Ordförande har ordet. Kära kollegor och medlemmar!

Transkript

1

2 MEDLEMSBLADET Ansvarig utgivare: Åsa Magnusson tel: Layout: Moniqa Frisell Adress: SFOG-kansliet, Box 738, Stockholm Besöksadress: Klara Östra Kyrkogata 12 (LRF) tel: fax: Internet: Annonser: Åsa Magnusson SFOGs styrelse 2004: Ordförande: Doc Göran Berg Barn/Kvinnocentrum Linköpings Universitetssjukhus Linköping. tel: , fax: E-post: Vice ordförande: Doc Charlotta Grunewald Kvinnokliniken, Södersjukhuset, Stockholm. tel , fax: Facklig sekreterare: Dr Birgitta Segebladh Kvinnokliniken, Länssjukhuset Sundsvall- Härnösand, Sundsvall tel: , fax: Vetenskaplig sekreterare: Prof Lars-Åke Mattsson Kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitet/Östra, Göteborg tel , fax: E-post: Skattmästare: Doc Jan Rydnert Kvinnokliniken, Länssjukhuset, Halmstad tel: , fax: Redaktör: Dr Åsa Magnusson Kvinnokliniken, Sjukhuset i Varberg Varberg tel: , fax: asa.magnusson@lthalland.se Utbildningssekreterare: Dr Lisskulla Sylvén Kvinnokliniken, Karolinska sjukhuset, Stockholm, tel: , fax: lisskulla.sylven@karolinska.se Övriga ledamöter: Dr Christina Gunnervik Kvinnokliniken, Värnamo sjukhus Värnamo tel: , fax: E-post: christina.gunnervik@lj.se Dr Jan Wall Kvinnokliniken, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå. tel: , fax: E-post: jan.wall@vll.se Dr Måns Edlund Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm tel: , fax: E-post: mans.edlund@karolinska.se Tryck: Elanders Tofters, Östervåla ISSN Ordförande har ordet Kära kollegor och medlemmar! Vi har i Sverige genomlevt en av de mest dramatiska jul- och nyårsperioder i mannaminne. Först den ofattbara katastrofen i Sydostasien, där så obegripligt många människor miste livet och också många svenskar drabbades. Därefter en storm som på något dygn visade hur sårbart vårt moderna samhället är. Trots allt detta går vardagen vidare och våra föreningsaktiviteter fortsätter förstås med oförminskad kraft. Det känns lite speciellt när jag nu skriver mitt första ordförandebrev. Jag gör det med både stolthet och ödmjukhet. När jag såg listan på mina företrädare och tänkte på allt som uträttats under de senaste 25 åren blev jag påmind om det ansvar som nu ligger på mig och styrelsen att föra SFOGs arbete vidare till, förhoppningsvis, nya höjder. Jag lovar Er att jag skall göra vad som står i min makt för att klara det. För föreningens del är det kommande året fyllt av spännande utmaningar. För att vi i styrelsen skall kunna klara av det ständigt ökande engagemanget har vi anställt en ny medarbetare på kansliet, Jeanette Swartz (se presentation på annat ställe i medlemsbladet), vilket gläder oss mycket. Välkommen Jeanette! Vi kommer att fortsätta satsa på databaserad information, dels direkt till Er alla, dels via vår hemsida. Som exempel kan nämnas att vi håller på att utvärdera ett system för kursanmälan via webben samt att vi sedan tidigare använder webben för årsrapporterna. Ett stort tack från föreningen till Nils Fryklund, som är den person som så förtjänstfullt har utvecklat vår hemsida. Samtidigt önskar vi Måns Edlund välkommen till styrelsen, som ny webmaster. I och med det nya året slutar Nils Otto Sjöberg som ARGUS (STORT TACK för fin insats under de gångna 10 åren) och Lars-Åke Mattsson tillträder som såväl I DETTA NUMMER Förslag till Berndt Kjessler pristagare Vi hälsar vår nya medarbetare på SFOGs kansli välkommen 7 Tack och lov efter Riksstämman Bästa föredrag och hedersomnämnande 8 Bästa poster och hedersomnämnande 9 Ny ordförande i OGU! 11 Dags att söka stipendium 12 OGU 29 nationaliteter! 14 Studera i Tyskland Jobba i Sverige 14 Studera i Irak Jobba i Sverige 15 Debatt 15 Bokrecension Praktik och etik i kirurgens vardag 16 Vem var Ritgen (bakom Ritgens handgrepp)? 17 Specialistexamensarbeten 37 Ny avhandling 45 MEDLEMSBLADET 1/ 05 1

3 Ordförande har ordet vetenskaplig sekreterare som ny ARGUS. Nils Otto har lovat att hjälpa Lars-Åke under en övergångsperiod. Tack också till Pål Wölner-Hanssen, för det omfattande arbete Du lagt ner som vetenskaplig sekreterare och för planering kring vår nya SFOG-vecka, mer om den på annan plats i bladet. Karin Stålberg har lämnat över sin plats som OGU-representant i styrelsen till Jan Wall. Tack, Karin, för många kloka synpunter under de gångna årens diskussioner och välkommen, Jan. Det största tacket vill jag dock framföra till Margareta Hammarström, som efter sina fyra år i styrelsen nu får lite mer tid för annat. Margareta har på ett föredömligt sätt lett styrelsens arbete under de gångna åren. Det har verkligen varit lärorikt att arbeta tillsammans. Stort TACK! Margareta fortsätter att verka i SFOGs namn, i och med att hon företräder professionen i Landstingsförbundets arbete kring indikationer och garantier för diagnosgrupperna prolaps och inkontinens. Södersjukhusets succession säkerställs i och med att Charlotta Grunewald tillträder som vice ordf i styrelsen. Varmt Välkommen! Bland många andra aktiviteter det kommande året kan nämnas ökad aktivitet kring arbetet med prioriteringar och prioriteringslistor. Som Ni alla vet finns SFOGs första utkast på vår hemsida. Vi kommer i prioriteringsgruppen att revidera listan eftersom mycket nytt har hänt inom vår specialitet sedan den påbörjades för mer än tre år sedan. Vi kommer också att arbeta mer aktivt kring de olika kvalitetsregister som är kopplade till våra verksamheter, såväl den gynekologiska delen med gynop registret, som den obstetriska, en utveckling som stöds av Socialstyrelsen. Registerverksamheten är väsentlig när man diskuterar medicinsk kvalitet, ett område där vi också kommer att fokusera ytterligare de kommande åren. I dess kölvatten följer de medicinska revisionerna, också det områden där SFOG vill vara aktiv. Det saknas således inte arbetsuppgifter för de kommande åren. Basen i vår verksamhet är dock, och förblir, den omfattande utbildningsverksamheten samt engagemanget i alla ARG grupper. Det är verkligen med stolthet jag i olika sammanhang har kunnat beskriva föreningens aktiviteter i utvecklingen och utbildningens tjänst. Så, tack för förtroendet att få vara ordförande i SFOG det är i ordets mening en spännande utmaning. Hjärtliga vinterhälsningar Göran Berg goran.berg@lio.se REDAKTÖRENS RUTA Ett nytt år med nya utmaningar! Lycka till Falun/Uppsala som är i full gång med att arrangera den första SFOG-vecka i historien. Till alla skribenter: försök undvika att skicka pdf-filer då de oftast är lågupplösta. Kvalitet på bilder och tabeller försämras betydligt i tryck. Se författarinstruktioner på sidan 5. Åsa Magnusson Följande tider gäller för medlemsbladet 2005: Nr Deadline Utkommer 2 20/3 vecka /5 vecka /9 vecka /10 vecka 49 Manus skickas eller faxas till nedanstående adress: Redaktör Åsa Magnusson KK, Varbergs sjukhus Varberg Telefon Telefax: E-post: asa.magnusson@lthalland.se Adressändring skall göras till Marie-Louise Schyberg SFOG-Kansliet Box Stockholm Nya medlemmar Hedvig Andersson, Huddinge Kristina Bernsten, Västerås Mirka Blommé, Södertälje Brynhildur Eyjólfsdóttir, Rödeby Catharina Gustafsson, Stockholm Anna Hagman, Lerum Nadia Hansen, Örnsköldsvik Ulrika Heddini, Sundbyberg Witold Kokowicz, Eksjö Radha Korsoski, Göteborg Ulrika Laurelii Elvesjö, Jönköping Edward Morcos, Bromma Monika Prossliner, Lycksele Gabriel Raoust, Köbenhan Christiane Ricken, Karlstad Elfrun Romeyke, Mora Per Svedinger, Östersund Maria Svenvik Schön, Kalmar Eleonor Tiblad, Stockholm Karolina Tyssvang, Karlskoga Gerasimos Tzortzatos, Solna Ylva Vladic Stjernholm, Stockholm Maiti Österberg, Sellebakk MEDLEMSBLADET 1/ 05 3

