Revisionsberättelse för år 2014

Transkript

1 Landstinget Dalarna Revisorerna Landstingsfullmäktige Revisionsberättelse för år 2014 Revisionsberättelsens upprättande Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i samtliga styrelser och nämnder. Granskningen har också avsett landstingets ledamöter i de gemensamma nämnder i vilka landstinget ingått. All granskning har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och landstingets revisionsreglemente. Granskningarna har genomförts med den inriktning och omfattning som behövts för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Revisorernas ansvar är att granska om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, att den interna kontrollen är tillräcklig, att räkenskaperna är rättvisande samt att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål fullmäktige uppställt. Revisorernas bedömning Landstingets årsredovisning, resultat och interna kontroll Landstingets resultat för år 2014 uppgår till -175 miljon kronor. Avvikelsen från fullmäktiges budgetmål är -303 miljoner kronor. Resultatet innebär att väsentliga ekonomiska nyckeltal som t ex eget kapital och soliditet fortsatt utvecklas negativt under året. Landstingets redan tidigare allvarliga ekonomiska situation har därmed ytterligare förvärrats. Resultatet enligt årsredovisningen är heller inte förenligt med något av de finansiella mål fullmäktige uppställt. Räkenskaperna är dock, så vitt vi kan bedöma, rättvisande och upprättade i enlighet med den kommunala redovisningslagen och i enlighet med god redovisningssed. Vi bedömer också att styrelser och nämnders interna kontroll, undantaget vad som nedan sägs om styrelsen, i huvudsak är tillfredställande.

2 Landstings styrelsen Styrelsens ansvarar, utöver för landstingets ekonomiska förvaltning, även för hälso- och sjukvården. Underskotten inom denna har under 2014 ökat till -287 miljoner kronor. Styrelsens bristande efterlevnad av de ekonomiska målen och bristerna i den ekonomiska hushållningen är av sådan art och ekonomisk omfattning att de skäl på vilka vi enligt god revisionssed kan rikta anmärkning eller avstyrka ansvarsfrihet för styrelsen är uppfyllda. Vid en samlad bedömning konstaterar vi dock att de delar av underskottet som härrör från ökade kostnader inom kollektivtrafiken delvis är opåverkbara av styrelsen. De delar av verksamheten som rör den hälso- och sjukvård och övriga service som befolkningen bör kunna räkna med som ett samhälleligt åtagande har dessutom, utifrån rådande förutsättningar, skötts på ett i huvudsak ändamålsenligt sätt. Vi väljer därför, trots de allvarliga ekonomiska bristerna, att för år 2014 enbart rikta allvarlig kritik mot styrelsens vad avser den ekonomiska förvaltningen och oförmågan att hejda landstingets negativa ekonomiska utveckling. Vi ser också skäl att påtala att förslaget till fullmäktige att inte återställa den del av tidigare ackumulerade underskott som avviker från landstingets negativa egna kapital har ådagalagt brister i styrelsens interna beredningsprocess. Övriga nämnder och styrelser Övriga styrelser och nämnder, liksom landstingets ledamöter i gemensamma nämnder, har bedrivit sina respektive verksamheter på ett ändamålsenligt sätt. Revisorernas ställningstagande Vi tillstyrker att styrelsen, övriga nämnder och deras ledamöter samt landstinget Dalarnas ledamöter i de gemensamma nämnderna beviljas ansvarsfrihet. Vi tillstyrker också att landstingets årsredovisning godkänns. Falun ~i Carl-Erik Nyström ars lv sson Bilaga Revisorernas redogörelse till landstingsfullmäktige över 2014 års revision

