ARKEOLOGI. Arctic Falls testbana Flurheden

Transkript

1 Rapport 25:11 Arctic Falls testbana Flurheden Arkeologisk utredning inom fastigheterna Lappurträsk 1:15, Lappurträsk 2:1 och Vistheden 3:1, Älvsby socken och kommun, Norrbottens län. Norrbottens museum Olof Östlund Dnr: Lst clnr

2 Administrativa uppgifter Länsstyrelsens (beslut) dnr: Norrbottens museum dnr: Uppdragsgivare/finansiär: Arctic Falls AB Typ av uppdrag: Arkeologisk utredning Landskap: Norrbotten Kommun: Älvsby Socken: Älvsby Fornlämning nr: Kända lämningar: Raä, 353:1-2, 354:1, 355:1 Nyregistrerade lämningar: Nr 1-8, samt Raä 353:3. Fornlämning typ: Boplats (5 st), Kolningsanläggning (4 st, varav 1 ingår i Omr. m. skogsbrukslämn.), Härd (3 st, samtliga ingående i en av boplatserna, lämning nr 3) Husgrund, historisk tid (2 st, varav 1 ingår i Omr. m. skogsbrukslämn.), Kemisk industri (1 st ingår i Omr. m. skogsbrukslämn.) Naturföremål eller bildning med tradition (1 st), Område med skogsbrukslämningar (1 st), Fastighet: Lappurträsk 1:15, Lappurträsk 2:1, Vistheden 3:1 Kartblad (Sweref 99 TM): 72H 9g NV Undersökningsledare: Olof Östlund Deltagare: Dag Lantz, Åsa Lindgren Rapportansvarig: Olof Östlund Underkonsulter: - Fältarbetstid: Rapporttid: Datum 1/6 4/6 25, 96 timmar (exkl. restid) 7 rapportdagar (52 timmar) Fyndhantering: - Koordinater: Koordinatsystem och metod: Höjd över havet: Undersökt yta: Datering: Utredningsområdet ligger inom följande koordinater: N / E Koordinaterna är i Rikets nät, Sweref 99TM Inställningar på GPS, User grid WGS 84, Sweref 99TM m ö h 1,08 km 2 (utredningsområdets yta) Härdar: Stenålder järnålder (bedömning utifrån lämningstyp och topografiskt läge). Boplatser stenålder-järnålder (bedömning efter fyndinnehåll och topografiskt läge) Övriga lämningar hörande till skogsbruk och jordbruk: Medeltid nyare tid (bedömning utifrån historiska källor) Fynd: Inga fynd tillvaratogs (inga påträffades) Foto: Digitala bilder, Acc nr 25_55_1-49 (se bilaga 3) Ritningar: - Dokumentationshandlingar: Fältanteckningar (5 st A6 blad 6 A4 blad, 1 A3 blad), originalhandlingar och bilder förvaras i Norrbottens museums arkiv, respektive bildarkiv. Nbm:s digitala fotografier förvaras på NLL:s server. Digitalt registreringsmaterial finns tillgängligt i FMIS via Digital programvara: Microsoft Office (Win 7), ArcMap 10.1, ArcPad 10, FältGIS 2, Photoshop Elements 12. Foto på rapportens framsida: Nyregistrerad lämning nr 3:2. Härd. Sonden står mitt i härden. Acc. nr 25_55_36. Fotograf: Dag Lantz, CC (by, nc, nd) Norrbottens museum SK UTREDNING 1

3 Innehållsförteckning Administrativa uppgifter... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Sammanfattning... 3 Syfte... 4 Inriktning och problemformuleringar... 4 Områdets förutsättningar... 4 Topografi och naturlandskap... 4 Historik och fornlämningsmiljö... 5 Områdets kulturmiljöpotential... 6 Undersökningens utgångspunkter och utförande... 6 Undersökningens genomförande... 6 Avvikelser från arbetsplanen... 6 Förberedelsearbete... 7 Fältarbete, etapp Fältarbete, etapp Resultat... 8 Vetenskaplig tolkning Vidare undersökningar Utvärdering Referenser Bilagor SK UTREDNING 2

4 Inledning Norrbottens museum har under perioden 1 4 juni 25 utfört en arkeologisk utredning inom fastigheterna Lappurträsk 1:15, Lappurträsk 2:1 och Vistheden 3:1. i Älvsby kommun och socken, Norrbottens län. Utredningen föranleddes av att Arctic Falls AB planerar att utöka bil- och däckstestverksamhet med en ny testbana i Älvsbyn. Under våren tog företaget beslut om att gå vidare med Flurheden, ett av två områden som Norrbottens museum gjort kostnadsberäkningar för, enligt länsstyrelsens förfrågningsunderlag. Arbetet med utredningen på Flurheden utgick från Norrbottens museums arbetsplan (Nbm dnr , daterad ), utifrån Länsstyrelsens beslut (Lst dnr ). Beslutet togs i enlighet med 2 kap, 11 i Kulturmiljölagen, KML (SFS 1988:950). Norrbottens museums arbetsplan grundar sig på Länsstyrelsens förfrågningsunderlag (daterad ). Fältarbetet utfördes av Dag Lantz, Åsa Lindgren och Olof Östlund, Norrbottens museum. Sammanfattning Vid utredningen påträffades 8 st nya lämningar, av vilka 3 st fått status som Fornlämning och 5 st som Övrig kulturhistorisk lämning. Dessutom återbesöktes 3 st sedan tidigare kända lämningar, varav 2 st är Fornlämningar och 1 st är en Övrig kulturhistorisk lämning. Inom en av de nyregistrerade boplatserna (lämning nr 3) finns tre härdar som fått undernumren 3:1, 3:2 och 3:3). Lämning nr 3 är oskadad, men de två övriga boplatserna (lämning nr 4 och nr 5) har påverkats av grustäktsverksamheten i området. De tre boplatserna är alla antikvariskt bedömda som fornlämningar. Tidigare kända lämningar återbesöktes för kontroll av angivna lägen och beskrivningar i FMIS: Det rör sig om två fornlämningar (boplatserna Raä Älvsby 354:1 och Raä Älvsby 355:1), samt en övrig kulturhistorisk lämning (tjärdalen Raä Älvsby 353:1). Raä 354:1 och Raä 355:1 har fått ändrade lägen, och Raä 353:1 har kompletterats med ytterligare lämningar med undernummer: 353:2 (husgrund, historisk tid), samt 353:3 (kolbotten). Raä 353:1-3 är att betrakta som en helhet; ett område med skogsbrukslämningar. De sammanräknade lämningarna i utredningsområdet (nypåträffade och sedan tidigare kända) utgörs av 5 st Boplatser (där lämning nr 3 alltså innehåller tre härdar), 4 st Kolningsanläggningar (kolbottnar). En av kolbottnarna ingår i Raä 353 Område med skogsbrukslämningar, 2 st Husgrund, historisk tid. (varav en ingår Raä 353), 1 st Kemisk industri (tjärdal). Ingår i Raä 353), 1st Naturföremål eller -bildning med tradition (barktäkt), 1 st Område med skogsbrukslämningar. SK UTREDNING 3

