlas upp i diken och dräneringar runt deponin. Det vattnet leds direkt ut till recipient. Hittills har föroreningshalterna i lakvattnet sjunkit betydligt. Skulle det visa sig att halterna stiger finns möjlighet att rena lakvattnet i en anläggning som använder järnsulfat som reduktionsmedel och där vattnet sedan filtreras innan det släpps ut i Göta älv.. Vårgårda kommun Avloppsinventering i Vårgårda kommun 212 "Enligt miljölagstiftningen och Vattenmyndighetens åtgärdsplan ska kommunen kontrollera enskilda avloppsanläggningar. Målet är att alla vattentillgångar i kommunen ska uppnå så kallad god ekologisk status senast 215. Bygg- och miljöavdelningen har därför börjat inventera de enskilda avloppen inom Vårgårda kommun. Alla enskilda avlopp i kommunen ska inventeras. I kommunen finns ca 2 4 enskilda avloppsanläggningar. Först inventeras de tätortsnära områdena. Under 211 inventerades 173 enskilda avlopp och under stycken. För att uppnå miljömålen är inte det viktigaste hur många avlopp som inventeras, utan hur många enskilda avloppsanläggningar som åtgärdas och förbättras

14 Under 211 handlade bygg- och miljöenheten 4 ansökningar för enskilt avlopp. Under 212 har antalet ansökningar fördubblats till 82 stycken. Med nuvarande inventeringstakt är kommunens enskilda avlopp färdiginventerade år 224. Inventering av enskilda avlopp bör ej ses som ett enskilt projekt utan som en ständigt pågående verksamhet. För att öka åtgärdstakten för enskilda avlopp krävs ökade personalresurser. Det bör poängteras att det krävs insatser på andra viktiga områden för att motverka övergödning av vattendrag. Som exempel kan nämnas planering och utförande av avverkningar i skogen, brukande av åkermark och behandling av dagvatten i tätorter. Bygg- och miljöenheten har ordnat två informationstillfällen om enskilda avlopp. Vid Vårgårda vårmarknad anordnades en avloppsmässa med ett tiotal tillverkare av anläggningar. Två miljöinspektörer medverkade för att sprida information om enskilda avlopp. I Tåstorps missionskyrka höll bygg- och miljöenheten en informationsträff om enskilda avlopp." SKF Sverige AB SKF installerar slutet system för sköljvatten från ytbehandling SKFs målsättning är att reducera belastningen på Säveån och har under 212 färdigställt installationen av ett slutet system för rening av sköljvatten från en ytbehandlingsprocess för hållare. Till SKF:s rullningslager används en komponent som kallas hållare. Dess uppgift är att hålla rullarna i lagret på plats. För att erhålla de rätta egenskaperna genomgår vissa hållare en ytbehandling kallad fosfatering, som ger inslitningsskydd för stålytor utsatta för friktion och, tillsammans med inoljning, ett gott skydd mot korrosion. Vid rengöring av produkterna före och efter ytbehandlingen uppstår ett sköljvatten. Detta sköljvatten avleddes tidigare till ett reningsverk med kalkfällning på SKFs tillverkningsområde och därefter vidare till Säveån. Nu renas sköljvattnet genom indunstning och återanvänds i ett slutet system i processen. Installationen innebär en minskad föroreningsbelastning på Säveån avseende främst metaller och fosfor, samt reducerad uppkomst av avfall genom att kalkslam inte längre uppkommer som en följd av processen. Verksamheten vid Hållarefabriken bedrivs idag av annan verksamhetsutövare. Bild: Lagret består av inner- och ytterring, rullar och hållare. Hållarens uppgift är att fixera och hålla rullarna på plats i lagret. YY

15 Händelser i Göta älv och Mölndalsån 212 Vattenkvaliteten i Göta älv 212 Medelflödet i Göta älv vid Lilla Edet var 668 m3/s, vilket är klart högre än normalvattenföringen 55 m3/s. Under 212 var Göteborgs råvattenintag vid Lärjeholm stängt under totalt timmar fördelat på 63 tillfällen. Av den sammanlagda stängningstiden utgjorde stängning på grund av misstänkt eller konstaterad mikrobiologisk påverkan på vattenkvaliteten i Göta älv 88 %. Den mikrobiologiska vattenkvaliteten i Göta älv är nederbördsberoende och förhöjda bakteriehalter förekommer framförallt i samband med omfattande nederbörd, snösmältning m m. Bidragande orsaker är bräddningar/nödavledning från kommunala avloppsanläggningar, påverkan från jordbruksmark och markavrinning. Göteborg Vatten analyserar koliforma bakterier och E.coli tre gånger per vecka vid Lärjeholm och Garn. Även Vänersborg (Skräcklan), Trollhättan, Lilla Edet och Kungälvs (Södra Nol) kommuner genomför regelbundet bakterieanalyser. Automatiska mät instru ment för analys av E.coli finns installerade i mätstationerna Garn och Lärjeholm. Instrumenten har en svarstid på cirka tolv timmar och ger med två prover per dygn en god övervakning av den mikrobiologiska vattenkvaliteten. Riktvärdet för koliforma bakterier 5 /1 ml har överskridits i ca 2,5 % av proverna från Göta älv, Lärjeholm och riktvärdet för E.coli 5/1 ml har överskridits i ca 2,5 % av proverna. Den uppmätta maxhalten för avföringsbakterien E.coli var 87/1 ml. Medianhalten av E.coli i Göta älv vid Lärjeholm 212 var något lägre än under 211. Kraftfulla åtgärder krävs för att förbättra den mikrobiologiska vattenkvaliteten till en långsiktigt stabil och låg nivå

