Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Transkript

1 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning i Stockholms län för att skapa en stödfunktion för och stärka affärsutvecklingen i arbetsintegrerande sociala företag Svenska ESF-rådet och regionens aktörer söker ett projekt inom programområde 1, Kompetensförsörjning, mål 1.1. Utlysningen omfattar Stockholms län och är öppen för metodutvecklings- och/eller metodimplementeringsprojekt. I aktuell utlysning efterfrågar Svenska ESF-rådet ett projekt som syftar till att etablera en regional struktur som stödjer utvecklingen av arbetsintegrerande sociala företag i länet samt kompetensutvecklar de anställda i företagen i affärsutveckling. Beviljat projekt i denna utlysning ska ha en nära samverkan med beviljat projekt ur utlysningen för programområde 2, mål 2.3 som syftar till att utveckla samordningsförbundens verksamhet. Samverkan ska särskilt beakta de delar inom samordningsförbundens projekt som bidrar till utveckling av arbetsintegrerande sociala företag. Svenska ESF-rådet avsätter högst 15 miljoner kronor till ett projekt som ska bedrivas i Stockholm län. Medfinansieringen från projektet ska vara 25 %. Utlysningen pågår Projektet kan starta tidigast 1 december Avslut ska senast vara 31 augusti 2020 om inte Svenska ESF-rådet fattar särskilt beslut om möjligheter till förlängning av projektet.

2 2 Sammanfattning Denna utlysning efterfrågar ett projekt som syftar till att utveckla de arbetsintegrerande sociala företagen i Stockholms län. Leveranskrav på projektet är en etablerad regional struktur för stöd till de arbetsintegrerande sociala företagen i regionen som syftar till att stötta företagen i deras affärsutveckling. Projektet förväntas drivas i samverkan mellan såväl främjandeaktörer som arbetsintegrerande sociala företag. Kompetensutveckling med fokus på affärsutveckling i företagen ska erbjudas. Beviljat projekt i denna utlysning ska ha en nära samverkan med beviljat projekt ur utlysningen för programområde 2, mål 2.3 som syftar till att utveckla samordningsförbundens verksamhet. Samverkan ska särskilt beakta de delar inom Samordningsförbundens projekt som bidrar till utveckling av arbetsintegrerande sociala företag. Utlysningens målgrupp är anställda i länets befintliga arbetsintegrerande sociala företag. När utlysningen skrivs finns det cirka femtiotalet arbetsintegrerande sociala företaget i länet. Det är de som har en anställning i dessa företag som är utlysningens primära målgrupp och projektet ska omfatta minst 200 anställda i de arbetsintegrerande sociala företagen. Etableras fler arbetsintegrerande sociala företag under projektets gång kan dessa ingå i projektet. Personer som idag arbetstränar i arbetsintegrerande sociala företag men inte är anställda av företagen kan erhålla kompetensutveckling ur denna utlysning men inte ur programområde 2 utlysningen. Detta då deltagarna är i en pågående arbetsmarknadsåtgärd. Observera att en deltagare inte kan förekomma i två pågående ESF-projekt samtidigt. Planeras insatser för de som arbetstränar ska syfte, mål och uppföljning för dessa insatser vara beskrivet i ansökan. Dessa deltagare kan utgöra högst 49% av deltagarantalet och kostnaderna i budget. Konkret innebär det att om projektet kompetensutvecklar 200 anställda i de arbetsintegrerande sociala företagen får projektet högst kompetensutveckla 199 personer som arbetstränar i företagen, det totala deltagarantalet för projektet blir då 399 personer. Tematiskt mål Aktiv inkludering Investeringsprioritering 10.iii Stärka lika tillgång till livslångt lärande för alla åldersgrupper i formella, icke-formella och informella sammanhang, höja arbetskraftens kunskaper, färdigheter och kompetens och främja flexibla utbildningsvägar inklusive genom yrkesvägledning och validering av förvärvad kompetens. Målets id-nr 1.1 Målets rubrik Stärka kompetensen hos i huvudsak sysselsatta kvinnor och män, men även hos personer som står långt från arbetsmarknaden, i enlighet med arbetsmarknadens och den enskilda arbetsplatsens behov.

