- 2 - E-post: linda.storkull@grkom.se Hemsida:

Transkript

1 Rapport avseende Vattendragskontroll 27

2 Denna rapport utgör en sammanställning av under 27 framtagna undersökningsresultat vid den av Göta älvs vattenvårdsförbund bedrivna kontrollverksamheten. Den som önskar ytterligare uppgifter kan erhålla dessa från Vattenvårdsförbundets kansli genom kontakt med Linda Storkull, telefon och fax E-post: Hemsida:

3 GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Innehåll Inledning och sammanfattande kommentarer DEL A Göta älv DEL B Säveån DEL C Mölndalsån Begreppsförklaringar - 3 -

4 - 4 -

5 Innehållsförteckning 27 STYRELSE OCH ARBETSGRUPPER MEDLEMMAR KARTFÖRKLARING MÄTSTATIONER OCH PROVTAGNINGSPUNKTER INLEDNING POLICY KONTROLLVERKSAMHETEN SPECIALUNDERSÖKNINGAR 27 SAMMANFATTNINGAR BOTTENFAUNA I SÄVEÅN UNDERSÖKNINGAR MED PASSIVA PROVTAGARE I SÄVEÅNS AVRINNINGSOMRÅDE FORSKNINGSVERKSAMHET VATTENVÅRDANDE ÅTGÄRDER HÄNDELSER I GÖTA ÄLV VERKSAMHETSPLAN PROGRAM FÖR VATTENDRAGSKONTROLL GÖTA ÄLV MED TILLFLÖDEN SÄVEÅN MÖLNDALSÅN DEL A GÖTA ÄLV MÄTSTATIONER OCH PROVTAGNINGSPUNKTER GÖTA OCH NORDRE ÄLVAR KOMMENTARER TILL 27 ÅRS VATTENDRAGSKONTROLL I GÖTA ÄLV VATTENFÖRING I GÖTA ÄLV MATERIALTRANSPORT VATTENDRAGSKONTROLL GÖTA ÄLV DEL A:2 LÄRJEÅN KOMMENTARER TILL 27 ÅRS VATTENDRAGSKONTROLL I LÄRJEÅN VATTENDRAGSKONTROLL LÄRJEÅN DEL A:3 TILLFLÖDEN VATTENDRAGSKONTROLL TILLFLÖDEN DEL B SÄVEÅN KOMMENTARER TILL 27 ÅRS VATTENDRAGSKONTROLL I SÄVEÅN VATTENDRAGSKONTROLL SÄVEÅN KOMMENTARER TILL ÖVRIGA PARAMETRAR SAMMANSTÄLLNING AV YTPROVER I SÄVEÅNS SJÖAR DEL C MÖLNDALSÅN KOMMENTARER TILL 27 ÅRS VATTENDRAGSKONTROLL I MÖLNDALSÅN VATTENDRAGSKONTROLL KOMMENTARER TILL ÖVRIGA PARAMETRAR BEGREPPSFÖRKLARINGAR

6 Styrelse och arbetsgrupper 27 Ordinarie Cecilia Dalman Eek, ordf. Göteborgs Stad styrelseledamöter Leif Mowitz, vice ordf. Volvo Aero Corporation Göran Andersson Eka Chemicals AB Carl-Erik Bergsén Alingsås kommun Niclas Grönvall Lilla Edets kommun Ulf Andersson SKF AB Claes Johansson Göteborgs Stad Gunnar Johansson SCA Hygiene Paper AB, Edet Bruk Kaj Johansson Mölndals Stad Sven Johansson Härryda kommun Thomas Stalfors AstraZeneca AB Narcis Mesic Holmen Paper AB Suppleanter Ann-Christine Tornebjer Torslid Trollhättans kommun Åsa Wilske Göteborgs Hamn AB Lars Nygren Vattenfall AB, Vattenkraft Claes Wångsell Göteborg Vatten Arbetsutskott Cecilia Dalman Eek, ordf. Göteborgs Stad Leif Mowitz, vice ordf. Volvo Aero Corporation Claes Wångsell Göteborg Vatten Program- och Cecilia Dalman Eek, ordf. Göteborgs Stad utvärderingsgrupp Göran Andersson Eka Chemicals AB Mikael Asplund Lilla Edets kommun Olof Bergstedt Göteborg Vatten Dan Hellman Länsstyrelsen Västra Götaland Bo Svärd Miljöförvaltningen i Göteborg Hans Oscarsson Länsstyrelsen Västra Götaland, Vattenmyndigheten Västerhavet Informationsgrupp Cecilia Dalman Eek, ordf Göteborgs Stad Erik Widén Eka Chemicals AB Kristian Pedersen Göteborgs Stad Mätvärden och statistik Linda Storkull Monica Dahlberg Kommunalförbundet GR Layout Gunnel Lihmé Kommunalförbundet GR Sekreterare Monica Dahlberg Kommunalförbundet GR - 6 -

