Genom detta utskick vill Naturvårdsverket redovisa en sammanställning av remissvaren samt informera om planerna för fortsatt arbete.

Transkript

1 1(11) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Olsson, Birgitta Tel: Ärendenr: NV Sändlista: Enligt nedan Sammanställning av remissvar för remissen Vattenskyddsområden förslag till hantering och publicering av information samt information om Naturvårdsverkets fortsatta arbete Naturvårdsverket publicerade remissen Vattenskyddsområden förslag till hantering och publicering av information på sin hemsida och denna skickades samtidigt med e-post till samtliga länsstyrelser, Havs- och vattenmyndigheten, Försvarsmarken, Jordbruksverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Skogsstyrelsen, Sveriges geologiska undersökning, Livsmedelsverket och Säkerhetspolisen. Av de 29 myndigheter som fick remissen svarade 28 stycken, därutöver inkom ytterligare två remissvar (Sveriges kommuner och landsting samt Svensk Vatten). Bakgrunden till remissen beskrivs i bilaga 1. Genom detta utskick vill Naturvårdsverket redovisa en sammanställning av remissvaren samt informera om planerna för fortsatt arbete. De förändringar som beskrivs är planerade att införas i samband med driftsättning den 18:e oktober Finns det frågor eller synpunkter så är ni välkomna att kontakta Naturvårdsverket. Sammanfattning Av de yttranden som inkom så framkommer det tydligt att det finns behov hos flera organisationer att ta del av information om vattenskyddsområden inklusive zoner och bestämmelser. Det uttrycks även ett behov av en samlad tillgänglighet så att det är enkelt att få tag på gällande föreskrifter. Några remissinstanser såsom Försvaret, MSB, SÄPO, Livsmedelsverket, SGU, SKL och Svenskt Vatten avstyrker förslaget och framför en oro för hur det samlande informationsmaterialet riskeras att användas om informationen sprids helt utan restriktioner. Framförallt är det vattenskyddsområdenas zonindelning som remissinstanserna bedömer som särskilt känslig information att sammanställa nationellt och sprida öppet. Det påpekas även att själva besluten kan innehålla känslig information. B E SÖ K: ST O C K H O LM V ALH A L L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B P O ST: ST O C K HO LM TEL: F AX: E-POST: R E G IST R AT O R@NAT U RV AR D SV E R K E T.SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T.SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(11) En sammanställning av remissvaren framgår av bilaga 2. Vidare arbete med information om vattenskyddsområden Planerad ny hantering Baserat på remissvaren så har Naturvårdsverket gjort en avvägning kring vilken information som ska samlas in och hur denna information ska tillhandahållas via olika kanaler. I avvägningen tar vi hänsyn till behovet av information för handläggare vid berörda myndigheter, de remissynpunkter som inkommit samt det behov som finns från markägare, exploatörer och allmänhet. I dagsläget registreras vattenskyddsområdets yttre gräns och delar av beslutsdokumentet via handläggarstödet VIC Natur. Genom registreringen så sker en avisering till Lantmäteriet och informationen publiceras på den publika portalen Den planerade nya hanteringen innebär att även föreskrifter registreras i handläggarstödet men det införs ingen registrering av zonering. De registrerade uppgifterna är tillgängliga för behöriga handläggare via VIC Natur och aviseringen till Lantmäteriet fortsätter på samma sätt som tidigare. De publika tjänsterna förändras så att endast områdesgränsen och de aktuella föreskrifterna tillhandahålls, dock utan den kartbilaga som visar zoneringen. Genom den planerade nya hanteringen så bedömer vi att det är möjligt att upprätta hålla ett nationellt register med god kvalité, säkerställa korrekt avisering till Lantmäteriet och samtidigt tillhandahålla relevant information till berörda aktörer. Den publika informationen som tillhandahålls (områdesgräns och föreskrifter utan kartbilaga) bedömer vi vara nödvändig för att undvika att vattenskyddsområden skadas av okunskap. Registrering i handläggarstödet VIC Natur och publicering av information Handläggarstödet VIC Natur är tillgängligt för behöriga användare vid länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Handläggarstödet kommer att anpassas så att: De uppgifter som registreras i VIC Natur anpassa till beslutsprocessen för vattenskyddsområden vilket innebär att följande obligatoriska uppgifter ska registreras: namn, beslutsdatum, ikraftträdandedatum för föreskrifter, beslutsmyndighet, tillsynsmyndighet, prövningsmyndighet, förbudszoner växtskyddsmedel ja/nej, yt- och/eller grundvatten, diarienummer, lagrum. Beslut ska registreras men dessa är endast tillgängliga för behöriga handläggare och ingår i den avisering som sker till Lantmäteriet. Föreskrifter för vattenskyddsområdet kan registreras, dock utan den kartbilaga som visar zoneringen. Kartbilagan kan registreras separat (som pdf-dokument) men undantas från publik visning. Det blir inte möjligt att registrera zoneringar inom vattenskyddsområdet.