5 Fördjupad utredning (etapp 2) utfördes på tre lägen. De tre valda lägena kunde konstateras sakna spår efter fornlämningar och kulturlämningar. Syfte Det huvudsakliga syftet med utredningen var att ta fram ett fullgott beslutsoch planeringsunderlag för vidare handläggning av det planerade arbetet. Syftet var att fastställa om fornlämningar berörs av det planerade arbetsföretaget. Det vill säga utreda om det finns fornlämningar inom angivna områden. Förekomst av övriga kulturhistoriska lämningar skall registreras. Samtliga lämningar (även tidigare kända) skulle bedömas antikvariskt (antikvarisk status och skyddsområde föreslås), beskrivas, fotograferas och märkas ut i fält. Inriktning och problemformuleringar Vid en utredning är inriktningen främst att hitta och registrera fornlämningar och kulturlämningar. Djupare problemformuleringar ingår inte i utredningen. Områdets förutsättningar Topografi och naturlandskap Utredningsområdet (uo) är beläget ca 14 km väster om Älvsbyn (bilaga 1:1), mellan byarna Korsträsk och Vistträsk, strax söder om väg 94. Den totala ytan för uo är 1,08 km². Området ligger på en höjd mellan 100 och 120 m ö h och hela området ligger under högsta kustlinjen. Området är flackt bortsett från en markerad ås som går igenom området från sydsydväst till nordnordöst. Åsen delas av en bäck, Råbäcken, som rinner från norr till söder och sedan viker av mot öster när den passerat åsens sydsluttning. I uo:s nordliga och sydliga delar finns partier med fuktigare mark, områden som delvis är dikade och frodigt bevuxna med vattenkrävande växter. Vegetationen på övriga områden i uo består främst av torr frisk barrskog och i en mindre del i nordöst av barrskog (tallskog) av torrare lavristyp. Åsen är uppbyggd av glaciärälvs-sediment bestående av i huvudsak sand och grus, och den är till stora delar påverkad av grustäkter/sandtäkter (bilaga 1:2). Det förhistoriska landskapet Hela uo ligger ca 100 m under högsta kustlinjen. De mera höglänta markerna (åsen och området längst i söder) bör ha stigit ur havet för mer än 7500 år sedan. Områdena vid åsen och framför allt på sydsidan av åsen bör då ha varit mycket gynnsam för marin jakt och fiske i den mellan 200 och 300 m breda vik som då fanns där de dikade myrarna och igenväxande åkermarkerna finns idag. När landhöjningen fortsatte grundades viken i söder upp, samtidigt som sjöarna norr om uo (Agntjärn, Lappurträsk m.fl.) framträdde när kustlinjen drog sig tillbaka. De kan då ha använts för fiske samtidigt som de väldränerade markerna vid grusåsen varit bra marker för jakt på landlevande djur. SK UTREDNING 4

6 Åsen bör också ha fungerat som en bra färdväg ända tills moderna vägar började byggas. Historik och fornlämningsmiljö Fornlämningar i undersökningsområdets närhet Hela området ingick i fornminnesinventeringen år Två kända fornlämningar finns inom området; Raä Älvsby 354:1 och Raä Älvsby 355:1, båda är boplatser av stenålderskaraktär (bilaga 1:2). I området finns också tre övriga kulturhistoriska lämningar; Raä Älvsby 353:1(tjärdal), samt en kolbotten och en bebyggelselämning som inte finns i FMIS, men som finns i länsstyrelens kulturdatabas med beteckningarna Älvsby 8144 (Raä 352:2 i denna utredning) och Älvsby 8145 (lämning nr 1 i denna utredning), (bilaga 2). I direkt anslutning till uo finns ytterligare lämningar: Raä Älvsby 149:1 (Fornlämningsliknande lämning), Raä Älvsby 149:2 (härd), Raä Älvsby 150:1 (boplatsgrop), Raä Älvsby 360:1 (Boplats av stenålderskaraktär), Raä Älvsby 360:2 (boplatsgrop), Raä Älvsby 360:3 (boplatsgrop), 356:1 (fyndplats för kvartsbit/kvartsredskap), Raä Älvsby 357:1 (boplats av stenålderskaraktär), Raä Älvsby 358:1 (fyndplats för kvartsavslag). Forskningshistorik Norrbottens museum gjorde en arkeologisk förundersökning år 1993 av lämningarna Raä Älvsby 360:1 (boplats av stenålderkaraktär) intill en av grustäkterna i åsen. Vid förundersökningen konstarerades att 360:1 inte skulle komma att beröras av den planerade grustäkten. De fynd som påträffades var 6 kvartsavslag, 2 kvartskärnor, 1 kvartskrapa, samt 2 ben där 1 fragment sannolikt är från älg (Feldt 1993). Vid samma tillfälle utfördes också en okulärbesiktning med provgropsgrävning, i området intill 360:1. Då påträffades Raä Älvsby 149:1, 149:2 och 150:1. Härden Raä Älvsby 149:2 undersöktes och togs bort som en del av förundersökningen (Feldt 1993). År 1997 gjordes ännu en förundersökning av Norrbottens museum i området kring grustäkten. Syftet var att genom okulärbesiktning och provgropsgrävning fastställa om fornlämningar fanns i ett område som skulle bli grustäkt. Inga fornlämningar påträffades (Skålberg 1997). År 1999 utfördes ytterligare en förundersökning Raä 360 med anledning av planer på utvidgad täktverksamhet, denna gång med avsikt att fastställa utbredningen och omfattningen av fornlämningen genom att gräva 37 st 1x1 m stora sökrutor över området, inför länsstyrelsens ställningstagande inför eventuell slutundersökning. Vid förundersökningen påträffades 8 kvartsavslag, 1 kvartsskrapa och 3 brända ben, samt spridd skörbränd sten. Inga anläggningar påträffades dock. Vid samma tillfälle undersöktes även den fornlämningsliknande bildningen Älvsby 149 för att avgöra om den var en fornlämning eller ej. Den konstaterades vara en naturbildning (Östlund 1999). Metoder och ambitionsnivå har sedan ovanstående undersökningar utfördes utvecklats och höjts, så att de insatserna idag kan jämföras med ett arbete som utförs inom ramen för en utredning. SK UTREDNING 5