7 Medlemmar 27 Kommuner Företag och övriga Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Trollhättan, Vårgårda, Vänersborg, Öckerö AB Axel Christiernsson, Nol ABB Kabeldon AB, Alingsås Antens Fiskevårdsområdesförening Antens Laxodling AB Askania AB, Göteborg AstraZeneca, Mölndal Banverket Västra banregionen, Göteborg Eka Chemicals AB, Bohus Eka Chemicals AB, Trollhättan E.ON Värme Syd AB Ferroprodukter AB, Göteborg Geveko Industri AB, Göteborg Gustavsberg - Vårgårda Armatur AB Göteborgs Energi AB, Göteborg Göteborgs Hamn, Göteborg Göteborgs Kex AB, Kungälv Göteborg-Landvetter flygplats, Landvetter Holmen Paper AB, Vargön Knauf Danogips GmbH, Inlands AB, Lilla Edet Mjörns Fiskevårdsområdesförening, Alingsås Mölndals Energi AB, Mölndal Parker Hannifin AB, Trollhättan Perstorp Oxo AB, Nol RECI Industri AB, Göteborg Renova AB, Göteborg Saab Automobil AB, Trollhättan SCA Hygiene Products AB, Lilla Edet Sjöfartsverket, Trollhätte kanal SKF Sverige AB, Göteborg Skrotfrag AB, Agnesberg Sportfiskarna, Göteborg Säveån Aspen fiskevårdsområdesförening Säveåns övre fiskevårdsområdesförening TEKA AB, Alingsås Trollhättan-Vänersborgs flygplats, Trollhättan Tudor AB, Nol Univar AB, Göteborg Vargön Alloys AB, Vargön Vattenfall Vattenkraft AB, Trollhättan Volvo AB, Göteborg Volvo Aero Corporation, Trollhättan Vårgårda Kromverk AB, Vårgårda Västra Götalandsregionen - 7 -

8 Kartförklaring Säveån 2 Sävens utlopp 6 Säveån nedströms Vårgårda 8 Svartån 1 Säveån vid Torp 14 Säveån inlopp i Mjörn 15 Mellbyån inlopp i Anten 15A Lobäcken inlopp i Anten 16 Mellbyån utlopp ur Anten 17 Mellbyån inlopp i Mjörn 18 Säveån utlopp ur Mjörn 2 Säveån utlopp ur Sävelången 26 Säveån inlopp i Aspen 28 Säveån utlopp ur Aspen 29 Säveån Kyrkbron i Partille 3 Säveån 32 Lemmingebron ME I Mjörn ASP I Aspen AN I Anten AS I Anten AÖ I Anten Å1 I Ålandasjön Fasta Stationer +PMK 1 Skräcklan 2 Gäddebäck 3 Älvabo 4 Garn 5 Södra Nol 6 Ormo 7 Surte 8 Lärjeholm 9 Stenpiren 1 Älvsborgsbron Vargön PMK Trollhättan PMK Lärjeholm Tillflöden till Göta älv ST1 Gärdhemsån ST2 Stallbackaån, väg 115 ST3 Kårebrobäcken SL1 Slumpån SL2 Lillån, Lunneberg SL3 Lillån, Rommele-Kalvhed SL4 Lerumsån SL5 Visslaån GÅ1 Gårdaån G1 Grönån SK Sköldsån B Brattorpsån Lärjeån 1 Västra grenen 2 Östra grenen 3 Kvarnabäcken 4 Bro i Västra Bergum 5 Bro vid Torv Hög 6 Bro väg mot Geråsen 7 Bro vid Annedal 8 Bro i Linnarhult 9 Bro G:a väg 45 Mölndalsån 1 Uppströms Hindås RV 2 Nedströms Hindås RV 4 Inlopp i Gröen 5 Utlopp ur Gröen 6 Inlopp i Rådasjön 7 Utlopp ur Stensjön 7.3 Nedströms Papyrus 8 Samflöde Balltorpsb o Kålleredsb 8.1 Bro vid Växthusgatan 1 Nya Ullevi RL Rådasjön - 8 -

