7.3.3 Klingavälsåns dalgång

Transkript

1 7.3 Vombsänkan Klingavälsåns dalgång Vombs ängar Vy mot NO från Öbacken Naturförhållanden Klingavälsån flyter över Vombsänkan i ett mycket flackt landskap. Stora delar av åsträckan från Sövdesjön till Kävlingeån, strax väster om Vombsjön, är opåverkad av regleringar och ån har ett naturligt meandrande lopp som omges av vidsträckta fuktängar. Hela sträckningen i Lunds kommun ingår i Klingavälsåns naturreservat. Från den gamla järnvägsbron öster om Veberöd och österut till Klostersågen, utgör ån kommungräns mot Sjöbo kommun. Denna sträcka är delvis opåverkad och omges av öppna fuktängar som betas eller slåttras. Vid Hemmestorps mölla finns ett dämme som också utgör vandringshinder i ån. Mellan järnvägsbron och dämmet söder om Vombs ängar har ån en naturlig sträckning i den övre delen men den är sänkt och delvis rätad i den nedre delen. Nivåskillnaden mellan normalvattenstånd och åsläntens övre kant är här ca 1,5 meter. I den övre delen finns en hel del alskog kring ån som gränsar till Ljungen, ett större hagmarksområde på sandig mark öster om Veberöd (se område 3.3.3). Den nedre delen omges av åkermark som på Vombsidan till stor del ligger i träda. Markförhållandena är sandiga med överlagrade torvmarker kring ån. Vid Vombs ängar har den norra delen av åsträckningen restaurerats 2001 och den tidigare fördjupade och uträtade åfå- ran har fyllts igen. För att minska sedimentationen från den nya åfåran ut i Kävlingeån, har en grund, ca 3 ha stor, sedimentationsdamm anlagts i den nya åfåran. Samtidigt har den gamla åfåran bevarats i norr, som vandringsväg för fisk. År 1922 upptäcktes områdets rika fågelliv av ornitologen Erik Rosenberg och redan 1923 förklarade länsstyrelsen området som fridlyst naturminnesmärke. År 1937 gav vattendomstolen tillstånd till Kävlingeåns vattenavledningsföretag att gräva ur Kävlingeån och nedre delen av Klingavälsån. Övedskloster m.fl. markägare ansökte samtidigt om att få reglera även den övre delen av Klingavälsån. Genom ingripande från naturvårdens företrädare, med bl.a. prof. Gustaf Rudebeck i spetsen, samt Kammarkollegiet, förhindrades en torrläggning av Klingavälsåns övre delar.de nedre delarna reglerades dock med tidigare tillstånd och 1944 slutfördes arbetsföretaget som medförde en sänkning av Klingavälsån med drygt 1 m, samt en därpå följande uttorkning av Vombs ängar. Malmö stad köpte ängarna på Vombsidan i samband med att man fick rätt att utnyttja Vombsjön som vattentäkt. Staden ansökte sedan flera gånger om att fridlysningen skulle upphävas så att ängarna kunde odlas upp, men 1968 förklarade slutligrn Länsstyrelsen Klingavälsåns dalgång mellan Sövdesjön och 195

2 7 och analys Kävlingeån som naturreservat. År 1971 utpekas området som internationellt betydelsefullt våtmarksområde, s.k. CW-område (CW=Convention on Wetlands) och sedan 1996 är hela Klingavälsåns dalgång även utpekad som SPA-område enligt EU:s fågeldirektiv och ingår i nätverket NATURA Landskapsekologi Klingavälsån har genom sin begränsade påverkan av regleringar en rik fisk- och limnisk fauna. I ån förekommer bl.a. grönling, bäcknejonöga, stensimpa (inplanterad) och stationär öring (s.k. bäcköring). Stora delar av ån saknar trädvegetation och har en rik starr-, ört- och vassvegetation längs stränderna. Dämmet söder om Vombs ängar utgör tidvis ett vandringshinder för t.ex. öring. Under vinterhalvåret svämmar ån Skånska rekognosceringskartan Häradsekonomiska kartan 1812 Trakten Klingavälsåns dalgång med beskrivna delområden 196