3 3 Förväntade resultat Målgrupper Stärkt ställning på arbetsmarknaden för deltagande kvinnor och män, bl.a. genom ökad kompetens och större nätverk. En förbättrad och mer utvecklad arbetsorganisation på arbetsplatsen t.ex. av betydelse för synliggörandet av kompetensöverföring mellan erfarna och nyanställda medarbetare, eller för att minska arbetsrelaterade besvär. Breddad rekryteringsbas för deltagande arbetsgivare. Bidragit till att arbetsmarknadens behov av arbetskraft och kompetens tillgodosetts. Bidragit till ett hållbart arbetsliv genom att fler stannat kvar längre i arbetslivet. Målgruppen för insatser inom programområde 1 är alla sysselsätta, såväl företagare som anställda oavsett anställningsform och tidslängd, inom privat och offentlig sektor, samt verksamma inom ideell sektor. Beskrivning Under 2014 finansierade Europeiska socialfonden ett antal förstudier som syftade till att få igång väl underbyggda och väl förankrade projekt för att få människor i arbete under programperioden Förstudien Samordning för socialt företagande identifierade ett antal hinder för nyetablering och utveckling av arbetsintegrerande sociala företag: Bristande tillgång till finansiering och otillräckliga eller bristande stödstrukturer. Frågan gäller så väl tänkbara källor för kapitalförsörjning som administrativ stöd till verksamheter som saknar kapacitet för avancerad förvaltning. Regelverk och tillämpning av regelverk. Regelverken kan medföra begränsningar i organisationernas självständighet och möjligheter att verka. Till följd av det genomgripande systemskifte som skett i Sverige under de senaste 20 åren då vi gått från ett offentligt välfärdsmonopol till att tillåta privata vinstdrivande aktörer inom välfärden. Det finns en tendens att gränsen mellan ideell sektor och det privata näringslivet, i förhållande till regelverken, suddas ut. Ingen hänsyn tas till den ideella sektorns särart. Det innebär dels svårighet att få tillgång till finansiering såsom t ex EUfondmedel, dels en onödigt stor administrativ börda som begränsar friheten att bedriva sin verksamhet. Bristande kunskap om arbetsintegrerande sociala företag. Det pekas på bristande kunskap i samhället generellt och bland offentliga organisationer speciellt. Ett närmare samarbete mellan frivillig sektor och den offentliga sektorn är centralt för att hitta lösningar på välfärdsutmaningarna.

4 4 Denna utlysning bygger vidare på resultaten från förstudien och har som övergripande syfte att skapa en samverkansstruktur för arbetsintegrerande sociala företag i Stockholms län. Denna struktur, oavsett om den benämns samverkansstruktur, stödstruktur, inkubator eller intermediär ska etableras under eller efter projektet som utlysningen mynnar ut i och vara bestående med egen finansiering. Det finns många olika former och variationer av arbetsintegrerande sociala företag. Tillsammans med företrädare för företagen, rådgivare och andra myndigheter har Tillväxtverket tagit fram följande kriterier som definierar ett arbetsintegrerande socialt företag: Arbetsintegrerande sociala företag är företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster): Med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle Som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt Som i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknade verksamheter som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet. Regionens utmaningar/nationella utmaningar Nationella utmaningar Socioekonomiska bokslut har påvisat att varje individ som befinner sig i utanförskap innebär en kostnad för samhället på ca kr kr per år beroende på situation och bakgrund. Det finns således stora samhällsvinster att göra genom att möjliggöra för dessa individer att bli en del av arbetskraften. En stor del av dessa individer är i behov av kvalitativa arbetsträningsplatser för att successivt röra sig närmare den ordinarie arbetsmarknaden. Arbetsintegrerande sociala företag är en av de aktörer som lyckats väl med denna uppgift, Temagruppen Företagande och entreprenörskaps studie visar att 22 % fler av de individer som arbetstränat på ett socialt företag får sin huvudsakliga inkomst från förvärvsarbete jämfört med en kontrollgrupp. Det finns i dag mer än 300 arbetsintegrerande