Bruttonationalprodukten, BNP, kvartal. Förändring från föregående kvartal, årstakt. Procent % % 10

Transkript

1 Återhämtning för detaljhandeln sid 7 Stigande inflationstakt sid 11 SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Avtagande tillväxttakt NUMMER 5 31 maj Förändring från föregående kvartal, årstakt. Procent % % Bruttonationalprodukten, BNP, kvartal Den svenska ekonomin ser ut att ha passerat tillväxttoppen för den här gången. Under första kvartalet i år dämpades BNP-tillväxten för andra kvartalet i följd. BNP steg då med,8 % från fjärde kvartalet. Som högst var tillväxten under andra kvartalet i fjol med 2 %. -2 I mitten Få EU-länder klarar EMU:s finanspolitiska krav sidan 8 1 Kommentarer & Analys

2 S C B I N D I K A T O R E R M A J INNEHÅLLSFÖRTECKNING Konjunkturläget 2 Bruttoinvesteringar, privat konsumtion och offentlig konsumtion Säsongrensade kvartalsvärden volymindex = Industri 4 Utrikeshandel 6 11 Bruttoinvesteringar Privat konsumtion Offentlig konsumtion 11 Varuhandel 7 "I mitten" 8 Byggmarknad Priser 11 Arbetsmarknad Finansmarknad 13 Internationell utblick 14 Svenska ekonomiska indikatorer 16 Konjunkturläget Avmattning i BNP-tillväxten Efter en period med exceptionellt hög tillväxt för den svenska ekonomin har nu tillväxttalen kommit ned på mer rimliga nivåer. Det mesta talar därmed för att tillväxttoppen i ekonomin nu är passerad för den här gången. Som det ser ut nu inföll toppen på konjunkturkurvan under de tre första kvartalen då BNP ökade med runt 8 % under varje kvartal, säsongrensat, jämfört med kvartalet innan och omräknat till årstakt. Även om en viss dämpning i uppgången kunde noteras redan under fjärde kvartalet i fjol var tillväxten då fortsatt mycket hög, med 6,5 % i omräknad årstakt. Det är betydligt bättre än vad som tidigare framgått och beror på en tydlig upprevidering av de första preliminära BNP-uppgifterna för fjärde kvartalet. En tydligare avmattning i ekonomin inträffade under första kvartalet i år då BNP-tillväxten halverades till en ökning med,8 % från fjärde kvartalet, eller till en uppgång med 3,3 % i omräknad årstakt. Utvecklingen har varit påfallande svag inom flera områden i ekonomin under årets första kvartal. Trots detta är den totala uppgången i ekonomin klart starkare än den genomsnittliga sett ur ett längre tidsperspektiv. Den främsta förklaringen till avmattningen i ekonomin i år är att hushållen intagit en betydligt försiktigare attityd än tidigare och håller nu hårdare i sina plånböcker. Men även de offentliga myndigheternas konsumtion bidrar i hög grad till dämpningen genom att denna minskat med,2 % mellan de två senaste kvartalen. Nedgången var ungefär den samma för både kommunala och statliga myndigheter. I samma riktning verkar utrikeshandeln där en betydligt starkare ökning av importen än för exporten har gett ett tydligt negativt exportnetto. Tudelad bild De faktorer som hållit uppe tillväxten under första kvartalet kommer från företagssidan. I en mogen konjunkturfas visar normalt företagens investeringar en högre tillväxt, vilket är fallet även nu. Till detta kommer en fortsatt stark lageruppbyggnad. Slutsatsen av detta är att det som utgör drivkraften i ekonomin under första kvartalet är en komponent i försörjningsbalansen som ligger sent i konjunkturförloppet samt att företagen håller på att fylla på sina lagerhyllor. I övrigt är utvecklingen förhållandevis svag. En annan betydligt mer positiv bild av tillväxten utkristalliserar sig vid en jämförelse mätt över fyra kvartal. Men Procentuella volymförändringar från föregående år Försörjningsbalansen en sådan utveckling utgår från en låg jämförelsepunkt tillbaka i tiden. Sålunda var BNP under första kvartalet i år 6,4 % högre jämfört med första kvartalet, en imponerande ökningstakt men som alltså är missvisande för en bedömning av det aktuella skeendet i ekonomin. Det är en uppgång som hänger samman med ett så kallat överhäng på BNP-kurvan, som i sin tur förklaras av den starka uppgången under de tre sista kvartalen i fjol. Mätt över fyra kvartal var ökningstakten i BNP som allra starkast under fjärde kvartalet i fjol, med 7,7 %. Hushållen håller igen Det nya inslaget i ekonomin är hushållens omvända beteende, från att tidigare dragit upp sina konsumtionsutgifter kraftigt och stadigt till att under senare tid blivit betydligt försiktigare med utgifterna. Under första kvartalet i år ökade hushållen sina konsumtionsutgifter bara blygsamt, med,4 % jämfört med fjärde kvartalet. Under både tredje och fjärde kvartalet var ökningstakten mer än dubbelt så hög,,9 %. Det hänger samman med de fördyringar som inträffat under senare tid och som slagit hårt mot hushållens budget. Under 11 År kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 BNP till marknadspris 1 5,7 2,8 4,5 6,6 7,7 6,4 Hushållens konsumtionsutgifter 3,4 4,1 2,4 3,3 4, 2,1 Offentlig konsumtion,5,4 3,5 1,5 4,2 2,1 Fast bruttoinvestering 7,1,9 5,5 12,1 1,9 8,7 Lagerinvesteringar 2,1 1,4 3, 2,6 1,3 2,5 Export 11, 3,7 13,1 12,3 14,7 14,6 Import 12,8 5,4 19, 14, 13, 13, 1 Dagkorrigerade kvartalsvärden 2 Förändring i % av BNP för jämförelseperioden

3 S C B I N D I K A T O R E R M A J då hushållens konsumtionsutgifter ökade kraftigt med 4,2 % var inflationen fortsatt låg samtidigt som räntenivån på hushållens lån under större delen av året fortfarande var mer komfortabel. I mars i år var inflationstakten 2,9 % jämfört med,8 % i mars förra året. Samtidigt uppgick löneökningarna för löntagarna i mars i år till preliminärt beskedliga knappa 2 % jämfört med mars. I april hade skillnaden i inflationstakten jämfört med i fjol ökat ännu mer, till 3,3 % i april i år jämfört med,7 % i april. Även om inflationstakten stegrats avsevärt på ett år är det inte sagt att inflationstrycket i ekonomin tilltagit. En starkt bidragande orsak till den nuvarande uppgången är Riksbankens successiva räntehöjningar, som i april bidrog med 1,8 procentenheter till inflationstakten. I likhet med den stegrade inflationstakten har även uppgången i hushållens låneräntor varit stark det senaste året. Den genomsnittliga räntan på hushållens samtliga utestående lån var i april i år 3,91 %, vilket kan jämföras med 2,64 % i april förra året. Ännu större är skillnaden för nytecknade lån där den genomsnittliga räntan