16 Händelser/avvikelser i Göta älv och Delsjöarna och Nödavledning av spillvatten från en pumpstation i Bohus till Göta älv under ca 3 minuter till följd av strömavbrott. Råvattenintaget vid Lärjeholm hölls stängt under sju timmar. Nödavledning från Alvhems spillvattenpumpstation i Ale kommun till Göta älv under ca tio timmar. Orsaken var ett pumphaveri. Intaget Lärjeholm stängdes. Förhöjda halter av aromatiska lättflyktiga kolväten och alifater vid mätstationerna Surte och Lärjeholm. Halterna var måttligt förhöjda och trots omfattande spårningsarbete har källan till de förhöjda halterna inte gått att spåra. Spill av diesel i samband med dieselstöld på en fastighet ca 15 meter norr om Angeredsbron och i anslutning till Göta älv. I samband med stölden blev ett cirka 4 m2 stort område väster om järnvägen förorenat av olja. Räddningstjänsten, polisen, miljöförvaltningen och Göteborg Vatten var snabbt på plats. De förorenade jordmassorna grävdes bort och oljelänsor las ut där anslutande dagvattenledning mynnar i Göta älv. Oljelukt kunde kännas i dagvattenledningen men vid kontroll efter nederbörd kunde ingen olja konstateras i oljelänsor eller i Göta älv. Råvattenintaget Lärjeholm stängt under 2 timmar, samt ytterligare 4 timmar i samband med första regntillfället efter händelsen. Utsläpp av cirka 1 liter salpetersyra i Göta älv i samband med en olycka/haveri vid Stena Recycling i Trollhättan. Ingen ph-påverkan kunde konstateras i mätstationerna längs Göta älv. Intaget Lärjeholm stängt under 28 timmar. Bräddning av avloppsvatten efter försedimenteringen vid Arvidtorps reningsverk i Trollhättan till följd av hög tillrinning. Bräddning till och från under sex dygn med varierande flöde, som mest ca 6 l/s. Arvidstorp kontaktade kontrollcentralen på Alelyckans vattenverk. Råvattenintaget vid Lärjeholm hölls stängt under ca sju dygn, dels till följd av bräddningen vid Arvidstorp dels till följd av höga Colifastvärden och hög turbiditet i Göta älv. Frusna ventiler till uppsamlingstankarna för dagvatten vid Akzo Nobel i Bohus, vilket ledde till stigande nivåer i pumpstationerna för dagvatten och risk för bräddning av kvicksilverhaltigt dag/dränvatten till Göta älv. Vid tillfället var dagvattenflödet lågt och Akzo lyckades tina ventilerna utan att bräddning inträffade. För att minska risken för en upprepning har Akzo kompletterat frostskyddet vid ventilerna. Utöver angivna avvikelser har ytterligare bräddningar/nödavledning från kommunala avloppsanläggningar förekommit vid ett flertal tillfällen, främst i samband med omfattande nederbörd

17 VATTENKVALITETEN I MÖLNDALSÅN-RÅDASJÖN 212 Det utökade mikrobiologiska provtagningsprogram för Rådasjön som togs fram i samband med SVU-projektet Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt, Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning har tillämpats även under 212. Den hydrodynamiska modellen för att bland annat beräkna transport av mikroorganismer i Rådasjön har nyttjats i driften under året och i Mölndals kommun pågår utbyggnad av kommunal anslutning av de enskilda avloppsanläggningar som belastar intagsviken i Rådasjön. Händelser/avvikelser i Mölndalsåns avrinningsområde I slutet på inträffade ett omfattande strömavbrott på Härryda Energis nät vilket bland annat drabbade Mölnlycke, Landvetter och Härryda. Ett flertal spillvattenpumpstationer nödavledde till Mölndalsåsystemet och Rådasjön, bland annat Sjökullevägen och Pixbo päls. I vanlig ordning var rapporteringen från Härryda kommun föredömlig. Eftersom den nödavledda volymen var förhållandevis stor och nivån i Delsjöarna var låg efter tidigare stängningar av intaget vid Lärjeholm, genomförde Chalmers en körning av den modell för mikrobiologisk transport som finns framtagen för Rådasjön. Resultatet visade på en relativt liten påverkan på halten E.colibakterier från nödavledningarna. Inte heller provtagningar vid Mölndalsåns inlopp till Rådasjön visade på några höga E.colihalter. Utöver angivna avvikelser har bräddningar/nödavledning från kommunala avloppsanläggningar förekommit, främst i samband med omfattande nederbörd

