Innehållsförteckning 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning 2005"

Transkript

1 Innehållsförteckning 25 Innehåll Styrelse och arbetsgrupper 2 Medlemmar i Vattenvårdsförbundet 25 3 Mätstationer och provtagningspunkter 25 4 Inledning 7 Vattenvårdsförbundets Policy 7 Kontrollverksamheten 25 8 Specialundersökningar 25 Sammanfattningar 9 Övervakning av Flodpärlmusselbestånd i Sollumsån 24 (Sammanfattning) 9 Metaller i vattendrag i Göteborgs kommun 25 (Sammanfattning) 11 Bottenfauna i Göteborgs kommun 25 (Sammanfattning) 12 Vattenvårdande åtgärder i Göta älvs avrinningsområde Händelser i Göta älv, Säveån och Mölndalsån Verksamhetsplan Sida Del A Göta älv Bakgrund Göta och Nordre älvar 29 Kommentarer till 25 års vattendragskontroll i Göta älv 3 A:1 Resultatredovisning Göta älv Vattenföring, materialtransport 38 Resultatredovisning Göta älv Trendkurvor, Tendens 4 Resultatredovisning Göta älv Tabeller 43 Resultatredovisning Göta älv Diagram 57 A:2 Resultatredovisning Lärjeån Bakgrund Lärjeån 89 Resultatredovisning Lärjeån Tillståndsklasser 9 Resultatredovisning Lärjeån Tabeller 91 Resultatredovisning Lärjeån Diagram 98 A:3 Resultatredovisning Tillflöden 25 (Slumpån, Grönån m fl) 13 Resultatredovisning Tillflöden Vattenföring, materialtransport, tillståndsklasser 15 Resultatredovisning Tillflöden Tabeller 16 Resultatredovisning Tillflöden Diagram 111 Del B Säveån Säveån bakgrund 3 Kommentarer till vattendragskontrollen i Säveån 23 4 Resultatredovisning Säveån Vattenföring, materialtransporter, tillståndsklasser 5 Resultatredovisning Säveån Tabeller 7 Resultatredovisning Säveån Diagram 14 Resultatredovisning Säveån Sjöar 23 Del C Mölndalsån Mölndalsån bakgrund 3 Kommentarer till vattendragskontrollen i Mölndalsån 23 4 Resultatredovisning Mölndalsån Vattenföring, materialtransporter, tillståndsklasser 4 Resultatredovisning Mölndalsån Tabeller 6 Resultatredovisning Mölndalsån Diagram 1 Resultatredovisning Mölndalsån Rådasjön 18 Begreppsförklaringar 1

2 Styrelse och arbetsgrupper 25 Ordinarie styrelseledamöter Hans-Erik Carlsson, ordf Industriföretagen Cecilia Dahlman-Eek, v ordf Göteborgs stad Gösta Lange Göteborgs stad Sven Johansson Härryda kommun Leif Johansson Kungälvs kommun Niclas Grönvall Lilla Edets kommun Carl-Erik Bergsén Alingsås kommun Lars Munter Holmen Paper AB Leif Mowitz Volvo Aero Corporation Göran Andersson Eka Chemicals AB Gunnar Johansson SCA Hygiene Paper AB Thomas Ericsson Klippan Mölndal AB Suppleanter Ann-Christine Torslid Tornebjer Trollhättans kommun Åsa Wilske Göteborgs Hamn AB Lars Nygren Vattenfall AB, Vattenkraft Claes Wångsell VA-verket i Göteborg Arbetsutskott Hans-Erik Carlsson, ordf Industriföretagen Cecilia Dahlman-Eek, v ordf Göteborgs stad Thomas Ericsson Klippan AB, Mölndals Bruk Claes Wångsell VA-verket i Göteborg Program- och Hans-Erik Carlsson, ordf Industriföretagen utvärderingsgrupp Göran Andersson Eka Chemicals AB Olof Bergstedt VA-verket Göteborg Hans Oscarsson Länsstyrelsen Dan Hellman Länsstyrelsen Bo Svärd Miljöförvaltningen i Göteborg Mikael Asplund Lilla Edets kommun Informationsgrupp Hans-Erik Carlsson, ordf Industriföretagen Erik Widén Eka Chemicals AB Kristian Pedersen Göteborgs stad Mätvärden och statistik Monica Lundberg Kommunalförbundet GR Layout Siv Dahl och Gunnel Lihmé Kommunalförbundet GR Sekreterare Lennart Lagerfors och Monica Lundberg Kommunalförbundet GR 2

3 Medlemmar i Vattenvårdsförbundet 25 Kommuner Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Trollhättan, Vårgårda, Vänersborg, Öckerö GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Företag och övriga AB Axel Christiernsson, Nol ABB Kabeldon AB, Alingsås Antens Fiskevårdsområdesförening * Antens Laxodling AB Askania AB, Göteborg AstraZeneca, Mölndal Eka Chemicals AB, Bohus Eka Chemicals AB, Trollhättan E.ON Värme Syd AB Ferroprodukter AB, Göteborg Geveko Industri AB, Göteborg Gustavsberg - Vårgårda Armatur AB Göteborgs Hamn, Göteborg Göteborgs Kex AB, Kungälv Hexion Specialkemikalier Sweden AB, Mölndal Holmen Paper AB, Vargön Jernhusen AB Region Väst, Göteborg Klippan AB, Mölndals Bruk, Mölndal Knauf Danogips GmbH, Inlands AB, Lilla Edet Ligno Tech Sweden AB, Vargön Mjörns Fiskevårdsområdesförening, Alingsås * Mölndals Energi AB, Mölndal Parker Hannifin AB, Trollhättan Perstorp Oxo AB, Nol RECI Industri AB, Göteborg Renova AB, Göteborg SAAB Automobil AB, Trollhättan SCA Hygiene Products AB, Edet Bruk, Lilla Edet Sjöfartsverket, Trollhätte kanal SKF Sverige AB, Göteborg Skrotfrag AB, Agnesberg Sportfiskarna, Göteborg * Säveån Aspen Fiskevårdsområdesförening * Säveåns Övre Fiskevårdsområdesförening * TEKA AB, Alingsås Trollhättan-Vänersborgs Flygplats, Trollhättan Tudor AB, Nol TurNils AB, Alingsås Univar AB, Göteborg Vargön Alloys AB, Vargön Vattenfall AB, Vattenkraft Volvo AB, Göteborg Volvo Aero Corporation, Trollhättan Vårgårda Kromverk AB, Vårgårda Västra Götalands 3 Regionen*

4 Säveån 2 Sävens utlopp 6 Säveån nedströms Vårgårda 8 Svartån 1 Säveån vid Torp 14 Säveån inlopp i Mjörn 15 Mellbyån inlopp i Anten 15A Lobäcken inlopp i Anten 16 Mellbyån utlopp ur Anten 17 Mellbyån inlopp i Mjörn 18 Säveån utlopp ur Mjörn 2 Säveån utlopp ur Sävelången 26 Säveån inlopp i Aspen 28 Säveån utlopp ur Aspen 29 Säveån Kyrkbron i Partille 3 Säveån 32 Lemmingebron ME ASP AN AS AÖ Å1 I Mjörn I Aspen I Anten I Anten I Anten I Ålandasjön _ Fasta Stationer +PMK 1 Skräcklan 2 Gäddebäck 3 Älvabo 4 Garn 5 Södra Nol 6 Ormo 7 Surte 8 Lärjeholm 9 Stenpiren 1 Älvsborgsbron PMK Vargön PMK Trollhättan PMK Lärjeholm _ Tillflöden till Göta älv ST1 Gärdhemsån ST2 Stallbackaån, väg 115 ST3 Kårebrobäcken SL1 Slumpån SL2 Lillån, Lunneberg SL3 Lillån, Rommele-Kalvhed SL4 Lerumsån SL5 Visslaån GÅ1 Gårdaån G1 Grönån SK Sköldsån B Brattorpsån Lärjeån 1 Västra grenen 2 Östra grenen 3 Kvarnabäcken 4 Bro i Västra Bergum 5 Bro vid Torv Hög 6 Bro väg mot Geråsen 7 Bro vid Annedal 8 Bro i Linnarhult 9 Bro G:a väg 45 _ Mölndalsån 1 Uppströms Hindås RV 2 Nedströms Hindås RV 4 Inlopp i Gröen 5 Utlopp ur Gröen 6 Inlopp i Rådasjön 7 Utlopp ur Stensjön 7.3 Nedströms Papyrus 8 Samflöde Balltorpsb o Kålleredsb 8.1 Bro vid Växthusgatan 1 Nya Ullevi RL Rådasjön 4

5 Mätstationer och provtagningspunkter GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND 5

6 6

7 Inledning Göta älvs vattenvårdsförbund är en frivillig sammanslutning av intressenter som påverkar och/eller påverkas av Göta älv och dess biflöden. Förbundets intresseområde, som illustreras på kartskiss sidan 5, utgörs av Göta älv nedströms Vänern med de viktigaste tillflödena Slumpån, Lärjeån, Säveån och Mölndalsån. Förbundets uppgift är att verka för god vattenvård. Arbetet sker i nära samråd med miljöövervakande organ så som länsstyrelsens miljövårdsenhet och kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder liksom med företrädare för näringsliv, forskning och naturvård i vidaste bemärkelse. Primärt sker arbetet genom att samordna och genomföra erforderlig vattendragskontroll inom området. Förbundets styrelse har i februari 1996 antagit en policy för verksamheten. Policyn redovisas nedan. Styrelsen har sedermera kompletterat policyn med kommentarer och tillämpningsanvisningar. Medlemmarna i förbundet utgjordes under 25 av 13 kommuner, 39 företag och 6 stycken övriga medlemmar. Av de senare är 4 fiskevårdsområden. Styrelsen består av 12 ordinarie ledamöter och 4 ersättare. Kommunerna respektive övriga medlemmar utser vardera halva antalet ledamöter i styrelsen. För administration och projektledning köper förbundet tjänster från Göteborgsregionens kommunalförbund. Medlemmarna, styrelsen och de olika arbetsgrupperna finns redovisade på sidan 2-3. Verksamhetsplanen för 25 finns redovisad på sidorna i årsrapporten. Policy Verksamheten är inriktad på Göta älv från utloppet ur Vänern till Göta respektive Nordre älvs mynningsområden samt de biflöden och vattenområden som i övrigt ansluter till älven. Förbundet är en frivillig sammanslutning av intressenter med olika utgångspunkter för sitt medlemskap men med gemensam nytta av verksamheten. Vi skall sträva efter att: bidra till vattenvårdens utveckling konstatera miljöstatus och följa förändringar och utveckling i verksamhetsområdet samt redovisa förhållanden och utveckling i vattenområdena. samarbeta och kommunicera med de myndigheter som har inflytande över verksamhetsområdet samt övriga intressenter. påtala missförhållanden påvisa förbättringsbehov och förbättringsmöjligheter upprätta kort- och långsiktiga mål och planer för verksamheten ständigt utveckla och förbättra verksamheten informera intressenter och allmänhet om verksamheten bredda och utöka medlemskretsen 7

