Nordby I, RAÄ 434 senmesolitisk boplats

Transkript

1 UV VÄST, DOKUMENTATION AV FÄLTARBETSFASEN 2006:5 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Nordby I, RAÄ 434 senmesolitisk boplats Bohuslän, Hogdal socken, Nordby 4:3, RAÄ 434 Kalle Thorsberg

2 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Kvarnbygatan Mölndal Växel: Fax: e-post: e-post: Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/ Riksantikvarieämbetet UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2006:5 ISSN 1650-xxxx Utskrift Intellecta Docusys, Västra Frölunda, UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2006:5. Arkeologisk undersökning

3 Innehåll Inledning... 4 Undersökningens förutsättningar... 4 Metod... 4 Resultat... 5 Södra delen... 5 Längst i norr, skogsmark... 5 Nordvästra delen, äldre inblandning... 5 Centrala delen, den egentliga fyndkoncentrationen... 5 Fynd... 7 Materialets potential... 7 Administrativa uppgifter... 8 Figurer... 8 Bilaga. Fyndtabeller... 9 Yxor... 9 Mikrospån och mikrospånkärnor... 9 Retuscherade föremål av flinta... 9 Kärnor utöver mikrospånkärnor... 9 Övrig flinta Sandstensknivar Slipstenar, malstenar, knackstenar Bergart, övrig Kvarts, kvartsit och bergkristall Nordby I, RAÄ 434 senmesolitisk boplats 3

4 Skriv Rapporten ingresstext beskriver här. undersökningen av en ska senmesoli- användas (Ingresstexten som tisk boplats presentationstext med inblandning när Daffen av såväl läggs äldre ut som på nätet, yngre eller som fynd. baksidestext Det senmesolitiska till tryckta rapporter.) materialet kännetecknas av markant råmaterialekonomi och av för området stort inslag av kvartsit. Inledning Slutundersökningen av stenåldersboplatsen RAÄ 434 i Hogdals socken skedde under perioden 2 maj till 4 juni Undersökningen var ett led i arbetet kring byggandet av väg E6 mellan Svinesund och Nordby i norra Bohuslän (fig. 1 4). Undersökningen bekostades av Vägverket region Väst efter beslut av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Projektledare var Eva Schaller Åhrberg (RAÄ UV Väst) och Rune Bark från Bohusläns Museum. Övriga deltagare var Mikael Eboskog, Annie Johansson, Barbro Lind och Andreas Toreld från Bohusläns museum samt Glenn Johansson, Håkan Petersson, Kalle Thorsberg och Kristina Älveby från RAÄ UV Väst. Fyndregistreringen har utförts av Kalle Thorsberg, Mikael Eboskog och Eva Schaller Årberg. Vägverket genom Lennart Johansson bistod med bodar, el, vatten och framkomlighet på ett föredömligt sätt. Undersökningens förutsättningar Hogdal 434 påträffades 1992 vid den särskilda arkeologiska utredningen som utfördes inför byggnationen av en ny E6. Redan samma år gjordes förundersökningen. Det tog således tio år mellan för- och slutundersökning. Detta är på många sätt ett problematiskt faktum som gäller flera av boplatserna inom området. Självklart är situationen olycklig eftersom man får förutsätta att förundersökningarna blir bättre över tid. Boplatsen låg i norra änden av en smal dalgång omgiven av 5 10 meter höga berg, exponerad i norr mot Idefjorden. Delar av den undersökta ytan var sumpig med vattenavrinning norrut mot fjorden. Vegetationen bestod av slyskog samt gran och tall. Den nordligaste delen av området undersöktes i oavverkad skog. Höjden över havet var mellan 51 och 61 meter, alltså en av de högre belägna senmesolitiska boplatserna som undersökts i området. Fyndmässigt och topografiskt sett uppskattades fornlämningens utsträckning till cirka meter, vilket gör cirka 1500 kvadratmeter. Vid förundersökningen hade fynd av slagen flinta samt några fragment av slipstenar av sandsten påträffats, vilket gav en preliminär datering till senmesolitikum. Vid utredningen av en arbetsväg hösten 2001 inför det kommande brobygget hade en lihultyxa påträffats cirka 50 meter söder om RAÄ 434. Med anledning härav drogs några maskinschakt i fyndområdet utan att ytterligare fynd framkom. En tidigare obemärkt del av en hålväg följde dalgångens mitt just över brinken mot sluttningen i norr. Den kunde ses i en längd av 10 meter. Metod Områdets södra del undersöktes extensivt med maskinschakt. Den egentliga boplatsytan var endast delvis avverkad och undersöktes därför på två olika sätt. Den avverkade delen ytavbanades med maskin och fingrävdes därefter i kvadratmeterstora undersökningsenheter. I den ej avverkade delen, längst i norr, grävdes ett antal spridda enheter för hand. 4 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2006:5. Arkeologisk undersökning