sociala företag i landet. I budgetpropositionen för 2016 anger regeringen att man för att öka utflödet till arbete och utbildning ska ersätta sysselsättningsplatserna med insatser som utgår från varje individs behov och förutsättningar. Många arbetsintegrerande sociala företag anordnar redan i dag arbetsträning snarare än sysselsättningsplatser. Detta eftersom det finns en tydlig riktning där målet för arbetet är att föra personer närmare arbetsmarknaden. Både i europeiska och nationella riktlinjer för strukturfonderna lyfts socialt företagande som viktiga inslag för att bredda arbetsmarknaden. I socialfondsprogrammet står: Sociala företag liksom ideell verksamhet har en viktig roll när det gäller att skapa nya innovativa vägar in i arbetslivet för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, t.ex. genom arbetsintegrerande sociala företag. Sådana verksamheter skapar möjligheter till rehabilitering,

5 5 arbetsträning och förrehabilitering och återgång till arbete för personer som står långt från arbetsmarknaden på grund av nedsatt arbetsförmåga eller långvarig sjukdom, och som har behov av omställning till nytt arbete. Vidare anges i förslaget till budget för 2016 att regeringen anser att de sociala företagen är viktiga aktörer för personer som i dag deltar i fas 3 och att de kommer att fortsätta vara viktiga aktörer även när fas 3 försvinner. Denna utlysning vill ligga i linje med regeringens utredning om arbetsintegrerande sociala företag som avslutas 31 maj I den ska regeringens utredare kartlägga befintliga statliga insatser, identifiera huvudsakliga flaskhalsar, beakta områdena kapitalförsörjning, företagsrådgivning, informations- och kunskapsutveckling och innovationsfrämjande åtgärder. Dessutom ska utredaren analysera och ge förslag på och/eller ändra näringspolitisk samt arbetsmarknadspolitisk inriktning, ge förslag på omfördelning av stöd, ansvar och insatser mellan de båda politikområdena och dess myndigheter. Beviljat projekt ska därför i sin ansökan, analys- och planeringsfas och genomförande beakta utredningens resultat. Regionala utmaningar för arbetsintegrerande sociala företag (ASF) I Stockholms län finns stora inomregionala skillnader, i vissa delar av länet finns det många ASF och stor tillgång till arbetsträning och arbetsrehabilitering i andra finns inga. Tillgången på ASF och därmed möjligheter för individer att få tillgång till individuella lösningar på sitt rehabiliteringsbehov ser således väldigt olika ut i regionen. Idag saknas ett organiserat samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommuner och arbetsintegrerande sociala företag. Varje enskilt ASF har sina unika lösningar på samarbete med offentlig sektor. Till exempel skulle en samordning av tillämpningen av regelverk inom myndigheterna i relation till ASF behöva utvecklas vilket både denna utlysning och utlysningen inom programområde 2 förväntas bidra till. De flesta kommuner, med några få undantag, saknar idag stödstrukturer för arbetsintegrerande sociala företag. En stödstruktur eller liknande behövs för att kunna erbjuda juridisk, ekonomisk, och administrativ expertis samt stöd i personalledning och rehabiliteringsuppföljning. För att kunna utveckla existerande ASF samt i förlängningen etablera nya ASF behövs också stöd i form av processledning, mentorskap och rådgivning. Ett annat angeläget område där ASF behöver stöd är samordning vid upphandlingar och vid avtalsskrivningar med offentlig sektor. Därför förväntas projekt från denna utlysning ha som mål att skapa en funktion som erbjuder de ovan nämnda stöden. Detta kan med fördel göras tillsammans med ett eventuellt Stockholmsbaserat projekt som finansieras genom Tillväxtverkets nya nationella program med insatser som ska stimulera att fler arbetsintegrerande sociala företag startar och växer.

