Utbildningsinspektion i Stallarholmsskolan förskoleklass, grundskola årskurs 1 9

Transkript

1 Utbildningsinspektion i Strängnäs kommun Stallarholmsskolan Dnr :3355 Utbildningsinspektion i Stallarholmsskolan förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan/rektorsområdet...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av utbildningsresultaten...3 Bedömning av verksamheten...5 Bedömning av förutsättningarna för utbildningen...8 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Stallarholmsskolan den 4, 5 och 6 april 2006.I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om ca två år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Stallarholmsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Stallarholmsskolan intervjuades elever, personal och rektorer samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i årskurs 2, 6 och 9 samt verksamheten i förskoleklass. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen.

2 Beskrivning av skolan/rektorsområdet Stallarholmsskolan Antal barn/elever Förskoleklass 47 Grundskola 385 Stallarholmsskolan ligger cirka en mil utanför centrala Strängnäs och omfattar förskoleklass till årskurs 9. De olika verksamheterna ligger väl samlade och i anslutning till skolan finns även förskola och skolbarnsomsorg. Verksamheten delas in i tidigare- (F årskurs 5) och senareskolan (årskurs 6 9). I skolan finns en rektor och två biträdande rektorer, vilka tillsammans utgör skolans ledning. En av de biträdande rektorerna är ansvarig för verksamheten i förskoleklassen, årskurserna 1 5 samt skolbarnsomsorgen. Den andre för årskurserna 6 9. Det övergripande ansvaret har rektorn, dock i nära samarbete med de biträdande rektorerna. Personalen i årskurs 6 9 är organiserad i ett arbetslag, och inom arbetslaget ingår även olika ämnesgrupperingar. I årskurs 3 5 bildar personalen ett arbetslag och i förskoleklass, skolbarnsomsorg och årskurs 1 2 bildar personalen ett arbetslag. Elever och lärare i förskolklass och årskurs 1 2 är uppdelade i två grupperingar, vilka benämns a och b. Grupp a arbetar i åldershomogena grupperingar, medan b arbetar under integrerade former. Stallarholmsskolan profilerar sig som hälsans och bygdens skola. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Stallarholmsskolan och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga skolförfattningar. Klimatet i skolan är bra och eleverna trivs och känner sig trygga. Den trevliga stämningen kan vara ett resultat av skolans arbete med hälsoprofilen. Dessutom arbetar skolan med normer och värden på ett bra sätt, där etiska samtal med elevgrupper genomförs med stöd av kurator. Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden: - Skolans samlade resultat i samtliga ämnen bör synliggöras. - Informationen till elever och föräldrar om målen för utbildningen i de lägre årskurserna bör förtydligas. - Orsaken till skolans skiftande resultat bör analyseras. - Elevernas ansvar och inflytande över undervisningen bör förbättras. - Åtgärdsprogrammen bör förbättras så att skolans åtgärder framgår tydligt. - Kvalitetsarbetet och kvalitetsredovisningen bör förbättras. - Rektorns ansvar som pedagogisk ledare för skolan som helhet bör förbättras. 2

3 - Skolan bör förbättra sin information om språkvalet så det klart framgår vad eleverna kan välja. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast skall åtgärdas. - Eleverna ges inte det stöd de har rätt till i samtliga ämnen (4 kap.1 skollagen). - Elevens val erbjuds inte enligt författningarna (2 kap.19 grundskoleförordningen). - Beslut om placering av elev i särskild undervisningsgrupp saknas (5 kap.5 grundskoleförordningen). Bedömning av utbildningsresultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt målen i skollagen och i läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, respektive för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, avsnitten 2.1 och 2.2. Kunskaper Inspektörernas bedömning är att eleverna i förskoleklassen ges goda möjligheter till utveckling och lärande. I båda förskoleklasserna samlas barnens arbeten i pärmar. I den förskoleklass som benämns b arbetar lärare och barn med ett material som heter jag kan. Genom att barnet tillsammans med läraren fyller i vad de kan åskådliggörs barnets lärande. Förskoleklasserna har klasspärmar där barnens utveckling framgår. Pärmarna överlämnas till årskurs 1. I de lägre årskurserna följs elevernas kunskapsutveckling genom olika tester, men även genom lärarens egen dokumentation. Elevernas kunskapsutveckling följs främst i svenska och matematik. Resultaten på nationella ämnesproven för årskurs 5 läsåret 2004/2005 visar att eleverna nått målen i svenska och engelska i högre grad än i matematik. Inspektörerna kan följa elevernas resultat på individnivå i svenska, engelska och matematik, men någon sammanställning av resultat för årskurs 1 6 finns inte. Inspektörerna bedömer att skolans samlade resultat i samtliga ämnen bör synliggöras. I intervjuer med elever i årskurs 1 6 framkommer att de inte känner till målen för utbildningen i ett längre perspektiv. De känner endast till vad som är målet för veckan. I samtal med föräldrar framkommer att deras kännedom om målen för utbildningen skiljer sig åt. Föräldrar till elever i grupp b säger sig inte vara bekanta med målen för utbildningen, medan andra föräldrar menar att de får information genom utvecklingssamtalen, som de upplever som mycket bra. Mål och betygskriterier gås igenom i nästan alla ämnen säger eleverna i årskurs 7 9, vilket även föräldrar bekräftar. I utvecklingssamtalen kan eleverna i årskurs 7 9 jämföra betygskriterierna med det omdöme de fått. För att eleverna skall kunna ta ansvar för sitt lärande är det nödvändigt att eleverna har kännedom om vilka mål de skall nå. Läroplanen anger att det är skolans ansvar att informera både elever och föräldrar om målen för utbildningen. Inspektörerna bedömer att skolan på ett tydligare sätt bör delge elever i de lägre årskurserna och deras föräldrar målen för utbildningen. 3

