Schema. Vecka 36 Datum Tid Föreläsning Litteratur Instuderingsfrågor GLOBAL MILJÖHISTORIA HT Tisdag 4 september
|
|
- Bo Axelsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 GLOBAL MILJÖHISTORIA HT-2018 Schema Vecka Vad är miljöhistoria? Del 1 Anneli Ekblom (Sydney Alrutz, Blåsenhus) World, Kap 1-3 (s. 1-36) Historia kan inte förstås i ett vakuum skriver Ponting. Hur menar han då? Vad vet vi om människans påverkan på naturen under tiden vi var jägare och samlare? Vad har domesticering av djur och växter för betydelse?
2 Vecka Vad är miljöhistoria? Del 2 Anneli Ekblom - Ekblom, A. Miljöhistorias frestelser - Crumley, C. Att söka i det förflutna efter ledtrådar till framtiden Vilken kritik lyfter Ekblom mot ett alltför låst synsätt på historiska utvecklingslinjer? Vad betyder begreppen långtidsvetenskap och resiliens? - Sörlin, S. Historien en mardröm från vilken vi kan vakna Vilka historiska händelser ger Crumley som exempel på hur vi kan lära oss av historien? Historien bygger individer tankevärld skriver Sörlin, vilka svårigheter ser du med detta i fråga om miljöhistoria och frågor om hållbarhet? Den första omställningen: matproduktion Ewa Livmar World, Kap 4 & 6 (s , ) - Radkau, J. The Ecology of Subsistence and Tacit Knowledge (s , 62-72) Hur och varför uppstod jordbrukskulturerna? Vilka nackdelar ser Radkau med det moderna jordbrukets användning av plogen? För ett stabilt förhållande mellan människa och natur menar Radkau att något måste till vilka förutsättningar behövs? Radkau menar att miljöproblem tidigare var integrerade i livsföringen, medan det mer och mer blivit särskiljt. Hur kommer det sig? Den andra omställningen: industrialisering Henrik Strömsten World, Kap 12 & 14 (s , ) - McNeill, J. Någonting är nytt under solen Vad menar McNeill med de somatiska och exosomatiska energiregimerna? När och varför inträffade dessa energiregimer? Varför växte världsekonomin efter år 1500? Vilka skäl anger McNeill till att vår energianvändning tog snabb utveckling efter talet? Fredag Vetenskapstraditioner Anneli Drakman (Lindahl, EBC)
3 Vecka Litteraturseminarium 1 (12:231 & 21:136, Blåsenhus) Grupparbete (Småland, Geocentrum) Den industriella revolutionen som miljöbelastningsförskjutning Ulrika Persson-Fischier (Hamberg, Geocentrum) World, Kap 15 (s ) - Hornborg, A. Fotavtryck i bomullsfälten Hur hänger skapandet av städer och avfall ihop? Vilka problem medförde brännandet av kol i bland annat London? Vad menar Hornborg med dissipativa strukturer? Vad är kärnan i Hornborgs tes om miljöbelastningsförskjutning? När började DDT användas och vilka konsekvenser fick det?
4 Vecka Grupparbete (CEMUS Bibliotek) Urbaniseringens miljöhistoria Joakim Kjellberg (Lindahl, EBC) World, Kap 13 (s ) - Sinclair, P. Staden som idé och tanke - Isendahl, C. Agro-urbana landskap Hur växte de första städerna fram i Egypten och Asien? Hur såg de ut? Varför ökade stadsbefolkningen efter talet och vilka konsekvenser (politiska, ekonomiska, sociala) har det fått? Vad menar Sinclair om att städer är ideologiska konstruktioner? Hur städer organiseras är viktigt på global nivå menar Sinclair varför då? Förklara ett exempel på ett agrourbant landskap. Varför kan tanken om det agrourbana samhället anses motsägelsefullt? Världssystemet och koloniseringen Henrik Strömsten (Norrland I & II, Geocentrum) World, Kap 9 (s ) - Radkau, J. Colonialism as a Watershed in History (s ) Varför fick forna kolonier svårt att klara sig ekonomiskt efter att de blivit självständiga? Vilken påverkan fick européernas kolonisering på inhemskt jordbruk I Amerika, Afrika och Asien? Vilka invändningar har Radkau på Alfred Crosbys begrepp ekologisk imperialism? Vad menar Radkau med ekologisk dynamik I samband med kolonisering?