4 Brev från utbildningssekreteraren Bästa kollegor, Det är verkligen stimulerande att se högen med ansökningar till SFOGs fortbildningskurser, över 400 anmälningar inkom i tid. Tyvärr kunde inte alla få sina önskemål uppfyllda denna gång, men kurserna återkommer, så bättre lycka nästa gång. En del kurser har i skrivande stund kursplatser kvar (Fetal hjärtundersökning med ultraljud 20-22/4 i Malmö, Utredning och behandling av urininkontinens 2-4/5 i Göteborg, Fördjupningskurs i obstetriskt ultraljud 9-13/5 i Stockholm och Hälsooch sjukvårdens ansvar för våldsutsatta kvinnor 19/5 i Uppsala). Om Du önskar gå på någon av dessa kurser kontakta då resp kursledare direkt via mail. Arbetet fortskrider med den helt webbaserade kursansökan och förhoppningen är att vid nästa ansökningstillfälle skall alla ansökningar om kursplats gå via SFOGs hemsida. En suck av lättnad från utbildningssekreteraren, som ibland måste ta till all fantasi för att tyda handstilar. Nu kommer automatiskt alla namn och adresser att vara helt korrekta och alla uppgifter ifyllda. Om så ej sker registreras inte ansökan. Höstens kurser kommer som tidigare att annonseras i medlemsbladet (nr 2 som utkommer vecka 16). Sista anmälningsdag blir den 23 maj. Med den webbaserade ansökan kommer för sent inkomna ansökningar ej att beaktas vid fördelning av kursplatser. Maximalt antal kurser man kan söka blir tre. Fredagen den 11 mars är det dags för årets specialistskrivning. Beroende på vilka som anmäler sig till skrivningen bestäms var skrivningen kommer att äga rum. Den muntliga tentamen planeras oktober på Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Antalet ansökningar till den muntliga tentamen blir avgörande för om en eller två dagar behöver avsättas. I år startar SFOG med årsmötesvecka i Falun. Under den veckan planeras även ett nytt möte med ST ansvariga i landet. Det första mötet som vi hade i oktober visade att det finns ett behov av gemensamt forum där vi kan diskutera den viktiga ST utbildningen. I dessa tider när ekonomiska nedskärningar är dussinvara blir det än viktigare att se framåt och värna om våra framtida gynekologer. Studerar man befolkningspyramiden så kommer antalet förlossningar inte att minska den kommande 10 årsperioden, men däremot kommer många av oss att bli pensionärer. Kvinnor som idag blir 65 kan räkna med att leva ytterligare 20 år, så våra framtida kollegor kommer inte enbart att syssla med förlossning! Redan nu kan man planera in NFOGs Hot Topics in Obstetrics and Gynecology 6 8 oktober på Hotell Soria Moria i Oslo. Där kommer vi att få ta del av det senaste vad gäller prenatal screening, förtidsbörd, gynekologisk cancerbehandling, HPV screening och annat nyttigt. Ulf Hanson, Mats Hammar och Elizabeth Nedstrand lämnar nu Utbildningsnämnden och som nya ledamöter välkomnas Matts Olovsson, Uppsala, Martin Stjernqvist, Malmö och Sara Sundén Cullberg Stockholm. ABC kurs för våra nya, unga kollegor hålls i Ystad maj. Vi önskar Martin Stjernqvist, Per Olofsson och Sven Montan lycka till. Tänk nu på att det bara blir ljusare för varje dag. Lisskulla Sylvén Utbildningssekreterare Instruktioner till författare: Det är av stor vikt och underlättnad för arbetet med medlemsbladet om manus skickas via e-post eller på diskett. Följande regler underlättar processen. 1. Vi kan ta emot följande filformat: rtf, Word 7.0 eller äldre version (både Mac och PC), Pagemaker 6.5 (OBS! Dessa ska vara zippade, skicka ej PDF filer). 2. Skicka manuskript direkt till redaktören via e-post asa.magnus-son@lthalland.se eller på diskett till adress: KK, Varbergs sjukhus, Varberg. 3. Gör inga egna avstavningar utan låt texten flöda över automatiskt till nästa rad (detta gäller vare sig om ordbehandlingsprogram har avstavningsprogram eller inte). 4. Gör en blankrad mellan varje nytt stycke. 5. Använd programmets tabuleringsfunktion eller tabellfunktion vid inskrivning av tabeller, inte mellanslagstangenten. 6. Använd inte egen design i texten i form av ovanliga typsnitt, understrykningar, fetstil eller dylikt. Det medför ett avsevärt arbete att leta efter dolda koder i texten. Ange hellre i ett medföljande dokument hur typografin önskas utformad. 7. Kom ihåg att skicka med logotyper och bilder som egna bildfiler. Bildfiler bör ha en upplösning på mer än 300 dpi för att göra sig bra i tryck. De flesta typer av bildformat kan tas emot. De vanligaste bildformaten som används i tidningen är jpeg eller eps. MEDLEMSBLADET 1/ 05 5