3 7.3 Vombsänkan över de låglänta ängsmarkerna ffa. på Vombs ängar och ängarna öster om Hemmestorps mölla. Dessa områden är mycket betydelsefulla för rastande våtmarksfåglar som gäss, änder och vadare. Kulturmiljövärden Fram till början av 1800-talet täcktes stora delar av ängarna av hävdad alsumpskog vilket framträder tydligt på den Skånska rekognosceringskartan från I mitten av 1800-talet röjdes det mesta av alskogen bort och på 1860-talet anlades ett ängavattningssystem med kanaler och dämmen. Delar av detta system finns kvar på Vombs ängar och är det enda fun-gerande i sitt slag i landet. Dessutom utgör ängarna kring ån ett av de största hävdade fuktängsområden som finns kvar i Skåne, med stora kulturhistoriska värden. Vid Ljungen finns ett mycket ålderdomligt landskap med ekdungar och öppna sandiga marker som tidigare varit extensivt utnyttjade för åkerbruk. Landskapet har här genomgått mycket små förändring sedan Linné besökte platsen för drygt 250 år sedan. Landskapsbild Landskapsbilden karaktäriseras av vida utblickar över de flacka ängsmarkerna, där Romeleåsen i söder och höjdsträckningen norr om Vombsänkan syns i horisonten. I de mellersta delarna finns en albård längs ån i övrigt är åns sträckning inte särskilt tydlig i landskapsbilden. De många staketen kring betesmarkerna ger karaktär åt landskapet. Friluftsliv Tillgängligheten till ån är dålig och vattenföringen är oftast inte tillräcklig för att ta sig fram med kanot. Dessutom är risken stor för störningar på fågellivet under en stor del av året. Ett fågeltorn och två obsplattformar finns vid Ängavägen som går över Vombs ängar och dessa är flitigt utnyttjade av fågelskådare och andra naturintresserade. Sandåsarna i väster, t.ex. Öbacken, är också bra utsiktsplatser för att se ut över ängarna. Beträdnadsförbud råder på Vombs ängar under hela året. Upplevelsevärdena är särskilt stora under vår och höst genom det stora antal våtmarksfåglar som då uppehåller sig i området. Förutsättningar för värden i landskapet Större delen av naturreservatet ägs av Staten eller Malmö stad och förutsättningarna för att bevara områdets stora naturvärden är stora. Bibehållen och utökad hävd genom bete och slåtter, samt återkommande översvämning/översilning utgör grunden för områdets värden. Restaurering av de återstående reglerade sträckorna av Klingavälsån. Återskapa hävdade fuktängar på åkermark inom reservatet. Återskapa alsumpskog med naturlig vattenfluktation i anslutning till Ljungen. Förbättra friluftslivets tillgänglighet genom fler observationspunkter kring vattendraget. Nuvarande reservatsförordnande behöver revideras och en skötselplan för reservatet fastställas. Cavallin, B Mitt första Vomb. Skånes Natur 66: Emanuelsson, U Ängavattningen i Vomb. Skånes Natur 73: Hanström, B Regleringen av Kävlingeån i Skåne och dess konsekvenser ur naturskyddssynpunkt. Sveriges Natur 36:9-17. Jeansson, N.R Kulturlandskapet kring Krankesjön Skånes Natur 51: Karlsson, J Vombs ängar förändringar i markanvändning och häckfågelfauna. Medd. SkOF 11: Larsson, A Klingavälsåns dalgång värdefull klenod i det skånska landskapet. Skånes Natur 66: Larsson, A Vegetationen inom Klingavälsåns dalgång. En