i april var 4,1 % jämfört med 2,13 % ett år tidigare. I takt med stigande marknadsräntor räknar hushållen dessutom med fortsatt stigande räntor framöver. I Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer för maj har hushållens förväntningar på den rörliga bostadsräntan på ett års sikt stigit ordentligt till 4,6 % från 4,3 % i april. Inbromsning för inköpen av personbilar Även mätt över fyra kvartal märks en tydlig dämpning i ökningstakten för hushållskonsumtionen. Under första kvartalet i år var hushållens konsumtionsutgifter 2,1 % högre jämfört med motsvarande kvartal, vilket även det är nära nog en halvering från första kvartalet ifjol då uppgången var 4,1 %. Detta motsvarar Industriproduktion en positiv inverkan på BNP-utvecklingen med en procentenhet. Det största bidraget till uppgången kom också detta kvartal från hushållens inköp av bilar som nu steg med ca 22 %. Det innebär ändå en påtaglig dämpning, nästan en halvering, från i fjol då ökningstakten för varje kvartal var närmare 4 %. Posten transporter i hushållsbudgeten där bilarna väger allra tyngst utgjorde,9 procentenheter av den totala konsumtionsökningen på 2,1 %. I övrigt var uppgången i hushållskonsumtionen ganska bred med positiva, om än inte så höga, utvecklingstal för de flesta utgiftsposter. Det var egentligen bara konsumtionen av livsmedel, alkohol och bostadsutgifter som samtliga minskade och som gav negativa bidrag. Inköpen av livsmedel minskade med så pass mycket som 1,9 %, trots befolkningstillväxten. Bakom minskade bostadsutgifter låg lägre utgifter för el och gas med 7 % och lägre utgifter för fjärrvärme med 1 %. Denna utveckling berodde på att första kvartalet i år var flera grader varmare i genomsnitt jämfört med första kvartalet i fjol. En post i hushålens budget som visade fortsatt stark ökning och som starkt bidrog till den hushållens ökade konsumtion under första kvartalet var svensk konsumtion utomlands, som steg med 13 % jämfört med motsvarande kvartal. I samma riktnig pekade utgifterna för charterresor som samtidigt ökade med 1,5 %. Utvecklingen skall ses mot bakgrund av att kronan stärktes kraftigt, med 9,5 % under perioden, vilket gjorde det attraktivt att förlägga semester, tid och olika inköp utomlands. Den motsatta effekten hade den förstärkta kronkursen på utländsk konsumtion i Sverige som under perioden sjönk med 1,9 %. Tillsammans gav dessa två poster ett bidrag på hela,6 procentenheter till konsumtionsökningen. Hushållens försiktighet med utgifterna framgår tydligt av den svaga utvecklingen för detaljhandeln, en bransch som traditionellt är känslig för konjunktursvängningar. Förändring i % mar 11/ 1 kv 11/ mar 11/ jan mar 11/ feb 11 4 kv 1 mar 1 jan mar 1 Hela industrin Trävaruindustri, ej möbler Massa och papper Grafisk industri 5 1 Kemisk industri, ej läkemedel Läkemedel Stål- och metallverk Metallvaruindustri Elektronikindustri Maskinindustri Industri för motorfordon Industriproduktionsindex Säsongrensade månadsvärden utjämnade med tremånaders glidande medelvärden index 25= Motorfordonsindustri Hela industrin SNI B+C Inköpen av detaljhandelsvaror ökade med blygsamma,6 % från första kvartalet till första kvartalet. Investeringarna drivkraften i ekonomin Under första kvartalet var det investeringarna som var drivkraften i ekonomin med stora bidrag till BNP-tillväxten. Det gäller både de fasta bruttoinvesteringarna och framför allt lagerinvesteringarna. En stark kontrast till den svaga konsumtionsutvecklingen utgör sålunda de fasta bruttoinvesteringarna som fortsatte att öka starkt med 1,6 % från fjärde kvartalet, säsongrensat, vilket ändå är en viss dämpning från den starka återhämtningen under fjolåret. Sedan vändningen kom under fjärde kvartalet har investeringarna ökat med sammanlagt 13,5 %. Under första kvartalet var de fasta bruttoinvesteringarna 8,7 % högre jämfört med motsvarande kvartal. Det var framför allt de egenfinansierade maskininvesteringarna och bostadsinvesteringarna som ökade starkt. Ökningen av de egenfinansierade maskin- och transportmedelsinvesteringarna bidrog med 3,2 respektive 1 procentenhet till den totala investeringsutvecklingen. Däremot föll de leasingfinansierade maskin- och transportmedelsinvesteringarna kraftigt, vilket skall ses mot bakgrund av den kraftigt förbättrade lönsamheten i företagen det senaste året, som gett företagen större möjligheter till att själva finansiera sina investeringar jämfört med tidigare. Detta gav ett negativt bidrag till den totala utvecklingen med,7 procentenheter. Allra starkast var utvecklingen för bostadsinvesteringarna som under första kvartalet steg med 2,3 % och därmed 3

4 S C B I N D I K A T O R E R M A J bidrog med 3,9 procentenheter till den totala investeringsutvecklingen. Det största bidraget kom liksom tidigare från nyinvesteringar i flerbostadshus som ökade med hela 68 % och som bidrog med 2,6 procentenheter till den totala investeringsökningen. Även investeringarna i småhus har ökat sedan en tid och steg nu med 6,1 %. Ombyggnationsinvesteringarna, som till stor del är förlagda till ROT-sektorn, och som hade en mycket expansiv utveckling under dämpades nu första kvartalet. Men tillväxten var ändå fortsatt stark. Även investeringarna i övriga byggnader, däribland kommersiella fastigheter, och anläggningar uppvisade en god ökning med 4,1 %. Här stod väginvesteringarna, med en ökning på hela 28,4 % för det allra största bidraget till uppgången. Offentliga investeringar växte snabbast Även på branschnivå skedde uppgången på bred front under första kvartalet. Näringslivets investeringar steg med 8,2 % men ännu starkare var utvecklingen för de offentliga investeringarna som ökade med 11,4 %. Inom näringslivet ökade investeringarna snabbast inom den privata tjänstesektorn med 1,5 %. En kraftig nedgång för energiinvesteringarna på 17 % drog ned utvecklingen för den varuproducerande sektorn där ändå uppgången var stark för både industrin och byggsektorn på 8,2 respektive 14,6 %. Ett allt högre kapacitetsutnyttjande inom industrin avspeglar sig i en ökad investeringsvilja hos företagen. I den senaste investeringsenkäten från februari/mars drog industriföretagen upp sina investeringsplaner till en ökning för innevarande år med 11 % i volym. I fjol föl industriinvesteringarna med 4 %. Det