7.3.2 Vombs fure - Vombsjön

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "7.3.2 Vombs fure - Vombsjön"

Transkript

1 7.3 Vombsänkan Vombs fure, norra delen Vombs fure - Vombsjön Naturförhållanden Vombs by ligger i ett stort sandområde som avgränsas av lägre och fuktiga marker med Vombsjön i norr, Vombs ängar i väster och Klingavälsån i söder. De sandiga markerna som är lättarbetade, men relativt magra (åkermark klass 3-4), har medfört att byområdet är mycket stort och har präglats av ett ambulerande åkerbruk under mycket lång tid. Stora delar av området låg ständigt i träda och skapade förutsättningar för en rik och varierad flora och fauna. Under medeltiden fanns troligen fortfarande kvar en hel del ekskog, men genom en allt intensivare markanvändning under och 1700-talen, blev landskapet till slut helt trädlöst. Detta medförde att sanden blottlades och med vindens hjälp började driva. Både odlingar och betesmark drabbades av sandflykten. För att minska den omfattande sanddriften började man sätta upp risgärden där sanden kunde stoppas. Idag framträder flera av dessa sandvallar som långa, raka åsar i landskapet. Det var dock först när tallplanteringen tog fart som man mera effektivt kunde stoppa sandflykten. Detta skedde främst under talet och vid 1900-talets början hade tallskogen ungefär samma utbredning som idag. Den agrara revolutionen med bl.a. införandet av konstgödsel gjorde de långa trädesperioderna onödiga. Samtidigt fick skogsbruket successivt större betydelse. På 1940-talet beslutade man att hämta dricksvatten från Vombsjön till Malmö vilket föranledde att nästan hela området förvärvades av staden och vattenverket med vattenreningsdammarna anlades. Idag präglas området av rationellt skötta barrskogar och på de öppna markerna hästskötsel eller ohävd. Vissa partier av tallskogen innehåller enstaka gamla, grova träd som är värdefulla som boträd för rovfåglar som havsörn och fiskgjuse. Landskapsekologi Kring Bysjön och Häljasjön finns sandiga gräsklädda marker med värdefull torrängsflora och -fauna. Dessa arter har relativt bra spridningsförbindelser med andra sandmarker i norr och söder. De populationer som finns i gläntor inne i skogen har dock svårare att sprida sig och det är främst längs skogsvägarna som detta sker. Den sällsynta gröna hedvårtbitaren förekommer främst i högt gräs söder och väster om furet men även kring sjöarna i västra delen av furet. Skog, åkermark och kortbetad betesmark utgör barriärer för arten. Kronhjorten har en viktigt population i furet och en del av området är avsatt som djurskyddsområde. Viktiga vandringsstråk för kronhjorten går söderut mot Romeleåsen, nordöst mot Övedskloster 185

2 7 och analys Skånska Rekognosceringskartan och västerut mot Klingavälsån. Friluftslivets utnyttjande av området avgör hur mycket hjortarna blir störda. Trakten Vombs fure - Vombsjön med delområden Häradsekonomiska kartan 1912 Kulturmiljövärden Vombs by är en unik by på Vombsänkans sandmarker med en mycket speciell odlingshistoria och välbevarad bymiljö. Byn som tidigare löd under Övedskloster har en oregelbundet grupperad bebyggelse. Kyrkan är placerad på en kulle i byns östra del. Den äldre bebyggelsen består i huvudsak av gatuhus. De angränsande Vombs ängar hyser ett av landets bäst bevarade översilningssystem med höga kulturhistoriska värden. Ett tidigare extensivt åkerbruk kring byn har skapat förutsättningar för en mycket speciell fauna och flora. Tyvärr är delar av landskapet närmast byn statt i igenväxning. Sanddynerna inne i furet är resultat av de risgärden som byggdes upp för att stoppa sanddriften på 1700-talet. Skyddsplanteringarna vittnar om 1800-talets kamp mot sanden. Närmast Vombsjön och inne i byn finns en del äldre fritidshus av kulturhistoriskt intresse. Friluftsliv Vombs fure är ett av de största sammanhängande tallskogsområdena i Skåne och erbjuder stora värden för friluftslivet. Terrängen är lättframkomlig och ett stort antal skogsbilvägar underlättar också tillgängligheten. Konflikter finns dock, främst genom störningsrisken för kronhjort och rovfåglar. Det råder förbud för motortrafik i skogen förutom för besökare till de anlagda parkeringsplatserna, vilket uppfattas av många som förbud mot infart. Längs väg-arna finns ett 10-tal P-platser med kapacitet för flera hundra bilar, främst i den norra delen närmast sjön. Skogen är tidvis rik på matsvamp. I den sydöstra delen av furet råder beträdnadsförbud utanför vägarna under kronhjortens fortplantningstid ( ). Fuktängar väster om Vombsjön 186