5 Vecka 40 2 oktober Gruppredovisning (12:129 & 12:130, Blåsehus) 4 oktober Idéer om natur Hedvig Mårdh (Norrland I & II, Geocentrum) World, Kap 7 (s ) - Merchant, C. Death of Nature Hur menar Ponting att religion har påverkat synen på naturen? Vilken kritik har Ponting till klassisk ekonomisk teori? - Giesecke & Jacobs. Nature, Utopia and the Garden På vilket vis kan kvinnan och naturen kopplas samman inom kultur, litteratur och historieskrivning menar Merchant? - Schiebinger. Nature s Body Hur menar Merchant att Bacons vetenskapssyn gynnar medelklass entreprenörer av manligt kön? Varför är community gardens av godo menar Giesecke och Jacobs? Vad menas med Utopi utifrån kontexten? Hur påverkas växter och djur av människans förändrade uppfattningar om femininitet och maskulinitet enligt Schiebinger? Hur har synen på naturen förändrats i och med 1700-talet och upplysningens tidearv? Exkursion: Botaniska trädgården Hedvig Mårdh (Botaniska trädgården) Fredag 5 oktober Workshop: Personlig miljöhistoria (endast fristående) (CEMUS bibliotek) kurs
6 Vecka 41 9 oktober 9 12 Miljöetik & befolkning Morag Ramsey (Ekman, EBC) Den gröna revolutionen Henrik Strömsten (Ekman, EBC) World, Kap 10 (s ) - Nixon, R. Slow Violence - Barca, S. Telling the Right Story Vilka fyra förändringar i mänsklig historia tar Ponting upp i relation till sjukdom och död? Hjärt och lung sjukdom och cancer är vanliga dödsorsaker var då och varför menar Ponting? - Shiva, V. Green Revolution in the Punjab Vad menar Nixon med Slow Violence? Vad innebär Greenwashing? Vad tror du Nixon menar med Too dark for education, too bright for sleep:modernity s false dawn? Hur hänger ojämlikhet och våld mot naturen ihop menar Barca? Hur menar Barca att miljöhistoria och utbildning hör ihop och varför är det viktigt? Utan gödning och vatten klarar sig nya kommersiella frön sämre än de inhemska hur kommer det sig menar Shiva? Hur har ojämn livsmedelsframställning bidra till ökad nationalism? Naturvård och biologisk mångfald Håkan Tunon (Zootis, EBC) - Tunon, H. Reflektioner kring Akwe Vad menar Tunon med traditionell kunskap? Varför är tröghet viktigt i förändringsprocesser menar Tunon? 11 oktober Litteraturseminarium 2 (13:027 & 13:029, Blåsenhus)
7 Vecka oktober En hållbar framtid: CSR Cecilia Mark-Herbert World, Kap 16 (s ) Mark-Herbert,Rotter& Pakseresht A triple bottom line to ensure Corporate Responsibility 1896 förutspådde Arrhenius att brännandet av fossilt bränsle skulle påverka globala temperaturer. Varför var det inte förrän 1980-talet som människor började acceptera global uppvärmning? Vad grundar sig triple bottom line i? Vilka svårigheter ser du med CR och accountability? 18 oktober Framtidsfråga: vatten Terje Östigård World, Kap 17 (s ) - Chatel & Östigård, The Nile - Östigård, Thirsty, hungry and no power Sandström et al. Changing challenges Vad menar Ponting att vi måste åstadkomma vad gäller befolkning och livsmedelsförsörjning? Ponting skriver att förändringar och skeenden som skapas på grund av global uppvärmning kommer att skapa sociala, ekonomiska och politiska spänningar och instabilitet. Kan du dra några liknelser till svenskt samhälle idag? Vilka implikationer medföljer land and water grabbing eller Acquisition? Varför är Assuandammen viktig politiskt? Östigård menar att vattentillgång är den gemensamma nämnaren inom Miljöproblematiken. Hur menar han då? Vilka fördelar skulle Etiopien få om de tog större del av Nilens vatten?
