Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Transkript

1 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning i Stockholms län för att bidra till förstärkt sammanhållen rehabilitering och fler personer i arbete genom ökad sysselsättning i arbetsintegrerande sociala företag och med stöd av utveckling av samordningsförbundens insatser. Svenska ESF-rådet och regionens aktörer söker ett projekt inom programområde 2 ökade övergångar till arbete och mål 2:3 kvinnor och män som står särskilt långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden. Svenska ESF-rådet avsätter ca 100 miljoner kronor till projekt som ska bedrivas i Stockholm län. Medfinansieringen ska vara 33 %. I aktuell utlysning efterfrågar Svenska ESF-rådet ett projekt som syftar att tillämpa och utveckla samordnade insatser från flera välfärdsaktörer för att möta individens förutsättningar och behov inom ramen för finansiell samordning. Projektet ska också innehålla insatser som syftar till att bredda arbetsmarknaden genom arbetsintegrerade sociala företag. Insatserna ska riktas till kvinnor och män som är arbetslösa eller står särskilt långt från arbetsmarknaden på grund av en sammansatt problematik. Utlysningen omfattar högst kronor. Utlysningen pågår Projektet kan starta tidigast 1 april Avslut ska senast vara 31 december 2019 om inte Svenska ESF-rådet fattar särskilt beslut om möjligheter till förlängning av projektet. Utlysningen omfattar Stockholm och är öppen för projekt inriktade mot att dels utveckla metoder, dels tillämpa redan framtagna metoder.

2 2 Sammanfattning Utlysningen riktar sig till samtliga samordningsförbund i Stockholms län. En organisation behöver anta rollen som projektägare och intermediär för att genomföra ett samlat projekt för både samordningsförbund och arbetsintegrerande sociala företag. Rollen som intermediär innebär att agera koordinator, det vill säga att hålla ihop satsningen och alla delprojekt. Det är intermediärens ansvar att se till att projektets alla delar strävar mot de målsättningar som beskrivs i utlysningen. Intermediären ansvarar också för att redovisa projektets alla kostnader, inklusive varje delprojekts kostnader. Vem kan söka? Ett samordningsförbund i Stockholms län som kan uppfylla ovan ställda krav som intermediär. Målgrupp Det tänkta projektet ska rikta sig till kvinnor och män som är arbetslösa eller står särskilt långt från arbetsmarknaden på grund av en sammansatt problematik. Projektet ska också rikta sig till anställda i arbetsintegrerande sociala företag. Om projektet kommer att innehålla aktiviteter i enlighet med Europeisk regionala strukturfondsprogrammet för Stockholms län kan projektet rikta sig till befintliga arbetsintegrerande sociala företag. Projektet ska omfatta deltagare. Tematiskt mål Aktiv inkludering Investeringsprioritering 9.1 aktiv delaktighet, inklusive för att främja lika möjligheter och aktivt deltagande samt förbättra anställningsbarheten Målets id-nr 2.3 Målets rubrik Kvinnor och män som står särskilt långt ifrån arbetsmarknaden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden. Förväntade resultat Bidragit till att kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden kommer i arbete, utbildning, arbetsmarknadspolitiskt program eller kommer närmare arbetsmarknaden. Målgrupper Insatserna ska riktas till kvinnor och män som är arbetslösa eller står särskilt långt ifrån arbetsmarknaden pga av en sammansatt problematik och är: Unga år Nyanlända invandrare Långtidsarbetslösa (mer än 12 mån) Är utanför arbetsmarknaden (mer än 12 mån) Personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Är eller har varit sjukskriven och har behov av stöd för återgång i arbete

3 3 Bakgrund Under 2014 finansierade Europeiska socialfonden ett antal förstudier som syftade till att få igång väl underbyggda och väl förankrade projekt för att få människor i arbete under programperioden I Stockholms län genomförde samordningsförbudet Östra Södertörn tre stycken med olika inriktning, implementering av ungdomsteam, insatser för unga och en arbetsväg för alla. En fjärde förstudie genomfördes i samverkan mellan fem samordningsförbund och Coompanion för en bättre samordning för socialt företagande i länet. Den aktuella utlysningen syftar till att bygga vidare på resultaten från förstudierna dels genom att samordna samtliga samordningsförbud i Stockholms län och låta dem gemensamt adressera några av de utmaningar de står inför samtidigt som de breddar arbetsmarknaden i länet genom att skapa bättre förutsättningar för arbetsintegrerande sociala företag. Finansiell samordning Den finansiella samordningen