5 Det är mycket trevligt att hälsa vår nya medarbetare på SFOGs kansli välkommen. Jeanette Swartz Info- och Webadministratör Jag heter Jeanette Swartz och är 51 år. Kom till Stockholm när jag var 6 år från Örebro där jag är född av italienska föräldrar. Efter gymnasiet gick jag på Bar Lock Institutet och utbildade mig till sekreterare och har sedan 1973 arbetat som sekreterare, assistent, konsumentkontakt mm och haft varierande administrativa uppgifter genom åren i olika företag allt från korrespondensskola, stålbranschen till IT-företag. För att bredda mina kunskaper inom data gick jag en Webmasterkurs på en termin på Folkuniversitet 2003 på kvällstid. Då jag alltid varit intresserad av att skapa passade jag också på att gå en Inredningskurs när jag ändå var i farten. Hösten 2004 avslutade jag en kurs i Personlig utveckling och självkännedom. En mycket intressant kurs som innefattade personlig effektivitet och konstruktivt tänkande, friskvård, relationer samt konflikt och kommunikation. Jag är gift, har 2 söner, Patrik 19 och Mattias 13. Vi har en undulat också som kan prata. Han heter Bobbi. Fritiden tillbringar jag mest med familj och vänner. Älskar att resa, träffa nya människor, vara ute i naturen, skapa, rita och knåda med lera. Ta en tur med maken på motorcykeln samt kopplar gärna av på vår båt med fiske och ett bra parti alfapet. Tack och lov efter Riksstämman 2004 Kollegor, Vid årets Riksstämma hade vi arrangerat fem symposier. Tack till alla de som ledde vår sektions olika arrangemang: Gunvor Ekman- Ordeberg, Lars Nilsson, Miriam Mints, Peter Conner, Lil Valentin, Karel Marsal, Isis Amer-Wåhlin, Saskia Eklind, Inger Björn, Eva Uustal Fornell, Eva Smith-Knutsson och Mari Svanberg- Risberg. Stort tack också till Ove Axelsson, som tillsamman med undertecknande, bedömde de fria föredragen; Karel Marsal och Kerstin Nilsson som granskade postrarna. Till bästa föredrag utsågs det med titeln: Randomisert kontrollert studie av bekkenbunnstrening i graviditeten av författarna Kjell Salvesen och Siv Mørkved från Universitetssykehuset i Trondheim. Som motiv för premieringen angavs att författarna redovisade resultat från en väl planerad och väl genomförd randomiserad studie avseende effekter av bäckenbottenträning under graviditet. Resultaten är av stort kliniskt intresse. Framförandet var föredömligt, vilket medförde att budskapet nådde fram. Hedersomnämnande förtjänade föredraget med titeln: Upptäckt av Down s syndrom med två lika rutiner för fosterdiagnostik en randomiserad studie av kvinnor av författarna Sissel Saltvedt, Harald Almstrom, Marius Kublickas, Lil Valentin,och Charlotta Grunewald. Som motivation för hedersomnämnande angavs att författarna har lyckats genomföra en omfattande prospektiv multicenterstudie för att utreda värdet av ultraljudsscreening för Down s syndrom genom att mäta s.k nackuppklarning. Framförandet var av god klass. Till bästa poster utsågs det med titeln: Bäckenträngsel som orsak till dålig förlossningsprogress av författarna Karin Glimskär Stålberg, Sven Lyrenäs, Åke Bodestedt, och Ove Axelsson. Som motiv för premieringen angavs att författarna rapporterade en studie som inom ett vardagligt kliniskt problemområde återvänt till en av de grundläggande problemställningarna, och med adekvat metodik, kastat nytt ljus över en gammal fråga. Studien presenteras enkelt och klart, och ger argument för en fortsatt vetenskaplig diskussion. Hedersomnämnande förtjänade postern med titeln: mrna uttryck och lokalisation av NO-isomererna bnos, enos, och inos i human cervixvävnad vid prematur och fullgången förlossning av författarna Susanne Abelin Törnblom, Holger Maul, Robert Garfield, Birgitta Byström, Anders Malmström, Gunvor Ekman-Ordeberg. Hedersomnämnande motiverades med att postern representerade en studie som med hjälp av avancerad laboratorieteknik bidrar till våra kunskaper om de fortfarande otillräckligt kända mekanismerna bakom för tidig förlossning, som är ett av de stora kliniska problemen inom perinatologi. Resultaten av studien, som har grundforskningskaraktär och ett stort nyhetsvärde, presenterades på ett föredömligt sätt. Kollegiala hälsningar Pål Wölner-Hanssen MEDLEMSBLADET 1/ 05 7

6 BÄSTA FÖREDRAG Randomisert kontrollert studie av bekkenbunnstrening i graviditeten. Bakgrunn: Det er en myte at kvinner med sterke bekkenbunnsmuskler (f. eks ryttere) har vanskelige fødsler, men det finnes få vitenskapelige studier. Materiale og metode: En randomisert kontrollert studie av 301 friske førstegangsfødende kvinner i Trondheim. Treningsgruppen (n=148) trente med en fysioterapeut en gang per uke og gjorde øvelser hjemme fra graviditetsuke 20 til 36. Kontrollgruppen (n=153) fikk vanlig informasjon. Det ble gjort styrkemålinger av bekkenbunnen før og etter treningsperioden. Data om fødselens varighet, eventuelle inngrep og barna ble registrert. Kvinner med spontan start av fødsel mellom 37 og 42 uker med et foster i hodeleie ble analysert. Urininkontinens ble definert som urinlekkasje minst en gang per uke. Fødselens andre stadium ble definert som aktiv trykketid, og kvinner som trykket mer enn 60 minutter ble sensurert i en overlevelsesanalyse. Resultater: Kvinner i treningsgruppen hadde mindre urininkontinens og sterkere muskler etter treningsperioden. Det var færre kvinner i treningsgruppen (24%, 95% CI 16-33%) med forlenget andre stadium (trykketid > 60 min) enn i kontrollgruppen (38%, 95% CI 28-47%). Varigheten av andre stadium var litt kortere (40 min vs 45 min, p=0.06). Konklusjon: Bekkenbunnstrening synes å forkorte fødselens andre stadium HEDERSOMNÄMNANDE Upptäckt av Down s syndrom med två olika rutiner för fosterdiagnostik - en randomiserad studie av kvinnor Sissel Saltvedt (1), Harald Almstrom (5), Marius Kublickas (3), Lil Valentin (2), Charlotta Grunewald (4) Kvinnokliniken Södersjukhuset (1). Kvinnokliniken, Malmö Universitetssjukhus, Malmö (2). Kvinnoklinken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm (3). Södersjukhuset, Stockholm (4). UltraGyn, Stockholm (5). Bakgrund: Gravida i Sverige erbjuds idag ett rutinultraljud vid 18 graviditetsveckor i kombination med erbjudande om fostervattenprov främst till kvinnor 35 år. Nackuppklarningsmätning har visats vara bättre än kvinnans ålder för att identifiera kvinnor med ökad risk att föda barn med kromosomfel. NUPP-studien syftar till att jämföra två olika rutiner för fosterdiagnostik. Metod: kvinnor randomiserades till rutinultraljud vid graviditetsveckor inkluderande screening för Downs syndrom genom nackuppklarningsmätning (tidig grupp), eller till rutinultraljud vid graviditetsveckor med screening för Downs syndrom baserat på kvinnans ålder (sen grupp). I den tidiga gruppen definierades en risk 1/250 för Downs syndrom som testpositiv. I den sena gruppen betraktades ålder 35 år hos kvinnan som hög risk. Resultat: 3.6% av kvinnor som undersöktes med nackuppklarningsmätning hade en risk 1/250 medan 18.2% av kvinnorna i den sena gruppen var 35 år. Andel kvinnor som valde att genomgå fostervatten var 8% i den tidiga gruppen och 11% i den sena gruppen (p<0.001). Totalt upptäcktes 76% (42/55) av identifierade fall med Downs syndrom före 22 graviditetsveckor i den tidiga gruppen jämfört med 61% (25/41) i den sena gruppen (p=0.12). Andel upptäckta fall baserat på enbart nackuppklarningsmätning respektive ålder var 71% (37 of 52) och 37% (15 of 41) (p<0.001). Andelen levande födda barn med Downs syndrom var 0.6/1000 i den tidiga gruppen och 0.9/1000 i den sena gruppen (p=0.32). Sammanfattning: En rutin med ultraljudsundersökning vid graviditetsveckor inkluderande nackuppklarningsmätning medför att färre fostervattenprov per upptäckt fall av Downs syndrom utförs. Trots att fler fall av Downs syndrom identifieras är skillnaden i levande födda liten, vilket kan tala för att många fall av Downs syndrom upptäcks som annars skulle leda till missfall. 8 MEDLEMSBLADET 1/ 05