3 7.3 Vombsänkan Förutsättningar för värden i landskapet Kronhjorten är beroende av ostörda skogspartier för att kunna trivas i området. En reglering och kanalisering av friluftslivet är därför nödvändig och har delvis skett genom bildandet av djurskyddsområdet i den södra delen av Furet. De öppna partierna kring Gröne damm och Bockabacken i väster, är till stora delar ohävdade och det pågår en långsam igenväxning. Återupptagen hävd är nödvändig för att bevara värdena. Öppna gläntor behövs också i skogen för ljuskrävande arter. Förslagsvis kan man öppna upp gläntor och stråk i tallskogen för att gynna den rika floran och faunan knuten till de sandiga, solbelysta markerna. Det vore också önskvärt öka skogens omloppsålder innan föryngring sker samt att öka inslaget av lövträd (det kommer en hel del självsådd björk och ek på vissa marker) och lämna en del att bli jätteträd. I väster bör man hävda de öppna gräsmarkerna och skapa sandblottor genom störning. Det vore också önskvärt att öka tillgängligheten för friluftslivet i vissa delar av furet, samtidigt som man kanaliserar besökarna till markerade strövstigar. Vissa områden bör dock avsättas med begränsad tillgänglighet under hela året, för viltets och rovfåglarnas skull. Gamla grova tallar bör sparas som boträd åt rovfåglar. Reservatsförordnande bör utredas. Larsson, A. & Andersson, J. (Ekokonsult AB) Revinge-Vombområdet, vegetation och vegetationsutveckling samt förslag till naturvårdsåtgärder. Naturvårdsnämnden, Lund. Troedsson, T Barrskogens framryckning i Vomsänkan. Ett markvårdsproblem. Skånes Natur 51: Mindre ljunghedsrest inne i Vombs fure (7.3.2) 1 Vombs Norregård - Vombs Nygård (2) Area: 156 ha Status: Riksintresse (NV), naturreservat, CWområde, NATURA 2000, strandskydd närmast Vombsjön. Fastighet: Vomb 1:3, 1:4. Naturtyp: Torra betesmarker, fuktängar, dammar och tallskog Motiv: N, Z, B, K, F, L Sydost om Vombs Norregård finns ett större sandområde med en klar gräns i norr som utgör en fortsättning på den markanta strandvallen söder om Vombsjön. I södra delen finns gles tallskog med anlagda travträningsbanor. Den mellersta delen består av välhävdad betesmark med torräng och bortståtelhed. Längst i norr finns en större betesmark på fuktig till frisk mark. Speciellt torrängarna är mycket artrika med flera rödlistade arter. Bland annat förekommer insekten Asilus crabroniformis. Idag betas området väl av hästar och nötdjur. Djuren sparkar upp sandblottor som är viktiga för många arter, dels kärlväxter som är konkurrenssvaga och krävar hög marktemperatur, dels grävande insekter som t.ex. steklar. Travbanorna medför en störning på fältskiktet som gynnar många arter där slitaget är måttligt. De sydvända skärningar som bildats vid travbanorna är mycket viktiga för grävande insekter. Området hyser en mycket värdefull sandmarksfauna (inkl. lökgroda i vattensamlingar) och -flora. Även de fuktiga betesmarkerna i norr är värdefulla. Landskapsbilden är tilltalande för friluftslivet som dock är sparsamt på grund av dålig tillgänglighet. Området har lång hävdkontinuitet och är därmed av kulturhistoriskt intresse. Fortsatt beteshävd och störning för att blottlägga sandytor på sandig mark. Tallskogen kan gärna glesas ut för att på sikt skapa ett savannlandskap med glest stående och grupper av gamla tallar. Detta gynnar den rika floran och faunan som är knuten till hög solinsntrålning. Fler groddammar kan grävas. Huggert, L. 1989, Sammanställning av intressanta och skyddsvärda insektsbiotoper inom Lunds kommun. Larsson, A. & Andersson, J. (Ekokonsult AB) Revinge-Vombområdet, vegetation och vegetationsutveckling samt förslag till naturvårdsåtgärder. Naturvårdsnämnden, Lund. 187

