Uppföljningsprocess Delårsrapport per augusti 2015 Landstingsstyrelsens rapport till Landstingsfullmäktige

Transkript

1 Uppföljningsprocess 2015 Delårsrapport per augusti 2015 Landstingsstyrelsens rapport till Landstingsfullmäktige

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING LANDSTINGSSTYRELSENS SAMLADE BEDÖMNING UPPFÖLJNING AV ARBETET UTIFRÅN LANDSTINGETS MÅL LANDSTINGSSTYRELSEN SOM DRIFTNÄMND Måluppfyllelse Analys NÄMNDERNAS MÅLUPPFYELLSE Hälso- och sjukvårdsnämnden Nämnden för funktionshinder och habilitering Nämnderna för folkhälsa och primärvård Samverkansnämnden Patientnämnden Folkhögskolestyrelsen Måltidsnämnden Kostnämnden EKONOMI PERIODENS RESULTAT BUDGETAVVIKELSE EFTER AUGUSTI VERKSAMHETENSNETTOKOSTNADER SKATTEINTÄKTER OCH GENRELLA STATSBIDRAG Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansnetto REDOVISNING AV VIDTAGNA ÅTGÄRDER PER AUGUSTI GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH BALANSKRAVSRESULTAT FRAMTIDSBEDÖMNING PERIODENS INVESTERINGAR MEDELSFÖRVALTNING REDOVISNINGSPRINCIPER Sammanställd redovisning Jämförelsestörande poster Intäkter Kostnader Gränsdragning mellan kostnad och investering Finansiella tillgångar Anläggningstillgångar Pensioner BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Måluppfyllelse Hälso- och sjukvårdsnämnden och Nämnden för funktionshinder och habilitering Budgetjusteringar per augusti 2

3 1. Inledning Landstinget i Västerbotten upprättar som en del av den centrala uppföljningsprocessen en årsredovisning och två delårsrapporter per år. Delårsrapport per augusti 2015 är landstingsstyrelsens andra uppföljningsrapport för året till landstingsfullmäktige. I rapporten presenteras utveckling inom de av fullmäktige identifierade målområdena och de ekonomiska trenderna i verksamheten per 31 augusti I delårsrapporten redovisas inledningsvis landstingsstyrelsens samlade bedömning av styrelsens och nämndernas måluppfyllelse vid årets slut. En prognos för måluppfyllelse vid årets slut för styrelsens som driftsnämnd redovisas i ett avsnitt varefter en sammanfattande prognos av övriga nämnders måluppfyllelse vid årets slut ges. Slutligen presenteras det ekonomiska utfallet för perioden januari till och med augusti samt en prognos för det ekonomiska resultatet vid årets slut. Delårsrapporten är en uppföljning av de målvärden som enligt styrelsens och nämndernas verksamhetsplaner ska redovisas per augusti. Analysen i rapporten är ett viktigt redskap för styrelsen att kunna reagera, agera och vidta eller avkräva åtgärder för att nå de uppdrag och den måluppfyllelse som uttryckts från fullmäktige. Delårsrapporten utgör därför ett redskap för styrelsen inom ramen för dess uppdrag att ha uppsikt över verksamheten som helhet. Årsredovisningen för 2015 senare att ge en mer heltäckande rapportering och utvärdering av måluppfyllelse för året samt ekonomiuppföljning. 2. Landstingsstyrelsens samlade bedömning Västerbottens läns landsting arbetar utifrån visionen År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Landstinget har sex övergripande målområden som är satta med utgångspunkt i landstingets uppdrag och vision. Målen är långsiktiga och styrande för samtliga verksamheter. För varje målområde har fullmäktige angett strategier som ska vara vägledande i arbetet samt riktade uppdrag till styrelse och nämnder som de ska utföra under planperioden. Det samlade underlaget från styrelsen, nämnder, och övriga verksamheter visar att den ekonomiska utveckling med kraftigt ökad kostnadsutveckling som kunde ses under hösten 2014 fortsätter i oroväckande takt. Denna nettokostnadsutveckling på cirka 7 procent kombinerad med vakanser och stängda vårdplatser har resulterat i ett oönskat produktionsbortfall. Flera centrala mål inom tillgänglighet och ekonomi därför inte att. Det krävs stor kraft för att fullfölja de åtgärder som startats för att åstadkomma en snabb uppbromsning av kostnadsutvecklingen när verksamhetskritiska funktioner sätts på prov. Styrelsen att ha en tät resultatbevakning och behöver också en återkommande dialog med främst hälso- och sjukvårdsnämnden för att balansera uppdrag mot kostnader. Måluppfyllelse I verksamhetsplanen för landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och nämnden för funktionshinder och habilitering har målområden, strategier och uppdrag i landstingsplanen definierats och omsatts till 30 målvärden för 2015 som skall följas per augusti. För de målvärden inom fullmäktiges övergripande målområden som angetts för uppföljning på delår per augusti prognostiserar driftsnämnderna att 17 målvärden, 57 procent att nås och 12 mål inte att nås. Ett mål är inte möjligt att följa upp vid första delårsrapporteringen, då indikatorn p.g.a. av dess karaktär inte mäts förrän i årsrapporten. 3