7 BÄSTA POSTER Bäckenträngsel som orsak till dålig förlossningsprogress. Karin Glimskär Stålberg (1), Sven Lyrenäs (1), Åke Bodestedt (2), Ove Axelsson (1) Kvinnors och Barns Hälsa, Uppsala Universitet (1).Röntgenavdelningen, Akademiska Sjukhuset, Uppsala (2). Bakgrund: Andelen kejsarsnitt i Sverige ökar stadigt. En stor del av de akuta kejsarsnitten utförs på indikationen dålig progress. I vilken utsträckning disproportion mellan foster och bäcken är orsak till dålig progress är omdiskuterat. Värdet av pelvimetri har ifrågasatts. Syftet med denna studie var att undersöka om kvinnor som genomgått akut kejsarsnitt p.g.a. dålig förlossningsprogress har mindre bäcken än kvinnor som genomgått vaginal förlossning. Metod: Trettio kvinnor, i fullgången graviditet, förlösta med akut kejsarsnitt på indikation dålig progress inkluderades. Kontrollgruppen utgjordes av trettio kvinnor som genomgått vaginal förlossning. Kontrollerna matchades för graviditetslängd, födelsevikt och paritet. Fall och kontroller genomgick en pelvimetri inom 1 månad efter förlossningen. Bäckenutgången definierades som summan av interspinal och intertubarmått samt sagittal utgång, bäckeningången som summan av conjugata vera och diameter transversa. Resultat: Grupperna skilde sig inte åt vad gällde maternell ålder eller BMI. Födelsevikten i de båda grupperna var 3910 g. Bäckenutgången var 328 mm för fallen och 346 för kontrollerna. Bäckeningången var 245 för fallen och 255 för kontrollerna. Skillnaden är statistiskt signifikant ( p< 0,005). Sammanfattning: Kvinnor som förlöses med akut kejsarsnitt p.g.a. dålig förlossningsprogress har signifikant mindre bäcken än kvinnor som genomgått vaginal förlossning. Således är bäckenets storlek en orsak till dålig förlossningsprogress. Kanske underutnyttjas pelvimetrin i dagens obstetrik? HEDERSOMNÄMNANDE mrna uttryck och lokalisation av NO-isomererna bnos, enos, och inos i human cervixvävnad vid prematur och fullgången förlossning. Susanne Abelin Törnblom (1), Holger Maul (3), Robert Garfield (2), Birgitta Byström (5), Anders Malmström (4), Gunvor Ekman-Ordeberg (5) Akademiska Barnsjukhuset, Uppsala (1). Dep of Obstetrics and Gynecology, Division of Reproductive Sciences, Unviersity of Texas Medical Branch, Galveston, Texas, USA (2). Dep.of Obstetrics and Gynecology, Hannover Medical School, Hannover, Germany (3). Inst för Cell o Molekylärbiologi, Lunds Universitet (4). Inst för Kvinnors och Barns Hälsa, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Karolinska Institutet (5). Bakgrund: Prematur förlossning är den ledande orsaken till neonatal morbiditet och mortalitet. En för tidig förlossning förutsätter en för tidig utmognad av cervix och det är idag till största delen okänt vad som styr den processen. Smärtsamma regelbundna kontraktioner resulterar inte i en prematur förlossning så länge cervix är omogen, dvs fast och sluten. Det är därför helt nödvändigt att studera utmognaden i cervix och vad som reglerar densamma för att öka kunskapen om den för tidiga förlossningens patofysiologi. Tidigare studier har visat att hormoner som prostaglandiner, cytokiner och NO är involverade i den inflammatoriska reaktion som resulterar i en total remodellering av cervixbindväven. Målet med detta arbete var att identifiera om det finns en endogen NO produktion i cervix vid prematur förlossning och jämföra dess uttryck med förlossning i fullgången tid. Metod: Fyrtiofem kvinnor med singelgraviditeter utan tecken på infektion inkluderades.grupp I bestod av 11 kvinnor med spontan prematur förlossning, 11 kvinnor med normal förlossning i fullgången tid var kontroller (Grupp II). I Grupp III och IV inkluderades vardera 6 prematura och 6 fullgångna kvinnor med omogen cervix, förlösta med planerat sectio. Grupp V och VI bestod av vardera 4 prematura respektive fullgångna kvinnor förlösta med akut sectio under pågående förlossningsarbete. Biopsier från cervix främre läpp togs transvaginalt omedelbart postpartum. mrna nivåerna för bnos, enos och inos bestämdes med Real-Time Multiplex RT-PCR. Med Immunohistokemi identifierades lokalisationen av bnos, enos och inos i cervixvävnaden. Resultat: mrna uttrycket: bnos: Kvinnor med prematur förlossning hade generellt högre bnos mrna nivåer jmf med de fullgångna, signifikant för de vaginalförlösta (p=0,02). enos: Signifikant högre nivåer av enos mrna vid prematur vaginal förlossning jmf fullgången vaginal förlossning (p= 0,02). Kvinnor förlösta med planerat sectio hade lägre enos mrna nivåer jmf med de vaginalförlösta; prematurt (p=0,001) eller fullgångna (p<0,05). MEDLEMSBLADET 1/ 05 9

8 Ny ordförande i OGU! Sedan årsskiftet efterträder jag Karin Stålberg som ny styrelseordförande i OGU och jag skulle därför vilja presentera mig lite. Jag har gjort drygt tre år av min ST, varav de första två på kvinnokliniken i Nyköping. Av familjemässiga skäl flyttade jag sedan till Stockholm och arbetar sedan augusti 2003 på kvinnokliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. För närvarande är jag dock föräldraledig med min son Gustav, tre månader. Jag tror och hoppas att ordförandeskapet kommer gå bra att kombinera med min nya roll som förälder. Jag är ledamot i OGUs styrelse sedan Första året arbetade jag tillsammans med Åsa Wahlberg med genomförandet av OGUs ST-dagar i Stockholm i november Det var lärorikt att hålla i trådarna och försöka få ihop ett intressant och varierat program. ST-dagarna blev något av en succé, med närmare 100 deltagare. Efter att ha tjuvstartat lite redan 2003 blev jag 2004 ansvarig för internationella frågor i OGU samt deltog i arrangerandet av SFOGs 100-årsjubileum. Nu är vi i full fart med OGU-programmet till den allra första SFOG-veckan. ST-dagarna har ju de senaste åren varit förlagda till hösten, men eftersom vi satsar på ett relativt stort program under SFOG-veckan med två symposier, ett med obstetriskt och ett med gynekologiskt tema, samt fyra workshops, kommer vi i år inte att anordna några ST-dagar. Vi tycker dock av flera skäl att det är en god idé med ett evenemang enbart för ST-läkare. Dels kan man anpassa programmet till sådant som känns matnyttigt på ST-nivå. Dels är det antagligen lättare för ST-läkare att få chans att komma iväg på ST-dagarna än under SFOG-veckan då många andra kollegor vill åka. Dessutom är det ett utmärkt tillfälle att samla stora delar av ST-läkarkåren och knyta kontakter samt utbyta erfarenheter. Därför ämnar vi återkomma med ST-dagarna under våren 2006, så ha tålamod! Karin Stålberg var, förutom ordförande i OGU, även OGUs representant i SFOGs styrelse. Denna roll kommer inte att övertas av mig utan av OGUs vice ordförande Jan Wall. Jag känner mig väldigt stolt över att arbeta inom denna fantastiska specialitet och i denna min presentation skulle jag gärna vilja berätta lite om vad som fascinerar mig i vårt arbete. Här följer därför en redigerad version av det tal jag höll i samband med SFOGs 100-årsjubileum och som jag blivit ombedd att publicera: Under vardagen sliter vi alla med överfulla mottagningar och avdelningar samt med landstingspolitikernas ständiga besparingskrav och omorganisationspåbud. Det är då lätt att emellanåt glömma bort vilket otroligt rikt, givande och livsbejakande yrke vi egentligen har! Vi har faktiskt förmånen att dagligen syssla med det som de flesta människor, om de verkligen tänker efter, tycker är det viktigaste i livet! Särskilt under min allra första tid inom specialiteten var detta något som gav mig dagliga kickar! Jag brukar tänka att om folk visste vilket fantastiskt jobb det här är, så skulle alla vilja bli gynekologer! Det är på något vis essensen av livets glädje och sorg som vi möter. Och vi berörs också känslomässigt i vårt yrkesutövande så gott som dagligen.den stora lyckan då blödningen var falskt alarm och vi ser ett litet foster sprattla omkring på ultraljudsskärmen. Eller när det barnlösa paret efter år av besvikelser, ångest och frustration äntligen får en positiv graviditetstest. För att inte tala om att många av oss dagligen får uppleva miraklet att se ett barn komma till världen! Men vi möter också de avgrundsdjupa sorgerna vid missfall, intrauterin fosterdöd och cancer. Kvinnors utsatthet vid misshandel och våldtäkt väcker ilska som ibland är svår att tygla. Vi har en unik möjlighet att stötta och hjälpa kvinnor i deras livs svåraste beslut, exempelvis vid en abort.vi har också en skyldighet att utifrån vår kunskap om kvinnohälsa kämpa för en god kvinnosjukvård, för rätten till preventivmedel och fri abort och mot till exempel kvinnlig könsstympning. Detta kan synas självklart i Sverige idag, men behöver ständigt aktualiseras och är långt ifrån självklart i stora delar av världen. Vårt yrke är i allra högsta grad intimt och bygger mycket på förtroende. Ibland kan det ta år av regelbunden kontakt innan kvinnan äntligen vågar berätta vad som egentligen tynger henne. Om det där förtretliga urinläckaget, om sexuella problem eller om maken som slår. Det är en ynnest att ha ett yrke som känns så meningsfullt. Vi möter ett destillat av livet. Dess början, från de första cellerna till det första skriket. Kliven MEDLEMSBLADET 1/ 05 11