7 Områdets kulturmiljöpotential Markanvändning, historiska kartor och ortnamn Uo Flurheden ligger inom Semisjaur-Njargs sameby och en historisk flyttled (uppgift från Ernst Manker via länsstyrelsen) och en nutida flyttled av riksintresse går genom området. När det gäller historiska kartor finns följande kartor tillgängliga hos Lantmäteriet: Generalstabskartor från och 1894 över området, samt en ekonomisk karta från Odling kring sjön Lappurträsk, norr om uo, syns på de två generalstabskartorna. Samernas historiska närvaro syns i den närmaste byns namn, Lappurträsk där förledet lapp mest troligt anspelar på same. I övrigt anspelar namnen på kartorna på naturformationer eller ägogränser; Stormyran och Råbäcken. Kulturhistorisk potential Utifrån det kända fornlämningsläget i angränsande områden, markförhållanden och topografi bedöms uo ha medelhög till hög potential för att lämningar ska påträffas. I uo kan man med kunskap om tidigare kända lämningar i närområdet förväntas hitta boplatser (av stenålderskaraktär) och fornlämningar som hör ihop med boplatser. Störst möjlighet att hitta sådan bedöms vara i de mera höglänta områdena kring åsen och på det höglänta området söder om de dikade myrarna, söder om åsen. Yngre lämningar som kan påträffas är t.ex. tjärdalar och kolbottnar. Med tanke på de historiska kartorna och ortnamnen finns också möjlighet att hitta lämningar hörande till renskötsel i området. Lämningar som påträffas kan alltså vara 7500 år gamla eller yngre. Undersökningens utgångspunkter och utförande Arbetet utgick ifrån Norrbottens museums arbetsplan (dnr daterad ), vilken Länsstyrelsen baserat sitt beslut på. Där beskrivs hur arbetet var tänkt att genomföras. Undersökningens genomförande Utredningen utfördes i huvudsak i enlighet med upprättad arbetsplan, med undantag för mindre avvikelser. Avvikelser från arbetsplanen Etapp 2 tog något kortare tid än planerat eftersom antalet bra etapp 2-lägen minskades till tre istället för fyra under fältarbetets gång. Samtidigt tog Etapp 1 längre tid på grund av att fler lägen än beräknat var topografiskt intressanta som boplatslägen, vilket innebar att mer tid gick till att söka igenom dessa. I slutänden innebar det att det totala fältarbetet utfördes på den tid som beräknats i arbetsplanen. De exakta geografiska platserna för etapp 2-lägena kom också att omprioriteras under fältarbetet, för att öka möjligheten att hitta lämningar. Bedömningen gjordes utifrån topografi och marktyp. Två etapp 2-lägen i söder togs SK UTREDNING 6

8 bort eftersom de befanns ligga i marker som var alltför fuktiga för att vara intressanta som boplatslägen. Ett läge i öster befanns också vara för fuktigt och stenigt för att hysa bra boplatslägen. Istället såg vi två etapp 2-lägen på grusåsens södra sida (där vi hade planerat ett läge) och ett annat etapp 2-läge på en förhöjd sandyta vid en sänka vid åsens västra ände. Ytterligare en avvikelse från arbetsplanen gjordes i samband med att de tre härdarna (lämning nr 3:1 3:3) påträffades. Eftersom vi på påträffade ett flertal tomhylsor från älgjakt på en sandås intill den sandås på vilken lämning 3 fanns, använde vi metalldetektor för att göra en bedömning om de tre härdarna var recenta eller ej. Hade där funnits recent skräp hade detta vägts in i bedömningen av lämningarnas status. Avvikelsernas konsekvenser Avvikelsernas fick inte några konsekvenser för arbetets genomförandetid. Vår bedömning är att insatsen var lika noggrann som planerat och att avvikelserna från arbetsplanen varit en anpassning till uo:s verkliga förutsättningar. Metalldetekteringen på lämning 3 innebar inte heller några negativa konsekvenser. Förberedelsearbete Vid förberedelsearbetet utfördes excerpering i form av arkivstudier, samt litteratur- och kartstudier. Resultatet presenteras i kapitel Områdets förutsättningar ovan. Förberedelsearbetet innefattade även administration och iordningställande av teknisk utrustning. Fältarbete, etapp 1 Etapp 1 utfördes som planerat i form av okulär besiktning, vilken kompletterades med hjälp av jordsond. Fältarbete, etapp 2 Etapp 2-utredning utfördes på tre lägen i uo (se bilaga 1.3). Vi såg två etapp 2-lägen på grusåsens södra sida. Lägena låg på plana sandiga terrasser som varit vindskyddade av åsens krön. Platserna gav god översikt över den forntida viken. Där använde vi grävmaskin eftersom undervegetationen (lingon- och blåbärsris) var frodig. Det tredje etapp 2 läget fanns vid uo:s västra gräns i den västra änden av åsen. Det låg på en torr och något förhöjd sandyta invid en sänka vid åsens västra ände. Sänkan förefaller vara naturlig och platsen skulle då under en tid ha legat i den inre änden av den större viken; ett intressant boplatsläge. Här var vegetationen tunn med torra och tunna lavar och här fanns också en del markskador sedan tidigare, där djur sparkat hål i markytan. Metodval och prioriteringar De metoder som har använts under utredningen är väl beprövade och har gett bra resultat i tidigare utredningar i denna typ av marker. Vid etapp 2- arbetet har arbetsmetoderna anpassats till jordart och vegetationstyp för att få bästa möjliga resultat med minsta möjliga natur- /kulturmiljöpåverkan. På platser med frodig undervegetation är en grävmaskin det bästa verktyget för att ta bort vegetationen och öppna sökschakt, men på sandytor med tunn SK UTREDNING 7