inom rehabiliteringsområdet genom samordningsförbund är en frivillig form av lokal samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, en eller flera kommuner och ett eller flera landsting. Förbunden finansierar insatser som komplement till myndigheternas ordinarie verksamheter, ofta till målgrupper med komplex situation. Syftet är att uppnå en effektiv resursanvändning i arbetet med rehabiliteringsåtgärder för personer som står utan arbete. Samordningsförbunden har primärt två uppgifter. För det första att finansiera insatser till individer med ett behov av samordnade rehabiliteringsinsatser som syftar till att de uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete. För det andra att stödja samverkan mellan samverkansparterna. Bakgrunden till finansiell samordning är att brister i välfärdssystemen identifierats. Välfärden i Sverige är organiserad i sektorer och det råder ibland oklarhet vilken myndighet som har ansvar för vad. Vidare saknar de olika välfärdsproducenterna gemensamma metoder. Dessutom har de olika myndigheterna olika mål och ibland till och med motstridiga mål samt att det finns luckor i välfärdssamhället som gör att individer faller mellan stolarna. Välfärdssystemet möter helt enkelt inte individernas behov av helhetslösningar. Att organisera välfärden i form av samordningsförbund var ett sätt att lösa upp stuprören och kunna erbjuda insatser utifrån individen behov utan administrativa gränser som hindrar. Utlysningen syftar till att stimulera ett gemensamt utvecklingsarbete för samtliga samordningsförbund i regionen som utvecklar båda dessa uppgifter för att fler människor ska komma i arbete, studier eller närmare arbetsmarknaden. Arbetsintegrerande sociala företag Det finns många olika former och variationer av arbetsintegrerande sociala företag. Tillsammans med företrädare för företagen, rådgivare och andra myndigheter har Tillväxtverket tagit fram följande kriterier som definierar ett arbetsintegrerande socialt företag: Arbetsintegrerande sociala företag är företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster): Med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller

4 4 behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle Som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt Som i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknade verksamheter som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet. Både i europeiska och nationella riktlinjer för strukturfonderna lyfts socialt företagande som viktiga inslag för att bredda arbetsmarknaden. I socialfondsprogrammet står: Sociala företag liksom ideell verksamhet har en viktig roll när det gäller att skapa nya innovativa vägar in i arbetslivet för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, t.ex. genom arbetsintegrerande sociala företag. Sådana verksamheter skapar möjligheter till rehabilitering, arbetsträning och förrehabilitering och återgång till arbete för personer som står långt från arbetsmarknaden på grund av nedsatt arbetsförmåga eller långvarig sjukdom, och som har behov av omställning till nytt arbete. Förstudien Samordning för socialt företagande identifierade ett antal hinder för nyetablering och utveckling av arbetsintegrerande sociala företag. Dessa sammanfaller väl med andra utredningar av utmaningar för social företagande. De viktigaste utmaningarna för socialt företagande kan sammanfattas i följande punkter: Bristande tillgång till finansiering och otillräckliga eller bristande stödstrukturer. Frågan gäller så väl tänkbara källor för kapitalförsörjning som administrativ stöd till verksamheter som saknar kapacitet för avancerad förvaltning. Regelverk och tillämpning av regelverk. Regelverken kan medföra begräsningar i organisationernas självständighet och möjligheter att verka. Till följd av det genomgripande systemskifte som skett i Sverige under de senaste 20 åren då vi gått från ett offentligt välfärdsmonopol till att tillåta privata vinstdrivande aktörer inom välfärden. Det finns en tendens att gränsen mellan ideella sektorn och det privata näringslivet, i förhållande till regelverken, suddas ut. Ingen hänsyn tas till den ideella sektorns särart. Det innebär dels svårighet att få tillgång till finansiering såsom t ex EUfondmedel, dels en onödigt stor administrativ börda som begränsar friheten att bedriva sin verksamhet. Bristande kunskap om arbetsintegrerande sociala företag. Det pekas på bristande kunskap i samhället generellt och bland offentliga organisationer speciellt. Ett närmare samarbete mellan frivillig sektor och den offentliga sektorn är centralt för att hitta lösningar på välfärdsutmaningarna.