3 NATURVÅRDSVERKET 3(11) Publika tjänster (Skyddad Natur) och API:er kommer att anpassas så att: Följande attribut visas i publika tjänster: namn, beslutsdatum, ikraftträdandedatum för föreskrifter, beslutsmyndighet, tillsynsmyndighet, prövningsmyndighet, förbudszoner växtskyddsmedel ja/nej, yt- och/eller grundvatten, diarienummer, lagrum. Beslutsdokumentet visas inte via publika tjänster. Föreskrifter som registrerats publiceras via öppna tjänster dock utan tillhörande karta. Konsekvenser Genom de förändringar som införs så finns aktuell och relevant information tillgänglig för behöriga handläggare vid länsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten samt Naturvårdsverket. Det nationella naturvårdsregistret kan upprättahållas och aviseringen till Lantmäteriet fortsätter som tidigare (områdesgräns och beslutet). Den publika tillgängligheten bedömer vi bli något bättre än i dagsläget eftersom flera användare har påpekat att det är önskvärt med en enklare tillgång till föreskrifterna. Naturvårdsverket tar hänsyn till de remissinstanser som vill se en restriktiv visning av informationen genom att ta bort den publika visningen av beslutsdokumentet, inte införa någon digitalisering av zoneringen och att kartbilagan tas bort från föreskrifterna.

4 NATURVÅRDSVERKET 4(11) Sändlista Havs- och vattenmyndigheten Försvarsmakten Jordbruksverket Lantmäteriet Livsmedelsverket Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Skogsstyrelsen Svenskt Vatten Sveriges geologiska undersökning Sveriges Kommuner och Landsting Säkerhetspolisen Samt kopia till handläggare inom utvalda myndigheter: Susanna Hogdin, Sara Grahn, Henrik Gustafsson, Per-Olof Wikström, Magnus Dyberg Ek, Henrik Beckman, Helena Kjellson, Robin Djursäter, Thomas Mårtensson, Gabriella Modin, Pär Aleljung, Christina Nordensten, Michael Öhlund, Gisela Holm,