9 lavvegetation kan en grävmaskin göra mycket skada. På det torra etapp 2- läget valde vi istället att utföra ett finmaskigt stickande och sökande med jordsonder och skelleftepikar, samt avsökning med metalldetektor. Där sondning har indikerat stenar, har dessa kontrollerats med ett spadstick eller med några snabba tag med skärsleven. Metalldetektor har också använts i försök att hitta boplatsindikationer (skörbränd sten och/eller metall) under etapp 2. Dokumentation De lämningar som påträffades dokumenterades med beskrivningar i handdator och på papper. De fotograferades också och en fotolista upprättades där motiven beskrevs och från vilken riktning fotografierna togs. Sökschakt mättes in med handdator/gps (se bilaga 1:3). Inställningar på gps: User grid WGS 84, Sweref 99TM. Kommunikativa insatser I enlighet med arbetsplanen har ingen kommunikativ insats genomförts. Resultat Vid utredningen påträffades 8 st nya lämningar, av vilka 3 st fått status som Fornlämning och 5 st som Övrig kulturhistorisk lämning. Dessutom återbesöktes 3 st sedan tidigare kända lämningar, varav 2 st är Fornlämningar och 1 st är en Övrig kulturhistorisk lämning. Fig. 1. Nyregistrerad lämning nr 3; boplats med tre härdar. Vy över den lilla sandåsen som de tre härdarna ligger på. Acc nr. 25_55_41. Fotograf: Dag Lantz, CC (by, nc, nd) Norrbottens museum. SK UTREDNING 8

10 De tre nyregistrerade fornlämningarna som påträffats är boplatser. Inom en av de nyregistrerade boplatserna (lämning nr 3) finns tre härdar som fått undernumren 3:1, 3:2 och 3:3). De tre härdarna redovisas i denna rapport som separata lämningar inom lämning 3 enligt länsstyrelsens direktiv. Vid stick med sonden gav de olika intryck av att vara skapta olika när det gäller stenstorlek och stenpackning (se bilaga 2). En snabb övergång med metalldetektor över åsen där härdarna påträffades gav inga indikationer på metall. Lämning nr 4 och nr 5 har påverkats negativt av grustäktsverksamheten i området. I samband med täktarbetet har markytorna avbanats för att ta bort växtligheten, vilket innebär att det ytligaste markskiktet tagits bort och att det som återstår nu är öppna sandytor med enstaka ytor med ung vegetation. Lämning nr 4 och nr 5 innehåller ändå värdefullt boplatsmaterial som t.ex. brända ben, som kan 14 C-dateras vid en framtida undersökning, och skörbränd sten. Inom lämning nr 5 fanns dessutom kvartsavslag efter redskapstillverkning. Fig. 2. Brända ben och skörbränd sten på boplats (nyregistrerad lämning nr 4). Acc nr. 25_55_43. Fotograf: Dag Lantz, CC (by, nc, nd) Norrbottens museum. Tidigare kända lämningar återbesöktes för kontroll av angivna lägen och beskrivningar i FMIS: Det rör sig om två fornlämningar (boplatserna Raä Älvsby 354:1 och Raä Älvsby 355:1), samt en övrig kulturhistorisk lämning (tjärdalen Raä Älvsby 353:1). Boplatserna Raä 354:1 och Raä 355:1 har fått ändrade lägen. De har i fornminnesregistret FMIS hamnat på fel plats i förhållande till de vägar där boplatsmaterial påträffades vid fornminnesinventeringen. Även vid denna utredning påträffades boplatsmaterial i vägskärningarna och boplatsernas position har nu korrigerats. SK UTREDNING 9

11 Tjärdalen Raä 353:1 har kompletterats med ytterligare lämningar. Den lämning som fått undernumret 353:2 (husgrund, historisk tid) har tidigare varit beskriven i FMIS, i beskrivningen för Raä 353:1, men inte haft ett eget undernummer. Raä 353:3 är en kolbotten som inte tidigare varit känd, som ligger 8 m SSÖ om tjärdalen. De tre lämningarna Raä 353:1-3 är att betrakta som en helhet; ett område med skogsbrukslämningar. Fig. 3. Tjärdal, Raä Älvsby 353:1. Ryggsäcken ligger på den övre sidan av vallen. Acc nr. 25_55_29. Fotograf: Dag Lantz, CC (by, nc, nd) Norrbottens museum. De sammanräknade lämningarna (se bilaga 1:2 och bilaga 2) i utredningsområdet nypåträffade och sedan tidigare kända utgörs av: 5 st Boplatser (där lämning nr 3 alltså innehåller tre härdar), 4 st Kolningsanläggningar (kolbottnar). En av kolbottnarna ingår i Raä 353 Område med skogsbrukslämningar, 2 st Husgrund, historisk tid (varav en ingår Raä 353), 1 st Kemisk industri (tjärdal, ingår i Raä 353), 1 st Naturföremål eller -bildning med tradition (barktäkt), 1 st Område med skogsbrukslämningar (Raä 353). För beskrivning av lämningarna och deras läge hänvisas till lämningslistan i bilaga 2, samt kartbilaga 1.2. SK UTREDNING 10