största bidraget till uppgången i de offentliga investeringarna kom från de kommunala myndigheterna som första kvartalet drog upp sina investeringar med hela 18,6 %. Bakom den statliga investeringsuppgången på 5,4 % låg främst ökade väginvesteringar. Lagerinvesteringarna var den enskilt viktigaste faktorn bakom tillväxten under första kvartalet med ett bidraget till BNPutvecklingen på 2,5 procentenheter. Det var betydande uppbyggnader av lagren både inom handeln och framför allt inom industrin som bidrog till de ökade lagerinvesteringarna. Utrikeshandeln bidrog negativt till tillväxten Utrikeshandeln gav ett klart negativt bidrag till BNP-tillväxten under första kvartalet då importen ökade starkast med Industrins leveranser Säsongrensade månadsvärden utjämnade med tremånaders glidande medelvärde. Fasta priser index 25= Hemmamarknadslev. Exportleveranser Totala leveranser 3,1 % mot uppgången för exporten med 2,3 %, säsongrensat och jämfört med närmast föregående kvartal. Det var en fortsatt svag utveckling för tjänsteexporten, som nu till och med gick tillbaka med 1,8 % mellan de två senaste kvartalen, som förklarar den svaga utvecklingen för utrikeshandeln. Varuexporten däremot fortsatte att öka kraftigt med 4 % från fjärde kvartalet mot en uppgång för varuimporten på 3,5 %. Industri Efter fjolårets mycket kraftiga uppgång för industriproduktionen har tillväxttakten mattats av något. Enligt nationalräkenskaperna (NR) ökade produktionen i säsongrensade termer med 3,8 % från fjärde till första kvartalet. Även om detta innebär en dämpning av tillväxttakten visar det att industrin fortsätter att expandera och alltjämt går klart starkast inom näringslivet. Även varuexporten fortsätter att utvecklas starkt och ökade enligt NR Leverans och order Förändring i % mar 11/ 1 kv 11/ mar 11/ feb 11 4 kv 1 mar 1 Orderingång Hemmamarknad Exportmarknad Totalt Leveranser Hemmamarknad 1 5 Exportmarknad Totalt 4 16 Industrins orderingång Säsongrensade månadsvärden utjämnade med tremånaders glidande medelvärde. Fasta priser index 25= Hemma Export Totalt med 4 % under första kvartalet. Den framåtblickande orderingången har däremot börjat visa svaghetstecken och sjönk under första kvartalet, både på hemma- och exportmarknaden. Särskilt intressant är att investeringsvaruindustrin, som normalt ligger sent i konjunkturen, uppvisar en minskning av orderingången efter en exceptionellt stark uppgång tidigare. Diskrepansen har alltså ökat mellan produktion och orderingång vilket tyder på en fortsatt avmattning. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer målar dock upp en fortsatt ljus bild av industrikonjunkturen. Tillverkningsindustrins konfidensindikator steg i maj från 8 till 11 och bakom uppgången ligger främst höjda förväntningar om framtida produktionsvolym. Denna variabel har dock utvecklats synnerligen ojämnt de senaste månaderna och ska därför tolkas med försiktighet. Omdömena om orderingången och framförallt orderstockens storlek försämrades istället. Industrins produktionsvolym Senaste uppgift: mars Källa: SCB:s industriproduktionsindex (Sofie Lord) Industriproduktionen ökade måttligt Produktionsnivån inom industrin fortsatte att stiga i mars men ökningen var måttligare än under januari och februari. Jämfört med februari ökade industriproduktionen med,9 % säsongrensat. Det var dock lägre än i februari då industriproduktionen växte med mycket starka 3,2 % jämfört med januari. Denna siffra är uppreviderad från förra månaden. Räknar man om ökningstakten i mars till årstakt 4

5 S C B I N D I K A T O R E R M A J så motsvarar det en uppgång på drygt 11 % vilket fortfarande får betraktas som mycket starkt. Industrin för insatsvaror, som ligger tidigt i konjunkturcykeln, uppvisade en svag utveckling under andra halvan av. Under inledningen av har dock insatsvaruindustrin vänt uppåt. I mars så var uppgången 2,9 % jämfört med februari, vilket var tredje månaden i rad med växande produktion. Om denna andra våg är en tillfällig uppgång eller en bestående trend får de kommande månaderna utvisa. Det är dock ingen av insatsvarubranscherna som har haft någon exceptionell utveckling utan det är ganska jämnt fördelat mellan branscherna. Ståloch metallindustrin ökade exempelvis med 3,5 % och massa- och pappersindustrin med 1,4 %. Trävaruindustrin har snarare stagnerat med en produktionsnivå som varit i stort sett densamma sedan augusti. I mars ökade produktionen med,7 %. Investeringsvaruindustrin har däremot fortsatt att öka i jämn takt. I mars ökade den med 3, % säsongrensat och jämfört med februari. Den starka uppgången som varit under hela verkar alltså bestå och visar inga tecken på att sakta in. Elektronikindustrin har gått starkt liksom industrin för övriga elapparater. Motorfordonsindustrin har däremot saktat in efter en stark uppgång under föregående år och hade minskad produktion med 2,9 % jämfört med februari. Läkemedelsindustrin går starkt Sett över ett halvårsperspektiv så är uppgången stark. Första kvartalet ökade industriproduktionen med 4,6 % säsongrensat och jämfört med fjärde kvartalet. Läkemedelsindustrin har gått mycket starkt under första kvartalet. Produktionen har ökat med 15,5 % jämfört med fjärde kvartalet. Det motsvarar närmare en tredjedel av kvartalets totala industriproduktionsökning och var den bransch som gav störst positivt bidrag. Annars var uppgången jämn och fördelad på många branscher. Industrin för elapparatur ökade med 18,7 % och hade högst procentuell ökning. Att det varit en varaktig uppgång under det senaste året visar jämförelsen mellan mars och motsvarande månad föregående år. Jämfört med mars har industriproduktionen stigit med 15 %, kalenderkorrigerat. Går man ner på branschnivå så visar det sig att industrin för elapparatur är den bransch som ökat produktionen klart mest under det senaste året, nämligen med 71 %. Motorfordon har trots en nedgång den senaste perioden ökat med 45 % jämfört med mars. Stark inledning på En jämförelse mellan första kvartalet och utvecklingen under motsvarande månader visar att industriproduktionen växt med 16 %, kalenderkorrigerat. Motorfordonsindustrin står för den klart största ökningen med en produktionsökning på 58 %, vilket till viss del beror på en svag inledning av. Andra branscher som gått