8 Kontrollverksamheten 25 Det löpande kontrollprogrammet gäller för fyraårsperioden Kontrollprogrammet har nu liksom under föregående treårsperiod ( ) fått en tydlig inriktning mot en utökad kontroll av miljögifter, bl.a. genom att undersökningar av metaller i vattenmossa och bottenfauna numera ingår. Dessa undersökningar genomförs med olika tidsintervaller. Metaller har undersökts vid ett antal punkter i Göta älv samt i Säveån och Mölndalsån. Vartannat år har bottenfauna undersökningar genomförts på sju punkter i Göta älv samt i Säveån och Mölndalsån. Bottenfaunaundersökningar ger en bra bild över hur tillståndet i våra vattendrag och hur förhållandena förändras över tiden. Undersökningspunkternas antal och läge förändras efter hand som nya behov uppkommer. Under 25 har dock varken bottenfauna eller metaller undersökts i vattenvårdsförbundets regi, det har däremot Göteborgs kommun gjort och dessa redovisas i årsrapporten. Under 25 har det kontinuerligt tagits vattenprover vid sju fasta datoriserade mätstationer utmed Göta älv. Kopplat till dessa mätstationer har ett älvövervakningssystem byggts upp som direkt larmar när förändringar i vattenkvaliteten inträffar och vattenintagen kan snabbt stängas om det blir nödvändigt. Under året slutfördes arbetet med en uppgradering av programvaran för älvövervakningssystemet. Utöver de fasta mätstationerna i Göta älv finns ett 6- tal provtagningspunkter i älvens biflöden och de större sjöarna inom området. Under 25 har flera specialundersökningar genomförts. Ett projekt är miljöövervakning av älven med hjälp av fisk i samverkan mellan Göteborgs Universitet, Göteborgs va-verk och Vattenvårdsförbundet. Detta projekt kommer att pågå under några år. Dessutom fortsatte provtagningen för kartläggning av förekomst av flodpärlmussla i Sollumsån samt undersökningen av transport av suspenderat material vid Lärjeholm och Ormo. 8

9 Specialundersökningar 25 sammanfattningar Övervakning av Flodpärlmusslebestånd i Sollumsån 24 Områdesbeskrivning Sollumsån är ca 5 km lång och rinner från Väktorssjöarna och ned till Göta älv. Ån ligger i Lilla Edets kommun. Omgivningen är ställvis starkt kuperad och domineras av barrskog med inslag av odlingsmark i åns nedre delar (nedströms mussellokalen). Bottensubstratet domineras på den undersökta sträckan av grus, sten och block. Vattenkvalitet Vattnet är relativt klart, relativt näringsfattigt och inte försurningspåverkat. Att ån inte är försurningspåverkad beror på att Väktorssjöarna kalkas sedan slutet av 197-talet. Värdfisk Elfisken har utförts i Sollumsån sedan lång tid tillbaka. I ån finns lax liksom såväl havsöring som bäcköring. Laxen och havsöringen kan dock pga vandringshinder inte ta sig upp till den aktuella musselsträckan. Provfiske uppströms den undersökta sträckan uppvisar låga tätheter av bäcköring. Utbredning Huvuddelen av flodpärlmusselbeståndet finns på ett 1 km långt parti av ån i dess övre del. Den undersökta sträckan avgränsas uppåt av ett över 5 m högt vattenfall, vilket är ett naturligt vandringshinder. Längre nedströms finns sparsamt med musslor. Täthet och storlek Tätheten varierade mellan,4 och 16,5 musslor/m 2 med ett medelvärde på 3,5 musslor (Tab.1). Det sammanlagda antalet musslor på den inventerade sträckan uppskattades till 17. Tabell 1. Sollumsån 24 Provsträckornas längd, bredd och area, antal musslos och musseltäthet. Stdav=standardavvikelse, SE=standard error. Sträcka Längd Bredd Areal Antal Täthet nr m m m 2 antal/m ,2 3, ,7 2 18, , , 4, , , ,5 5 11,8 6, , , 6, ,83 7 9,5 4, ,54 8 8,9 5, ,3 9 15, 3, , ,8 6, , ,5 5,8 17 5, ,7 5,4 9 57, ,8 5,4 96 1, ,6 5,2 97 4, , 3, ,29 Medel 15, 4,9 73,4 214,3 3,5 Stdav 3,5 1, 22,8 25,4 4,7 SE,9,3 5,9 64,7 1,2 9

10 Längdfördelning Längden på de slumpmässigt insamlade musslorna varierade mellan 31 och 113 mm (Fig.1). Medellängden var 74 mm. Andelen musslor < 5 mm var 12 %, dock saknas riktigt små individer (< 2 mm). Föryngringen är således otillfredsställande. % n= % n= Figur 1. Längdfördelning (klasser i mm) i Sollumsån 24 och 1997, n= antalet längdmätta musslor. Trender Medeltätheten är mer än tre gånger så hör 24 som 1997 (3,5 respektive,94 musslor/m 2 ). Det är svårt att förklara denna stora förändring, men logiskt sett borde det vara en förbättrad rekrytering som är orsaken. Om t ex antalet småmusslor underskattades 1997 och sedan dess vuxit till och lättare kan upptäckas, skulle resultatet bli en ökad täthet. Hotbild Skogsbruk är den dominerande markanvändningen närmast i avrinningsområdet. Området är försurningspåverkat och kalkningar genomförs regelbundet i vattensystemet. Tillgången på värdfisk kan vara begränsande. Högt skyddsvärde Musselbeståndet har ett högt skyddsvärde främst beroende på förekomst av småmusslor. Rapporten i sin helhet finns tillgänglig på vattenvårdsförbundets kansli. Den innehåller även resultaten från ytterligare fem lokaler i Västra Götaland

11 Metaller i vattendrag 25 en undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborgs kommun. Sammanfattning Medins Biologi AB har under hösten 25 undersökt metallbelastningen vid 29 olika provpunkter i Göteborgsområdet. Metallundersökningen gjordes genom analys av tolv olika metaller i vattenmossan Fontinalis antipyretica. Målsättningen med undersökningen var att bedöma metallföroreningsläget i de olika provpunkterna. I tabellerna nedan redovisas enbart resultaten från de sex av punkterna vars vattendrag går till Göta älvs vattensystem. Resultatet i årets undersökning visade på låga eller måttligt höga metallhalter vid de flesta provpunkter under provtagningsperioden. Dessa provpunkter bedömdes därför inte heller vara speciellt belastade av någon lokal föroreningskälla. Några provpunkter var dock högre belastade. I Lillhagsbäcken uppmättes mycket höga halter av koppar, i Kvillebäcken vid Backateatern uppmättes höga halter av arsenik och i Önneredsbäcken (övre) uppmättes höga halter av zink. I bäcken vid skjutbanan i Säve, samt i utloppet från våtmarken till Rällsjön i Bergum, uppmättes höga halter av bly (tabell 1 & 2). Tabell 1. Undersökta lokaler med bedömningar från 25 års undersökning. Vattendrag Lokal Bedömning av undersökning Bäck från Gårdstenstippen Övre Liten eller obetydlig metallbelastning Äsperedsbäcken Vid trumman Liten eller obetydlig metallbelastning Äsperedsbäcken Nedre Liten eller obetydlig metallbelastning Kvibergsbäcken Kviberg Liten eller obetydlig metallbelastning Lärjeån Övre Liten eller obetydlig metallbelastning Kvillebäcken Hökälladammen Liten eller obetydlig metallbelastning Kvillebäcken Backateatern Höga halter av arsenik. Delsjöbäcken Sankt Sigfrids plan Liten eller obetydlig metallbelastning Tabell 2. Uppmätta metallhalter i mg/kg TS. Nr Vattendrag Lokal Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn 3 Bäck fr Gårdstenstippen Övre,12 7,2 15,72 4,8 5, ,5 18 1, Äsperedsbäcken Vid trumman,11 8,4 25,83 6,3 9, ,5 13 1, Äsperedsbäcken Nedre,13 8,3 37,84 6, 9, , Kvibergsbäcken Kviberg,12 6,8 23,55 3,6 4, ,3 79 1, Lärjeån Övre,1 6,8 19,8 5,4 6, ,6 85 1, Kvillebäcken Hökälladammen,1 4,7 38,56 3,1 7, ,9 6 1, Kvillebäcken Backateatern, ,74 5,4 6, , Delsjöbäcken Sankt Sigfrids plan,14 9,4 22,58 5,2 5, , 82 2, 2 Rapporten i sin helhet finns tillgänglig på vattenvårdsförbundets kansli ( samt på Miljöförvaltningen i Göteborg ( 11