12 Fig. 4. Nyregistrerad lämning nr 8, Barktäkt. Acc nr. 25_55_26. Fotograf: Dag Lantz, CC (by, nc, nd) Norrbottens museum. Fördjupad utredning (etapp 2) utfördes på tre lägen: De tre valda lägena för etapp 2 kunde dock konstateras sakna spår efter fornlämningar och kulturlämningar. Vetenskaplig tolkning Resultatet stämmer i stort sett överens med vad som förväntades inför utredningen. Att det tillkom ytterligare några boplatser var inte oväntat. Hela grusåsen har inbjudit till återkommande bosättningar så länge som havsviken fanns i närheten. Boplats nr 3, med de tre härdarna, är intressant eftersom härdarna sinsemellan förefaller ha olika karaktär i form och steninnehåll när man sticker i dem med sonden. De faller inte heller inom de gängse begreppen för vare sig härd med stenskoning, vilka förknippas med renskötsel, eller härdar med skärvstenspackning, vilka ofta återfinns på boplatser av stenålderskaraktär. Detta gör att deras kontext är något oklart. Avsaknaden av metallfynd på åsen vid och kring härdarna kan betyda att de tillkommit under järnålder eller tidigare, innan metaller fått en framträdande roll i Norrbotten. Boplatserna nr 4 och nr 5 har klar stenålderskaraktär både i deras topografiska lägen på åsen och i fyndmaterialen. SK UTREDNING 11

13 Skogsbrukslämningarna (kolbottnarna, tjärdalen och husgrunden invid tjärdalen), är förmodligen samtida med den byabebyggelse som finns i området norr om uo. En god gissning är dessa lämningar är från 1700-tal till tidigt 1900-tal. Barktäkten (lämning nr 8) visar på en samisk tradition. Innerbarken från tallar samlades in i juni månad och användes antingen färsk, eller under resten av året i torkad eller rostad form som födokälla. Innerbarken är rik på C- vitamin, kolhydrater och mineraler. Samerna samlade innerbark på ett hållbart sätt som gjorde att träden överlevde och kunde fortsatta att växa (Zachrisson et al 2000, Östlund et al 2007). Denna typ av barkinsamling hade inte någonting att göra med bondebefolkningens användning av bark som nödmat. Bondebefolkningen fällde ofta träden när de använde barken och de gjorde det när missväxten redan var ett faktum, på hösten när barken inte längre var lämpad som mat (Östlund et al 2007). Vidare undersökningar Norrbottens museum anser att det bästa är om de tänkta exploateringarna av området görs på ett sådant sätt att lämningarna kan bevaras. Är inte detta möjligt förespråkar Norrbottens museum arkeologiska undersökningar och dokumentation av de fornlämningar som berörs av exploatering. Det är också bra om de övriga kulturhistoriska lämningar som finns i uo går att undvika vid framtida markarbeten. Även om barktäkten, husgrunderna, tjärdalen och kolbottnarna i uo mest troligt hör till de senare århundradena, anser Norrbottens museum att de bidrar de till den sammanlagda bilden och kunskapen om byarna i området och den samiska närvaron. Utvärdering Arbetet har trots en del datatekniska utmaningar gått bra, varför det inte finns något att anmärka på. SK UTREDNING 12

14 Referenser Feldt, Ann-Charlott (1993). Rapport. Arkeologisk förundersökning. Raä 360 (+149 och 150). Lappurträsk 1:15, Älvsby sn och kn, Västerbotten, Norrbottens län. Augusti Norrbottens museum, dnr 1305/93. Skålberg, Pia (1997). Rapport. Arkeologisk förundersökning. Lappurträsk 1:14. Älvsby socken, Västerbotten, Norrbottens län. Juli 1997, Norrbottens museum, dnr 1997/0488. Zachrisson, Olle. Östlund, Lars. Korhonen, Olavi. & Bergman, Ingela. (2000). The Ancient use of Pinus sylvestris L (Scots pine) inner bark by Sami people in northern Sweden, related to cultural and ecological factors. Vegetation History and Archaeobotany 9: Östlund, Olof (1999). Rapport. Arkeologisk förundersökning. Lappurträsk 1:15. Raä 360 inkl. Raä 149. Älvsby socken, Västerbotten, Norrbottens län. Norrbottens museum, dnr 1999/0484. Östlund, Lars. Bergman, Ingela. Zachrisson, Olle. (2007). Bark nyttigt och gott. Forskning och framsteg, 2007 (5). Arbetshandlingar (tillgänglig ) Generalstabskartan Generalstabskartan, Luleå, , Rak-id: J Generalstabskartan, Boden, 1894, Rak-id: J Ekonomiska kartor Vistheden, 1946, Rak-id: J133-24K9e48 Vistträsk-Långberget 1946, Rak-id J133-24K8e48 Bilagor 1. Kartor 1.1. Översikt uo i förhållande till närmaste tätorter Uo med samtliga lämningar inom uo. Ortofoto. Skala 1: Etapp 2-lägen (utförd etapp 2). Ortofoto. Skala 1: Lämningslista 3. Fotolista SK UTREDNING 13

15 NORRBOTTENS MUSEUM DNR BILAGA 1:1 Översikt, utredningsområdet Älvsbyn ± 1: VIDSEL 50 Kilometer Teckenförklaring Utredningsområdet VISTHEDEN ÄLVSBYN KORSTRÄSKÄLVSBYN Tätort Markslag Glaciär Kalfjäll Sankmark Skogsmark Öppen mark AN_BD Sweref 99TM ± 1: , Kilometer SIKFORS

16 BILAGA 1:2 Utredningsområdet med lämningar Raä 353 Raä 353:3 Raä 353:1 Raä 353:2 Nr 6 Nr 3 Nr 3:1 Nr 3:2 Nr 3:3 Raä 355:1 Nr 1 Raä 354:1 Nr 4 Nr 5 Raä 360:1 Raä 358:1 Nr 8 Raä 357: Nr Nr 2 Teckenförklaring Lämningar Flurheden punkt Lämningar Flurheden yta Topografisk S begränsning Raä 355 Utr. omr Flurheden Höjdkurvor 10m ekv Utrett på 1990-talet (ej Uo) Fornlämningar utanför uo Meter : Lantmäteriet Dnr: R5719_ Sweref 99TM

17 BILAGA 1:3 Etapp 2-lägen Nr Nr 1 Nr Etapp 2 sondat, metalldetektorsökt område Etapp 2 grävmaskin-schakt Nr Teckenförklaring Nr 2 Lämningar Flurheden Etapp 2 Utr. omr Flurheden Höjdkurvor_ekv10m Meter :4 000 Sweref 99TM Lantmäteriet Dnr: R5719_