9 uppför livets trappa med den spirande sexualitetens fröjder och dess mindre glamorösa biverkningar. Familjeåren, då barnalstring på gott och ont står i fokus. Medelålderns och den äldre kvinnans förtretliga besvär. Men även döden hos såväl den unga som den gamla kvinnan. Vi möter ett koncentrat av livets svåraste etiska dilemman. Ofta som första instans. Kanske innan dessa har lyfts fram till allmän etisk debatt. Vi möter andra kulturers värderingar som kanske krockar med våra egna. Vi är med och skapar liv och vi är med vid livets slut. Detta gör oss inte till några gudar. Vi gör alla emellanåt fel och fattar mindre bra beslut. Men vi gör vårt bästa. Därför tycker jag att vi ska sträcka på oss och känna oss glada och stolta över det arbete vi utför och över att vi är just gynekologer och obstetriker! Vinterhälsningar från ett soligt Stockholm täckt av tunt snötäcke! Sara Törnblom Stiftelsen som grundades genom två donationer 1998, utdelar stipendier till stöd för utbildning och utveckling inom obstetrik och gynekologi. Hittills har 1.6 miljoner kronor delats ut. Tack vare stöd från flera företag är det nu möjligt att annonsera ut stipendier för ansökan. Beslut om tilldelning sker under maj månad. Stipendierna är tillgängliga under en period av två år. Områden som prioriteras är angivna på ansökningsformuläret. Rena forskningsprojekt kan ej prioriteras, inte heller aktiviteter som redan ägt rum. I stiftelsens styrelse för 2005 ingår: Margareta Hammarström, Bo Jacobsson, Maria Lundekvam, Ian Milsom; Elisabeth Persson (ordförande), och Nils-Otto Sjöberg. Ansökan görs på vidstående formulär och skickas per post till stiftelsens ordförande. De ska vara inkomna senast den 26 april För sent inkommen ansökan behandlas ej. Elektronisk ansökan är ännu ej möjlig. Mer information om Stiftelsen finns att läsa på Dags att söka stipendium Förfrågningar angående stiftelsens verksamhet kan ställas till ordförande Elisabeth Persson Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm tel: Fax: ordforande@stiftelsen.org eller till stiftelsens kassör Bo Jacobsson Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Göteborg tel: Fax: kassor@stiftelsen.org För utbetalning av stipendier samt för redovisning i form av fakturor, kvittenser och liknande kontaktas: Ingrid Larsen, Allévägen Täby tel: Fax: gamlabrofilm@telia.com ÅRSAVGIFTER Medlemsavgift SFOG 800:- Medlemsavgift SFOG (ålderspensionär, fr o m det år man fyller 66 år) 200:- ARG-rapportabonnemang* (medlemmar) 300:- * Avdragsgill i deklarationen Avgifter för icke-medlemmar Prenumeration Medlemsbladet 5 nr/år ARG-rapportabonnemang 500:- (inkl. moms) 150:-/rapport (exkl. moms) 12 MEDLEMSBLADET 1/ 05

10 Stipendieansökan Gör Din ansökan på nedanstående formulär och skicka in den till adress längst ner. Ansökan skall vara stiftelsens styrelse tillhanda senast 26 april Beslut om utdelning kommer att meddelas i slutet av maj. Stiftelsens styrelse har beslutat att följande områden prioriteras: Underlätta färdigställandet av och/eller presentation av ARG-rapporter Gemensamma möten med 2-3 AR-grupper (Tvär-ARG) Anordna utbildningskonferenser eller andra möten, nationella eller regionala, för yngre gynekologer Underlätta för yngre gynekologer att delta i internationellt arbete, t ex för att ta hem kunskap till aktuell AR-grupp Inbjuda föreläsare, experter t ex i arbetet med ARG-rapporter eller liknande Utarbetande av undervisningsmaterial Anordna forskningsdagar eller stödja forskningsinformation Stimulera yngre gynekologer att tillsammans med äldre skriva kapitel i ARG-rapporter Sökandens (eller gruppens)namn inkl.ev.medsökande: Klinik: Postnummer: Adress: Postadress: Telefon: Telefax: E-postadress: Projektets titel: Bakgrund Målsättning: Betydelse: Ev övrigt: Ansökt belopp: En specificerad kostnadskalkyl ska bifogas ansökan på separat blad. Har anslag för samma ändamål sökts eller erhållits ur andra fonder? Ja Nej Datum: Underskrift: Stiftelsen för utbildning och utveckling inom obstetrik och gynekologi c/o Docent Elisabeth Persson Kvinnokliniken, Karolinska Univrsitetssjukhuset, Stockholm MEDLEMSBLADET 1/ 05 13

