ARKEOLOGI. Nautanen vägutredning

Transkript

1 Rapport 2015:9 Nautanen vägutredning Arkeologisk utredning inför vägåtgärder av befintlig väg till den gamla Nautanen-gruvan, inom fastigheterna Lina 3:1 och 3:3, Gällivare socken och kommun, Norrbottens län. Norrbottens museum Olof Östlund Dnr Lst dnr

2 Administrativa uppgifter Länsstyrelsens (beslut) dnr: Norrbottens museum dnr: Uppdragsgivare/finansiär: Boliden Mineral AB Typ av uppdrag: Arkeologisk utredning Landskap: Norrbotten Kommun: Gällivare Socken: Gällivare Forn nr: Kända ar: Raä, 396:1, 400:1-4, 748:1, 910:1 och 2485 Nyregistrerade ar: Nr 1-18 varav nr 17 och 18 ingår i Raä 748:1 Forn typ: Gruvhål (12), Härd (8 st), Husgrund, historisk tid (3 varav 2 ingår i Gruvområde), Kolningsanläggning (2), Gruvområde (1) Fastighet: Lina 3:1 och Lina 3:3 Kartblad (Sweref 99 TM): 74H 6f SV och 74H 6f SO Undersökningsledare: Olof Östlund Deltagare: Dag Lantz Rapportansvarig: Olof Östlund Underkonsulter: - Fältarbetstid: Rapporttid: Datum 29/6 8/7, 125 timmar (inkl. 26 timmar restid) 9 rapportdagar (70 timmar) Fyndhantering: - Koordinater: Koordinatsystem och metod: Utredningsområdet ligger inom följande koordinater: N / E Koordinaterna är i Rikets nät, Sweref 99TM Inställningar på GPS, User grid WGS 84, Sweref 99TM Höjd över havet: m ö h. Undersökt yta: ca 0,76 km 2 (utredningsområdets yta) Analyser: - Datering: Härdar: Stenålder nyare tid. Bedömning utifrån styp. Övriga ar hörande till gruvbruk och skogsbruk: sent 1800 tal tidigt 1900-tal. Bedömning utifrån historiska källor. Fynd: Inga fynd tillvaratogs (inga påträffades) Foto: Dgitala bilder, Acc nr 2015_35_1-44 (se bilaga 3) Ritningar: - Dokumentationshandlingar: Fältanteckningar: (10 st A6 blad 3 st A5 blad), originalhandlingar och bilder förvaras i Norrbottens museums arkiv, respektive bildarkiv. Nbm:s digitala fotografier förvaras på NLL:s server. Digitalt registreringsmaterial finns tillgängligt i FMIS via Digital programvara: Microsoft Office (Win 7), ArcMap 10.1, ArcPad 10, FältGIS 2, Photoshop Elements 12,. Foto på rapportens framsida: Jordrymning, nyregistrerad nr 5, med Olof Östlund gående på dess vall. Acc. Nr 2015_35_44. Fotograf: Dag Lantz, Norrbottens museum,. SK UTREDNING 1

3 Innehållsförteckning Innehåll Administrativa uppgifter... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Sammanfattning... 3 Syfte... 3 Inriktning och problemformuleringar... 4 Områdets förutsättningar... 4 Topografi och naturlandskap... 4 Historik och fornsmiljö... 5 Områdets kulturmiljöpotential... 6 Undersökningens utgångspunkter och utförande... 7 Undersökningens genomförande... 7 Avvikelser från arbetsplanen... 7 Förberedelsearbete... 8 Fältarbete, etapp Fältarbete, etapp Resultat Vetenskaplig tolkning Vidare undersökningar Utvärdering Referenser Arbetsmaterial Bilagor SK UTREDNING 2

4 Inledning Norrbottens museum har under perioden 29 juni - 8 juli 2015 utfört en arkeologisk utredning inom fastigheterna Lina 3:1 och 3:3 i Gällivare kommun och socken, Norrbottens län. Utredningen föranleddes av att Boliden Mineral AB planerar att bredda räta och förstärka den befintliga vägen till den gamla Nautanen-gruvan från 1900 talets början. Arbetet utgick från Norrbottens museums arbetsplan (Nbm dnr , daterad , med en mindre revidering inlämnad ), utifrån Länsstyrelsens beslut (Lst dnr ). Beslutet togs i enlighet med 2 kap, 11 i lagen om kulturminnen, KML (SFS 1988:950). Norrbottens museums arbetsplan grundar sig på Länsstyrelsens förfrågningsunderlag (daterad ). Fältarbetet utfördes av Dag Lantz och Olof Östlund, Norrbottens museum. Sammanfattning Vid utredningen påträffades 18 st nya ar, av vilka 2 st fått status som Forn och 16 st som. Dessutom återbesöktes 8 st sedan tidigare kända ar, varav 6 st är Fornar och 2 st är Övriga kulturhistoriska ar. Två av de nyregistrerade arna som påträffats ingår i det tidigare registrerade gruvområdet Raä Gällivare 748:1. Tidigare kända ar återbesöktes för kontroll av angivna lägen och beskrivningar i FMIS. De kända arna är sex härdar: Raä Gällivare 396:1, 400:1-4, och 910:1. Kända sedan tidigare är också Gruvområdet Raä Gällivare 748:1 och Kolningsanläggningen (kolbottnen) Raä Gällivare De sammanräknade arna i utredningsområdet (nypåträffade och sedan tidigare kända) utgörs av 12 st Gruvhål (jordrymningar), 8 st Härdar, 3 st Husgrund, historisk tid (varav 2 ingår i det redan kända gruvområdet), 2 st Kolningsanlägning (kolbottnar) och 1 st Gruvområde (se bilaga 2). Fördjupad utredning (etapp 2) utfördes på fem lägen, varpå ytorna inom de lägena kunde konstateras sakna spår efter fornar och kulturar. Syfte Det huvudsakliga syftet med utredningen var att ta fram ett fullgott beslutsoch planeringsunderlag för vidare handläggning av det planerade arbetet. Syftet är att fastställa om fornar och övriga kulturhistoriska ar berörs av det planerade arbetsföretaget. Det vill säga utreda om det finns fornar och/eller övriga kulturhistoriska ar inom det angivna området och ange deras läge i terrängen. Samtliga ar (även tidigare kända) har bedömts antikvariskt (antikvarisk status och fornsområde har föreslåslagits), beskrivits, fotograferats och märkts ut i fält. SK UTREDNING 3