8 Vecka oktober 25 oktober Skrivstuga (CEMUS bibliotek) Avslutning (Småland, Geocentrum) Fredag 26 oktober 17dk Nationsmiddag
Introduktion till hållbar utveckling Öppna och sociala event Global miljöhistoria. V.36 Måndag 3/9 Tisdag 4/9 Onsdag 5/9 Torsdag 6/9 Fredag 7/9
Introduktion till hållbar utveckling Öppna och sociala event Global miljöhistoria V.36 Måndag 3/9 Tisdag 4/9 Onsdag 5/9 Torsdag 6/9 Fredag 7/9 9-12 Obligatorisk kursintroduktion [Sal XI, Universitetshuset]
V.36 Måndag 3/9 Tisdag 4/9 Onsdag 5/9 Torsdag 6/9 Fredag 7/9
Introduktion till hållbar utveckling Öppna och sociala event Global miljöhistoria V.36 Måndag 3/9 Tisdag 4/9 Onsdag 5/9 Torsdag 6/9 Fredag 7/9 9-12 Obligatorisk kursintroduktion [Sal XI, Universitetshuset]
Läsinstruktioner Global miljöhistoria
Läsinstruktioner Global miljöhistoria När vi har valt ut texterna till 2017 års kurskompendium har vi strävat att de ska vara både intresseväckande och utmanande. Vi har lagt ut texter till olika veckor
DAG TID & PLATS VAD TEMA FÖRELÄSARE Tisdag 30 13:15 15:00 Registrering och introduktion Om historia och
Global Miljöhistoria Schema, Hösten 2016 CEMUS utbildning/uppsala Centrum för hållbar utveckling Vecka 35 Introduktion till Tisdag 30 13:15 15:00 Registrering och introduktion Om historia och augusti Vecka
DAG TID & PLATS VAD TEMA FÖRELÄSARE Tisdag 1 10:15 12:00 Registrering och introduktion Om historia och. Föreläsning arrangerad av Hållbar utveckling A
Global Miljöhistoria Preliminärt schema, Hösten 2015 CEMUS utbildning/uppsala Centre för hållbar utveckling Höstterminen 2015 Vecka 36 Introduktion till miljöhistoria Tisdag 1 10:15 12:00 Registrering
Introduktion till hållbar utveckling Öppna och sociala event Global miljöhistoria. V.35 Måndag 28/8 Tisdag 29/8 Onsdag 30/8 Torsdag 31/8 Fredag 1/9
Introduktion till hållbar utveckling Öppna och sociala event Global miljöhistoria V.35 Måndag 28/8 Tisdag 29/8 Onsdag 30/8 Torsdag 31/8 Fredag 1/9 9- Obligatorisk kursintroduktion -12 Introföreläsning
Introduktion till hållbar utveckling Öppna och sociala event Global miljöhistoria. V.35 Måndag 28/8 Tisdag 29/8 Onsdag 30/8 Torsdag 31/8 Fredag 1/9
Introduktion till hållbar utveckling Öppna och sociala event Global miljöhistoria V.35 Måndag 28/8 Tisdag 29/8 Onsdag 30/8 Torsdag 31/8 Fredag 1/9 9- Obligatorisk kursintroduktion -12 Introföreläsning
Introduktion till hållbar utveckling Öppna och sociala event Global miljöhistoria. V.35 Måndag 28/8 Tisdag 29/8 Onsdag 30/8 Torsdag 31/8 Fredag 1/9
Introduktion till hållbar utveckling Öppna och sociala event Global miljöhistoria V.35 Måndag 28/8 Tisdag 29/8 Onsdag 30/8 Torsdag 31/8 Fredag 1/9 9- Obligatorisk kursintroduktion -12 Introföreläsning
V.35 Måndag 29/8 Tisdag 30/8 Onsdag 31/8 Torsdag 1/9 Fredag 2/9
Introduktion till hållbar utveckling Öppna och sociala event Global miljöhistoria V.35 Måndag 29/8 Tisdag 30/8 Onsdag 31/8 Torsdag 1/9 Fredag 2/9 9-12 Obligatorisk kursintroduktion [Lärosal 5, EBC] -12
1. Jordbrukshistoria och matsäkerhet
1. Jordbrukshistoria och matsäkerhet Människan har livnärt sig på jordbruk i 10 000 år. Jorden har använts på olika sätt genom historien. Idag, till exempel, höjs kritiska röster mot EU:s standardiserade
Miljöhistoriska fallstudier
Miljöhistoriska fallstudier Som miljöhistoriker är målet ofta att ge en bakgrund till problem för att samhället ska kunna ta mer informerade beslut. Om SCA bestämmer sig för att försöka återställa ett