4 7 och analys (7.3.2) 2 Vombsjön (2) Area: 582 ha (endast Lunds kommuns del) Status: Riksintresse (NV, yrkesfiske), vattenskyddsområde, strandskydd, CW-område (delvis)., 50:73. Naturtyp: Sjö och strandvall Motiv: N, F, L, G Vombsjön är en reglerad, eutrof slättsjö som sedan 1940-talet utgör dricksvattentäkt, främst för Malmö stad. Sjöns största djup är 15 m. Tillflödet sker främst via Björkaån i öster och Borstbäcken i norr. Utloppet ligger i nordväst till Kävlingeån och bildar kommungräns mot Eslöv. I Vombsjön finns möjligheter till bad och fiske; bl.a. bedrivs här yrkesfiske. I sjön rastar en hel del sjöfågel under höst, vinter och vår; både havsörn och fiskgjuse ses regelbundet jaga i området. Den skogklädda strandvallen i söder är mäktig och stupar på vissa platser m ned mot sjön. Från strandvallen har man fina utblickar norrut över sjön, mot Hjälmaröd och Övedsklosters bokskogar. Södra halvan av sjön ligger i Lunds kommun medan den norra halvan delas mellan Eslövs och Sjöbo kommuner. Viktig rastlokal för fåglar, attraktivt för friluftslivet - strövande, skridsko, bad och fiske. Sjön har en hög fiskproduktion och är viktig för yrkesfisket. Ingen negativ påverkan på vattenkvaliteten, så naturlig vattenreglering som möjligt. Kanalisera friluftslivet bort från de mest störningskänsliga områdena vid strandvallen i söder. Bättre angöringspunkter (P-plats, fågeltorn) längs västra stranden. Almestrand, A Några limnologiska synpunkter på de skånska sjöarnas framtida användning för vattenförsörjningsändamål. Skånes Natur 52: Andersson, G., Berzins, B., Björk, S. & Gelin, C Vombsjöns sommargröna vatten. Skånes Natur 55: Eklöv, A Fiskar och fiske i Lunds kommun. Lärande Natur, Tekniska förvaltningen i Lund. Persson, K Sjöinventering i Malmöhus län. Länsstyrelsen i Malmöhus län, Naturvårdsenheten. Medd. nr 1979:3 Weijman-Hane, G Vattenvårdsplan för Kävlingeån, Generalplan. Kävlingeåns vattenvårdsförbund. Wetterhall, S. & Dackman, T Skånes framtida vattenförsörjning. Skånes Natur 52: (7.3.2) 3 Bysjön (3) Area: 20 ha Status: Riksintresse (NV), strandskydd Fastighet: Vomb 1:4 Naturtyp: Sjö, strandskog Motiv: N, L, F Bysjön ligger direkt nordväst om Vombs by och omges av en gles strandskog med främst klibbal och björk. Sjön är förmodligen en dödissjö och ligger på sandig mark. Sjöns omgivningar utnyttjas intensivt för träning av travhästar. Tämligen rik fiskfauna. Värdefulla geologiska och limnologiska förhållanden. Ingen negativ påverkan på vattenkvaliteten. Öka tillgängligheten för friluftslivet. Eklöv, A Fiskar och fiske i Lunds kommun. Lärande Natur/Tekniska förvaltningen. Persson, L Populationsundersökningar över ruda i Bysjön. Limnologiska institutionen, Lunds Universitet. Vombsjöns södra strand 188

5 7.3 Vombsänkan (7.3.2) 4 Häljasjön (3) Area: 53 ha Status: Riksintresse (NV), vattenskyddsområde, strandskydd. Naturtyp: Sjö, strandskog, torrhed och kärr. Motiv: N, F, K, G Häljasjön med omgivande strandskogar och sandiga öppna gräsmarker. Sjön är belägen vid norra gränsen av det s.k. Vomb-Sjöbofältet, ett stort isälvsfält som till stora delar är uppbyggt av sand. Sjösänkan är troligen en dödishåla som är nästan rund med en diameter på ca 400 meter. Det största djupet är hela 12 m och direkt söder om sjön höjer sig landskapet till ca 6 m över sjöytan. På skånska rekognosceringskartan ( ) har sjön en bred naturlig förbindelse med Klingavälsån. Häljasjön fungerar idag som infiltrationsdamm för vattenverket, men är också populär som bad- och sportfiskesjö. Limnologiska, geologiska och rekreativa värden. Ingen negativ påverkan på vattenkvaliteten Bättre tillgänglighet för badande. Dahlberg, N Geoinventering, Lunds kommun. Naturvårdsnämnden, Lund. Eklöv, A Fiskar och fiske i Lunds kommun. Lärande Natur/Tekniska förvaltningen. (7.3.2) 5 Torrängar SO Vombs by (3) Area: 11,2 ha Status: Riksintresse (NV) Naturtyp: Torräng Motiv: N, K Området utgörs av öppna gräsmarker strax sydost om Vombs by. Marken är sandig och det har utvecklats torrängsvegetation. Delar av området betas av främst hästar och har en kortbetad vegetation. Stora delar är dock ohävdade och domineras av högvuxen knylhavre. Kulturhistoriska och biologiska värden knutna till de sandiga gamla åkermarkerna. Fortsatt bete. Återupptagen hävd i någon form på ohävdade ytor. Larsson, A. & Andersson, J. (Ekokonsult AB) Revinge-Vombområdet, vegetation och vegetationsutveckling samt förslag till naturvårdsåtgärder. Naturvårdsnämnden, Lund. Badplatsen vid Häljasjön Torrängar sydost om Vombs by 189

6 7 och analys (7.3.2) 6 Vattenverksdammarna (3) Area: 73 ha Status: Riksintresse (NV), vattenskyddsområde, 50:31. Naturtyp: Anlagda infiltrationsdammar, torräng. Motiv: N (7.3.2) 7 Vombs Raby (3) Area: 112 ha Status: Riksintresse (NV), vattenskyddsområde, 50:31 Naturtyp: Torräng, tallskog Motiv: N Inne i tallskogen finns ett långsträckt område med ett 30-tal anlagda infiltrationssdammar som utnyttjas för rening av Vombsjövatten, innan det pumpas upp från grundvattenbrunnar och distribueras som dricksvatten. Vattennivån varierar mellan dammarna och över året vilket skapar gynnsamma miljöer för bl.a. vadarfåglar och groddjur. Tidigare har här lekt strandpadda men de senaste åren har inget spel hörts. Nattskärra, sommargylling och mindre strandpipare är några av de fågelarter som förekommer i området. Runt dammarna finns en torrängsvegetation som slås för att hindra igenväxning. Viktigt område för fåglar och groddjur. Anpassad vattennivå för de prioriterade arterna. Hålla öppet kring dammarna. Skapa sandblottor för insekter. Troedsson, T Barrskogens framryckning i Vombsänkan. Ett markvårdsproblem. Skånes Natur 51: Wetterhall, S. & Dackman, T Skånes framtida vattenförsörjning. Skånes Natur 52: Öppna gräsmarker och skogsbryn på sandig mark vid Vombs fures västra sida. Området avgränsas av Vombs Rabyvägen i väster och tallskogen i öster. Sandiga gräsmarker med värdefull flora och fauna. Kulturhistoriskt intressant markhistoria. Förekomst av bl.a. grön hedvårtbitare, fältpiplärka och kronhjort. Någon form av hävd är nödvändig, antingen slåtter, bete eller återkommande upplöjning. Hela området bör inte hävdas lika intensivt varje år utan det är viktigt att det finns större ytor i träda med hög gräs- och örtvegetation hela tiden. Området borde stängslas och betas för att gynna de sandlevande arterna. I betesmarkerna finns det sedan möjlighet att skapa sandblottor genom plöjning eller schaktning. Tillgängligheten för friluftslivet borde också förbättras genom markerade strövstigar och parkeringsplatser. För att gynna strandpaddan som tidigare fanns i vattenverksdammarna kan grunda dammar grävas i skogskanten. Cavallin, B Mitt första Vomb. Skånes Natur 66: Troedsson, T Barrskogens framryckning i Vombsänkan. Ett markvårdsproblem. Skånes Natur 51: Strandpadda Hedblomster 190

7 7.3 Vombsänkan (7.3.2) 8 Grusgropen (2) Area:33,5 ha Status: Riksintresse (NV), djurskyddsområde, vattenskyddsområde Naturtyp: Tallskog, igenväxande grustag Motiv: G, N, K I södra delen av Vombs fure ligger en igenväxande grustäkt som var i drift fram till 1980-talet. Täktgropen är ca 3-4 meter djupare än kringliggande mark i norra delen för att succesivt höja sig söderut. I nordost finns en sandbrink som ännu hålls öppen av hjortdjurens slitage men som idag skuggas av uppväxande tall och björk. Fortfarande finns öppna gläntor i den norra delen där det även tippas jordmassor. Innan igenväxningen tog fart fanns här en mycket rik insektsfauna med bland annat flera mycket sällsynta myrarter. Kulturhistoriska, geomorfologiska och zoologiska. Motverka igenväxningen och bevara solbelysta sandblottor. Röjning av den uppväxande slyskogen i norra och nordöstra delen för att återskapa goda förutsättningar för en sandlevande insektsfauna. P. Douwes, muntl. (7.3.2) 9 Klostersågen (2) Area:70 ha Status: Riksintresse (NV), djurskyddsområde. Naturtyp: Tallskog på sanddyner, bokskog Motiv: G, N, K Ett större område med sanddyner i tallskog norr om väg 11 och bokskog söder om vägen. Dynerna har främst uppkommit under 1700-talet genom sanddrift. Skyddsplanteringar av tall etablerades under och 1800-talen. Idag består tallskogen av varierad ålder och bestånden har blivit utglesade genom stormfällning under de senaste decennierna. Dynerna är de största inom Vombområdet och breder ut sig över ett ganska stort område. Viktigt område för kronhjort. Kulturhistoriska, geomorfologiska och zoologiska. Ingen täktverksamhet och bevarande av äldre tallar. Öka andelen lövträd och avsätt en del av tallbeståndet för fri utveckling. Tillgängligheten för friluftslivet kan förbättras och kanaliseras, bl.a. genom en säkrare in- och utfart från parkeringen. Service i form av toalett, bänkar och bord, soptunnor och markerade strövstigar kan iordningställas. Troedsson, T Barrskogens framryckning i Vombsänkan. Ett markvårdsproblem. Skånes Natur 51: Norra delen av Grusgropen Sandås vid Klostersågen 191