5 Inriktning och problemformuleringar Vid en utredning är inriktningen främst att hitta och registrera fornar och kulturar. Djupare problemformuleringar ingår inte i utredningen. Områdets förutsättningar Topografi och naturlandskap Utredningsområdet (uo) är beläget knappt 10 km ÖNÖ om Gällivare, och den berörda vägen ansluter till väg E10/E45 i öster 94. Den totala ytan för uo är ca 0,76 km². Längden är ca 4,2 km och den största bredden omkring 200 m. Uo ligger mellan 305 och 405 m ö h. Sträckan ligger övervägande i ett område med isälvssediment, men där finns också inslag av morän. Utanför uo i sydväst ligger berget Liikavaara och utanför området i nordost finns myrmarker. Nordväst om utredningsområdets norra ände, på och vid berget Nautanen, ligger det gamla övergivna gruvsamhället Nautanen med vidhörande husgrunder och gruvar. Vegetationen består av torr-frisk barrskog och barrskog av lavristyp. Några myrstråk finns också i uo. För områdesöversikt se kartbilagor (Bilaga 1:1 1:5). Det förhistoriska landskapet Hela uo ligger ovan högsta kustlinjen, men området kan ändå ha nyttjats under hela förhistorien från det att inlandsisen smälte bort. I området finns rester av två israndsälvar (smältvattenrännor) med avsatta sediment nedströms de av vattnet nedskurna älvfårorna. Det finns rester av ett deltaområde i uo:s norra ände där ett smältvattenutlopp en gång anslutit till det som då förmodligen var en öppen vattenspegel i en sjö. Förloppet i den nordliga smältvattenrännan har dock troligtvis varit mycket hastigt och våldsamt. Kornstorleken på materialet kring rännan varierar mellan stenig och blockig, en antydan om kraften i avtappningsälvens vattenföring. Ytterligare en israndsälv med tillhörande deltaområde finns vid uo:s södra ände. Här ligger uo i utkanten av deltaområdet och förloppet verkar ha varit betydligt långsammare, vilket har medfört att kornstorleken i detta område varierar mellan sand och sten. Det vi kunde se under fältarbetet 2015 har geologen Per Geijer beskrivit tidigare (år 1916). Han skrev att dalen öster om Nautanen och Liikavaara en gång varit en isdämd sjö, där den bortsmältande inlandsisen blockerat dalen i söder. Vid ett tillfälle har den nord-sydliga isfördämningen brustit och släppt igenom vattnet från en smältvattensjö belägen i dalen väster om Nautanen och Liikavaara. När isfördämingen försvann forsade vattnet ut mot öster mellan de två bergen till en smältvattensjö belägen öster om Nautanen och Liikavaara. Vid ett senare tillfälle ytterligare en avtappning av smältvatten från väster till öster, fast då på en lägre höjdnivå och inte lika intensivt, söder om berget Liikavaara (Geijer 1916). SK UTREDNING 4

6 De torra markerna mellan berg och myr (eller öppet vatten) bildar ett begränsat område där det bör ha funnits goda förutsättningar för jakt på ren eller älg. I yngre tider kan närvaron av en nutida flyttled för renskötseln antyda att även äldre flyttleder har funnits i området, något som de många härdarna i uo styrker. Historik och fornsmiljö Fornar i undersökningsområdets närhet Hela området ingick i Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering år Sex kända fornar (härdar) finns inom uo; Raä Gällivare 396:1, Raä Gällivare 400:1-4, samt Raä Gällivare 910:1, (bilaga 1:2, 1:3 och 1:5) I området finns också registrerat en övrig kulturhistorisk efter gruvverksamheten i början av 1900-talet, ett Gruvområde; Raä Gällivare 748:1. Inom uo finns också en sedan tidigare känd husgrund som hör till Raä Gällivare 748:1, den husgrunden kallas Gällivare 8001 i Länsstyrelsens kulturdatabas (nr 17 i denna utredning), (bilaga 1:2 och 1:3) Vid en översiktlig inventering år 2014 inför en miljökonsekvensbeskrivning registrerade Norrbottens museum en kolbotten år 2014; Raä Gällivare 2485 (bilaga 1:2 och 1:3), (Backman 2014). Inom en km avstånd från uo finns registrerat ytterligare ar i form av härdar, en boplatsgrop samt ar i och i anslutning till gruvområdet. Forskningshistorik Förutom fornminnesinventeringen 1992 har även andra arkeologiska insatser gjorts i området. Norrbottens museum gjorde år 2004 en arkeologisk dokumentation av gruvområdet Raä Gällivare 748:1. Anledningen till dokumentationen var planerade saneringsåtgärder på grund av kopparläckage från gruvområdet till grundvattnet. Planerna från Gällivare kommuns sida innebar borttagande av varphögar samt säker deponering av anrikningssand och slagg. Området skulle därför genomgå en dokumentation innan åtgärderna verkställdes. Det som dokumenterades inom Raä Gällivare 748:1 var ett 100 tal varphögar, 4 slagghögar och ett 30-tal anläggningar, främst bestående av husgrunder (Johansson 2004). År 2014 genomfördes en inventering inför en miljökonsekvensbeskrivning av Norrbottens museum i områdena kring gruvområdet Raä Gällivare 748:1, men med fokus på områdena på berget Nautanen, norr om den gamla gruvan. Syftet var att hitta ar i områden som inte prioriterats av 1992 års fornminnesinventering. Fyra övriga kulturhistoriska ar påträffades: Två dammvallar (Raä Gällivare 2483 och Raä Gällivare 2486), en husgrund (Raä Gällivare 2484) samt en kolningsanläggning (Raä Gällivare 2485), (Backman 2014). Kolningsanläggningen var den enda nyupptäckta som påträffades inom det nu aktuella uo. SK UTREDNING 5

