LANDSTINGSREVISORERNAS REDOGÖRELSE FÖR ÅR 2013

Transkript

1 D:nr Landstingsrevisorernas redogörelse och sammanfattning av de sakkunnigas rapporter. Revisorerna granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. De granskar på samma sätt, genom de revisorer eller lekmannarevisorer som utsetts i företag enl 3 kap. 17 och 18, även verksamheten i de företagen. Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Revisorerna skall bedöma om resultatet i delårsrapporten som enl 8:20 a skall behandlas av fullmäktige och årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning skall biläggas delårsrapporten och årsbokslutet. (Kommunallagen 9:9) LANDSTINGSREVISORERNAS REDOGÖRELSE FÖR ÅR 2013 Revisorernas granskning sker efter en revisionsplan som fastställes inför varje granskningsår. Planen baseras på en analys av väsentlighet och risk. I analysen av väsentlighet värderas de konsekvenser som kan uppstå för landstinget eller för enskilda vid fel eller misskötsel. Olika slag av konsekvenser bedöms ekonomiska, politiska, verksamhetsmässiga, förtroenderelaterade. I analysen av risk värderas sannolikheten för att olika slag och grader av fel eller misskötsel kan uppstå. Sannolikheten varierar mellan olika verksamhetsområden, system och rutiner och måste bedömas för varje område. Revisorerna träffar fullmäktiges presidium varvid man diskuterar revisorernas budget och vad som framkommit vid granskningen samt framtida val av granskningsinriktning. Revisorerna har även överläggningar med andra förtroendevalda. Dessutom har revisorerna, som ett led i planerade och pågående granskningar, möten med olika verksamhetsföreträdare. Revisorerna skall enligt kommunallagen granska all verksamhet årligen. Detta sker genom att revisorerna och deras sakkunniga löpande följer verksamheterna dels genom kommunikation med den granskade verksamheten, dels genom att ta del av grundläggande dokument och det löpande flödet av ärenden och beslut. Med dokument avses mål- och budgetdokument, riktlinjer, ekonomi- och verksamhetsrapportering, delårsrapporter och bokslut, beslutsunderlag, protokoll, beskrivning av det interna kontrollsystemet och redovisningssystemet. Dessutom genomförs fördjupade granskningar inom olika delar av landstingets verksamhet. Granskningarna genomförs så långt möjligt i dialog med de granskade. Iakttagelser, fel och brister förmedlas löpande till den ansvarige så att åtgärder kan vidtas omgående. REVISIONSKONTORET Tel Box 601, Kalmar e-post: tomass@ltkalmar.se

2 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Sida 2 (6) Revisorerna strävar efter en positiv och förändringsinriktad granskning. Det sker genom att förslag och förebyggande råd lämnas i en omfattning som inte står i strid med oberoendet. Alla granskningar följs upp för att säkerställa att erforderliga åtgärder har vidtagits med anledning av revisorernas synpunkter och kritik. Varje år deltar revisorerna i erfarenhetsutbyten samt utbildningar tillsammans med förtroendevalda revisorer från andra landsting, regioner och kommuner. Revisorernas sakkunniga utgörs av revisionskontoret samt av externa konsulter som anlitas för speciella granskningar. Ramavtal för åren har träffats med BDO, EY, KPMG och PwC. Dessa avtal har förlängts till att gälla även för En sammanfattning av de sakkunnigas rapporter lämnas nedan. SAMMANFATTNING AV DE SAKKUNNIGAS RAPPORTER FÖR ÅR 2013 Rapporterna kan beställas genom revisionskontoret som också svarar på frågor om innehållet. Många av rapporterna finns tillgängliga på revisionskontorets hemsida på Granskning/ärende/skrivelse Sammanfattning Diarienr Granskning av remisshanteringen. Granskningen visar att landstinget till stor del har ändamålsenliga och säkra rutiner för remisser. Starka områden: Reservrutiner, då IT-stödet inte fungerar finns i regel. Vårdpersonalen kan följa remissens väg genom vården när den hanteras i Cosmic. Ersättare finns vid ordinarie befattningshavares frånvaro för att remisser/-svar inte ska bli liggande. Egenremisser fungerar bra inom psykiatrin och vid hudmottagn. på LSK. Förbättringsområden: Det saknas centrala riktlinjer enl. Soc.styrelsens föreskrift. Förekommer många olika rutiner inom landstinget för remisser och många verksamhetschefer har fått lägga tid på att ta fram dem. I Cosmic saknas bevakning att remiss inte blir liggande osignerad. Bevakningen sker manuellt. Möjligheten följa upp remisser i Cosmic begränsad till sex veckor. Uppföljning längre tid görs manuellt. Rutiner för bevakning att remissvar lämnas resp. kommer in saknas på många ställen! Förekommer att patienten uppmanas att själv bevaka remissen! Oklart vems patientansvaret är när slutenvården inte skickar remissvar. Pappersremissens väg genom vårdkedjan går inte följa. Dåligt underbyggda egenremisser kräver betydande resurser. Sekreterare ges ibland befogenhet signera remiss. Angeläget att patientsäkra rutiner för hantering av pappersremisser och utomlänsremisser tas fram