5 5 Regionens utmaningar/nationella utmaningar Nationella utmaningar I budgetpropositionen för 2016 anges att vid utgången av 2014 fanns det 85 samordningsförbund, vilka omfattade 240 av Sveriges 290 kommuner. Under 2016 planera ytterligare 18 kommuner bilda nya samordningsförbund. Under 2014 omfattades ca personer av samordningsförbundets insatser. Av dessa är 52 procent kvinnor och 48 procent män. Cirka personer har avslutat en insats under 2014 och av dessa arbetade eller studerade ca 35 procent i någon omfattning i anslutning till att insatsen har avslutats. Sedan 2011 har Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i uppdrag att särskilt prioritera unga med aktivitetsersättning inom ramen för samordningsförbundens verksamhet. När det gäller aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga har drygt 6 procent av alla som har denna ersättning under 2014 deltagit i insatser i samordningsförbundens regi. Cirka 20 procent av deltagarna med aktivitetsersättning har gått vidare till arbete eller studier efter avslutad insats. För att fler samordningsförbund ska kunna bildas, och för att förstärka rehabiliteringsinsatserna för långtidssjukskrivna och unga med aktivitetsersättning föreslår regeringen att medlen från och med 2016 ökas med 59 miljoner kronor. Vidare anges i förslaget till budget för 2016 att regeringen anser att de sociala företagen är viktiga aktörer för personer som i dag deltar i fas 3 och att de kommer att fortsätta vara viktiga aktörer även när fas 3 försvinner. Det finns i dag mer än 300 arbetsintegrerande sociala företag. I budgetpropositionen för 2016 anger regeringen att man för att öka utflödet till arbete och utbildning ska ersätta sysselsättningsplatserna med insatser som utgår från varje individs behov och förutsättningar. Många arbetsintegrerande sociala företag anordnar redan i dag arbetsträning snarare än sysselsättningsplatser. Detta eftersom det finns en tydlig riktning där målet för arbetet är att föra personer närmre arbetsmarknaden. Många arbetsintegrerande sociala företag anställer också personer i nuvarande fas 3 och det finns även fortsatt många subventionerade anställningar att tillgå. Socioekonomiska bokslut har påvisat att varje utanförställd individ innebär en utebliven kostnad för samhället mellan ca kr kr per år (beroende på situation och bakgrund). Det finns således stora samhällsvinster att göra genom att möjliggöra för dessa individer att bli en del av arbetskraften. En stor del av dessa individer är i behov av kvalitativa arbetsträningsplatser för att successivt röra sig närmare den ordinarie arbetsmarknaden. Det finns forskning som tyder på att arbetsintegrerande sociala företag är en av de aktörer som lyckats väl med denna uppgift. Temagruppen Företagande och entreprenörskaps studie visar att 22 % fler av de individer som arbetstränat på ett socialt företag får sin huvudsakliga inkomst från förvärvsarbete jämfört med en kontrollgrupp. Regionala utmaningar samordningsförbund Det finns inget sätt att exakt beräkna hur många individer som har ett behov av samordningsförbudens insatser. I förarbetena till lag om finansiell samordning bedöms att ca fem procent av befolkningen i för-

6 6 värvsaktiv ålder har behov av samordnade rehabiliteringsåtgärder. Siffran bygger Marie Fridolfs utvärdering av dåvarande FRISAM. I Stockholms län finns samordningsförbund i 11 av länets 26 kommuner. Det är primärt de södra delarna av länet som är täckta med undantag för Täby och Österåker. I dessa kommuner uppgick 2014 befolkningen i förvärvsaktiv ålder till ca individer. Enligt ovan beskriven bedömning skulle målgruppens omfattning uppgå till ca individer. Under 2013 ingick ca 3600 individer i samordningsförbudens insatser i Stockholms län. Regionala utmaningar för arbetsintegrerande sociala företag (ASF) Det är väldigt stora inomregionala skillnader, i vissa delar av länet finns det många ASF och stor tillgång till arbetsträning och arbetsrehabilitering i andra finns inga. Tillgången på ASF och därmed möjligheter för individer att få tillgång till individuella