översikt över vegetationen inom den södra delen. Medd. Nr 8 från forskargruppen för skötsel av naturreservat. Avd. f. Ekologisk botanik. Lunds Universitet. Larsson, T Fågelnventering. Vombs ängar och Karups ängar, Klingavälsåns naturreservat, Malmöhus län. Statens Naturvårdsverk, Naturvårdsbyrån. Malmberg, T Vombs ängars öde ett naturskyddsärende av principiell räckvidd. Skånes Natur 43: Malmberg, T Vandring längs Kävlingeån. Svenska turistföreningens årsbok 1961: Mathiasson, S Vombs ängar omstritt fågelparadis, vanhelgat naturminnesmärke. Skånes Natur 45: Mathiasson, S Fåglar kring Vombsjön. Skånes Natur 45: Rosenberg, E Ornithologiska anteckningar från år Fauna & Flora 19:245. Rudebeck, G Ornitologiska skåneminnen: att gå Klingvallsån. Anser 14:1-10. Rudebeck G Klingvallsådalen, en lämplig utgångspunkt vid diskussionen om svenskt naturskydd. Skånes Natur 36: Rudebeck G Fågelfaunan i Klingavälsåns dalgång. Skånes Natur 26: Skogsvårdsstyrelsen i Malmöhus län Förslag till skötselplan för naturreservatet Klingavälsåns dalgång i Lunds och Sjöbo kommuner. Swanberg, P.O Våmbs ängar. Skånes Natur 16: Ulfstrand, S Något om fågellivet längs Klingavälsån.Skånes Natur 56:9-12. Schmitz, A Den sista slättån Sveriges natur 71: Wingstrand, K.G Krankesjön och Våmbs ängar. I: Hanström, B. & Curry-Lindahl, K (red.), Natur i Skåne, sid Svensk Natur. Wolf, Ph Utdikad civilisation. Skrifter utgivna av Lax- och Laxöringsföreningen. Malmö. 197

4 7 och analys (7.3.3) 1 Vombs ängar (1) Area: 236 ha Status: Riksintresse (NV), naturreservat, CWområde, NATURA 2000, strandskydd, vattenskydds-område Fastighet: Kungsholmen 1:1, Silvåkra 1:34. Naturtyp: Betade och slåttrade fuktängar, slättå Motiv: N, K, L, G, F Vombs ängar är ett stort fuktängsområde med mycket stor betydelse för rastande och häckande fåglar. Fram till 1820-talet var stora delar av området täkt med gles, slåtterhävdad alskog. Därefter röjdes stora delar och på 1860-talet infördes ett översilningssystem på ängarna. Översilningen upphörde i samband med regleringen av Klingavälsån på 1940-talet. Vombs ängar fridlystes 1923 och 1968 blev hela Klingavälsån naturreservat. I reservatet ingår Vombs ängar med 180 hektar köpte staten Vombs ängar av Malmö stad och 1996 förklarade regeringen området som särskilt skyddsområde i enlighet med EU:s fågeldirektiv. Området föreslås ingå i det europeiska naturvårdsnätverket NATURA År 1998 beviljade regeringen Lunds kommun lokalt investeringsbidrag för att restaurera Vombs ängar. Under restaurerades översilningssystemet på den södra delen av ängarna och under 2001 grävdes Klingavälsån om med en grund, öppen och meandrande fåra, ca 2,5 km över den norra delen av området. Samtidigt lades den gamla åfåran igen och den trädbård som vuxit upp längs åfåran togs bort. När ängarna skyddades första gången 1923 var det främst förekomsten av rödspov som betingade platsens höga värdering. Efter regleringen minskade antalet par men några höll sig kvar ända in på talet. Kärrsnäppan och brushanen klarade dock inte av förändringarna utan försvann på 1940-talet. har stora kulturhistoriska värden. Åns naturliga meandring är av geologiskt värde. Den stora fågelrikedomen gör att många söker sig till området som får betydelse för friluftslivet. Förutsättningar för bevarande Fungerande översilning varje vår. Bibehålla betesdriften och eventuellt