5 Enheterna fingrävdes och fynden plockades för hand. Sållning förekom sparsamt. Resultat Undersökningsområdet var omkring kvadratmeter stort. I söder undersöktes cirka 300 kvadratmeter med maskinschakt, förutom ett lösfynd av en lihultyxa påträffades endast enstaka fynd. Av det nordliga området undersöktes cirka 2000 kvadratmeter mera intensivt. Dels maskinavbanades cirka 400 kvadratmeter, dels fingrävdes 122 grävenheter. Lagerföljden var i princip densamma över hela ytan, med 2 10 cm förna som underlagras av grå stening sand. I de flesta fall grävdes ett stick om 5 cm, varvid fynden påträffades i stickets övre del. I den centrala delen av boplatsytan grävdes dock bitvis upp till 0,6 meter djupt. Södra delen I södra delen av undersökningsområdet grävdes sammanlagt 16 schakt med grävmaskin med en sammanlagd yta av ungefär 300 kvadratmeter. Två fynd påträffades i ett av schakten och två lösfynd, bland annat en lihultyxa insamlades. Trots fyndet av lihultyxan innebar den ringa fyndmängden att området nedprioriterades. Längst i norr, skogsmark I norra delen av undersökningsområdet grävdes i oavbanad skogsmark. Inom ett 800 kvadratmeter stort område lades först ett antal spridda grävningsenheter vilka senare i ett par fall förtätades med en största sammanhängande yta av 17 kvadratmeter. Totalt undersöktes cirka 43 kvadratmeter inom ytan. Fynden har samma prägel som de som påträffades inom den centrala avbanade ytan, fyndmängden är dock mindre. Inom området fanns också en 10 meter lång hålväg (A5767) som endast dokumenterades genom inmätning i plan och profil. Ett käpphål (A1464) påträffades i en av de undersökta enheterna, datering och samband med fynden är oklar. Nordvästra delen, äldre inblandning Två kvadratmeter undersöktes i anslutning för en vid avbaningen funnen trindyxa. Bland de fåtaliga fynden finns en spånskrapa och två spån som alla kan dateras till mellanmesolitikum. Fynden är med stor sannolikhet samtida med de aktiviteter som avsatt boplatsen Hogdal 408, belägen längre sydväst ut. Centrala delen, den egentliga fyndkoncentrationen Inom ett 400 kvadratmeter stort, maskinavbanat, område grävdes 78 enheter varav 55 inom ett cirka 25 kvadratmeter stort område. I de flesta fall grävdes endast ett stick om 5 cm eftersom fynden var koncentrerade till Nordby I, RAÄ 434 senmesolitisk boplats 5