4 Tabell 1 Andelen flickor och pojkar i procent med betyg i minst 16 ämnen i årskurs 9 i Stallarholmsskolan Flickor Pojkar Samtliga elever Ovanstående tabell visar att det är betydande skillnader mellan pojkars och flickors måluppfyllelse under , där flickor i högre grad når målen än pojkarna. Tabellen visar även på att både flickors och pojkars måluppfyllelse har försämrats mellan 2004 och Nationell statistik visar att det finns betydande skillnader i pojkars och flickors resultat, till exempel i fysik, matematik och de samhällsorienterande ämnena. I dessa ämnen är flickornas måluppfyllelse betydligt högre än pojkarnas. Tabell 2 Genomsnittligt meritvärde 1 för flickor och pojkar i årskurs 9 med betyg i minst 16 ämnen i Stallarholmsskolan Flickor Pojkar Samtliga elever Skillnaden mellan flickors och pojkars genomsnittliga meritvärde i betygsstatistiken är relativt stor. En orsak till detta mellan 2004 och 2005 är att flickorna når betygssteget mycket väl godkänd i högre grad än pojkarna. Andelen behöriga elever till gymnasieskolan 2005 uppgår till 77 procent, vilken är den lägsta andelen under På kommunnivå uppgår andelen behöriga elever till gymnasieskolan till 85,9 procent. Inspektörerna bedömer att skolan bör analysera orsaken till flickors och pojkars skiftande resultat samt orsaken till försämringen mellan Normer och värden Stämningen i Stallarholmsskolan beskrivs som genomgående god och inspektionen visar att de allra flesta uppfattar skolan som trygg. Skolan har en hälsoprofil som det arbetas med ifrån förskoleklass till årskurs 9. Detta arbete sker även i samarbete med föräldrar. Hälsoprofilen innebär bland annat att man arbetar med värdegrunden i form av tjej- och killsnack i alla årskurserna. I intervjuer med de äldre eleverna framkommer att de är kompisar och respekterar varandra. Skolans kurator har värdegrundssamtal i klasser där behov uppstår. Inspektörerna har sett exempel på en sådan diskussion där elevernas möjligheter att prata om etiska dilemman blir väl tillgodosedda. Någon samlad dokumentation över arbetsprocessen med värdegrunden finns inte. Inspektörerna bedömer att värdegrundsarbetet har varit framgångsrikt och inspektörerna har mött öppna, orädda och glada elever. Enligt läroplanen skall alla som arbetar i 1 Meritvärde räknas fram genom att bokstavsbetygen översätts till siffror där MVG ger 20, VG 15 och G 10. Därefter räknas de 16 bästa betygen samman och ger det så kallade meritvärdet. En elev som har minst 16 betyg kan alltså ha högst 320 och minst 160 poäng. 4