9 Mätstationer och provtagningspunkter

10 Inledning Göta älvs vattenvårdsförbund är en frivillig sammanslutning av intressenter som påverkar och/eller påverkas av Göta älv och dess biflöden. Förbundets intresseområde, som illustreras med en kartskiss på sidan 9, utgörs av Göta älv nedströms Vänern med de viktigaste tillflödena Slumpån, Lärjeån, Säveån och Mölndalsån. Förbundets uppgift är att verka för god vattenvård. Arbetet sker i nära samråd med miljöövervakande organ så som Länsstyrelsens miljövårdsenhet och kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder, liksom företrädare för näringsliv, forskning och naturvård. Primärt sker arbetet genom att samordna och genomföra behövlig vattendragskontroll inom området. Förbundets styrelse antog i februari 1996 en policy för verksamheten som redovisas nedan. Styrelsen har efter detta kompletterat policyn med kommentarer och tillämpningsanvisningar. Medlemmarna i förbundet utgjordes under 27 av 13 kommuner, 37 företag och 6 stycken övriga medlemmar. Av de senare är 4 fiskevårdsområden. Styrelsen består av 12 ordinarie ledamöter och 4 ersättare. Kommunerna respektive övriga medlemmar utser vardera halva antalet ledamöter i styrelsen. För administration och projektledning köper förbundet tjänster från Göteborgsregionens kommunalförbund. Medlemmarna, styrelsen och de olika arbetsgrupperna finns redovisade på sidan 6-7. Verksamhetsplanen för 27 finns redovisad på s. 23 i rapporten

11 Policy Verksamheten är inriktad på Göta älv från utloppet ur Vänern till Göta respektive Nordre älvs mynningsområden samt de biflöden och vattenområden som i övrigt ansluter till älven. Förbundet är en frivillig sammanslutning av intressenter med olika utgångspunkter för sitt medlemskap men med gemensam nytta av verksamheten. Vi ska sträva efter att: bidra till vattenvårdens utveckling konstatera miljöstatus och följa förändringar och utveckling i verksamhetsområdet samt redovisa förhållanden och utveckling i vattenområdena. samarbeta och kommunicera med de myndigheter som har inflytande över verksamhetsområdet samt övriga intressenter. påtala missförhållanden påvisa förbättringsbehov och förbättringsmöjligheter upprätta kort- och långsiktiga mål och planer för verksamheten ständigt utveckla och förbättra verksamheten informera intressenter och allmänhet om verksamheten bredda och utöka medlemskretsen

12 Kontrollverksamheten 27 Det löpande kontrollprogrammet gäller för tvåårsperioden Under 27 har det kontinuerligt tagits vattenprover vid sju fasta datoriserade mätstationer utmed Göta älv. Kopplat till mätstationerna finns ett älvövervakningssystem, som direkt larmar när förändringar i vattenkvaliteten inträffar. Med hjälp av älvövervakningssystemet kan vattenintagen snabbt stängas om det blir nödvändigt. Utöver de fasta mätstationerna i Göta älv finns ett 6-tal provtagningspunkter i älvens biflöden och de större sjöarna inom området. Under 27 har flera specialundersökningar genomförts. Miljöövervakningprojektet med hjälp av fisk, i samverkan mellan Göteborgs Universitet, Göteborg Vatten och Vattenvårdsförbundet, fortlöper liksom provtagningen för kartläggning av förekomst av flodpärlmussla i Sollumsån och undersökningen av transport av suspenderat material vid Lärjeholm och Ormo. Under 27 har också undersökningar med passiva provtagare i Säveåns avrinningsområde genomförts samt en undersökning av bottenfaunan nedströms Aspen vid nio provtagningslokaler