7 Områdets kulturmiljöpotential Markanvändning, historiska kartor och ortnamn I senare tid har området främst nyttjats för gruvverksamhet. Malm påträffades 1898 och Nautanens gruvsamhälle byggdes upp några år senare. Gruvan var i drift mellan 1903 och 1908 (Frängsmyr 1995). De gruvar som påträffas i området bör inte vara äldre än så. Området har då också troligtvis nyttjats för gruvans och gruvsamhällets behov av timmer och kol. För det aktuella uo aktuellt finns på Lantmäteriets hemsida tillgängligt bland annat Generalstabskartorna från och De visar att den närmaste bebyggelsen med åkermark låg i Mourjevara drygt 3 km östnordöst om Nautanen. I övrigt finns namnen på bergen Nautanen och Liikavara utskrivna på kartorna, men det finns inga markeringar som tyder på någon markanvändning av det moderna industrisamhället före Idag finns här en flyttled av riksintresse för Báste Cearru-sameby. Och 1945 fanns här en flyttled för Mellanbyn. Kulturhistorisk potential De två forntida deltaområdena vid israndsälvarnas mynningar gör uo tänkbart för boplatser av stenålderskaraktär. Kullar och höjder invid israndälvar som en gång haft sin mynning i en sjö eller ett större vatten visar vissa topografiska likheter med boplatserna vid Aareavaara (Raä Pajala 1267 och 1277) (Östlund 2011) och Dumpokjauratj (Raä Arjeplog 1568) (Bergman et al 2004). Efter genomfört fältarbete står det klart att de topografiska likheterna främst gäller vid det södra deltaområdet där jordarterna är sandigare än i norr. Det finns också ett flertal terrasskanter intill myrar som innebär bra lägen för till exempel härdar. Mot berget Liikavaaaras sluttning finns i mitten av uo ett område med blockmorän där chansen är något mindre att ar finns. Lågt liggande våta marker (t.ex. myrar) har också mindre potential för nyupptäckta ar vid en utredning. Utifrån det kända fornsläget i området och i angränsande områden, markförhållanden och topografi bedömdes uo ha hög potential för att ar ska påträffas. De redan kända härdarna, den nutida flyttleden och den kända historiska flyttleden gjorde att vi förväntade oss att kunna hitta ar som hör samman med renskötsel. Även äldre flyttleder kan ha funnits i området. I uo kunde man också med kunskap om tidigare kända ar i närområdet också förvänta sig att hitta boplatsgropar, husgrunder och gruvar av olika slag, liksom kolbottnar. SK UTREDNING 6

8 Undersökningens utgångspunkter och utförande Arbetet utgick ifrån Norrbottens museums arbetsplan (dnr daterad , och reviderad ), vilken Länsstyrelsen baserat sitt beslut på. Där beskrivs hur arbetet var tänkt att genomföras. Undersökningens genomförande Utredningen utfördes i huvudsak i enlighet med upprättad arbetsplan, med undantag för mindre avvikelser. Avvikelser från arbetsplanen Etapp 1 tog kortare tid i anspråk än beräknat. Anledningen till detta är att ytmässigt mindre områden under fältarbetet bedömdes ha potential för påträffande av ar än vad som tidigare beräknats. I arbetsplanen hade områden med myrar och våtmark räknats bort, men i uo:s norra del fanns även stora områden med brant sluttande marker bestående av blockmorän och bestående av fuktig-våt barrskog med inslag av lövsly. Dessa områden utreddes därför i en lägre täckningsgrad (snabbare takt) än vad som ursprungligen planerats inne på kontoret. Antalet bra lägen där provgropsgrävning utfördes minskades ute i fält. Sju lägen blev fem och färre provgropar grävdes på dessa fem lägen. De exakta lägena för etapp 2 omprioriterades också för att öka möjligheten att hitta ar. Bedömningen gjordes utifrån topografi och marktyp. De två etapp-2 lägena i norr förflyttades en aning jämfört med de lägen som planerats inne på kontoret, eftersom de ursprungliga lägena befanns bestå av alltför blockig mark för att inbjuda till boplatsetableringar. Det näst sydligaste etapp 2-läget lades norr om den döda älvfåran istället för söder om densamma, också detta på grund av att marken bedömdes vara alltför stenig för boplatslägen. Hela arbetstiden för etapp 2 utredning användes ändå eftersom mer tid kom att användas till förtätad provstickning med skelleftepik och sond på de bra lägen där jordarterna bestod av sand, bland annat för att ge vägledning var vi bäst skulle placera provgroparna. Ett avsteg från arbetsplanen gjordes när det gäller provrutegrävning inom arbetsplanens etapp 2 läge 5. När vi med jordsond och skelleftepik lokaliserat den kända härden (Raä Gällivare 396:1) och dessutom hittat ytterligare en härd, (båda påträffades på den östra sidan av den i grusväg som genomkorsar uo), grävdes 3 provgropar på den västra sidan av grusvägen för att avgöra om eventuellt boplatsmaterial fanns även på den sidan av vägen. De tre provgroparna grävdes naturligtvis utanför det fornsområde om 20 m som skyddar härdarna vi lokaliserat på den östra sidan av grusvägen. Rapporttiden blev något längre än planerat. Anledningen till detta är att antalet påträffade ar var mångdubbelt fler än vad vi hade förväntat oss, vilket har inneburit mer tidsåtgång under rapportarbetet. SK UTREDNING 7