5 skolan visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Dock framkommer i intervjuer med de yngre eleverna att en viss otrygghet i bemötandet mellan lärare och elev kan förekomma. Inspektionen vill påpeka att skolan måste försäkra sig om att alla elever trivs och är trygga i skolan. Inspektionen visar att elevernas inflytande över innehåll och arbetssätt i undervisningen är begränsat. Eleverna ges visserligen möjligheter att planera sitt arbete men den planeringen begränsas av den planering som lärarna själva har gjort. Eleverna i årskurs 1 2 säger att de får välja vad de skall arbeta med utifrån av läraren uppgjorda arbetsblad, begränsat till vissa ämnen. De äldre eleverna säger sig inte kunna påverka undervisningen i någon större omfattning, men att det är lärarberoende. I samband med upprättandet av kvalitetsredovisningen gjordes på kommunnivå en enkät som undersökte hur väl skolan arbetar med elevernas ansvar och inflytande över sitt lärande. Undersökningen är gjord bland skolans äldre elever. Resultatet från enkäten gällande Stallarholmsskolan visar att det eleverna anser sig kunna påverka mest är friluftsdagar, läxor, miljöfrågor, redovisningar och prov samt utvärderingar. Det eleverna anser sig kunna påverka i lägre grad är elevrådet, läromedel, regler, innemiljö samt innehåll i lektioner. Enligt läroplanen skall läraren se till att eleverna får ett reellt inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll, samt att detta inflytande ökar med stigande ålder. Inspektörerna bedömer att eleverna bör ges möjligheter till ökat ansvar och inflytande över undervisningen där lärarna utgår från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sitt lärande. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att skolans samlade resultat i samtliga ämnen bör synliggöras. Vidare bör skolan på ett tydligt sätt delge eleverna i de lägre årskurserna och deras föräldrar målen för utbildningen. Skolan bör analysera orsaken till flickors och pojkars skiftande resultat samt orsaken till försämringen mellan 2004 och Eleverna bör ges möjligheter till ökat ansvar och inflytande över undervisningen. Bedömning av verksamheten Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet i det inre arbetet; innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning; kvalitetssäkring och förbättringsarbete; skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanerna och i andra författningar för respektive skolform. Arbetet med arbetsmiljö och delaktighet. Enligt Skolverkets allmänna råd för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling skall skolan främja goda relationer och trygga lärmiljöer. Stallarholmsskolan arbetar förebyggande för att motverka kränkande behandling genom antimobbningsteam och kamratstödjare. I antimobbningsteamet ingår elever och teamet har regelbundna möten. Skolan främjar även goda relationer och trygga lärmiljöer utifrån ett mer långsiktigt perspektiv genom den hälsoprofil som skall genomsyra arbetet i alla årskurser. Hälsoprofilen utgörs av att elever och lärare diskuterar värderingar, kost, trivsel och motion. I intervjuer 5

6 med de yngre eleverna framkommer att de inte är medvetna om syftet med det pågående arbetet rörande hälsoprojektet i den pedagogiska vardagen. Inte heller för de äldre eleverna har arbetet någon större betydelse. De menar att arbetet känns onödigt. Inspektörerna vill uppmärksamma skolan på att det från och med den 1 april 2006 råder ett utryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Den nya lagens ändamål är att främja barns och elevers rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola och förskola. I planen skall åtgärder redovisas och den skall följas upp varje år. Vid inspektionstillfället har Stallarholmsskolan ett handlingsprogram mot kränkande behandling i enlighet med läroplanen. Programmet behandlar dock inte alla former av kränkande behandling. Inspektörerna förutsätter att skolan beaktar alla former av kränkande behandling i sitt fortsatta arbete. Eleverna har inflytande till exempel i klass- och elevråd och för de äldre eleverna tillika i skolråd. I intervjuer framkommer att klass- och elevråd för de äldre eleverna inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. De eleverna menar dock att skolrådet har en avgörande betydelse för inflytandet, då de säger att rektorn lyssnar på dem. Inspektörerna bedömer att Stallarholmsskolan bedriver ett bra arbete för att skapa goda relationer och trygga lärmiljöer. Inspektörerna vill dock peka på vikten av att arbetet med hälsoprofilen bedrivs så att elevernas medvetenhet och delaktighet ökar. Individanpassning, individuell studieplanering och stöd. Det finns rutiner för att identifiera vilka stödbehov eleverna har. Under personalmöten och klasskonferenser deltar biträdande rektorer och i vissa fall kurator. Här tar man upp och följer upp elevernas studiesituation och eventuella behov av stöd. De behov av särskilt stöd till elever som framkommer vid mötena anmäls till skolans elevvårdsteam som består av rektor, biträdande rektorer, kurator och skolsköterska. Det sker en kontinuerlig uppföljning i elevvårdsteamet av de elever som har behov av särskilt stöd. Eleverna får stöd av speciallärare i svenska, matematik och engelska enskilt eller i olika gruppkonstellationer. Elever får även stöd i fasta grupper där de har huvuddelen av sin undervisning. Beslut om placering av elev i särskild undervisningsgrupp saknas. I intervjuer framkommer att både elever och flertalet föräldrar är nöjda med den hjälp och det stöd som eleverna får. Inspektörerna vill göra skolan uppmärksam på att stödet i första hand skall ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör. Skolan har goda rutiner för att identifiera vilka stödbehov eleverna har. Dock riktas skolans stödåtgärder endast mot ämnena matematik, svenska och engelska. Inspektörerna bedömer att skolan skall ge eleverna särskilt stöd i samtliga ämnen för att de skall nå utbildningsmålen. I skolan utarbetas åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. De åtgärdsprogram inspektörerna tagit del av varierar i kvalitet. I en del program beskrivs såväl elevens styrkor som svårigheter samt målsättning och skolans åtgärder, medan det i andra enbart beskrivs elevens svårigheter samt vilka åtgärder eleven och hemmet skall vidta. Inspektörerna bedömer att åtgärdsprogrammen bör förbättras så att skolans åtgärder framgår tydligt. 6