Schema för Block 2: Historiska perspektiv på miljö, utveckling och globalisering, 7 hp
Schema för Block 2: Historiska perspektiv på miljö, utveckling och globalisering, 7 hp Hållbar utveckling A, Ht. 2013 V. 36 Mån 2/9 14.00-17.00 Öppet hus: Information om höstens kurser och Cemus bibliotek
Schema för Klimatet, energin och det moderna samhället. Ht -15
Schema för Klimatet, energin och det moderna samhället. Ht -15 OBS: Ändringar kan förekomma Senast uppdaterad: 2015-12-01 v.44 Tid och plats Tema Tisdag 27-okt Kursintro Mänsklig och naturlig påverkan
V.3 Måndag 15/1 Tisdag 16/1 Onsdag 17/1 Torsdag 18/1 Fredag 19/1
V.3 Måndag /1 Tisdag /1 Onsdag 17/1 Torsdag /1 Fredag /1-12 Obligatorisk kursintro för hela Hållbar Utveckling B 9-12 Kritiska förhållningssätt i den akademiska världen Daniel Hansson - Obligatorisk kursintro
Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A. Introduktion
Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A Introduktion Vilka är vi och vad gör vi? Vad är Hållbar Utveckling A? Kursen utgår från att samhället och naturen tillsammans utgör ett komplext system som måste
Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
E C A Analys av livsmiljöer och samspelet mellan människa, samhälle och natur: * Orsaker till varför människor bor som de gör i Egypten. * Orsaker till att Nilen svämmar över och varför den är farbar i
Informationshäfte för delkursen Block 2: Historiska perspektiv på miljö, utveckling och globalisering, 7.0hp - en del av kursen Hållbar utveckling A.
Informationshäfte för delkursen Block 2: Historiska perspektiv på miljö, utveckling och globalisering, 7.0hp - en del av kursen Hållbar utveckling A. Delkursen samläses med kursen Global miljöhistoria.
V.3 Måndag 15/1 Tisdag 16/1 Onsdag 17/1 Torsdag 18/1 Fredag 19/1
V.3 Måndag /1 Tisdag /1 Onsdag 17/1 Torsdag /1 Fredag /1 10 10-12 Obligatorisk kursintro för hela Hållbar Utveckling B 9-12 Kritiska förhållningssätt i den akademiska världen Daniel Hansson - Obligatorisk
Klimatet, energin och det moderna samhället ht -17. Klimatet, energin och det moderna samhället. Schema
Klimatet, energin och det moderna samhället Schema Här nedan hittar du schemat för kursen klimatet, energin och det moderna samhället. Kursen är uppdelad i två block som i schemat är markerade i blått
V.44 Måndag 30/10 Tisdag 31/10 Onsdag 1/11 Torsdag 2/11 Fredag 3/11
V.44 Måndag 30/ Tisdag 31/ Onsdag 1/ Torsdag 2/ Fredag 3/ 9-12 Projektworkshop del 1: Där ni identifierar de viktiga frågorna -12 Kursintroduktion - The great global experiment Kevin Anderson, Gästprofessor
Förändringsprocesser: ledarskap, organisation & kommunikation. våren Uppsala universitet
Förändringsprocesser: ledarskap, organisation & kommunikation våren 2018 @CEMUS, Uppsala universitet Välkommen till kursen Förändringsprocesser ledarskap, kommunikation och organisation, som ges inom ramen
V.13 Måndag 27/3 Tisdag 28/3 Onsdag 29/3 Torsdag 30/3 Fredag 31/3
V. Måndag 27/3 Tisdag 28/3 Onsdag 29/3 Torsdag 30/3 Fredag 31/3 - - Obligatoriskt kursintro [Stora Stöten, Geocentrum] - Mingel: Frågeställningar och problemområden [Halland, Geocentrum] - :00 Inlämning
V.13 Måndag 27/3 Tisdag 28/3 Onsdag 29/3 Torsdag 30/3 Fredag 31/3
V. Måndag 27/3 Tisdag 28/3 Onsdag 29/3 Torsdag 30/3 Fredag 31/3 - - Obligatoriskt kursintro [Stora Stöten, Geocentrum] - Mingel: Frågeställningar och problemområden [Halland, Geocentrum] - :00 Inlämning