6 6 Förväntade resultat och effekter av projektet Det beviljade projektet förväntas driva strukturpåverkande frågor avseende de hinder som identifierats för arbetsintegrerande sociala företag. Det övergripande syftet med denna utlysning är att skapa en övergripande samverkansstruktur för arbetsintegrerande sociala företag i Stockholms län. Denna struktur, oavsett om den benämns samverkansstruktur, stödstruktur, inkubator eller intermediär ska etableras under projekttiden och dess vidare drift ska inte vara finansierad med projektmedel. Leveranskrav på projektet är en etablerad regional struktur för stöd till de arbetsintegrerande sociala företagen i hela regionen. Exempel på insatser som den etablerade samverkansstrukturen kan erbjuda är juridisk, ekonomisk, och administrativ rådgivning, stöd i personalledning och rehabiliteringsuppföljning, erbjuda processledning, mentorskap och rådgivning, samt stöd och samordning vid upphandlingar och avtalsskrivningar med offentlig sektor. En önskvärd direkt effekt av utlysningen är en förstärkt nätverksorganisation för de existerande arbetsintegrerande sociala företagen i länet då de idag saknar tydliga samverkansformer och möjligheter till utbyte av erfarenheter och kompetens. Detta kan med fördel vara en del av stödstrukturen. För att arbetsintegrerande sociala företag i regionen ska växa så krävs kompetensutveckling för de anställda med fokus på affärsutveckling till exempel i försäljning, marknadsföring, ekonomi och kommunikation. Inom utlysningen för programområde 1 kan projektet kompetensutveckla anställda i de arbetsintegrerande sociala företagen i handledning för deltagare i linje med Supported employment. Kompetensutvecklingsinsatser i form av handledarutbildning för anställda hos främjandeaktörer genomförs i programområde 2. Denna utlysning efterfrågar ett dubbelt fokus, både en kompetensförstärkning av ledningen i företagen så att de kan stärka företagens affärsmässighet och konkurrenskraft samtidigt som socialfondens underliggande syfte beaktas, det vill säga att stärka de som har svagast ställning i företagen i syfte att de ska stärka sin anställningsbarhet. Kompetensutvecklingsinsatser kan således genomföras för både ledning som medarbetare fast med olika insatser beroende på deras roll i företaget. Branschspecifika utbildningar bör därför inte genomföras i någon större utsträckning. Vare sig ESF eller ERUF-medel kan användas för att starta arbetsintegrerande sociala företag, men en önskvärd bieffekt av utlysningen är att arbetsmarknaden i Stockholm har breddats genom fler, växande innovativa arbetsintegrerande sociala företag. Förutsättningar för projektens genomförande Vem kan söka? En organisation behöver anta rollen som projektägare och intermediär för att genomföra ett samlat projekt. Rollen som intermediär innebär att agera koordinator, det vill säga att hålla ihop satsningen och alla delprojekt. Det är intermediärens ansvar att se till att projektets alla delar strävar mot de målsättningar som beskrivs i utlysningen. Intermediären ansvarar också för att redovisa projektets alla kostnader, inklusive varje delprojekts kostnader. Svenska ESF-rådet rekommenderar eventuella sökanden att läsa skriften Stöd och samverkan i Socialfondsprojekt som kan erhållas av ESF-rådet.

7 7 Utlysningens målgrupp Utlysningens målgrupp är anställda i länets befintliga arbetsintegrerande sociala företag. När utlysningen skrivs finns det cirka femtio arbetsintegrerande sociala företag i länet. Det är de anställda i dessa företag som är utlysningens primära målgrupp och projektet ska omfatta minst 200 anställda i de arbetsintegrerande sociala företagen. Etableras fler arbetsintegrerande sociala företag under projektets gång kan dessa ingå i projektet. Personer som idag arbetstränar i arbetsintegrerande sociala företag men inte är anställda av företagen kan erhålla kompetensutveckling ur denna utlysning men inte ur programområde 2 utlysningen. Detta då deltagarna är i en pågående arbetsmarknadsåtgärd. Observera att en deltagare inte kan förekomma i två pågående ESF-projekt samtidigt. Planeras insatser för de som arbetstränar ska syfte, mål och uppföljning för dessa insatser vara beskrivet i ansökan. Dessa deltagare kan utgöra högst 49% av deltagarantalet och kostnaderna i budget. Konkret innebär det att om projektet kompetensutvecklar 200 anställda i de arbetsintegrerande sociala företagen får projektet högst kompetensutveckla 199 personer som arbetstränar i företagen, det totala deltagarantalet för projektet blir då 399 personer. Ansökans innehåll Ansökan ska innehålla en tydlig beskrivning av den bakomliggande problem- och behovsbilden som projektet