7 Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning Dokumentation av elevernas kunskapsutveckling är ett viktigt redskap för att kunna följa elevernas kunskapsutveckling och för att kunna bedöma när stödinsatser behöver sättas in. Dokumentation är också en viktig förutsättning för den information som skall ges under utvecklingssamtalet. Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättandet av en individuell utvecklingsplan för varje enskild elev. Planen skall vara ett framåtsyftande måldokument där viktiga utvecklingsområden lyfts fram. Ett arbete för att skapa en individuell utvecklingsplan för varje elev från årskurs 1 9 har påbörjats i skolan. De utvecklingsplaner som inspektörerna tagit del av är innehållsmässigt bristfälliga. Inspektörerna vill framhålla vikten av att skolan intensifierar sitt arbete med att upprätta dessa planer för varje elev. Som tidigare nämnts i rapporten är de äldre eleverna nöjda med den information lärarna ger angående mål och betygkriterier. De uppger även att de i de allra flesta fall upplever att de får en rättvis bedömning vid betygssättning. Eleverna berättar att de får tydliga kommentarer angående bedömningar vid utvecklingssamtalen. Dock är några elever oroliga för att deras negativa synpunkter kan påverka lärarnas bedömning av deras resultat. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Stallarholmsskolans kvalitetsredovisning innehåller huvudmannens övergripande målområden som är i linje med de nationella målen. Kvalitetsredovisningen kompletteras med en arbetsplan/utvecklingsplan som innehåller skolans mål. Skolans mål utgår från huvudmannens övergripande målområden. Skolan har även en lokal arbetsplan som består av skolans lokala kursplanemål. Underlaget för kvalitetsredovisningen utgörs av utvärderingar från lärare och elever som sedan sammanställs av rektor. Det framkommer i intervjuer att kvalitetsredovisningen inte utgör ett reellt verktyg i kvalitetsarbetet. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning (SFS 2005:609) skall kvalitetsredovisningen innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser vidta. Skolans kvalitetsredovisning skall utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningen bör förbättras så att den på ett tydligt sätt synliggör skolans måluppfyllelse och åtgärder för att nå de nationella målen genom lärares och elevers medverkan. Vidare bedömer inspektörerna att skolans systematiska kvalitetsarbete bör förbättras så att elevernas måluppfyllelse ökar. Ledning och kommunikation Skolledningen består av en rektor och två biträdande rektorer. Skolledningen har nyligen gjort en ansvarfördelning där en biträdande rektor ansvarar för årskurserna 6 9 och en biträdande rektor för förskoleklassen och årskurs 1 5. Den senare har även ansvar för förskola och skolbarnsomsorg. Rektorn har det övergripande ansvaret för hela skolans verksamhet. Ansvarsfördelningen mellan skolledarna är oklar för de intervjuade eleverna. De har inte riktigt klart för sig vem som gör vad av skolledarna. Rektorn och de båda biträdande rektorerna utgör skolans chefsgrupp/ledningsgrupp och träffas regelbundet. Skolledningen är väl förtrogen med verksamheten. I skolan finns en utvecklingsgrupp som tillsammans med en biträdande rektor leder det pedagogiska utvecklingsarbetet. Trots att denna grupp finns, efterfrågar lärarna mer pedagogiska diskussioner och en gemensam vision för skolan som helhet. Inspektörerna vill påpeka att 7