18 NORRBOTTENS MUSEUM Dnr Bilaga 2 Lämningslista, samtliga lämningar inom Uo Nr NbmNr Typ Beskrivning Status E N Kommentar 1 6A-1 Kolningsanläggning Kolbotten, rund. 14 m diam. bestående av en vall 1,5 m br och 0,2-0,4 m h. Övrig kulturhistorisk I länsstyrelsens kulturdata har den numret Orientering: 6 m NV om väg (NÖ-SV). Terräng: Flack avsats i svagt V-sluttande lämning moränmark. Skogsmark, barrskog. 2 6A-2 Kolningsanläggning Kolbotten, rund 16 m diam. Beståenda av två vallar efter olika användningsfaser. Runt kolbotten är 10 täktgropar i varierande storlekar och form 1-7 m st. Terräng: Flack, mjälig platå mellan två sänkor i Ö och V. Skogsmark, tallskog. 3 6A-3 Boplats Boplats, 46x15 m (NNV-SSÖ), bestående av 3 helt övermossade härdar med ett inbördes avstånd av 7-13 m. Orientering: 5 m VSV om skogsbilväg (NNV- SSÖ). Terräng: Krön av mindre sandås (NNV-SSÖ). Skogsmark, tallskog. Övrig kulturhistorisk lämning Fornlämning Koordinaten tagen i mitten av området 3:1 6A Shape id 10 3:2 6A Shape id 11 3:3 6A Shape id 12 Härd Härd Härd Härd, osäker form (oval), 1,3x1,2 m (ÖNÖ-VSV). Bestående av helt övertorvad stenpackning. Vid sondning framkom något kol, antydan till brun härdfyllning och rödbränd sand. 13 m SSÖ om 1 är 2, Härd, osäker form. Inom en 1,3x1 m (NNÖ-SSV) påträffades en helt övertorvad, gles stenpackning. Vid sondning framkomer något kol, antydan till brun härdfyllning och rödbränd sand. 7 m SÖ om 2 är 3, Härd, oval, Bestående av 1,3x 0,9 m (Ö-V) påträffades en helt övertorvad stenpackning, med stora flata stenar. Fornlämning Stick med sond gav intrycket att de tre härdarna sinsemellan har olika karaktär på stenpackningen. Den nordligaste har stenar med mindre storlek. Metalldetektor gav inget utslag, vilket skulle kunna tala för en äldre datering än historisk tid. Fornlämning Stick med sond gav intrycket att de tre härdarna sinsemellan har olika karaktär på stenpackningen. Den mittersta har gles stenpackning. Metalldetektor gav inget utslag, vilket skulle kunna tala för en äldre datering än historisk tid. Fornlämning Stick med sond gav intrycket att de tre härdarna sinsemellan har olika karaktär på stenpackningen. Den sydligaste har större stenar som känns flata på ytan. Metalldetektor gav inget utslag, vilket skulle kunna tala för en äldre datering än historisk tid. 4 6A- -4 Boplats Boplats, ca 30 x 20 m (N-S). Inom angivet område påträffades brända ben och skörbrända stenar. I områdets V del är en koncentration av brända ben. Ytan är avbanad i samband med täktverksamhet och dumpmassor täcker sannolikt en del av boplatsen mot N. Orientering: 2-3 m SSÖ om väg (ÖNÖ-VSV). Terräng: Svagt N-sluttande sandmark. Delvis söndergrävd p g a täkt. Skogsmark, tallskog/sandtäkt. 5 6A-5 Boplats Boplats, 36x11 m )NV-SÖ). Inom angivet område är sparsamt med brända ben, skörbränd sten och kvartsavslag. Ytan är avbanad i samband med täktverksamhet. Orientering: 15 m SSV om väg (VNV-ÖSÖ). Terräng: N- sluttning av bortgrävd sandås. Skogsmark/sandtäkt. 6 6A -6 Kolningsanläggning Kolbotten, rund. 17 m diam. Påträffad och avgränsad genom sondning. I S står en grussikt från 1950-talets täktverksamhet. Orientering: Omedelbart NNV om skogsbilväg (ÖNÖ-VSV). Terräng: Flack, sandig moränmark. Skogsmark, tallskog. Fornlämning Trots skador finns arkeologiskt värdefullt material kvar, framför allt finns möjligheter att C14-datera ben. Boplatsen ligger inom schaktningsområde för grustag. Jordmassor kommer att tas härifrån vid återställning av grustäkt. Koordinaten tagen i mitten av området. Fornlämning Trots skador finns arkeologiskt värdefullt material kvar, framför allt finns möjligheter att C14-datera ben. Boplatsen ligger inom schaktningsområde för grustag. Jordmassor kommer att tas härifrån vid återställning av grustäkt. Koordinaten tagen i mitten av området. Övrig kulturhistorisk lämning