4 Styrelsen ser positivt på att en stor andel, 77 procent av målen som rör god vård förväntas nås under året. Samtidigt finns stora utmaningar inom målområdet avseende tillgänglighet och styrelsen uppmärksammar att hälso- och sjukvårdsnämnden prognostiserar att tillgänglighetsmålen kopplade till operation/åtgärder i den specialiserade vården och fördjupad utredning/behandling inom Bup inte att vid årets slut. Styrelsen noterar på samma gång att prognosen för måluppfyllelsen inom målområdet hälsofrämjande arbetsplatser och attraktiv arbetsgivare är relativt låg, 25 procent. Ökad sjukfrånvaro inom både landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämndens verksamheter, och beroende av hyrpersonal är två förbättringsområden. Att sjukfrånvaron ökar är en trend som kan ses över hela landet och i de flesta branscher. Vid en jämförelse mellan landsting och regioner i slutet av 2014 låg Västerbottens läns landsting på det nationella snittet och det gällde även när frånvaron delades upp per kön och åldersgrupp. Inom landstinget och hälsooch sjukvårdsnämndens verksamheter specifikt ses dock den oroande utvecklingen att sjukfrånvaron bland de yngre medarbetarna ökar relativt mer. Åtgärder vidtas för att bromsa den ökade sjukfrånvaron dels genom det systematiska arbetsmiljöarbetet med arbetsmiljöplaner, dels genom översyn av arbetstidsmodeller där arbetsmiljöfrågorna är en betydande del. När det gäller hyrpersonal pågår såväl ett nationellt som regionalt arbete kring minskade kostnader och beroende av hyrpersonal som att ge resultat på sikt. Även målområdet god hushållning har en relativt låg måluppfyllelse, vilket fortsätter spegla de utmaningar som landstinget står inför med ökade personalkostnader och svårigheter att nå målvärden för nivåer för hyrläkarkostnader och budget i balans. Vad gäller nämndernas och styrelsernas måluppfyllelse noterar styrelsen att hälso- och sjukvårdsnämnden framhåller att den del av underskottet som påverkas av merkostnader för inhyrd personal, kostnader för länspatienters vård i andra landsting samt lägre regionintäkter än planerat kan inte påverkas på kort sikt. Nämndens bedömning är att dessa områden kan avvika mot budget med cirka 140 miljoner kronor och att denna budgetavvikelse inte kortsiktigt kan påverkas inom nämndens budget för Detta beskrivs mer nedan. Nämnden för funktionshinder och habilitering prognostiserar i augusti en måluppfyllelse på 100 procent och landstingsstyrelsen ser positivt på den förändring till det bättre som nu ses jämfört med prognosen i april (67 procent). Styrelsen noterar också att nämndens prognos för budget i balans vid årets slut nu är positiv men fortsatt beroende av den pågående omstruktureringen av Hjälpmedel Västerbotten där viss fördröjning kan uppstå vad gäller planerade effektiviseringar och omstruktureringar under året. Produktion Produktionen uttryckt i viktade vårdtjänster har minskat med 3,4 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Antalet vårdtillfällen minskar med 3,6 procent medan vårddagarna minskat med 6,8 procent. Det innebär att medelvårdtiden också minskar och uppgår till 5,6 dagar. Läkarbesöken minskar med 2,7 procent medan sjukvårdande behandlingar ökar med 2,3 procent. Produktiviteten har minskat med 7,5 procent vilket förklaras av såväl ökade kostnader som minskande produktion. Den genomsnittliga beläggningen på länets sjukhus har under perioden varit 94 procent, vilket är i nivå med motsvarande period de senaste åren. 4

5 Produktionen i Tandvården har ökat med 1,7 procent medan produktiviteten minskat med 0,5 procent. Årsprognos 2015 Efter augusti månad redovisar verksamhetens nettokostnader en negativ avvikelse mot budget med 167 miljoner kronor, motsvarande 3,6 procent. Resultatet påverkas dock av en intäkt av engångskaraktär. AFA Försäkring har betalat tillbaka premierna för de kollektivavtalade sjukförsäkringarna för året 2004 med cirka 50 miljoner kronor. Exklusive denna intäkt redovisar verksamheten en obalans i budgeten med minus 217 miljoner kronor. En framräkning av detta resultat indikerar en avvikelse på minus 325 miljoner kronor vid årets slut. De negativa avvikelserna ligger inom hälso- och sjukvårdsnämndens och landstingsstyrelsens ansvarsområden. I förhållande till 2014 års budget har 2015 års kostnadsbudget totalt för landstinget förstärkts med cirka 85 miljoner kronor utöver kompensation för nya löneavtal samt prisökningar på varor och tjänster. Tillskottet har i budgetarbetet för 2015 tillförts områden/kostnadsslag med budgetproblem främst inom hälso- och sjukvårdsnämnden för att få en bättre budgettäckning Resultatet efter åtta månader visar dock på en fortsatt växande budgetavvikelse som förklaras av en alltför hög nettokostnadsutveckling i verksamheten. Utvecklingen efter åtta månader ligger på 7,5 procent att jämföra med snittet de senaste fem åren på 2,8 procent. Uppdelat på hälso- och sjukvårdsnämnden och landstingsstyrelsen är nettokostnadsutvecklingen 10,3 procent respektive 4,4 procent. Bilden med hög kostnadsutveckling och växande underskott är tämligen likartad inom landstingssektorn. Vid delårsrapport per april redovisade vårt landsting en kostnadsutveckling på 5,6 procent som då var lika med snittet för riket. Hälso- och sjukvårdsnämndens analys visar att den höga nettokostnadsutvecklingen finns främst inom personalkostnader inklusive köp av bemanningsföretag, lägre intäktsutveckling men även högre kostnader för utomlänsvård. Intäktstappet beror på färre remitterade patienter från regionlandstingen samt en svagare utveckling av tandvårdens intäkter. Nämnden redogör att kostnadsökningarna inom personalområdet beror på fler närvarotimmar än tidigare som delvis förklaras av en ökad sjukfrånvaro, större personalrörlighet och en ökad bemanning till följd av tilltagande takt för generationsväxling. Landstingsstyrelsens ekonomiska problem är de tidigare kända med merkostnad för köp av hyrläkare inom primärvården samt höga kostnader för byggnadsrelaterad ohälsa. Någon omedelbar förändring inom dessa områden är inte att vänta utan det pågår ett långsiktigt arbete med att rekrytera och utbilda egna läkare samt underhåll och utbyte av våra lokaler. Positivt är att kostnaderna för hyrläkare inom primärvården inte fortsätter att stiga under detta år utan ligger kvar på ungefär samma nivå som föregående år. Den höga utvecklingen av landstingets nettokostnader startade under hösten I december tog hälso- och sjukvårdsnämnden och landstingsstyrelsen beslut om åtgärder för att bromsa utvecklingen. Uppföljningen av dessa åtgärder finns beskrivna i hälso- och sjukvårdsnämndens delårsrapport samt i ett annat avsnitt i denna rapport I mars beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden om kompletterande åtgärder med anledning av att nämndens kostnader fortsatte att öka under de första månaderna I delårsrapporten per april beskrev hälso- och sjukvårdsnämnden att kortsiktigt riktade åtgärder behöver vidtas, bland annat en permanent reduktion av antalet vårdplatser, försäkra att anställning av hyrpersonal sker inom avtal och att grundutbildade hyrsjuksköterskor inte får anlitas. I övrigt skulle arbetet fortsätta med de kortsiktiga åtgärderna som redan beslutats samt med de långsiktiga 5

