[TOLERANSNIVÅER FÖR RENNÄRINGEN]

Transkript

1 2011 Mirja Lindberget Uppdaterad: [TOLERANSNIVÅER FÖR RENNÄRINGEN] Projektplanering för regeringsuppdrag Uppdrag att utforma ett förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen

2 PROJEKT- PLANEN 1. Bakgrund Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt sametinget, att i samråd med Naturvårdsverket, definiera begreppet toleransnivå för rennäringen med avseende på förekomst av stora rovdjur(varg, björn, lodjur, järv och kungsörn). Begreppet toleransnivå och de parametrar som ligger till grund för begreppet ska vara mätbara och mätmetoder ska föreslås. En faktisk toleransnivå för förekomst av stora rovdjur som är tillämpbar på samebynivå ska föreslås. Därtill ska en metod utformas för hur ett överskridande av toleransnivån bör hanteras. I uppdraget ingår även att föreslå vilka förebyggande åtgärder som bör genomföras för att minska förlusterna till rovdjur samt vad som kan göras i syfte att förbättra samexistensen mellan rennäring och rovdjur. Företagsekonomiska konsekvenser av förslaget om en faktisk toleransnivå för rennäringen ska redovisas varvid hänsyn ska ta till rovdjursersättningar för förekomst av rovdjur i renskötselområdet. Generella jämförelser ska också göras mellan rennäringen och andra typer av resursföretaganden, exempelvis småskaligt kustnära fiske och familjeskogsbruk, där skador orsakade av vilda djur regelmässigt innebär minskade intäkter. Denna del, som avser företagsekonomiska och generella jämförelser samt förslaget till en faktisk toleransnivå för rennäringen, ska ske efter samråd med Sverige lantbruksuniversitet, SLU. I uppdraget att föreslå hur en metod ska utformas för hur det överskridande av toleransnivån bör hanteras ska särskilt erfarenheter från nordiska studier av de stora rovdjurens predation på ren beaktas. Metoden ska vara generell och därmed tillämpbar i samebyar med olika naturbetingelser. Förslaget ska inbegripa en beskrivning av de potentiella konsekvenserna som tillämpningen av en toleransnivå kan ha på förekomst av stora rovdjur i renskötselområdet. ska, tillsammans med berörda länsstyrelser, ge förslag till former för dialog mellan sameby och länsstyrelse vid ett överstigande av toleransnivån. Andra arbeten och forskning som har genomförts på området och som närmare beskrivs nedan bör vägas in i arbetet med uppdraget. Uppdraget ska redovisas efter samråd med berörda länsstyrelser, SLU och rennäringens organisationer och den särskilde utredaren för utredningen Utvärdering och mål för rovdjurstammarnas utveckling (dir. 2010:65).

3 Uppdraget ska vara redovisat till Regeringskansliet (Jordbruksdepartementet) senast den 15 december Bakgrund Regeringen föreslog i propositionen OM samerna och samisk kultur m. m. (prop. 1992/03:32) ett ersättningssystem för rovdjursrivna renar som baseras på rovdjursförekomst. Ersättningssystemet började tillämpas den 1 januari Regeringen gav i november 1993 Naturvårdsverket och i uppdrag att i samråd utarbeta närmare riktlinjer för det nya ersättningssystemet. I sitt förslag till ett nytt ersättningssystem för rovdjursrivna renar (Rapport ) gav och Naturvårdsverket även sin syn på hur begreppet toleransnivå kan användas. Myndigheterna föreslog att toleransnivån för rovdjursbeskattning av renar inte bör överstiga en tredjedel av det normala slaktuttaget, vilket även kan översättas till tio procent av renantalet. Myndigheterna föreslog vidare att det generellt inte kan tolereras mer än fyra föryngringar av en art av järv och lo inom en sameby och inte heller fler än sex föryngringar totalt av dessa arter. Skrivningarna om toleransnivåer i rapporten föranledde ingen ändring av ersättningssystemet. och Naturvårdsverket tillsatte under 1999 en arbetsgrupp att utvärdera ersättningssystemet för rovdjursrivna renar. Deras förslag överlämnades till Rovdjursutredningen, som i sitt betänkande Sammanhållen rovdjurspolitik (SOU 1999:146) konstaterade att detta skett i ett sent skede av utredningsarbetet, varför man inte har kunnat föra någon bredare diskussion om förslaget. Svenska samernas riksförbund, SSR, gör i sin rovdjurspolicy, vilken uppdaterades 2009, en liknande tolkning som och Naturvårdsverket gjort av begreppet toleransnivå. Den nivå som förbundet angivit som högstanivå är dock lägre, fem procent av renantalet, vilket enligt förbundet kan vara alltför hög i vissa särskilt utsatta samebyar. Förbundet poängterar att samebyarnas särart måste beaktas i arbetet med toleransnivåer, där alla samebyar har olika förutsättningar. Rennäringens önskemål att införliva en toleransnivå beträffande rovdjur för rennäringen uppmärksammades i regeringens proposition En ny rovdjurförvaltning (prop. 2008/09:210, bet. 2009/2010:MJU8, rskr. 2009/2010:7). I propositionen anges att utarbetandet av toleransnivåer inom renskötselområdet är mycket viktigt för att skapa acceptans för såväl rovdjuren som för den förda politiken. Skälen för regeringens beslut I rovdjursförvaltningen ges samebyarna ekonomisk ersättning för aktuell förekomst av stora rovdjur utifrån en skattning av hur många renar rovdjuren tar. Det saknas idag en övre gräns för hur stora förluster en sameby ska behöva och kan tåla. Uppdragets syfte är att ta fram ett nytt förvaltningsverktyg som ska