3 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Sida 3 (6) Granskning av landstingets delårsbokslut per augusti Revisorernas bedömning av måluppfyllelsen i landstingets delårsbokslut per augusti Granskning av landstingets folkhälsoarbete. Granskningen visar att den finansiella redovisningen tagits fram i enlighet med Lag om kommunal redovisning och god redovisningssed. Räkenskaperna ger i allt väsentligt rättvisande bild av resultat och ställning. Ett av tre finansiella mål för god ekonomisk hushållning bedömdes uppnås Det lagstadgade balanskravet bedömdes uppnås. Enl. kommunallagen skall revisorerna bedöma om resultatet i delårsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Bedömningen gäller både finansiella mål och verksamhetsmål. Revisorerna bedömde att landstinget under 2013 inte kommer att uppnå fullmäktiges resultatmål (2% av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning), kommer att uppnå målet att investeringar finansieras med egna medel, kommer inte att uppnå soliditetsmålet på 43%, kommer uppnå balanskravet. Vad gäller verksamhetsmålen bedömde revisorerna att ca 80% av de mål som följts upp i delårsrapporten kommer att uppnås helt eller nästan helt. Syftet med granskningen var att utröna om folkhälsoarbetet bedrivs på ändamålsenligt sätt med tillräcklig intern kontroll. Övergripande resultatet är att landstingets ambitioner på folkhälsoområdet har förstärkts och tydliggjorts. Framtagandet av folkhälsopolitisk plan för landstinget och länet har haft positiva effekter. Medlemskapet i hälsofrämjande sjukvård som kan skapa goda utvecklingsförutsättningar och hälsovalets tydliga inriktning och styrning mot folkhälsa är de främsta skälen. Folktandvården föredöme för att införliva hälso- och förebyggandeperspektiv i operativa verksamheten. Följande rekommendationer ges: 1. Landstingsstyrelsen bör förtydliga det politiska ansvaret och uppföljningen av planen och utvecklingen av uppföljningsparametrar. Måste finnas tydlig mottagare av det som sker och politisk aktör som efterfrågar resultat. 2. Landstingsstyrelsen bör förtydliga vilken roll landstinget ska ha i samverkan med kommunerna. 3. Utveckla uppföljningen och indikatorerna i folkhälsopolitiska planen. 4. Förstärk det hälsoinriktade arbetet inom somatiska specialistvården. 5. Överväg breddning av kompetensen inom Enheten för folkhälsa och hälsoval