6 förbättringsåtgärderna för att minska vårdkonsumtionen, öka takten för poliklinisering, effektivisera vårdflöden och förändra arbetsfördelning mellan yrkesgrupper, allt i syfte att sänka kostnaderna. Vid nämndens augustisammanträde presenterades följande förslag till åtgärder med anledning av ekonomirapporten för juli: Reviderad organisation med större ledningskraft med flödesorienterad sjukhusvård utan organisatoriska barriärer. Länskliniker införs och översyn av basenheters organisation. Fortsatt justering av vårdplatsantalet. Översyn av arbetstidsmodeller Översyn av bemanningsmål och produktionsnorm En fördjupad analys av sjuktal Riktade åtgärder till vissa enheter. De delar av budgetavvikelsen som finns per augusti och som består av merkostnader för inhyrd personal, åtgärder i landstingets lokaler med anledning ohälsa, vård av länspatienter i andra landsting samt lägre regionintäkter än planerat så finns det inga kortsiktiga lösningar på. Inom dessa områden pågår ett långsiktigt arbete som beskrivits tidigare i detta avsnitt. Inom dessa områden beräknas merkostnaderna uppgå till cirka 200 miljoner kronor 2015 och svarar för en stor del av verksamhetens prognostiserade underskott Årsprognosen för landstingets skatteintäkter är en avvikelse mot budget med minus 10 miljoner kronor medan de generella statsbidragen lämnar ett mindre underskott mor budget På grund av den för närvarande låga räntenivån så beräknas landstingets kostnader för värdesäkring av pensionerna bli tillfälligtvis lägre än budget detta år. Finansnettot beräknas på årsbasis bli cirka 64 miljoner kronor bättre än budget. I den del av finansnettot som påverkas av utvecklingen på finansmarknaden och upp- och nedskrivningar av landstingets värdepapper görs inte någon bedömning av utvecklingen. Med den upptrappning av både kort- och långsiktiga åtgärder som skett och att ske är bedömningen att en förbättring av nettokostnadsutvecklingen ska under tredje tertialet. Målet är att vid årets slut som ett första steg återgå till den nivå på kostnadsutvecklingen som redovisades vis delårsrapporten per april, d v s 5,6 procent. Om den målsättningen beräknas budgetavvikelsen i verksamheten och för landstinget totalt bli som framgår av följande sammanställning: Budgetavvikelse, verksamhet Budgetavvikelse, totalt Kostnadsutveckling Månad Per månad, mkr Ack, mkr Per månad, mkr Ac k, mkr Brutto Netto Personal Jan/Febr ,1% 8,8% 4,6% Mars ,1% 7,0% 5,2% April ,9% 5,7% 4,7% Maj ,3% 6,4% 4,8% Juni ,2% 7,2% 4,8% Juli ,0% 7,0% 4,6% August i ,5% 7,5% 5,3% Årsprognos ,6% 4,0% inkl AFA Med beaktande av ovanstående bedöms årsprognosen för 2015 bli ett resultat på minus 55 miljoner kronor. Årsprognosen kan sammanfattas enligt följande, miljoner kronor. 6

7 Budget Årsprognos Avvikelse Verksamhetens nettokostnader Återbetalning av AFA Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansnetto Årets resultat Hälso- och sjukvårdsnämnden uppmärksammar i sin delårsrapport styrelsen på att vissa underskott i nämndens budget inte kan hanteras kortsiktigt. Eftersom nämnden har vidtagit både kortsiktiga åtgärder men även arbetar långsiktigt för att uppnå en ekonomi i balans är styrelsens bedömning att följande poster inom hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde får hanteras inom landstingets totala ekonomi för 2015: Merkostnader för inhyrd personal. Kostnader utöver budget för utomlänsvård. Mindre intäkter än planerat för såld vård till regionen Riskanalys Ekonomiska framtidsbedömningar är alltid förknippade med osäkerhet om förutsättningarna i form av den ekonomiska utvecklingen i stort. Landstingets resultat har de senaste åren påverkats av tillfälliga återbetalningar av AFA åren 2012 och 2013 och en skattehöjning med 50 öre Skattehöjningen tog också höjd för att klara bortfallandet av statsbidrag för 2015 och Samtidigt har landstinget under denna period haft bra kontroll på kostnadsutvecklingen, med en i nationell jämförelse låg nettokostnadsutveckling. Det sammantaget har gjort att landstinget de senaste tre åren har redovisat väldigt bra resultat med tillsammans cirka 330 miljoner kronor enligt balanslagstiftningen. Under hösten 2014 ökade kostnaderna för landstinget till följd av bland annat ökade anställningar och ökad närvarotid. Ökningen har hållit i sig även under Kan inte kostnadsökningstakten bromsas in är det risk för att landstinget går in i 2016, då 2015 års tillfälliga engångsposter bortfaller med en kostnadsnivå som ligger med 300 miljoner högre än vad landstinget har finansiering för enligt följande beräkning: Budgetavvikelse 2015, prognos Tillfälliga intäkter/lägre kostnader 2015: Återbetalning AFA Lägre finansnetto p g a låg räntenivå Retroaktiv ersättning från regionen för 2013 Budgetavvikelse, exkl. tillfälliga poster mkr - 50 mkr - 50 mkr - 30 mkr mkr Det är ytterst angeläget att vända den negativa kostnadsutvecklingen snabbt. Landstingsstyrelsen vill bestämt poängtera att den ekonomiska situationen inte kan lösa med hjälp av skattehöjningar eller justeringar i budgeten. Samtidigt som det är viktigt att vidta kraftfulla kortsiktiga åtgärder för att bromsa utvecklingen så måste även det långsiktiga förbättringsarbete fortsätta i enlighet med fullmäktiges plan och budget. 7

8 3. Uppföljning av arbetet utifrån landstingets mål Avsnittet inleds med en redovisning av prognos för måluppfyllelse vid årets slut för landstingsstyrelsen som driftsnämnd. Därefter följer en sammanfattande beskrivning av samtliga nämnders prognostiserade måluppfyllelse, vilket utgör underlag för landstingsstyrelsens samlade bedömning av arbetet för att nå mål och budget uppsatt av fullmäktige. 3.1 Landstingsstyrelsen som driftnämnd I det följande redovisas en prognos för måluppfyllelse vid årets slut för de målvärden som landstingsstyrelsen fastslagit i sin verksamhetsplan för Detta avser målvärden inom fyra av landstingets övergripande mål: Bättre och jämlik hälsa, God vård, Hälsofrämjande arbetsplatser och attraktiv arbetsgivare samt God hushållning. Framställningen är uppdelad per målområde och för att indikera prognostiserad måluppfyllelse anges vid varje målvärde en färg. Grönt anger en bedömning om att målvärdet att uppfyllas eller uppfyllas till största delen och rött pekar på en större avvikelse från målvärdet och att förbättringar krävs. Den vita rutan indikerar att exakta målvärden saknas för den aktuella perioden, vilket medför att måluppfyllelsen inte kan prognostiseras. Prognosen är att målet att uppfyllas eller uppfylls till största delen (>95%) Prognosen är att det att finnas större avvikelser från målvärdet Underlag för prognos saknas Måluppfyllelse Bättre och jämlik hälsa Mål 2015 All statistik som rapporteras i delårs- och årsrapporter redovisas uppdelat på kön Målvärde 2015 Uppföljning per augusti 2015 > 75 % För 17 av de 30 målvärden som rapporteras från Landstingsstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsnämnden och Nämnden för funktionshinder är statistiken personbaserad och vore därför möjliga att redovisa könsuppdelad. Av de 17 målvärdena redovisas 10 (59 %) könsuppdelat och för 7 bedöms detta kräva en manuell beräkning, alternativt annan utformning av mätmetoden och därmed en för stor arbetsinsats. Fördelning män/ kvinnor Ej tillämpbart Trend 1 Prognos för att 1 Utveckling jämfört med samma period föregående år: Förbättring (pil upp), Försämring (pil ned), Oförändrat (pil vågrät) 2 Avser måluppfyllelse vid årets slut. 8