12 Bottenfauna en undersökning av bottenfauna i Göteborgs kommun 25 Sammanfattning Medins Biologi AB har av Göteborgs Stad fått i uppdrag att genomföra biologiska undersökningar vid 8 lokaler i kommunen. Syftet med undersökningarna var att inventera bottenfaunan vid dessa lokaler samt att bedöma eventuella biologiska effekter av dagvatten, lakvatten eller avloppsvatten. Undersökningarna skapar även referensdata för framtiden. Vid fem av de åtta undersökta objekten bedöms bottenfaunan som mer eller mindre påverkade av olika typer av föroreningar (tabell 1). Någon generell slutsats är svår att dra eftersom de undersökta objekten är relativt olika. Faunan bedöms dock vara negativt påverkad av näringsämnen/organiskt material i fyra av de rinnande vattnen och i Bergums dammar. Vid lokalerna 4-Kvillebäcken och 7-Stora ån, finns dessutom indikationer på annan påverkan av t ex metaller. Flera av de undersökta vattendragen är relativt små och kan sägas vara känsligare genom att utspädningseffekterna inte blir så påtagliga som i större vattendrag. Resultaten visar alltså att utsläpp i små recipienter ofta påverkar ekosystemen negativt. Vid tre av de undersökta lokalerna bedömdes bottenfaunan vara ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material eller av någon annan förorening. Dessa lokaler var 2- Skogomebäcken, 5-Delsjöbäcken och 6-Haga å. I årets undersökning i Göteborgs kommun påträffades en rödlistad och tre ovanliga arter. Den rödlistade arten var snäckan Omphiscola glabra (VU sårbar). Tabell 1. Bedömning av påverkan på bottenfauna vid de undersökta lokalerna i Göteborgs kommun 25. Bedömning av påverkan: A = ingen eller obetydlig, B = betydlig och C = stark eller mycket stark. Nr Vattendrag Lokal Bedömning av påverkan Näring/organiskt material annat 1 Kvibergsbäcken Kviberg B A 3 Kvillebäcken Hökälladammen B A 4 Kvillebäcken Backaplan B C 5 Delsjöbäcken Sankt Sigfrids plan A A Rapporten i sin helhet finns tillgänglig på vattenvårdsförbundets kansli ( samt på Miljöförvaltningen i Göteborg ( 12

13 Vattenvårdande åtgärder GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Av medlemmarna utförda vattenvårdande åtgärder inom Göta älvs avrinningsområde år 25 Göteborgs Stad Svankälla Våtmarkspark - Biologisk mångfald inom stadens gränser Begreppet våtmarkspark innebär en kvartett av målsättningar för områdets karaktär, skötsel och tillgänglighet. 1. långsiktigt skydd för den biologiska mångfalden i våtmarksmiljö 2. återskapa den öppenhet som det gamla kulturlandskapet erbjöd 3. tillgänglighet för allmänheten ett rekreationsområde lätt att nå och där närboende och besökare från staden kan hämta kraft och inspiration 4. användning av våtmarken som vattenreningsanläggning med biologiska metoder Gammalt kulturlandskap Som alla marker i denna del av Sverige har Svankälla en brukningshistoria. De magra markerna utnyttjades tidigare för vedtäkt och extensivt bete. På 17-ta et dikades våtmarken ut och odlades upp. Här startade John Al bert Ahlbäck fiskodling år Under 194- till 196-talet blomstrade denna och här odlades bland annat karp, ruda och regnbågslax för försäljning. Karpyngel importerades från Tysk land och därifrån kom också blodiglar som då användes inom sjuk vården. Under en period såldes blodiglar till apotek lades fiskodlingen ned och området lämnades till igenväxning och blev mer och mer otillgängligt. Det finns fortfarande många synbara lämningar från fiskodlingstiden. Det är dammar och vallarna runt dessa, vallar som på flera stäl len fungerar som underlag för stigarna i området. Det finns även rester av ett par gamla mun kar som reg le ra de vat ten ni vån i dam mar na. En finns vid utloppet och en där vattnet från groddammen rinner under gångstigen. Värdefull fågelmark Dammarna med omgivande löv- och barrskogar har lockat många fågelarter, och området är en av Göteborgs många intressanta fågellokaler. Förutsättningarna för fågellivet ändrades i takt med igenväxningen. För att gynna fåglar som smådopping anlades en ny damm Ett fågeltorn byggdes också i områdets västra del.för att stärka området som fågellokal har nu huvuddammens stränder flackats ut för att gynna vadare som kan nyttja lokalen som rastlokal under sina flyttningar. En del av den igenväxta dammen i väster har grävts ut och fått en vattenspegel. Denna har anlagts så den missgynnar fisk för att kunna bli en bättre lokal för t ex smådoppingen. När promenadstigens dragning bestämdes lades den så att den bruna kärrhöken inte skulle bli störd på sin häckningslokal. 13

14 Beskåda fåglarna För att kunna studera fågellivet har det byggts ett fågeltorn med handikappsanpassad nedervåning i områdets östra del och ett gömsle väster om huvuddammen. Här kan bl.a. mindre hackspett, häger och vattenrall beskådas. Övriga biologiska värden Söder om våtmarken finns ett bestånd av orkidén grönvit nattviol. I skymningen kan man även se den nordiska fladdermusen. På våren kan man höra grodorna spela i en vacker kör, framförallt vanlig groda och åkergroda finns i stora mängder i småvattnen runt Svankälla. Svankälla området har sällsynt goda förutsättningar för groddjuren. Den södra dammens vattennivå har säkerställts samtidigt som en del av vegetationen har röjts bort för att stärka dammens goda grodmiljö. Bland de ryggradslösa djuren kan den nyfikne hitta rödlistade arter av både sötvattenssnäckor och landlevande insekter. På några trädstammar kan man finna de intressanta svamparna trollhand och tegelticka. Dessa finns i områdets vä tra del där mycket av busk- och trädskiktet har sparats. Områdets skötsel Efter som en stor del av om rådet har en historia som odlingslandskap är skötseln viktig. Många arter som ger området biologiska värden är gynnade av brukande och skulle försvinna om igenväxning en får gå för långt. Även områdets värde för friluftslivet förstärks av en skötsel som håller utblickar fria. Det är främst om rådets östra del som har en odlingshistoria medan den västra delen har en mer näringsfattig skoglig karaktär som kan behållas med punktinsatser. Plats för återskapande av den mänskliga kraften Genom utbyggnaden av våtmarksparken Svankälla har nya möjligheter till rekreation och återhämtning skapats. Målet om ökad tillgänglighet har nåtts genom nya stigdragningar, informationstavlor och parkeringsplatser. Målet om nya kvaliteter i rekreationen har uppnåtts genom en ny metarbrygga och bättre tillgänglighet till utsiktspunkter. Genom åtgärder för att garantera den biologiska mångfalden har också en långsiktig kvalitet i denna speciella miljö våtmarksparken uppnåtts. Utsikt för vyer och kontemplation Bilden nedan visar utsikten från berget i norra delen av området. Här finns en utsiktsplats med en enkel bänk, som man når med en naturstig. Berget ger en god överblick över våtmarksparken med sina vattenspeglar och skiftande naturtyper. Fågelläten och ljud från vinden döljer här stadens brus. Platsen lämpar sig för såväl kontemplation som överblick, som egen tillflykt och gemensamt mål för en söndagsutflykt. med barnvagn eller joggingskor. Bilden till höger visar den nyanlagda stigen genom björkskogen intill våtmarkens öppna yta. Stigen är grusbelagd för att kännas mer naturmarksanpassad. Den lämpar sig därför för en daglig motionsrunda, jogging, stavgång eller vanlig promenad. Samtidigt är den så bred och med så rimliga lutningar att det går att dra en barnvagn hela vägen. Detta är viktigt för att familjer med barn skall kunna utnyttja och njuta av parken. Det nya fågeltornet i norra området är mest inriktat på att kunna följa fågellivet. Men också här kan man dra sig tillbaka till en naturmeditation. 14

15 Brygga för mete och mat Den infällda bilden visar den nyanlagda bryggan vid våtmarkens södra sida, där en vy öppnar sig mot vattnet. Platsen har ett bra läge för att stanna till längs promenaden runt våtmarksområdet. En brygga har kvaliteter för en annan typ av upplevelser än bergets topp. Man kan meta och därmed vara närvaran de i naturen. Man kan också ta en paus i skogsvandringen och slå sig ned med strandkänsla. Nära bostadsområdet Gerrebacka Ett viktigt mål har varit att knyta samman Svankälla med bostadsområdet Gerrebacka. Svankälla är ett nytt närströvområde för Gerrebackaområdet. En gångväg har anlagts mellan Gerrebacka och Svankälla, med informationsskylt vid entrén till Svankälleområdet. Från denna entré är det 75 meter till närmaste busshållplats, Ridhästvägen. Denna hållplats har direktförbindelse med Kärra, Backa och Göteborgs centrum Välkommen från stan! Bilden nedan visar entrén från Svankälle vägen, där det finns informationstavla och parkeringsplats. Detta är den naturliga entrén för besökare som kommer med bil från andra delar av staden. Även cyklister som följer gamla Kungälvsvägen kommer lämpligen till Svankällan via denna entré. Konstruerad för rening av dagvatten Nybyggnad i området ger belastning av föroreningar Gerrebackaområdet på Hisingen är ett av Göteborgs mer expansiva områden. Detta har lett till att många hus och vägar anlagts inom Svankällas avrinningsområde. Villaområdet upptar nu ungefär hälften av avrinningsområdets yta. Här finns nu drygt 1 m_ hårdgjord yta. Jämfört med innerstaden är andelen hårdgjord yta liten och utslaget på hela avrinningsområdet för Svankälla blir andelen bara 2 3 procent. Med avrinningen från vägar kommer asfalts- och däcksrester blandat med föroreningar från drivmedel och bromsband m.m. Från byggnader kommer urlakade metaller m.m. När ytor hårdgörs och regnet inte passerar mark och vegetation hålls inte heller nederbördens kväve kvar utan flyter direkt ut i vattendragen. Platsen hade goda förutsättningar och dessa har nyttjats på ett sätt som har gett ett system som mycket väl tar hand om föroreningarna från den mänskliga verksamheten. Redan i bostadsområdet Gerrebacka finns en dagvattenhantering som ger första rening genom att dag vattnet leds ut i ett system med öppna diken och små dammar. Därefter går vattnet till "groddammen" där det ytterligare renas från partiklar och även en viss kväverening sker. Groddammens viktigaste funktion är att vara en plats där grodor och andra amfibier kan leva och föröka sig. Genom huvuddammens relativt långa omsättningstid, ca 1 månad är förutsättningarna för rening goda. Man räknar med att våtmarker kan rena bort,5 ton kväve per ha och Svankälla har drygt en ha aktiv yta. Belastningen av kväve är inte så stor, bara ca 25 3 kg per år. Det kommer ändå att finnas en del kväve i utgående vatten men reningen kan inte göras bättre. 15