V.43 Måndag 24/10 Tisdag 25/10 Onsdag 26/10 Torsdag 27/10 Fredag 28/10
V.43 Måndag 24/ Tisdag 25/ Onsdag 26/ Torsdag 27/ Fredag 28/ :00 Välj projektgrupp på Studentportalen 8-12 Obligatorisk Pyradmidworkshop dag 1 Sara Andersson och 8-12 Obligatorisk Pyradmidworkshop dag
DEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN SOM FÖRSKJUTNING AV MILJÖBELASTNING
DEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN SOM FÖRSKJUTNING AV MILJÖBELASTNING Doktorand och Adjunkt Ulrika Persson-Fischier ulrika.persson-fischier@angstrom.uu.se Industriella revolutionen: Mekanisering: textilindustri,
Industri och imperier HT Instuderingsfrågor
Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.
Miljöhistoriska fallstudier
Miljöhistoriska fallstudier Som miljöhistoriker är målet ofta att ge en bakgrund till problem för att samhället ska kunna ta mer informerade beslut. Om SCA bestämmer sig för att försöka återställa ett
Välkommen till Cemus och kursen Hållbar utveckling A!
Välkommen till Cemus och kursen Hållbar utveckling A! Upprop, registrering och kursstart Upprop sker måndag 1 september kl 08.15 i Lindahlsalen, EBC (Evolutionsbiologiskt centrum) Norbyvägen 18D. Kårlegitimation
Schema för Klimatet, energin och det moderna samhället. Ht -15
Schema för Klimatet, energin och det moderna samhället. Ht -15 OBS: Ändringar kan förekomma Senast uppdaterad: 2015-10-26 v.44 Tid och plats Tema Tisdag 27-okt Kursintro Mänsklig och naturlig påverkan
V.43 Måndag 24/10 Tisdag 25/10 Onsdag 26/10 Torsdag 27/10 Fredag 28/10
V.43 Måndag 24/10 Tisdag 25/10 Onsdag 26/10 Torsdag 27/10 Fredag 28/10 8-12 Obligatorisk 8-12 Obligatorisk Pyramidworkshop dag 1 Pyramidworkshop dag 2 Sara Andersson och Sara Andersson och 10 10-12 Obligatorisk
Klimatet, energin och det moderna samhället ht -17. Klimatet, energin och det moderna samhället. Schema
och det moderna samhället ht -17 och det moderna samhället Schema Här nedan hittar du schemat för kursen klimatet, energin och det moderna samhället. Kursen är uppdelad i två block som i schemat är markerade
GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram
En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/
En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11
En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen
Läsinstruktioner Global miljöhistoria
Läsinstruktioner Global miljöhistoria När vi har valt ut texterna till 2015 års kurskompendium har vi strävat att de ska vara både intresseväckande och utmanande. Vi har lagt ut texter till olika veckor
Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet
Revolution Giljotin Monarki Republik Liberalism Yttrandefrihet Konservatism Skräckvälde Napoleon Privilegier Det tredje ståndet Ståndssamhälle Nationalförsamlingen Klassamhälle Envälde Självständighet
Kursplan för kursen Samhället ur sociologiskt perspektiv: Från modernitet till globalisering, 7,5 hp, GN
V.44 Måndag 30/10 Tisdag 31/10 Onsdag 1/11 Torsdag 2/11 Fredag 3/11
V.44 Måndag 30/ Tisdag 31/ Onsdag 1/ Torsdag 2/ Fredag 3/ 9-12 Projektworkshop del 1: Där ni identifierar de viktiga frågorna -12 Kursintroduktion - The great global experiment Kevin Anderson, Gästprofessor
Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO
Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ingår 30 hp i vart och ett av ämnena svenska, matematik, engelska.
Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!
Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel
Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen
prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består
Upplysningstidens karta
Upplysningstidens karta (interaktiv via länken nedan läs och lär dig om händelser) http://www.worldology.com/europe/enlightenment_lg.htm Handelsmönster år 1770 http://qed.princeton.edu/getfile.php?f=european_empires_and_trade_c._1770.jp
Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer
Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer INLEDNING Västra Götalandsregionen Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 Framtidens
GLOBAL MILJÖHISTORIA
GLOBAL MILJÖHISTORIA INFOHÄFTE HT15 Överblick Kursen Global Miljöhistoria ges på CEMUS för trettonde gången under hösten 2015. Sedan två år tillbaka samläses kursen med Hållbar utveckling A. Miljöhistoria
LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll
LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk
3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia
3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42716 / T42816 Ämnen: Historia Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 15
Hållbar utveckling. Biologi introduktion
Hållbar utveckling Biologi introduktion Detta ingår Vad är hållbar utveckling? Hållbarutveckling Ekologisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Social hållbarhet Kretslopp och hur påverkar vi vår närmiljö Kretslopp-
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU
v Urban Food och Urban Health, 2017-02-15 Erik Fahlbeck Vicerektor SLU Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?
Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna
Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika
Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen - Varför ville amerikanerna upphöra att tillhöra det brittiska riket? - Varför hade England höjt skatterna för de amerikanska bosättarna? Händelse: Amerika blir
Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning
FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden
Global Miljöhistoria &
Global Miljöhistoria & Historiska perspektiv på miljö, utveckling och globalisering Kursinformationshäfte Överblick Kursen Global Miljöhistoria ges på CEMUS för tolfte gången under hösten 2014. Sedan förra
GLOBAL MILJÖHISTORIA
GLOBAL MILJÖHISTORIA KURSINFO HT17 Överblick Kursen Global Miljöhistoria ges på CEMUS för femtonde gången under hösten 2017. Sedan fyra år tillbaka samläses kursen med Hållbar utveckling A. Miljöhistoria
Klimatet, Energin och det moderna samhället Schema HT 2016
Klimatet, Energin och det moderna samhället Schema HT 2016 Om schemat Det här är det schema som gäller för kursen. Tider, platser och innehåll kan komma att ändras under kursens gång, så se till att vara
Vörå Nora Backlund
Vörå 8.11.2017 Nora Backlund PROJEKTET: Vilka är förutsättningarna för att förverkliga cirkulär ekonomi i den österbottniska jordbruksbranschen? Bildkälla: www.sysav.se CIRKULÄR EKONOMI: Material och sidoströmmar
Vill du kunna problematisera vad som händer nu i världen FN:s 17 Globala mål för hållbar utveckling, klimatförhandlingar, fiskepolitik, markrofferi.
hmanekolog? Är d en potentiell hmanekolog? Har d ett intresse för hållbar tveckling, hållbara städer, natrresrser, eko-aktivism, mänskliga och djrens rättigheter, miljöpolitik och styrning? Är d bekymrad
Mjölkkon & biologisk mångfald
Mjölkkon & biologisk mångfald sida 1 Mjölkkon & biologisk mångfald Årskurs: 4-6 Ämnen: Biologi, Geografi, Svenska I övningen lär sig eleverna om biologisk mångfald, om hur mjölkkorna ingår i ett kretslopp
Så funkar Vifolkaskolan!
