Sven Frejd (c) Lotta Bergstrand (fp) Gunnar Hansson (kd)

Transkript

1 Miljö- o Byggnadsnämnden Plats och tid Tekniska kontoren kl (extra nämndmöte) ande Torsten Jusslin (c) ordförande Ulla Hjort (s) v. ordförande Anders Jonsén (s) ers. Karl-Fredrik Borgström (s) Sven Frejd (c) Lotta Bergstrand (fp) Gunnar Hansson (kd) Övriga deltagare Berit Sjödin sekreterare Lars Norman bygglovschef Ulf Lundgren miljöinspektör Christer Malmstedt kommunchef, tf miljöchef , Utses att justera Justeringens plats och tid Underskrifter Sekreterare Paragrafer Berit Sjödin Ordförande Justerande Torsten Jusslin Ulla Hjort Organ ANSLAG / BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Miljö- o Byggnadsnämnden Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Datum för anslags nedtagande Miljö- o Byggnadsnämndens exp Underskrift Berit Sjödin

2 Miljö- o Byggnadsnämnden Mbn 152 Miljö- och byggnadsnämndens mål och policys , 147 Ärendet Mätbara verksamhetsmål för bygg, miljö och trafik. Motivering till beslut Nämnden anser att man bör diskutera och ta eventuella beslut som rör budget, verksamhetsmål, organisation mm samtidigt. Miljö- och byggnadsnämnden beslutar bordlägga ärendet och ta upp det på extra sammanträde Ärendets handläggning Miljö- och byggnadsnämnden beslutade , 087 att fastställa utvecklade verksamhetsmål för Byggnadsnämndskontoret och Miljökontoret , 107 gjorde nämnden en revidering. Vid ett arbetsmöte tog nämnden även fram förslag på verksamhetsmål för verksamhetsområdet trafik. Nämnden beslutade , 128 ta upp verksamhetsmålen till beslut om fastställande på nästa möte. Miljö- och byggnadsnämnden beslutar fastställa upprättade verksamhetsmål för Bygg, Trafik samt Miljö med tillägg på Miljö: Inga ärenden ska återförvisas från högre instans på grund av formella fel i handläggningen, bilaga 1.

3 Miljö- o Byggnadsnämnden Mbn 153 Dnr: 04/524 Avsiktsförklaring gällande samarbetet med Borlänge kommun om gemensam miljöförvaltning, information , 148 Ärendet Information från kommunchefen om eventuellt samarbete med Borlänge kommun om gemensam miljöförvaltning. Motivering till beslut Nämnden anser att man bör diskutera och ta eventuella beslut som rör budget, verksamhetsmål, organisation mm samtidigt. Miljö- och byggnadsnämnden beslutar bordlägga ärendet då informationen uteblev pga att kommunchefen ej var närvarande. Ärendet tas upp igen på extra sammanträde kl då kommunchefen kallas att närvara. Kommunchefen informerar om läget. Gagnefs kommun har påbörjat samarbete med Leksands kommun. Christer har träffat Lotta Olsson, miljöchef i Borlänge kommun från maj i år. Hon är fortfarande intresserad av ett eventuellt samarbete med Säters kommun, initiativet måste dock komma från Säters kommun. Man avvaktar nu besked från de nya nämnderna om vad de vill.

4 Miljö- o Byggnadsnämnden Mbn 154 Dnr: 06/424 Remissyttrande till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet över promemoria om nytt system för insamling och omhändertagande av uttjänta bilar Ärendet Miljökontoret har från Kommunstyrelsen fått promemorian för synpunkter. Frågan initierades via skrivelse från Bilskrotarnas Riksförbund. Kontoret har talat med kanslichefen och kommit överens om att Miljö- och byggnadsnämnden ska yttra sig över promemorian till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet. Sammanfattning av promemorians innehåll: I denna promemoria föreslås ett nytt system för insamling och omhändertagande av uttjänta bilar. Förslaget innebär ett utökat och tydligare producentansvar. Som en följd av det utökade producent-ansvaret föreslås att inbetalningen av skrotningsavgifter skall upphöra från och med den 1 januari Fondens innestående medel används till att betala ut skrotningspremier för bilar av en årsmodell äldre än Möjligheten att använda fondens medel för att finansiera kommunala kampanjer i syfte att samla in övergivna bilar och till verksamhet för materialåtervinning av delar från fordon föreslås tas bort. Syftet är att öka utskrotningen av äldre bilar som saknar katalysator. Förslaget innebär att bilskrotningsfonden på sikt kommer att avvecklas. Den möjlighet till administrativ skrotning som finns i dag bör tas bort och möjligheten till avställning tidsbegränsas. Som en följd av att systemet med skrotningsavgifter och skrotningspremier avvecklas kan merparten av bestämmelserna i bilskrotningslagen upphävas. En ny lag om användande av bilskrotningsfonden införs. Skrotning av uttjänta bilar är en avfallsfråga och de bestämmelser i bilskrotningslagen som bör gälla även fortsättningsvis flyttas till 15 kap. miljöbalken eller till en ny förordning om bilskrotningsverksamhet meddelad med bemyndigande i 15 kap. miljöbalken. Mot bakgrund av föreslagna förändringar föreslås förordningen (1997:788) om producentansvar för bilar att ersättas med en ny förordning. Gällande rätt Ett system för omhändertagande av uttjänta fordon infördes redan år 1975 med bilskrotningslagen (1974:343) och bilskrotningsförordningen (1975:348). Ett producentansvar för bilar trädde i kraft den 1 januari 1998 genom förordningen (1997:788) om producentansvar för bilar. Producentansvaret omfattar de bilar som producenten tillverkat eller fört in i Sverige och som registrerats efter den 31 december Bilar som registrerats före detta datum eller direktimporterade bilar omhändertas inom ramen för bilskrotningslagstiftningen. I dag finns det sålunda två parallella system för omhändertagande av uttjänta bilar. Forts.