5 NATURVÅRDSVERKET 5(11) Bilaga 1: Bakgrund till remissen Ett mark- eller vattenområde får av länsstyrelsen eller kommunen enligt 7 kap. 21 miljöbalken (MB), förklaras som vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas som vattentäkt. För att tillgodose syftet med området ska länsstyrelsen eller kommunen, i enlighet med 7 kap. 22 MB, meddela föreskrifter om inskränkningar i rätten att förfoga över fastigheter. Om det behövs kan även länsstyrelsen eller kommunen, med stöd av 7 kap. 30 MB, meddela ordningsföreskrifter mot allmänheten om rätten att färdas och vistas inom ett område. De restriktioner som meddelas inom området får inte gå längre än vad som behövs enligt 7 kap. 25 MB. Kravet på proportionalitet gentemot den enskilde är en viktig orsak till varför vattenskyddsområden ofta delas in i olika zoner eftersom risker för påverkan på råvattnet ser olika ut i olika delar inom området. Zonindelningen baseras för grundvattentäkter på uppehållstider i mark och för ytvattentäkter på rinntider i öppna vattenvägar. Lagstiftaren har lämnat ett stort utrymme till den beslutande myndigheten att väga in lokala förhållanden. En konsekvens av detta är att vattenskyddsområden med föreskrifter kan och ska utformas olika. Det innebär att det är svårt att räkna ut exakt vilka bestämmelser som gäller inom olika delar i ett vattenskyddsområde. För att bestämmelserna ska få ett reellt genomslag så är det därför viktigt att informationen enkelt kan tillhandahållas till dem som bor och verkar inom områdena. Det är också viktigt för den enskilde att lätt hitta informationen eftersom det är straffbelagt att bryta mot vattenskyddsföreskrifterna. Beslut om vattenskyddsområde registreras, av behöriga handläggare, i databasen VIC Natur som ägs och förvaltas av Naturvårdsverket. Bestämmelser kring registrering av beslut finns i 33 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. och i Naturvårdsverkets föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken (NFS 2015:1). I korta drag ska vattenskyddsbeslut registreras i VIC Natur med beslutsdokumentet i pdf-format och yttergränsen ritas in i en karttjänst. Sålunda finns idag ett nationellt register över Sveriges samtliga vattenskyddsområden med beslutsdokument och digitala yttergränser. Det finns ett publikt visningsfönster, där allmänheten kan söka upp vattenskyddsområden och se beslutsdokument. Denna möjlighet har funnits i verktyget Skyddad Natur sedan 2012 och i en föregångare till Skyddad Natur sedan Naturvårdsverket har enligt Lag (2010:1767) om geografisk miljöinformation ansvar att tillhandahålla standardiserade tjänster för vattenskyddsområden. I dagsläget uttrycker flera aktörer att det är svårt att på ett enkelt sätt få tillgång till föreskrifter och zoneringar. Framförallt kan det vara svårt att få fram information från de mindre kommunerna och för de aktörer som arbetar över större områden (flera kommuner och över länsgränser). Detta har till följd att vattentäkter riskerar att skadas av okunskap. Olika aktörer har därför framfört att det är önskvärt med en central redovisning av zoneringen och tillhörande föreskrifter. Fördelarna med detta finns beskrivet i remissen.

6 Bilaga 2 Sammanställning av inkomna remissvar Nedan finns en sammanställning av inkomna remissvar och ett urval av de kommentarer som lämnades. Eftersom det förslag som presenterades i remissen inte kommer att genomföras så är den generella kommentaren i kolumnen Åtgärd att inte beaktas för de remissinstanser som tillstyrkte förslaget. Remissinstans Framförda synpunkter Åtgärd Stockholms län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Länsstyrelsen tillstyrker förslaget Länsstyrelsen anser att de förslagna ändringarna är relevanta, då det ger en mer komplett information om vattenskyddsområden för alla som behöver ta del av denna. Ändringen bör kunna bidra till att avlasta Länsstyrelsen när det gäller att ge information om gällande skyddszoner och föreskrifter till allmänheten, fastighetsägare m.fl. Mot bakgrund till den avvägning som krävs mellan säkerhetsaspekten och tillgänglighetsaspekten tillstyrker Länsstyrelsen förslagen i remissen. Länsstyrelsen konstaterar att förslaget kommer innebära visst merjobb då de inre zonerna saknas i dagsläget i digital form (som shapefiler) samt att rutiner för utlämning av beslutsdokumenten behöver struktureras upp. Länsstyrelsen ser positivt på förslaget att förbättra tillgängligheten till information om vad som gäller inom vattenskyddsområden. Länsstyrelsen framför en synpunkt att redovisningen bör utökas och omfatta fler förbud. Jönköpings län delar Naturvårdsverkets slutsatser och tillstyrker samtliga förslag. Ytterligare synpunkter framförs angående uppdatering av NFS 2015:2 och handbok. Då vi väljer att inte registrera och publicera zoner så blir detta inget merjobb.