13 Specialundersökningar 27 Sammanfattningar Bottenfauna i Säveån 27 Sammanfattning Bottenfaunan är en viktig indikator på miljöförändringar och utgör dessutom ett naturvärde och ett inslag i den biologiska mångfalden, varför den är en viktig del av uppföljningen av Säveåns Natura 2-område. På uppdrag av Göta älvs vattenvårdsförbund har Medins Biologi AB utfört bottenfaunaundersökningar på nio lokaler i rinnande vatten i Säveån. Provtagningarna genomfördes under april 27. Undersökningen syftade till att bedöma bottenfaunans naturvärde samt att bedöma påverkan av försurning, näringsämnen/organiskt material och eventuellt andra typer av påverkan. Syftet var också att ge underlag inför reservatsbildning i de övre delarna av det undersökta området. Vid fyra av lokalerna i de övre delarna bedömdes bottenfaunan ha mycket höga naturvärden. Vid fyra lokaler bedömdes bottenfaunan ha höga naturvärden medan bottenfaunan vid lokalen längst ned bedömdes ha naturvärden i övrigt (tabell 1). Totalt åtta ovanliga arter påträffades vid undersökningarna (tabell 3). Samtliga nio lokaler bedömdes vara ej eller obetydligt påverkade av försurning. De två lokaler var lokaliserade längst nedströms i Säveån bedömdes vara betydligt påverkade av näringsämnen/organiskt material och dessutom sannolikt påverkade av dagvatten (tabell1). BEDÖMNINGAR Försurningspåverkan Påverkan av Annan Natur- näringsämn påverkan värden LOKAL en 1. Säveån, Partihallarna A B A C 2. Säveån, Gamlestaden A B A B 3. Säveån, Kviberg A A A B 4. Säveån, Utbynäsgatan A A A B 5. Säveån, Eckens A A A A industriområde 6. Säveån, Porthälla A A A A 7. Säveån, Åbrinken A A A A 8. Säveån, Kåhög A A A B 9. Säveån, Jonsered A A A A Tabell 1. Bedömningar vid undersökningen i Säveån 27. Påverkan av försurning, näringsämnen och annan påverkan. A = ingen eller obetydlig, B = betydlig, C = stark eller mycket stark. Naturvärden: A = mycket höga, B = höga, C = naturvärden i övrigt

14 Undersökningar med passiva provtagare i Säveåns avrinningsområde 27 Sammanfattning 25 gjordes en studie av länsstyrelserna i Västra Götalands, Värmlands, Hallands, Dalarna, Jönköpings och Örebro län, där halterna av cirka hälften av Vattendirektivets prioriterade ämnen mättes med s.k. passiva provtagare i 36 olika vattendrag. Provtagning genomfördes bl.a. i Göta älv, Säveån och Mölndalsån. 26 följde Naturvårdsverket upp studien där samma provtagningspunkter från 25 i Göta älv, Säveån och Mölndalsån användes. Undersökningarna från 25 och 26 följdes upp under 27 i Säveån, i samarbete mellan Länsstyrelsen i Västra Götaland och Göta älvs vattenvårdsförbund. Nedan visas en diagramsammanställning av resultaten för PAH, PCB och bromerade flamskyddsmedel från undersökningarna 27 med passiva provtagare av SPMD-typ i Säveåns avrinningsområde. PAH pg/l Säveån, Sävens utlopp Mellbyån, Gräfsnäs Säveån, Alingsås Säveån, Solveden Säveån, Lerum Säveån, Partille Säveån, Gamlestaden Göta älv, Ringön

15 PCB 25 2 pg/l Säveån, Sävens utlopp Mellbyån, Gräfsnäs Säveån, Alingsås Säveån, Solveden Säveån, Lerum Säveån, Partille Säveån, Gamlestaden Göta älv, Ringön Bromerade flamskyddsmedel pg/l Säveån, Sävens utlopp Mellbyån, Gräfsnäs Säveån, Alingsås Säveån, Solveden Säveån, Lerum Säveån, Partille Säveån, Gamlestaden Göta älv, Ringön De högsta halterna av PAH, PCB och bromerade flamskyddsmedel har uppmätts vid Alingsås. Resultaten visar att föroreningar tillförs Säveån och sedimenterar senare i de stora sjöarna. En utvärdering av resultaten kommer att göras under 28 av Medins Biologi AB och kommer att ingå i den limnologiska undersökningen av Anten och Mjörn

16 Forskningsverksamhet Biologisk miljögiftsövervakning i Göta älv: Biomarkörer i odlad regnbåge Niklas Hanson och Åke Larsson, Institutionen för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs universitet Miljögifter som släpps ut i naturen brukar förr eller senare hamna i vattenmiljön. Samtidigt som industrier, reningsverk och andra punktkällor för miljögifter blir allt bättre på att rena sina utsläpp ökar den totala användningen av kemikalier i samhället stadigt, vilket kan leda till ökade diffusa utsläpp. Den nya utsläppsbilden försvårar miljöövervakningen då det inte längre räcker med att mäta kända kemikalier i kända utsläpp och recipienter. En möjlighet är att istället undersöka organismer som lever i vattnet för att se om de uppvisar några förändringar som kan vara tecken på att de är utsatta för miljögifter. Användning av biomarkörer i fisk är just en sådan metodik, där biomarkörer är fysiologiska förändringar, ofta på cell- och molekylnivå, som tyder på förekomst av miljögifter. Med hjälp av biomarkörer kan man på ett tidigt stadium upptäcka en exponering för miljögifter innan storskaliga effekter (t ex minskning i populationsstorlek) blir synliga. Biomarkörer brukar därför betecknas som tidiga varningssignaler. Sedan våren 24 bedrivs ett projekt i Göta älv där biomarkörer hos odlad regnbåge används för att detektera miljöstörande ämnen och dess effekter. Fisken exponeras för vatten från Göta älv genom att placeras i nätkassar i älven eller genom att älvvatten pumpas genom plastbassänger. Första delen av projektet har handlat om metodikutveckling där faktorer som matning och typ av kassar/bassänger har undersökts för att se om detta påverkar resultaten. Studier har också inletts för att få en bild av miljögiftssituationen i Göta älv. Ett större försök genomfördes under åren 26 och 27 där totalt fem lokaler jämfördes. Resultaten visade bland annat att aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD var högre nära Göteborg än i närheten av Lödöse. Detta tyder på en ökad exponering för vissa miljögifter i de södra delarna av älven. Dessutom visade resultaten på en stor variation mellan åren (Figur 1). En trolig orsak till ökad EROD-aktivitet är förekomst av PAHer. Detta stöds av mätningar av PAH koncentration i galla hos samma fiskar. 45 EROD Garn 6 Garn 7 Lärjeholm 6 Lärjeholm 7 Figur 1. Avgiftningsaktiviteten (EROD) i lever hos regnbåge (pmol/mg prot x min)