9 God vård Mål 2015 Antalet besök på 1177 Vårdguidens webbplats ska öka jämfört med 2014 Öka andelen besvarade invånarsamtal till 1177 Sjukvårdsrådgivningen Målvärde 2015 snitt / månad 85% 88% Uppföljning per augusti 2015 Snitt /månad. Det har då ökat med cirka 25 % (från /mån) jämfört med samma period fler har besvarats under januariaugusti 2015 jämfört med Fördelning män/ kvinnor Uppgifter kan endast tas fram med stor arbetsinsats Uppgifter kan endast tas fram med stor arbetsinsats Trend Prognos för 2015 inte att att Hälsofrämjade arbetsplats och attraktiv arbetsgivare Mål 2015 Andelen heltidstjänster ska öka Sjukfrånvaron (sjuktalet) ska minska Antalet hälsodiplomerade/ certifierade arbetsplatser ska öka Målvärde 2015 Uppföljning per augusti % Andelen heltidstjänster är 80 %. Det är samma resultat som föregående år. 4,3% Sjukfrånvaron är 5,5 %. Det är en ökning med 0,69 procentenheter jämfört med samma period Det har ökat med 0,31 procentenheter för män och med 0,83 procentenheter för kvinnor. 11 Antalet certifierade arbetsplatser var 7 stycken per augusti. Det är en minskning med en arbetsplats jämfört med samma period Fördelning män/ kvinnor Kv:77 % Män:89 % Kv:6,1% Män: 3,9% Ej tillämpbart. Trend Prognos för 2015 inte att inte att inte att Antalet beställda veckor för hyrpersonal (läkare och sjuksköterskor) ska minska 1250 veckor Beställda veckor perioden januari-augusti är 845 (Sjuksköterskor: 24, Läkare: 824). Det har då minskat med 6 veckor jämfört med samma period Ej tillämpbart. att 9

10 God hushållning Mål 2015 Andel verksamhetsomr åden med budget i balans ska öka (nettobudget) Kostnadsutveckli ngen i landstinget ska ligga under nationellt snitt Minska merkostnader för hyrläkare jämfört med 2014 Lokalytorna ska minska med 2 500m2 Målvärde 2015 Uppföljning per augusti % 33 % av verksamhetsområdena (VO Primärvård, VO Service och administrationen inräknade) har en budget i balans. Fördelning män/ kvinnor Ej tillämpbart <0,3% Kan ej mätas per augusti 1 Ej tillämpbart <25% Merkostnaderna per augusti 2015 är 22,2 miljoner kronor. Det är en ökning med 7 % jämfört med samma period 2014 då siffran var 20,8 miljoner kronor m2 Lokalytorna (ägda och hyrda) har minskat med 750 m2. Ej tillämpbart Ej tillämpbart Trend Kan ej mätas per augusti Prognos för 2015 inte att Kan ej mätas per augusti inte att att Analys Landstingsstyrelsen redovisar den prognostiserade måluppfyllelsen för helåret till sin verksamhet och till landstingsfullmäktiges särskilda uppdrag. Av sammanlagt 11 målvärden som ska rapporteras per augusti bedömer styrelsen att målet att uppfyllas för fyra samt ej nås för sex. I denna delårsrapport per augusti 2015 kan ingen bedömning göras för ett mål avseende kostnadsutvecklingen i landstinget då nationella jämförelser endast görs årligen. Landstingsstyrelsens bedömning är att arbetet inom flera målområden har fortsatt förbättrats. Andelen besvarande invånarsamtal till 1177 Sjukvårdsrådgivningen har ökat jämfört med föregående år, trots fortsatt ökning av antal inkommande samtal. Prognosen är därmed är att det nationella tillgänglighetsmålet att. Den uppbromsning av antalet beställda hyrveckor för läkare och sjuksköterskor som har kunnat skönjas i tidigare uppföljningsrapporter är nu ett faktum och en liten minskning kan ses av antalet beställda veckor jämfört med samma period föregående år. Styrelsen framhåller det positivt att detta trendbrott nu kan ses och sätter förhoppningar till att detta också kan avspeglas i budget framöver. Även när det gäller redovisning av könsuppdelad statistik (personbaserad) i delårsoch årsrapporter har andelen där detta redovisas ökat markant, från 27 procent i april till 59 procent. Det är ett resultat av fortsatt prioritet av frågan inom VLL samt att flera nationella databaser nu redovisar statistik uppdelat på kön. Arbetet måste dock fortsätta med kraft för att målet om 75 procent ska vid årets slut. 1 Felaktig uppföljningsintervall i verksamhetsplanen för 2015, målet kan bara följas upp på helår. 10

11 Inom några områden återstår arbete för att uppnå målen. En utmaning som styrelsen särskilt önskar lyfta är personal- och arbetsmiljösituationen där åtgärder måste vidtas för att styrelsen ska klara mål, uppdrag och budget ställt från fullmäktige. Det gäller speciellt nivåer för sjukfrånvaro men även arbete för att anställa fler på heltid, där det senare inom landstingsstyrelsens verksamheter behöver förbättras relativt hela VLL där nivåerna är högre. Vad gäller sjukfrånvaron visar resultatet per augusti på en sjukfrånvaro som är 1,2 procentenheter högre än målet för Sjukfrånvaron har ökat med 0,69 procentenheter jämfört med samma period 2014 och ökningen har varit betydligt större bland kvinnor än bland män. Uppdelat i åldersgrupper har sjukfrånvaron ökat för grupperna år 1 och 50 och äldre 2 medan sjukfrånvaron för gruppen 29 år eller yngre sjunkit 3. Styrelsen vill understryka det positiva med att sjukfrånvaro sjunker i den yngsta gruppen men den är samtidigt för hög för det äldsta åldersspannet. Att sjukskrivningarna ökar är inget unikt fenomen för Västerbottens läns landsting utan ökningen är ett problem över hela landet och i de flesta branscher, noterar styrelsen. Kvinnor med ångest och depression är den grupp som ökar mest. Enligt Försäkringskassan har antalet stressrelaterade sjukskrivningar ökat med 73 procent på bara två år i Sverige och den absolut vanligaste orsaken till sjukskrivning är akut stressreaktion och är speciellt vanligt i kontaktyrken som vård, omsorg och skola. Männen drabbas vanligtvis av muskel- och ledbesvär. I en jämförelse av sjukfrånvarosiffrorna 2014 med andra landsting och regioner i landet låg Västerbottens läns landsting på medelvärdet 5,5 procent. Även nivåerna för kvinnor/män och för de olika åldersgrupperna låg vid medelvärdet. Enligt Försäkringskassans statistik består den i särklass största anledningen till sjukskrivningar inom VLL av psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar, därefter diagnoser när det gäller muskuloskeletala systemet och bindväven samt tumörer. Sjukfrånvaro på grund av psykiska besvär ökar precis som för övriga landet. För de områden där delårsrapporteringen visar på en prognostiserad låg måluppfyllelse styrelsen att vidta åtgärder för att säkerställa en högre grad av måluppfyllelse vid årets slut. Det är viktigt att framhålla att styrelsen även följer verksamhetens utveckling löpande under året i samband med de månadsrapporter som delges nämnden. Efter augusti månad redovisar landstingsstyrelsen en negativ avvikelse mot budget med 34 miljoner kronor, motsvarande 1,8 procent. Resultatet påverkas dock av en intäkt av engångskaraktär. AFA Försäkring har betalat tillbaka premierna för de kollektivavtalade sjukförsäkringarna för året 2004 med cirka 50 miljoner kronor, varav 14 miljoner kronor redovisas inom styrelsen. Exklusive denna intäkt redovisar styrelsen en obalans i budgeten med minus 45 miljoner kronor. En framräkning av detta resultat indikerar en avvikelse på minus 68 miljoner kronor vid årets slut. Nettokostnadsutvecklingen har varit 4,5 procent. Budgetavvikelse per verksamhetsområde inom landstingsstyrelsen: 1 +0,57 till 4,51 procent 2 +0,94 till 6,32 procent 3-0,45 till 5,31 procent 11