ska jobba med. Ansökan ska vidare beskriva tänkt lösning av problemet/genomförande och förväntade resultat och effekter av projektet. En ansökan görs för hela projektperioden och omfattar de tre faserna: Analys- och planeringsfas Genomförandefas Avslutsfas Analys- och planeringsfas Analys- och planeringsfasen är en fortsättning på det arbete som bedrivits under förarbetet, det vill säga att skriva fram ansökan. Under analys- och planeringsfasen ska projektidén som beskrevs i ansökan utvecklas. Det kan göras genom att till exempel fördjupa problemanalysen, fördjupa arbetet med horisontella principer, förbättra projektplanen och fördjupa kontakter med samverkanspartners och utvärderare Projektledaren bör helst börja med att avgränsa projektet för att minimera risken för motgång. det är viktigt att projektbeskrivningen har en hög interventionslogik då analys- och planeringsfasen stäms av. För att projektet ska kunna övergå från analys- och planeringsfas till genomförandefas ska de punkter som framgår av bilaga 1 (effektkedja) vara uppfyllda. Fasen kan pågå i högst nio månader. Här ska en mer detaljerad planering av genomförandet av projektet göras. Resultatet av analys- och planeringsfasen ska redovisas till ESF-rådet i form av en rapport där ovanstående punkter ska ingå. Om projektets rapport inte godkänns kan projektet komma att avbrytas. Tid- och aktivitetsplanen för analys- och planeringsfasen som ska finnas i ansökan ska tydligt ange vilka aktiviteter som kommer att genomföras under varje avstämningspunkt. Arbetet i analys- och planeringsfasen ska resultera i följande avstämningspunkter:

8 8 Konkretiserad problemformulering som resultat av en fördjupad problemanalys som också innefattar jämställdhet, tillgänglighet och likabehandling. Fördjupad omvärldsanalys. Analysen ska bygga vidare på tidigare gjorda lärdomar och motivera valet av aktiviteter och metoder. Kartlagd och avgränsad målgrupp. Fördjupad analys och fastställande av relevanta samverkanspartners. Fullständig genomförandeplan med tillhörande tids- och aktivitetsplan och som innefattar beskrivning av aktiviteterna i projektet. En plan för eventuellt transnationellt samarbete. En förändringsteori, dvs. en kedja av antaganden som utgår från vilka effekter man vill uppnå, och vad som behövs i form av delmål, resultat, utfall, aktiviteter och resurser för att nå dem. Utvärderingsplan som inkluderar jämställdhet, tillgänglighet och likabehandling. Uppföljningsplan som inkluderar jämställdhet, tillgänglighet och likabehandling. Kommunikationsplan utifrån en intressentanalys som avser mottagare av resultat och deras förmåga att ta till sig resultaten. Fastställd projektorganisation där styrgrupp ingår. Befattningar, roller och kompetenser hos projektteamet ska framgå. Specificerad budget för genomförande- och avslutningsfas. Fördjupad riskanalys relaterad till förväntade resultat. Genomförandefas I genomförandefasen genomförs de planerade aktiviteterna enligt projektplanen för att nå de mål och effekter som projektet syftar till. Uppföljningen under genomförandefasen bygger på att vi samverkar för att bygga resultat tillsammans. Utifrån effektlogiken som uppföljningsverktyg åstadkommer vi åskådlighet och samsyn. Projektägare, utvärderare och ESF-rådet har täta och kontinuerliga möten, vilket blir en förutsättning för att uppnå gemensamma mål. Avslutsfas Avslutsfasen kan som längst pågå i tre månader. I avslutsfasen kan följande aktiviteter genomföras: färdigställande av slutrapport och utvärderarens rapport, spridningsaktiviteter samt ekonomisk slutredovisning av projektet. Projekttid och projektlängd Projekten i aktuell utlysning kan starta tidigast och senast Projekten ska avslutas senast 31 augusti 2020 om inte Svenska ESF-rådet i ett senare skede fattar särskilt beslut om andra förutsättningar, såsom förlängning av projekttiden eller av enskilda faser. Utlysning och ansökan För ansökan finns särskild ansökningsmall samt budgetmall som fastställts av Svenska ESFrådet för den nya programperioden. Ansökan görs i projektrummet Underskrivet bekräftelsebrev av behörig att företräda sökande skickas till Svenska ESF-rådet, Box 22080, Stockholm. Till ansökan ska även underlag som bekräftar firmatecknare bifogas.