lösningar på sitt rehabiliteringsbehov ser således väldigt olika ut i regionen. Idag saknas ett organiserat samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommuner och arbetsintegrerande sociala företag. Varje enskilt ASF har sina unika lösningar på samarbete med offentlig sektor. Till exempel skulle en samordning av tillämpningen av regelverk inom myndigheterna i relation till ASF behöva utvecklas. De flesta kommuner med några få undantag saknar idag stödstrukturer för ASF. En stödstruktur behövs för att kunna erbjuda juridisk, ekonomisk, och administrativ expertis samt stöd i personalledning och rehabiliteringsuppföljning. För att kunna utveckla existerande ASF samt att etablera nya behövs också stöd i form av processledning, mentorskap och rådgivning. Ett annat angeläget område där ASF behöver stöd är samordning vid upphandlingar och vid avtalsskrivningar med offentlig sektor. Förväntade resultat och effekter av projektet När projektet är slut förväntas insatserna ha lett till att deltagarna är i arbete, i utbildning eller i arbetsmarknadspolitiskt program. Projektet förväntas också ha bidragit till att de finansiella samordningsförbunden arbetar med evidensbaserade metoder och på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt så att de räknas som en självklar aktör. Vidare förväntas verksamheten i de deltagande arbetsintegrerande sociala företag ha utvecklats för att bättre ta emot och rusta personer med behov av arbetsträning och arbetsrehabilitering. Projektet förväntas driva strukturpåverkande frågor avseende de hinder som identifierats för arbetsintegrerande sociala företag. Det gäller till exempel undersöka behovet av, och om behovet finns, föreslå en funktion för ett samlat stöd för arbetsintegrerande sociala företag i länet. Det kan också gälla att undersöka behovet att nya bolagsformer och föreslå eventuella förändringar av regelverk för att underlätta för det civila samhällets organisationer att och utveckla och driva sin verksamhet.

7 7 Till följd av ovanstående förväntas delar av arbetsmarknaden i Stockholm ha breddats genom fler, växande innovativa arbetsintegrerande sociala företag. Projekt Projektfaser Projektgenomförandet delas in i tre olika delar: - Analys- och planeringsfas - Genomförandefas - Avslutsfas Ansökan ska omfatta samtliga tre faser. Det ska tydligt framgå i ansökan hur lång tid projektet bedömer att de behöver för respektive fas. Analys- och planeringsfasen är obligatorisk och kan pågå i maximalt nio månader. Avslutsfasen får pågå under maximalt tre månader. Analys- och planeringsfas Analys- och planeringsfasen är en fortsättning på det arbete som bedrivits under förarbetet, det vill säga att skriva fram ansökan. Under analys- och planeringsfasen ska projektidén som beskrevs i ansökan utvecklas. Det kan göras genom att till exempel fördjupa problemanalysen, fördjupa arbetet med horisontella principer, förbättra projektplanen och fördjupa kontakter med samverkanspartners och utvärderare Projektledaren bör helst börja med att avgränsa projektet för att minimera risken för motgång. det är viktigt att projektbeskrivningen har en hög interventionslogik då analys- och planeringsfasen stäms av. För att projektet ska kunna övergå från analys- och planeringsfas till genomförandefas ska de punkter som framgår av bilaga 1 (effektkedja) vara uppfyllda. Verksamheten under analys- och planeringsfasen ska redovisas till Svenska ESF-rådet i form av en rapport där redovisning av ovan nämnda punkter ska ingå. Om inte projektets rapport godkänns kan projektet komma att avbrytas. Genomförandefas Under genomförandefasen genomförs projektets huvudsakliga verksamhet i syfte att uppnå de resultat och effekter projekten eftersträvar. Ett strategiskt implementeringsarbete ska bedrivas som en integrerad del av projektverksamheten. Avslutsfas Under projektens avslutsfas ska projektet avslutas på ett strukturerat sätt. Följande insatser kan genomföras i avslutsfasen. - Uppföljning av resultat och effekter. - Uppföljningar på individnivå av de deltagare som lämnat projektet.