4 kunna synliggöra rennäringens förluster till rovdjuren och möjliggöra att åtgärder för att minska förlusterna vidtas. Det övergripande målet är en förbättrad samexistens mellan rennäringen och stora rovdjur. För att toleransnivå för rennäringen ska ha sin användbarhet i förvaltningen krävs att de olika rovdjursarternas uttag av ren och andra alternativa bytesdjur är kända. Studier pågår i Sverige och Norge av järvs och lodjurs predation på ren. Lodjurs predation på ren har även undersökts i tidigare studier. Vad avser björn har SLU regeringens uppdrag att studera björnens predation på ren. Kunskap om de olika arternas predation på ren, nyttjandet av varandras byten samt storleken på den inomartsvariation som förekommer, är central i en diskussion om en toleransnivå för rennäringen. Det gäller särskilt när metod för åtgärder vid överskridande av toleransnivå utformas. Utgångspunkten för uppdraget är att en fortsatt rationell, välordnad och långsiktig ekonomisk renskötsel ska kunna bedrivas samtidigt som rovdjurspolitiken beaktas. Detta innebär bl.a. att förvaltningsbeslut med grund i den nya förvaltningsverktyget ska vara förenligt med rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (artoch habitatdirektivet) och konventionen om skydda av europeiska vilda djur och växter samt deras naturliga miljö (Bernkonventionen). Därmed utgör de ramar som finns för beslut om jakt efter stora rovdjur även ramar för den praktiska tillämpningen av begreppet toleransnivå. Uppdraget bör utföras i nära samarbete med rennäringens organisationer. Genom att inkludera dem som närmast berörs säkerställs att befintlig kunskap på området inte går förlorad och att förslaget i sin slutgiltiga form är väl förankrat. 2. Målformulering Syftet med uppdraget är att utforma ett förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen. Det övergripande målet är att få en bättre samexistens mellan rennäring och rovdjur. 3. Strategi- och metodval Arbeten och forskning som bör vägas in i arbetet med uppdraget: Förslag till ett nytt ersättningssystem för rovdjursrivna renar (Rapport ) s och Naturvårdsverkets utvärdering av det nya ersättningssystemet för rovdjursrivna renar, 1999 Betänkande Sammanhållen rovdjurspolitik (SOU 1999:146) En ny rovdjursförvaltning (prop. 2008/09:210, bet. 2009/2010:MJU8, rskr.2009/2010:7) s budgetäskande till Jordbruksdepartementet

5 SSR:s rovdjursprojekt , finansierat av Utvärdering av mål för rovdjurstammarnas utveckling Utgångspunkten är att en rationell, välordnad och långsiktig ekonomisk renskötsel ska kunna bedrivas samtidigt som rovdjurspolitiken beaktas. Uppdragets innehåll i korttext: Definiera begreppet toleransnivå och föreslå en toleransnivå som tillämpbar på samebynivå Föreslå mätmetoder Föreslå vilka förebyggande åtgärder som kan genomföras Föreslå en metod för hur ett överskridande av toleransnivån bör hanteras Beskriva de potentiella konsekvenserna av vad tillämpningen av toleransnivån kommer att innebära för de stora rovdjuren i renskötselområdet Föreslå former för dialog mellan Länsstyrelse och sameby vid ett överskridande Redovisa företagsekonomiska konsekvenser av förslaget Jämföra med andra typer av naturresursföretagande