utöka slåtterarealen. Höja vattennivån från dämmet till bron vid ängavägen och eventuellt meandra vattendraget, vilket även kan ske nedströms sedimentdammen. Eventuellt kan några grunda dammar grävas för att skapa permanent vattenyta åt änder och groddjur. Bengtsson, S., Larsson, H. & Petersson, S Vombs ängar - vegetation, fågelliv, markanvändning samt synpunkter på restaurering och skötsel. Miljövårdsprogrammet vid Lunds universitet & tekniska högskola / Länsstyrelsen i Malmöhus län. Cavallin, B Översilning på Vombs ängar fångar både kväve och stork!. Skånes Natur 81: Eklöv, A Fiskundersökningar i Klingavälsån, Lunds kommun. Eklöv Fiske och Fiskevård. Jönsson, P.E Vombs ängars pånyttfödelse. Skånes Natur 89: Olsson, A Fågelinventering på Vombs ängar Tekniska förvaltningen i Lund. (Se vidare under 3.3) Översvämning på Vombs ängar, sedd norrifrån, 29 mars Foto: Ingvar Nilsson, stadsbyggnadskontoret Art Tofsvipa 100 par 5 par par Enkelbeck. allmän Storspov par Rödspov par 0-1 Rödbena flera par Kärrsnäppa flera par 0 0 Brushane ca 30 hannar hannar Gulärla mkt vanlig 5-7 par par Årta spridda par Skedand spridda par Området har mycket stora värden för fågellivet och är av internationell betydelse. Den ålderdomliga landskapskaraktären och det unika översilningssystemet 198

5 7.3 Vombsänkan (7.3.3) 2 Östra Tvets ängar (2) Area: 191 ha Status: Riksintresse (NV), naturreservat, NATU- RA 2000, CW-område, militärt övningsområde, strandskydd, vattenskyddsområde Fastighet: Silvåkra 1:34, Ö. Tvet 2:9 Naturtyp: Hävdade fuktängar, sumpskog Motiv: N, K, L Området utgörs av öppna fukt- och friskängar som delvis betas och delvis slåttras. De fuktigaste partierna ligger i NV med smörblomma m.m. Vegetationen domineras av tuvtågeläng och skiljer sig en del från Vombs ängar genom att t.ex. ängsbräsma inte är särskilt vanlig. Häckfågelfaunan är relativt artfattig med enstaka par av storspov, tofsvipa, gulärla och ängspiplärka.ett storkhägn finns vid Ö. Tvets gård och flera frihäckande par finns i omgivningen. Storkar brukar proviantera på ängarna och rovfåglar ses ofta jaga över området. Området avgränsas av torra höglänta marker på det militära övningssfältet i väster och Veberödsbäcken i öster. Lavelundsbäcken går i västra delen av området och har lite fuktigare partier som slåttras väster om bäcken. Vattenledningen från Vomb skär rakt genom området.vid Prästamossen söder om Öbacken går en bit av sumpskogen in i området. Motiv Främst biologiska och kulturhistoriska värden knutna till ängamarkerna och fuktängarna. Förutsättningar för bevarande av värden Fortsatt bete och slåtter utan gödselpåverkan eller negativ påverkan på hydrologin. Sumpskogen bör lämnas för fri utveckling. Restaurera vattendragen genom meandring och höja grundvattennivån. Utöka slåtterarealen. Olsson, A Fågelinventering på Vombs ängar Tekniska förvaltningen. Östra Tvets ängar (7.3.3) 3 Ljungen (2) Area: 84 ha Status: Riksintresse (NV), naturreservat (del), CW-område, NATURA 2000, strandskydd, vattenskyddsområde Fastighet: Veberöd 7:2, 7:3, 7:11 m fl Naturtyp: Trädrik hagmark, lövskog, strandskog, torrhed och öppna fuktängar Motiv: N, K, F, L Söder om Klingavälsån, intill gamla Sjöbovägen, öster om Veberöd, finns ett omväxlande hagmarkslandskap med träddungar och öppna betesmarker på sandig mark. Hagmarken domineras av ekdungar medan de ohävdade träddungarna har en blandlövskog där boken är vanlig. Öster om området finns en hel del tallplanteringar. Den gamla banvallen för järnvägen mellan Dalby och Sjöbo går genom området. Floran i området präglas av torrängs-arter som ex. blåmonke, blåklocka, gulmåra, backtimjan, backsippa, fårsvingel m.m. Ekarna växer långsamt på den magra sandiga marken och är troligen ganska gamla trots att de inte är speciellt grova. Historiskt sätt har området präglats av ett extensivt åkerbruk med långa trädor mellan odlingstillfällena. Stora kulturhistoriska och biologiska värden. Förutsättningar för bevarande av värden De norra delarna ägs av naturvårdsverket och ingår i naturreservatet. Där är förutsättningarna mycket goda för bevarande av värden. I de södra delarna är gödselpåverkan större i hagmarken och floran mer utarmad. Här finns också risk för skogsbruksåtgärder som minskar de stora biologiska värden i förekomsten av gamla träd och död ved. Införliva de södra delarna i Klingavälsåns naturreservat alt. bilda ett nytt reservat. Den gamla banvallen genom Ljungenområdet 199

6 7 och analys (7.3.3) 4 Veberöds ängar (3) Area: 35 ha Status: Riksintresse (NV), naturreservat, strandskydd, vattenskyddsområde Fastighet: Veberöd 23:13, 25:2 Naturtyp: Åker. Motiv: N, K, L Mellan Klingavälsån och Ö. Tvets ängar finns en smal remsa åkermark som ligger i Veberöds socken. Området var ängsmark på 1910-talet och uppodlingen har troligen påbörjats någon gång mellan de båda världskrigen. I området rastar en hel del gäss och området är viltrikt med både kronhjort och vildsvin. Området avgränsas av Veberödsbäcken i väster och Klingavälsån i öster. Landskapsbildsvärden och kulturhistoriska värden. Förutsättningar för bevarande av värden Ingen skogsplantering. Området bör återställas till ängs- eller betesmarker för att binda ihop Ö. Tvets ängar med Vombs ängar. Veberödsbäcken bör restaureras till ett meandrande lopp med högre vattenyta. (7.3.3) 5 Skytteskogen, Veberöd (3) Area: 49 ha Status: Delar av området omfattas av detaljplan Fastighet: Veberöd 15:159 m.fl. Naturtyp: Tallskog, betesmark och lövblandskog Motiv: F, N I östra delen av Veberöd finns ett skogsområde med angränsande öppna marker som utgör ett mycket viktigt närströvområde för boende i tätorten. Ett elljusspår finns anlagt och området genomkorsas av flera stigar. Den gamla banvallen skär rakt genom området. I väster dominerar tall på de sandiga markerna. I öster finns en hel del lövskog, främst björk och al på fuktigare marker. Allra längst i öster finns en öppen betesmark på f.d. åkermark. Hela området var markerat som åkermark Motiv Området har stor betydelse för närrekreationen i Veberöd. Förutsättningar för bevarande av värden Naturvårdsanpassat skogsbruk. Öka tillgängligheten med fler markerade stigar och information för besökare. Klingsvälsån i anslutning till Veberöds ängar Skytteskogen med elljusspår 200