12 Budgetavvikelse per verksamhetsområde till och med aug LTS Verksamhet Årsbudget enl L-plan Justerad årsbudget Utfall mkr Avvikelse, mkr Landstingsstyrelse - Primärvård ,2 - varav landstingets primärvård 0,0 0, ,2 - varav primärvård beställare ,9 - Service ,7 - Övrig verksamhet inom LTS ,5 - varav landstingledning och stabe ,6 - varav gemensamma anslag ,1 - Avskrivningar netto ,1 - Pensionskostnader netto ,2 Summa landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens ekonomiska problem är de tidigare kända med merkostnad för köp av hyrläkare inom primärvården samt höga kostnader för byggnadsrelaterad ohälsa. Någon omedelbar förändring inom dessa områden är inte att vänta utan det pågår ett långsiktigt arbete med att rekrytera och utbilda egna läkare samt underhåll och utbyte av våra lokaler. Kostnaderna för hyrläkare inom primärvården ligger fortsatt på en hög nivå. De underskott som beskriv ovan uppvägs till del av överskott inom de landstingsgemensamma pensionskostnaderna. 3.2 Nämndernas måluppfyllelse Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar den prognostiserade måluppfyllelsen för helåret till sin verksamhet och till landstingsfullmäktiges särskilda uppdrag (måluppfyllelse redovisas i tabellform i bilaga 1). Av sammanlagt 13 målvärden som ska rapporteras per augusti bedömer nämnden att målet att uppfyllas för sju samt ej nås för sex. Hälso- och sjukvårdsnämndens bedömning är att tillgänglighetsmålen kopplade till åtgärder inte att p g a den bemanningsproblematik som finns främst inom opererande specialiteter har fortsättningsvis präglats av vakansproblem med ej fullt bemannande vårdplatser, störningar i operationsverksverksamheten, ökade sjukskrivningar samt lokalomflyttningar i samband med renovering av sjuka hus vilket har påverkat arbetsmiljön och det ekonomiska utfallet. Trots detta har tillgängligheten inte har förändrats nämnvärt. Den ökande takten för generationsväxling, med produktionseffekter och ökade kostnader, innebär inom nämndens område merkostnader på cirka 40 miljoner kronor årligen. Den totala sjukfrånvaron har ökat från 5,10 till 5,99 procent jämfört med samma period 2014, där sjukfrånvaron för medarbetare under 29 år ökar mest. Den totala sjukfrånvaron ökar främst bland omvårdnadspersonalen och många beskriver en ökad arbetsbelastning och stress kopplat till personal- och vårdplatsbrist. 12

13 En stor gemensam utmaning för hälso- och sjukvårdsnämndens verksamheter är kraftigt ökade kostnader för hyrläkare, och då främst psykiatriker, narkosläkare, kirurger, patologer och radiologer. De pågående och kommande årens stora pensionsavgångar innebär ett ökat utbildningsbehov av läkare som genomgår allmän- och specialiseringstjänstgöring (ST/ATläkare) samt specialistsjuksköterskor, med ökade puckelkostnader som följd. Den långa utbildningen för läkare gör att kostnader för hyrläkare är svåra att minska kortsiktigt. Åtgärder vidtas så långt det är möjligt i verksamheten för att minska nyttjandet, vidare beslutade landstingsstyrelsen nyligen om ökat antal AT/ST en framtidssatsning som ger effekt tidigast om cirka 5 år. En fortsatt översyn av arbetsfördelning mellan yrkesgrupper är också av stor betydelse för att minska behovet av läkare inom dessa nationella bristområden, men också generellt. Tillgängligheten i hälso- och sjukvården har ligger på ungefär samma nivå som föregående år vad gäller besök till läkare, som i snitt uppfylls till 66 procent inom vårdgarantin. Detsamma gäller åtgärder/operationer där vårdgarantin uppfylls till 52 procent. En rad åtgärder vidtas i verksamheterna för att klara tillgänglighetsmålen och med samtidiga begränsningar av vårdplatser är det glädjande att tillgängligheten inte har försämrats mer. För barn- och ungdomspsykiatrisk vård ligger tillgängligheten på ungefär samma nivå jämfört med samma period föregående år och flera åtgärder vidtas och prognosen är att ett första besök klaras inom garantitiden vid årets slut. Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar efter augusti månad en negativ avvikelse mot budget för verksamhetens nettokostnader med 136 miljoner kronor, motsvarande 5,3 procent, Resultatet påverkas av en intäkt av engångskaraktär. AFA Försäkring har betalat tillbaka premierna för de kollektivavtalade sjukförsäkringarna för året 2004 med cirka 50 miljoner kronor, varav 35 miljoner kronor redovisas inom nämnden. Exklusive denna intäkt redovisar nämnden minus 171 miljoner kronor. I förhållande till 2014 års budget har nämndens kostnadsbudget för 2015 förstärkts med cirka 80 miljoner kronor, varav 7 miljoner kronor för nya uppdrag. Till detta också kompensation för nya löneavtal samt prisökningar på varor och tjänster. Tillskottet har tillförts kostnadsslag med budgetproblem för att få en bättre budgettäckning Resultatet efter åtta månader visar på en fortsatt växande budgetavvikelse som förklaras av en alltför hög nettokostnadsutveckling på 10,3 procent i verksamheten. Analysen av kostnadsutvecklingen visar att den höga nettokostnadsutvecklingen finns främst inom personalkostnader inklusive köp av bemanningsföretag, lägre intäktsutveckling men även högre kostnader för utomlänsvård. Kostnadsökningarna inom personalområdet beror på fler närvarotimmar än tidigare som delvis förklaras av en ökad sjukfrånvaro, större personalrörlighet och en ökad bemanning till följd av tilltagande takt för generationsväxling. Den höga utvecklingen av landstingets nettokostnader startade under hösten I december 2014 tog hälso- och sjukvårdsnämnden beslut om åtgärder för att bromsa utvecklingen och i mars beslutade nämnden om kompletterande åtgärder med anledning av att kostnaderna fortsatte att öka under de första månaderna Vid nämndens augustisammanträde presenterades ytterligare förslag till åtgärder med anledning av ekonomirapporten för juli. Uppföljningen av dessa åtgärder finns beskrivna i nämndens delårsrapport. Hälso- och sjukvårdsnämnden menar att de utökade åtgärderna ska ge ett trendbrott på de ökande nettokostnaderna under sista tertialet. Uppnås den målsättningen innebär det att den månatliga negativa budgetavvikelsen på drygt 20 miljoner kronor i snitt per månad ska kunna halveras och årsprognosen landar på minus 185 miljoner kronor (inkl AFA). 13