19 NORRBOTTENS MUSEUM Dnr Bilaga 2 7 1A -1 Husgrund, historisk tid Husgrund, rekt. 7x6 m (NNV-SSÖ). Bestående av ett nedra syllstocksvarv och en hoprasad byggnad av plank. Orientering: S kanten av igenväxande slåtteräng i dess Ö hörn. Terräng: Nedkanten av svagt NV-sluttande moränmark. Skogsmark, tallskog/slåtteräng Övrig kulturhistorisk lämning Troligen rest av slåtterkoja 8 1A -2 Naturföremål/-bildning med tradition R353 6A shape id 4 R353:1 6A Shape id 3 R353:2 6A Shape id 1 R353:3 6A Shape id 2 R354 6A Shape Område med skogsbrukslämingar Kemisk industri Barktäkt, oregelbundet oval, 0,46x0,07-0,14 m, på VSV sidan av tall, 0,35 m diam. Belägen ca 0,1 m ovanför markytan. Invallning ca 0,08 m. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark, barrskog med inslag av löv. Övrig kulturhistorisk lämning Område med skogsbrukslämningar, 52x30 m (NV-SÖ), innehållande en tjärdal, Övrig kulturhistorisk en kolbotten och en husgrund, historisk tid. Terräng: Svag V-sluttning av sandig lämning moränmark ner mot sjö.skogsmark (tallskog). Tjärdal. Tidigare beskrivning: "Tjärdal, närmast rund, 10 m i diam, bestående av en grop ca 4,5 m i diam och 0,2 m dj, omgiven av en vall, 2-3 m br och 0,3-0,5 m h, med i V en avtappningsränna 3 m l (V-Ö), 0,5 m br och 0,2-0,3 m dj. Vid provstick framkom kol." Husgrund, historisk tid Tidigare beskrivning "30 m SÖ om tjärdalern är en husgrund 4x4 m (N-S) med i NÖ en spismursrest 1 m diam, 0,3 m h, med i ytan enstaka tegelbitar." Kolningsanläggning 8 m SSÖ om tjärdalen är en kolbotten, rund 10 m diam och intill 0,3 m h. I kolbotten är flera gropar efter inrasade rävgryt, i NV är ett intakt rävgryt. Boplats Tidigare beskrivning: "Boplats av stenålderskaraktär, oklar begränsing på Ö- sluttande sandig moränmark, begränsad av bäck rinnande mot S- Inom angivet område 25x5 m (Ö-V) påträffades efter skogsbilväg rikligt med vid kvarts, parsamt med skärvsten, samt sparsamt med brända ben. Vid inventeringstillfället tillvaratogs kvartsavsalg, kvartsbitar och kvartssplitter samt 2 fragment av brända ben". Vid utredningen år 25: Boplats med oklar utsträckning. Inom angivet område ca 60x10 m finns enstaka skärvsten finns i vägskärning och vägbana. Orientering: I och intill vägbana på skogsbilväg (V- Ö). Terräng: Ö-sluttande sandig moränmark ner mot S-rinnande bäck. Skogsmark (tallskog). Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Inget att tillägga till FMIS beskrivning Troligen rest av kolarkoja. Inget att tillägga till FMIS beskrivning, där den är omnämnd i beskrivningen till Raä 353:1, men inte har fått ett eget undernummer. I länsstyrelsens kulturdata har den numret Nyupptäckt kolbotten under 25 års utredning. Fornlämning Skogsbilvägen är breddad sedan inventeringen 1989, liksom trevägskorsningen. Vägen har också grävts ur och jordmassor flyttats ned för att bygga upp över vägtrumman vid bäcken. Oklart varifrån fynden kommer, men troligast kommer de från höjden kring den västra delen av angivet område. Gick ej att avgränsa fornlämningen med tillgängliga metoder. Shapen i FMIS ligger galet i förhållande till vägen när detta skrivs. R355 6A Shape Boplats Tidigare beskrivning: "Boplats av stenålderskaraktär, oklar begränsning på sandig terrass med sluttning ner mot SV, påträffades inom angivet område 70x10 m (V-Ö), längsefter skogsbilväg enstaka till måttligt med kvartsavslag, - bitar och -splitter, sporadiskt med skrävig sten. I områdets V del iaktogs en mindre koncentration av brända ben. Vid inventeringstillfället tillvaratogs kvartsavslag och kvartsbitar samt brända ben." Vid utredningen år 25: Ytterligare skävsten och kvartsmaterial finns längs med vägen österut. Området med boplatsmaterial mäter minst 140x10 m. Inom angivet område finns kvartsavslag och skärvsten. I västra änden finns förekomst av brända ben. Orientering: I och intill vägbana på skogsbilväg (NV-SÖ). Terräng: Sandig terrass med sluttning ner mot sänka i SV. Skogsmark(tallskog). Fornlämning Boplatsen begränsas topografiskt i SV av terasskant mot sluttning. Boplatsspår fortsätter österut utanför utredningsområdet Ö gräns, oklart hur långt eftersom det inte ingick i uppdraget att arbeta utanför utredningsområdet. Position i FMIS är felaktig när detta skrivs.

20 BILAGA 3 Fotolista Acc.nr: 25: 55:1-49, digitala bilder, CC (by, nc, nd), Norrbottens Museum Topografi: Flurheden, Fastigheterna Lappurträsk 1:15, Lappurträsk 2:1 och Vistheden 3:1, Älvsby kommun och socken, Lappland/Norrbotten Objekt: Arctic Falls Flurheden Typ av uppdrag: Arkeologisk utredning Fotografer: Dag Lantz (DL), Åsa Lindgren (ÅL) och Olof Östlund (OÖ) Fig. nr - anger bildens Figurnummer i rapporten. Nr Fig. nr. Objekt och beskrivning Taget från Foto Datum 1 Vy över nordvästra änden av boplats Raä Älvsby 355:1. På bilden syns även Åsa Lindgren. SÖ DL Vy över nordvästra änden av boplats Raä Älvsby 355:1. På bilden syns även Åsa Lindgren. Ö DL Vy över boplats Raä Älvsby 355:1. Terrasskanten och sluttningen utgör en topografisk gräns för VNV DL boplatsen. 4 Grop inom boplats 355:1. Mest troligt naturlig. N DL Vy över boplats Raä Älvsby 355:1, avgränsad med fornlämningsband. VNV DL Fynd av kvartsavslag, Raä 355:1. Kulspetspenna med som storleksreferens (Detaljbild). S DL Vy över boplats Raä Älvsby 354:1. Boplatsmaterial har hittats i väg under fornminnesinventeringen och i vägskärning under utredningen. Ö OÖ Vy över boplats Raä Älvsby 354:1. Boplatsmaterial har hittats i väg under fornminnesinventeringen och i vägskärning under utredningen. 9 Vy över boplats Raä Älvsby 354:1. Boplatsmaterial har hittats i väg under fornminnesinventeringen och i vägskärning under utredningen. 10 Skärvsten i vägskärningen på boplats Raä Älvsby 354:1. (Detaljsbild). 11 Nyregistrerad lämning nr 1: Kolbotten 6 m NV om grusväg (vid vilken minibussen i bakgrunden är parkerad). 12 Nyregistrerad lämning nr 1: Kolbotten 6 m NV om grusväg (vid vilken minibussen i bakgrunden är parkerad). På bilden syns också Åsa Lindgren när hon mäter in kolbottnen med en punkt i dess mitt. 13 Nyregistrerad lämning nr 1: Kolbotten 6 m NV om grusväg, fotograferad från vägen. På bilden syns också Åsa Lindgren just när hon börjar stega upp kolbottnens mått. Hon är vid dess ytterkant. På bilden är också Dag Lantz som står på bortre sidan av kolbottnen och sätter upp märkband kring den. 14 Nyregistrerad lämning nr 7. Husgrund historisk tid (troligtvis rester av en slåtterkoja). S OÖ V OÖ N OÖ NNV OÖ NNV OÖ SSV OÖ N DL