7 7.3 Vombsänkan (7.3.3) 6 Hasslemölla N (2) Area: 14 ha Status: Strandskydd Fastighet: Veberöd 24:2, Hasslemölla 1:1 Naturtyp: Ädellövskog, hagmark, sumpskog Motiv: N, K Norr om Hasslemölla finns ett lövskogsparti, och ängsmarker upp mot den gamla banvallen och gården som ligger norr om denna. I skogspartiet finns en hel del bok med inslag av björk, al m.m. Området utgör ett viktigt stråk längs Skoghusbäcken söder om gamla Sjöbovägen och Ljungen i anslutning till Klingavälsån. Området har lång trädkontinuitet och det finns anledning att titta närmare på flora och fauna i området. Värde Främst biologiska värden. Förutsättningar för bevarande av värden Naturvårdsanpassat skogsbruk och fortsatt betesdrift. Ingen negativ påverkan på bäckens hydrologi. Stängsling och beteshävd. Revinge-Vombområdet, vegetation och vegetations-utveckling Naturvårdsnämnden, Lund. Ängsmarker och skog norr om Hasslemölla (7.3.3) 7 Klingavälsån Ö och V Hemmestorps mölla (1) Area: 129,5 ha Status: Riksintresse (NV), naturreservat, CWområde, NATURA 2000, strandskydd, vattenskydds-område Fastighet: Kungsholmen 1:1, Veberöd 7:2, Vomb 1:2, 50:30. Naturtyp: Öppna hävdade fukt- och torrängar. Motiv: N, K, L På ängarna öster om Hemmestorps mölla (själva möllan ligger i Sjöbo kommun) finns en välbevarad fuktängsvegetation som på några platser har kalkfuktängskaraktär med många orkidéer. Området har en mycket lång hävdkontinuitet som översilad slåtteräng och de senaste 100 åren även som betesmark. Klingavälsån har här delvis fått behålla sitt naturliga lopp med meandrande åfåra och avsnörda korvsjöar. Fågellivet är rikt med många häckande och rastande arter. Bl.a. förekommer många vadare och gulärla. Den gamla banvallen utgör gräns i norr och ån som kommungräns i söder. Det ligger ett storkhägn vid Hemmestorps mölla. Kronhjort förekommer regelbundet i området. Stora biologiska och kulturhistoriska värden. Den naturligt meandrande ån har även geologiska värden. Klass 1 i ängs- och hagmarksinventeringen. Förutsättningar för bevarande Fortsatt betes- eller slåtterhävd utan gödsling eller påverkan på hydrologin. Naturreservatet ger goda förutsättningar att värdena skall bevaras. Restaurering av översilningssystemet, ökad tillgänglighet till Hemmestorps mölla. Klingavälsån uppströms Hemmestorps mölla 201

8 7 och analys (7.3.3) 8 Vombs boställe (3) Area: 78 ha Status: Riksintresse (NV), naturreservat, vattenskyddsområde, CW-område, NATURA 2000 Fastighet: Del av Vomb 1:2. Naturtyp: Torrängar Motiv: N, K, L Öppna gräsmarker och skogsbryn på sandig mark söder om Vombs fure. Tidigare har här bedrivits extensivt åkerbruk men idag ligger delar ohävdade och dominerad högörtäng medan andra delar nyligen har börjat betas av får igen. Riksväg 11 går i norra delen av området. I området finns den sällsynta gröna hedvårtbitaren som har sin svenska utbredning koncentrerad till Vombsänkan. När den upptäcktes för ca 20 år sedan hade den sin huvudutbredning just inom detta område och längs furets västsida. Tallen sprider sig sakta ut från brynet och röjning har genomförts vid ett par tillfällen. Öppna gräsmarker och trädesmarker är idag sällsynta då merparten har planterats med tall. Sandiga gräsmarker med värdefull flora och lägre fauna. Kulturhistoriskt intressant markhistoria. Förutsättningar för bevarande Någon form av hävd är nödvändig, antingen slåtter, bete eller återkommande upplöjning. Hela området bör inte hävdas lika intensivt varje år utan det är viktigt att det finns större ytor i träda med hög gräs- och örtvegetation hela tiden. Hela området borde stängslas och betas för att gynna de sandlevande arterna. I betesmarkerna finns det sedan möjlighet att skapa sandblottor genom plöjning eller schaktning. Tillgängligheten för friluftslivet borde också förbättras genom markerade strövstigar och