8 8 - Färdigställande av slutrapport. - Färdigställande av utvärderarens rapport. - Ekonomisk slutredovisning av projektet. Horisontella principer Hållbar utveckling genom horisontella principer De horisontella principerna om lika möjligheter och icke-diskriminering, tillgänglighet och jämställdhet har en dubbel funktion. Dels ska de bidra till en breddad syn på kompetens hos arbetsgivare och främjandeaktörer, dels fungerar de som krav på genomförandet av projekten i syfte att säkerställa att vissa grupper inte exkluderas. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning I styrdokumenten för samordnade rehabiliteringsinsatser anges att målgruppen inkluderar såväl personer med psykiska som fysiska besvär liksom personer med sociala och arbetsmarknadsrelaterade behov. En målgrupp har särskilt tydligt prioriterats unga år. I denna målgrupp beror behovet av stöd på olika former av problem såsom funktionsnedsättning, psykisk ohälsa och annan komplex och tung problematik. Av de i samordningsförbundens målgrupp som har ersättning från sjukförsäkringen framgår att drygt 70 procent av dessa har någon form av psykiatrisk diagnos (Uppföljning av finansiell samordning. Redovisning enligt Försäkringskassans regleringsbrev 2014). Inom det nationella programmet för socialfonden ska hållbar utveckling framförallt beaktas genom tillämpning av dess sociala dimension. Funktionshinderperspektivet är den del av utvecklingen för ett hållbart samhälle funktionshinderperspektivet bör få genomslag i de verksamheter som arbetar med insatser för personer med funktionsnedsättning. Risken är annars att individuella stöd- och särlösningar förblir huvudalternativet. Att arbeta aktivt med tillgänglighet kan förändra och bredda arbetsmarknaden och på så sätt stärka övergången till arbetslivet för personer med svag förankring på grund av längre tids sjukdom eller funktionsnedsättning. Det är därför viktigt att ansökan bygger på en tillgänglighetsanalys som anknyter till målen för funktionshinderpolitiken inom respektive prioriterat politikområde. I strategin för genomförandet av funktionshinderspolitiken har regeringen satt upp två inriktningsmål för arbetsmarknadspolitiken Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka. Matchningen mellan arbetssökande personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och lediga arbeten ska vara effektiv.

9 9 I strategin för genomförandet av funktionshinderspolitiken har regeringen satt upp tre inriktningsmål för utbildningspolitiken Varje barn, elev och vuxenstuderande ska ges förutsättningar att utveckla sina kunskaper så långt som möjligt. Med utgångspunkt i de förtydligande bestämmelserna i plan- och bygglagen och i skollagen ska tillgängligheten samt uppföljningen av tillgängligheten för elever med funktionsnedsättning i förskola och samtliga skolformer förbättras. Kunskaperna om funktionsnedsättningar och hur undervisningen kan utformas efter varje barns, elevs eller vuxenstuderandes behov ska förbättras. Jämställdhet Socialfondens projekt ska främja jämställdhet med utgångspunkt i programmets mål, målgrupper och prioriteringar genom att projektet har jämställdhetskompetens internt eller genom externt stöd, en jämställdhetsanalys ingår i projektets problemanalys, aktiviteter i projektet beaktar jämställdhetsperspektiv i enlighet med analysen, och att jämställdhetsperspektivet finns med i utvärderingen av projektet. Målet är att projekten främjar jämställdhetsperspektivet i sin verksamhet genom att kunskap om kvinnors och mäns olika förutsättningar och villkor på arbetsmarknaden används i analyser och vid genomförande av projekten. För att få godkänt på projektansökans jämställdhetsanalys ställer myndigheten följande krav, i enlighet med Standarden för jämställdhetsintegrering: Analys 1. En jämställdhetsanalys av projektets fokusområde ska ingå i problembeskrivningen där könsmönster finns beskrivna med kvantitativa och kvalitativa data. Analysen ska göras med utgångspunkt i de jämställdhetsmål som fastställs utifrån projektets problemområde och målgrupp. Genom att arbeta utifrån sin kontext ska projekten bidra till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Vi rekommenderar metoden 4R som stöd i genomförandet av analysen. Mål och indikatorer 2. Projektet ska ange egna jämställdhetsmål som visar hur projektet bidrar till jämställdhet inom projektets fokusområde. 3. Projektet ska ange förväntade resultat och specificera indikatorer för att kunna följa upp sina jämställdhetsmål. Aktiviteter/Genomförande 4. Aktiviteter i genomförandet ska finnas angivna i syfte att lösa de i projektansökan identifierade jämställdhetsproblemen. Det ska finnas en logisk koppling mellan analys, mål, aktiviteter, resultat och effekter.