mycket bra under kvartalet är elektronikindustrin som ökat med 33 % och läkemedel som ökat med 29 %. Fortfarande går trävaruindustrin trögt och där var industriproduktionen under första kvartalet 2 % lägre än under första kvartalet. Industrins leverans- och orderläge Senaste uppgift: mars Källa: SCB:s leverans- och orderstatistik (Lars Öhman) Orderläget osäkrare Orderingången till den svenska industrin som började vända uppåt redan under våren ger i nuläget ett osäkert intryck. Utvecklingen är oregelbunden och uppgångar under en månad vänds ofta i en nedgång månaden därpå och vice versa. För flera branscher inom insatsvaruindustrin, som ligger i en tidig konjunkturfas, har exportefterfrågan sedan en tid tillbaka planat ut eller stagnerat och i vissa fall även visat en tydlig nedgång sedan länge. För investeringsvaruindustrin, som i stället ligger i en senare konjunkturfas, har den uppåtgående trenden hållit i sig längre, men under de senaste månaderna märks även här ett tydligt trendbrott genom att utvecklingen på exportmarknaden, åtminstone tillfälligt, passerat en vändpunkt och uppvisat minskningar. Under den senaste månaden, mars, pekade efterfrågeutvecklingen åter uppåt Sveriges största exportmarknader Värde mkr Andel Förändr 2 11 % 11/1 jan mar jan mar % Tyskland , 12 Norge ,9 6 Storbritannien ,2 8 USA ,6 2 Danmark ,8 2 Finland ,8 7 Nederländerna , 29 Frankrike ,8 5 Belgien ,6 29 Kina , 2 Italien ,9 14 Polen ,5 16 med en ökning av den totala orderingången med 1,1 % jämfört med februari. Uppgången följde på en ökning med 1,7 % mellan januari och februari. I mars var det exportmarknaden som låg bakom förbättringen och ökade med 3,4 % medan hemmamarknaden backade med 2,2 %. I februari var förhållandet det omvända med en kraftig tillväxt för hemmamarknaden medan exportmarknaden sjönk något. Detta är ett talande tecken för den ryckiga och osäkra utvecklingen i industrins orderingång under senare tid. De flesta branscher visade uppgång i orderingången i mars men det var framför allt fyra branscher som var den främsta drivkraften. Gruvindustrin, läkemedelsindustrin och metallvaruindustrin ökade samtliga med runt 1 % från februari till mars. Men ännu större var ökningen för industrin för elapparatur som steg med 15 %. I andra vågskålen låg branschen annan transportmedelsindustri där orderingången föll med hela 43 %. Orderingången sjönk första kvartalet Sett ur ett halvårsperspektiv ger efterfrågeutvecklingen inom industrin nu ett svagt intryck. Under första kvartalet sjönk den samlade orderingången med,6 %, säsongrensat och jämfört med fjärde kvartalet i fjol. Nedgången var ungefär lika stor för både hemma- och exportmarknaden. För insatsvaruindustrin som tidigare visat en nedgång ökade nu däremot orderingången mellan fjärde och första kvartalet med 2 %, vilket berodde på en stark utveckling för exportorderna som steg med 4 %. Utvecklingen är dock ojämn för de olika delbranscherna. Det är framför allt två branscher som utvecklats starkt och som ligger bakom uppgången på exportsidan, metallvaruindustri samt industrin för andra ickemetalliska produkter. För dessa har exportorderna under de senaste tre månaderna, från låga nivåer, stigit med sammanlagt 6 respektive 17 %. För öviga delbranscher inom insatsvaruin- Sveriges största importmarknader Värde mkr Andel Förändr 2 11 % 11/1 jan mar jan mar % Tyskland ,8 19 Norge ,1 28 Danmark ,1 3 Nederländerna ,1 6 Storbritannien ,8 14 Ryssland ,5 34 Finland ,3 14 Frankrike ,4 1 Belgien ,9 14 Kina ,8 13 USA , 2 Italien ,9 13 5

6 S C B I N D I K A T O R E R M A J Sveriges handelsnetto Ackumulerade månadsvärden från årets början. Miljarder kronor. Löpande priser miljarder kronor J F M A M J dustrin är utvecklingen nedåtriktad eller stagnerande. Nedåt även för investeringvarorna Det som går att läsa ut ur utvecklingen för investeringsvaruindustrin, som ligger i en senare konjunkturfas, är att orderingången nu visar minskning efter en exceptionellt stark uppgång tidigare. Från fjärde till första kvartalet sjönk här orderingången från exportmarknaden med ca 5 % och från hemmamarknaden med ca 2 %. En förklaring är att exportorderna till motorfordonsindustrin nu minskade med 3 %. Men det absolut största bidraget till nedgången kommer från elektronikindustrin där nu både hemma- och exportbeställningarna minskade mycket kraftigt med ca 13 % mellan de två senaste kartalen. Till maskinindustrin fortsatte däremot exportorderna att stiga med 4 %. Men till hemmamarknaden sjönk här beställningarna lika mycket. J A S O N D Export och import av varor samt handelsnetto Säsongrensade månadsvärden i löpande priser. Trend. Miljarder kronor mdr kr Export Import Handelsnetto Leveranserna steg kraftigt De totala leveranserna har stigit kraftigt de senaste månaderna. Under mars var uppgången hela 15,9 % jämfört med månaden innan. Motsvarande jämförelse för hemmamarknaden ger en ökning med 4,6 %. För exportmarknaden var uppgången hela 23,8 %. Detta medför att de totala leveranserna under första kvartalet stigit med 4,2 % från fjärde kvartalet. För exportleveranserna var uppgången hela 7 % under perioden. Motorfordonsindustrin ökade sina totala leveranser mellan de två senaste kvartalen med 12,6 %. Utrikeshandel Lägre handelsnetto i april Handelnettot sjönk i april till 5,8 miljarder kronor från att ha stigit två kvartal i rad med över 1 miljarder kronor. Det något Detaljhandel Försäljningsvolym inom detaljhandeln. Kalenderkorrigerad volymförändring i % jämfört med motsvarande period föregående år apr jan apr 2 11 Dagligvaruhandel 4,6,5 därav: Detaljhandel, mest livsmedel 4,5,4 Specialiserad detaljhandel med livsmedel, drycker o tobak 5,1 1,1 Sällanköpsvaruhandel 5,8 4,7 därav: Klädhandel 1,5 3,5 Skohandel 4,1 1,3 Möbelhandel 9,6 7,6 Elektronikhandel 13,4 18, Järn- och bygghandel 1,1 2,3 Färghandel 8, 9,6 Bokhandel 4,3 2,7 Guldsmedshandel 13,9 9,8 Sport- o fritidshandel,8 1,3 Postorderhandel 4,9 2,8 Total detaljhandel 5,2 2,8 svagare utfallet i april innebar emellertid inte någon tillbakagång i säsongsrensade termer, utan den indikatorn förblev oförändrat jämfört med kvartalet innan. Mellan mars och april steg importpriserna med hela 1,4 % tillföljd av ökade priser på framförallt råolja, petroleumprodukter och kemikalier. Exportpriserna steg under motsvarande period med mer blygsamma,5 %. Raffinerade petroleumprodukter svarade för mer än halva uppgången av exportpriserna. En stark varuexport under första kvartalet genererade ett förhållandevis stort överskott i bytesbalansen. Den svenska kronan har under en längre tid apprecierats mot våra största handelspartners men det tycks inte ha lämnat något större genomslag i utrikeshandeln. Försäljningsvolymen inom total detaljhandel Säsongrensade månadsdata index 5= Totalt index 5= Branschuppdelat Säsongrensad serie Sällanköpsvaruhandel Ursprunglig serie 9 Dagligvaruhandel 8 8 6