8 7 och analys (7.3.2) 10 Stora sandåsen - Gröne damm (2) Area: 22 ha Status: Riksintresse (NV), djurskyddsområde, vattenskyddsområde Naturtyp: Sanddyn med tallskog, fattigkärr och damm. Motiv: N, K, G, F Markant sandås, ca 4-5 m hög och m bred, som löper i NV-SO- riktning. På åsen växer främst tallskog med inslag av gran. Flera av tallarna är närmare 200 år gamla. Fältskiktet är hedvegetation på den sandiga marken. Eventuellt har sanddynen uppkommit kring människoskapad hägnad då den går rakt i landskapet och fortsätter åt nordväst. Gamla tallar, geomorfologiska och kulturhistoriska värden Ingen täktverksamhet, spara de gamla tallarna. Skydda sandåsen och röja bort träd på delar av åsen där ljunghed kan utvecklas. Övriga delar bör lämnas för fri utveckling vilket dock på sikt kommer att skada sandåsen genom rotvälter (därför parti med mer kulturhistorisk skötsel). Skogsvårdssstyrelsen i Södra Götaland Nyckelbiotopsinventeringen. Risinger B Sanddyner i Malmöhus län. Länsstyrelsen i Malmöhus län, Naturvårdsenheten, medd. nr. 1984:1. (7.3.2) 11 Tyges håla (2) Area: 3 ha Status: Riksintresse (NV), djurskyddsområde, vattenskyddsområde Naturtyp: Tallskog, ljunghed Motiv: N, K Äldre gles tallskog med ljunghed längs skogsvägen. 6-7 tallar är troligen närmare 250 år och skulle i så fall vara från den första generationen tall som planterades i Vombs Fure. I en tall har en fläder slagit rot 7-8 meter upp och flera träd har bohål i sig. Mycket stora tallar ger förutsättningar för rovfåglar och hackspettar att bygga bo. Ljunghed är sällsynt i kommunen och hyser en del intressanta arter. I området finns även nattskärra. Tallarna lämnas för fri utveckling medan viss gallring av ungskog kring träden kan behövas. Bevara beståndet som biotopskyddsområde. Skogsvårdssstyrelsen i Södra Götaland Nyckelbiotopsinventeringen. Troedsson, T Barrskogens framryckning i Vombsänkan. Ett markvårdsproblem. Skånes Natur 51: Gamla tallar vid Tyges håla Den stora, långa sandåsen i furets mellersta del 192

9 7.3 Vombsänkan (7.3.2) 12 Eriksro (3) Area: 8 ha Status: Riksintresse (NV), djurskyddsområde, vattenskyddsområde Naturtyp: Rad med lövträd Motiv: N, K Längs vägen västerut från Eriksro finns en rad med äldre lövträd, främst ek och björk, som börjar nå en ålder då de är mer intressanta för lägre fauna och flora. Trädraden omges av barrskog och bidrar även till att släppa ner mer ljus till skogsvägen och göra den mer attraktiv för friluftslivet. Biologiska och rekreativa värden. Att trädraden vårdas och bibehålls. Plantera nya lövträd i luckorna. Skogsvårdssstyrelsen i Södra Götaland Nyckelbiotopsinventeringen. (7.3.2) 13 Björkekullarna, syd (2) Area: 5,4 ha Status: Riksintresse (NV), vattenskyddsområde Naturtyp: Tallskog med enstaka björkar. Motiv: N, K, G Sanddyner med tallskog och en mycket stor björk (> 100 år) som står ensam i tallskogen längst i norr. Området benämns näbblinjen i nyckelbiotopsinventeringen där det fått naturvärdesklass. Här står flera gamla vidkroniga tallar varav några är uppemot 200 år gamla. Sannolikt av stort värde för bl.a. insektsfaunan. Några grova björkar och björklågor finns i området. Geomorfologiska, kulturhistoriska och entomologiska Inga ingrepp från skogsbruk mer än för att gynna de större träden. Viss gallring av ungtall kring de äldre tallarna behövs. Björkarna bör ges större utrymme i framtiden. Den stora björken i norr bör frihuggas något för att kunna leva så länge som möjligt. Skogsvårdssstyrelsen i Södra Götaland Nyckelbiotopsinventeringen. 193

10 7 och analys (7.3.2) 14 Äskebäskan (2) Area: 4,2 ha Status: Riksintresse (NV), vattenskyddsområde, strandskydd Naturtyp: Ädellövskog, sumpskog Motiv: N, K (7.3.2) 15 Ö Äskebäskan (3) Area: 26 ha Status: Riksintresse (NV), vattenskyddsområde, strandskydd Naturtyp: Öppen betesmark Motiv: N, L Brant nordsluttning vid Vombsjöns SÖ hörn, med gammal ädellövskog och äldre alsumpskog. I alkärret finns grova och gamla träd med delvis hög sockenbildning. Området sluttar mot norr och är tydligt genomsilat av ytligt grundvatten. Några hålträd förekommer liksom högstubbar, lågor och några spärrgreniga, äldre bokar. Hassel växer i buskskiktet. På träden har påträffats krushättemossa och mossor av släktet Porella. Skärmstarr växer i fältskiktet. I branten växer främst mycket gamla och grova bokar med inslag av enstaka ekar. Här finns flera lågor och grova högstubbar trots att viss avverkning har förekommit tidigare. I nedre delen finns flera källor som springer fram och översilar alkärret nedanför. Beståndet är inte speciellt brett, ca meter men ganska långt, ca 400 meter. Den östra delen ligger i betesmark med öppen undervegetation. I söder växer ung lärkskog planterad på 1980-talet. Beståndet har ett fint sydbryn som troligen kan bestå trots att lärkskogen växer upp. Stora biologiska och geologiska värden. Att inga fler ingrepp görs i området annat än för att gynna de gamla träden. Viss röjning i mötet mot lärkskogen kanske kan behövas för att behålla sydbrynet. Området bör skyddas som naturreservat eller biotopskyddsområde. Skogsvårdssstyrelsen i Södra Götaland Nyckelbiotopsinventering. Betesmarker som i söder består av torrängar på sandig sluttning ner mot flacka och mer fuktiga marker i norr. Nyligen har spridda tallar i den torra betesmarken avverkats för att gynna den sällsynta gröna hedvårtbitaren. Troligen har området till större delen varit uppodlad i början på 1900-talet. I sydöstra kanten förekommer den rödlistade mossan sandnäbbmossa rikligt i gles tallskog. Sandiga miljöer och fuktig betesmark med intressant flora och lägre fauna. Fortsatt bete med återkommande röjningar och putsning av tuvor på de fuktigare partierna. Bevara förutsättningarna för mossfloran på marken. Återkommande röjningar för att hålla efter tallplantor i betesmarken. Tyler, T Värdefulla mosslokaler i Lunds kommun, stencil. 194