11 OGU 29 nationaliteter! I OGUs medlemsenkät 2004 redovisas att 32% av SFOGs underläkare kommer från ett annat land en Sverige. 29 olika nationaliteter finns representerade! Vi som sammanställt enkätsvaren (205 stycken) blev själva överraskade av mångfalden. Två ST-läkare från Kvinnokliniken i Halmstad berättar här om hur deras läkarbakgrund ser ut, och hur den skiljer sig från t.ex. min egen. Tyskland och Irak är nummer ett och tre av de vanligaste ursprungsländerna i OGU( Finland ligger på andra plats). Det man kan tolka ut från båda berättelserna är att vi i Sverige har en välutbildad sjuksköterskekår, (vilket vi förhoppningsvis redan hade på känn) som bidrar till en bra vårdorganisation. Vi förefaller också ha ett mindre hierarkiskt system vilket troligen speglar hela vårt samhälle. Kraven på examen verkar också högre i dessa exempel. Vad som är bra och dåligt återstår att diskutera! Jag skulle personligen gärna se mer av OGUs/SFOGs breda ursprung i medlemsbladet och på våra möten. Var så god och läs själva! Karin Stålberg, ST-läkare Uppsala, styrelseledamot OGU Studera i Tyskland Jobba i Sverige Medicinstudierna tar sex år om man går raka vägen. Jag tror att det i allmänhet kan ta ett halvt till ett år längre. De första två åren läser man basämnen som anatomi och fysiologi. Därefter måste man passera en stor skriftlig (multiple choice) och en muntlig examen: Physikum. Man kan inte studera vidare förrän man har passerat dem. Därefter följer tre mer kliniskt inriktade år. Undervisningen består främst av katedrala föreläsningar och praktik i grupp. Innan man kan gå vidare till det sista praktiska året måste man ta två stora examina Staatsexamen. Den första är enbart skriftlig. Vid den andra tillkommer återigen en muntlig del. Dessutom måste man visa att man, under semestertiden, har gjort fyra månader praktiktjänstgöring inom själv valda medicinska områden antigen på sjukhus eller hos en privatpraktiserande läkare. Nu är det alltså dags för det praktiska året, vilket innebär att man jobbar fyra månader inom internmedicin, kirurgi och en självvald specialitet. Kvaliteten där kan variera betydligt. Dessutom är det i Tyskland så att provtagningar, sätta perifert infart och ge parenteralt läkemedel är läkarjobb. Med det kan man sysselsätta sig rätt så länge. Utöver det finns ytterst sällan några läkarsekreterare på avdelningar. Några av dessa arbetsuppgifter läggs på läkaren. Nu är det bara en muntlig examen kvar och man kan få en dellegitimation vilken ge rätt att jobba som Arzt im Praktikum. Idén var säkert en gång i tiden att ge en mjuk start, något skyddad. Men i praktiken började man sin specialisering med halv lön under 18 månader. Efter mycket kämpande har denna anställningsform avskaffats nu i höst. BRA! Jag har studerat i Homburg på den medicinska fakulteten tillhörande Saarlands universitet. Via Erasmus-utbyte har jag studerat ett år i Nederländerna och gjort den kirurgiska delen av det praktiska året på SÖS i Stockholm. Under min internmedicinska del hamnade jag på en kardiologiavdelning med en avdelningsläkare som hade mycket svårt att släppa taget. Så fort det kom in ett akutfall blev man förvisad till åskådarplats. Resultat: Jag kände efteråt att jag inte kan så mycket om detta. Det var mycket bättre på gyn-placeringen. Men allmänt kände jag ingen arbetsglädje hos de underläkare jag träffade. Många tyckte visserligen om att jobba som läkare, men det var nog inte många som skulle rekommendera jobbet till sina barn. Det finns säkert många faktorer som bidrog till denna stämning: långa arbetspass, hierarkin i systemet som gjorde att man på inget sätt kunde påverkar sin arbetssituation, och tyvärr fanns det ibland ingen solidaritet bland underläkare själva. Man var sig själv närmast. Efter det fanns det för mig två vägar: jobba utomlands eller söka jobb inom något helt annat område. Eftersom jag hade en del utlandserfarenheter kollade jag upp utbildning och arbetsvillkor i Nederländerna, Storbritannien och Sverige. Att jag hamnade i Sverige berodde främst på det faktum att jag kände att en AT-tjänst skulle vara precis det jag behövde innan jag börjar min specialisering. Dessutom hade jag mycket positiva erfarenheter ifrån min praktik på SÖS. I OGUs medlemsenkät visar det sig att den största delen av utländska läkare kommer ifrån Tyskland. Jag har redan träffat en del på olika kurser. Och alla har sin egen historia varför de hamnade i Sverige. Sammanfattningsvis finns det väl två anledningar: kärlek i Sverige eller dåliga arbetsoch utbildningsvillkor i Tyskland. Claudia Bruss, ST-läkare KK, Halmstad 14 MEDLEMSBLADET 1/ 05

12 Debatt Svar på Margareta Unanders inlägg: "Äger barnmorskorna mödravården?" Zeyad Saleem och Claudia Bruss Studera i Irak Jobba i Sverige Läkarutbildningen i Irak tar sex år efter gymnasiet. Man börjar med teori de första två åren och därefter varvas praktik med teori. Utbildningsspråket är engelska. Man har fortfarande det gamla väldisciplinerade systemet som t.ex. att alla studenter måste resa sig upp när en föreläsare kommer och alla måste klä sig i uniform. Efter utbildningen jobbar man i två år motsvarande AT. Förutom kirurgi och medicin har man tre månader på kvinnoklinik, en månad på ÖNH, en månad på ögon och en månad på hud. Däremot har man kortare placering på allmänmedicin. Även under AT märks att systemet är mer hierarkiskt. Man måste gå rond tidigt på morgonen så man kan allt om patienterna när överläkaren kommer. AT-läkaren gör även basala undersökningar typ tempmätning, blodtryck, sätter nål etc. Man jobbar bara med pappers journal (och man har tur om det går att läsa andras handstil). Efter AT gör killarna lumpen (som kan vara hur länge som helst om det är krig) och tjejer måste åka och jobba på vårdcentral i någon by eller liten stad i ett par år innan man kan börja inom någon specialitet. Specialistutbildningen pågår i fem år motsvarande ST i Sverige och man måste bli godkänd i en teoretisk och en praktisk examen för att kunna bli specialist. Sjuksköterskorna är tyvärr inte så välutbildade som i Sverige. Det märks att det finns en stor klyfta mellan läkare och sjuksköterskor när det gäller utbildning, ekonomi och beslutsfattande och det har bidragit till att sjukvården i Irak inte fungerar bra tycker jag. Det finns offentliga och privata sjukhus. Man har allmän sjukförsäkring på de offentliga sjukhusen och betalar bara en symbolisk summa. Tyvärr har sjukvården försämrats enormt under de senaste åren speciellt inom den offentliga sektorn. Det är brist på mediciner, instrument och personal och man kan knappast kalla det fungerande. Det har gått bättre inom den privata vården men å andra sidan betalar man hutlöst för en operation eller om man blir inlagd, vilket de flesta irakier inte har råd med. Jag flyttade hit för drygt 10 år sedan och då visste jag inte mycket om Sverige. Jag hade vänner som bott i Sverige och pratade väl om landet. Jag började läsa språket och det var inte helt lätt att lära sig uttalet. Efter språkstudierna gjorde jag det medicinska kunskapsprovet på KS, sedan gjorde jag AT (fast jag har redan gjort det i Irak). Efter AT vikarierade jag på medicin och allmänmedicin innan jag började på gyn. Zeyad Saleem, ST-läkare KK, Halmstad När jag för fyra år sedan kom tillbaka till Sverige efter att ha arbetat sju år i Norge, fick jag en chock. Under min frånvaro hade de flesta MVC bytt namn till Barnmorskemottagningar. Jag förstod inte hur det hade gått till, och ingen av mina kollegor kunde förklara hur SFOG hade kunnat låta detta ske. Jag drabbades omgående av tron att en och annan barnmorska remitterade själva, så när jag fick en remiss av en, som de skulle visa sig, kvinnlig gynekologkollega så trodde jag att det var en barnmorska som hade skrivit remissen. Den var ju adresserad från en barnmorskemottagning i staden, och remittentens titel framgick inte, varför det var naturligt att tro att det var en barnmorska som hade skrivit remissen. Vad skulle man annars tro? Jag skrev naturligtvis ett svar som var anpassat för en barnmorska, antydande att hon borde kontakta sin läkare innan hon remitterade in sådana patienter. Så småningom lärde jag mig dock Jag håller fullständigt med Margareta Unander om att begreppet Barnmorskemottagning är olämpligt och en viktig principfråga. Begreppet Barnmorskemottagning är olämpligt och stötande eftersom det exkluderar andra arbetskategorier. Begreppet MVC däremot inkluderar alla arbetskategorier och är därför mycket mer demokratiskt och sympatiskt. Begreppet MVC är ju dessutom så väletablerat att det inte finns någon som helst anledning att använda något annat begrepp. Jag uppmanar också SFOG:s styrelse att agera i frågan. Bengt Johansson Stockholm MEDLEMSBLADET 1/ 05 15