3 Till revisionsberättelsen hör också följande bifogade gransknings-pm med tillhörande rapporter Uppföljningsgranskning avseende landstingets åtgärder för att motverka ekonomisk brottslighet Uppföljningsgranskning av landstingets sjukgymnastik Granskning av styrelsens hantering av uppdraget att tillvarata positiva exempel Granskning av landstingets strategiska miljöarbete Granskning av hälso- och sjukvårdens arbete med att tillvarata patientens erfarenheter och upplevelser Granskning av landstingets upphandling av konsulter Granskning av Samverkan kring folkhälsa (gemensamt med tre kommuner) Granskning av specialitetsråden i Uppsala - Örebro regionen (gemensamt i sjukvårdsregionen) Granskning av landstingets tillämpning av regelverket för meddelar och yttrandefrihet Granskning av landstingets avskrivningar och anläggningsregister Granskning av landstingets användning av sjuksköterskeresurser inom primärvården Granskning av tandvårdsnämndens interna kontroll Granskning av hälso- och sjukvårdens palliativa vård Granskning av intern kontroll Granskning av delårsrapport Granskning av årsredovisning Studie av rättspsykiatrin i sjukvårdsregionen (gemensam i sjukvårdsregionen)

4 Revisorernas redogörelse för 2014 Revisorerna, vars uppdrag regleras i författningar och lokala föreskrifter - kommunallagen, aktiebolagslagen och fullmäktiges revisionsreglemente - är fullmäktiges instrument för granskning av all den verksamhet som landstinget bedriver. I detta granskningsarbete biträds vi av sakkunniga vilka utgörs av såväl egen anställd personal (revisionschef) som inhyrda konsulter från de revisions/konsultföretag vi har avtal med års granskningsverksamhet Vår ambition är att granskningsarbetet, med bibehållande av en hög integritet, ska vara stödjande och utvecklande för granskade verksamheter. För att uppnå detta strävar vi mot att granskningarna skall genomföras av personer med goda kunskaper om de granskade verksamheterna, att granskningarna ska vara aktuella och återspegla pågående skeenden, samt mot ett ökat inslag av dialog. Vi har också en ambition att regelbundet genomföra uppföljningsgranskningar av sådana granskningar vi bedömt som särskilt viktiga. Vårt granskningsarbete har i huvudsak följt den av oss antagna revisionsplan för år Totalt har vi genomfört 12 fördjupade granskningar. Granskningsarbetet har inriktats mot hälso- och sjukvårdens verksamhet genom granskningar av arbetet med att tillvarata patientens erfarenheter och upplevelser, användningen av sjuksköterskeresursen i primärvården samt granskning av den palliativa vården. Andra granskningar har utgjorts av landstingets strategiska miljöarbete, upphandling av konsulter samt tillämpningen av regelverket för meddelar och yttrandefrihet. Vi har också genomfört uppföljningsgranskningar av landstingets åtgärder för att motverka ekonomisk brottslighet samt av landstinget sjukgymnastik. Gemensamt med samtliga landstingrevisioner i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion har vi också granskat specialitetsråden i Uppsala - Örebro samverkansregion samt genomfört en förstudie av rättspsykiatrin i regionen. Gemensamt med tre kommuner i länet har vi granskat samverkan i folkhälsoarbetet. Granskningsverksamheten har dessutom fullgjorts genom granskning av styrelser och nämnders ekonomiska förvaltning liksom om den interna kontrollen är tillräcklig. Granskningar i detta avseende har bl a omfattat delårsbokslut, årsbokslut samt en särskild granskning av internkontrollen. Även en särskild fördjupad granskning av internkontrollen inom tandvårdsnämnden har genomförts. Granskningarna har kompletterats med samtal med företrädare för landstingets verksamheter samt träffar med nämnder och utskott och företrädare för olika politiska partier. Resultatet av de enskilda granskningarna har redovisats i särskilda gransknings-pm som tillställts ansvariga nämnder och styrelser. Granskningsarbetet och övriga för oss viktiga frågor har regelbundets återkopplats till fullmäktige genom korta men regelbundna informationspass vid fullmäktigesammanträden, genom träffar med fullmäktiges presidium, genom att fullmäktige löpande får del av samtliga gransknings-pm och granskningsrapporter,

5 samt genom överlämnande av vår bedömning av måluppfyllelsen i samband med delårsbokslutet. Lekmannarevisorer i de bolag landstinget är delägare i respektive revisorer i stiftelser (ej donationsfonder) utses bland landstingets förtroendevalda revisorer. Bolagens och stiftelsernas bokslut omfattas dock inte av våra uttalanden i revisionsberättelsen då dessa tidsmässigt inte anpassat sina bokslut till landstingets bokslut. Vi har tidigare påtalat detta missförhållande för styrelsen. Övrig verksamhet Vid sidan av granskningsverksamheten har vi under året medverkat i det lokala nätverket för revisorer i Dalarna, samverkat med landstingsrevisorerna i samverkansregionen, samt medverkat i det nationella samarbetsorganet STAREV som omfattar revisionen i samtliga landsting och kommuner med egna revisionskontor. Under tidenjuni 2013 till juni 2015 innehar vi en styrelseplats i STAREVS:s styrelse. Vår riskalysen har färdigställts i början av Särskilt om revisorernas bedömningsgrunder e t c De förtroendevaldas ansvar följer med det uppdrag som styrelser och nämnder får av fullmäktige. Uppdraget innefattar att genomföra och förverkliga fullmäktiges mål och beslut, att arbeta efter givna förutsättningar, enligt lagar och föreskrifter, att ha en tillräcklig intern kontroll och att återrapportera till fullmäktige. Vårt uppdrag som revisorer är att granska de förtroendevaldas ansvarstagande genom att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Ur ett kommunalrättsligt och revisionellt perspektiv har styrelser och nämnder ett kollektivt ansvar för den verksamhet de är valda att styra och leda. Detta innebär bl a att alla ledamöter har skyldighet att i varje situation ta de initiativ och lämna de förslag (yrkanden) som situationen kan kräva. Våra bedömningar baseras bl a på iakttagelser från genomförda fördjupade granskningar samt löpande granskning av protokoll, handlingar och andra relevanta dokument. Granskningen avser styrelser och nämnders ansvarstagande och därmed ingår inte hur enskilda förtroendevalda agerat i andra sammanhang, t ex i fullmäktige eller i den allmänna politiska debatten, i ansvarsprövningen. Motsvarande gäller agerande vid sidan av protokollförda sammanträden eller de formella beslutsvägar som regleras i kommunallagen eller andra lagstiftningar, i styrelser och nämnders reglementen eller i fastställda delegationsordningar. Styrelser och nämnders ansvar prövas utifrån god revisionssed för kommuner och landsting och i denna angivna grunder för när anmärkning bör riktas mot en nämnd eller styrelse alternativt när ansvarsfrihet kan avstyrkas

6 Väsentliga iakttagelser under året Landstingets ekonomi Landstingets resultat för 2014 uppgår till miljoner kronor. Landstingsfullmäktiges resultatmål uppgick till 128 miljoner kronor. Vid jämförelse mellan resultatmålet och resultatet för helåret 2014 uppvisar landstinget en negativ budgetavvikelse med 303 miljoner kronor. Landstingets samlade resultat innebär att väsentliga ekonomiska nyckeltal som t ex eget kapital och soliditet fortsatt utvecklats negativt under året. Sedan år 2007 har bl a de aktuella nyckeltalen befunnit sig i en allvarlig och konsekvent negativ utveckling. Landstingets redan tidigare allvarliga ekonomiska situation har därmed ytterligare förvärrats. Resultatet enligt årsredovisningen är heller inte förenligt med något av de finansiella mål fullmäktige uppställt. Det finns anledning att notera att flertalet av målen inte heller uppnåtts under perioden Mot bakgrund av den bristande måluppfyllelsen kan vi, liksom tidigare år, konstatera att såväl budgeten som de finansiella målen i huvudsak tycks sakna styreffekt. Landstinget lever härigenom inte heller upp till kraven på god ekonomisk hushållning. Landstingets verksamhet är komplex vilket ställer mycket höga krav på styrning och ledning. De åtgärder för att nå ekonomisk balans som vidtogs åren i kombination med dels tillfälliga intäktsförstärkningar i form av återbetalning av medel från AF A, dels den skattehöjning som genomfördes inför 2013 har inte bidragit till att hejda landstingets negativa ekonomiska utveckling. Det genomförda åtgärdspaketet synes därmed ha misslyckats. Istället redovisas ett accelererande underskott i förhållande till budget inom hälso- och sjukvården. I jämförelse med ursprungliga av fullmäktige fastställda budgetar för perioden 2007 till 2013 varierade hälso- och sjukvårdens underskott med mellan -150 och-266 miljoner kronor per år. För 2014 uppgick underskottet inom hälso- och sjukvården, jämfört med fullmäktiges budgetbeslut från november 2014, till -287 miljoner kronor vilket därmed är det högsta underskottet som redovisats sedan år Vi har i samband med tidigare års bokslut visat att bl a läkemedelskostnader, stafettläkare och högspecialiserad vård varit systematiskt underbudgeterade. För år 2012 och 2013 kunde vi konstatera att detta förhållande delvis brutits. För år 2014 visar däremot kostnaderna för läkemedel och stafettläkare återigen ökande avvikelser. Kostnaderna för högspecialiserad vård uppvisar däremot en god överensstämmelse med budget. Vi menar att den rådande negativa ekonomiska utvecklingen måste brytas. Omfattningen av underskotten inom hälso och sjukvården har 2014 nått en nivå som sannolikt kräver såväl omfattande besparingar, genomgripande effektiviseringar och märkbara inkomstförstärkningar. Den pågående negativa utvecklingen innebär att finansieringen av dagens sjukvård till delar överlåts till framtida generationer av invånare i länet.

7 Allvaret i den ekonomiska situationen understryks av de ekonomiska utmaningar landstinget står inför. Exempel på sådana utmaningar, utöver en kostnadskrävande utveckling inom hälso- och sjukvården, är kapitalkostnaderna för genomförd nybyggnation vid Falu lasarett, kostnader för landstingets andel i kommunalförbundet för ambulanshelikopter i Värmland-Dalarna och succesivt ökande utbetalningar av landstingets pensionsåtaganden. Intern kontroll Årets granskningar indikerar att den interna kontrollen i väsentliga delar är tillfredställande men att det samtidigt fortfarande finns brister. Hälso- och sjukvård mm Hälso- och sjukvården är landstingets ojämförligt största verksamhet. Hur denna fungerar är betydelsefullt för landstingets resultat, för den vård som tillhandahålls etc. Utifrån vårt granskningsarbete 2014 kan vi konstatera att tidigare återkommande iakttagelser om att det saknas tydliga övergripande viljeimiktningar och styrning från central politisk och administrativ ledningsnivå i för sjukvården väsentliga frågor förstärkts bl a genom granskningar av hur sjuksköterskeresursen i primärvården används. I övrigt bedömer vi att verksamheten, i förhållande till de förutsättningar som gäller, skötts på ett i huvudsak ändamålsenligt sätt i de delar som rör den hälsooch sjukvård och övriga service som befolkningen bör kunna räkna med som ett samhälleligt åtagande Landstingets måluppfyllelse i övrigt Landstingets ekonomiska mål liksom kraven på tillgänglighet har behandlats ovan. Landstingets måluppfyllelse redovisas i särskild bilaga till årsredovisningen. Vi bedömer måluppfyllelsen som mindre bra. Övriga nämnder och styrelsers styrning, ledning och uppföljning Av granskningen har inte framkommit att andra styrelser och nämnder, dessas ledamöter eller landstingets ledamöter i gemensamma nämnder brustit i sitt ansvar för styrning, ledning och uppföljning av sina respektive ansvarsområden.