9 Avvikelsernas konsekvenser Avvikelsernas konsekvenser innebar främst att arbetstiden i fält förkortades, samt att vi fick en större säkerhet om att inga ytterligare fornar finns i närheten av det fornsområde som hör till de två härdarna inom etapp2 läge 5. Rapporttiden blev något längre, men sammantaget med fältarbetet utfördes hela utredningen ändå under kortare tid än beräknat. Förberedelsearbete Vid förberedelsearbetet utfördes excerpering i form av arkivstudier, samt litteratur- och kartstudier. Resultatet presenteras i kapitel Områdets förutsättningar ovan. Förberedelsearbetet innefattade även administration och iordningställande av teknisk utrustning. Fältarbete, etapp 1 Etapp 1 utfördes som planerat i form av okulär besiktning, vilken kompletterades med hjälp av jordsond. Fältarbete, etapp 2 Etapp 2-utredning utfördes på fem lägen i uo (se bilaga 1.3 och 1.5). I norr låg två av etapp 2-lägena på höjder invid den gamla avtappningsfåran för den norra israndsälven. Ett läge låg på norra sidan om avtappningsfåran (två provgropar grävdes där) och ett läge på den södra sidan av avtappningsfåran (en provgrop). Ett etapp 2-läge låg som tidigare planerats i närheten av härden Raä Gällivare 396:1 (bilaga 1.5). Tre provgropar grävdes på den västra sidan av grusvägen, på mer än 20 m avstånd från härdarna som påträffats på den östra sidan av vägen. Mycket finmaskigt sökande/stickande med jordsonder och skelleftepikar på detta etapp 2-läge. De två återstående etapp 2-lägena låg invid två älvfåror efter den södra avtappningen från den gamla glaciären. Vid den norra älvfåran grävdes 4 provgropar och vid den södra grävdes 6 provgropar. Sökande/stickande med jordsond och skelleftepikar utfördes även här. Metodval och prioriteringar De metoder som har använts under utredningen är väl beprövade och har gett bra resultat i tidigare utredningar i denna typ av marker. Vid utredningens etapp 2 har arbetsmetoderna anpassats har i förhållande till jordarter. Den/de första provgroparnas innehåll i form av jordarter och möjlighet till bevarande av färgningar har fått avgöra om ytterligare provgropar ska grävas. På stora sandytor har jordsond och skelleftepik använts för att lokalisera stenförekomst, och har då till viss del också bidragit till beslut om var provgropar ska grävas. Dokumentation De ar som påträffades dokumenterades med beskrivningar i handdator och på papper. De fotograferades också och en fotolista upprättades där motiven beskrevs och från vilken riktning fotografierna togs. Några enstaka fotografier togs också för att visa områdets topografi, även om detta också tydligt framgår av bilderna på arna. SK UTREDNING 8

10 Provgropar mättes in med handdator/gps (se bilaga 1:3 och 1.5). Inställningar på gps: User grid WGS 84, Sweref 99TM Kommunikativa insatser I arbetsplan och kostnadsberäkning hade ingen kommunikativ insats planerats. Emellertid resulterade utredningen i Nautanen ändå ett blogginlägg på Norrbottens museums kulturmiljöblogg den 31 juni 2015: Arkeologisk utredning vid Nautanen bland ar från 1900-talets början. -utredning-vid-nautanen-bland-lamningar-fran-1900-talets-borjan/ Arbetet med bloggen kommer inte att belasta budgeten för denna utredning. Fig. 1. Nyregistrerad nr 1; Husgrund, historisk tid. Närbild på den kallmurade källaren. Acc nr. 2015_35_06. Fotograf: Olof Östlund, Norrbottens museum. SK UTREDNING 9

11 Resultat Vid utredningen påträffades 18 st nya ar, av vilka 2 st fått status som Forn och 16 st som. Dessutom återbesöktes 8 st sedan tidigare kända ar, varav 6 st är Fornar och 2 st är Övriga kulturhistoriska ar. Två av de nyregistrerade arna som påträffats (husgrunderna nr 17 och nr 18) ingår i det tidigare registrerade gruvområdet Raä Gällivare 748:1. De redovisas i denna rapport som separata ar enligt länsstyrelsens direktiv. Fig. 2. Lämning nr 17, husgrund. En vall med syllstenar och källare fylld med vatten. I bakgrunden är vägbanken till grusvägen. Acc nr. 2015_35_31. Fotograf: Olof Östlund, Norrbottens museum. Tidigare kända ar återbesöktes för kontroll av angivna lägen och beskrivningar i FMIS. De kända arna är sex härdar: Raä Gällivare 396:1, 400:1-4, och 910:1. Kända sedan tidigare är också det tidigare nämnda Gruvområdet Raä Gällivare 748:1 och Kolningsanläggningen (kolbottnen) Raä Gällivare När det gäller fornar hittades två som nyregistrerades: Två tidigare okända härdar (nr 2 och nr 4) påträffades i närheten av tidigare kända härdar (nr 400:1 och nr 396:1). SK UTREDNING 10

12 Fig. 3. I förgrunden där sonden står är härd Raä Gällivare 400:1, och vid väskorna i bakgrunden vid de fornsmärkta träden finns den nyupptäckta härden Nr 2. Här syns också vägen i bakgrunden. Acc nr. 2015_35_10. Fotograf: Olof Östlund, Norrbottens museum. De sammanräknade arna i utredningsområdet (nypåträffade och sedan tidigare kända) utgörs av 12 st Gruvhål (jordrymningar), 8 st Härdar, 3 st Husgrund, historisk tid (varav 2 ingår i det redan kända gruvområdet), 2 st Kolningsanläggning (kolbottnar) och 1 st Gruvområde (se bilaga 2). För beskrivning av arna och deras läge hänvisas till slistan i bilaga 2, samt kartbilagorna Fördjupad utredning (etapp 2) utfördes på fem lägen, varpå ytorna inom de lägena kunde konstateras sakna spår efter fornar och kulturar: Marken i de två nordligaste etapp 2-lägena lägena invid den gamla avtappningsfåran i uo:s norra del (bilaga 1.3) befanns bestå av mycket stenig morän när provgropar grävdes, varför fortsatta försök att hitta boplatsmaterial genom ytterligare provgropar bedömdes vara gagnlösa. Arbetet vid etapp 2-läget nära härden Raä Gällivare 396:1, gav till resultat att ytterligare en härd (nr 4) påträffades med hjälp av skelleftepikar (bilaga 1.5). De tre provgropar som grävdes på den västra sidan av grusvägen befanns vara fyndtomma utan indikationer på boplatsmaterial eller annat som skulle kunna indikera fornar. Marken bestod i huvudsak av sand, och med hjälp av skelleftepikar och sonder försäkrade vi oss om att inga ytterligare anläggningar med sten fanns på detta etapp 2-läge. SK UTREDNING 11