17 Vattenvårdande åtgärder Av medlemmarna utförda vattenvårdande åtgärder inom Göta älvs avrinningsområde år 27 HÄRRYDA KOMMUN Mölndalsån - rensningsarbeten Under december 26 var det stora översvämningar i Mölndalsån vid Landvetter, Mölnlycke och Mölndal, där Mölndal drabbades hårdast. På grund av översvämningarna har muddrings- och rensningsarbeten utförts i Mölndalsån av Härryda kommun, Mölndals Stad och Göteborgs Stad. Härryda kommun har under 27 vidtagit en del rensningsåtgärder i den del av Mölndalsån som rinner igenom Härryda kommun: I Hindås har en skyddsvall byggts upp och träd såväl som sly har rensats bort av Mölndals Kvarnby. I Härryda har kommunen begärt rensning av träd och sly av cirka 25 fastighetsägare. I Landvetter skedde rensning av träd och sly under september 27 för en kostnad av cirka 2 kronor. I Mölnlycke har träd och sly rensats bort vid Säterileden. Muddring genomfördes bl.a. vid Hulebäcksgymnasiet. Vid Mölnlycke fabriker har de två åfårorna under byggnaden rensats. Åtgärder genomförs och har utförts i syfte att leda bort vatten vid högvattenflöden genom Långenäsvägen istället för genom fabriken. EU-projekt Ett arbete pågår med att formulera en ansökan om EU-bidrag för att kunna genomföra åtgärder i syfte att förhindra framtida översvämningar, med tanke på klimatförändringarna. Arbetet görs tillsammans med Göteborgs och Mölndals Stad samt med fyra stycken andra länder. Konferens Den 23 oktober 27 genomfördes en konferens tillsammans med Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, kraftverk, fiske- och miljövårdsorganisationer, fastighetsägare och andra berörda. Vid konferensen diskuterades framtida åtgärder, regleringsfrågor och bildandet av ett vattenråd för Mölndalsån. För mer information, se kommunens hemsida: eller kontakta Lars Rohdin för vidare uppgifter (tel: )

18 ANTENS FISKEVÅRDSOMRÅDE Fiskevårdande åtgärder i och omkring Anten Under har Antens fiskevårdsområde låtit genomföra en rad fiskevårdande åtgärder: 1. Borttagande av vandringshinder i Lobäcken på två ställen och i Ödegärdesbäcken på två ställen 2. Iordningsställande av lekbottnar i Lobäcken, Sågån och Ödesgärdesbäcken 3. Elfiskeundersökningar i Lobäcken, Sågån och Ödesgärdesbäcken 4. Vattenprovtagningar i de tre nämnda bäckarna 5. Nätprovfiske i Anten Åtgärderna i bäckarna har till avsikt att på sikt förbättra öringbeståndet i Anten genom att underlätta för fisken att vandra upp till iordningsställda lekområden. Bild: Iordningställd vandringsväg för öring i Lobäcken byggdes en fiskväg förbi den gamla kvarnen vid Lobäcken och en förbi den raserade dammen ovan Stenbrona. 2. I dagsläget finns det tillräckligt stora arealer uppväxtområden för öring i samtliga tre åtgärdade bäckar. Därför koncentrerades arbetet till att lägga ut lekbottnar, vilket det var brist på. I Lobäcken byggdes en lekbotten på 14 m² bestående av natursingel utlagd till ett djup av 2-3 cm. I Sågån byggdes 25 m² lekbotten och i Ödesgärdesbäcken 32 m², vilket blir en totalarea på 71 m². 3. Samtliga tre bäckar inventerades på fisk genom elfiske för att få ett referensvärde som visar hur mycket fisk det fanns innan fiskevårdsåtgärderna utfördes. I Lobäcken nedanför kvarnen i Lo fanns det över 1,5 öringar per m² och uppströms gamla dammen vid Stenbrona 1 öring per m². I Lo fanns det nästan bara årsungar och vid Stenbrona nästan bara fjolårsungar. I Sågån strax uppströms landsvägen fanns,4 ungar per m² och i