7 S C B I N D I K A T O R E R M A J Handelsnetto Senaste uppgift: april Källa: SCB:s utrikeshandelsstatistik (Runo Samuelsson) Fortsatt stark varuhandel i april Varuexporten uppgick under april till 98,5 miljarder kronor och varuimporten till 92,7 miljarder. Det ger ett handelsnetto på 5,8 miljarder kronor. Utrikeshandeln med varor gav ett överskott på 5,8 miljarder kronor under april enligt preliminära beräkningar. För april var överskottet 5,6 miljarder kronor. Varuexportens värde under april uppgick till 98,5 miljarder kronor och varuimportens till 92,7 miljarder. Varuexporten och varuimporten har därmed ökat i värde med 7 % vardera jämfört med april. Handeln med länder utanför EU gav ett överskott på 13,8 miljarder kronor medan EU-handeln gav ett underskott på 8, miljarder. Rensat för säsongspåverkan visar handelsnettot ett överskott på 8,2 miljarder kronor för april och 8,2 miljarder för mars. För februari var motsvarande värde 8,4 miljarder kronor. Hittills under året har värdet av varuexporten ökat med 15 %. Varuimporten har ökat med 12 % jämfört med motsvarande period förra året. Värdet av varuexporten under denna period uppgick till 44,3 miljarder kronor och värdet av varuimporten till 373,1 miljarder. Handelsnettot för januari april gav därmed ett överskott på 31,2 miljarder kronor. För motsvarande månader noterades ett överskott på 2, miljarder. Varuhandel, samfärdsel och tjänster Total detaljhandel Senaste uppgift: april Källa: SCB:s o HUI:s detaljhandelsindex (Frida Vingren SCB, Jonas Arnberg HUI) Detaljhandeln återhämtades i april Den svaga utvecklingen för detaljhandeln bröts i april med en ökning på 1,6 % säsongrensat och jämfört med mars. Detta följer på en flera månader lång nedgång av försäljningsvolymerna, och ökningen innebär att volymen nu nästan är tillbaka på samma nivå som i november ifjol då nedgången började. Detaljhandeln visar tecken på att åter ha tagit fart, men det är Nyregistrerade personbilar Säsongrensade månadsdata tusental per månad för tidigt att säga om detta är början på en bestående uppgång eller endast en tillfällig rekyl. Bland annat stigande räntekostnader gör att många konsumenter kommer att få mindre pengar att röra sig med framöver vilket kan leda till att de håller hårdare i plånboken. Dagligvaruhandeln steg med 2,1 % jämfört med föregående månad, vilket är den kraftigaste uppgången sedan maj ifjol. Även sällanköpsvaruhandeln återhämtade sig starkt efter en svag utveckling i mars och växte med 3, %. Att påskhelgen i år var förlagt till april kan förklara något av uppgången, speciellt för dagligvaruhandeln. Påskeffekten kan också påverka säsongrensningen av serien som i sådana perioder måste tolkas med viss försiktighet. Uppgången under april gör att utvecklingen ur ett halvårsperspektiv ser bättre ut än på länge. Försäljningsvolymen under perioden februari april minskade visserligen, men i en lugnare takt än tidigare. Minskningen var knappt,4 %, säsongrensat och jämfört med föregående tremånaders period. Nedgången beror främst på en nedgång i den tungt vägande sällansköpsvaruhandeln med knappt,5 %, medan dagligvaruhandeln steg med,4 %. Den svaga utvecklingen i sällanköpsvaruhandeln kan tyda på ett avvaktande konsumentbeteende, och att man skjuter upp vissa inköp av varor i denna kategori. Medan detaljhandelns starka utveckling kan förklaras med att påskhelgen som traditionellt är en viktig period för dagligvaruhandeln i år inföll i april. Uppgång på ett års sikt Mätt över tolv månader är utvecklingen för detaljhandeln fortsatt relativt stark. Den 7 5, 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Nyregistrerade lastbilar Säsongrensade månadsdata tusental per månad kalenderkorrigerade försäljningsvolymen i april var 5,2 % större än april. Denna ökning beror främst på en stark utveckling för sällanköpsvaruhandeln med en tillväxt på 5,8 %, men även dagligvaruhandeln har haft en god utveckling med en uppgång på 4,6 %. Inom sällanköpsvaruhandeln var det i april leksakshandeln utvecklades starkast med en tillväxt i försäljningsvolymen på 15,1 %, och här var även omsättningstillväxten starkast med 13,6 %. Även elektronikhandeln och möbelhandeln visade även på en kraftig ökning i försäljningsvolymen med 13,4 respektive 9,6 %. På grund av kraftigt pressade priser sjönk dock omsättningen inom elektronikförsäljningen med 5,4 %. Andra viktiga branscher som klädhandeln, skohandeln och järn/bygg har också ökat försäljningsvolymerna över de senaste 12 månaderna. Inom flera branscher sjönk försäljningsvolymen. Guldsmedshandeln fortsatte tillbakagången på grund av stegrande råvarupriser och försäljningsvolymen sjönk med 13,9 %. På grund av höjda priser var dock omsättningen i löpande priser närmast oförändrad. En annan bransch med minskad försäljningsvolym är glasögon och optik med en minskning på 1,9 % de senaste tolv månaderna. God inledning på jämfört med Utvecklingen så långt under är bättre än motsvarande period ifjol. Detaljhandeln har totalt ökat med 2,8 %, kalenderkorrigerat och mätt i fasta priser. Dagligvaruhandeln har ökat med,5 % och sällanköpsvaruhandeln med 4,7 %. Det är elektronikhandeln som gått klart bäst hittills i år med en uppgång i försäljningsvolymen med hela 18, %. Forts. sid 9