13 BOKRECENSION Praktik och etik i kirurgens vardag Åke Andrén-Sandberg En exempelsamling med kommentarer. Utgiven 2004 Boken bygger på 25 fallbeskrivningar inom den kirurgiska specialiteten där man tolkar fallen ur etisk synvinkel. Efter de olika fallens beskrivning följer en kommentar av Tore Nilstun, professor i medicinsk etik och sedan kommenteras också problemställningen av fem olika kirurger varav tre professorer, en specialist och en ST-läkare. Fallbeskrivningarna är korta och kärnfulla med en inledande bakgrund till dess man kommer till det delikata problemet. Den etiska kommentaren är föredömligt kort och koncis. De fem (manliga) kirurgernas kommentarer är ett resonemang utifrån problemställningen och vederbörandes egna erfarenheter, ibland kanske något mångordigt. Skulle gärna ha sett även en kvinnlig Christina Gunnervik, Verksamhetschef Kvinnokliniken Värnamo Övrig ledamot i SFOG:s styrelse kirurgs kommentarer till fallen. Vid en första påtitt av innehållet verkar det hela inriktat mot kirurgspecialiteten vilket det också ska göra enligt bokens titel, men då man börjar läsa så kan i stort sett vartenda fall appliceras på samtliga specialiteter med kirurgisk inriktning, inkl gynekologin, men har sannolikt ett värde för många andra kliniska verksamhetsområden. Som författaren förslår inledningsvis bör man läsa ett fall i taget och fundera över detta med de kommentarer som hör till. Men det är svårt att låta bli att ta ett fall till och ett till..! Det här är en mycket tänkvärd bok som ställer vardagliga problem på sin spets. Som verksamhetschef kan jag mycket lätt sätta mig in i flera av fallen många exempel är just hämtade från en verksamhetschefs vardag. Fallen lämpar sig väl att ta upp på de enskilda klinikernas läkarträffar för diskussion på vår egen klinik är nog kollegorna ganska tacksamma att jag läst boken klart då de på morgonronden fått de senaste fallen relaterade då jag blivit mycket engagerad i i stort sett samtliga fall. Slutsats: En mycket intressant och läsvärd bok speciellt ur en verksamhetschefs synpunkt och en mycket bra exempelsamling att använda för diskussioner i läkarkollegiet. För övrig information se Schering Nordiska AB Box 912, Järfälla Tel: Fax:

14 Vem var Ritgen (bakom Ritgens handgrepp)? Lars Weström, f.d.överläkare vid Kvinnokliniken i Lund och docent i Obstetrik och Gynecologi vid Lunds Universitet. Att skydda och bevara den födande kvinnans mellangård vid fosterhuvudets genomskärning var redan i antiken ett kriterium på god förlossningskonst (Soranus; 100 e Kr). I dag - nästan tvåtusen år senare - står kravet på perinealskydd kvar oförändrat och är bland det första som lärs ut till kandidater och barnmorskeelever på våra förlossningsavdelningar. Nu kopplat till begreppet Ritgens handgrepp. Ritgen var dock ingen pionjär i sin omsorg om kvinnans mellangård under förlossning. Nästan hundra år före honom hade Edward Hody 1734 och John Harvie 1767 publicerat artiklar om perinealskydd vid förlossning. Hos båda författarna finns detaljerade (och i tidens stil mångordiga) beskrivningar av teknikerna, vilka gick ut på ett mottryck från coccyx/anus mot perineum med bibehållande av fosterhuvudets flexion. Ritgen anammade till en början idén, men vände sedan principen till att deflektera huvudet med ett kombinerat grepp varvid ena handen bakifrån coccyx fångade fostrets haka och andra handen samtidigt gav ett mottryck mot kronan. Med detta grepp kunde fosterhuvudet styras till en deflektion i bäckenaxelns riktning runt symfysens undre kant gradvis tillåtande presentation av krona, panna, ansikte och haka. Ritgen var noga med att poängtera att deflexionsmanövern skulle ske mellan värkarna. Under värk skulle snarare ett lätt mottryck appliceras mot kronan för att förhindra för snabb genomskärning av huvudet. Han var även restriktiv när det gällde användningen av metoden och angav en rad kriterier för när en perinealbristning inte var att vänta och metoden inte skulle användas. Ritgen beskrev sin metod i flera publikationer med början Hans metod var enkel, visade sig fungera och blev snabbt spridd och anammad av dåtidens obstetriker. I all sin enkelhet var den ett stort steg framåt i förlossningskonsten. Betänk att fram till början av 1800-talet hade man inget begrepp om aseptik, ytterst primitiva kirurgiska material och metoder, inte tillgång till lokalanestesi eller narkos. Under århundradena dessförinnan betydde en total sfincterruptur för de flesta föderskor en livslång invaliditet. Ferdinand August Maria Franz von Ritgen föddes 11 Oktober 1787 i Wulfen i tyska Hessen. Han genomgick både ordinär skolgång och medicinska studier i Munster och hade olika medicinska befattningar i Hessen Under denna tid väcktes hans intresse för obstetrik och 1814 blev han - vid 27 års ålder - kallad till Giessen som professor i kirurgi och obstetrik. Där var han verksam under de kommande 35 åren. Hans akademiska karriär kröntes senare även med en professur i psykiatri (!). Han var i flera omgångar dekanus för den medicinska fakulteten och två gånger rektor för universitetet.ritgen var oavbrutet verksam inom alla sina specialiteter. Ända till sitt sista levnadsår började han sina föreläsningar kl 7 på morgonen. Inom obstetriken startade Ritgen sina litterära aktiviteter med läroböcker för barnmorskor och kandidater. Han var grundaren till flera periodiska tidskrifter i gynekologi/obstetrik, vilket till slut resulterade i Monatschrift fuer Geburtskunde und Frauenkrankheiten. Han publicerade sig även inom ämnen som zoologi, botanik, filosofi och astronomi. För sina arbeten belönades han med guldmedalj av kungen av Preussen, adlades av ärkehertig Ludwig II, erhöll en honorärtitel som Geheimerat och invaldes som staden Giessens representant i Hessens lokala lantdag. De sista åren innan han avled 14 April 1862 ägnade sig von Ritgen huvudsakligen åt studier i filosofi och astronomi. Källa: Harold Speert, MD. Obstetric and Gynecologic Milestones. Essays in eponomy. The Macmillan Company, New York, Sin metod har von Ritgen beskrivit bl.a. i: Ueber sein Dammschutzverfahren. Monatschr. f. Geburtsk. u Frauenkrankh. 1855:6; MEDLEMSBLADET 1/ 05 17