4 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Sida 4 (6) Granskning av hur landstinget fångar och använder synpunkter (beröm, klagomål, förbättringsförslag) från patienter, länsinvånare, brukare och anhöriga. Granskning av den interna kontrollen för anställdas bisysslor. Granskningen visar att landstinget på övergripande nivå uppfyller de formella krav som finns på att hantera synpunkter. Särskild uppmärksamhet bör dock riktas mot hälso- och sjukvården. Det finns skillnader i hur vården hämtar in synpunkter. Går inte få fram statistik över i vilken omfattning synpunkter lämnas. Många goda initiativ tas för att öka patientdelaktigheten och få synpunkter från patienter/anhöriga. Samlat grepp saknas dock. Det finns övergripande riktlinjer i ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Finns även förvaltningsövergripande riktlinjer. Oklart var gränsen går mellan synpunkter som skall registreras i avvikelsesystemet och de som inte skall registreras. Det finns information på hemsida, broschyrer, affischer, förslagslådor m.m. hur synpunkter kan framföras. Synpunkter kan lämnas på sätt som passar uppgiftslämnaren. En del verksamheter är proaktiva i att söka patienters synpunkter, andra väntar in att patienterna ska höra av sig. Den som lämnar synpunkter får i regel återkoppling. Inom kollektivtrafiken är förbättringskunskap ett inarbetat arbetssätt. Kundernas krav och behov är viktiga. Finns medborgardialoger. Kunskap om kundernas krav och behov byggs upp kontinuerligt. Djupintervjuer av frekventa resenärer har resulterat i viktiga förbättringsområden. Inom Bildningsförvaltningen fångar och använder folkhögskolorna synpunkter på ett strukturerat sätt. Landstinget har ändamålsenliga rutiner som är dokumenterade och beslutade av landstingsstyrelsen. Reglerna följer väl Lagen om offentlig anställning och Allmänna bestämmelser. Reglerna är välkända i verksamheten och diskuteras vid ledningsmöten samt vid nyanställningar. Det görs inte någon uppföljning av om reglerna om bisysslor efterlevs i organisationen, t ex att frågan behandlas vid medarbetarsamtal. Det sker heller ingen uppföljning av förekomsten av bisysslor på förvaltnings- eller landstingsnivå. En rekommendation är att landstinget säkerställer att samtliga förvaltningar arbetar efter fastställda riktlinjer. Vidare rekommenderas att alla uppgifter och ställningstaganden om bisysslor ska dokumenteras på lämpligt sätt

5 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Sida 5 (6) Granskning av Regionsjukvårdsnämnden. Granskning av landstingets årsredovisning för år Revisionsberättelse för landstinget för år Granskning av Samordningsförbundet i Kalmar län. Granskning av Regionförbundet i Kalmar län. Granskning av Stiftelsen Kalmar Läns Museum och Jenny Nyström och Curt Stoopendaahls Stiftelse. Granskning av Kalmar Läns Musikstiftelse. Regionsjukvårdsnämnden är en gemensam nämnd som skall granskas av revisorerna i vart och ett av de tre samverkande landstingen. Vid årets granskning har bland annat berörts hur nämnden dokumenterar arbetet med den interna kontrollen. Vid granskningen framkom att den finansiella redovisningen i allt väsentligt har tagits fram i enlighet med Lag om kommunal redovisning, god redovisningssed och landstingets centrala riktlinjer, att räkenskaperna i allt väsentligt ger en rättvisande bild av uppnått resultat 2013 och ställning per , att ett av fullmäktiges tre finansiella mål uppnås, att balanskravet är uppfyllt, samt att det, i allt väsentligt, bedöms föreligga tillfredsställande intern kontroll inom redovisningsområdet. Dessutom framkom att det för förvaltningar med väsentliga underskott krävs, förutom realistiska budgetförutsättningar, väl preciserade åtgärder för att nå budget i balans. Revisorerna tillstyrker att landstingsfullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelse, nämnder och beredningar samt de enskilda ledamöterna i dessa organ. Revisorerna tillstyrker att landstingets årsredovisning för år 2013 godkänns. Revisionskontoret har biträtt revisorerna i Samordningsförbundet. Revisionskontoret har biträtt revisorerna i Regionförbundet. Revisionskontoret har biträtt de förtroendevalda revisorerna i Stiftelsen Kalmar Läns Museum och Jenny Nyström och Curt Stoopendaahls Stiftelse. Samverkan har skett med den auktoriserade revisorn. Revisionskontoret har biträtt den förtroendevalde revisorn i Kalmar Läns Musikstiftelse. Samverkan har skett med den auktoriserade revisorn. Kalmar läns Beställningscentral Revisionskontoret har biträtt lekmannarevisorn. AB Kalmar läns Trafik AB Revisionskontoret har biträtt lekmannarevisorn.

6 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Sida 6 (6) Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB ALMI Företagspartner Kalmar län AB Revisionskontoret har biträtt lekmannarevisorn. Revisionskontoret har biträtt lekmannarevisorn. Uppföljning av tips och synpunkter från allmänheten, förtroendevalda, anställda och massmedia om olika förhållanden inom landstinget. Granskningsbesök vid olika inrättningar och institutioner. Överläggningar med landstingsledningen och verksamhetsföreträdare.