18 Verksamhetsplan Verksamhetsplan för 212 Undersökningsverksamhet Undersökningsverksamhet sker genom fastställda kontrollprogram, vilka finns redovisade i programsammanställningar enligt följande: Göta älv med tillflödena Slumpån, Gårdaån, Grönån, Lärjeån, Stallbackaån och Sköldsån. Säveån med tillflödet Mellbyån samt sjöarna Anten, Ålandasjön, Mjörn och Aspen. Mölndalsån samt Rådasjön Specialundersökningar 212 PCB och metaller i fisk i Anten och Mjörn i samarbete med Anten-Mjörnkommittén Undersökning av kiselalger vid två lokaler (Lärjeån och Mellbyån) 212 rapporteras 213 Undersökning av transport av torrsubstans och glödgningsrest vid Lärjeholm och Ormo Övrig verksamhet Drift och underhåll av de datoriserade mätstationerna i Göta älv. Förutom löpande drift och underhåll av mätstationerna under 212 kommer förbundet i samarbete med Göteborg Vatten att installera en webbkamera på Garnstationen som ska visa en bild av älven på förbundets hemsida ( Program- och utvärderingsgruppen: Genomför under året löpande uppföljning av verksamheten med uppföljning och utvärdering av undersökningsresultaten. Det nuvarande kontrollprogrammet gäller för Tekniska delegationen: Under 29 återstartade arbetet med syfte att skapa en samverkansgrupp med inriktningen att kartlägga och förbättra den mikrobiologiska vattenkvaliteten i Göta älv. Gruppen träffas nu ca 1-2 gånger/år. Arbetsgruppen för information: Under 212 har Informationsgruppen inte haft någon verksamhet, gruppen kallas in vid behov

19 Program för vattendragskontroll 212 Programmet är uppdelat i följande 2 huvuddelar - programlagd kontrollverksamhet i Göta älv och programlagd kontrollverksamhet i Göta älvs tillflöden. För Mölndalsån och Säveån gäller separata kontrollprogram. Specialundersökningar insätts vid uppkommande behov. Göta älv med tillflöden Programlagd kontrollverksamhet i Göta älv 212 Månatlig stickprovtagning Provtagning sker enligt ordinarie PMK-program vid Trollhättan, Ormo och Alelyckan. Fr o m 1996 ansvarar förbundet tillsammans med Vänerns Vattenvårdsförbund för finansieringen av provtagningen vid Vargön. Garn och Stenpiren undersöks enbart med avseende på totalkväve och totalfosfor. Lärjeholm (ingår i va-verkets driftsrutin) Vid Älvabo, Slumpån och Surte utförs mikrobiologiska undersökningar sex gånger per år. Älvsborgsbron (ingår i programmet för Bohuskustens vattenvårdsförbund) Kontinuerlig mätning utförs i 7 fasta kontrollstationer längs älven Specialundersökningar under år 212 Undersökning av kiselalger vid två lokaler (Lärjeån och Mellbyån) 212 rapporteras 213 Undersökning av transport av torrsubstans och glödgningsrest vid Lärjeholm och Ormo. Programlagd kontroll i Göta älvs tillflöden 212 Varannan månad med början i januari tas prov i mynningspunkterna i Stallbackaån (ST 2), Slumpån (SL1), Gårdaån (Gå1) och Grönån (G1) och Sköldsån (SK). Dessa prov analyseras med avseende på provtagningsdjup, temperatur, färg, turbiditet, konduktivitet, ph, alkalinitet, syre, COD (Mn), nitratkväve, totalkväve och totalfosfor. Varannan månad med början i tas prov i ovan nämnda fem punkter samt även i följande fyra punkter inom Slumpåns vattenområde, SL 2 (Lillån, Lunneberg bro), SL 3 (Lillån, Rommele-Kalvhed), SL 4 (Lerumsån vid Björnvadet) samt SL 5, (Visslaån, bro väg 118). Inom Stallbackaåns vattenområde tas prover i de båda punkterna ST 1 (Gärdhemsån) samt ST 3 (Bro Rv 42). Dessa prov bestämmes med avseende på provtagningsdjup, färg, turbiditet, COD (Mn), totalkväve och totalfosfor. Provtagningen inom Slumpåns och Stallbackaåns vattenområden (SL 2, SL3, SL 4, SL 5, ST 1 och ST 3) ingår i Trollhättans Stads kontrollprogram och bekostas av staden. Kontrollen av Lärjeån förutsätts liksom tidigare genomföras och bekostas av Göteborgs kommun. Vilket innebär: Stickprovtagning i punkterna L2, L4, L5 och L8 varannan månad. Proverna analyseras med avseende på temperatur, färgtal, turbiditet, konduktivitet, ph, COD (Mn), totalhårdhet, kalcium, magnesium, järn, mangan, natrium, kalium, kisel, alkalinitet, klorid, fosfatfosfor, totalfosfor, totalkväve, totalt antal koliforma bakterier och antal E.coli bakterier. Dessutom tas prover varje månad i punkt L9 för bestämning av ovanstående parametrar. Specialundersökningar under år 212 Undersökning av kiselalger vid två lokaler (Lärjeån och Mellbyån) 212, rapporteras