Så funkar Vifolkaskolan! Under ett skolår pågår en mängd aktiviteter på Vifolkaskolan. Varje dag genomför vi mellan 50-60 lektioner i olika ämnen och serverar mat till ca 500 personer. Vi genomför utvecklingssamtal,
Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
V.44 Måndag 29/10 Tisdag 30/10 Onsdag 31/10 Torsdag 1/11 Fredag 2/ På flykt i en varmare värld Shora Esmailian, författare [Hamberg, Geo]
V.44 Måndag 29/ Tisdag 30/ Onsdag 31/ Torsdag 1/ Fredag 2/ -12 Projektkursstart - 12 Kursintroduktion [12:004, Blåsen] 9-12 Art and Awareness: Making sense in an age of climate fear Jan van Boeckel, artisteducator
Preliminärt Schema Hållbar utveckling värderingar, världsbilder och visioner Uppdaterad 2015-02-25
Schema Hållbar utveckling - värderingar, världsbilder och visioner Observera att vissa schemaändringar kan förekomma, moment markerade med *stjärna är nya/uppdaterade i den senaste versionen av schemat.
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen
Varmt välkommen till CEMUS och Global Miljöhistoria 2016
Varmt välkommen till CEMUS och Global Miljöhistoria 2016 Hej! Vi är väldigt glada över att du har valt att läsa Global Miljöhistoria med oss. I detta brev finner du grundläggande information om kursen,
Klimatet, Energin och det moderna samhället Schema HT 2016
Klimatet, Energin och det moderna samhället Schema HT 2016 Om schemat Det här är det schema som gäller för kursen. Tider, platser och innehåll kan komma att ändras under kursens gång, så se till att vara
Vad menas med en högkultur? Diskutera med din bänkgranne i 4 minuter så brainstormar vi allt ni vet om högkulturer. Vet du inte så använd din fantasi
Att kunna: Hur levde människan innan hon blev bofast? Vad är det som kännetecknar en högkultur? Hur var det nya samhället när människan blev bofast? Hur uppstod högkulturen Egypten? Vad är det som kännetecknar
Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)
Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skola L= mest för läraren E= viktigt för eleven Gäller för augusti-september 2015 Förankring i
SLU och internationalisering. #slu40
SLU och internationalisering #slu40 Engagemang för global utveckling Strategi Vetenskap för global utveckling, 2010 Enhet SLU Global, 2011 Tvärvetenskap, samverkan och policyrelevans genom strategiska
Anteckningar från workshop Vad är miljöhistoria?
Anteckningar från workshop Vad är miljöhistoria? Clive Ponting Enkel, pedagogisk beskrivning av hans syn på miljöhistoria. Han börjar med jordens skapelse och hur geologin och geografins påverkar på ekosystemen.
Schema Människan och naturen Höstterminen 2013
Schema Människan och naturen Höstterminen 2013 Vecka 36 Mån 2/9 14.00-17.00 Öppet hus: Information om höstens kurser och Cemus bibliotek studentaktiviteter 18:15-20:30 Our Future, Our Task, Our Movement
Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!
Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi
HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Forskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter
Forskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter Dr Sara Borgström sara.borgstrom@su.se Docent Erik Andersson erik.andersson@su.se $$$ Var kommer detta ifrån? $$$ 1990-talet: Integrera naturen i samhälls-ekonomiska
Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll
Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen... 1 Samtliga arbetsområden 1-6... 2
GLOBAL MILJÖHISTORIA
GLOBAL MILJÖHISTORIA KURSINFO HT16 Överblick Kursen Global Miljöhistoria ges på CEMUS för fjortonde gången under hösten 2016. Sedan tre år tillbaka samläses kursen med Hållbar utveckling A. Miljöhistoria
Utbildningspaket Konsumtion
Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är
HISTORIA. Ämnets syfte
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Byggsektorns betydande miljöaspekter
Byggsektorns betydande miljöaspekter Per Lilliehorn Naturresurser 2 Ekosystem 3 1 Människors hälsa 4 Byggsektorn Tillverkning, försäljning och transport av byggmaterial Ca 90.000 Byggindustrin Ca 230.000
Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.