8 S C B I N D I K A T O R E R M A J I mitten Få EU-länder klarar EMU:s finanspolitiska krav EMU:s finanspolitiska regler Inom euroområdet sköter den europeiska centralbanken, ECB, penningpolitiken medan finanspolitiken är de enskilda ländernas egna angelägenheter. För att euron ska hålla ett stabilt värde är finanspolitisk stabilitet nödvändigt och därför finns vissa finanspolitiska krav som alla EMU:s medlemsländer måste uppfylla. En gemensam valuta innebär annars en risk för sämre finanspolitisk disciplin än då ett land har en egen valuta. Detta beror på att politiken i varje enskilt land får liten effekt på ränta, växelkurs och inflation för landet och att kostnader istället övervältras på de övriga medlemsländerna. De finanspolitiska kraven är de s.k. konvergenskriterierna som bl.a. innebär att offentliga sektorns budgetunderskott inte får överstiga 3 % av BNP och att statsskulden inte får överstiga 6 % av BNP. För de länder som deltar fullt ut i EMU och har infört euron som nationell valuta gäller även den s.k. stabilitets- och tillväxtpakten som innebär att EU ytterst har rätt att utdöma böter för länder som inte uppfyller kraven. Reglerna är inte orubbliga och de har även mjukats upp under åren. Tidigare var budgetunderskottsregeln mer strikt men efter att flera länder överskridit gränsen utan att bestraffas har undantagsreglerna utvidgats. Överskridande av treprocentsgränsen tillåts nu om BNP faller samt under långvariga lågkonjunkturer. Gällande statsskuldens storlek räcker det för länder som sedan länge haft skulder på över 6 % att skuldkvoten är på väg ner mot gränsen. Uppgifter om budgetsaldo (finansiellt sparande) och statsskuld rapporteras till Europakommissionen två gånger per år och avser de fyra senaste åren samt en prognos för innevarande år. I Sverige ansvarar Statistiska centralbyrån för rapportering av historiska data och Finansdepartementet för prognosen för innevarande år. Finansiellt sparande i EU Den ekonomiska krisen har slagit hårt mot statsfinanserna i Europa och var det bara fyra EU-länder, däribland Sverige, som klarade treprocentsgränsen för budgetunderskottet. Situationen var liknande men då klarade sig även Tyskland med ett budgetunderskott på precis 3, %. Det genomsnittliga underskottet var för EU 6,4 % och för euroområdet 6, % av BNP. Några länder har mycket skrala statsfinanser och det i särklass största budgetunderskottet står Irland för med drygt 32 % av BNP, till stor del p.g.a. kraftiga stödåtgärder till banksektorn. EU:s främsta krisland Grekland minskade sitt underskott med fem procentenheter från till men var ändå näst sämst i EU med ett underskott på 1,5 % av BNP. Det tredje största underskottet noterades Storbritannien för med 1,4 % av BNP. Det finansiella sparandet påverkas givetvis mycket av konjunktursvängningar, särkilt i länder där den offentliga sektorn är stor. På grund av detta är det inte förvånande att i stort sett alla EU-länder haft ett negativt sparande under senare år. Men redan innan finanskrisen slog till uppvisade många länder underskott. Exempelvis var EU-genomsnittet för finansiellt sparande,9 % av BNP då en stark högkonjunktur rådde. Flera euroländer, exempelvis Frankrike och Italien, har haft underskott i sina statsbudgetar under hela 2-talet och även Europas största ekonomi Tyskland har haft svårt att få budgeten att gå ihop. Från 22 till 25 låg det tyska underskottet under treprocentsgränsen och budgeten har bara varit i balans två av de senaste tio åren. I flera EU-länder är problemen strukturella med mer eller mindre konstanta underskott. Allra störst är problemen i Grekland som haft stora underskott under lång tid och de senaste åren som bekant fått problem att finansiera dessa. För Sverige ser situationen helt annorlunda ut tillsammans med våra grannländer Danmark, Finland och Estland samt Luxemburg tillhör vi den lilla skara EU-länder som klarat treprocentsgränsen varje år under de senaste tio åren. Under högkonjunkturen innan finanskrisen uppvisade Sverige dessutom ordentliga överskott flera år i rad. Statsskulder i EU Skuldkriteriet tillmäts inte lika stor vikt som budgetunderskottet men även denna variabel är mycket viktig för ett lands finanspolitiska handlingsutrymme och möjlighet att låna pengar på den internationella marknaden. Det kan konstateras att många europeiska länder har statsskulder som är betydligt större än EMU-kravet på högst 6 % av BNP. Snittet inom EU är 8 % och denna höga nivå beror framförallt på hög skuldsättning i många av de äldre EU-länderna. Italien och Belgien har exempelvis haft stora statsskulder under lång tid som minskade från mitten av 199-talet fram till men under de senaste åren återigen ökat Finansiellt sparande Procent av BNP EMU-krav Källa: Eurostat Sverige EU Finland Tyskland Grekland Statsskuld Procent av BNP 15 Sverige Tyskland EU Grekland 12 Finland EMU-krav 8

9 S C B I N D I K A T O R E R M A J Finansiellt sparande och statsskuld, procent av BNP Land Finansiellt sparande 1 Statsskuld 2 Belgien 4,1 97 Bulgarien 3,2 16 Cypern 5,3 61 Danmark 2,7 44 Estland,1 7 Finland 2,5 48 Frankrike 7, 82 Grekland 1,5 143 Italien 4,6 119 Irland 32,4 96 Lettland 7,7 45 Litauen 7,1 38 Luxemburg 1,7 18 Malta 3,6 68 Nederländerna 5,4 63 Polen 7,9 55 Portugal 9,1 93 Rumänien 6,4 31 Slovakien 7,9 41 Slovenien 5,6 38 Spanien 9,2 6 Storbritannien 1,4 8 Sverige, 4 Tjeckien 4,7 39 Tyskland 3,3 83 Ungern 4,2 8 Österrike 4,6 72 EU 6,4 8 Euroområdet 6, 85 1 Skiljer sig från ordinarie beräkningar genom att swappar och framtida räntebindningsavtal är inkluderade i räntorna. 2 Statsskulden beräknas här till nominellt värde. I de svenska finansräkenskaperna är skulden värderad till marknadsvärde. Källa: Eurostat och nu ligger på 119 respektive 97 % av BNP. Även Europas tre största ekonomier Storbritannien, Tyskland och Franskrike har höga statsskulder på ca 8 % av BNP. På grund av den ekonomiska krisen har några länders skulder vuxit häpnadsväckande fort på sistone, framförallt i Irland där statsskulden på tre år växt från 25 till 96 % av BNP. Även Greklands skuld har vuxit snabbt och efter att länge ha legat runt % av BNP är den nu uppe i 143 % vilket är den i särklass högsta nivån i EU. Bland de nyare EU-medlemmarna är skuldnivån överlag betydligt lägre vilket kan förklaras med att de inte varit marknadsekonomier så länge och därigenom inte hunnit bygga upp skulder mot marknaden i så stor utsträckning. Bland de äldre EU-medlemmarna är det förutom Luxemburg framförallt de nordiska länderna som har låga statsskulder, särskilt Sverige med en skuld på strax under 4 % av BNP. Sverige har också haft en mycket gynnsam utveckling med en stadig minskning av statsskulden ända sedan mitten av 9-talet och har