20 Program för vattendragskontroll 212 Säveån Programlagd kontrollverksamhet i rinnande vatten 212 Provtagningspunkter 2, 6, 8, 1, 14, 15, 15A, 16, 17, 18, 2, 26, 28, 29, 3 och 32. Provtagningsfrekvens och analyskontroll Stickprov tas i samtliga punkter varannan månad med början i och undersöks med avseende på provtagningsdjup, temperatur, färg, turbiditet, COD (Mn), totalkväve och totalfosfor. Prov tas dessutom i punkterna 2, 14, 15, 17, 18, 26 och 32 varannan månad med början i januari och undersöks med avseende på provtagningsdjup, temperatur, färg, turbiditet, konduktivitet, ph, alkalinitet, syre, COD (Mn), nitratkväve, totalkväve och totalfosfor. I punkten 29 tas endast syrehalten. På uppdrag och bekostnad av Anten-Mjörnkommittén genomförs mätning varje månad av provtagningsdjup, totalkväve och totalfosfor vid två punkter i Säveån uppströms Mjörn (Uppströms Vårgårda samt Uppströms Vårgårda reningsverk). Programlagd kontrollverksamhet i sjöar 212 Provtagningspunkter: Anten: AN, AS och AÖ Aspen: Pkt 3 Mjörn: ME Ålandasjön: Å1 Provtagningsfrekvens och analyskontroll Undersökning av djupprofil i ovan angivna punkter görs under stagnationsperiod, d v s under / varje år med registrering av provtagningsdjup, siktdjup, temperatur och syre (med sond) varje meter. Prov tas även på tre nivåer, dels ytprov (,5 m) och dels omedelbart under språngskiktet samt vid botten. Proven analyseras med avseende på totalkväve och totalfosfor. I ytprovet bestäms även klorofyll. I samband med isvinter görs ytterligare en kontroll av djupprofil i ovan angivna punkter med undantag av Ålandasjön. Med uteslutande av klorofyllbestämning görs samma bestämningar som angivits där. I kontrollpunkten AN i Anten samt i punkten ME i Mjörn tas ytprov (,5 m) varannan månad med början i. Förutom provtagningsdjup bestäms siktdjup, totalkväve, totalfosfor och COD (Mn). Vid sommarhalvårets tre provtagningar bestämmes även klorofyll. Specialundersökningar under år 212 Undersökning av kiselalger vid två lokaler (Lärjeån och Mellbyån) 212 rapporteras 212. PCB och metaller i fisk i Anten och Mjörn i samarbete med Anten-Mjörnkommittén

21 Program för vattendragskontroll 212 Mölndalsån Programlagd kontrollverksamhet i rinnande vatten 212 Provtagningspunkter 1, 4, 5, 6, 7, 7.3, 8, 8.1 och 1. Provtagningsfrekvens och analyskontroll Stickprov tas i samtliga punkter varannan månad med början i och undersökes med avseende på provtagningsdjup, färg, turbiditet, COD (Mn), totalkväve och totalfosfor. Prov tas dessutom i punkterna 1, 4, 6, 8 och 1 varannan månad med början i januari och undersökes med avseende på provtagningsdjup, temperatur, färg, turbiditet, konduktivitet, ph, alkalinitet, syre, COD (Mn), nitratkväve, totalkväve och totalfosfor. Programlagd kontrollverksamhet i sjöar 212 Provtagningspunkt: Rådasjön (RL) Provtagningsfrekvens och analyskontroll Undersökning av djupprofil i Rådasjön (pkt RL) görs under stagnationsperiod, d v s under / varje år med registrering av provtagningsdjup, siktdjup, temperatur och syre (sond) varje meter. Prov tas även på tre nivåer, dels ytprov (,5 m) och dels omedelbart under språngskiktet samt vid botten. Proven analyseras med avseende på totalkväve och totalfosfor. I ytprovet bestämmes även klorofyll. I samband med isvinter görs ytterligare en kontroll av djupprofil i Rådasjön med bestämning av samma parametrar, dock med uteslutande av klorofyllbestämningen

22 - 22 -

23 GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL A GÖTA ÄLV Ingående i rapport avseende 212 års vattendragskontroll April