9 9 Budget och medfinansiering På ESF-rådets hemsida finns mall för projektbudget och tillhörande handledning att hämta. Observera att projekten ska budgetera med de schabloner och enhetskostnader som framgår av handledningen. Se mer på Budget. I denna utlysning kan stödet från Europeiska Socialfonden täcka 75% av projektens totala stödberättigade kostnader. Projektens egen medfinansiering ska uppgå till 25%. Offentlig och privat medfinansiering är möjlig och kan utgöras av exempelvis kontanta medel, arbetstid i projektet, utrustning och material och offentlig finansierad ersättning till deltagare i projektet (t.ex. försörjningsstöd, aktivitetsstöd). I ansökan ska ni ange vad medfinansieringen ska bestå av och hur den kommer att säkerställas. I samband med beredningen av ansökan kommer ESF-rådet att bedöma den angivna medfinansieringen. Det är därför viktigt att ansökan innehåller aktuella och kompletta kontaktuppgifter till angivna medfinansiärer. Se mer på Ansöka. Statstöd Alla projekt som finansieras med medel från strukturfonderna måste följa EU:s statsstödsregler. Reglerna innebär att det finns en högsta tillåtna stödnivå varför det är viktigt att du som stödmottagare beaktar regelverket. Avgörande för vilka regler som tillämpas är stödets storlek. Statsstödsreglerna ska garantera att EU:s inre marknad fungerar. På denna marknad gäller gemensamma konkurrensregler, gemensamma regler för offentlig upphandling och gemensamma regler för statsstöd. Statsstödreglerna anger på vilket sätt det allmänna: staten, landsting eller kommunerna får ge stöd åt vissa företag. För att ett stöd ska anses strida mot statsstödsreglerna ska följande fyra kriterier vara uppfyllda: 1. Stödet gynnar ett visst företag eller en viss produktion 2. Stödet finansieras genom offentliga medel. 3. Stödet snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen. 4. Stödet påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Som företag betraktas samtliga enheter som bedriver ekonomisk verksamhet oavsett deras juridiska form. Enligt vedertagen rättspraxis är ekonomisk verksamhet all verksamhet som består i att erbjuda varor eller tjänster på en viss marknad. EU:s grundläggande bestämmelser om statsstöd återfinns i Lissabonfördragets artiklar , Kommissionens förordningar 1407/2013 och 651/2014 samt svenska förordningen 2014:1383. Kostnadseffektivitet och lagen om offentlig upphandling (LOU) Kostnadseffektivitet är en grundläggande princip som är vägledande vid urval av projekt. Det innebär att förvaltande myndighet bedömer kostnaden i förhållande till projektets tänkta resultat och effekter. Orsaken är att kostnadseffektivitet är en viktig förutsättning för implementering och spridning. Vidare innebär det att köp av varor och tjänster i projektet ska göras utifrån affärsmässiga villkor eller enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling. Projektets rutiner för det ska framgå av ansökan.

10 10 Transnationellt samarbete: Frivilligt Projekt i denna utlysning kan arbeta transnationellt, det vill säga ha gränsöverskridande aktiviteter tillsammans med aktörer från andra EU-länder. En målsättning med transnationellt samarbete är att överföra kunnande och god praxis mellan projekt, regioner och medlemsstater. Ett projektgenomförande som rymmer transnationellt samarbete och kunskapsutbyte mellan aktörer i olika EU-länder förväntas ge ömsesidig nytta och mervärde. Aktiviteter i enlighet med Europeiska regionala strukturfondsprogrammet (ERUF) Ett projekt inom det nationella socialfondsprogrammet får ha aktiviteter som är stödberättigade enligt regionala strukturfondsprogrammet i Stockholms län. För att aktiviteterna ska godkännas förutsätts att: Projektet kan visa på ett tydligt samband mellan regionalfondsaktiviteterna och projektets mål och aktiviteter. Regionalfondsaktiviteterna i projektet budgeteras och redovisas enligt Tillväxtverkets bestämmelser. Det innebär i praktiken att personalkostnaderna i regionalfondsdelen av projektet ska redovisas på annat sätt än personalkostnaderna i resten av projektet eftersom regionalfonderna använder sig av faktiska kostnader för personal. Kostnader för regionalfondsaktiviteterna i ett enskilt projekt får vara högst 49 procent av projektets totala kostnader. I er ansökan ska ni beräkna och ange de totala kostnaderna av regionalfondsaktiviteterna. Huvudsyftet ska vara att bidra till investeringar i regional tillväxt i Stockholms län. För att aktiviteter i projektet inom det nationella socialfondsprogrammet ska anses vara av regionalfondskaraktär ska de ha som huvudsyfte att förstärka eller bidra till huvudstadens särskilda utmaningar genom att: Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft. Projekt som kan stödjas kan till exempel arbeta med rådgivning och kunskapsöverföring för affärsutveckling eller internationalisering av företag. För mer information om regionalfonden, se Horisontella principer - Integrerat arbete med jämställdhet, tillgänglighet och icke diskriminering De horisontella principerna om lika möjligheter och icke-diskriminering, tillgänglighet och jämställdhet har en dubbel funktion. Dels ska de bidra till en breddad syn på kompetens hos arbetsgivare och främjandeaktörer, dels fungerar de som krav på genomförandet av projekten i syfte att säkerställa att vissa grupper inte exkluderas. Jämställdhet Socialfondens projekt ska främja jämställdhet med utgångspunkt i programmets mål, målgrupper och prioriteringar genom att projektet har jämställdhetskompetens internt eller