13 Fig. 4. Nyupptäckta härden Nr 2 med jordsond i mitten och två synliga stenar till vänster om denna. Acc nr. 2015_35_26. Fotograf: Olof Östlund, Norrbottens museum. De två återstående etapp 2-lägena låg invid två älvfåror efter den södra avtappningen från den gamla glaciären. Vid den norra älvfåran var marken var grusig/stenig men läget intill älvfåran bedömdes vara mycket bra för boplatser. Inga fynd påträffades dock i provgroparna och stickandet med skelleftepikar indikerade sten överallt, men den befanns vara naturlig. Vid den södra älvfåran var marken marken sandig och även här bedömdes läget vara mycket gott intill den gamla älvfåran, i alla fall på de ytor som inte skadas i samband med att en grusväg brutits i Ö-V riktning. De 6 provgropar som grävdes gav dock inga fynd och arbete med skelleftepikar gav inte heller några fynd. Vetenskaplig tolkning Resultatet stämmer i stort sett överens med vad som förväntades inför utredningen. De många jordrymningarna har en tydlig koppling till gruvverksamheten i Nautanen och prospekteringen efter brytvärd malm vid talets början. Kolbottnarna har sannolikt också samband med gruvverksamheten. De påträffade husgrunderna har också kopplingar till gruvan och gruvsamhället. De många härdarna på de torra sandiga områdena vittnar om renskötsel i området, och de kan också förmodligen kopplas till de historiskt kända flyttlederna. Inga boplatser av stenålderskaraktär påträffades. Tanken att hitta tidigmesolitiska boplatser som använts vid den tid när glaciärerna smälte undan har fog för sig, men den då begränsade folkmängden i Norrbotten gör att SK UTREDNING 12

14 chanserna trots allt är små att hitta sådana boplatser, speciellt på platser där det landskapet på kort tid genomgått dramatiska förändringar som gjort att tidsfönstret för bra boplatslägen varit korta. Vidare undersökningar Norrbottens museum anser att det bästa är om den förbättrade vägen kan dras så att arna kan bevaras. Är inte detta möjligt förespråkar Norrbottens museum arkeologisk undersökning och dokumentation av de fornar (härdar) som berörs av exploatering (bilaga 2). Det är också bra om de övriga kulturhistoriska ar som finns i uo går att undvika vid vägbreddning/vägrätning. Även om husgrunder, jordrymningar och kolbottnar i uo mest troligt hör till 1900-talets början, anser Norrbottens museum att de bidrar de till den sammanlagda bilden och upplevelsen av området kring Nautanens gruvsamhälle. Möjligen kan man önska litet ytterligare dokumentation om de inte kan bevaras. Utvärdering Arbetet har trots en del datatekniska utmaningar gått bra, varför det inte finns något att anmärka på. Referenser Backman, Lars (2014). Nautanen. Arkeologisk utredning utan KML beslut. Nautanen, Gällivare socken och kommun. Lappland, Norrbottens län. Rapport 2014:20, Arkeologi. Norrbottens museum, dnr Bergman, I. Olofsson, A. Hörnberg, G. Zackrisson, O. & Hellberg, E. (2004). Deglaciation and Colonization: Pioneer Settlements in Northern Fennoscandia. Journal of World Prehistory. Volume 18, No 2, pp Fjæstad, Monika (red.) (1999). Tidens tand: förebyggande konservering: magasinshandboken. 1. uppl. Stockholm: Riksantikvarieämbetet Frängsmyr, Tore (red.) (1995). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. Bd 3, [Lapp- Reens]. Umeå: Norrlands univ.-förl. Geijer, Per (1916): Om landisens avsmältningsförhållanden inom Nautanenområdet vid Gällivare. Sveriges geologiska undersökning, Årsbok 10: No 3. Stockholm. Johansson, Mats (2004). Rapport. Arkeologisk dokumentation av gruvområdet Raä 748, Nautanens kopparfält, Fornvårdsobjekt nr 81. Gällivare kommun och socken, Norrbottens län, Lappland. Norrbottens museum dnr Raä (2011). Fysiskt omhändertagande av arkeologiskt fyndmaterial: från fält till museum. Stockholm: Riksantikvarieämbetet [Elektronisk resurs]: Tillgänglig på Internet: SK UTREDNING 13

15 Östlund, O Aareavaara Tidigmesolitiska kustboplatser nära inlandsisen. Arkeologisk undersökning av del av forn Pajala Raä 1276 och Raä 1277, fastigheten Aareavaara 4:10, Pajala socken och kommun, Västerbottens landskap, Norrbottens län. Rapport 2011:24. Arkeologi. Norrbottens museum. Arbetsmaterial Lantmäteriets historiska kartor (tillgänglig ) Generalstabskartan Generalstabskartan, Gällivare, , Rak-id: J Generalstabskartan, Gällivare,1890, Rak-id: J Bilagor 1. Kartor 1.1. Översikt uo i förhållande till närmaste tätorter. Skala 1: Uo med samtliga ar inom uo. Lidarbild. Skala 1: Uo:s nordligaste tredjedel med ar och grävda provgropar. Ortofoto. Skala 1: Uo:s mellersta tredjedel med ar. Ortofoto. Skala 1: Uo:s mellersta tredjedel med ar. Ortofoto. Skala 1: Lämningslista 3. Fotolista SK UTREDNING 14

16 NORRBOTTENS MUSEUM DNR BILAGA 1:1 Översikt, utredningsområdet Gällivare ± 1: Kilometer Utredningsområde KOSKULLSKULLE MALMBERGET Teckenförklaring Tätort GÄLLIVARE Markslag Glaciär Kalfjäll Sankmark Skogsmark Öppen mark AN_BD Sweref 99TM ± 1: , Kilometer Lantmäteriet Dnr: R5719_150002

17 BILAGA 1.2 Utredningsområde med ar (Lidar-bild) Raä 748:1 Nr 18 Nr 1 Nr 17 Raä 2485 Raä 910: Nr 8 Nr 6 Nr Nr 9 Nr 11 Nr 10 Nr 12 Raä 400:2 Raä 400:3 Raä 400:4 Nr 2 Raä 400: Nr 13 Nr Nr Nr 15 Raä 396:1 Nr 4 Teckenförklaring Utredningsområde Lämningar, punkter Lämningar, yta Nr 16 Nr 5 Gruvområde (Raä 748:1) Höjdkurvor 10m ekv Meter : Sweref 99TM Lantmäteriet Dnr: R5719_