6 6 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2006:5. Arkeologisk undersökning detta stick. Inom den sammanhängande ytan grävdes dock inom ett fåtal kvadratmeter stor yta ner till 0,6 meters djup. Fenomenet diskuteras nedan. Vad gäller anläggningar som dokumenterades inom ytan är de delvis en god beskrivning av ett problem som kan beskrivas som en barnsjukdom hos tillämpningen av digital dokumentation (problemet har visserligen alltid funnits, men först när en konsekvent datamodell ställer krav blir den uppenbar). Kort kan situationen beskrivas som att man efter avbaning mäter in ett antal möjliga anläggningar, till exempel koncentrationer av sten som misstänks vara bränd (och enligt en idé i svang under dessa utgrävningar kan vara en rest av en urlakad härd där till exempel kol påträffas på stratigrafiskt lägre nivå). Dessa anläggningar, som i princip består av ett antal stenar ovanpå en i övrigt känd bit jord, undersöks sen som om marken under stenarna tillhör den postulerade anläggningen. Ingen nedgrävning eller begränsning kan iakttas som har samband med stenarna, helt i enlighet med idén om urlakning. Slutresultatet är ett fyndmaterial som påträffats i en jordvolym under ett antal stenar med okänt samband dem emellan. Det strikta sättet borde vara att undersöka stenkoncentrationen som en företeelse och jorden under som en annan, det vill säga som neutrala grävenheter. Så har dock inte skett och på grund av detta finns alltså fynd som tillhör anläggningar som knappast existerar. Som nämnts ovan grävdes inom området ner till ett avsevärt djup, just som ett resultat av en sådan strategi. Anledningen till detta var dels förekomsten en skärstenskoncentration (inmätt som A3306), i denna en yxa (F667) samt en diffus mörkfärgning och diffus fyndspridning nedåt i lagerföljden. Dessutom påträffades ett flertal yxor i närheten. Självklart misstänktes att detta var något slags anläggning. Trots grundlig undersökning kunde ingen struktur iakttas och den slutgiltiga tolkningen blev att mörkfärgningen troligen var utfällning av mangan, något som kunde iakttas på flertalet av de undersökta lokalerna, samt att fyndspridningen i höjdled troligen var ett resultat av någon naturlig process, som en rotvälta eller djurs aktiviteter. Den aktivitet som omfördelat fynden stratigrafiskt har i vilket fall inte över tid efterlämnat några spår i lagerföljden. Inom ytan påträffades en härd (A2232), rundoval med en diameter av cirka 50 cm och ett djup av max 10 cm, med fyllning av sotig sand. Anläggningen ligger i utkanten av den egentliga fyndkoncentrationen och kan inte utan vidare knytas till denna. Inget kolprov kunde tas i stratigrafiskt säkert läge. Invid föregående fanns en oval mörkfärgning cirka cm stor. Kolprov taget, men inte daterat på grund av osäkerhet om samhörighet med övriga företeelser. Till sist finns en samling av kantiga stenar (A4422) utanför det egentliga fyndområdet, som redan vid undersökningen tolkades som recent.

7 Fynd Fyndmaterialet från Hogdal 434 är avsatt vid flera olika tillfällen. Det äldsta skiktet motsvaras av ett fåtal fynd som kan dateras till mellanmesolitikum, två trindyxor, några spån och en spånskrapa. Flera av fynden påträffades i ett perifert läge jämfört med övriga fynd. En liten del av fynden kan knytas till neolitikum, bland annat en spånpilspets med tånge av A-typ, en tvärpil samt en spetsnackig håleggad bergartsmejsel. Med visst besvär kan fynden ses som en enhet och som sådan dateras till mellanneolitikum. Vad som komplicerar detta är förekomsten av ett antal spån tillverkade från koniska kärnor med relativt stor diameter och tämligen spetsig avspaltningsvinkel. Tillverkningsmetoden är inte vanlig under mesolitikum och en senare datering är det enda logiska alternativet, tolkningen är besvärlig och diskuteras i det sammanfattande avsnittet om spåntillverkning. Till komplexet hör också ett antal atypiska yxor, som inte närmare kan dateras. Huvuddelen av fynden har dock avsatts under senmesolitikum med typiska fynd som mikrospån och mikrospånskärnor. Det speciella med detta material är en extrem råmaterialekonomi. Flintan är längre sönderdelad än på övriga grävda lokaler, dessutom kan den största frekvensen av kvartsit observeras. Mängden formella verktyg är dessutom påfallande liten. Skillnaden mot övriga senmesolitiska material i undersökningarna beror troligen av två saker. Dels en extrem råmaterialekonomi som med stor sannolikhet hör ihop med råmaterialtillgången. Dels en aktivitetsskillnad som antagligen hör ihop med boplatsens läge i terrängen, på avsevärt högre nivå än den dåtida stranden. Materialets potential Stenmaterialet utgör en stor del av materialet övriga arkeologiska företeelser samtida med detta är försumbara. I vanliga fall uppfattas oliktida inblandningar som problematiska, här är de intressanta. Den mellanmesolitiska delen av materialet kan sättas in i ett sammanhang med den närliggande undersökta lokalen Hogdal 408. Den neolitiska delen är genom den spetsnackiga håleggade bergartsyxan ovanlig och kronologiskt svårtolkad. Spånen representerar en metod som svårligen kan inplaceras i vad som är känt från mesolitikum och kan mycket väl höra ihop med det neolitiska materialet. Sönderdelningen av stenmaterialet som kan antas vara från senmesolitikum är i samband med övriga någorlunda samtida undersökta material i området intressant eftersom det uppvisar distinkta skillnader i råmaterialekonomi samt användning av andra material som kvartsit. På grund av detta är materialet, tillsammans med övriga, mycket viktigt för att studera variation inom de oftast som homogena uppfattade senmesolitiska materialen. Nordby I, RAÄ 434 senmesolitisk boplats 7

8 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Projektnummer: Intrasisprojekt: V2002:015. Undersökningstid: 14/5 4/ Projektledare: Eva Schaller Åhrberg (UV Väst) och Rune Bark (Bohusläns Museum). Projektgrupp: Rune Bark, Mikael Eboskog, Annie Johansson, Barbro Lind och Andreas Toreld från Bohusläns museum. Glenn Johansson, Håkan Petersson, Eva Schaller Åhrberg, Kalle Thorsberg och Kristina Älveby från UV Väst. Underkonsulter: Erik Danielsson, Vedlab, Ångströmslaboratoriet Uppsala, Fosfatlaboratoriet, Gotlands länsmuseum Visby, Leif Jonsson, Arkeologiska Naturvetenskapliga laboratoriet, Universitetet i Göteborg, Håkan Ranheden RAÄ UV Mitt (makrofossilanalys). Undersökt yta: 530 kvadratmeter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 10 1h. Koordinatsystem: RT R05 7,5 gon V65:-1. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x y Höjdsystem: RH70. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd: fynd med Fnr Figurer Figurerna finns i en separat figurbilaga. 8 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2006:5. Arkeologisk undersökning

9 Bilaga. Fyndtabeller Yxor Trindyxa 2 Övrig bergartsyxa 4 Mejsel 3 Summa 9 Mikrospån och mikrospånkärnor Handtagskärna 1 Övrig m. med en plattform 1 Fragment av mikrospånkärna 4 Mikrospån 85 Summa 91 Retuscherade föremål av flinta Borrspets 6 Avslag med inhak 1 Avslag med retusch 42 Kort spånfragment med retusch 1 Segmentkniv 1 Spånkniv 1 Spånpilspets med tånge, A 1 Spånskrapa, enkel 1 Stycke med inhak 1 Tväreggad spets 1 Summa 56 Kärnor utöver mikrospånkärnor Kärnfragment, sidofragment 2 Bipolär kärna 62 Kölformig kärna 1 Övrig kärna m en plattform 3 Övrig kärna 8 Summa 577 Nordby I, RAÄ 434 senmesolitisk boplats 9

10 Övrig flinta Avslag 793 Övrig slagen flinta 1251 Splitter 555 Stycke med tillhuggning 6 Spån 9 Kort spånfragment 37 Summa 2651 Sandstensknivar Sandstenskniv 19 Slipstenar, malstenar, knackstenar Bergart Knacksten 2 Bergart Malsten 1 Bergart Slipsten 1 Sandsten Slipsten 49 Summa 51 Bergart, övrig Avslag 11 Rund sten 4 Övrig kärna 1 Övrig slagen 23 Summa 39 Kvarts, kvartsit och bergkristall Bergkristall Avslag 1 Bergkristall Övrig slagen 2 Kvarts Avslag 4 Kvarts Splitter 24 Kvarts Övrig slagen 39 Kvartsit Avslag 19 Kvartsit Splitter 24 Kvartsit Övrig kärna 3 Kvartsit Övrig slagen 88 Summa UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2006:5. Arkeologisk undersökning