11 11 genom externt stöd, en jämställdhetsanalys ingår i projektets problemanalys, aktiviteter i projektet beaktar jämställdhetsperspektiv i enlighet med analysen, och att jämställdhetsperspektivet finns med i utvärderingen av projektet. Målet är att projekten främjar jämställdhetsperspektivet i sin verksamhet genom att kunskap om kvinnors och mäns olika förutsättningar och villkor på arbetsmarknaden används i analyser och vid genomförande av projekten. För att få godkänt på projektansökans jämställdhetsanalys ställer myndigheten följande krav, i enlighet med Standarden för jämställdhetsintegrering: Analys 1. En jämställdhetsanalys av projektets fokusområde ska ingå i problembeskrivningen där könsmönster finns beskrivna med kvantitativa och kvalitativa data. Analysen ska göras med utgångspunkt i de jämställdhetsmål som fastställs utifrån projektets problemområde och målgrupp. Genom att arbeta utifrån sin kontext ska projekten bidra till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Vi rekommenderar metoden 4R som stöd i genomförandet av analysen. Mål och indikatorer 2. Projektet ska ange egna jämställdhetsmål som visar hur projektet bidrar till jämställdhet inom projektets fokusområde. 3. Projektet ska ange förväntade resultat och specificera indikatorer för att kunna följa upp sina jämställdhetsmål. Aktiviteter/Genomförande 4. Aktiviteter i genomförandet ska finnas angivna i syfte att lösa de i projektansökan identifierade jämställdhetsproblemen. Det ska finnas en logisk koppling mellan analys, mål, aktiviteter, resultat och effekter. Jämställdhetskompetens 5. Projektet måste ha tillgång till en jämställdhetskompetens, antingen internt eller externt. Saknas kompetens internt ska Svenska ESF-rådets stödstruktur användas, vilken beräknas vara på plats senare under Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet ska tillämpas som horisontell princip och inriktas på att bidra till förutsättningar för en mer inkluderande arbetsmarknad som kan öppna möjligheter för fler personer med funktionsnedsättning att få arbete på lika villkor. Målet är att projekten främjar tillgänglighetsperspektivet i sin verksamhet genom att identifiera och undanröja hinder för tillgänglighet, och på så sätt möjliggör för kvinnor och män med olika funktionsnedsättningar att bli delaktiga i projektets insatser. Lika möjligheter och icke-diskriminering I svensk lagstiftning finns skydd mot diskriminering som har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Det finns också krav på att arbetsgivare ska vidta aktiva åtgärder för att förhindra diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter vad gäller kön, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Det innebär att det i projekten ska finnas en god kunskap om

12 12 förekomst av och mekanismer bakom diskriminering och att denna kunskap används i utformning och genomförande av projekten. Verksamheterna bör tillämpa rutiner och metoder som främjar lika möjligheter och säkerställer att diskriminering inte förekommer. Målet är att projekten främjar icke-diskrimineringsperspektivet i sin verksamhet genom att kunskap om diskriminering används i utformning och genomförande av projekten. Uppföljning och utvärdering och finansiell samordning Alla insatser som finansieras med medel från Europeiska socialfonden ska följas upp och utvärderas. Utvärdering av insatser är ett viktigt instrument som kan bidra till ett ökat lärande på olika nivåer. Mot den bakgrunden har Strukturfondspartnerskapet i Stockholm etablerat en dialogplattform för pågående projekt och projektutvärderare. Dialogplattformen syftar till att öka interaktionen, kunskapen och lärandet mellan projekt, mellan olika projektutvärderare och mellan projektutvärderare och ansvariga regionala utvecklingsaktörer. Sökande förväntas därför ingå i ett sådant plattformsarbete tillsammans med upphandlad projektutvärderare. Uppföljning av indikatorer Uppföljningen av socialfondens indikatorer syftar till att vara ett underlag för styrning av och information om de satsningar som görs i socialfonden, både på program- och projektnivå. Uppföljningen syftar också till