till skillnad från Danmark och Finland inte ökat skulden under de senaste åren. Thomas Bjurenvall, SCB Forts. från sid 7 Färghandeln noterar en uppgång på 9,6 % jämfört med motsvarande period. För guldsmedshandeln fortsätter nedgången i försäljningsvolym med 9,8 % hittills, medan bok och pappershandeln också minskat försäljningen med 2,7 % så långt i år. Personbilar och lastbilar Senaste uppgift: april Källa: SIKA:s register för fordonsstatistik (Annika Johansson SCB, Anette Myhr Trafikanalys) Personbilsmarknaden fortsatt återhållsam Nyregistreringen av personbilar har hämtat sig lite under mars april jämfört med januari februari men nyregistreringarna ökar inte lika starkt som under. I april ökade dock nyregistreringarna med 1,4 % säsongrensat och jämfört med mars. Sett över ett halvår så är ökningstakten mera måttlig. Jämför man den senaste tremånadersperioden februari april med närmast föregående tremånadersperiod så får man en ökning på 1, %. Omräknat till årstakt så motsvarar det en uppgång på 4,1 %. Det betyder att nuvarande ökningstakt trots allt är väldigt låg. Under den kraftigaste uppgången i slutet av och början av låg den årliga ökningstakten på 35 5 %. I april nyregistrerades personbilar vilket är en ökning jämfört med april då personbilar nyregistrerades. Det motsvarar en ökning på 12,1 %. Det är dock en rejäl nedgång jämfört med årstakten i december som var drygt 52 %. Hittills under har personbilar nyregistrerats. Det kan jämföras med motsvarande period föregående år, en ökning med 16,7 % Konsumentprisernas utveckling December föregående år = index D J F M A M J J A S O N D Konsumentprisernas förändring Bidrag till April Förändr från förändr Föreg. apr sedan apr månad Livsmedel och alko-,1 1,3,2 holfria drycker Alkoholhaltiga,1 1,1, drycker och tobak Kläder och skor 1,6 2,3,1 Boende,2 9,8 2,5 Inventarier och,2 1,7,1 hushållsvaror Hälso- och sjukvård,1 2,,1 Transport,3 4,2,5 Post och tele-,6 1,4,1 kommunikationer Rekreation och kultur,5 1,8,2 Utbildning,3 2,3, Restauranger,1 2,4,1 och logi Div varor och tjänster,5 1,7,1 KPI TOTALT,4 3,3 3,3 procentenheter Anmärkning. Avrundningar kan medföra att kolumnsummorna inte överensstämmer med KPI totalt Bra tillväxt för lastbilarna Uppgången för den svenska lastbilsmarknaden håller i sig men det är även här en ökning i lägre takt än under och. Sett över ett halvår så kan ökningen fortsatt betraktas som kraftig. Mellan tremånadersperioden februari april och föregående period, november januari, så steg antalet nyregistrerade lastbilar med 6,4 %, säsongrensat. Enbart i april nyregistrerades lastbilar. Det innebär en ökning med 17,7 % jämfört med april. Hittills under året har lastbilar nyregistrerats. Det är 29,5 % fler än under motsvarande period föregående år då lastbilar nyregistrerades. De svenska inflationsmåtten apr Förändring i procent sedan mar apr KPI,4 3,3 NPI,5 2,4 HIKP,4 1,8 KPIX,3 1,8 KPIF,4 1,5 NPI (Nettoprisindex) anger förändringen av konsumentpriserna exkl. nettot av indirekta skatter och subventioner. HIKP (Harmoniserat konsumentprisindex) har utvecklats av EU som ett internationellt jämförbart mått på inflationen. I KPIX (tidigare benämnd UND1X) exkluderas räntekostnader för egna hem samt effekten av ändrade indirekta skatter (utom lönerelaterade indirekta skatter) och subventioner från KPI. I KPIF (KPI med fast ränta) beräknas egnahemsägarnas räntekostnader vid en konstant räntesats. 9

10 S C B I N D I K A T O R E R M A J Tjänsteproduktionsindex Produktionen inom tjänstesektorn. Kalenderkorrigerad volymförändring i % jämfört med motsvarande period föregående år mar jan mar 2 11 Motorhandel 12,8 18, Partihandel 1,1 1,9 Detaljhandel,7 3, Transport 4,5 7,3 Hotell och restaurang,8 6,8 Telekommunikation 9,6 9, Datakonsultverksamhet o.d. 8,9 8,3 Företagstjänster 4,9 8,5 Kultur, nöje och fritid 4,9 4,7 Total tjänstesektor 5,7 6,1 Produktionen inom tjänstesektorn Senaste uppgift: mars Källa: SCB:s tjänsteproduktionsindex (Pernilla Bengtsson) Fortsatt uppgång för tjänsteproduktionen Efter en ojämn utveckling kring årsskiftet har produktionen inom den privata tjänstesektorn gått stadigt uppåt under de senaste månaderna. I mars ökade tjänsteproduktionen med,5 %, säsongrensat och jämfört med föregående månad. Detta är den tredje månaden i följd med uppgång efter att tjänsteproduktionen sjönk marginellt i december. Ur ett halvårsperspektiv har utvecklingen i tjänstesektorn varit god, däremot har tillväxttakten i produktionen successivt mattats av sedan september. Under första kvartalet steg tjänsteproduktionen med 1,3 %, säsongrensat och jämfört med föregående kvartal. Detta är den starkaste utvecklingen mellan två tremånadersperioder sedan november. Att tillväxttakten nu återigen ökar, kan tyda på att vi får se en återhämtning och stabilisering kring den produktionstillväxt man såg under hösten ifjol. Utvecklingen under de senaste tolv månaderna visar en uppgång med 5,7 % i mars, kalenderkorrigerat och jämfört med motsvarande månad. Det är klart lägre än ökningstakten i februari som var på 6,7 %, men i nivå med januaris 5,6 %. Samtliga branscher har haft en positiv utveckling under de senaste tolv månaderna. Starkast går motorhandeln och partihandeln med uppgångar på 12,8 respektive 1,1 %. Dessa branscher bidrog tillsammans till 1,8 % av uppgången i tjänsteproduktionen. Andra branscher som visar kraftiga uppgångar är uthyrnings- och resetjänster och telekommunikation som ökade med 1,1 respektive 9,6 %. Tjänsteproduktionen har ökat 6,1 % under året För innevarande år visar tjänsteproduktionen en fortsatt stark utveckling och har hittills ökat med 6,1 %, kalenderkorrigerat och jämfört med motsvarande period föregående år. Det är fortfarande motorhandeln som gått klart starkast under året med en ökning av produktionen på 18 %. Därefter följer utbildningsväsendet och partihandeln med uppgångar på 11,3 respektive 1,9 %. För den tungt vägande fastighetsverksamheten går det däremot fortfarande trögt, med en utveckling på blygsamma 1,5 %. Jämförelsevis har tjänsteproduktionen exklusive fastighetsverksamheten ökat med 7,6 % hittills i år. På senare tid har branschen dock visat tecken på återhämtning, och om denna fortsätter kommer det gynna utvecklingen totalt då den upptar närmare en femtedel av den