16 Förändrad hydrologi Områdets vattenbalans har ändrats vid ett flertal tillfällen genom tiderna. Störst och mest variationsrikt var flödet när markerna var kalbetade några hundra år bakåt i tiden. När våtmarken dikades ut ökade magasineringsförmågan något och avrinningen jämnades ut. När skogen åter bredde ut sig ökade avdunstningen och flödet ut minskade i samma grad. Under perioden med fiskodling i dammar var troligen variationen i flödet stor med många tillfällen med nollflöde. När Gerrebackaområdet byggdes ökade återigen avrinningen och vattnet från de dränerade ytorna ökar flödestopparna. Ombyggt utlopp Dam men har fått ett nytt ut lopp som ska kunna hantera de såväl låga som höga flöden som nederbördens oberäknelighet ger. I medeltal rinner det över betongkanten strax under 1 liter per sekund, ett måttligt flöde. Ett så här litet av rinningsområde drabbas i stort sett årligen av noll flöde, dvs inget vatten rinner ut. Då bäckbottnen nedströms kryllar av grävande insekter och andra djur är en uttorkning menlig för den biologiska mångfalden. I utloppets centrum finns en V-formad fördjupning som, när vattennivån sjunkit till den nedre tröskeln, släpper ut en mindre mängd vatten, till att börja med ca 4 liter per sekund. Sedan minskas flödet snabbare än avsänkningen i höjd genom att bredden på öppningen minskar med djupet. I samverkan med att våtmarkens torvområden långsamt släpper vatten, ska detta så långt det är görligt försäkra ett grundflöde för att väta bäckbottnen nedströms. Utloppet ska också vara konstruerat för att klara de höga flöden som ibland ska passera ut. I medeltal är högsta flödet varje år 8 liter per sekund, men en gång per 5 år nås ett flöde på ca 25 liter per sekund. Utloppets mittendel klarar att släppa ut ca 6 liter per sekund. Vid större flöden tas hela bredden på 2,2 m i anspråk och vid ett femtioårsflöde (ett flöde som statistiskt sett inträffar en gång per femtio år) går vattnet upp mot kanternarnas topp. Strömsträckan nedanför utloppet blir hårt ansatt vid stora flöden. För att hålla kvar bottnen så har stora block lagts ut. Dessa är lagda så att de även modellerar bäckfåran på ett sätt som ser naturligt ut. Västra dammen Den västra dammen ingår inte i Svankällas dagvattenrening. Denna damm har ett litet avrinningsområde med mycket kalt berg och miljön här blir sur och näringsfattig. För att behålla denna miljö, lite som kontrast till resten av området, har vattenståndet här lagts en decimeter över huvuddammen. Utloppets konstruktion med plaströr gör det svårt för de dammrudor som finns i stora dammen att ta sig upp hit. Att dammen är tom på fisk gynnar också vissa insektätande fågelarter. 16

17 Hydrologiska data Avrinningsområdets storlek 53 m_ Öppen vattenspegel 16 m_ Hårdgjord yta 1 m_ Nederbörd 88 mm/år Avdunstning från landyta 32 mm/år Avdunstning från vattenyta 61 mm/år Medelflöde ut från dammen 9,3 l/s Medelhögflöde ut från dammen 8 l/s Högsta högvattenflöde på 5 år 24 l/s Medellågvattenföring (och läg sta) l/s Dammarnas volym 32 m_ Huvuddammens omsättningstid 1 månad Kontaktpersoner: Kent Olsson, Göteborgs Fastighetskontor Tel Stefan Bydén, Melica Tel

18 Trollhättans Stad Förbättring av enskilda avlopp runt Hullsjön Hullsjön är belägen i Trollhättans och Vänersborgs kommuner och rinner via Stallbackaån ut i Göta älv. Hullsjön är mycket övergödd och insatser har gjorts med anläggande av dammar och våtmarker för att minska jordbrukets påverkan på sjön. Dessutom har insatser för att minska näringspåverkan från de enskilda avloppen runt sjön gjorts. Trollhättans och Vänersborgs Miljöförvaltningar har samarbetat för att inventera och ställa krav på avloppsanläggningarna inom Hullsjöns avrinningsområde. I projektet har fastighetsägarna kunna få bidrag för att kretsloppsanpassa avloppen. Projektet startade 22 och avslutades 24. Runt Hullsjön har ca 4 avlopp inventerats. Omkring 6 % av fastigheterna runt Hullsjön hade före projektet ingen rening av sitt avloppsvatten. I bästa fall fanns någon form av slamavskiljare. De flesta utsläppen av enskilt avloppsvatten är nu åtgärdade genom anläggande av framförallt markbäddar. De avlopp som kvarstår att åtgärdas bedöms bli klara år 27. Eka Chemicals AB Fredag 3 september 25 stängdes klorfabriken hos Eka Chemicals AB i Bohus av marknadsskäl. Den första klorfabriken byggdes 1924 och tillverkningsprocessen har alltid varit baserat på kvicksilvermetoden. Detta innebär att ena elektroden bestod av Kvicksilver (Hg). Fram till 6 talet var Hg inte något känt miljöproblem. På 6-talet började en debatt om Hg och dess miljöpåverkan bl a om betat utsäde och Eka började åtgärda utsläppen. Vid denna tiden var utsläppen storleksordningen något ton per år till både luft och vatten (Göta älv). I slutet av 6 talet och början 7 talet gjordes de stora åtgärderna i form av reningsverk, processändringar och att processavloppsvattnet kopplades från älven till Ryaverket. Detta medförde stora minskningar av utsläppen både till luft o vatten. Därefter har många miljöåtgärder vidtagits kontinuerligt vilket resulterat i att utsläppen sista åren varit ca 2 kg/år till luft och ca 1 kg/år till Göta älv. Ur miljösynpunkt var fabriken i Bohus ett av de bästa i världen. Fabriken skall rivas de närmaste åren och Hg-förorenad utrustning skall tas om hand på ett miljöriktigt sätt. En fråga som kvarstår att svara på är hur markföroreningarna som består av framförallt Hg och dioxin (vilket också härstammar från gammal klortillverkning) skall hanteras. En del är dock klar och det är att Eka skall bygga en barriär mot Göta älv för att hindra läckage av förorenat grundvatten och att det skall byggas ett uppsamlingssystem för dagvatten som skall renas innan det släpps ut i älven. Ärendena behandlas av miljödomstolen. Det är fyra fabriker kvar i Bohus och dessutom finns stor utvecklingsverksamhet. 18

19 Händelser i Göta älv 25 VATTENKVALITETEN I GÖTA ÄLV GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Bakteriesituationen i Göta älv 25 År 25 var medelnederbörden 747 mm vid Barlastplatsen i Göteborg vilket är lägre än medelnederbörden under de senaste 3 åren, cirka 83 mm. Medelflödet i Göta älv vid Lilla Edet var 448 m 3 /s vilket är lägre än normalvattenföringen 55 m 3 /s. Under 25 var Göteborgs råvattenintag vid Lärjeholm stängt under totalt timmar fördelat på 49 tillfällen. Av den sammanlagda stängningstiden utgjorde stängning på grund av misstänkt eller konstaterad mikrobiologisk påverkan på vattenkvaliteten i Göta älv drygt 7 %. Den mikrobiologiska vattenkvaliteten i Göta älv är nederbördsberoende och förhöjda bakteriehalter förkommer framförallt i samband med omfattande nederbörd, snösmältning mm. Bidragande orsaker är bräddningar i kommunala avloppsanläggningar, påverkan från jordbruksmark och markavrinning. Va-verket i Göteborg analyserar koliforma bakterier och E.coli tre gånger per vecka vid Lärjeholm och Garn. Även Vänersborg (Skräcklan), Trollhättan, Lilla Edet och Kungälvs kommuner (Södra Nol) genomför regelbundet bakterieanalyser. Sedan årsskiftet 23/ 24 finns dessutom ett automatiskt mätinstrument för analys av E.coli vid Göteborgs råvattenintag vid Lärjeholm. Instrumentet har en svarstid på cirka tolv timmar och med två prover per dygn har övervakningen av den mikrobiologiska vattenkvaliteten i Göta älv förbättrats avsevärt. Under 25 har ytterligare ett instrument installerats i Surte mätstation. Från och med 24 tillämpar Göteborgs va-verk en ny analysmetod Colilert för analys av koliforma bakterier och E.coli. Analysmetoden ger högre utbyte och påvisar bättre hämmade koliforma bakterier än den tidigare använda analysmetoden Lesendo. För E.coli är skillnaden mellan analysmetoderna avsevärt mindre. Under 25 var medianvärdet för koliforma bakterier vid Lärjeholm 8/1 ml och medianvärdet för E.coli 74/1 ml. Trots att bakteriehalterna i Göta älv har legat på en något lägre nivå 25 jämfört med 24 överskrids de av miljönämnden i Göteborg fastställda riktvärdena för såväl koliforma bakterier 5 /1 ml som E.coli 5/1 ml frekvent i Göta älv. Riktvärdet för E.coli, som främst indikerar fekal förorening, har överskridits i Garn vid 14 tillfällen (maxhalt 1 3/1 ml) och vid Lärjeholm vid sju tillfällen (maxhalt 1 3/1 ml) under året. I ett prov vid Lärjeholm har dessutom salmonella påvisats. Flera perioder med omfattande påverkan av den mikrobiologiska vattenkvaliteten i Göta älv som har lett till långvariga stängningar av råvattenintaget vid Lärjeholm har förekommit under året. Kraftfulla åtgärder krävs för att förbättra den mikrobiologiska vattenkvaliteten i Göta älv till en långsiktigt stabil och låg nivå. 19

