AT-policy. Senast reviderad: Revideras årligen

Transkript

1 AT-policy Senast reviderad: Revideras årligen

2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. AT-platser 3. Rekrytering 4. Under AT månaders AT 4.2 Lön 4.3 AT-chef 4.4 Handledning, instruktion och återkoppling samt kvalitetssäkring 4.5 Utbildning, teoretiska studier och ledarskapsutbildning 4.6 Arbetsmiljö och utvecklingsarbete 5. AT i framtiden 2

3 1. Bakgrund Läkares allmäntjänstgöring, AT, är en unik typ av tjänst inom den offentliga sektorn. Det är en utbildningstjänst som utgör en flaskhals i kompetenstrappan för läkare i en tid då det råder läkarbrist inom flera specialiteter. Samtidigt är det ca 350 sökande till varje AT-sjukhus i Stockholm. Tjänsten tillsätts av sjukhusen, medan det övergripande ansvaret vilar på landstinget. Således är det många intressen som ska tillgodoses vid tillsättningen och utformandet av AT landstingets, sjukhusets och AT-läkarens. Detta då tjänstens längd utgör en relativt kort tid ur arbetsgivarens perspektiv. Syftet med SYLF Stockholms AT-policy är att sammanställa våra aktuella ståndpunkter rörande AT. Policyn uppdateras årligen för att vara aktuell och relevant. Denna policy grundar sig bl.a. på: - SYLF:s (nationella) AT-policy - SYLF:s kartläggning av AT-platser (februari 2017) - Den som väntar på AT väntar för länge - SYLF:s AT-ranking SYLF:s Väntetidsrapport SYLF:s utmärkelse Schysst AT-rekrytering - Stockholms läkarförening yrkanden i LOK-förhandlingarna /02-ls lok-17-lakarforeningen.pdf 2. AT-platser - Antalet utlysta AT-block i Stockholms Läns Landsting varje år ska motsvara aktuellt behov Allmäntjänstgöringens syfte är att den examinerade läkaren ska uppnå kraven för legitimation, det vill säga att självständigt kunna arbeta som läkare. Grundtanken med AT är att läkarna ska få en strukturerad introduktion till yrket och bli vägledda av erfarna kollegor för att kunna erbjuda högkvalitativ och patientsäker vård. Bristen på AT-platser har varit mycket stor i Stockholm under lång tid och bidragit till en hälso- och sjukvård med oreglerade tillfälliga anställningar utan strukturerad handledning. SYLF:s väntetidsrapport från 2018 visar att den genomsnittliga väntetiden på AT i Stockholms läns landsting är 18,5 månader, dvs. längre än en hel AT-tjänstgöring. Väntetiderna för AT i Stockholm är längst i landet. Väntetiden mellan examen och AT-start är en tydlig indikation på att AT-platserna inte dimensioneras efter behov. Det finns exempel på sjukhus som har ett minimikrav på 9 månaders underläkartjänst efter examen för att den sökande ens ska 3

4 bli aktuell för AT, trots att Socialstyrelsens föreskrifter om allmäntjänstgöring 4 uttryckligen beskriver AT som en introduktion till arbetslivet. Underdimensionering av AT drabbar inte bara enskilda olegitimerade läkare utan hämmar även långsiktigt kompetensförsörjningen av hälso-och sjukvården genom att tiden mellan examen och specialistbevis förlängs. Varje månad som en examinerad läkare arbetar i väntan på AT-tjänst blir en möjlig förlorad månad som specialistläkare, vilket hela samhället förlorar på. I Hälso- och sjukvårdslagen kap 10, 5 står att: I landstingen ska det finnas möjligheter till anställning för läkares allmäntjänstgöring i sådan omfattning att alla läkare som avlagt läkarexamen och läkare med utländsk utbildning som föreskrivits allmäntjänstgöring ges möjlighet att fullgöra praktisk tjänstgöring för att få legitimation som läkare enligt 4 kap. Patientsäkerhetslagen (2010:659). Alltså finns en skyldighet för landstingen att gemensamt tillhandahålla AT. SYLF:s årliga kartläggning av AT-platser visar att landstingen tar olika ansvar för AT. I förhållande till befolkningsmängd bidrar storstadsregionerna proportionerligt minst. Stockholms läns landsting är sämst i landet, med en AT-läkare per invånare. SYLF Stockholm anser att Stockholm måste bli självförsörjande på AT-läkare. Tabell. Siffror från SYLF:s Väntetidsrapport från På senare tid har det kommit löften från politiker att utöka antalet AT-platser i SLL. Alliansen lade fram i sin budget för 2018 att utöka antalet platser med 100 st, från 200 till 300, successivt fram till år SYLF:s väntetidsrapport 2018 visar dock att antalet utlysta platser under 2018 landar på 226, en blygsam ökning med 16 platser från 2017 års siffra på 210 utlysta AT-block. 4