totala tjänsteproduktionen. Byggmarknad Arbetskraftsbrist främsta hinder Enligt konjunkturbarometern backade konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet tre enheter i maj. Indikatorn ligger dock fortfarande klart över det historiska genomsnittet. Ordertillväxten har varit stabilt hög sedan ett år tillbaka och även för de senaste månaderna rapporterar byggföretagen om god tillväxt. Orderläget är dock fortfarande svagare än normalt och vart tredje företag uppger att orderstocken är för liten i förhållande till befintlig kapacitet. Byggproduktionen har ökat betydligt och även sysselsättningen har stigit. Branschen har dock fortfarande Inflationstakten sedan januari Procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år % Sverige enl HIKP Sverige enl KPI EU 25 enl HIKP Exportprisindex, importprisindex och producentprisindex Procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år % Inflationstakten i olika länder procent Norge Sverige Nederländerna Frankrike Tyskland Danmark USA EU 25 Finland Storbritannien,,5 1, 1,5 2, 2,5 3, 3,5 4, 4,5 5, EU-länder och Norge enligt HIKP Exportprisindex Importprisindex Producentprisindex mar 11/mar 1 apr 11/apr 1 stora problem att hitta lämplig arbetskraft och drygt hälften av företagen uppger att bristen på arbetskraft utgör främsta hindret för verksamheten. Anbudspriserna har ökat något, men inte alls i den omfattning som företagen hade aviserat. Drygt 2 % av företagen uppger att priserna har höjts de senaste månaderna. I mars aviserade dock närmare 6 % av företagen prishöjningar de närmaste månaderna. Fortsatt god ordertillväxt Byggföretagen räknar med fortsatt god ordertillväxt de närmaste månaderna. Även byggproduktion och sysselsättning väntas öka betydligt och bilden är enhetlig för de olika verksamhetsområdena inom byggsektorn. Drygt 4 % av företagen aviserar en höjning av anbudspriserna under perioden. 1

11 S C B I N D I K A T O R E R M A J Priser Konsumentprisindex, nettoprisindex och harmoniserat index för konsumentpriser Senaste uppgift: april Källa: SCB:s konsumentprisindex (Kamala Krishnan) Inflationstakten 3,3 % Inflationstakten, det vill säga förändringen under de senaste tolv månaderna, var 3,3 % i april, vilket är en uppgång från mars då den var 2,9 %. Från mars till april steg konsumentpriserna med i genomsnitt,4 %. Senaste månaden: priserna upp,4 % Till den totala uppgången på,4 % den senaste månaden bidrog prishöjningar på utrikes flygresor (3,2 %) och drivmedel (2,8 %) med,2 respektive,1 procentenheter. Ökade räntekostnader för egnahemsägarna (1,6 %), högre hyror (,7 %) samt prishöjningar på kläder och skor (1,6 %) bidrog med,1 procentenhet vardera. Uppgången motverkades av lägre priser på paketresor ( 6,6 %) och el ( 2,8 %), som bidrog nedåt med,1 procentenhet vardera. Senaste tolv månaderna: priserna upp 3,3 % Till den totala uppgången sedan april bidrog högre boendekostnader (9,8 %) med 2,5 procentenheter. Därav bidrog högre räntekostnader (48,6 %) med 1,8 procentenheter, höjda hyror (2,5 %) med,3 procentenheter och höjda elpriser (7,2 %) med,3 procentenheter. Inom transportområdet bidrog högre drivmedelspriser (9, %) med,4 procentenheter. Höjda priser på livsmedel och alkoholfria drycker (1,3 %) bidrog med,2 procentenheter. Uppgången motverkades av prissänkningar inom audiovisuell och fotografisk utrustning samt datorutrustning ( 15,7 %), som bidrog nedåt med,3 procentenheter. Inflationstakten rensad för effekten av räntesatsförändringar (KPIF) var i april 1,8 %, vilket är en uppgång från mars då den var 1,5 %. KPI för april var 311,44 (198=). Prisindex i producent- och importled Index Förändring i % apr 11, apr 11/ apr 11/ 5= mar 11 apr 1 Producentprisindex 117,1, 1,9 Hemmamarknadsprisindex 122,,5 2,9 Exportprisindex 112,5,5,8 Importprisindex 116,1 1,4 1,8 Prisindex för inhemsk tillgång, därav 119,,3 2,2 - konsumtionsvaror 11,8,9 1,8 - investeringsvaror 99,9,4 3,8 - insatsvaror 124,5,8 3,1 Priserna i producent-, export- och importleden Senaste uppgift: april Källa: SCB:s producentprisindex (Maria Hjalmarsson) Högre importpriser i april Från mars till april ökade importpriserna med 1,4 %. På exportmarknaden noterades en uppgång med,5 %, medan priserna på hemmamarknaden sjönk med,5 % och producentpriserna var oförändrade. Högre priser på råolja bidrog till uppgången på importmarknaden med,5 procentenheter. På hemmamarknaden var det framförallt elektricitet som sjönk i pris och bidrog nedåt med 1, procentenheter. Exportpriserna påverkades mest av raffinerade petroleumprodukter som bidrog uppåt med,3 procentenheter medan produktgruppen datorer, elektronikvaror samt optik motverkade uppgången med,3 procentenheter. Priserna för inhemsk tillgång, det vill säga producentpriser på hemmamarknaden tillsammans med importpriser, Antal sysselsatta Säsongrensade månadsvärden 1 -tals personer steg med i genomsnitt,3 % från mars till april. Under den senaste tolvmånadersperioden har producentpriserna stigit med 1,9 %. På hemmamarknaden har priserna stigit med 2,9 % och på exportmarknaden med,8 % det senaste året. Under samma period har priserna för inhemsk tillgång stigit med 2,2 % och importpriserna med 1,8 %. Byggpriser Senaste uppgift: april Källa: SCB:s byggprisindex (Jana Kaarto) Mars april +1,2 % Faktorprisindex gick upp med 1,2 % mellan mars och april. Entreprenörens kostnader ökade med 1,1 %. Lönekostnaderna och byggmaterialkostnader hade störst påverkan på faktorprisindex. De ökade med 2,4 respektive,7 %. Omkostnaderna ökade med 1,5 %. Gruppen Transporter, drivmedel och elkraft sjönk med,1 %. Orsaken var att elkostnaderna sjönk med 3,3 %. Inom gruppen ökade däremot dieseloljan och lastbilstransporterna med 1,9 % respektive,8 %. Kostnaderna för maskiner var oförändrade. Byggmaterialpriserna ökade med,7 %. Störst prisökning på byggmaterialkostnaderna i april hade snickerier och betongvaror som båda ökade med 1,7 %. Övrigt byggmaterial steg med 1,3 %. Elmateriel höjdes med,6 och golvmaterial med,4 %. Trävaror och VVS-material sjönk med,8 respektive,3 %. Byggherrens kostnader ökade 2, %. Orsaken till det var räntan som steg med 4,2 % samt projekteringen som höjdes procent Relativ arbetslöshet Säsongrensade månadsvärden Ålder år. Ålder år. Inkl. heltidsstuderande som sökt arbete. 11