10 10 Jämställdhetskompetens 5. Projektet måste ha tillgång till en jämställdhetskompetens, antingen internt eller externt. Saknas kompetens internt ska Svenska ESF-rådets stödstruktur användas, vilken beräknas vara på plats senare under Lika möjligheter och icke-diskriminering I svensk lagstiftning finns skydd mot diskriminering som har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Det finns också krav på att arbetsgivare ska vidta aktiva åtgärder för att förhindra diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter vad gäller kön, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Det innebär att det i projekten ska finnas en god kunskap om förekomst av och mekanismer bakom diskriminering och att denna kunskap används i utformning och genomförande av projekten. Verksamheterna bör tillämpa rutiner och metoder som främjar lika möjligheter och säkerställer att diskriminering inte förekommer. Målet är att projekten främjar ickediskrimineringsperspektivet i sin verksamhet genom att kunskap om diskriminering används i utformning och genomförande av projekten. Utvärdering Alla metoder och insatser som planeras i projektet ska följas upp och utvärderas. Det är särskilt viktigt då en målsättning är att insatser finansierade av samordningsförbunden utvecklas och drivs med kvalitet (Nationella rådets strategi som gäller för åren ). Dessutom är själva syftet med finansiell samordning att uppnå effektiv resursanvändning. Utvärdering av ett metodutvecklingsprojekt måste därför kunna svara på frågor om orsak och verkan samt kvalitet i den samordnade insatsen jämfört med ordinarie verksamhet. Samt även i vad mån samordningen innebär effektiv användning av resurserna. Nedan ges en kortfattad information om det övergripande syftet med uppföljning och utvärdering i Socialfonden, samt information kring vad som behöver framgå av en projektansökan i utlysningen. Uppföljning av indikatorer Uppföljningen av indikatorer syftar till att vara ett underlag för styrning av och information om satsningarna i Socialfonden, både på program- och projektnivå. Uppföljningen syftar också till att skapa underlag för utvärderingen av program och projekt. För uppföljning gäller att projekten ska följas upp med Socialfondens indikatorer. För projekten innebär det ett ansvar för att rapportera in uppgifter om deltagarna till Statistiska centralbyrån. När deltagarna börjar i projekten ska uppgifter rapporteras om personnummer, deltagarens startdatum, organisation som anvisat deltagaren (gäller deltagare inom programområde 2) och därefter ska projektet månatligen rapportera antal timmar som deltagaren deltagit i projektets verksamhet. I ansökan ska det framgå att projektet har kapacitet att hantera rapporteringen.

11 11 Projektutvärdering Projektutvärderingen syftar till att bidra med kunskap till projektledningen om projektets utveckling och till projektägare/styrgrupp om hur resultaten kommer att införlivas i organisationernas utvecklingsbehov. Vidare syftar utvärderingen till att ge kunskap till Svenska ESF-rådet och dess uppdragsgivare om hur projekten bidrar till utlysningarnas syften genom att påvisa resultat och effekter. Oavsett typ av projekt gäller att utvärderingen ska bidra till kunskap och nytta på flera olika nivåer. Det är både utvärderarens och projektledningens ansvar att säkerställa att relevanta intressenter får nytta av utvärderingen. Utvärderingen ska kunna studera både processer, resultat och effekter från projektet kopplat till utlysningen. Hur detta ska ske ska framgå av ansökan. Uppföljning, utvärdering och finansiell samordning 2011 fick Inspektionen för socialförsäkringen ett uppdrag att bland annat utreda och föreslå hur ett samlat stöd för systematisk utvärdering av insatserna inom finansiell samordning ska kunna utvecklas. Orsaken var att trots att en snabb utveckling av antal förbund och insatser inom dessa var kunskapen om effekterna av insatserna som erbjuds i det närmaste obefintlig. Sedan 2011 har mycket hänt men fortfarande finns bristande kunskaper om effektiviteten i samordningsförbundens verksamhet. Några av utredningens förslag var att