24 Mätstationer och provtagningspunkter

25 Göta och Nordre älvar Bakgrund Göta älv är Sveriges vattenrikaste vattendrag med en medelvattenföring på 55 m 3 /sek. Vänern och en stor del av västra Mellansverige hör till Göta älvs avrinningsområde som omfattar ca 5 km 2, vilket utgör ungefär en tiondel av Sveriges totala yta och därmed är det i särklass största avrinningsområdet i Sverige. En liten del av Göta älvs avrinningsområde ligger i Norge (15 procent). Älvens längd mellan Vänern och havet är 93 km. Vattenkvaliteten är stabil i älven vid Vänerns utlopp, medan den nedströms undergår förändringar som kan vara snabba och kraftiga. Vid Kungälv delar sig älven i två grenar; Nordre älv och Göta älv (Göteborgsgrenen) vilka omsluter Hisingen. Göta älv har 25 % av den totala vattenföringen och rinner till Göteborg medan Nordre älv för ut 75 % av vattnet i mynningsområdet norr om Björlanda. Göta älv är som råvattentillgång, transportled och kraftkälla utomordentligt värdefull för Västsverige en resurs för hela landet. Älven fungerar som vattentäkt för ca 8 människor och har även stor betydelse för industrin som energikälla och transportled. Göta älv är också en viktig vandringsled för lax, havsöring och ål till reproduktionsområden i dess biflöden, däribland Säveån och Grönån. Mölndalsån och Lärjeån är andra större biflöden till Göta älv. Älvdalens ravinlandskap har bildats genom vattenerosion, ras och skred. Dalgången avgränsas av karga berg som reser sig cirka 1 m över dalbotten. Glacial lera utgör den helt dominerande jordarten och lermäktigheten är normalt större i de södra delarna än i de norra. Ovanpå den glaciala leran finns i vissa områden postglacial lera och sand. Berggrunden domineras av gnejs, men har även inslag av diabas och granit. Göta älvs dalgång är en mosaik av naturtyper med i huvudsak branta strandbrinkar på upp till 2 meter och nedskurna bäckraviner norr om Lilla Edet. I sluttningarna ner mot älven växer en del urskogsliknande barrskogar och botaniskt rika ädellövskogar, men här finns också fårbetade marker med rik flora. Söder om Lilla Edet karaktäriseras landskapet av sankängar (strandängar av fuktängskaraktär) och vassområden på den plana dalbotten, som i princip ligger i nivå med vattennivån i älven. Kombinationen av bete och slåtter samt översilning av näringsrikt älvvatten skapar en särskilt produktiv miljö, som blir värdefulla rast- och häckmiljöer för många fågelarter

26 Kommentarer till 212 års vattendragskontroll i Göta älv Kontrollprogram Det löpande kontrollprogram för att mäta vattenkvaliteten i våra sjöar och vattendrag gäller för treårsperioden Stickprovtagningar sker i de punkter, som redovisas på kartorna i del A. Nederbörd Vattenflödet i Göta älv är främst beroende av hur kraftverksindustrin reglerar älven för elproduktion, men även nederbördens omfattning påverkar i viss mån vattenföringen i älven. Kraftiga och långvariga regn har stor betydelse och kan resultera i bräddningar från reningsverk och spridning av olika föroreningar genom markavrinning till älven. Detta kan i sin tur leda till problem vid produktionen av dricksvatten vid vattenverken. Nederbörden i Göteborg har under 212 varit något högre än normalt. Vid referensstationen vid Barlastplatsen uppgick årsnederbörden till 9 mm, vilket överstiger medelvärdet sedan 1917 (72 mm) det ligger också högre än medelvärdet för de senaste 3 åren (83 mm). Under 26 uppgick årsnederbörden till 1223 mm, vilket var ett mycket högt värde. Vid Mollsjönäs i Nödinge föll det så mycket som 1426 mm under 212 (stationen i Mollsjönäs ersätter den tidigare redovisade i Alvhem) och i Vänersborg var årsnederbörden 19 mm. Under det nederbördsrika 26 var årsnederbörden i Alvhem 1254 och i Vänersborg 936 vilket gör även 212 till ett rekordår. I de tre diagrammen på nästa sida redovisas nederbörden i mm/mån och ackumulerad nederbörd för de tre mätstationerna Vänersborg, Mollsjönäs och Barlastplatsen under

27 Nederbörd (mm/månad) Ackumulerad nederbörd (mm) Nederbörd (mm/månad) Ackumulerad nederbörd (mm) Nederbörd (mm/månad) Ackumulerad nederbörd (mm) 25 Nederbörd Vänersborg 212 Nederbörd (mm/månad) Ackumulerad nederbörd jan feb mar apr jun jul aug sept okt nov dec 25 Nederbörd Mollsjönäs 212 Nederbörd (mm/månad) Ackumulerad nederbörd jan feb mar apr jun jul aug sep okt nov dec 25 Nederbörd Barlastplatsen 212 Nederbörd (mm/månad) Ackumulerad nederbörd jan feb mar apr jun jul aug sep okt nov dec