7 Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Länsstyrelsen anser att det är bra att de olika zonerna utom vattentäktszon publiceras i Skyddad natur. Länsstyrelsen anser det är viktigt att även Livsmedelsverket och SGU delar Naturvårdsverket uppfattning om vad som är möjligt att visa publikt via portalen Skyddad natur. Kalmar län tillstyrker Naturvårdsverkets förslag och framför att det är viktigt med öppenhet om vattenskyddsområden för att allmänhet, verksamhetsutövare, markägare och andra ska kunna följa föreskrifterna. Länsstyrelsen anser att det ur enskilda verksamhetsutövares synvinkel kan verka orimligt att myndigheterna kan fastställa straffsanktionerade föreskrifter som gäller inom bestämda zoner, utan att utbredningen av dessa zoner offentliggörs. Länsstyrelsen Gotland ser positivt på att tillgängliggöra information kring vattenskyddsområden enligt förslaget. Det är dock viktigt att informationen ur ett säkerhetsperspektiv inte är av känslig karaktär, förslaget gör en bra avgränsning. Länsstyrelsen är positiv till förslaget och har en rad motiveringar till varför det är viktigt. Bland annat att det behöver vara enkelt för räddningstjänsten att få tillgång till relevant information om vattenskyddsområden. Länsstyrelsen är mycket positiv till en förändring som innebär att skyddsområdenas alla zoner blir synliga. Åtminstone anser vi att nyttan med en sådan utformning helt klart överstiger riskerna. Vidare har det varit uttalat sedan tidigare att det är besluten till skyddsområdena som länken ska leda till. Ett bättre förslag är då att istället länka till dokumentet i författningssamlingen. Länsstyrelsen framför att Lantmäteriet behöver vara med i arbetet. ingen publicering av zonerna. Förslaget tar hänsyn till SGU och Livsmedelsverkets remissvar.

8 Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Länsstyrelsen svar innebär att nuvarande hantering är tillräcklig och mer detaljerad information bör inte visas. Länsstyrelsen anser att det ur enskilda verksamhetsutövares synvinkel kan verka orimligt att myndigheterna kan fastställa straffsanktionerade föreskrifter som gäller inom bestämda zoner, utan att utbredningen av dessa zoner offentliggörs. Länsstyrelsen har inte heller i övrigt några invändningar mot föreslagna åtgärder och tillstyrker därmed förslaget. Länsstyrelsens svar innebär att de flesta delar i förslaget avstyrks. Att tillhandahålla föreskrifter tillstyrks och det finns detaljerade kommentarer kring de nya föreslagna attributen. Örebro län tillstyrker förslaget. Västmanlands län avstår från att lämna yttrande. Förslaget tillstyrks med önskemål om att även vattentäktszonen kan matas in i VIC Natur och finnas tillgänglig för behöriga handläggare (mer detaljerad beskrivning finns i remissvaret). Länsstyrelsen anser att den information som föreslås för publicering är väl avvägd och motsvarar vad den normala fastighetsägaren eller verksamhetsutövaren behöver känna till. Gävleborgs län tillstryker förslagen som redovisas i remissen. lösningen tar hänsyn till dessa synpunkter. lösningen tar hänsyn till dessa synpunkter.

9 Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Länsstyrelsen ser mycket positivt på Naturvårdverkets förslag att tillgängligöra vattenskyddsområdenas avgränsning, zonindelning och föreskrifter på ett enklare och mer enhetligt sätt. Betydelsen av dricksvatten och dess effekter i samhället kan inte underskattas, och det är viktigt att vattenskyddsområdenas avgränsningar är tydliga och tillgängliga för allmänheten. I svaret beskrivs även de svårigheter som finns med att samla in information från gamla beslut. Länsstyrelsen tillstyrker förslagen. Remissvaret innehåller en del frågor och synpunkter kring det praktiska genomförandet. Länsstyrelsen tillstyrker förslaget och påpekar att SKL och Lantmäteriet borde ha varit med på sändlistan. Norrbottens län, tillika vattenmyndighet för Bottenvikens vattendistrikt, tillstyrker Naturvårdsverkets remiss om Vattenskyddsområden förslag till hantering och publicering av information. Tillgängligheten till information om vad som gäller inom vattenskyddsområden är viktigt för efterlevnaden av föreskrifterna och skyddet av vattenresursen. Öppenhet om vattenskyddsområden är av stor vikt inom vattenförvaltningen för att kontinuerligt kunna följa upp och förbättra de skyddsföreskrifter och avgränsningar om zoner som krävs för att säkra en framtida god vattenkvalitet och vattentillgång. Inom Vattenmyndighetens åtgärdsprogram återfinns flera åtgärder till myndigheter och kommuner som syftar till fortsatt förbättring.