6 4. Aktivitets-/tidsplan Inplanerade aktiviteter uppdateras löpande Aktivitet När Genomfört Möte arbetsgruppen 15 februari x Möte SLU:s interna arbetsgrupp (projektledaren deltar) 18 mars x Möte referensgruppen, Umeå 21 mars x Möte arbetsgruppen 23 mars x Vargsymposiet, Vålådalen april x L-E Liljelund delbetänkande 15 april x Möte arbetsgruppen (Knut-Morten Vangen deltar) 6 maj x s ordförandekonferens, Kiruna maj x Möte referensgruppen, Umeå 1 juni x Seminariediskussion/Boazodiehtu, Jokkmokk 13 juni x SSR:s Landsmöte juni Ej inbjudna Möte med Naturvårdsverket 20 juni inställt Telefonmöte arbetsgruppen 11 augusti x Möte med L-E Liljelund, Stockholm 15 augusti x Möte arbetsgruppen, Stockholm 16 augusti x SSR:s ordförande konferens, Stockholm augusti Ej inbjudna Referensgruppsmöte, Luleå 3 september x Deadline Uppdrag SLU 15 september x Möte arbetsgruppen september x Möte med Naturvårdsverket 29 september x Deadline för ett första utkast 1 oktober Stormöte Storuman 4-5 oktober x Regionalt möte Östersund, Gaaltije 17 oktober inställt Regionalt möte Storuman, Hotell Toppen 18 oktober Inställt Regionalt möte Jokkmokk, SUC 19 oktober inställt Regionalt möte Kiruna, 20 oktober inställt Möte arbetsgruppen 26 oktober inställt s plenum, Karasjok 7-9 november Möte arbetsgruppen 17 november Remiss till samebyarna vecka 47 Regionalt möte Storuman, Hotell Toppen 8 december Regionalt möte Östersund, Gaaltije 9 december Regionalt möte Jokkmokk, SUC 14 december Regionalt möte Kiruna, 15 december Deadline remiss 31 december Möte referensgruppen Januari 2012 Möte arbetsgruppen Januari 2012 Uppdraget redovisas till regeringskansliet 15 februari

7 5. Projektorganisation Uppdragsgivare Projektledare Regeringen har uppdragit åt, att i samråd med Naturvårdsverket, definiera toleransnivå för rennäringen med avseende på förekomst av stora rovdjur. är både en statlig myndighet och ett folkvalt samiskt parlament, med det övergripande uppdraget att bevaka frågor som rör samisk kultur i Sverige. -ansvarar för att projektet drivs framåt och genomförs enligt fastlagda mål -leder och fördelar arbetet -svarar för kontakter, internt och extern -vidtar lämpligt åtgärder vid störning -ansvarar för dokumentationen -har handlingsfrihet inom fastställda ramar -har ekonomiskt ansvar så att resurserna fördelas rätt -ansvarar för kontakter med berörda myndigheter och organisationer enl. projektdirektiven Projektledaren har till uppgift att tillvarata erfarenheter från både aktuell och tidigare rovdjursförvaltning samt från pågående och avslutade (forsknings)projekt. Avgörande för arbetet kommer att vara projektledarens initiativ för dialog och samverkan med rennäringens organisationer och samebyarna samt de organisationer som ska samverka med enligt regeringens direktiv. En annan viktig uppgift är att tillsammans med projektarbetsgruppen identifiera eventuella behov av kompetenser och underlag nödvändig för projektets fortskridande. Projektledaren har rollen som sammankallande, samordnande och innehar sekreterarfunktionen för projektgruppen samt referensgruppen. Som projektledare har Mirja Lindberget anställts fr.o.m. 1 februari 2011 t o m 31 januari 2012 på 75 % procents tjänstgöring under projekttiden. Styrgrupp Projektledare för Naturvårdsverket är Magnus Kristoffersson. -beslutar om projektdirektiv -beslutar om förändringar utöver projektdirektiven och budgetram -följer upp projektplanen