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15 Invigning av naturreservaten Vedåsa och Marsholm Samling Vedåsaguidning, Parkering 9 September 2012 Marsholms gård, Parkering Vägbeskrivning: Från väg 124 mellan Liatorp och Ljungby, sväng söderut mot

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Långvråns Naturreservat

Långvråns Naturreservat Långvråns Naturreservat Skötselplan Upprättad 1991 Skogsvårdsstyrelsen i Östergötlands län INNEHÅLLSFÖRTECKNING I ALLMÄN BESKRIVNING...5 1. ADMINISTRATIVA DATA...5 2. ÖVERSIKTEIG BESKRIVNING AV BEFINTLIGA

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 2013-12-17 Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 Täby Galopp PM gällande nuvarande plan och naturvärden 1. Bakgrund och frågeställning 2 2. Uppföljning

Läs mer

SKÖTSELPLAN FÖR STRANDBADSKOGEN

SKÖTSELPLAN FÖR STRANDBADSKOGEN SKÖTSELPLAN FÖR STRANDBADSKOGEN INNEHÅLL BESKRIVNINGSDEL... 3 1. SYFTE... 3 2. ÖVERSIKTSKARTA OCH ADMINISTRATIVA DATA... 3 3. HISTORISK, NUVARANDE OCH FRAMTIDA MARK- OCH VATTENANVÄNDNING... 4 3.1 Berggrund,

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Ringstad mo Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2187 Linda Lindwall 1 Kartor ur allmänt kartmaterial:

Läs mer

Naturvårdsprogram ÅTGÄRDSPROGRAM

Naturvårdsprogram ÅTGÄRDSPROGRAM Naturvårdsprogram ÅTGÄRDSPROGRAM Naturvårdsprogram för Kävlinge kommun Åtgärdsprogram (mars 2003) Projektgrupp Patrik Lund Kartor Patrik Lund Layout Ann Ekvall Fotografier Cecilia Backe, Cecilia Torle,

Läs mer

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern RESTAURERINGSPLAN Datum 2014-11-06 Referens 512- Sida 1(6) Restaureringsplan Fågelskär i Vänern Natura 2000-kod och namn: SE061001 Millesvik och Lurö skärgård, SE0610006 Värmlandskärgården, SE 0610249

Läs mer

Biologisk mångfald på våra motorbanor

Biologisk mångfald på våra motorbanor Biologisk mångfald på våra motorbanor 1 av 27 Motorsportens miljöutmaningar Förbunden vill tillsammans bidra till en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. Idrottsrörelsen är en stor

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

Naturreservatet Magnehult domänreservat

Naturreservatet Magnehult domänreservat Naturreservatet Magnehult domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR MAGNEHULT DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson RIO GÖTEBORG NATUR-

Läs mer

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald 9. Natur och gröna frågor kan ses ur flera perspektiv. Detta kapitel behandlar naturvärden utifrån perspektivet biologisk mångfald och förutsättningarna för denna. Naturvärden utifrån ett rekreativt perspektiv

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 2015-06-12 v3 Sida 1(5) Lickershamns Styrelsen BEWA, PA Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 1 Styrelsens förslag till beslut att antas av stämman

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Inventering och bedömning av naturvärden

Inventering och bedömning av naturvärden Inventering och bedömning av naturvärden Utgångspunkten för arbetet har varit att översiktligt beskriva befi ntlig naturmark och identifi era särskilda upplevelsevärden som underlag för lokalisering av

Läs mer

Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5.

Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Denna redogörelse beskriver den naturvårdspolicy som kommer att tillämpas vid exploateringen av fastigheterna

Läs mer

Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn

Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn Diarienr. 2013-06332-55 2014-08-29 Söderorts Naturskyddsförening och Stockholms Naturskyddsförening

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun STRÖMSTADS KOMMUN Miljö- och byggförvaltningen Skrivelse 2014-09-09 1 (5) Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Bakgrund Efter önskemål från miljöplanerare Anna Wallblom har

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Planskede Beställare: Motala kommun WSP uppdrag 10130414 2010-01-27 WSP Östergötland Linda Blied Ewald Ericsson Geotekniker Geotekniker WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. BILAGA 6 2013-09-23 VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. Velinga vindkraft Pär Connelid Kula HB Förord Den kulturhistoriska analysen

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Fageruddsåsen SE0210253

Fageruddsåsen SE0210253 Bevarandeplan för Natura 2000-område Fageruddsåsen SE0210253 enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken Regeringsgodkänd December 1998 Bevarandeplanen fastställd av Länsstyrelsen

Läs mer

Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1

Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 Projektpresentation, juni 2009 1 Projektets lokalisering och omfattning Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 omfattar fastigheterna Björkhöjden 3:1 och Västra Björkhöjden

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

Åtgärdsprogram för hotade arter

Åtgärdsprogram för hotade arter Åtgärdsprogram för hotade arter Samhälle i förändring Cirka fem procent av Sveriges djur- och växtarter är idag hotade och riskerar att försvinna om inget görs. Främsta orsaken till att så många arter

Läs mer

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN SIDAN 1 (5) DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN På uppdrag av fastighetsägarna inom Kile 1:125 har Lars Fernqvist, arkitekt SAR/MSA, upprättat detta

Läs mer

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska

Läs mer

viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap

viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap Ett varierat skogslandskap med stora inslag av lövträd ger goda förutsättningar för vilt och mångfald. Viltvård i skogslandskapet

Läs mer

Potamogetonfloran i Hedemora

Potamogetonfloran i Hedemora Potamogetonfloran i Hedemora Håkan Persson Inledning Hedemora kommun består av socknarna Hedemora, Garpenberg och Husby. Kommunen kan väl sägas vara ett av de rikaste områdena i Dalarna när det gäller

Läs mer

Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län

Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län PLANBESKRIVNING Handlingar Övriga handlingar Plankarta daterad 2012-10-30 rev. 2014-01-20 Planbeskrivning daterad 2012-10-30

Läs mer

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar.

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Foto: Lennart Bratt Bild 2. Tjocka mattor av ris, mossa eller lav breder

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap viltvård för ett rikare landskap Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård för rikare landskap Stannar man upp, tittar och tänker efter är det svårt att inte fascineras av mångfalden

Läs mer

Bildande av Trolleflods naturreservat i Motala kommun. Naturreservatets namn ska vara Trolleflods naturreservat.

Bildande av Trolleflods naturreservat i Motala kommun. Naturreservatets namn ska vara Trolleflods naturreservat. LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND BESLUT 2002-04-26 1(5) 0511-12899-01 0583-217 dk Naturvårdsverket Bildande av Trolleflods naturreservat i Motala kommun Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen beslutar med stöd

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm 2015-03-30 Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm Remiss från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över förslag till detaljplan för område vid Fagersjövägen

Läs mer

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Södermanlands län

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Södermanlands län Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Södermanlands län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Svealand. Rapport 5668 April 2007 ISBN 91-620-5668-9 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun

Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun Detaljplaneunderlag Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun Detaljplan för verksamhetsområde söder om västra infarten PM Mark och vatten Stockholm 2010-10-05 Beställare: Norrtälje kommun Projektbeteckning:

Läs mer

SANDMARKSSEMINARIUM I SKÅNE 28-30 MAJ

SANDMARKSSEMINARIUM I SKÅNE 28-30 MAJ SANDMARKSSEMINARIUM I SKÅNE 28-30 MAJ Studiefrämjandet, Länsstyrelsen i Skåne, Naturvårdsverket, Centrum för biologisk mångfald, Region Skåne, Högskolan Kristianstad och Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum 634-10 1 (8) Datum 2014-12-15 Granskad/Godkänd Christian Höök Identitet 634-10 Bergteknik Stora Bråta 2014-12-15.docx Dokumenttyp PM s Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning

Läs mer

Upprustning av byggnader i Råsjö by

Upprustning av byggnader i Råsjö by Upprustning av byggnader i Råsjö by Borgsjö socken, Ånge kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2004:05 Anette Lund INLEDNING Under hösten 2003 genomfördes upprustningsåtgärder

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län MKB-gruppen BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län Röd linje avgränsar planområdet. 2(8) BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

vårda och anlägga våtmarker

vårda och anlägga våtmarker vårda och anlägga våtmarker Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap Återskapad våtmark i skog. Vårda och anlägga våtmarker Våtmarker gynnar fågellivet, fisket och jakten. Dessutom ger

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD NOVEMBER 2012 KÄLLVIKEN I STRÖMSTAD AB REV A 2012-11-19 DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD INVENTERINGS-PM GEOTEKNIK ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

4 INVENTERINGSOMRÅDET. Klass 2

4 INVENTERINGSOMRÅDET. Klass 2 23 Hagesjön Beskrivning: Hagesjön är en lite större sjö med flikig strandkant. Vattnet är mörkfärgat. Botten består av sten och humus. Sjöns största djup ligger på ca 20 m. Stränderna utgörs omväxlande