10 Försvarsmakten Havs- och vattenmyndigheten Jordbruksverket Livsmedelsverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Skogsstyrelsen Försvarsmaktens uppfattning är att detaljer i beslutsdokument avseende vattenskyddsområden kan omfattas av sekretess enligt 15 kap. 2 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Därmed ska dessa uppgifter ges ett säkerhetsskydd enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627). Även om enskilda beslut avseende vattenskyddsområden inte omfattas av sekretess kan en sammanvägd bild av många beslut innebära att det strategiska vattenförsörjningsbehovet röjs. Försvarsmakten bejakar därför den restriktivitet vid hantering av beslutsdokument som Naturvårdsverket föreslår. Vid den föreslagna publiceringen av indelning i inre och yttre zoner kan en spridning av känslig information inte uteslutas. Havs- och vattenmyndigheten, som samarbetar med Naturvårdsverket i utvecklingsarbetet för VIC Natur, och har ett intresse av en mer effektiv hantering av information kring vattenskyddsområdet ger i sitt svar förslag till vidare arbete. Jordbruksverket har inga synpunkter på förslaget. Livsmedelsverket har inga synpunkter på att ytterligare information registreras och är tillgänglig internt inom VIC Natur under förutsättning att säkerhet kan garanteras. Publik visning avstyrkes även för föreskrifter, där bedöms den lokala och regionala visningen vara tillräcklig för att uppfylla kravet på rättssäkerhet. Yttrandet innebär att publik visning (av zoner och beslut) avstyrkes. Skogsstyrelsen tycker att förslaget till förändrad hantering och publicering av information om vattenskyddsområden är bra. Det ligger i linje med de förslag och önskemål som Skogsstyrelsen tidigare har lyft i frågan. Synpunkterna beaktas. Synpunkterna beaktas, förutom att förslaget innebär en central visning av föreskrifterna, dock utan tillhörande karta. Synpunkterna beaktas.

11 Sveriges kommuner och landsting Svenskt Vatten SKL svar innebär att förslaget avstyrks och även att nuvarande hantering tillhandahåller för mycket information. I svaret påpekas att Naturvårdsverket missat att skicka remissen till viktiga remissinstanser (SKL, Svenskt vatten och kommuner) och att samordningen av dricksvattensarbetet måste samordnas mellan myndigheterna. När det gäller föreskrifter är synpunkten att det bör vara tillräckligt att berörd kommun/länsstyrelse kontaktas. Förslaget som presenteras i remissen avstyrkes. I svaret uttrycks även att det är tillräckligt att yttergränserna redovisas och att den som behöver veta vilka vattenskyddsföreskrifter som gäller inom ett visst område kan höra av sig till kommunen för besked. kring vilken information som tillhandahålls följs. Förutom att förslaget innebär en central visning av föreskrifterna, dock utan tillhörande karta. Synpunkterna beaktas, förutom att förslaget innebär en central visning av föreskrifterna, dock utan tillhörande karta. Synpunkterna beaktas. Sveriges geologiska undersökning Förslaget som presenteras i remissen avstyrkes, det som poängteras är att zonindelningen är olämplig att publicera. Säkerhetspolisen Förslaget som presenteras i remissen avstyrkes. Synpunkterna beaktas.