8 Gemensam styrgrupp Referensgrupp -följer och stödjer arbetet s styrelse utgör uppdragets styrgrupp. Plenum fastställer toleransnivåer. Styrgruppen beslutar om förändringar utöver projektdirektiven och budgetram samt äger tolkningsföreträde över eventuella oenigheter om direktiv eller där politiska ställningstaganden krävs. Styrelsen svarar för externa kontakter med politiskt innehåll. Nya behov uppkomna genom projektarbetet som initierar nya delaktivteter skall prioriteras och resursbestämmas av den styrgrupp som är gemensam mellan och Naturvårdsverket. Den gemensamma styrgruppen följer löpande upp projektplanen och rapporterar till respektive myndighet. -sakkunniga -ska vara rådgivande och verka för information och nätverksbyggande -förankra uppdraget externt Referensgruppen består av kanslipersonal, rennäringsorganisationernas representanter, ledamöterna i viltförvaltningsdelegationerna och samverkansrådsgrupperna. Projektledaren är sammankallande för dessa möten. Arbetsgrupp -medverkar i projektplaneringen -utför kartläggning, analyser, faktainsamling -utformar olika förslag -medverkar vid löpande uppföljningar -deltar i projektrapporteringar Rennäringsorganisationernas representanter stämmer fortlöpande av sitt arbete och inhämtar synpunkter från de samiska ledamöterna i viltförvaltningsdelegationerna och samrådsgrupperna. Kansliet -ansvarar för det operativa arbetet och projektplanen -rapporterar löpande till styrgruppen Organisatoriskt innebär detta att kansliet ansvarar för projektledare och övriga personalresurser i projektet som inte tillhör andra myndigheter. Kansliet ansvarar även för den interna informationen kring projektet.

9 s kansli beslutar om upphandling av nytt eller externa underlag eller tjänster av expertkaraktär inom budgetramen.

10 Organisation, ansvar och bemanning Projektledare: Mirja Lindberget Magnus Kristoffersson Gemensam styrgrupp: Lars-Ove Jonsson Annika Jansson Naturvårdsverket Näringschef Projektledare för rovdjursförvaltningen på Naturvårdsverket Referensgrupp: Sara Larsson Anders Kråik Lars-Jonas Kemi Marita Stinnerbom Rickard Åström Thomas Kroik-Kristoffersson Benny Jonsson Laila Daerga Marianne Persson Rune Stokke Samverkansrådet Samverkansrådet SSR SSR SSR Arbetsgrupp: Jenny Wik-Karlsson Marita Stinnerbom Björn Jonsson Birgitta Åhman Kansliet: Lars-Ove Jonsson Stefan Forsmark SSR Renägarförbundet Länsstyrelsen västerbotten SLU Näringschef Näringshandläggare

11 6. Information/Förankring Information kring projektet kommer att finnas löpande under projekttiden på s hemsida: Naturvårdsverket och SSR länkar till s hemsida. Projektledare tillsammans med s informatör/webbredaktör skriver löpande ett antal pressmeddelanden. Projektledaren och eventuellt representanter från arbetsgruppen kommer att närvara vid ett antal offentliga möten och presentera det fortlöpande arbetet inom projektet. 7. Riskanalys Här anges ev. risker i projektet samt en handlingsplan hur man ska göra om dessa inträffar Det finns en risk med att uppdraget skapar förväntningar från omvärlden/parterna som inte kan uppfyllas. Vad som kommer att händer efter att förslaget kommit in till Regeringskansliet är svårt att säga eftersom det är politikerna som avgör hur förslaget ska tas omhand. Vissa utredningar/uppdrag läggs till arkivet utan åtgärd, andra remitteras och ligger till grund för propositioner/skrivelser som om de antas av riksdagen leder till förändringar i lagstiftningen. Åter andra uppdrag som redovisas genererar nya uppdrag till myndigheterna. Det är därför omöjligt att förutse idag vad som kommer att hända efter den 15 december, men ett eventuellt genomförande kommer sannolikt att ta tid, vilket processer av det här slaget gör. 8. Förväntade slutprodukter Projektet skall utmynna i en slutrapport som överlämnas till Regeringskansliet (Jordbruksdepartementet) senast den 15 december Förväntade effekter Att uppdraget lyckats med att utforma ett förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen.

12 Att en traditionell, välordnad och långsiktig ekonomisk hållbar rennäring ska kunna bedrivas i framtiden Att förvaltningsverktyget ökat möjligheten till samexistens mellan rennäring och rovdjur.