dels ge IFAU eller ISF i uppdrag att utvärdera samordnings förbundens insatser. Enligt lagen om finsam ingår det i ett förbunds uppgifter att följa upp och utvärdera insatserna. Dels hitta lämpliga utfalls mått på måluppfyllelse. Eftersom effekter av insatserna på grund av målgruppernas utsatta situation på arbetsmarknaden i många fall inte kan förväntas uppstå förrän på lång sikt, bör intermediära utfallsmått formuleras utöver mått för slutgiltig måluppfyllelse. Som exempel på de sistnämnda nämns i rapporten ökat arbetsutbud, inskrivning vid Arbetsförmedlingen och påbörjande av studier. Dessa mått har fördelen att de går att observera i befintliga register. De exempel på intermediära utfallsmått som lyfts fram är varaktighet som mottagare av ersättning från befintligt försörjningssystem och självupplevd hälsa. Eftersom förslaget om att centralisera utvärdering av samordningsförbundens verksamhet inte blivit verklighet behöver utvärderingen av metodutvecklingen ändå uppfylla de kvalitetskrav som uttryckts i rapporten. Ett led i det är att verka för att samordningsförbunden har den kunskap som behövs för att kunna driva förbunden på ett effektivt och rättssäkert sätt (Nationella rådets strategi som gäller för åren ). Det betyder att samordningsförbuden behöver ha beställarkompetens av utvärdering som kan bidra till att bygga upp kunskap om insatser finansierade och utförda inom ramen för samordningsförbunden. Nationella urvalskriterier för projekt Det nationella socialfondsprogrammet innehåller ett antal vägledande principer för urval. Tillsamman med målen för respektive programområde är dessa tänkta att hjälpa vid bedömningen av hur väl en ansökan har potential att uppfylla målen för socialfondsprogrammet.

12 12 För att ett projekt ska bedömas bidra till programmets mål ska det svara mot såväl målgruppens som aktörernas behov och programmets mål (analys på individnivå kan dock göras under projekttiden), projektets insatser vara förankrade i aktörernas ordinarie verksamhetsutveckling, dess projektidé vara analytiskt väl grundad, väl förankrad bland berörda aktörer och möjlig att tilllämpa i den föreslagna kontexten, det svara mot inriktning och prioriteringar som anges i den nationella eller regionala utlysningen med programmedel, det framgå hur de horisontella principerna jämställdhet, icke-diskriminering och tillgänglighet har beaktats i den underliggande analysen och hur principerna kommer att beaktas i genomförandet av projektet. det (där så är relevant) framgå utgångspunkter för hur den metodik som används eller utvecklas kan få spridning. Regionala principer för urval Till detta kommer även ett antal regionala principer för urval. Sammanfattningsvis kommer följande regionala principer för urval att vara vägledande i den regionala handlingsplanen i Stockholm: Relevans i förhållande till huvudstadsregionens särskilda utmaningar och hållbar stadsutveckling inklusive samarbete med Regionalfonden samt andra relevanta program och initiativ Relevans i förhållande till målgruppens behov, regionala strategier och territoriella behov samt eventuella sektorsövergripande ansatser Ambitioner att inventera befintliga metoder respektive metodutvecklingsansatser och dess mervärde i förhållande till tidigare genomförda insatser och ordinarie strukturer Projektlogik och utvärderingsbarhet som möjliggör kunskapsuppbyggnad och lärande Förmåga att påverka horisontella principer och hållbarhetsdimensioner Organisatorisk kapacitet, erfarenhet hos projektägaren och förankring hos samarbetsparter