5 3. Rekrytering - Alla underläkartjänster ska utlysas offentligt - Samtliga kompetenser som arbetsgivaren anser är meriterande ska framgå i annonsen - Anonymisering ska tillämpas vid det första urvalet - Arbetsgivaren ska använda en strukturerad (eller semistrukturerad) metod för intervjuer och tester - Arbetsgivaren ska kunna motivera vem som kallats till intervju och erbjudits tjänsten utifrån den förväntade förmågan att utföra arbetet - Arbetsgivaren ska analysera fördelningen av kön, ålder och utbildningsland i de olika stegen i rekryteringen och ska kunna förklara eventuellt skev fördelning mellan grupperna - Arbetsgivaren ska erbjuda facklig insyn i rekryteringsprocessen - Examensbevis ska ej behöva bifogas ansökan Historiskt sett har rekryteringen av AT i Stockholm varierat mellan lottning och olika former av lämplighetsorienterade förfaranden. Den fackliga insynen har också varierat. De senaste åren har SYLF Stockholm emellertid kunnat konstatera att förtroendet för rekryteringsprocessen är väldigt lågt bland underläkare och många uttrycker en stress kopplad till oförutsägbarhet avseende tillsättningen. Rekryteringen av AT-läkare är således en högt prioriterad fråga för föreningen. SYLF Stockholms utgångspunkt är att rekryteringen ska vara rättvis, transparent och förutsägbar. Vi anser att det finns olika möjliga tillvägagångssätt för att uppnå en sådan rekrytering och har därför inte tagit ställning i frågan om huruvida lottning eller lämplighetsbaserad rekrytering är att föredra. I Stockholm har samtliga AT-sjukhus sedan flera år tillämpat lämplighetsbaserad rekrytering varför vi nedan fokuserar på detta. Det är flera omständigheter som bidrar till att diskriminering och andra former av strukturellt missgynnande kan uppstå under rekryteringen av underläkare. Ett bakomliggande problem är att den som söker tjänsten har en svag förhandlingsposition i och med att en AT-tjänst är nödvändig för att komma vidare i karriären. Ett annat problem är att de sökande ofta har genomgått likvärdiga utbildningar och har snarlika formella meriter. Arbetsgivaren värderar de sökande därför ofta utifrån informella kompetenser, vilket är svårt. Det är lätt att falla för frestelsen att gå på den så kallade magkänslan och därmed öka risken för att samhälleliga normer och fördomar påverkar urvalet. En lämplighetsbaserad rekrytering har varit rättvis om den som är bäst lämpad för jobbet får tjänsten. Därför tror vi att det bästa sättet att undvika missgynnande är att sätta fokus på kompetensen hos de sökande. Kompetens kan förstås som den samlade effekten av personens begåvning, kunskaper, färdigheter, personliga egenskaper och drivkrafter. För att kunna göra en kompetensbaserad rekrytering är det viktigt att ha kunskap om läkares kompetenser och i vilken grad de bidrar till vår prestation på arbetet. En rekrytering börjar långt före intervjun. Innan en rekrytering kan starta är det viktigt att det gjorts en noggrann inventering av behovet på arbetsplatsen, dels hur många personer som behövs för att klara av organisationens uppdrag men också vilken kompetens medarbetarna behöver ha. Att AT-tjänster utlyses offentligt är en viktig princip som motverkar diskriminering. Det är också mycket viktigt att arbetsgivaren i utlysningstexten redogör för vilka kompetenser som efterfrågas. 5