19 Ödesgärdesbäcken endast ett fåtal unga lakar. 4. Vattenkvaliten i Lobäcken och i Sågån var bra med hänseende på ph medan den i Ödesgärdesbäcken låg på 5,7. Samtliga prover togs vid högvattenflöde under november månad. 5. Nätprovfiske genomfördes i slutet av juli vid samma tidpunkt och platser samt med likadana provfiskenät som år Resultatet är svårtolkat, men det kan konstateras att antalet fiskar minskat kraftigt 27 jämfört med Medelstorleken var ungefär lika vid båda provfisketillfällena. Sammanfattning Erfarenheten har visat att det kan vara svårt att förstärka öringbeståndet i större insjöar. Den bästa åtgärden i längden är att förbättra möjligheterna för öringen att fortplanta sig naturligt i sjöns tillflöden. Intressant blir nu att se hur stor effekt genomförda åtgärder kommer att få, vilket visar sig vid framtida elfisken. Nätfiskena genomfördes med 23 års mellanrum, vilket är en mycket lång tidsperiod. Att dra korrekta slutsatser av dessa två fisketillfällena är vanskligt. Kanske var 1984 ett bra år och 27 ett dåligt? För att få en bättre beräkningsgrund bör nätprovfiske upprepas om ca tre år

20 Händelser i Göta älv 27 Vattenkvaliteten i Göta älv 27 Bakteriesituationen i Göta älv 27 Medelflödet i Göta älv vid Lilla Edet var 63 m 3 /s vilket är högre än normalvattenföringen 55 m 3 /s. Under 27 var Göteborgs råvattenintag vid Lärjeholm stängt under totalt 2 71 timmar fördelat på 77 tillfällen. Av den sammanlagda stängningstiden utgjorde stängning på grund av misstänkt eller konstaterad mikrobiologisk påverkan på vattenkvaliteten i Göta älv nästan 8 %. Den mikrobiologiska vattenkvaliteten i Göta älv är nederbördsberoende och förhöjda bakteriehalter förkommer framförallt i samband med omfattande nederbörd, snösmältning m m. Bidragande orsaker är bräddningar/nödavledning från kommunala avloppsanläggningar, påverkan från jordbruksmark och markavrinning. Göteborg Vatten analyserar koliforma bakterier och E.coli tre gånger per vecka vid Lärjeholm och Garn. Även Vänersborg (Skräcklan), Trollhättan, Lilla Edet och Kungälvs kommuner (Södra Nol) genomför regelbundet bakterieanalyser. Automatiska mätinstrument för analys av E.coli finns installerade vid Lärjeholm och i Surte mätstation. Instrumenten har en svarstid på cirka tolv timmar och med två prover per dygn har övervakningen av den mikrobiologiska vattenkvaliteten i Göta älv förbättrats avsevärt. Från och med 24 tillämpar Göteborg Vatten en ny analysmetod - Colilert - för analys av koliforma bakterier och E.coli. Analysmetoden ger högre utbyte och påvisar bättre hämmade koliforma bakterier än den tidigare använda analysmetoden LesEndo. För E.coli är skillnaden mellan analysmetoderna avsevärt mindre. Riktvärdet för koliforma bakterier 5 /1 ml har överskridits i ca 1 % av proverna från Göta älv, Lärjeholm och riktvärdet för E.coli 5/1 ml har överskridits i ca 5 % av proverna. Den uppmätta maxhalten för E.coli var 1 1/1 ml vid Lärjeholm och 2 2/1 ml i Garn. Medianhalten för E.coli i Göta älv har varit ovanligt hög under året i ett flertal mätstationer, bland annat Garn och Lärjeholm. Bidragande orsaker är långa utdragna nederbördstillfällen och nederbörd i form av regn istället för snö under vintermånaderna 27. Kraftfulla åtgärder krävs för att förbättra den mikrobiologiska vattenkvaliteten i Göta älv till en långsiktigt stabil och låg nivå