20 HÄNDELSER I GÖTA ÄLV Händelser/avvikelser i Göta älv och Delsjöarna Död fisk upptäcks i Fågeldammarna i Surte. Endast småmört som dött och endast i en av dammhalvorna. I dammarna förekommer även såväl abborre som gädda. Vattenanalyser visade på lågt ph-värde 5,2, i övrigt normala analysresultat. Mört är speciellt känslig för låga ph-värden och Miljöförvaltningens bedömning är att stormen tidigare under året kan ha inneburit vätejonsläckage, vilket skulle kunna ha orsakat det låga ph-värdet och fiskdöden. Dammen har tagits med i kommunens kalkningsprogram. Intaget Lärjeholm stängt under knappt ett dygn Bilbrand på riksväg 4 strax norr om Delsjömotet riktning mot Borås precis inom skyddsområdet för Delsjöarna. Bilen var fulltankad med cirka 7 liter bensin och bensin, släckvatten och släckskum leddes till katastrofdamm 1 vid Stora Delsjön. Omfattande saneringsarbete och ca 2 m 3 bensin och skumpåverkat vatten tömdes från dammen under två dagar. Ingen påverkan på vattenkvaliteten i Delsjöarna Utsläpp av 1-15 liter spillolja på en industrifastighet på Trankärrsgatan på Hisingen Fastigheten är belägen ca 2 km uppströms råvattenintaget vid Lärjeholm. Spilloljan spred sig över gårdsplanen och rann delvis ner i en dagvattenbrunn (rännstensbrunn) med anslutning till en dagvattenledning som mynnar i Göta älv. På grund av missförstånd sanerades först enbart marken och dagvattenbrunnen först dagen därpå. Ingen spillolja gick dock vidare ut i Göta älv. Intaget Lärjeholm stängt under drygt ett dygn Mycket höga halter av koliforma bakterier i Garn och Lärjeholm till följd av fullskaleförsök med ny fällningskemikalie vid reningsanläggningen vid Wargöns bruk. Som maxhalt uppmättes 21 koliforma bakterier per 1 ml i Garn. Klart förhöjda halter av såväl E.coli som koliforma bakterier i utgående vatten från reningsanläggningen i samband med försöken. Råvattenintaget Lärjeholm stängt under en vecka. Motsvarande försök med samma fällningskemikalie genomfördes även i full skala under november 24 utan att några effekter på vattenkvaliteten i Göta älv kunde påvisas. Försöken med aktuell fällningskemikalie avbrutna och kommer inte att återupptas Brand på företaget Provexa som ligger utmed Gamlestadsvägen ca 1,5 km söder om Alelyckans vattenverk. Provexa är ett ytbehandlingsföretag och lagrar bland annat stora kvantiteter kemikalier. Rökutvecklingen var mycket kraftig och via radion meddelades att röken kunde vara giftig och kringboende uppmanades att stänga dörrar och fönster och hålla sig inomhus. Gamlestadsvägen stängdes av för trafik och personalen på mätarverkstaden evakuerades men kunde återgå till arbetet nästa dag. För att undvika blandning av kemikalier, överfyllnad av invallningar och avledning av släckvatten till Göta älv koncentrerade Räddningstjänsten sitt arbete på att förhindra spridning av branden och undvek släckningsinsatser direkt på själva brandhärden. Dagvattensystemet mynnar nedströms råvattenintaget vid Lärjeholm och det var därför aldrig någon fara för påverkan på råvattenkvaliteten. Intaget stängdes dock redan på morgonen som en ren säkerhetsåtgärd Slamflykt vid flotationsanläggningen vid Edet AB och förhöjda susp- och COD-halter i utgående processavloppsvatten som leds till Göta älv. Störningen orsakad av dels överrinning i en slamtank som innebar att slam gick i retur till flotationsanläggningen, dels för kraftig lutdosering i processen vilket orsakade urlakning av organiskt material ur fibrerna. Bakteriehalter i utgående vatten från Edet AB 1,5 dygn efter det att störningen upptäcktes; koliforma bakterier 17 /1 ml, E.coli 1 4/ 2

21 1 ml. Ingen konstaterad påverkan på vattenkvaliteten i Göta älv till följd av störningen. Råvattenintaget vid Lärjeholm stängt under drygt ett dygn Befarat utsläpp av hydraulolja vid Tagenevägen på Hisingen. En grävmaskin, innehållande cirka 1 liter hydraulolja, fattat eld. Det mesta av oljan brann sannolikt upp men då en dagvattenbrunn fanns i närheten tillkallades slamsugare från RECI som länsade brunnen. Då det förelåg risk för oljerester i dagvattenledningen ner mot Göta älv stängdes råvattenintaget vid Lärjeholm under cirka ett dygn Bräddning av ca 15 m 3 obehandlat processavloppsvatten från Inland till Göta älv. Bräddningen orsakad av fel på den pump som pumpar processavloppsvattnet till reningsanläggningen. Ingen påvisad påverkan på vattenkvaliteten i Göta älv till följd av störningen. Råvattenintaget Lärjeholm stängt under 1,5 dygn Strömavbrott i Ale kommun orsakat av fel på Vattenfalls anläggning och misstänkt sabotage. Bräddning i Nödinge och i två mindre pumpstationer i Surte, Murko och Killers väg. Enligt Ale kommun inga större bräddvolymer och måttligt förhöjda bakteriehalter i Göta älv. Intaget vid Lärjeholm stängt under ca tre dygn Läckage från ett av Vägverkets fordon orsakade ett utsläpp av hydraulolja längs Gåskullevägen i Surte. Utsläppet som uppskattades till 4-5 liter sanerades med adsorptionsmedel som sedan togs upp med sopmaskin. Utsläppet medförde inte någon märkbar påverkan på Göta älv Läckage av cirka 15 liter saltsyra från Eka Chemicals anläggning i Bohus till dagvattennätet och vidare ut till Göta älv. Läckaget orsakat av frätskador och hål i en cistern Höga bakteriehalter i Göta älv till följd av omfattande nederbörd. Maxhalter E.coli i Garn 1 3/1 ml, men betydligt lägre E.coli-halter i Lärjeholm max 59/1 ml, vilket pekar på påverkan främst längre uppströms i Göta älv. De höga bakteriehalterna stod inte riktigt i proportion till nederbörden. Colifastinstrumentet i Surte larmade inte på grund av programfel. Intaget Lärjeholm stängt under 6 dygn Driftstörning Wargöns bruk. Fel på en kilrem till doseringsskruven för AVR vilket innebar stopp i AVR-doseringen under ca 1 timmar. Dosering med järnsulfat som ligger parallellt med AVR-doseringen dock i drift. Utökad baktprovtagning Göta älv, men ingen konstaterad påverkan på vattenkvaliteten. Intaget Lärjeholm stängt under drygt två dygn I samband med arbeten vid Brudaremossen avleddes grumligt ytvatten till diken med avrinning mot Delsjöarna. Grumlingen berodde på att lerpartiklar från det tätskikt som lagts ut i dikena längre uppströms följde med vattnet vid kraftig nederbörd. För att förhindra upprepning har tätskikten täckts med geotextil och ett makadamlager. 21

22 Läckage på tryckavloppsledning från Agnesbergsvägens spillvattenpumpstation som är belägen uppströms råvattenintaget vid Lärjeholm. Spillvattnet rann ner i en dagvattenledning som mynnar i Göta älv i höjd med Bäcksins väg cirka 2,5 km uppströms råvattenintaget. Intaget Lärjeholm stängt under 2,5 dygn. Göteborgs va-verk har initierat utredningsuppdrag avseende ledningsstatus och eventuell omläggning Onormalt lång period med saltvattenuppträngning i Göta älv, vilket fick till följd att råvattenintaget vid Lärjeholm var stängt i drygt fem dygn. Saltuppträngningar är mycket vanliga men genom ökad tappning i Göta älv lyckas man oftast tränga ut saltvattnet igen. Det onormala i denna saltvattenuppträngning var att Vattenfall hade maxflöde (15 m 3 /s) i Göteborgsgrenen under hela avstängningsperioden. Delsjöns nivå hamnade aldrig under +77,3. Två pumpar var i stort sett i drift från Rådasjön under hela perioden. 22

23 Händelser/avvikelser i Mölndalsåns avrinningsområde Händelser/avvikelser i Mölndalsåns avrinningsområde Tankbil körde av vägen vid Kabelvägen inom Solstens industriområde i Mölnlycke. Räddningstjänsten var snabbt på plats och ingen diesel läckte ut från tanken. Reservpumpningen från Rådasjön i drift då olyckan inträffade. 23

24 Verksamhetsplan Verksamhetsplan för Undersökningsverksamhet 1.1 enligt fastställda kontrollprogram, vilka finns redovisade i bilagda programsammanställningar för Göta älv med tillflödena Slumpån, Gårdaån, Grönån och Lärjeån för Säveån med tillflödet Mellbyån samt sjöarna Anten, Ålandasjön, Mjörn och Aspen för Mölndalsån samt Rådasjön 1.2 Specialundersökningar Provtagning för kartläggning av förekomst av flodpärlmussla i Sollumsån Undersökning av transport av suspenderat material vid Lärjeholm och Ormo Miljöövervakning av vattenkvaliteten i Göta älv med hjälp av fisk. 2. Övrig verksamhet 2.1 Drift och underhåll av de datoriserade mätstationerna i Göta älv Den successiva upprustningen och utbyte av äldre utrustning i mätstationerna har fortsatt även under Program- och utvärderingsgruppen genomför under året löpande uppföljning av verksamheten med uppföljning och utvärdering av undersökningsresultaten. 4. Arbetsgruppen för information kallas in vid behov. Arbetet med revideringen av boken Fakta om Göta älv har fortsatt under året. 24