Läs mer

Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö

Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 1(5) Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 2011-12-06 Bara Söder Uppdragsnummer: 228683 Uppdragsansvarig: Anders Gustavsson Handläggare Kvalitetsgranskning Carl-Henrik Månsson 010-452

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Kastlösa södra. Albrunna norra. Övra. Västerstad. Nedra. Västerstad. Degerhamn. Södra Möckleby. väg 136. Albrunna

Kastlösa södra. Albrunna norra. Övra. Västerstad. Nedra. Västerstad. Degerhamn. Södra Möckleby. väg 136. Albrunna Kastlösa södra Degerhamn Övra Västerstad Nedra Västerstad Nr 15 Kastlösa södra (ca 179 ha) är etablerat med 16 stycken verk med en total effekt på 10 MW och en totalhöjd på ca 60 meter. Vid ett generationsskifte

Läs mer

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier Naturvårdsbiologiska urvalskriterier 2010 Kriterier Urvalskriterier För mångfalden viktiga livsmiljöer (klass I-III) Livsmiljöer där mångfalden utvecklas behöver ofta naturvård eller restaurering Kompletterande

Läs mer

Guldsandbi och andra vildbin i Storåns dalgång

Guldsandbi och andra vildbin i Storåns dalgång Guldsandbi och andra vildbin i Storåns dalgång Vad är vildbin? I Sverige finns cirka 290 arter av vilda bin, vilket kanske inte så många känner till. De mest kända bina är, förutom tambiet, humlorna. Till

Läs mer

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis. Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Porsamossen 25,1 4 1 Lövsumpskog, myrholmar

Porsamossen 25,1 4 1 Lövsumpskog, myrholmar Porsamossen 25,1 4 1 Lövsumpskog, myrholmar Porsamossen är ett våtmarkskomplex ca 0,5 km norr om Björsjön. I områdets sydöstra del har en lövsumpskog utvecklats med företrödesvis björk i trädskiktet men

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats 6:1 6. Naturvård 6.1 Långsiktigt hållbar utveckling Kartlägga och bevara skogar av högsta naturvärde, främst vissa äldre naturskogar, ädellövskogar och sumpskogar Bevara värdefulla våtmarker Bevara odikade

Läs mer

Inventering av småfruktigt blågryn Gregorella humida och blågryn Moelleropsis nebulosa kring Barnarp i Jönköpings kommun

Inventering av småfruktigt blågryn Gregorella humida och blågryn Moelleropsis nebulosa kring Barnarp i Jönköpings kommun Inventering av småfruktigt blågryn Gregorella humida och blågryn Moelleropsis nebulosa kring Barnarp i Jönköpings kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Begreppet rödlistad... 3

Läs mer

Bildande av naturreservatet Fågelmossens domänreservat i Motala kommun

Bildande av naturreservatet Fågelmossens domänreservat i Motala kommun LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Miljövårdsenheten Maria Taberman BESLUT åååå-03-27 2310-10288-95 0583-214 1(5) Assi Domän AB 105 22 STOCKHOLM Bildande av naturreservatet Fågelmossens domänreservat i Motala

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Ett par mykorrhizasvampar och de stora sammanhangen i skogen Anders Janols, mykologiska föreningen Skogsriskan

Ett par mykorrhizasvampar och de stora sammanhangen i skogen Anders Janols, mykologiska föreningen Skogsriskan Ett par mykorrhizasvampar och de stora sammanhangen i skogen Anders Janols, mykologiska föreningen Skogsriskan Bild 1 och 2: Mykorrhizasvampen Nordvaxskivling som inte påträffats i södra halvan av Dalarna

Läs mer

Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden

Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden Under SCS Program för Uthålligt Skogsbruk Certifikat Nummer: SCS-FM-00022N Utfärdat Juni

Läs mer

MARKANVÄNDNING. Förutsättningar. Förslag/rekommendationer. Konsekvenser

MARKANVÄNDNING. Förutsättningar. Förslag/rekommendationer. Konsekvenser MARKANVÄNDNING Förutsättningar Planområdet består till stora delar av obebyggd mark; skog, öppna beteshagar och strandremsor. I områdets sydöstra del ligger golfbanan som omfattar en stor markyta. Befintliga

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd Här 6 Bergets nordsida. Kontrasten mellan vegetation finns flera arter av stora träd samt Robinia som inte är utanför respektive innanför hjorthägnet är stor inhemsk.

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

281. Blandlövhage vid Sånnarp. 284. Vårdträdmiljöer och ekhage vid Väggården

281. Blandlövhage vid Sånnarp. 284. Vårdträdmiljöer och ekhage vid Väggården 281. Blandlövhage vid Sånnarp Jäla 3 073 71 7,9 38 Blandlövhage av asp-björktyp Allmän beskrivning: Objektet ligger i norra änden av ett område som betas av nötkreatur. Resterande delar av betesmarken

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Sida 1 av 4 Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Ansökan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ Sökande Namn Adress Telefonnummer E-postadress Personnummer

Läs mer

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16. 2014-09-22 Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.214 GESTALTNINGSPROGRAM 2(8) Gestaltningsprogrammets

Läs mer