6 Vid det fortsatta urvalet är det viktigt att ansökningarna bedöms utifrån kriterier som ställts upp i förväg och som utgår ifrån en behovsanalys. För att motverka att urvalet påverkas av undermedvetna normer och fördomar bör ansökningarna behandlas anonymt. SYLF Stockholm har varit i kontakt med företaget som tillhandahåller det webbaserade verktyget för arbetsansökningar inom SLL och tjänsten finns att tillgå men landstinget har valt att inte använda sig av den. Vidare bör intervjuer vara strukturerade, d.v.s. att samma frågor ställs till alla intervjuade. Ostrukturerade intervjuer är ett förhållandevis dåligt verktyg för att identifiera en person med rätt kompetens. Det beror främst på att vi undermedvetet ställer olika frågor till personer med olika bakgrund. Frågorna skall så mycket som möjligt handla om tidigare beteenden och vad det säger om personens förväntade beteende på den nya arbetsplatsen. Att erbjuda facklig insyn under rekryteringsprocessen är en trygghet för den som söker jobb. Det visar på att arbetsgivaren är villig till att ha en transparent rekryteringsprocess. Den fackliga representanten hjälper till med att bevaka så att det under urvalsprocessen inte förekommer missgynnande behandling och att diskrimineringslagen följs. Att ha med en facklig representant från SYLF eller den lokala läkarföreningen under intervjun är frivilligt för den arbetssökande. Många arbetsgivare runt om i landet samarbetar med SYLF eftersom det hjälper dem att göra rekryteringar som leder till mer välfungerande arbetsgrupper och mer nöjda AT-läkare. Under rekryteringsomgången 2018 gav fyra av sex stockholmssjukhus uttryckligen information om att en ansökan utan bifogat examensbevis skulle betraktas som ofullständig. SYLF Stockholm anser att detta är principiellt felaktigt, då detta omöjliggör att ATn blir en introduktion till läraryrket, vilket den enligt regelverket är avsedd att vara. Examensbevis ska inte vara ett obligatorium i ansökan till AT. Bilden är hämtad ur Interfems och Tillväxtverkets handbok Rekrytera rätt!, illustrerad av Hanna Stenman. 6

7 4. Under AT månaders AT - Läkarlegitimation ska uppnås efter 18 månaders klinisk tjänstgöring och uppnådda mål Allmäntjänstgöringen måste göras på ett blockförordnande, vilket är en tidsbegränsad sammanhållen anställning som omfattar minst 18 månader. AT är både tids- och målstyrd. SYLF Stockholm anser att lagkravet om 18 månaders klinisk tjänstgöring bör vara normerande och att legitimation ska utfärdas efter den tiden om kraven uppfylls. AT-blocken bör utformas därefter. 18-månaders AT ökar genomströmningen av AT-läkare och förkortar väntetiderna till AT, jämfört med längre AT-block. SYLF Stockholm anser att det är mycket positivt att det erbjuds forskar-at då forskning är mycket betydelsefullt för samhället och utvecklingen av sjukvården. Forskar-AT ger en möjlighet att påbörja eller upprätthålla en redan påbörjad forskarutbildning men också en karriärväg för de AT-läkare som redan genomfört sin forskarutbildning och nu vill etablera sig kliniskt utan att behöva avbryta sin forskarkarriär. Det är dock viktigt att AT-läkaren med den här typen av AT-block inte missgynnas lönemässigt. SYLF Stockholm är i grunden skeptiska till andra former av AT-block där läkarlegitimation inte kan uppnås efter 18 månader, men en förlängning kan accepteras under förutsättning att lön som vid legitimation erbjuds efter 18 månader. Se vidare under rubriken Lön. 4.2 Lön - AT-läkares löner ska sättas, som lägst, efter den s.k. AT-trappan - Om AT-blocket är utformat så att legitimation inte uppnås efter 18 månader ska lönen höjas till legitimerade läkares nivå efter den tiden - AT-läkare som blivit godkänd och skickat in handlingar till Socialstyrelsen ska erhålla leg. läkarlön från denna tidpunkt Sedan några år tillbaka förhandlas AT-lönerna i Stockholms län i en så kallad AT-trappa i det Lokala Kollektivavtalet (LOK). Det innebär att man som lägst erhåller lön enligt flera trappsteg där lönen höjs med en viss summa för varje år man arbetat efter examen. Anledningen till att man valde att ha ett gemensamt avtal var att AT-lönerna tidigare låg långt under det nationella genomsnittet. Man har sett att detta, just i Stockholm, verkar motverka oskäligt låga löner. Parterna i förhandlingen är Stockholms Läkarförening och Stockholms läns landsting. SYLF Stockholm har alltså inget eget förhandlingsmandat, men representant från vår förening brukar delta i förhandlingsdelegationen för Stockholms Läkarförening. Viktigt att poängtera är att AT-trappan är formulerad som lägsta lön - dvs råder det lokala eller personbundna omständigheter som motiverar att AT-läkaren/läkarna bör ersättas högre ska detta tillämpas. 7

8 Alla landstingsägda sjukhus tillämpar AT-trappan. Privata sjukhus som tillhandahåller AT kan välja själva om de vill följa AT-trappan eller följa en annan lönemodell. Aktuellt LOK-avtal hittas genom att söka på Stockholms läns landsting LOK avtal. Som ett förtydligande kan sägas att föräldraledighet och tjänstledighet är ledigheter som inte räknas till tjänstgöringen. När man är tillbaka i tjänst från dessa fortsätter man med det som återstår av AT-blocket. Tiden man är föräldraledig, sjukskriven eller forskar under sitt AT meriterar för fortsatt progression i AT-trappan, tjänstledighet gör inte det. En annan viktig fråga gäller tillgodoräknande av tid vid lönesättning enligt AT-trappan. Om man har arbetat som underläkare innan påbörjad AT-tjänst och ska yrka på ett visst trappsteg måste man visa upp tjänstgöringsintyg för arbetsgivaren. Om underläkaren däremot varit föräldraledig under tiden mellan läkarexamen och AT utan att ha haft en anställning finns det inget tjänstgöringsintyg att visa upp för den tiden (till skillnad från man varit föräldraledig från en tjänst). Detta ser vi som problematiskt eftersom många underläkare, på grund av bristen på AT-platser, går på korta osäkra vikariat utan garanti till förlängning, vilket får konsekvenser om det tidsbegränsade vikariatet går ut under tiden man är föräldraledig. Detta utgör ett missgynnande lönemässigt, inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv, då kvinnliga kollegor tar ut föräldraledighet i större utsträckning, tidigare i karriären och med mer begränsad möjlighet att tidsanpassa ledigheten än sina manliga kollegor. Om AT-block är utformade så att legitimation inte uppnås efter 18 månader anser SYLF Stockholm att lönen ska höjas till legitimerade läkares nivå efter den tiden. Det är viktigt att även forskar-at omfattas av detta, för att inte missgynnas lönemässigt om man satsar på forskning. (Läs mer under rubriken 18 månaders AT ). Socialstyrelsens handläggningstider för läkarlegitimation är väldigt varierande, i perioder kan det ta flera veckor från det att man skickar in sina godkända handlingar till att man erhåller legitimationen. Om Socialstyrelsen dessutom begär in en komplettering förlängs handläggningstiden ytterligare flera veckor. Detta drabbar underläkaren både i form av att en ST-tjänst inte kan påbörjas men också ekonomiskt, då många arbetsgivare inte ger leg. läkarlön förrän man har legitimation. SYLF Stockholm anser att leg. läkarlön ska erhållas så snart man blivit godkänd och kan visa på att man skickat in sina handlingar till Socialstyrelsen. 4.3 AT-chef - AT-läkare ska ha en namngiven chef med övergripande arbetsgivaransvar för hela AT-blocket samt mandat att sätta lön - AT-chef bör inte vara samma person som AT-studierektor På flera AT-sjukhus i Stockholms län har man låtit en anställd på personalavdelningen stå som chef helt utan praktisk delaktighet i AT-läkarnas arbetssituation. Eller så har man olika ansvariga, AT-chefer, för de olika delarna av AT. Dessa personer har dock bara ansvar för det enskilda blocket och följer inte AT-läkaren under hela dennes tjänstgöring, varför denna lösning inte är optimal. SYLF Stockholm anser att alla AT-läkare, precis som andra personalkategorier, ska ha en namngiven övergripande AT-chef med ett samlat ansvar för alla aspekter av anställningen, oavsett vilken placering AT-läkaren befinner sig 8

9 på för stunden. Hen ska ha arbetsgivaransvar för arbetsmiljön, rehabiliteringsansvar vid eventuell sjukdom samt vara kompetent att värdera meriter och ha mandat att sätta lön. AT-chefen ska ha praktisk kännedom om det kliniska arbetet och AT-läkarnas vardagliga arbetssituation för att kunna erbjuda relevant stöd. AT-chefen ska också ha en tydlig budget och position i sjukvårdsorganisationen för att kunna driva igenom beslut. AT-chefens uppgifter ska också vara skilda från studierektorns för att undvika målkonflikter en AT-studierektor ska ansvara för utbildningens kvalitet och verka för att den prioriteras. En AT-studierektor saknar det formella chefsmandatet och kan därmed inte ersätta chefens roll gentemot de anställda. Om studierektorsuppdraget och AT-chefsuppdraget är skilda från varandra minskar risken för intressekonflikt, då lön och arbetsförmåner inte ställs mot utbildningskvalitet, vilket SYLF Stockholm anser är att föredra. Några exempel på situationer som kan uppstå där det är önskvärt med en övergripande AT-chef: sjukskrivningsärenden (särskilt om det sträcker sig över flera delmoment i AT:n), vid föräldraledighet, vid tjänstledighet, vid arbete på deltid, vid påskrift av AT-bok, vid signering av friskvårdsintyg mm. DE HAR ANSVAR FÖR AT-LÄKARNA AT-chef: Är AT-läkarens arbetsgivare och har det yttersta ansvaret för anställningen och arbetsmiljön. AT-studierektor: Ska se till att utbildningen uppfyller Socialstyrelsens föreskrifter. Verksamhetschef: Ansvarar för arbetsmiljön på kliniken/arbetsplatsen där AT-läkaren är placerad för stunden. 4.4 Handledning, instruktion och återkoppling samt kvalitetssäkring - Alla verksamheter där AT-läkare arbetar ska erbjuda välfungerande individuell handledning och instruktion i vardagssituationer - AT-läkare ska ha en namngiven huvudhandledare samt en namngiven handledare per huvudtjänstgöringsavsnitt - Under allmänmedicinblocket ska handledning/instruktion schemaläggas minst en timme per vecka - Alla verksamheter där AT-läkare arbetar ska regelbundet genomgå extern kvalitetsgranskning SYLF skiljer på handledning och instruktion. Handledaren har en övergripande roll och ska hjälpa AT-läkaren att utvecklas i yrkesrollen. Vid individuella samtal bör ämnen som etik, samtalskonst, ledarskap, kommunikation, bemötande, prioriteringar, stress- och konflikthantering tas upp. Samtalen ska vara ett tillfälle till fördjupad reflektion, erfarenhetsutbyte och diskussion om den egna lärarrollen. Handledaren skapar tillsammans med AT-läkaren en utbildningsplan och ska sedan kontinuerligt utvärdera och stödja den professionella utvecklingen samt bedöma framstegen. Sådana bedömningar förutsätter att handledaren iakttagit sin adept i mötet med kollegor och patienter. Handledaren ska vara en länk mellan AT-läkaren och AT-studierektorn för att se till att lämpliga placeringar planeras så att målen i AT-boken kan uppfyllas vid avslutat block. Instruktion syftar på den dagliga anvisningen om verksamhetsspecifika tekniker, tillvägagångssätt och lösande av patientfall. Till skillnad från en handledare har en instruktör inget särskilt ansvar för läkarens eller studentens 9

10 professionella utveckling. Instruktion är ett gemensamt ansvar för alla sjukvårdsanställda läkare, sjukgymnaster, sjuksköterskor och andra och vem som genomför den varierar med uppgiften. Läkare får tidigt ta rollen som instruktör AT-läkare instruerar till exempel ofta läkarstudenter. AT-blocken ska utformas så att de ger goda möjligheter till handledning, med både personlig handledare och instruktion i vardagssituationer. All personal bör vara införstådd i vikten av detta. SYLF förespråkar en handledare per huvudtjänstgöringsavsnitt samt en huvudhandledare. Handledarbyten bör undvikas. I Socialstyrelsens AT-föreskriver står det att alla handledare ska vara specialister SYLF anser dock att även ST-läkare med relevant handledarutbildning kan fylla funktionen i slutet av sin specialistutbildning. Handledaren bör ej vara studierektorn eller lönesättande chef. Under allmänmedicinblocket är behovet av handledning och instruktion större eftersom man arbetar mer självständigt och möjligheterna till den dagliga instruktionen är mindre. Därför ska minst en timme per vecka avsättas för detta ändamål i schemat. Alla AT-läkare ska få den hjälp och det stöd som behövs för att uppnå målen och klara legitimationskraven. Formerna för individuell återkoppling ska vara tydligt definierade och följas upp lokalt av ansvarig AT-chef. Alla AT-orter bör följa upp de nationellt fastställda målen genom regelbunden extern kvalitetsgranskning, företrädesvis genom AT-SPUR. Inspektionerna borde göras obligatoriska på samma sätt som för verksamheter som bedriver ST. 4.5 Utbildning, teoretiska studier och ledarskapsutbildning - Alla verksamheter där AT-läkare arbetar ska erbjuda god teoretisk och praktisk utbildning - AT-läkare ska kontinuerligt ha minst en halv dag per vecka avsatt för teoretiska studier - Utöver detta ska AT-läkare beredas praktisk och finansiell möjlighet att delta i externa kurser, konferenser eller liknande AT är en utbildningstjänst och i Socialstyrelsens föreskrifter står det att AT-läkaren parallellt med den kliniska tjänstgöringen ska beredas tillfälle att bedriva teoretiska studier. SYLF Stockholm anser att varje AT-läkare ska kontinuerligt ha minst en halv dag avsatt per vecka för formaliserad medicinsk utbildning. Om katedrala föreläsningar eller seminarier inte kan erbjudas ska den tiden avsättas för egenstudier. Förutom detta ska AT-läkarna beredas möjlighet till kompletterande utbildningar i form av kurser, konferenser eller liknande. Den personliga handledaren ska tillsammans med AT-läkaren planera litteraturstudier och kursdeltagande. Pedagogiska färdigheter är en hörnsten i ett vetenskapligt yrke. Alla AT-läkare bör erbjudas pedagogisk träning. AT-läkare bör ges möjlighet att utveckla den personliga ledarskapsförmågan. Detta kan ske inom ramen för strukturerad handledning, genom att uppmuntras att delta i verksamhetsutveckling och via ledarskapsutbildningar. AT-läkare bör få möjlighet att instruera läkarstudenter i kliniska färdigheter dock inte under pressade former eller i lägen där AT-läkaren själv behöver instruktion. 10

11 4.6 Arbetsmiljö och utvecklingsarbete - AT-läkare ska ha en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö - På samtliga sjukhus som tillhandahåller AT-tjänster i Stockholms län ska det finnas AT-råd eller liknande, där AT-läkare har möjlighet till en strukturerad dialog med sin chef och studierektorer / en möjlighet för AT-läkarna till en strukturerad dialog med sin chef och studierektorer - AT-läkare ska beredas möjlighet att delta i arbetsplatsträffar (APT) och andra kanaler för utvecklingsarbete, samt ges information om skydds- och samverkansorganisationerna - Gravida AT-läkare ska, på egen begäran, befrias från jour och beredskapsarbete oavsett tidpunkt på dygnet AT-läkare är en utsatt grupp som ofta upplever psykosocial stress. De är så gott som ständigt nya på arbetsplatser med korta placeringar som avlöser varandra, med tung jourbörda och stort ansvar. Detta bör tas hänsyn till i utformningen av placeringar, introduktion och återkoppling. Praktiska förutsättningar som en arbetsplats med dator, bärbar telefon eller sökare samt omklädningsrum är inte alltid tillgängliga för AT-läkarna, trots att behovet av en fungerande arbetsplats är minst lika stort som för andra yrkesgrupper. Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön och en skyldighet att arbeta förebyggande. Möjligheten att kunna påverka sin arbetsmiljö är väldigt viktig. SYLF:s AT-ranking 2018 visar att läkare som upplever att de kan påverka sin arbetsmiljö rankar sin arbetsplats ett helt betygssteg högre än AT-läkare som upplever att de inte kan påverka arbetsmiljön. För att kunna förbättra sin arbetsmiljö är det viktigt att ha tydliga påverkanskanaler att vända sig till. Bland AT-läkare som upplever att de kan påverka sin arbetsmiljö i AT-rankingen lyfter många fram vikten av att ha en AT-chef och ett AT-råd som kan driva både delmomentspecifika och övergripande AT-frågor. AT-läkare ska även beredas möjlighet att delta i klinikens arbetsplatsträffar (APT). AT-läkarna, som befinner sig tidigt i karriären, bör få grundläggande information om skydds- och samverkansorganisationerna på arbetsmarknaden i allmänhet och inom den egna verksamheten i synnerhet. Att påverka och delta i utvecklingsarbete gäller inte bara sin egen arbetsmiljö. Det gäller även sjukvården i stort och planeringen av verksamheten. Socialstyrelsens föreskrifter säger att AT ska ge AT-läkaren förutsättningar för att kunna medverka i utvärdering, utveckling och förbättring av hälso- och sjukvårdsverksamheten. De säger också att AT-läkaren ska under hela sin tjänstgöring regelbundet beredas möjlighet att delta i arbetsledning och ges inblick i administrativa rutiner, såsom verksamhetsplanering och uppföljning samt formerna för medbestämmande. Den två vanligaste orsakerna till att AT-läkarna inte deltar i klinikens utvecklingsarbete är att de antingen inte blir inbjudna till dessa möten eller att de inte får tid avsatt för detta. AT-läkare som beviljats arbeta deltid, t. ex. vid lagstadgad rätt till arbetstidsförkortning om man har barn under 8 år, måste beredas praktisk möjlighet att göra det. AT-läkarens arbetsuppgifter ska motsvara tjänstgöringsgraden. Deltidsarbetet ska heller inte missgynna AT-läkaren när det kommer till t.ex. utbildning eller uppfyllelse av AT-målen. 11