8 skolledningens ansvarsområden tydliggörs så att det blir känt av alla. Vidare bedömer inspektörerna att rektorn bör ta ett tydligare pedagogiskt ansvar för skolan som helhet. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att skolan bedriver ett bra arbete för att skapa goda relationer och trygga lärmiljöer. Vidare bedömer inspektörerna att skolan har goda rutiner för att identifiera vilka stödbehov eleverna har. Dock skall skolan ge elever i behov av särskilt stöd de stödinsatser de har rätt till i samtliga ämnen. Därtill bör elevernas åtgärdsprogram förbättras så att det framgår vilka åtgärder skolan skall vidta för elevernas högre måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen bör förbättras så att den på ett tydligt sätt synliggör skolan mål, måluppfyllelse och åtgärder. Skolan bör även förbättra kvalitetsarbetet. Skolledningens ansvarsområden bör tydliggöras så att alla vet vem som gör vad. Vidare bedömer inspektörerna att rektorn bör ta ett tydligare pedagogiskt ansvar för skolan som helhet. Beslut om placering av elev i särskild undervisningsgrupp saknas. Bedömning av förutsättningarna för utbildningen Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen: tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildning, personal samt läromedel, pedagogiska material och utrustning. Bestämmelser finns. Tillgång till utbildning och information om utbildningen Enligt grundskoleförordningen skall eleverna erbjudas ett allsidigt urval av ämnen inom ramen för elevens val och undervisningen skall syfta till att fördjupa och bredda elevernas kunskap i ett eller flera ämnen. I skolans timplan ingår elevens val i årskurserna 1,2, 4 och 5 samt i årskurserna 8 och 9. Några av alternativen som erbjuds de äldre eleverna är resurstid, vilket kan innebära läxhjälp eller omprov. För de yngre eleverna genomförs elevens val i form av temastudier där eleverna har möjlighet att välja vad de vill arbeta med. Det framkommer i intervjuer med de yngre eleverna att de inte känner till elevens val. Elevens val skall planeras och genomföras målinriktat på samma sätt som övrig undervisning och kunna identifieras av samtliga elever. Inspektörerna bedömer att skolan inte följer författningarnas krav gällande elevens val. Stallarholmsskolan har en blankett som delas ut till elever och föräldrar inför elevernas språkval i årskurs 6. Enligt blanketten kan eleverna välja mellan tyska och franska. Enligt grundskoleförordningen skall kommunen erbjuda minst två av språken franska, spanska och tyska som språkval. Inspektörerna vill göra rektor uppmärksam på att även andra möjliga valalternativ finns enligt förordningen, exempelvis teckenspråk och det språk som eleven har rätt till i modersmålsundervisning. För att elever och föräldrar skall kunna välja annat alternativ är det viktigt att skolan informera om dessa. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra sin information om språkvalet så det klart framgår vad eleverna kan välja. 8

9 Personal Antalet årsarbetare med pedagogisk utbildning i skolan var för läsåret 2004/ ,8 vilket innebär 13 elever/årsarbetare eller 7,6 lärare på 100 elever. Genomsnittet i kommunen var 6,7 och i riket 6,6 lärare på 100 elever. Enligt rektorn uppgår antalet årsarbetare med pedagogisk utbildning läsåret 2005/2006 till totalt 33, 8 vilket innebär 11,4 elever/årsarbetare eller 8,7 lärare på 100 elever. Genomsnittet i kommunen är 7,9 och i riket 8,2 lärare på 100 elever. Skolan har behållit sin lärartäthet trots ett minskat elevantal. I Stallarholmsskolan har pedagogisk personal i huvudsak behörighet för den undervisning de skall bedriva. I skolan finns tillgång till kurator, skolsköterska och speciallärare. I kommunen finns ett resursteam med elevvårdande personal som skolan har tillgång till. Personalen i skolan erbjuds handledning av kurator. Till stora delar har personalens kompetensutveckling handlat om att öka skolans kunskaper angående hälsoprojektet. Personalen vill utveckla det pedagogiska arbetet i skolan, bland annat genom pedagogiska diskussioner. Materiella resurser Eleverna i Stallarholmsskolan ges goda förutsättningar i form av läroböcker och annan materiel som behövs i undervisningen. Utöver lektionssalar finns utrymmen för både grupparbeten och elevernas arbeten på egen hand. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att skolan har god tillgång till lärare med utbildning för den aktuella undervisningen. Skolan följer inte författningarna gällande elevens val. Vidare bör elever och föräldrar informeras om vilka alternativ som är möjliga inom språkvalet. Datum Ort Linköping Birgitta Knutsson Rohdin Johan Nilsson 9