parkeringsplatser. Då vägen byggs om bör en ekopassage skapas för djurlivet, ffa. kronhjorten. (7.3.3) 9 Odlingsmarkerna mellan Vombs Norregård och väg 11 (3) Area: 235 ha Status: Riksintresse (NV), naturreservat, CWområde, NATURA 2000, vattenskyddsområde, strandskydd Fastighet: Delar av Vomb 1:2, 1:3, 1:4, 1:5, 50:31. Naturtyp: Åkermark i hävd och i träda Motiv: K, L, N Området ligger öster om Vombs ängar och Klingavälsån, mellan Vombs Norregård i norr och väg 11 i söder, och består av åkermark där bara vissa delar odlas idag. Markerna är sandiga och intill Vombs vattenverk och infiltrationsdammarna ligger åkermarken i träda bl.a. för att minimera risken för föroreningar i grundvattnet. I skyddsområdet är det inte tillåtet att ha betesdjur. De norra delarna, intill Vombs ängar, används som vall och genom stora delar av området löper träningsspår för travhästar. Området gränsar till tallskog och Vombs Rabyvägen i öster där tallskogen etablerar sig i brynet. Den sällsynta, gröna hedvårtbitaren, förekommer i skogskanten, medan den starkt hotade fältpiplärkan häckar i låg vegetation kring travbanorna. Kronhjorten har ett viktigt uppehållsområde mellan Klinagvälsån och furet. Omkring år 1820 utgjorde området övergångszon mellan de blöta ängsmarkerna kring Klingavälsån och de torra extensivt odlade markerna söder om Vombs by. Ca 1912 hade hela området odlats upp under de utskiftade gårdarna från Vomb. Kulturhistoriska och landskapsestetiska värden i ett område som gränsar till stora biologiska värden (främst kronhjort, fältpiplärka och hedvårtbitare). Förutsättningar för bevarande Vårtbitaren vill ha tillgång till högre gräs omväxlande med lägre gräsytor för att trivas. Visst slitage för att gynna sandlevande arter. En del åkermarken bör överföras till ängs- eller betesmark. Nygrävning av småvatten för groddjur. Fläckodling av fodergröda för kronhjort. 202

9 7.3 Vombsänkan (7.3.3) 10 Klingavälsån mellan Vombs ängar och Ljungen (2) Area: 24 ha Status: Riksintresse (NV), naturreservat, NATU- RA 2000, strandskydd, vattenskyddsområde, CWområde Fastighet: Vomb 1:2, 50:31, Veberöd 23:13 m.fl. Naturtyp: Delvis meandrande slättå. Motiv: N Området avser sträckan mellan dämmet söder om Vombs ängar och Ljungen i söder. Längs åns södra del finns en hel del äldre alpartier som förmodligen är rester av den stora alstubbskottängen som täckte större delen av området för 200 år sedan. I hela sträckan är ån sänkt och i norr även rätad. Stora delar av den södra delen har dock fortfarande en ursprunglig sträckning med ett krokigt och meandrande lopp. Större delen av åsträckan kantas av åkermark som på Vombsidan ligger i träda. Området är viltrikt med både vildsvin och kronhjort. Kungsfiskare förekommer tidvis i ån. Ån har främst biologiska värden knutna till den limniska miljön och de äldre albestånden längs ån. Förutsättningar för bevarande Ingen negativ påverkan på vattenkvalitet och vattenföring. Bevarande av de äldre albestånden. Restaurering av ån genom meandring av den rätade åfåran. Återföring av åkermark till ängsmark och återskapande av delar av alsumpskogarna. Klingavälsån Vattenledningen från Vomb korsar Klingavälsån Klingavälsån vid dämmet söder om Vombs ängar Stora alrötter i åkanten 203

10 7 och analys Norra delen av Vombs ängar med den restaurerade Klingavälsån (maj 2002). Foto: Patrik Olofsson, EcoImages. 204