14 Den del av underskottet som påverkas av merkostnader för inhyrd personal, kostnader för länspatienters vård i andra landsting samt lägre regionintäkter än planerat kan inte påverkas på kort sikt. Nämndens bedömning är att dessa områden svarar för cirka 140 miljoner kronor. Nämnden vill därmed uppmärksamma landstingsstyrelsen på att denna budgetavvikelse inte kortsiktigt kan påverkas inom nämndens budget för Nämnden för funktionshinder och habilitering Nämnden ansvarar för verksamheter som tillhandahåller rehabilitering, habilitering och särskilt stöd till personer med funktionsnedsättning, tolktjänst för döva och hörselskadade samt hjälpmedelsservice till hälso- och sjukvården i landstinget och länets kommuner. Nämnden sitt resultat per den 31 augusti i förhållande till landstingsplanens övergripande mål samt nämndens verksamhetsplan för (måluppfyllelse redovisas i tabellform i bilaga 1). Av sammanlagt sex målvärden som ska följas upp per augusti bedöms samtliga kunna vid årets slut. Utvecklad samverkan med länets kommuner i vård och rehabilitering ökar kraven på en effektiv och träffsäker hjälpmedelsverksamhet. Nya målgrupper, liksom ökning av äldre personer i behov av rehabilitering förutsätter en strukturerad samorganisation för styrning av hjälpmedelsförskrivning i länet. För att samtidigt klara hjälpmedelsverksamhetens budgetminskning med 5 miljoner kronor för 2015 har en strukturförändring inom verksamheten inletts. I april 2016 samordnas basenheten i nya lokaler i Umeå med serviceenheter i Skellefteå och Lycksele. Denna koncentrering av verksamheten innebär en personalminskning med motsvarande 2 heltidstjänster. Likaså har arbetet med att revidera gällande avtal om samverkan med kommunerna i hjälpmedelsprocessen påbörjats. Nytt avtal för år 2016 fastställs i höst. I länet utgör kommunernas hjälpmedelsförskrivning drygt 70 procent, resterande 30 procent förskrivs främst inom landstingets Habiliterings- och Medicincentrum. Hjälpmedelsverksamheten är från januari 2015 intäktsfinansierad med externa och interna kunder som debiteras utifrån nyttjandegrad. Tolkcentralens mål om tillgänglighet är att verksamheten ska klara 96 procent av alla tolkbeställningar. Hur väl verksamheten lyckas med uppdraget beror till största delen på resurstillgång. På grund av ständigt ökade behov av tolk tvingas verksamheten nu prioritera i sina uppdrag i högre grad. För närvarande är tillgängligheten 94 procent. Habiliteringscentrum fortsätter att utveckla habilitering för vuxna personer med funktionsnedsättning. Personer med autismspektrumtillstånd efterfrågar habilitering i allt högre grad. Habiliteringsprogram för specifika målgrupper utvecklas kontinuerligt. Tillgänglighetsmålen ser ut att klaras så här långt. Väntetider inom hörsel och synrehabilitering har också minskat. En överenskommelse med kommunerna om samverkan kring äldre personer med syn och/eller hörselnedsättning har fastställts i länssamordningsgruppen, åtgärder enligt överenskommelsen förväntas fastställas under hösten Nämnden redovisar för perioden fram till och med augusti 2015 ett överskott i förhållande till budget med 2,4 miljoner kronor. Prognosen för helåret kan påverkas av den pågående omstruktureringen av Hjälpmedel Västerbotten där viss fördröjning kan uppstå vad gäller planerade effektiviseringar och omstruktureringar under året. I övrigt redovisar verksamheterna i stort sett ett resultat enligt budget. 14

15 3.3.3 Nämnderna för folkhälsa och primärvård Nämnden för folkhälsa och primärvård i Skellefteå- och Norsjöområdet Nämndens delårsrapport per augusti 2015 följer upp nämndens verksamhets- och aktivitetsmål i verksamhetsplanen samt beskriver nämndens arbete under perioden och lämnar ekonomisk rapport. Nämndens verksamhetsplan utgår från två av landstingsfullmäktiges övergripande sex mål; Bättre och jämlik hälsa samt Ökat medborgarinflytande. Per augusti 2015 har nämnden delvis eller helt uppfyllt samtliga mål enligt verksamhetsplan 2015 och nämnden gör bedömningen att samtliga verksamhetsmål att nås innan årets utgång. Nämndens budget är delad på två kostnadsställen. Ett som avser ledamöternas arvode, reseersättning samt övriga kostnader. Resultatet per augusti var där ett överskott på kr mot budget och nämnden bedömer att det ekonomiska utfallet gentemot budget att vara positivt vid årets slut. Det andra kostnadsstället avser särskilda medel för aktiviteter/projekt i frågor om folkhälsa samt för att uppfylla landstingets vision och där har nämnden totalt utbetalt kr av kr. Nämnden för folkhälsa och primärvård i Umeåregionen Nämnden arbetar företrädesvis utifrån två av landstingsfullmäktiges sex mål; Bättre och jämlik hälsa och Ökat medborgarinflytande. Arbetet utgår från av nämnden upprättad verksamhets- och aktivitetsplan med tillhörande mål och uppdrag. Nämnden gör bedömningen att samtliga verksamhetsmål att nås innan årets utgång. Nämndens budget är delad på två kostnadsställen. Ett som avser ledamöternas arvode, reseersättning samt övriga kostnader. Resultatet per augusti var där ett överskott på kr mot budget. Det andra kostnadsstället avser särskilda medel för aktiviteter/projekt i frågor om folkhälsa samt för att uppfylla landstingets vision och där har nämnden totalt utbetalt kr av kr. Nämnden gör i nuläget bedömningen att det ekonomiska utfallet vid årets slut att vara positivt. Nämnden för folkhälsa och primärvård i Södra Lappland Nämnden arbetar företrädesvis utifrån två av landstingsfullmäktiges sex mål; Bättre och jämlik hälsa och Ökat medborgarinflytande. Arbetet utgår vidare från av nämnden upprättad verksamhets- och aktivitetsplan med tillhörande mål och uppdrag. Per sista augusti har nämnden nått många av de mål som inplanerats enligt plan. Nämnden gör bedömningen att samtliga verksamhetsmål att nås innan årets utgång och ser i nuläget ingen anledning till att vidta några extra åtgärder för att nå måluppfyllelse Nämndens budget är delad på två kostnadsställen. Ett som avser ledamöternas arvode, reseersättning samt övriga kostnader. Resultatet per augusti var där ett överskott på kr mot budget. Det andra kostnadsstället avser särskilda medel för aktiviteter/projekt i frågor om folkhälsa samt för att uppfylla landstingets vision och där har nämnden totalt utbetalt kr av kr. Nämnden gör i nuläget bedömningen att det ekonomiska utfallet vid årets slut att vara positivt. 15