28 Vattenföring Medelvattenföringen vid Lilla Edet under 212 ligger på en nivå som är högre än normalt. 21 uppmättes ett mycket högt medelflöde på 93 m 3 /s och 23 var det bara 364 m 3 /s (se tabell nedan). Dygnsmedelvärdet varierade vid Lilla Edet under 212 från 262 m 3 /s till 146 m 3 /s. Medelvattenföringen vid Lilla Edet sett över en längre period brukar anges till 55 m 3 /s. Vid Lärjeholm var medelvattenföringen 186 m 3 /s under år 212, vilket ligger på en högre nivå än föregående år. Där varierade dygnsmedelvärdet mellan 142 m 3 /s och 264 m 3 /s. År Medelvattenföring (m 3 /s), Lilla Edet Medelvattenföring (m 3 /s), Lärjeholm Närsalter i Göta älv Vattenvårdsförbundet har genomfört regelbundna provtagningar för närsaltsanalyser sedan 7-talet, vilket ger möjlighet att följa utvecklingen genom förbundets årsrapporter. Provtagningarna har utförts på olika sätt genom åren där både stickprov och blandprov har använts, vilket kan försvåra vissa jämförelser. Sedan början av 199-talet grundas kontrollprogrammet dock på stickprovtagningar, vilket underlättar jämförelser under senare år. Från och med 1996 har kontrollen skett som stickprovtagning en gång per månad i SLUs tre PMK-stationer vid Trollhättan, Ormo och Alelyckan. Fram t o m 21 har också en station vid Vargön ingått. Mellan åren 22 till 21 ansvarade vattenvårdsförbundet själva för provtagningen i Ormo då denna då utgått ur PMK-programmet. Denna har nu återtagits i programmet och redovisas i denna rapport. Vid Vargön sker provtagningen nu i samverkan med Vänerns vattenvårdsförbund. Göta älvs vattenvårdsförbund tar också prover vid Garn och Stenpiren. Dessutom tar Bohuskustens vattenvårdsförbund prover vid Älvsborgsbron, där resultaten brukar redovisas i Göta älvs vattenvårdsförbunds årsrapporter

29 Göta älv TOTALKVÄVE 212 µg N/l Medelvärde 212 Högsta värde 212 Lägsta värde Vargön (PMK) Trollhättan (PMK) Garn Ormo (PMK) Lärjeholm Alelyckan (PMK) Stenpiren Älvsb. bron Göta älv TOTALFOSFOR 212 µgp/l 7 Medelvärde 212 Högsta värde 212 Lägsta värde Vargön (PMK) Trollhättan (PMK) Garn Ormo (PMK) Lärjeholm Alelyckan (PMK) Stenpiren Älvsb. bron

30 mg O2/l COD(Mn) vid Lärjeholm Median Max Min - 3 -

31 GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL A GÖTA ÄLV Ingående i rapport avseende 212 års vattendragskontroll DEL A:1 GÖTA ÄLV Resultatredovisning April

32 Vattenföring i Göta älv 212 Vattenföring i Göta älv 212 Veckomedelvärde (m 3 /s) Vecka Lärjeh L Edet Vecka Lärjeh L Edet Vecka Lärjeh L Edet Vecka Lärjeh L Edet Beräknad vattenföring i Göta älv 212 Månadsmedelvärde (m 3 /s) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec År mv Lilla Edet Lärjeholm Vattenföring i Tillflöden 212 (S-HYPE-modell) Månadsmedelvärde (m 3 /s) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec År mv Slumpån 11,7 5,7 3, 4,4 4,9 4,2 3,7 2, 6,7 14,2 11,7 6,3 6,5 Gårdaån 1,8,9,4,7,8,4,5,3 1,2 2,3 1,7,9 1, Grönån 7, 3,5 1,6 2,8 2,9 1,5 2, 1,5 5,1 8,7 6,4 3,2 3,8 Stallbackaån 2,1 1,,6,7 1,1,9,9,4 1,1 3, 2,3 1,4 1,3 Lärjeån 4,5 2,5 1, 1,9 1,8,8 1,4 1,3 3,7 5,6 4,1 2,2 2,6-32 -

33 Materialtransport 212 GÖTA ÄLV Beräknad materialtransport i Göta älv 212 Totalkväve Totalfosfor Q med (ton/år) (kg/dygn) (ton/år) (kg/dygn) (m 3 /s) Vargön* Trollhättan* Garn* Ormo* Lärjeholm TILLFLÖDEN Slumpån SL ,5 Gårdaån GÅ , Grönån G ,8 Stallbackaån ST ,3 Säveån S ,1 Lärjeån L ,6 Mölndalsån MP ,2 GÖTA ÄLV Torrsubstans Glödgningsrest Q med (kton/år) (ton/dygn) (kton/år) (ton/dygn) (m 3 /s) Ormo* Lärjeholm *) Q med vid Vargön, Trollhättan och Garn har uppskattats som lika med Q med vid Lilla Edet. Q med vid Ormo har uppskattats som differensen mellan Q med Lilla Edet och Q med Lärjeholm. Qmed har uppmätts vid Lilla Edet och Lärjeholm. Vattenföring och materialtransport för Tillflöden, Säveån samt Mölndalsån redovisas i respektive bilaga. Utveckling under perioden Totalkväve (ton/år) Totalfosfor (ton/år) Vargön Ormo Lärjeholm Tillflöden** **) Tillflöden innefattar Slumpån, Gårdaån, Grönån, Stallbackaån, Säveån, Lärjeån och Mölndalsån