21 Händelser/avvikelser i Göta älv och Delsjöarna Stulen bil som gått genom isen på Surtesjön. Bilen bärgades efter ett dygn. Inga rapporter om läckage av olja eller bensin. Råvattenintaget Lärjeholm var stängt sedan tidigare. Utsläpp av cirka 5 kg köldmedia (ammoniak) från en kylanläggning vid en ishall i Lilla Edets kommun. Avvikelsen orsakades av en mindre läcka i kylsystemet. I samband med reparationsarbete tömdes köldmediat ut i en ishög. Köldmediat rann sen ner i en dagvattenbrunn som var kopplad till spillvattennätet, vilket orsakade att biosteget på Lödöse avloppsreningsverk slogs ut under cirka ett dygn. Miljöförvaltningen i Lilla Edets kommun har anmält händelsen som miljöbrott. Råvattenintaget vid Lärjeholm stängdes. Ingen påverkan på bakteriehalterna i Göta älv konstaterades till följd av händelsen. Utsläpp av järnhaltigt vatten till Göta älv vid två tillfällen via en dagvattenledning som går genom Eka Chemicals område. Påverkan sannolikt uppströms Ekas område. Ale kommun har försökt spåra utsläppet, dock utan resultat. Oljeutsläpp i Göta älv i höjd med Lödöse, sannolikt av mindre omfattning. Räddningstjänsten lyckades inte spåra källan till utsläppet. Inga spår av olja vid Lärjeholm. Råvattenintaget Lärjeholm stängt under ca 1,5 dygn. Utsläpp av dagvatten med förhöjd Hg-halt från Eka Chemicals till följd av utlöst pump inom invallning. Intaget vid Lärjeholm var stängt av annan orsak. Total mängd Hg till Göta älv till följd av störningen på Eka för liten för att ge utslag på kvicksilveranalys i Göta älv. Elmatningen till pumpen har förbättrats genom säkrare installation. Bräddning av processvatten efter biosteget under ca en halvtimma från Wargöns bruk till följd av strömavbrott. Intaget Lärjeholm stängt under 12 timmar. Ingen påvisad påverkan på vattenkvaliteten i Göta älv. Tidvis höga halter av Hg i dagvattenavlopp 1 vid Eka Chemicals under v.46. De förhöjda halterna var sannolikt orsakade av schaktarbeten och samtidigt omfattande nederbörd. De förhöjda halterna var relativt måttliga och utökade Hg-analyser i Göta älv visade ingen påverkan på vattenkvaliteten. Rapport om oljefilm i Stora Delsjön. Man kan enligt rapportören se en ca 2*2 m stor oljefilm i viken, nedanför polisens skytteförenings lokaler på södra delen av sjön. Vid inspektion av Göteborg Vattens personal kunde ingen oljefilm upptäckas. Resultat av GC-analyser i anslutande bäck samt i Stora Delsjön visar ingen oljepåverkan. Dock låg förekomst av tetrakloretylen i prov från bäcken, vilket kan indikera spår av rengöringsmedel. Asfaltarbeten har genomförts i området. Miljöförvaltningen i Göteborg följer upp. Utöver angivna avvikelser har bräddningar/nödavledning från kommunala avloppsanläggningar förkommit vid ett flertal tillfällen, främst i samband med omfattande nederbörd

22 Händelser/avvikelser i Mölndalsåns avrinningsområde Sjukdomsframkallande parasiter, Giardia och Cryptosporidium, påvisade vid ett par tillfällen under januari 27 i råvattnen till Lackarebäcks och Alelyckans vattenverk, sannolikt som en följd av den regnrika hösten 26. För att identifiera föroreningskällor inom Mölndalsåns avrinningsområde har ett samarbete inletts med Mölndals kommun. Utöver angivna avvikelser har bräddningar/nödavledning från kommunala avloppsanläggningar förkommit, främst i samband med omfattande nederbörd

23 Verksamhetsplan Verksamhetsplan för Undersökningsverksamhet 1.1 Undersökningsverksamhet sker genom fastställda kontrollprogram, vilka finns redovisade i programsammanställningar enligt följande: Göta älv med tillflödena Slumpån, Gårdaån, Grönån, Lärjeån, Stallbackaån och Sköldsån. Säveån med tillflödet Mellbyån samt sjöarna Anten, Ålandasjön, Mjörn och Aspen. Mölndalsån samt Rådasjön 1.2 Specialundersökningar 27 Provtagning för kartläggning av förekomst av flodpärlmussla i Sollumsån. Miljöövervakning av vattenkvaliteten i Göta älv med hjälp av fisk. Bottenfaunaundersökning i nio punkter i Säveån nedströms Aspen. Undersökning av transport av suspenderat material vid Lärjeholm och Ormo. 2. Övrig verksamhet Drift och underhåll av de datoriserade mätstationerna i Göta älv. Den successiva upprustningen och utbyte av mätstationer och äldre utrustning i mätstationerna fortsätter under Program- och utvärderingsgruppen genomför under året löpande uppföljning av verksamheten med uppföljning och utvärdering av undersökningsresultaten. Ett nytt kontrollprogram har beslutats och upphandlats för Arbetsgruppen för information kallas in vid behov. Arbetet med revidering av boken Fakta om Göta älv avslutades under 26. Tryckning av boken kommer att ske om förbundet till största delen får kostnadstäckning genom sponsring från medlemmarna. Den vandringsutställning om förbundet och verksamheten som uppdaterades under 24 finns till låns för medlemmar och andra intresserade

24 Program för vattendragskontroll 27 Programmet är uppdelat i följande 2 huvuddelar - programlagd kontrollverksamhet i Göta älv och programlagd kontrollverksamhet i Göta älvs tillflöden. För Mölndalsån och Säveån gäller separata kontrollprogram. Specialundersökningar insätts vid uppkommande behov. Göta älv med tillflöden 1. Programlagd kontrollverksamhet i Göta älv Månatlig stickprovtagning (den 15:e i varje månad) Provtagning sker enligt ordinarie PMK-program vid Trollhättan och Lärjeholm. Från och med 1996 ansvarar förbundet tillsammans med Vänerns Vattenvårdsförbund för provtagningen vid Vargön. Garn och Stenpiren undersöks enbart med avseende på totalkväve och totalfosfor. Lärjeholm (ingår i va-verkets driftsrutin) Vid Älvabo, Slumpån och Surte utförs mikrobiologiska undersökningar sex gånger per år. Älvsborgsbron (ingår i programmet för Bohuskustens vattenvårdsförbund) Ormo i Nordre älv har av Naturvårdsverket dragits in från PMK-programmet från och med 22. Vid Ormo gör Vattenvårdsförbundet numera själva analyser av totalkväve, totalfosfor och suspenderat material. Kontinuerlig mätning utförs i 7 fasta kontrollstationer längs älven 1.2 Specialundersökningar under år 25 Provtagning för kartläggning av flodpärlmussla i Sollumsån. Undersökning av transport av suspenderat material vid Lärjeholm och Ormo. Miljöövervakning av vattenkvaliteten i Göta älv med hjälp av fisk. 2. Programlagd kontroll i Göta älvs tillflöden Varannan månad med början i januari tas prov i mynningspunkterna i Stallbackaån (ST 2), Slumpån (SL 1), Gårdaån (GÅ 1), Grönån (G 1) och Sköldsån (SK). Dessa prov analyseras med avseende på temperatur, färg, turbiditet, konduktivitet, ph, alkalinitet, syre, COD (Mn), nitratkväve, totalkväve och totalfosfor

25 2.2 Varannan månad med början i februari tas prov i ovan nämnda fem punkter samt även i följande fyra punkter inom Slumpåns vattenområde: SL 2 (Lillån, Lunneberg bro), SL 3 (Lillån, Rommele-Kalvhed), SL 4 (Lerumsån vid Björnvadet) samt SL 5, (Visslaån, bro väg 118). Inom Stallbackaåns vattenområde tas prover i de båda punkterna ST 1 (Gärdhemsån) samt ST 3 (Bro Rv 42). Dessa prov bestäms med avseende på färg, turbiditet, COD (Mn), totalkväve och totalfosfor. Provtagningen inom Slumpåns och Stallbackaåns vattenområde (SL 2, SL 3, SL 4, SL 5, ST 1 och ST 3) ingår i Trollhättans kommuns kontrollprogram och bekostas av kommunen. 2.3 Kontrollen av Lärjeån förutsätts liksom tidigare att genomföras och bekostas av Göteborgs kommun, vilket innebär stickprovtagning i 4 punkter varannan månad. Proverna analyseras med avseende på temperatur, färgtal, turbiditet, konduktivitet, ph, COD (Mn), totalhårdhet, kalcium, magnesium, järn, mangan, natrium, kalium, kisel, alkalinitet, klorid, fosfatfosfor, totalfosfor, totalkväve, heterotrofa bakterier, totalt antal koliforma bakterier och antal E.coli bakterier. Dessutom tas prover en gång i månaden i punkt 9 för bestämning av totalfosfor och totalkväve