Är eko reko? Forskarna är inte överens om vilken odlingsform som är bäst för hälsa och miljö konventionell eller ekologisk odling. Vad vet de egentligen om skillnaderna? Den frågan vill den här boken ge
GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Energiremisseminarium 30/8 2004. www.goteborg2050.nu
www.goteborg2050.n u Solstad Göteborg 2050 Johan Swahn och Elin Löwendahl, Chalmers Hans Eek, Göteborg Energi Projektet (I) Utvecklar hållbara långsiktiga framtidsbilder (scenarier, visioner) som bidrag
Schema Människan och naturen Höstterminen 2013
Schema Människan och naturen Höstterminen 2013 Vecka 36 Mån 2/9 14.00-17.00 Öppet hus: Information om höstens kurser och Cemus bibliotek studentaktiviteter 18:15-20:30 Our Future, Our Task, Our Movement
Välkommen till Hållbar utveckling A! Introduktion
Välkommen till Hållbar utveckling A! Introduktion Cemus utbildningsmodell Bakgrund Kursledning Arbetsgrupp Interaktivt deltagande Studentansvar Kursens informationskanaler Kurshemsidan: www.cemusstudent.se/hua
Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda
Schema Hållbar utveckling värderingar, världsbilder och visioner Uppdaterad 2016-01-15. Hållbar utveckling - värderingar, världsbilder och visioner
Schema Schema Hållbar utveckling värderingar, världsbilder och visioner Uppdaterad 2016-01-15 Hållbar utveckling - värderingar, världsbilder och visioner Observera att schemaändringar kan förekomma, moment
LBI210, Biologi för lärare 2, 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. ht 08 LBI210, Biologi för lärare 2, 30 högskolepoäng Biology 2 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd
CSA Community Supported Agriculture PROJEKT I HSSL/HALLAND
CSA Community Supported Agriculture PROJEKT I HSSL/HALLAND HSSL/Halland Omställning - till ett fossiloberoende samhälle Hållbar landsbygdsutveckling - Hållbara bygder Levande landsbygd rikt föreningsliv,
Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Dokumentation från workshop 2
Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Dokumentation från workshop 2 30 mars 2015 I workshop 1 fann vi 36 betydelsefulla trender till 2025 Betydelsen av bilaterala avtal ökar Bönder uppmärksammas
Schema Människan och naturen Höstterminen 2013
Schema Människan och naturen Höstterminen 2013 Vecka 36 Mån 2/9 14.00-17.00 Öppet hus: Information om höstens kurser och Cemus bibliotek studentaktiviteter 18:15-20:30 Our Future, Our Task, Our Movement
LSO110, Samhällsorienterande ämnen för tidigare åldrar 1, 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 10 LSO110, Samhällsorienterande ämnen för tidigare åldrar 1, 30 högskolepoäng Social science for Teachers in Primary School 1, 30 higher education credits Grundnivå / First cycle 1. Fastställande
VÄLKOMNA TILL TEKNIK, MAKT OCH MÄNSKLIGHETENS FRAMTID VT2018
VÄLKOMNA TILL TEKNIK, MAKT OCH MÄNSKLIGHETENS FRAMTID VT2018 VILKA ÄR VI? Kajsa Colde Kontakt: kajsa.colde@cemus.uu.se kenzo.franzen@cemus.uu.se Kenzo Franzén VILKA ÄR NI? Presentera er med namn och kort
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Samhällsekologisk Stadsbyggnad
Resiliens i planeringen, teori och praktik: Samhällsekologisk Stadsbyggnad Text 1) Rational för innovation 2) Resiliens och ekosystemtjänster 3) Design och planering 1 Varför samhällsekologisk Stadsbyggnad?
Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål
Ekonomihögskolan EKHA22, Ekonomisk historia: Världens ekonomiska historia, 15 högskolepoäng Economic History: Economic History of the World, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen
Preliminärt schema Hållbar utveckling A, Ht. 2014
Preliminärt schema Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Moment i grå text innebär frivilliga alt. sociala moment (Moment inom parantes innebär moment inom introduktionskursen) Observera att kursen startar vecka
Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation
Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar
Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström
Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön
Klimat, energi och det moderna samhället
Klimat, energi och det moderna samhället Schema, HT 17 Här nedan hittar du det officiella schemat för kursen i klimat, energi och det moderna samhället. Kursen är uppdelad i två block som i schemat är