16 3.3.4 Samverkansnämnden Samverkansnämnden inrättades Nämndens huvuduppdrag är att med ett samordningsansvar för nämnderna för folkhälsa och primärvård bereda motioner i de frågor som rör hälsoläget, ansvara för samråd med de nationella minoriteterna samt besluta om fördelning av landstingets bidrag till frivilligorganisationerna, så kallat folkhälsobidrag. Samverkansnämnden har under perioden januari-augusti hållit fyra samråd med de nationella minoriteterna och annonsering av folkhälsobidrag har genomförts. Nämnden redovisar ett ekonomiskt utfall i nivå med budget och bedömer att den att uppfylla målen för sitt verksamhetsområde för 2015, med en budget i balans Patientnämnden Patientnämnden gör bedömningen att beslutade aktiviteter i allt väsentligt har genomförts. För att patientnämndens kansli med fortsatt hög kvalitet ska kunna genomföra nämndens kärnuppdrag d.v.s. att ta emot och hjälpa patienter med klagomål och synpunkter, har dock kantslitets personal på grund av hög arbetsbelastning med 43 procent fler personärenden, tvingats prioritera bort eller skjuta fram vissa beslutade aktiviteter. Patientnämnden har under det senaste året sett en markant ökning av inkomna ärenden. Under perioden januari till augusti 2015 har 667 personärenden registrerats och 592 ärenden avslutats. Jämfört med samma period 2014 var det 199 fler (43 procent) registrerade och 166 (39 procent) fler avslutade. I ärendefördelningen mellan verksamhetsområden är kirurgi och primärvård de som har flest ärenden. Det ekonomiska utfallet för perioden januari till och med augusti är ett överskott mot budget med 0,22 miljoner kronor. Med anledning av den fortsatta ökade ärendeinströmningen och fler lagfästa arbetsuppgifter har Patientnämnden gjort bedömningen att ett resurstillskott i form av ökad bemanning vid kansliet är nödvändig om kvalitet, tillgänglighet och följsamhet till lagstiftning och landstingsfullmäktiges reglemente ska fortsätta vara hög. Patientnämnden har av landtingsstyrelsen beviljats ett resurstillskott motsvarande en handläggare på heltid från och med första september Utifrån förutsättningarna den sista augusti bedömer nämnden att budgeten är i balans Folkhögskolestyrelsen Styrelsen för Styrelsen för Storumans folkhögskola och Styrelsen för Vindelns folkhögskola gick i januari 2015 samman och bildade en gemensam högskolestyrelse för de två folkhögskolorna. Folkhögskolestyrelsen bedömer att verksamheten följer de mål och riktlinjer som Folkbildningsrådet och Landstingsfullmäktige har fastställt. Utbildningsverksamhetens mål om antal deltagarveckor att uppfyllas. Arbetet med samordning av skolornas ekonomiredovisning, deras policyplaner och internkontrollplaner fortsätter. Det ekonomiska utfallet för perioden januari till och med augusti är ett överskott på kronor. Prognosen för utgången av 2015 är för Storumans Folkhögskola är ett överskott på kronor. Vindels folkhögskola prognostiserar ett underskott på kronor, vilket kan förklaras med att ett par anställda uppbär lön men inte kan tjänstgöra p g a sjukahusproblematiken. Detta underskott kan sannolikt minskas, bland annat på grund av anslag för extraplatser till allmän kurs. 16

17 3.3.7 Måltidsnämnden Den gemensamma måltidsnämnden bildades i samarbete med Skellefteå kommun och ingår i Skellefteå kommuns organisation. Verksamheten startades upp i januari För perioden januari-augusti följer nämnden upp fyra mål och för samtliga redovisas en positiv prognos för måluppfyllelse vid årets slut. Det ekonomiska utfallet för perioden januari till och med augusti är ett underskott på 1,2 miljoner och likaså är prognosen för det ekonomiska utfallet vid årets slut är ett underskott på 1,2 miljoner kronor. De ökade kostnader som verksamheten flaggar för är till stora delar av verksamheten som servar Skellefteå kommuns. Kostnader utreds vidare av verksamheten på uppdrag av nämnden och bedömningen är att de inte att belasta den gemensamma måltidsnämnden ekonomiskt Kostnämnden Kostnämnden redovisar för perioden måluppfyllelse för nämndens övergripande mål. Vad gäller att producera kvalitetssäker kost enligt de kvalitetskrav som har fastställts i nämnden har landstinget genomfört patientenkäten där de sensoriska kraven på den levererade maten undersöks. Resultatet visar på 85 procents nöjdhet, vilket innebär att målvärdet för kundnöjdhet inte uppfylls. Inom området hälsosamma och hälsofrämjande arbetsplatser mäts sjuktalen för nämnden som jämfört med 2014 har ökat från 3 procent till 4,9 procent. Sjuktalen för män har minskat men ökat markant för kvinnor. Prognosen för det ekonomiska utfallet för 2015 är ett underskott som beror på minskade intäkter från både kommun och landsting. Med anledning av detta gör i samband med vakanser under hösten en reducering av personalstyrkan med en tjänst samt att besparingar görs på livsmedelskostnader, vilket försvårar ökade inköp av ekologisk och närproducerad mat. 17