18 BILAGA 1.3 Utredningsområdets norra del, med ar (ortofoto) Raä 748: Nr 18 Nr Raä Nr 17 Raä 910: Nr Nr 7 Nr 8 ") ") Nr 9 Nr Nr 12 Nr 11 ") Teckenförklaring Raä 400:2 Nr 2 Raä 400: Utredningsområde Lämningar, punkter Lämningar, yta Gruvområde (Raä 748:1) Raä 400:3 Raä 400: ") Grävda kvadratmeterrutor etapp 2 Höjdkurvor 10m ekv :5 000 Sweref 99TM Meter Lantmäteriet Dnr: R5719_

19 BILAGA 1.4 Utredningsområdets mitt, med ar (ortofoto) Raä 400:2 Raä 400: Raä 400:3 Nr Raä 400: Nr 13 Nr Teckenförklaring Utredningsområde Lämningar, punkter Lämningar, yta ") Grävda kvadratmeterrutor etapp Höjdkurvor 10m ekv :5 000 Sweref 99TM Meter Lantmäteriet Dnr: R5719_

20 BILAGA 1.5 Utredningsområdets södra del, med ar (ortofoto) Nr Nr ") ") ") Raä 396:1 Nr 4 Nr 16 Nr 5 ") ")") Teckenförklaring ") ")")")") Utredningsområde Lämningar, punkter Lämningar, yta ") Grävda kvadratmeterrutor etapp Höjdkurvor 10m ekv Meter :5 000 Sweref 99TM Lantmäteriet Dnr: R5719_

21 NORRBOTTENS MUSEUM NBM DNR Bilaga 2 Nr NbmNr Typ Beskrivning Status E N Kommentar Nr -1 Husgrund, historisk tid Husgrund, 6x5 m (NV-SÖ), delvis ingrävd i östsluttning. Kallmurade väggar som är 0,4 m över markytan. På NV sidan av grunden finns ca 5 syllstenar, kraftigt övervuxna med undervegetation, varav en av de tydligast synliga är pelarrund / cylinderformad. Beväxt med bärris samt lövsly. 2 Nr -2 Härd Härd, rektangulär, 1,15x0,7m (Ö-V) och 0,1m h. Tre synliga kantstenar, 0,1-0,3m st. I V delen är en flat övermossad sten, 0,3x0,2 m. Vid sondning framkom rödbränd jord samt sotig härdfyllning. Beväxt med bärris och lavar. 3 Nr -3 Kolningsanläggning Kolbotten, rund, 11 m diam och 0,4 m h. Utanför kanten är sex stybbgropar, 1-5 m st och 0,3-1,5 m dj. Vid sondning framkom rikligt med kol. Beväxt med ett 10- tal tallar och enstaka björkar 4 Nr -4 Härd Härd, oregelbunden, 1,0x0,9m (NNO-SSV) och 0,05 m h. Bestående av 7 kantstenar, varav 2 synliga, 0,1-0,2 m st. Vid sondning framkom rödbränd sand och kol. Beväxt med bärris samt lavar. 5 Nr -5 Gruvhål Jordrymning, 19x3 m (NV-SÖ), 1,0 m dj. Omkringliggande vall, 3 m br och 0,4 m h. Beväxt med sex ungtallar i grop och innerkant av vall. Forn Ligger 16 m SV om Raä Gällivare 400:1. och 8 m Ö om nuvarande skogsbilväg. Om vägen ska breddas görs det bäst på den västra sidan av vägen eftersom avståndsmarginalen till närmaste härd (400:3) är större på den sidan (se Raä 400:3) Ligger 30 m NÖ om nuvarande skogsbilväg. Forn Ligger 6 m SÖ om Raä Gällivare 396:1 och 14 m NÖ om nuvarande skogsbilväg. Om vägen ska breddas görs de lämpligast på SV sidan av skogsbilvägen (Koordinat mitt i en 6 Nr -6 Gruvhål Jordrymning, 12x5 m (VSV-ÖNÖ) och 1,5 m dj. Vall I N och Ö 1-3 m br och intill 0,5 m h. Beväxt med två ungtallar och björksly (Koordinat mitt i en 7 Nr -7 Gruvhål Jordrymning, 14x5 m (Ö-V) och 2 m dj. Vall i N, Ö och V, 3-7 m br och 0,5 m h. Det växer en ungbjörk i botten av gropen (Koordinat mitt i en 8 Nr -8 Gruvhål Jordrymning, 11x5 m (VSV-ÖNÖ) och 1,5 m dj. Vall i SSÖ, 7 m br och 0,4 m h. Det växer fyra tallar i kanten av gropen (Koordinat mitt i en 9 Nr -9 Gruvhål Jordrymning, 10x4 m (ÖNÖ-VSV) och 1,2 m dj. Vall i N, Ö och S, 1-4 m br och 0,5 m h. Bevuxen med ett 10-tal ungtallar, främst i gropen (Koordinat mitt i en 10 Nr -10 Gruvhål Jordrymning, 11x5 m (NÖ-SV) och 2,5 m dj. Vall i N, Ö och S, 1-3,5 m br och 0,4 m h. Bevuxen med ett 10-tal ungtallar och enstaka ungbjörkar i gropen (Koordinat mitt i en 11 Nr -11 Gruvhål Jordrymning, 10x5 m (Ö-V), och 0,3 m dj. Omgiven av vall 3 m br och 1 m h. Bevuxen med björksly och enstaka tallar, främst i gropen (Koordinat mitt i en 12 Nr -12 Gruvhål Jordrymning, 8x4 m (N-S) och 2 m dj. Omgiven av vall, 3 m br och 1 m h. Bevuxen med två tallar i vallen och björksly i gropen (Koordinat mitt i en 13 Nr -13 Gruvhål Jordrymning, 22x3 m (NÖ-SV) och 1,5 m dj. Omkringliggande vall 3 m br och 0,5 m h. Skadad av markberedningsspår (Koordinat mitt i en Nr -14 Felaktig inmätning Felaktig inmätning, raderad. 14 Nr -15 Gruvhål Jordrymning, 20x3 m (V-Ö) och 2,5 m dj. Vall i N, Ö och S, 3 m br och 1 m h. Beväxt med lövsly i gropen (Koordinat mitt i en 15 Nr -16 Gruvhål Jordrymning, 18x3 m (NÖ-SV) och 1,2 m dj. Omkringliggande vall 3 m br och 0,3 m h. Bevuxen med tre tallar på vallen och björksly i gropen (Koordinat mitt i en