34 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Dygnsmedelvärde m 3 /s Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Dygnsmedelvärde m 3 /s Trendkurvor över flödet i Göta älv (Lilla Edet) Dygnsmedel Lilla Edet Standardavvikelse Lilla Edet Trendkurvor över flödet i Göta älv (Lärjeholm) Dygnsmedel Lärjeholm Standardavvikelse Lärjeholm

35 Dygnsmedelvärde m 3 /s Dygnsmedelvärde m 3 /s Trendkurvor över flödet i Göta älv Dygnsmedel Lilla Edet 1 Dygnsmedel Lärjeholm Provtagningstillfällen för kem- /fys-data Januari Februari Mars Trendkurvor över flödet i Göta älv Dygnsmedel Lilla Edet 1 Dygnsmedel Lärjeholm Provtagningstillfällen för kem-/fys-data April Maj Juni

36 Dygnsmedelvärde m 3 /s Dygnsmedelvärde m 3 /s Trendkurvor över flödet i Göta älv Dygnsmedel Lilla Edet 1 Dygnsmedel Lärjeholm Provtagningstillfällen för kem-/fys-data Juli Augusti September Trendkurvor över flödet i Göta älv Dygnsmedel Lilla Edet 1 Dygnsmedel Lärjeholm Provtagningstillfällen för kem- /fys-data Oktober November December

37 Vattendragskontroll Göta älv 212 Göta älv Provpunkt Vargön (PMK) Trollhättan (PMK) Garn Ormo (PMK) Lärjeholm Alelyckan (PMK) Stenpiren Älvsb. bron ph-värde ,3 7,3 7,2 7, ,3 7,4 7,3 7, ,2 7,4 7,3 7, ,3 7,2 7,2 7, ,4 7,3 7,3 7, ,3 7,3 7,2 7, ,4 7,3 7,4 7, ,3 7,3 7,1 7, ,4 7,5 7,3 7, ,4 7,3 7,4 7, ,5 7,4 7,3 7, ,3 7,2-7,4 Medianvärde 21 7,4 7,3 7,3 7,3 Medianvärde 211 7,3 7,3 7,3 7,3 Medianvärde 212 7,3 7,3 7,3 7, ,3 7,3 7,3 7,3 Högsta värde 212 7,5 7,5 7,4 7,4 Lägsta värde 212 7,2 7,2 7,1 7,2 Konduktivitet (25 C) (ms/m) ,11 8,16 8,46 8, ,38 8,43 8,53 8, ,7 8,44 8,47 8, ,11 8,23 8,51 8, ,96 8,3 8,53 8, ,13 8,22 8,51 8, ,98 8,3 8,21 8, ,14 8,28 9,55 8, ,11 8,32 8,39 27, ,94 8,5 8,49 8, ,26 8,19 8,69 8, ,23 8,25-9,2 Medelvärde 21 8,24 8,31 8,54 9,7 Medelvärde 211 8,16 8,39 8,75 8,9 Medelvärde 212 8,12 8,22 8,58 1, ,17 8,31 8,62 9,38 Högsta värde 212 8,38 8,44 9,55 27, Lägsta värde 212 7,94 8,3 8,21 8,32 Alkalinitet (mmol HCO3-/l) ,31,31,31, ,32,32,33, ,31,31,32, ,31,31,32, ,29,29,3, ,31,32,33, ,31,31,32, ,31,32,37, ,32,32,33, ,32,33,33, ,34,34,35, ,32,32 -,33 Medelvärde 21,31,31,32,32 Medelvärde 211,31,32,32,32 Medelvärde 212,31,32,33, ,31,31,32,32 Högsta värde 212,34,34,37,35 Lägsta värde 212,29,29,3,