5 Miljö- o Byggnadsnämnden Forts. Mbn 154 I september 2000 antog EU det s.k. bilskrotningsdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/53/EG av den 18 september 2000 om uttjänta fordon, EGT L 269, , s. 34, Celex 3200L0053). Direktivet är i stort sett införlivat i svensk lagstiftning. Dock kvarstår att genomföra en kostnadsfri inlämning av bilar som registrerats före år 1998 och direktimporterade bilar. Motivering till yttrande I bilagda yttrandet har främst möjligheterna att underlätta för fordonsägarna att bli av med sina bilar helt utan kostnad beaktats. Detta är viktigt om vi ska slippa bilar som står och skräpar på gårdar och i naturen Förvaltningen anser att en höjd skrotningspremie ska finns kvar som morot till att skrota bilar även de som omfattas av producentansvaret. Miljö- och byggnadsnämnden beslutar ta bilagt yttrande som sitt eget, bilaga 2.

6 Miljö- o Byggnadsnämnden Mbn 155 Förslag till budget och verksamhetsplan för , 149 Ärendet Förslag till budget och verksamhetsplan för Motivering till beslut Nämnden anser att det behövs mer tid för att gå igenom budgeten. Miljö- och byggnadsnämnden beslutar att bordlägga ärendet och ta upp det på ett extra nämndsammanträde som bestäms till kl Miljö- och byggnadsnämnden beslutar uppdra åt förvaltningarna att justera budgeten med utgifter och förväntade intäktsökningar som hör ihop med utökning av en tjänst på Miljökontoret för 2007 samt en tjänst på Byggnadsnämndskontoret för 2008, bilaga 3.

7 Miljö- o Byggnadsnämnden Mbn 156 Dnr: 06/125 Organisation för Miljökontoret (tjänst som tf Miljöchef) , 149 Ärendet Organisation för Miljökontoret. Motivering till beslut Nämnden anser att man bör diskutera och ta eventuella beslut som rör budget, verksamhetsmål, organisation mm samtidigt. Miljö- och byggnadsnämnden beslutar bordlägga ärendet och ta upp det på extra nämndsammanträde Miljö- och byggnadsnämnden beslutar ge kommunchefen i uppdrag att så snart som möjligt ta upp förhandlingar med Ulf Lundgren om tjänst som tillförordnad miljöchef för en period på 6 månader fr.o.m starttid.

8 Miljö- o Byggnadsnämnden Mbn 157 Dnr: 06/495 Organisationsutredning Ärendet Byggnadsinspektören vill fr.o.m gå ned på 50 % tjänst Kommunen saknar anställd stadsarkitekt. Miljökontoret saknar chef. Samarbetet med Borlänge tycks ha gått i stå. Inom en snar framtid kan vi förvänta oss ökad efterfrågan från andra avdelningar på kart- och GIS tjänster. För närvarande finns ingen backup för dessa tjänster. Inga som helst resurser finns för att, med egen personal, genomföra speciella projekt, varken på bygg- eller miljökontoret. Allt förutom löpande arbete måste genomföras med hjälp av dyra konsulter. Resurser saknas för att helt leva upp till lagstiftningens krav inom bygg och miljö. Ovanstående gör att långtidsplanering för avdelningarnas verksamhet blir nästan omöjlig att göra. Om inte byggnadsnämndskontoret förstärks senast fr.o.m får vi svårigheter att uppehålla det goda renommé som vi har idag. Konsekvens Tiden för att få bygglov kommer att öka drastiskt. Kvaliteten på byggda hus i Säters kommun kommer att sjunka, vi får flera sjuka hus. GIS-system blir mycket svårt att införa i Säters kommun. Vi kommer att dra på oss länsstyrelsens kritik för att inte kunna upprätthålla den myndighetsutövning som lagen kräver. All denna osäkerhet gör att personalen redan i dag känner sig otrygga i sina roller. Miljö- och byggnadsnämnden beslutar att begära hos kommunstyrelsen att en organisationsutredning för Trafik-, Miljö- och Byggnadsnämndens ansvarsområde görs. Utredningen bör göras av extern konsult.