22 NORRBOTTENS MUSEUM NBM DNR Bilaga 2 16 Nr -17 Gruvhål Jordrymning, 18x3 m (NNÖ-SSV) och 1 m dj. Omgiven av vall 2-3 m br och 0,3 m h. Bevuxen med ett 20-tal ungtallar i grop och innerkant av vall (Koordinat mitt i en 17 "A" Husgrund ingående i Raä Gällivare 748:1 (Gruvområde) 18 "B" Husgrund ingående i Raä Gällivare 748:1 (Gruvområde) Husgrund, ca 16x8 m (NNV-SSÖ) bestående av jordvallar innehållande syllstenar. Vallarna är kraftigt övervuxna med undervegetation och björksly. Vattenfylld källare med utlopp i bäckfåra. Husgrund, ca 12x7 m (NNV-SSÖ), bestående av en kvadratisk yta inramad med ett dike. I diket har stått plintar av sten på vilket en byggnad vilat (att döma av andra husgrunder kring Nautanen). Inga plintar finns dock kvar. R396:1 Härd Beskrivning ur FMIS: Härd, oregelbunden, diffus karaktär, 1x0.7 m (Ö-V) och intill0.05 m h, begränsad av ett sextal synliga m stora stenar Grunden ligger ÖNÖ om grusvägen (NNV- SSÖ), tätt intill vägkanten. Om vägen ska breddas utan stt skada en bör detta göras på den västra sidan av vägen. I länsstyrelsens kulturdata har den nummer Resterna av grunden finns 4-7 m VSV om grusvägen. Om vägen ska breddas utan att skada en bör detta ske på den östra sidan av vägen. Forn Position i Fornsök på internet är felaktig när detta skrivs. Avstånd till nuvarande skogsbilväg ca 14 m. Eftersom härden ligger NÖ om skogsbilvägen bör vägen helst breddas mot SV, om vägbreddning ska utföras. R400:1 Härd Beskrivning ur FMIS: Härd, närmast kvadratisk, 1 m diam, begränsad av fem stycken synliga m stora stenar. Saknar begränsning i NNÖ och SSV. 74 m V om 400:1 är nr 400:2 Forn Position och höjd i Fornsök på internet är felaktig när detta skrivs. är felaktig. R400:2 Härd Härd, oval, 1.6x1.1 m (NÖ-SV) och 0.1 m h, begränsad av 12 synliga m stora stenar. I NÖ delen är en 0.4 m stor flat sten. 35 m S om 400:2 är nr:400:3 Forn Position och höjd i Fornsök på internet är felaktig när detta skrivs. R400:3 Härd Beskrivning ur FMIS: Härd, närmast oval, 1.4x0.85 m stor (NV-SÖ) och intill 0.1 m h. Begränsad av sex synliga m stora stenar. Är delvis skadad av skogsmaskin. 20 m SV om 400:3 är nr 400:4 Forn Position och höjd i FMIS är felaktig när detta skrivs. Denna härd ligger 30 m V om nuvarande skogsbilväg. R400:4 Härd Beskrivning ur FMIS: Härd, oval 1.1x0.95 m stor (V-Ö) och intill 0.1 m h, begränsad av sex stycken synliga m stora stenar. Kraftigt övermossad. Forn Position och höjd i Fornsök på internet är felaktig när detta skrivs. R748:1 Gruvområde Beskrivning ur FMIS: Gruvområde, med ar efter Nautanens kopparfält 1000x600 m (NV-SÖ). Inom angivet område finns ett 5-tal gruvor, skrotstenshögar, industriar (ex. anrikningsverk, smälthytta, malmkross) och husgrunder (ex bostadshus, offentliga byggnader). Området utgör de centrala delarna av Nautanen och ingår i ett 2x1 km stort område där ytterligare ar av liknande karaktär finns. Nautanens kopparfält togs i bruk 1903 och verksamheten upphörde R910:1 Härd Beskrivning ur FMIS: Härd, oval 1.3x0.85m (NÖ-SV) begränsad av m stora stenar. Delvis skadad av skogsmaskin. I NÖ- och SV-delarna är kantstenarna rubbade ur sina lägen. R2485 Kolningsanläggning Beskrivning ur FMIS: Kolbotten, rund, 10 m diam och intill 0,6 m h, högst i SSÖ. Omgiven av 5 små täktgropar., enligt den nya definitionen Forn