att skapa underlag för utvärderingen av program och projekt. För uppföljningen gäller att projekten ska följas upp med socialfondens indikatorer. När en deltagare börjar i projektet ska uppgifter om personnummer, deltagarens startdatum och organisation som har anvisat deltagaren till projektet rapporteras. Därefter ska projektet varje månad rapportera antal timmar som deltagaren har deltagit i projektet. Projekten har därför ett ansvar att rapportera in uppgifter till Statistiska centralbyrån (SCB). I ansökan ska det framgå att projektet har kapacitet att hantera rapporteringen. Projektutvärdering Om projektansökan får bifall ska en upphandling av utvärdering göras. Läs mer här: Handledning för upphandling av projektutvärdering. Utvärderingen som upphandlas ska ligga i linje med de kvalitets- och innehållsmässiga krav som Svenska ESF-rådet ställer på projektutvärderingen. Syftet är att genom hög kvalitet på utvärderingarna kunna bidra till att nå Socialfondsprogrammets målsättningar. I samråd med projektägare och ESF-rådet tar utvärderaren fram en förändringsteori utifrån vilken en utvärderingsplan och uppföljningsplan fastställs under analys- och planeringsfasen. Utvärderingen ska också beakta de horisontella principerna jämställdhet, tillgänglighet och likabehandling. Projektutvärderingarna har tre huvudsakliga syften: Bidra med väl underbyggd kunskap till projektägare/styrgrupp och projektledning om projektets utveckling och underlag gällande hur resultaten kan bidra till organisationens utvecklingsarbete eller andra organisationer som kan vara mottagare av projektets resultat. Bidra med väl underbyggd kunskap till Svenska ESF-rådet och dess uppdragsgivare om hur projekten bidrar till att uppfylla utlysningens syften. Bidra med kunskap till andra för projektet relevanta aktörer.

13 13 I ansökan ska utvärderingsupplägget beskrivas översiktligt och svara på följande: Resurser avsatta för utvärdering och återföring Hur utvärderingen och dess resultat ska användas Hur utvärderingen bidrar till kvalitetssäkringen av projektets genomförande Hur utvärderingen stärker utvecklingsarbetet hos de samverkande organisationerna Socialfondens nationella urvalskriterier Inom Socialfonden finns ett antal urvalskriterier. Dessa ska bidra till att de projekt som har bäst förutsättningar att uppfylla det nationella socialfondsprogrammets mål väljs ut. Projektet ska bidra till utlysningens och programmets mål och förväntade resultat. Ansökan ska även beskriva hur projektet utgått från målgruppens och aktörernas behov i sin problemformulering. Projekt som direkt eller indirekt bidrar till att bryta könsstereotypa mönster på arbetsmarknaden eller att motverka demografiska obalanser bör prioriteras. Det ska finnas relevant kapacitet och kompetens hos projektorganisationen. Projektet ska uppfylla kraven som ställs vid ansökningstillfället gällande principer för lika möjligheter. För jämställdhet ska även standarden för jämställdhetsintegrering följas. Projektet ska grunda sig i en problem- och behovsanalys. Projektet ska vara väl förankrat och ha säkrat ägarskap och utpekade mottagare för resultat. Projekt som involverar för projektmålen relevant samverkan ska prioriteras. Projektet och dess resultat ska vara kostnadseffektiva. Projektet och dess resultat ska vara utvärderingsbara. Strukturfondspartnerskapets prioriteringsgrunder De regionala principerna för urval ska komplettera och i vissa fall, där överlappning sker med det nationella programmets vägledande principer för urval, förstärka regionala prioriteringsgrunder. Sammanfattningsvis är följande regionala principer för urval vägledande i den regionala handlingsplanen i Stockholm: Relevans i förhållande till huvudstadsregionens särskilda utmaningar och hållbar stadsutveckling inklusive samarbete med regionalfonden samt andra relevanta program och initiativ Relevans i förhållande till målgruppens behov, regionala strategier och territoriella behov samt eventuella sektorsövergripande ansatser Ambitioner att inventera befintliga metoder respektive metodutvecklingsansatser och dess mervärde i förhållande till tidigare genomförda insatser och ordinarie strukturer

14 14 Projektlogik och utvärderingsbarhet som möjliggör kunskapsuppbyggnad och lärande Förmåga att påverka horisontella principer och hållbarhetsdimensioner Organisatorisk kapacitet, erfarenhet hos projektägaren och förankring hos samarbetsparter Bilagor till utlysningen: 1. Effektkedja målgrupp 2. Effektkedja arbetsintegrerande sociala företag Bilagor att bifoga ansökan: Underskrivet bekräftelsebrev (missiv) Specificerad budget enligt ESF-rådets budgetmall Beskrivning av projektorganisationen i analys- och planeringsfas Tid- och aktivitetsplan för analys- och planeringsfasen Redogörelse för mottaget statligt stöd eller stöd av mindre betydelse