15 Nationellt möte Menorragi: Var står vi idag? Karolinska Universitetssjukhuset och SFOG inbjuder till möte Menorragi: var står vi idag? Innehållande spännande föreläsningar, diskussioner och erfarenhetsutbyte med kollegor. Mötet ingår i ST Utbildningsprogram för Stockholms Sjukhusen (STUSS dag) Datum: Fredag den 11 mars 2005 Plats: Läkaresällskapet, Klara Östra Kyrkogata 10, Stockholm Tid: Kl Program Idiopatisk menorragi Moderator: Svein-Erik Tronstad, överläkare Kärnsjukhuset Skövde Varför blöder dessa kvinnor? Medicinsk behandling av idiopatisk menorragi. Måns Edlund, Med. Dr., Karolinska Universitetssjukhuset Solna Diagnostik och kirurgisk behandling av idiopatisk menorragi Miriam Mints, Med. Dr., Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Diskussion Myoma uteri Moderator: Miriam Mints Diagnostik av myom Seth Granberg, Professor Karolinska Universitetssjukhuset Solna Varför växer myom? Medicinsk behandling av myom. Katarina Englund, Med. Dr., Södersjukhuset Endoskopisk behandling av myom: myomektomi, embolisering, ocklusion. Olav Istre, Docent Ullevaal Universitetssjukhus, Norge Diskussion Intrakavitära polyper Moderator: Svein-Erik Tronstad, Kärnsjukhuset Skövde Hydrosonografi vid utredning av olaga blödningar pre- och postmenopausalt. Elisabeth Epstein, Med. Dr., Universitetssjukhuset MAS, Malmö Intrakavitära polyper vid infertilitet Margareta Fridström, Med. Dr., Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Diskussion Vad kan vi göra polikliniskt? Moderator: Miriam Mints See and treat mottagning. Martin Ferrugia, MD, PhD, UK Egna erfarenheter av poliklinisk operation vid Karolinska Huddinge Miriam Mints, Med. Dr., Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Diskussion. Summering. Avslutning. Skicka in Din anmälan så snart som möjligt, dock senast fredag den 25 februari. Anmälan är bindande. Bekräftelse till Nationellt möte Menorragi: Var står vi idag skickas cirka en vecka efter sista svarsdatum. Har Du några frågor så kontakta gärna Yvonne Landin, på tfn eller via mail ylandin@dpyse.jnj.com eller Miriam Mints per e-post: miriam.mints@karolinska.se 18 MEDLEMSBLADET 1/ 05

16 SFOG-veckan 2005 i Falun 29 augusti 2 september För första gången kongress under en hel vecka! Kvinnokliniken Uppsala Akademiska Sjukhus och Kvinnokliniken Falun inbjuder till kongress med ett fullspäckat vetenskapligt program! Dessutom kommer dagarna att innehålla Verksamhetschefsmöte, SFOG:s årsmöte, Riks ARG, Studierektorsmöte, ST-ansvarig möte, ST workshops, och workshop i Evidens ARG:s regi. Spännande kvällsprogram! SFOG inbjuder även barnmorskor att delta! 150 platser finns för Er! Dagavgift Anmälan senast 30 juni på adress Här finns också all information. Du kan också anmäla abstrakt för poster eller fritt föredrag på ovanstående adress. Välkommen! MEDLEMSBLADET 1/ 05 19

17 SFOG-veckan 2005 i Falun Preliminärt program Måndag, 29 augusti Registrering och kaffe Välkommen Plenarföreläsning Sjuk av barn? Hanne Kjöller, journalist Symposium Kirurgi och obesitas Symposium PCO i det långa loppet Kerstin Nilsson LUNCH Fria föredrag Gynekologi Symposium Ooforektomi vid hysterektomi Göran Berg Kaffe Symposium Ergonomi vid laparoskopi Svein-Erik Tronstad Symposium ST-workshop Tisdag, 30 augusti 2005 HRT vad är det som händer? Helle Kieler Inducerad abort, etik och praxis Lena Marions Plenarföreläsning Kartläggning av människans proteiner - ett vävnadsatlas för medicinsk forskning Fredrik Pontén, docent, institutionen för genetik och patologi, Uppsala universitet Kaffe Symposium Nya och gamla behandlingsmetoder vid urininkontinens Eva Uustal Fornell OGU-Symposium LUNCH Posterutställning: Gynekologi Fria föredrag Gynekologi Symposium Preventivmedel. Vad skriver du ut? Det senaste eller det bästa? Kristina Gemzell-Danielsson Hereditär cancer i den kliniska vardagen. Elisabeth Darj Kaffe Symposium Cervixdysplasi Symposium Sex- och samlevnad för unga - hur för vi ut vårt budskap? Lena Marions ST-workshop Amenorré 20 MEDLEMSBLADET 1/ 05

18 Onsdag, 31 augusti Plenarföreläsning Karin Johannisson, professor, idé- och lärdomshistoria, Uppsala Universitet Kaffe SFOGs årsmöte Barnmorske-symposium Varför ökar planerade kejsarsnitt? Vilken roll spelar kvinnans bakgrund? Information från stiftelsen LUNCH Posterutställning: Gynekologi och obstetrik Fackligt symposium Barnmorske-symposium Ungdomar och pornografi Ingela Rådestad Kaffe Fria föredrag Obstetrik Evidens-ARG workshop Kritisk artikelgranskning ST-workshop Akut obstetrisk blödning Pär Persson Kan akut p-piller minska antalet aborter? Torsdag, 1 september Plenarföreläsning Alkoholanvändning under graviditet - säkerställt skadliga nivåer samt relaterade riskbeteenden och kännetecken Markus Heilig, Clinical Director, NIAAA Kaffe Fria föredrag Obstetrik Symposium Alkohol under graviditet hur gör vi? OGU-Symposium Markus Heilig Teamarbete på förlossningen. Sara Törnblom LUNCH Posterutställning: Obstetrik Symposium IUGR övervakning och handläggning Karel Marsal Symposium Vad gör vi med våra deprimerade gravida kvinnor Marie Bixo Kaffe Symposium Äggdonation, var står vi idag? P O Janson Symposium ST-workshop Fredag, 2 september 2005 NUPP. Medicinska och psykologiska aspekter. Harald Almström Fosterövervakning och STAN Isis Amer-Wåhlin Plenarföreläsning: Fetal medicine Baskaran Thilaganathan, Director Fetal Medicine Centre, St Georges Hospital, London Kaffe Symposium Utdrivningsskedet Ulf Hansson Symposium Preeklampsi LUNCH Symposium Ultraljud postpartum Symposium Fetma och graviditet Avslutning MEDLEMSBLADET 1/ 05 21

19 Call for abstracts SFOG veckan kommer att äga rum i Falun 29/8 2/9. Under årsmötets fyra första dagar kommer det att ges goda utrymmen för vetenskapligt utbyte i form av fria föredrag och posters. Anmälan om föredrag eller poster skall vara inkommen senast den 1 maj. Anmälan om posters görs på SFOGs hemsida Ange om Du föredrar att presentera ämnet som föredrag eller poster. Pris till bästa föredrag och poster kommer att utdelas. Väl mött Ove Axelsson Ordförande Vetenskapliga kommittén SFOG-veckan 2005 Evidens-ARG inbjuder till Workshop i kritisk litteraturgranskning Under SFOG-veckan anordnar Evidens-ARG en interaktiv workshop i kritisk litteraturgranskning. Några aktuella och intressanta artiklar diskuteras och granskas utifrån grundläggande principer för kritisk litteraturgranskning. Inga särskilda förkunskaper krävs, såväl specialister som ST-läkare är välkomna. Deltagarantalet är begränsat, antagning görs enligt principen först till kvarn. Tid: Onsdagen den 31 augusti kl Lokal: meddelas senare Obs! Förhandsanmälan krävs, då deltagarna kommer få material till workshopen utskickat i förväg Anmälan görs via Bekräftelse och informationsmaterial utskickas i god till före mötet Kerstin Nilsson Ordförande Välkomna! Annika Strandell Sekreterare 22 MEDLEMSBLADET 1/ 05

20 NFYOG (Nordisk Förening för Yngre Obstetriker och Gynekologer) anordnar ett Seminarium om ledarskapsutbildning för ST-läkare i Malmö maj 2005 Seminariet är tänkt för ST-läkare och ST-ansvariga med intresse för utbildningsfrågor. Ytterligare information kommer i nästa nummer av Medlemsbladet samt på OGUs hemsida. MEDLEMSBLADET 1/ 05 23