23 BILAGA 3 Fotolista Acc.nr: 2015: 35 Nr: 1-44, digitala bilder, Norrbottens Museum Topografi: Nautanen, Fastigheten Lina 3:1 och 3:3, Gällivare kommun och socken, Lappland/Norrbotten Objekt: Vägutredning Nautanen 395 Typ av uppdrag: Arkeologisk utredning Fotografer: Olof Östlund (OÖ) och Dag Lantz (DL) Nr Objekt och beskrivning Taget från Foto Datum 1 Härd Raä Gällivare 910:1, med sond i mitten. Foto Ö OÖ från Ö. 2 Härd Raä Gällivare 910:1, med sond i mitten. Foto N OÖ från Ö. 3 Topografi vid utredningsområdets norra avtappningsälvfåra NO OÖ för glaciärsjö vid inlandsisen. De olika faserna av älvens avrinning syns som terrasser i sluttningen. Dag Lantz till höger i bilden. 4 Topografi vid utredningsområdets norra avtappningsälvfåra ÖNÖ OÖ för glaciärsjö vid inlandsisen. De olika faserna av älvens avrinning syns som terrasser i sluttningen. Dag Lantz syns i bilden.. 5 Nyregistrerad nr 1; Husgrund, historisk tid. NNV OÖ Husgrunden är ingrävd i sluttning. Friliggande syllstenar syns i förgrunden, vid sidan av den kallmurade källaren. I bildens kant syns Dag Lantz. 6 Nyregistrerad nr 1; Husgrund, historisk tid. NNV OÖ Närbild på den kallmurade källaren. (Fig 1 i rapporttexten) 7 Nyregistrerad nr 1; Husgrund, historisk tid. SÖ OÖ Dörröppning i källarens sydöstra sida. 8 Raä Gällivare Kolbotten. Dag Lantz står på S OÖ kolbottnen 9 Raä Gällivare 400:1. Härd. Jordsonden står mitt i N OÖ härden. 10 Raä Gällivare 400:1. Härd, med sond i mitten. I NÖ OÖ bakgrunden vid ryggsäckarna finns den nyregistrerade härden (Läming nr 2). (Fig 3 i rapporttexten) 11 Nyregistrerad Lämning nr 2. Härd, med sond i mitten. N OÖ Nyregistrerad nr 2. Härd, med sond i mitten SÖ OÖ och med grusväg i bakgrunden. 13 Raä 400:2. Härd. Jordsonden står i dess mitt. SÖ OÖ Raä Gällivare 400:2. Härd. Jordsonden står i dess SV OÖ mitt. 15 Raä Gällivare 400:2. Härd. Jordsonden står i dess NNV OÖ mitt.. Raä Gällivare 400:3 ligger i bakgrunden vid fornlämingsbandet (mitt i bilden).. 16 Raä Gällivare 400:3. Härd. Jordsonden står i dess SSÖ OÖ mitt. 17 Raä Gällivare 400:3. Härd. Jordsonden står i dess mitt. Ö OÖ

24 BILAGA 3 18 Raä Gällivare 400:3. Härd. Jordsonden står i dess NÖ OÖ mitt. Raä Gällivare 400:4 ligger i bakgrunden, mellan träden som märkts med fornsband. 19 Raä Gällivare 400:4. Härd, helt övertorvad. Jordsonden SSV OÖ står i dess mitt. 20 Raä Gällivare 400:4. Härd, helt övertorvad. Jordsonden står i dess mitt. Raä Gällivare 400:3 ligger i bakgrunden mitt i bilden på 20 m avstånd, vid sly / ungträd som märkts med fornlämingsband. SSV OÖ Nyregistrerad nr 15. Jordrymning. Grusväg NÖ OÖ syns i bakgrunden. 22 Nyregistrerad nr 3. Kolbotten med täktgropar. NNÖ DL Olof Östlund syns på en. 23 Nyregistrerad nr 3. Kolbotten med täktgropar. S DL Olof Östlund registrerar en med mygg- nät över huvudet. 24 Raä Gällivare 396:1. Härd. Jordsonden står i dess ÖNÖ DL mitt. 25 Nyregistrerad nr 4. Härd. Jordsonden står i V OÖ dess mitt. 26 Nyregistrerad nr 4. Härd. Jordsonden står i S OÖ dess mitt. (Fig 4 i rapporttexten) 27 Nyregistrerad nr 15. Jordrymning. Fotograferad NÖ OÖ från vägsidan (se bild nr 21) 28 Nyregistrerad nr 5. Jordrymning. SSÖ OÖ Före detta älvfåra efter avtappningsälv från glaciär, SÖ OÖ södra delen av utredningsområdet. Dag Lantz står mitt i älvfåran. På andra stranden i bakgrunden är ett av de ettapp 2 lägen där sökrutor grävdes under utredningen. 30 Nyregistrerad nr 18. Husgrund bestående V OÖ av kvadratisk yta avgränsad av ett dike. Lämningen ingår i Raä Gällivare 748:1 (Gruvområde) 31 Nyregistrerad nr 17. Husgrund bestående NÖ OÖ av jordvallar innehållande syllstenar. På bilden syns också den vattenfyllda källaren. Lämningen ingår i Raä Gällivare 748:1 (Gruvområde), och finns även angiven i länsstyrelsens kulturdatabas som nr (fig 2 i rapporttexten) 32 Nyregistrerad nr 6. Jordrymning (med modernt Ö DL skräp i botten). Hyrbilen i bakgrunden och Olof Östlund i högra kanten av bilden ger en uppfattning om dimensionerna på jordrymningen. 33 Nyregistrerad nr 7. Jordrymning. Olof Östlund Ö DL står vid bortre kanten av Jordrymningen. Till vänster i bild är nr Nyregistrerad nr 8. Jordrymning. I bakgrunden SÖ DL syns även arna nr 6 och nr Nyregistrerad nr 10. Jordrymning. I bakgrunden NNÖ DL står Olof Östlund på kanten till nr Nyregistrerad nr 9. Jordrymning. Olof Östlund ÖNÖ DL är vid bortre kanten av en till höger om densamma. 37 Nyregistrerad nr 11. Jordrymning. NV DL Nyregistrerad nr 12. Jordrymning. Olof Östlund arbetar med att registrera en. N DL

25 BILAGA 3 39 Nyregistrerad nr 13. Jordrymning. På bilden syns inte den sydvästligaste delen av en, som sträcker sig utanför vänstra hörnet av bilden. Olof Östlund är på vänster sida av en. 40 Nyregistreread nr 13. På bilden syns inte den nordöstligaste delen av en eftersom den döljs av ett krön. 41 Nyregistrerad nr 14. Jordrymning. Till höger i bild är Olof Östlund. 42 Nyregistrerad nr 15. Jordrymning. Foto från vägen (se bild 21). 43 Nyregistrerad nr 16. Jordrymning. Vid ens sydvästra kortsida är Olof Östlund. 44 Nyregistrerad nr 5. Jordrymning (se även bild 28). Till höger i bild kommer Olof Östlund gående på jordrymningens vall. VSV DL SV DL V DL SV DL S DL V DL

26 Norrbottens museum Box 266, Luleå Storgatan 2 Tel norrbottens.museum@nll.se