25 Program för vattendragskontroll 25 Programmet är uppdelat i följande 2 huvuddelar: 1. Programlagd kontrollverksamhet i Göta älv. 2. Programlagd kontrollverksamhet i Göta älvs tillflöden (för Mölndalsån och Säveån gäller separata kontrollprogram). Specialundersökningar insätts vid uppkommande behov. 1. Programlagd kontrollverksamhet i Göta älv Månatlig stickprovtagning (den 15:e varje månad) Enligt ordinarie PMK-program vid Trollhättan och Lärjeholm. Från och med 1996 ansvarar förbundet tillsammans med Vänerns Vattenvårdsförbund för provtagningen vid Vargön Vid Garn och Stenpiren med undersökning enbart med avseende på totalkväve och totalfosfor Vid Lärjeholm (ingår i va-verkets driftsrutin) Vid Älvsborgsbron (ingår i kustvattenprogrammet) Kontinuerlig mätning i 7 fasta kontrollstationer längs älven. 1.2 Specialundersökningar under år Provtagning för kartläggning av flodpärlmussla i Sollumsån Undersökning av transport av suspenderat material vid Lärjeholm och Ormo Miljöövervakning av vattenkvaliteten i Göta älv med hjälp av fisk. 2. Programlagd kontroll i Göta älvs tillflöden Varannan månad med början i januari tas prov i mynningspunkterna i Stallbackaån (ST 2), Slumpån (SL 1), Gårdaån (GÅ 1), Grönån (G 1) och Sköldsån (SK). Dessa prov analyseras m a p temperatur, färg, turbiditet, konduktivitet, ph, alkalinitet, syre, COD (Mn), nitratkväve, totalkväve och totalfosfor. 2.2 Varannan månad med början i februari tas prov i ovan nämnda fem punkter samt även i följande tre punkter inom Slumpåns vattenområde: SL 4 (Lerumsån vid Björnvadet), SL 5, (Visslaån, bro väg 118) samt SL 2 (Lillån). Dessa prov bestäms med avseende på färg, turbiditet, COD (Mn), totalkväve och totalfosfor. Provtagningen inom Slumpåns vattenområde (SL 2, SL 4 och SL 5) ingår i Trollhättans kommuns kontrollprogram och bekostas av kommunen. 2.3 Kontrollen av Lärjeån förutsätts liksom tidigare att genomföras och bekostas av Göteborgs kommun, vilket innebär: Stickprovtagning i 4 punkter varannan månad. Proverna analyseras m a p temperatur, färgtal, turbiditet, konduktivitet, ph, COD (Mn), totalhårdhet, kalcium, magnesium, järn, mangan, natrium, kalium, kisel, alkalinitet, klorid, fosfatfosfor, totalfosfor, totalkväve, heterotrofa bakterier, tot ant koliforma bakt, ant termostabila koliforma bakt. Dessutom tas prover en gång i månaden i punkt 9 för bestämning av totalfosfor och totalkväve. 25

26 Säveån Program för vattendragskontroll Programlagd kontroll i rinnande vatten 1.1 Provtagningspunkter 2, 6, 8, 1, 14, 15, 15A, 16, 17, 18, 2, 26, 28, 29, 3 och 32 enligt bifogad förteckning 1.2 Provtagningsfrekvens och analyskontroll Stickprov tas i samtliga punkter varannan månad med början i februari och undersöks m a p färg, turbiditet, COD (Mn), totalkväve och totalfosfor Prov tas dessutom i punkterna 2, 14, 15, 17, 18, 26 och 32 varannan månad med början i januari och undersöks m a p temperatur, färg, turbiditet, konduktivitet, ph, alkalinitet, syre, COD (Mn), nitratkväve, totalkväve och totalfosfor På uppdrag av Mjörnkommittén genomförs mätning varje månad av totalkväve och totalfosfor vid två punkter i Säveån uppströms Mjörn. 2. I sjöar 2.1 Provtagningspunkter - Sjön Anten: AN, AS och AÖ - Sjön Mjörn: ME - Sjön Aspen: Pkt 3 - Ålandasjön: Å1 2.2 Provtagningsfrekvens och analyskontroll Undersökning av djupprofil i ovan angivna punkter görs under stagnationsperiod, d.v.s. under augusti/september varje år med registrering av siktdjup, temperatur och syre (med sond). Prov tas på tre nivåer;,5 m (ytprov), omedelbart under språngskiktet samt vid botten. Proverna analyseras m a p totalkväve och totalfosfor. I ytprovet bestäms även klorofyll I samband med isvinter görs ytterligare en kontroll av djupprofil i under 2.1 angivna punkter med undantag för Ålandasjön. Samma bestämningar görs som under stagnationsperioden (se 2.2.1) med undantag för klorofyll I de fem angivna kontrollpunkterna i Anten, Mjörn och Aspen tas ytprov (,5 m) varannan månad med början i februari. Förutom siktdjup bestäms totalkväve, totalfosfor och COD (Mn). Vid sommarhalvårets tre provtagningar bestäms även klorofyll (de ordinarie profilkontrollerna kan inräknas i denna serie, vilket betyder minst fyra och eventuellt fem tilläggskontroller/år). 26

27 Mölndalsån Program för vattendragskontroll Programlagd kontroll i rinnande vatten 1.1 Provtagningspunkter 1, 4, 5, 6, 7, 7.3, 8, 8.1 och 1 enligt bilagd förteckning. 1.2 Provtagningsfrekvens och analys kontroll Prov tas dessutom i punkterna 1, 4, 6, 8 och 1 varannan månad med början i januari och undersöks m a p temperatur, färg, turbiditet, konduktivitet, ph, alkalinitet, syre, COD (Mn), nitratkväve, totalkväve och totalfosfor Stickprov tas i samtliga punkter varan nan månad med början i februari och undersöks m a p färg, turbiditet, COD (Mn), totalkväve och totalfosfor. 2. I sjöar 2.1 Rådasjön Undersökning av djupprofil i Rådasjön, pkt RL, görs under stagnationsperiod, d.v.s. under augusti/september. Dels registreras siktdjup, temperatur och syre (med sond) och dels tas prover på tre nivåer för bestämning av totalkväve och totalfosfor. De aktuella nivåerna är,5 m (ytprov), omedelbart under språngskiktet samt vid botten. Proverna analyseras m a p totalkväve och totalfosfor. Ytprovet ska dessutom bestämmas m a p klorofyll I samband med isvinter görs ytterligare en kontroll av djupprofil i Rådasjön med bestämning av samma parametrar, med undantag för klorofyll där ingen bestämning görs. 27

28

29

30

31

32

33

34

35 Vattenföring i Göta älv 25 Vattenföring i Göta älv 25 Veckomedelvärde (m 3 /s) Vecka Lärjeh L Edet Vecka Lärjeh L Edet Vecka Lärjeh L Edet Vecka Lärjeh L Edet Beräknad vattenföring i Göta älv 25 Månadsmedelvärde (m 3 /s) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec År mv Lilla Edet Lärjeholm Vattenföring i Tillflöden 25 (PULS-modell) Månadsmedelvärde (m 3 /s) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec År mv Slumpån 14,9 5,5 5,7 5,4 1,8 2,9 1,2 2,9 1,3 1,6 6, 6,1 4,6 Gårdaån 2,4,8,8,6,3,5,3,8,3,3,8,7,7 Grönån 8,6 3, 2,7 2,2,9 1,6,9 2,7 1,5,9 2,6 2,5 2,5 Lärjeån 6,3 1,8 2,4 1,4,5 1,2 1, 2,7 1, 1,4 3,8 2,1 2,1 38

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND VERKSAMHETSPLAN FÖR 2017-2019 AVSEENDE ÅR 2017 Förslag april 2017 Mätstationer och provtagningspunkter 2017-2019 Mörlandaån GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Program för vattendragskontroll

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND VERKSAMHETSPLAN FÖR 2013-2015 AVSEENDE ÅR 2015 Förslag april 2015 Mätstationer och provtagningspunkter 2013-2015 GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Program för vattendragskontroll

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND VERKSAMHETSPLAN FÖR 2013-2016 AVSEENDE ÅR 2016 Förslag april 2016 Mätstationer och provtagningspunkter 2013-2016 Mörlandaån GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Program för vattendragskontroll

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde

Läs mer

- 2 - Den som önskar ytterligare uppgifter kan erhålla dessa från vattenvårdsförbundets kansli.

- 2 - Den som önskar ytterligare uppgifter kan erhålla dessa från vattenvårdsförbundets kansli. Rapport avseende Vattendragskontroll 2018 Denna rapport utgör en sammanställning av under 2018 framtagna undersökningsresultat vid den av Göta älvs vattenvårdsförbund bedrivna kontrollverksamheten. Den

Läs mer

- 2 - Den som önskar ytterligare uppgifter kan erhålla dessa från vattenvårdsförbundets kansli.

- 2 - Den som önskar ytterligare uppgifter kan erhålla dessa från vattenvårdsförbundets kansli. Rapport avseende Vattendragskontroll 2014 Denna rapport utgör en sammanställning av under 2014 framtagna undersökningsresultat vid den av Göta älvs vattenvårdsförbund bedrivna kontrollverksamheten. Den

Läs mer

Den som önskar ytterligare uppgifter kan erhålla dessa från Vattenvårdsförbundets kansli genom kontakt med Monica Dahlberg.

Den som önskar ytterligare uppgifter kan erhålla dessa från Vattenvårdsförbundets kansli genom kontakt med Monica Dahlberg. Rapport avseende Vattendragskontroll 29 Denna rapport utgör en sammanställning av under 29 framtagna undersökningsresultat vid den av Göta älvs vattenvårdsförbund bedrivna kontrollverksamheten. Den som

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2015 GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND FÖRSLAG TILL BUDGET 2015 med budgetplan för 2016 Intäkter Intäkterna består främst av medlems- och kontrollavgifter.

Läs mer

- 2 - Den som önskar ytterligare uppgifter kan erhålla dessa från vattenvårdsförbundets kansli.

- 2 - Den som önskar ytterligare uppgifter kan erhålla dessa från vattenvårdsförbundets kansli. Rapport avseende Vattendragskontroll 2016 Denna rapport utgör en sammanställning av under 2016 framtagna undersökningsresultat vid den av Göta älvs vattenvårdsförbund bedrivna kontrollverksamheten. Den

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN ingående i rapport avseende 24 års vattendragskontroll April 25 1 2 Säveån GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Bakgrund Ån har ett avrinningsområde

Läs mer

- 2 - E-post: Hemsida:

- 2 - E-post: Hemsida: Rapport avseende Vattendragskontroll 28 Denna rapport utgör en sammanställning av under 28 framtagna undersökningsresultat vid den av Göta älvs vattenvårdsförbund bedrivna kontrollverksamheten. Den som

Läs mer

- 2 - Den som önskar ytterligare uppgifter kan erhålla dessa från vattenvårdsförbundets kansli.