38 Göta älv Provpunkt Vargön (PMK) Trollhättan (PMK) Garn Ormo (PMK) Lärjeholm Alelyckan (PMK) Stenpiren Älvsb. bron Klorid (mg Cl-/l) ,32 6,53 7,24 7, ,57 6,71 6,92 7, ,43 6,67 7,3 7, ,18 6,28 7,6 7, ,21 6,43 7,31 7, ,25 6,32 6,78 7, ,11 6,25 6,6 6, ,11 6,43 7,81 7, ,14 6,85 6,96 58, ,21 6,39 6,71 7, ,35 6,5 6,89 7, ,21 6,35-7,77 Medelvärde 21 6,37 6,53 6,94 8,18 Medelvärde 211 6,37 6,81 7,69 8,4 Medelvärde 212 6,26 6,48 7,3 11, ,33 6,6 7,22 9,26 Högsta värde 212 6,57 6,85 7,81 58,29 Lägsta värde 212 6,11 6,25 6,6 6,71 Sulfat (mg SO42-/l) ,7 9,2 8,98 8, ,26 9,26 9,26 9, ,2 9,7 9,7 9, ,2 9,2 8,98 9, ,83 8,83 8,78 8, ,88 8,88 8,93 8, ,88 8,83 8,88 8, ,93 8,88 8,93 8, ,93 9,7 9,12 15, ,88 8,88 8,74 8, ,7 9,12 8,98 9, ,12 9,12-9,22 Medelvärde 21 9,49 9,55 9,57 9,76 Medelvärde 211 9,24 9,23 9,16 9,25 Medelvärde 212 8,99 9, 8,97 9, ,24 9,26 9,23 9,52 Högsta värde 212 9,26 9,26 9,26 15,98 Lägsta värde 212 8,83 8,83 8,74 8,74 Natrium (mg Na+/l) ,98 6,16 6,37 6, ,3 6,33 6,44 6, ,87 6,19 6,19 6, ,12 6,3 6,51 6, ,87 5,96 6,6 6, ,89 5,93 6,28 6, ,87 5,98 6,14 6, ,82 6,1 7,2 6, ,89 6,14 6,3 32, ,8 6, 6, 6, ,77 5,89 6,12 6, ,61 6, - 6,46 Medelvärde 21 5,96 6,7 6,33 7,21 Medelvärde 211 5,97 6,31 6,74 6,97 Medelvärde 212 5,9 6,8 6,38 8, ,94 6,16 6,48 7,63 Högsta värde 212 6,3 6,33 7,2 32,61 Lägsta värde 212 5,61 5,89 6, 6,

39 Göta älv Provpunkt Vargön (PMK) Trollhättan (PMK) Garn Ormo (PMK) Lärjeholm Alelyckan (PMK) Stenpiren Älvsb. bron Kalcium (mg Ca2+/l) ,8 7,2 7,2 7, ,22 7,32 7,36 7, ,9 6,92 6,82 7, ,32 7,32 7,34 7, ,2 7,2 7,34 7, ,74 6,76 6,86 7, ,78 6,86 6,94 7, ,78 6,9 7,52 7, ,76 6,66 6,9 7, ,68 6,86 6,78 6, ,94 6,92 6,98 7, ,6 7,18-6,82 Medelvärde 21 6,92 6,83 6,96 7,1 Medelvärde 211 6,79 6,91 7,7 7,3 Medelvärde 212 6,9 6,99 7,9 7, ,87 6,91 7,4 7,11 Högsta värde 212 7,32 7,32 7,52 7,68 Lägsta värde 212 6,6 6,66 6,78 6,82 Magnesium (mg Mg2+/l) ,54 1,63 1,66 1, ,63 1,66 1,72 1, ,54 1,65 1,59 1, ,53 1,5 1,55 1, ,44 1,45 1,6 1, ,5 1,53 1,62 1, ,44 1,48 1,53 1, ,48 1,54 1,76 1, ,48 1,53 1,61 4, ,56 1,63 1,65 1, ,54 1,57 1,68 1, ,46 1,53-1,61 Medelvärde 21 1,47 1,49 1,53 1,66 Medelvärde 211 1,49 1,56 1,68 1,65 Medelvärde 212 1,51 1,56 1,63 1, ,49 1,53 1,61 1,74 Högsta värde 212 1,63 1,66 1,76 4,84 Lägsta värde 212 1,44 1,45 1,53 1,57 Kalium (mg K+/l) ,2 1,3 1,2 1, ,2 1,2 1,2 1, ,1 1,2 1,1 1, ,2 1,2 1,2 1, ,1 1,1 1,2 1, ,1 1,2 1,3 1, ,1 1,1 1,1 1, ,1 1,2 1,3 1, ,1 1,1 1,2 2, ,2 1,2 1,3 1, ,2 1,2 1,2 1, ,1 1,2-1,2 Medelvärde 21 1,1 1,2 1,2 1,3 Medelvärde 211 1,1 1,2 1,3 1,3 Medelvärde 212 1,1 1,2 1,2 1, ,1 1,2 1,2 1,3 Högsta värde 212 1,2 1,3 1,3 2,2 Lägsta värde 212 1,1 1,1 1,1 1,2-39 -

40 Göta älv Provpunkt Vargön (PMK) Trollhättan (PMK) Garn Ormo (PMK) Lärjeholm Alelyckan (PMK) Stenpiren Älvsb. bron Ammoniumkväve (µg NH4-N/l) Medelvärde Medelvärde Medelvärde Högsta värde Lägsta värde Nitrit Nitrat (µg NO2+NO3-N/l) Medelvärde Medelvärde Medelvärde Högsta värde Lägsta värde

41 Göta älv Provpunkt Vargön (PMK) Trollhättan (PMK) Garn Ormo (PMK) Lärjeholm Alelyckan (PMK) Stenpiren Älvsb. bron Totalkväve (µg N/l) Medelvärde Medelvärde Medelvärde Högsta värde Lägsta värde Fosfatfosfor (µg PO4-P/l) Medelvärde Medelvärde Medelvärde Högsta värde Lägsta värde