13 13 Förutsättningar för projektgenomförandet Projekttid och projektlängd Projektet kan starta tidigast 1 april 2016 och maximal projekttid är tre år om inte ESF-rådet fattar särskilt beslut om möjlighet till förlängd projekttid och uppgradering med utökad budget. Utlysningen Utlysningen öppnar den 4 december 2015 och stänger den 31 januari 2016 kl Ansökan samt budget görs i projektrummet på Underskrivet bekräftelsebrev av behörig att företräda sökande skickas till Svenska ESF-rådet, Box 22080, Stockholm. Medfinansiering I denna utlysning kan stödet från Socialfonden täcka 67 % av projektets totala stödberättigade kostnader och projektets medfinansiering ska uppgå till 33 %. Medfinansieringen kan bestå av kontanta medel, deltagarersättning, samt andra bidrag i annat än pengar från offentlig och privat medfinansiär. I projektansökan ska anges hur medfinansieringen kommer att säkerställas och vad den kommer att bestå av. I samband med beredning av ansökan kommer Svenska ESF-rådet att säkerställa och bedöma angiven medfinansiering. Det är därför viktigt att ansökan innehåller aktuella och kompletta kontaktuppgifter till angivna medfinansiärer. Enhetskostnader Projektet ska budgeteras utifrån de enhetskostnader och schabloner som Svenska ESF-rådet tagit fram. Enhetskostnader gäller för löner för projektpersonal och för deltagarersättningar för medfinansiering. Dessutom beräknas en fast schablon för indirekta kostnader. Ansökan samt budget görs i Projektrummet på En mall för projektbudget och handledningen (version 2016-) till budgetmallen finns att ladda ner på vår hemsida. Kostnadseffektivitet och lagen om offentlig upphandling Kostnadseffektivitet är en grundläggande princip som är vägledande vid urval av projekt. Det innebär att förvaltande myndighet bedömer kostanden i förhållande till projektets tänkta resultat och effekter. Orsaken är att kostnadseffektivitet är en viktig förutsättning för implementering och spridning. Vidare innebär det att köp av varor och tjänster i projektet ska göras utifrån affärsmässiga villkor eller enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling. Projektets rutiner för det ska framgå av ansökan. Aktiviteter i enlighet med Europeiska regionala strukturfondsprogrammet (ERUF) Ett projekt inom det nationella socialfondsprogrammet får ha aktiviteter som är stödberättigade enligt

14 14 regionala strukturfondsprogrammet i Stockholms län. För att aktiviteterna ska godkännas förutsätts att: Projektet kan visa på ett tydligt samband mellan regionalfondsaktiviteterna och projektets mål och aktiviteter. Regionalfondsaktiviteterna i projektet budgetras och redovisas enligt Tillväxtverkets bestämmelser. Det innebär i praktiken att personalkostnaderna i regionalfondsdelen av projektet ska redovisas på annat sätt än personalkostnaderna i resten av projektet efter regionalfonden använder sig av faktiska kostnader för personal. Kostnader för regionalfondsaktiviteterna i ett enskilt projekt får vara högst 49 procent av projektet totala kostnader. I er ansökan ska ni beräkna och ange de totala kostnaderna för regionalfondsaktiviteterna. Huvudsyftet ska vara att bidra till investeringar i regional tillväxt och sysselsättning i Stockholm län För att aktiviteter i projektet inom det nationella socialfondsprogrammet ska anses vara av regionalfondskaraktär ska de ha som huvudsyfte att förstärka eller bidra till huvudstadens särskilda utmaningar genom att: Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft. Projekt som kan stödjas kan till exempel arbeta med rådgivning och kunskapsöverföring för affärsutveckling eller internationalisering i företag. Regler om statligt stöd Alla projekt som finansieras med medel från strukturfonderna måste följa EU:s statsstödsregler. Reglerna innebär att det finns en högsta tillåtna stödnivå varför det är viktigt att du som stödmottagare beaktar regelverket. Avgörande för vilka regler som tillämpas är stödets storlek. Statsstödsreglerna ska garantera att EU:s inre marknad fungerar. På denna marknad gäller gemensamma konkurrensregler, gemensamma regler för offentlig upphandling och gemensamma regler för statsstöd. Statsstödreglerna anger på vilket sätt det allmänna: staten, landsting eller kommunerna får ge stöd åt vissa företag. För att ett stöd ska anses strida mot statsstödsreglerna ska följande fyra kriterier vara uppfyllda: 1. Stödet gynnar ett visst företag eller en viss produktion 2. Stödet finansieras genom offentliga medel. 3. Stödet snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen. 4. Stödet påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Bilagor: 1. Effektkedja målgrupp 2. Effektkedja arbetsintegrerande sociala företag 3. Effektkedja samverkan