21 BILAGA 3 15 Nyregistrerad lämning nr 7. Husgrund historisk tid (troligtvis rester av en slåtterkoja). N DL Nyregistrerad lämning nr 7. Husgrund historisk tid (troligtvis rester av en slåtterkoja). Ö DL Konstruktionsdetalj från nyregistrerad lämning nr 7, Husgrund historisk tid. (Detaljbild). V DL Nyregistrerad lämning nr 7. Husgrund historisk tid (troligtvis rester av en slåtterkoja). På bilden syns S DL Åsa Lindgren registrera lämningen 19 Nyregistrerad lämning nr 7. Husgrund historisk tid (troligtvis rester av en slåtterkoja). På bilden syns SV DL Åsa Lindgren registrera lämningen 20 Nyregistrerad lämning nr 7. Husgrund historisk tid (troligtvis rester av en slåtterkoja), med omgivning SSÖ DL av dikad och igenväxande åkermark. På bilden syns Åsa Lindgren registrera lämningen 21 Konstruktionsdetalj från nyregistrerad lämning nr 7, Husgrund historisk tid. Övre gångjärn till dörr S DL (Detaljbild). 22 Konstruktionsdetalj från nyregistrerad lämning nr 7, Husgrund historisk tid. Nedre gångjärn till dörr S DL (Detaljbild). 23 Stege vid nordöstra hörnet av lämning nr 7 (Husgrund, historisk tid) N DL Nordöstra hörnet av lämning nr 7 (Husgrund, historisk tid). På bilden syns också Åsa Lindgren. N DL Lämning nr 8, Barktäkt. VSV DL Fig 4 Lämning nr 8, Barktäkt, med måttstock. VSV DL Tjärdal, Raä Älvsby 353:1. På bilden syns även Åsa Lindgren. N DL Tjärdal, Raä Älvsby 353:1. På bilden syns även Åsa Lindgren. SV DL Fig 3 Tjärdal, Raä Älvsby 353:1. Ryggsäcken ligger på den övre sidan av vallen. S DL Husgrund, historisk tid (kolarkoja): Raä Älvsby 353:2. Den ligger 30 m SÖ om Raä 353:1. S DL Husgrund, historisk tid (kolarkoja): Raä Älvsby 353:2. Den ligger 30 m SÖ om Raä 353:1. VSV DL Husgrund, historisk tid (kolarkoja): Raä Älvsby 353:2. Den ligger 30 m SÖ om Raä 353:1. På den här bilden syns det bäst att någonting (rester av stockar från timringen) finns under markvegetationen i bildens mitt.. NV DL Kolbotten (rest av kolmila), Raä Älvsby 353:3. Upptäcktes vid denna utredning. Den ligger 8 m SSÖ om Raä 353:1. 34 Kolbotten (rest av kolmila), Raä Älvsby 353:3. Upptäcktes vid denna utredning. Den ligger 8 m SSÖ om Raä 353:1. 35 Kolbotten (rest av kolmila), Raä Älvsby 353:3. Upptäcktes vid denna utredning. Den ligger 8 m SSÖ om Raä 353:1. 36 Nyregistrerad lämning nr 3:2. Härd. Den mittersta av tre härdar på boplatsen (Nyregistrerad lämning nr 3). Sonden står mitt i härden. S DL SSÖ DL N DL S DL

22 BILAGA 3 37 Nyregistrerad lämning nr 3:1. Härd. Den nordligaste av tre härdar på boplatsen (Nyregistrerad lämning nr 3) Sonden står mitt i härden. 38 Nyregistrerad lämning nr 3:3. Härd. Den sydligaste av tre härdar på boplatsen (Nyregistrerad lämning nr 3). Sonden står mitt i härden. I bakgrunden vid det blågula bandet är härd nr 3:2. 39 Nyregistrerad lämning nr 3; boplats med tre härdar. Översiktsbild över den lilla sandåsen. Den sydligaste (lämning nr 3:3) markeras av jordsonden. Den mittersta härden (nr 3:2) ligger till höger om tallrishögen i bildens mitt. Olof Östlund syns i bildens kant. 40 Nyregistrerad lämning nr 3; boplats med tre härdar. Översiktsbild över den lilla sandåsen som de tre härdarna ligger på. I bakgrunden står minibussen på den skogsbilväg som skär genom åsen. 41 Fig 1 Nyregistrerad lämning nr 3; boplats med tre härdar. Översiktsbild över den lilla sandåsen som de tre härdarna ligger på. I bakgrunden står minibussen på den skogsbilväg som skär genom åsen. 42 Del av grustag på vilkens kant nyregistrerad lämning nr 4 (boplats) finns. De flesta boplatsspåren (brända ben och skörbränd sten) finns vid de ungtallarna som avtecknar sig mott himlen vid täktkanten i bildens mitt. 43 Fig 2 Brända ben och skörbränd sten på boplats (lämning nr 4). 44 Grop med körspår i Raä Älvsby 360:1, boplats som angränsar mot utredningsområdet och grustäkten vid vilken även ny registrerad lämning nr 4 (boplats) ligger. Sonden står i gropens mitt. 45 Grop med körspår i Raä Älvsby 360:1, boplats som angränsar mot utredningsområdet och grustäkten vid vilken även lämning nr 4 (boplats) ligger. Sonden står i gropens mitt. I bakgrunden syns täktkanten. Nyregistrerad lämning nr 4 (boplats, ligger just utanför bildens övre högra kant). S DL SÖ DL SÖ DL N DL NV DL VNV DL N DL NV DL S DL Brända ben och skörbränd sten på boplats (Nyregistrerad lämning nr 5), Ö DL Kolbotten (nyregistrerad lämning nr 6). V DL Kolbotten (nyregistrerad lämning nr 6). Skogsbilvägen och delar av den stora grustäkten syns i bakgrunden. N DL Såll för grustäkt invid kolbotten (nyregistrerad lämning nr 6). V DL

23 Norrbottens museum Box 266, Luleå Storgatan 2 Tel norrbottens.museum@nll.se