12 Ensamarbete ska inte förekomma. Att lämna olegitimerade läkare utan stöd på akutmottagningar eller som jour för en hel klinik nattetid är orimligt, ur såväl läkaransvars- som patientsäkerhetsperspektiv. Idag finns det ingen lagstadgad rätt för den gravida kvinnan att bli befriad från jourtjänstgöring (arbetsgivaren är däremot skyldig att göra en bedömning av risker i den gravida kvinnans arbetsmiljö). I nuvarande Lokala kollektivavtal, LOK (se mer under avsnitt Lön), från 2017 gäller befrielse från jour- och beredskapsarbete, på egen begäran, kvällar och nätter vid graviditet. SYLF Stockholm anser att alla gravida, på egen begäran, ska kunna befrias från jour- och beredskapsarbete såväl kvällar, nätter som helger. 5. AT i framtiden År 2011 tillsatte regeringen en utredning av den svenska läkarutbildningen och allmäntjänstgöringen. Utredningens förslag var att förlänga läkarutbildningen med en termin, till sex års studier, och att avskaffa allmäntjänstgöringen. Efter läkarexamen erhålls läkarlegitimation. SYLF stod bakom huvuddelen av förslagen, men framhöll att de bara kan genomföras om specialiseringen inleds med en obligatorisk introduktionstjänst med samma funktion som AT var avsedd att fylla. Att inleda läkarkarriären med arbete under handledning i form av en anställning är en god förutsättning för snabb kompetensutveckling med hög kvalitet tillsatte regeringen en kompletterande utredning för att kartlägga hur grundutbildningen och ST kan kopplas ihop i ett tydligare, mer sammanhållet system. Utredningen föreslog Bastjänstgöring (BT) - en ettårig obligatorisk fristående första del av specialisttjänstgöringen (ST). Fördelen med BT är att det skulle ge alla nylegitimerade läkare, oavsett utbildningsland, skulle få en strukturerad introduktion till läkaryrket och svensk sjukvård. En annan avsikt är också att det ska påskynda vägen till att bli färdig specialist. Förhoppningen är att flaskhalsen krymper eftersom att formerna för BT föreslås vara mer flexibla, jämfört med AT, och därmed ska det vara lättare att få fram fler BT-platser. I maj 2018 överlämnade regeringen förslaget om BT för granskning av lagrådet och ytterligare bearbetning. Nästa steg är att en proposition lämnas till riksdagen för beslut. Ändringarna föreslås gälla från den 1 juli 2020, men BT-tjänsterna ska då bara vara aktuella för läkare utbildade utomlands. Det finns ännu inget beslut om den nya läkarutbildningen. Regeringen lade i juni 2018 fram en promemoria på en ny legitimationsgrundande läkarutbildning och den är f n ute på remiss. Den förändrade läkarutbildningen föreslås starta höstterminen Den första kullen svenskutbildade läkare skulle därmed starta BT tidigast Den som påbörjat läkarutbildningen i Sverige före 1 juli 2010 kommer att göra AT-tjänst. AT och BT kommer därför att löpa parallellt under många år framöver. Under den tiden måste AT fortsätta utvecklas och granskas. 12