- 2 - Den som önskar ytterligare uppgifter kan erhålla dessa från vattenvårdsförbundets kansli. Rapport avseende Vattendragskontroll 21 Denna rapport utgör en sammanställning av under 21 framtagna undersökningsresultat vid den av Göta älvs vattenvårdsförbund bedrivna kontrollverksamheten. Den som

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN ingående i rapport avseende 23 års vattendragskontroll April 24 1 2 Säveån Bakgrund Ån har ett avrinningsområde som är 15 km 2 och normalt årsmedelflöde är 18

Läs mer

- 2 - Den som önskar ytterligare uppgifter kan erhålla dessa från vattenvårdsförbundets kansli.

- 2 - Den som önskar ytterligare uppgifter kan erhålla dessa från vattenvårdsförbundets kansli. Rapport avseende Vattendragskontroll 2011 Denna rapport utgör en sammanställning av under 2011 framtagna undersökningsresultat vid den av Göta älvs vattenvårdsförbund bedrivna kontrollverksamheten. Den

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 2018 års vattendragskontroll April 2019 Säveån Nr: Namn 2 Sävens utlopp 6 Säveån nedtröms Vårgårda 8 Svartån 10 Säveån vid Torp 14

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND 1 GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Styrelse och arbetsgrupper 24 Ordinarie styrelseledamöter Hans-Erik Carlsson, ordf Industriföretagen Cecilia Dahlman-Eek, v ordf Göteborgs stad Gösta Lange Göteborgs stad

Läs mer

- 2 - Den som önskar ytterligare uppgifter kan erhålla dessa från vattenvårdsförbundets kansli.

- 2 - Den som önskar ytterligare uppgifter kan erhålla dessa från vattenvårdsförbundets kansli. Rapport avseende Vattendragskontroll 212 Denna rapport utgör en sammanställning av under 212 framtagna undersökningsresultat vid den av Göta älvs vattenvårdsförbund bedrivna kontrollverksamheten. Den som

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND ÅRSBERÄTTELSE FÖR 2015 med Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Förteckning över styrelseledamöter, revisorer och valberedning Medlemsförteckning och röstetal Resultat- och balansräkning Sammanfattning Styrelsen

Läs mer

- 2 - E-post: linda.storkull@grkom.se Hemsida: www.gotaalvvvf.org

- 2 - E-post: linda.storkull@grkom.se Hemsida: www.gotaalvvvf.org Rapport avseende Vattendragskontroll 27 Denna rapport utgör en sammanställning av under 27 framtagna undersökningsresultat vid den av Göta älvs vattenvårdsförbund bedrivna kontrollverksamheten. Den som

Läs mer

Bakterier i Mölndalsån

Bakterier i Mölndalsån Bakterier i Mölndalsån Sammanfattning Genom bakterieundersökningar som Göta älvs vattenvårdsförbund låtit genomföra under 1997-1998 har brister i hanteringen av sanitärt spillvatten vid Stora Mölndal kunnat

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2016 GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND FÖRSLAG TILL BUDGET 2016 med budgetplan för 2017 Intäkter Intäkterna består främst av medlems- och kontrollavgifter.

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND ÅRSBERÄTTELSE FÖR 2014 med Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Förteckning över styrelseledamöter, revisorer och valberedning Medlemsförteckning och röstetal Resultat- och balansräkning

Läs mer

- 2 - Den som önskar ytterligare uppgifter kan erhålla dessa från vattenvårdsförbundets kansli.

- 2 - Den som önskar ytterligare uppgifter kan erhålla dessa från vattenvårdsförbundets kansli. Rapport avseende Vattendragskontroll 2017 Denna rapport utgör en sammanställning av under 2017 framtagna undersökningsresultat vid den av Göta älvs vattenvårdsförbund bedrivna kontrollverksamheten. Den

Läs mer

Hemsida:

Hemsida: Rapport avseende Vattendragskontroll 2003 Denna rapport utgör en sammanställning av under 2003 framtagna undersökningsresultat vid den av Göta älvs vattenvårdsförbund bedrivna kontrollverksamheten. Den

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2017 GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND FÖRSLAG TILL BUDGET 2017 med budgetplan för 2018 Intäkter Intäkterna består främst av medlems- och kontrollavgifter.

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Föredragningslista vid årsmöte 9 april 2019 1. Val av mötesordförande 2. Val av sekreterare 3. Val av två justerare 4. Fastställande av dagordning 5. Justering av upprättad

Läs mer

VATTEN MAGAZINET. Tillståndet i Göta älv med biflöden

VATTEN MAGAZINET. Tillståndet i Göta älv med biflöden VATTEN MAGAZINET Tillståndet i Göta älv med biflöden 1998-1999 Mätstationer och provtagningspunkter Förbundets policy Verksamheten omfattar Göta älv från utloppet ur Vänern till Göta respektive Nordre

Läs mer

- 2 - Den som önskar ytterligare uppgifter kan erhålla dessa från vattenvårdsförbundets kansli.

- 2 - Den som önskar ytterligare uppgifter kan erhålla dessa från vattenvårdsförbundets kansli. Rapport avseende Vattendragskontroll 2015 Denna rapport utgör en sammanställning av under 2015 framtagna undersökningsresultat vid den av Göta älvs vattenvårdsförbund bedrivna kontrollverksamheten. Den

Läs mer

E-post: Hemsida:

E-post: Hemsida: Rapport avseende Vattendragskontroll 26 Denna rapport utgör en sammanställning av under 26 framtagna undersökningsresultat vid den av Göta älvs vattenvårdsförbund bedrivna kontrollverksamheten. Den som

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Föredragningslista vid årsmöte 19 april 2018 1. Val av mötesordförande 2. Val av sekreterare 3. Val av två justerare 4. Fastställande av dagordning 5. Justering av upprättad

Läs mer

Recipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar

Recipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar Loobäcken Recipientkontroll Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med provtagningen

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND PROTOKOLL fört vid sammanträde med styrelsen för Göta älvs vattenvårdsförbund Tid: Fredagen den 8 mars 2013, kl. 13:00 Plats: Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), Gårdavägen

Läs mer

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun. RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Protokoll fört vid Göta älvs vattenvårdsförbunds förbundsmöte 2013 Tid: Fredagen den 19 april 2013 kl. 9.00-12.00 Plats: Närvarande: SCA Hygiene Products AB, Edet Bruk i Lilla Edet Ca 60 personer. Representanter

Läs mer

Medins METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE. En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid sexton provpunkter. Rapport

Medins METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE. En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid sexton provpunkter. Rapport Metaller i Göta älvs avrinningsområde 2000 Medins Rapport 2001-02 - 28 Sjö- och Åbiologi AB METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE 2000 En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid sexton provpunkter

Läs mer

Tillståndet i Göta älv med biflöden

Tillståndet i Göta älv med biflöden Tillståndet i Göta älv med biflöden 2008-2009 Förbundets policy Verksamheten omfattar Göta älv från utloppet ur Vänern till Göta respek- som ansluter till älven. Vi strävar efter att: Mätstationer och

Läs mer

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017 Sid 1 (2) Landskrona 2017-04-04 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 1, januari-mars 2017 Saneringsarbetet är fortfarande i full gång, men även arbetet med återställning

Läs mer

Fakta om Göta älv. - En beskrivning av Göta älv och dess avrinningsområde nedströms Vänern

Fakta om Göta älv. - En beskrivning av Göta älv och dess avrinningsområde nedströms Vänern Fakta om Göta älv - En beskrivning av Göta älv och dess avrinningsområde nedströms Vänern 2015 Uppdatering av skriften som gavs ut senast 2005 Ny information, speciellt med tanke på vattenförvaltningen

Läs mer

Sammanställning vatten År 2015 Bilaga 1a Alberga reningsverk Parameter Resultat enhet Dimensionerat för Antal anslutna Antal pe ekv.(bod7) Producerad volym renvatten Debiterad volym vatten 800 pe ekv.

Läs mer

Metaller i vattendrag

Metaller i vattendrag Metaller i vattendrag En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2006 ISSN 1401-243X R 2007:3 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998

Läs mer

Anteckningar från möte med Göta älvs vattenråd , kl på GR

Anteckningar från möte med Göta älvs vattenråd , kl på GR Anteckningar från möte med Göta älvs vattenråd 2008-11-04, kl. 13.00 på GR Närvarande: Hans Oscarsson, Vattenmyndigheten och Länsstyrelsen Bo Svärd, Naturskyddsföreningen i Göteborg Svante Brandin, Miljöförvaltningen

Läs mer

METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE. En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter. Medins Sjö- och Åbiologi AB

METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE. En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter. Medins Sjö- och Åbiologi AB Medins Sjö- och Åbiologi AB Rapport 2003-03 - 24 METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE 2002 En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter Provpunkt 12 Säveån nedre (foto från 2001).

Läs mer

Recipientkontroll 2015 Vattenövervakning Snuskbäckar

Recipientkontroll 2015 Vattenövervakning Snuskbäckar Mellbyån Recipientkontroll 5 Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017 Sid 1 (2) Landskrona 2017-07-03 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 2, april-juni 2017 Saneringsarbetet pågår fortfarande men är nu inne i en fas som huvudsakligen

Läs mer

METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE. En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter. Medins Sjö- och Åbiologi AB

METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE. En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter. Medins Sjö- och Åbiologi AB Medins Sjö- och Åbiologi AB Rapport 2001-12 - 18 METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE 2001 En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter Provpunkt 6 (6 Ormo) i Nordre älv Medins

Läs mer

16-710 00 Sammanställning vatten År 2014 Bilaga 1a Alberga reningsverk Parameter Resultat enhet Dimensionerat för Antal anslutna Antal pe ekv.(bod7) Producerad volym renvatten Debiterad volym vatten

Läs mer

Metaller i vattendrag

Metaller i vattendrag Metaller i vattendrag En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2008 R 2009:3 ISSN 1401-243X VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998

Läs mer

VATTEN MAGAZINET. Tillståndet i Göta älv med biflöden

VATTEN MAGAZINET. Tillståndet i Göta älv med biflöden VATTEN MAGAZINET Tillståndet i Göta älv med biflöden 1999 2000 1 Mätstationer och provtagningspunkter Förbundets policy Verksamheten omfattar Göta älv från utloppet ur Vänern till Göta respektive Nordre

Läs mer

Provtagningar i Igelbäcken 2006

Provtagningar i Igelbäcken 2006 Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.