18 4. Ekonomi 4.1 Periodens resultat Landstinget redovisar ett överskott med 30 miljoner kronor vilket är 108 miljoner kronor sämre än periodbudget. 4.2 Budgetavvikelse efter augusti Avvikelsen fördelas enligt följande resultatposter, i miljoner kronor. Periodbudget Avvikelse Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskriningar Verksamhetens nettokostnader Budgetavvikelse per anslagsbindningsnivå tom aug Landstingsfullmäktige Verksamhet Årsbudget enl L-plan Justerad årsbudget Utfall mkr Avvikelse mkr Landstingsstyrelse ,9 - varav primärvård varav avskrivningar netto ,1 - varav pensionskostnader netto ,2 Hälso- och sjukvårdsnämnd Nämnd för funktionshinder o habilitering 90, ,9 Vindelns folkhögskola 3,4 4,6 2,7 0,0 Storumans folkhögskola 3,6 3,4 1,8 0,1 Styrelse folkhögskolor 0,4 0,3 0,0 Patientnämnd 4,4 4,4 2,6 0,2 Revision 6,3 6,3 3,0 0,3 Nämnd - folkhälsa och primärvård, Umeå 2,6 2,6 1,4 0,3 Nämnd - folkhälsa och primärvård, Skellefteå 2,5 2,5 1,4 0,3 Nämnd - folkhälsa och primärvård, Södra Lappla 2,5 2,5 1,5 0,2 Samverkansnämnd 1,5 1,5 1,5 0,0 Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Summa statsbidrag Finansnetto TOTALT Tabell 1. Budgetavvikelser per anslagsbindningsnivå 18

19 4.3 Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader redovisar ett underskott mot budget med 167 miljoner kronor, vilket motsvarar -3,6 procent. Nettokostnadsutvecklingen uppgår till 6,3 procent. I budget för 2014 finns ett utrymme att öka kostnaderna med 0,9 procent. I utfallet finns dock en återbetalning av AFA medel avseende 2004 på 50 miljoner kronor, vilket gör att resultatet är sämre än det ser ut. Exkluderas AFA intäkter blir budgetavvikelsen 217 miljoner kronor för verksamheten och nettokostnadsutvecklingen blir 7,5 procent. Vårdintäkterna redovisar ett utfall som ligger i 14 miljoner lägre än budget. Patientintäkterna redovisar även de ett underskott på 14 miljoner kronor mot budget. Här är det framför allt uteblivna intäkter inom Tandvården som slår igenom. Personalkostnaderna, inklusive sålda och köpta tjänster, avviker negativt mot budget med 54 miljoner kronor. De åtgärdsplaner som beskrivs nedan har inte gett önskad effekt inom personalområdet. Samtidigt har kostnader för inhyrd personal ökat jämfört med tidigare år. En besvärlig personalsituation med stora vakanser bland annat p.g.a. hög sjukfrånvaro har inneburit dyra lösningar och i vissa fall väsentligt reducerad verksamhet. Kostnader för läkemedel redovisar ett överskott mot budget på 2 miljoner kronor. Kostnaden för köpt utomlänsvård redovisar ett underskott mot budget på 53 miljoner kronor, vilket i sin helhet är kopplad till högspecialiserad vård d v s några få väldigt dyra vårdtillfällen. Övriga poster som redovisar större avvikelser är bl.a. saneringsåtgärder i landstingets lokaler och kostnad för medicinskt material. 4.4 Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkter Skatteintäkterna uppgår till miljoner kronor enligt SKL:s augustiprognos vilket innebär en negativ budgetavvikelse med 5,3 miljoner kronor för perioden. Årsprognosen miljoner kronor innebär ett underskott mot budget med 13 miljoner för hela året Generella statsbidrag De generella statsbidragen uppgår till miljoner kronor vilket för perioden innebär ett underskott mot budget med 2 miljoner kronor. Årsprognosen för de generella statsbidragen bedöms till miljoner kronor vilket skulle innebära ett budgetunderskott med 30 miljoner kronor Finansnetto Landstinget redovisar under årets åtta första månader 2015 ett positivt finansnetto på cirka 48 miljoner kronor, vilket är 65 miljoner kronor bättre än den periodiserade budgeten. De finansiella intäkterna har uppgått till cirka 48 miljoner kronor. Den största intäktsposten på 59 miljoner kronor avser utdelningar från landstingets placeringar. Den största kostnadsposten, cirka 13 miljoner kronor, avser räntedelen i årets pensionskostnad och löneskattskostnad. 4.5 Redovisning av vidtagna åtgärder per augusti I samband med att verksamhetsplanen fastställdes, identifierades ett behov av åtgärdsplaner i verksamheten främst baserad på den kostnadsnivå man gick in med från föregående år. Den 19

20 samlade åtgärdsplanen uppgår till 95 miljoner kronor. Fördelning och hittillsvarande effekt framgår av nedanstående tabell. Totalt Plan Effekt Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämnden Summa Den bedömda effekten av åtgärdsplanerna efter andra tertialet uppgår till drygt 26 procent av det planerade årsbeloppet. 4.6 God ekonomisk hushållning och balanskravsresultat Finansiella mål med utgångspunkt i landstingsplan Landstinget ska ha ett positivt ekonomiskt resultat som uppgår till minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag för vardera åren Investeringarna ska finansieras utan extern upplåning Det totala pensionsåtagandet vid utgången av 2015 ska vara finansierat till minst 25 procent Balanskravsresultat, utifrån lagd prognos med justering för poster som ska exkluderas eller läggas till, så kallade synnerliga skäl, bedöms till följande i miljoner kronor: Årets prognostiserade resultat avgår realisationsvinst -6 - återförs årets orealiserade nedskrivning av finansiella tillgångar 0 - avgår årets orealiserade uppskrivning finansiella tillgångar 0 Årets prognostiserade balanskravsresultat -61 Bedömning av ekonomisk måluppfyllelse - Landstinget inte att klara årets målsättning om ett positivt resultat på 1,7 procent av skatter och generella statsbidrag, dvs. 120 miljoner kronor - Landstinget bedöms klara målsättningen att samtliga investeringar finansieras utan extern upplåning. - Landstinget bedöms klara målsättningen att det totala pensionsåtagandet vid utgången av 2015 ska vara finansierat till minst 25 procent. Till och med augusti är finansieringsgraden 32 procent. Målsättningen inte att klaras om beslut tas under året om att sänka kalkylräntan för beräkning av pensioner, den s.k. RIPS-räntan. 4.7 Framtidsbedömning I SKL:s ekonomirapport i oktober beskrivs att den svenska ekonomin sedan ett par år tillbaka befinner sig i en konjunkturåterhämtning. Tillväxten i den svenska ekonomin gör att sysselsättningen växer snabbt och arbetslösheten gradvis pressas tillbaka. I slutet av nästa år beräknas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. De följande åren, åren , beräknas den svenska ekonomin befinna sig i konjunkturell balans, dvs. ett tillstånd då varken hög- eller lågkonjunktur kan sägas råda. 20