Läs mer

Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003

Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003 Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003 En rapport skriven av Victoria Hågland, Göteborgs va-verk, på uppdrag av Göta älvs vattenvårdsförbund GÖTEBORGS RAPPORT 1(18) Förord Mot bakgrund av de

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

SEPTEMBER 2013 ALE KOMMUN, MARK- OCH EXPLOATERINGSAVDELNINGEN EFTERKONTROLL SURTE 2:38

SEPTEMBER 2013 ALE KOMMUN, MARK- OCH EXPLOATERINGSAVDELNINGEN EFTERKONTROLL SURTE 2:38 SEPTEMBER 2013 ALE KOMMUN, MARK- OCH EXPLOATERINGSAVDELNINGEN EFTERKONTROLL SURTE 2:38 PM ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se SEPTEMBER

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Protokoll fört vid Göta älvs vattenvårdsförbunds förbundsmöte 2012 Tid: Torsdagen den 19 april 2011 kl 9.00-12.30 Plats: Närvarande: Folkets Hus i Mölndal Ca 60 personer. Representanter för medlemmar och

Läs mer

Eka tar ett nytt steg framåt för miljön!

Eka tar ett nytt steg framåt för miljön! Eka tar ett nytt steg framåt för miljön! Eka Chemical AB har under lång tid haft utsläpp av ämnen som tex kvicksilver som varit farliga för miljön. Införandet av olika typer av reningsutrustning har minimerat

Läs mer

Metaller i vattendrag 2009

Metaller i vattendrag 2009 Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 ISSN 1401-243X VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva.

Läs mer

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander

Läs mer

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: 584986 165543, RAK X/Y: 652370 156442 Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Datum Djup ph Kond_25 Ca Mg Na K Alk./Aci d SO4_I

Läs mer

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2012 före sanering

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2012 före sanering Sida 1 av 15 2013-06-05 Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2012 före sanering Foto: Anneli Palm, Tyréns Sida 2 av 15 Inledning Rivning och

Läs mer

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502) GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll

Läs mer

Metaller i vattendrag Miljöförvaltningen R 2011:3. ISBN nr:

Metaller i vattendrag Miljöförvaltningen R 2011:3. ISBN nr: ISBN nr: 1401-2448 R 2011:3 Metaller i vattendrag 2010 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo VI

Läs mer

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering 2012-06-27 Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering Foto: Helena Branzén, SGI Sida 2 av 14 Inledning Rivning och sanering av

Läs mer

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017 Sid 1 (2) Landskrona 2017-10-06 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2017 Saneringsarbetet är nu inne i en fas som huvudsakligen innebär återställning

Läs mer

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans bestämning) 97 kr 290 kr Analysspecifika

Läs mer

Nedingen analyser 2011

Nedingen analyser 2011 Nedingen analyser 211 Provtagningen i Nedingen skedde varannan månad (jämna månader) under 211. Provtagningen skedde på 7 platser, bekostat av Fiskevårdsföreningen. Dessutom provtogs vid Skebokvarn av

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND PROTOKOLL fört vid sammanträde med styrelsen för Göta älvs vattenvårdsförbund Tid: Fredagen den 5 december 2014, kl. 13:00 Plats: Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), Gårdavägen

Läs mer

Rönne å vattenkontroll 2009

Rönne å vattenkontroll 2009 Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska

Läs mer

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se

Läs mer

Medlemmar i vattenvårdsförbundet 2006

Medlemmar i vattenvårdsförbundet 2006 Medlemmar i vattenvårdsförbundet 2006 Kommuner Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Trollhättan, Vårgårda, Vänersborg, Öckerö Företag och övriga ABB Kabeldon

Läs mer

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016 Sid 1 (2) Landskrona 2017-01-18 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 4, oktober-december 2016 Saneringsarbetet är i full gång och har under sista kvartalet expanderat

Läs mer

Ätrans recipientkontroll 2012

Ätrans recipientkontroll 2012 Ätrans recipientkontroll 2012 Håkan Olofsson Miljökonsult/Limnolog ALcontrol AB Halmstad Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% 70%

Läs mer

METALLER I VATTENDRAG 2005.

METALLER I VATTENDRAG 2005. Metaller i vattendrag 2005 R 2006:3 METALLER I VATTENDRAG 2005. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborgs kommun. Undersökningen utfördes hösten 2005 av Medins Biologi AB, Alf Engdahl,

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ). Hörksälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 12f1a, 12f0a, 11e9j och 11f9a Vattenförekomst: SE664838-144980 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 122882 & 1228821 Inventeringsdatum: 3

Läs mer

Analysprislista Vattenlaboratoriet 2019

Analysprislista Vattenlaboratoriet 2019 Analysprislista 2019 Sida 1 av 5 Välkommen till Vi erbjuder dig personlig service och ett heltäckande utbud av mikrobiologiska och kemiska analyser. är ackrediterat av Swedac enligt SS-EN ISO/IEC 17025.

Läs mer

DAG- OCH YTVATTENKONTROLL 2017 GÖTEBORG LANDVETTER AIRPORT

DAG- OCH YTVATTENKONTROLL 2017 GÖTEBORG LANDVETTER AIRPORT Kontroll Dokumenttyp 1 av 22 BILAGA 1 DAG- OCH YTVATTENKONTROLL 2017 GÖTEBORG LANDVETTER AIRPORT E-post: info@ 2 av 22 SAMMANFATTNING I denna bilaga redovisas 2017 års analysresultat från genomförda provtagningar

Läs mer

Metaller i vattendrag Miljöförvaltningen R 2014:7. ISBN nr:

Metaller i vattendrag Miljöförvaltningen R 2014:7. ISBN nr: ISBN nr: 1401-2448 R 2014:7 Provpunkt 21 i Grimåsbäcken Foto: Medins Biologi AB Metaller i vattendrag 2013 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-365 00 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

Riktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten

Riktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten Riktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten Syfte, tillämpning och erfarenheter Egna riktvärden - Varför då? Riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten syfte: skydda vattendragen

Läs mer

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på övergripande paraplymål för gruppen våra ekosystemtjänster - Vi ska skydda och bevara

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND PROTOKOLL Fört vid sammanträde med styrelsen för Göta älvs vattenvårdsförbund Tid: Torsdagen den 7 december kl. 13:30 Plats: Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), Anders

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND PROTOKOLL fört vid sammanträde med styrelsen för Göta älvs vattenvårdsförbund Tid: Torsdagen den 6 mars 2014, kl. 13:00 Plats: Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), Gårdavägen

Läs mer

Tillståndet i Göta älv med biflöden

Tillståndet i Göta älv med biflöden Tillståndet i Göta älv med biflöden 2000-2001 Förbundets policy Verksamheten omfattar Göta älv från utloppet ur Vänern till Göta respektive Nordre älvs mynningsområden samt de biflöden och vattenområden

Läs mer

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov

Läs mer

Undersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn

Undersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn Undersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn 2013-03-07 Dnr 2012-1750 1(6) Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Provtagning och analys... 2 Provtagning... 2 Analys...

Läs mer

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2016

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2016 Sid 1 (2) Landskrona 2016-10-31 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2016 Saneringsarbetet är nu i full gång. Mellan provtagningen i juli och

Läs mer

Metaller i vattendrag. - undersökningar av biotillgängliga metaller i vattendrag i Göteborg Miljöförvaltningen R 2015:2. ISBN nr:

Metaller i vattendrag. - undersökningar av biotillgängliga metaller i vattendrag i Göteborg Miljöförvaltningen R 2015:2. ISBN nr: ISBN nr: 1401-2448 R 2015:2 Foto: Mats Medin, Medins Biologi AB Metaller i vattendrag - undersökningar av biotillgängliga metaller i vattendrag i Göteborg 2014 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg

Läs mer

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka sida 1 (5) Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka Uppföljning av vattenkvaliteten Uppföljningen av vattenkvaliteten koncentreras till fem punkter i Iskmo sund och Skatasund

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND PROTOKOLL fört vid sammanträde med styrelsen för Göta älvs vattenvårdsförbund Tid: Fredagen den 6 mars 2015, kl. 13:00 Plats: Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), Gårdavägen

Läs mer

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Avrinningsområde: Gullspångsälven 61-138 Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Vattenförekomst: - Kommun: Karlskoga Vattendragsnummer: 138134 Inventeringsdatum: 29 och 30 juni 2004 Koordinater: 6583283

Läs mer

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

PM KONTROLLPROGRAM SVÄRTTRÄSK 2.0 FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM YT- OCH GRUNDVATTEN

PM KONTROLLPROGRAM SVÄRTTRÄSK 2.0 FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM YT- OCH GRUNDVATTEN TILL Sveriges geologiska undersökning DATUM 2015-06-25 KOPIA FRÅN johan_hornsten@golder.se UPPDRAGSNUMMER 1451230460 FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM, SVÄRTTRÄSKGRUVAN 1.0 BAKGRUND Sveriges geologiska undersökning

Läs mer

PM Sollentuna kommun Avrinningsområdesbestämning och föroreningsberäkningar

PM Sollentuna kommun Avrinningsområdesbestämning och föroreningsberäkningar Hr PM 2006-06-19 Sollentuna kommun Avrinningsområdesbestämning och föroreningsberäkningar för dagvatten 1143 245 000 Föroreningsberäkningar för dagvatten till Edsviken inom Sollentuna kommun Inledning...

Läs mer

Undersökningar i Bällstaån 2004 1

Undersökningar i Bällstaån 2004 1 Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se

Läs mer

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Projekt Kullån, Burån och Hovaån Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer