Utbildningsinspektion i Katrineholms kommun

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket 2004:48 Utbildningsinspektion i Katrineholms kommun Beslut Kommunrappor t Skolrappor ter

2 Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Bie barn- och ungdomsområde Björkviks barn- och ungdomsområde Flodafors barn- och ungdomsområde Forssjö barn- och ungdomsområde Häringe barn- och ungdomsområde Julita barn- och ungdomsområde Järvenskolornas barn- och ungdomsområde Nordvästra barn- och ungdomsområdet Nordöstra barn- och ungdomsområdet Nyhems barn- och ungdomsområde Nävertorps barn- och ungdomsområde Sandbäckens barn- och ungdomsområde Sjöholms barn- och ungdomsområde Skogsborgs barn- och ungdomsområde Sköldinge barn- och ungdomsområde Strångsjö barn- och ungdomsområde Valla barn- och ungdomsområde Särskolans barn och ungdomsområde Duveholmsskolan Ellwynska skolan Lindengymnasiet Viadidakt

3 Beslut Katrineholms kommun KATRINEHOLM (4) Genomförd utbildningsinspektion i Katrineholms kommun Skolverket har genomfört inspektion i Katrineholms kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxenutbildningen. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden 14 april till 2 juni Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen skall granska utbildningens kvalitet samt klargöra om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen fokuserar på sju områden, som avser att täcka verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan fokuserar i första hand på särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och kriterier för bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida ( Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och enheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskola, skola, skolbarnsomsorg och vuxenutbildning finns även rapporter om varje kommunal skola. Detta beslut redovisar dels områden som behöver utvecklas, förbättringsområden, dels områden där kommunen inte uppfyller författningarna, kritikområden. Senast inom tre månader från beslutsdagen, dvs. den 6 december 2004 skall Katrineholms kommun redovisa till Skolverket, enheten i Linköping, vilka åtgärder som vidtagits inom kritikområdena. Skolverket avser även att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. Inför denna uppföljning kommer Skolverket att begära en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten inom förbättringsområdena. Postadress: S:t Larsgatan Linköping Besöksadress: S:t Larsgatan 21 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

4 Beslut (4) Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Skolverket bedömer att Katrineholms kommun har en väl fungerande verksamhet som i de flesta avseenden håller god kvalitet. I kommunen pågår ett omfattande och strukturerat kvalitetsarbete för att bl.a. utveckla former för att utvärdera processkvalitet. I kommunens skolor ökar andelen elever som når målen i alla ämnen. I gymnasieskolan har andelen elever som når högskolebehörighet ökat så att den nu är över riksgenomsnittet. Relationen mellan personal och elever är i de flesta fall god och bygger på ömsesidig respekt. Den politiska ledningen har regelbundna kontakter och en god kännedom om verksamheterna. De inspekterade verksamheterna är med få undantag resursstarka både personellt och lokalmässigt. Tillgången till barnomsorg och utbildning är god. Förbättringsområden I den övergripande kommunrapporten och i skolrapporterna finns närmare redovisat vad som behöver förbättras inom respektive område. Skolverket bedömer att följande områden, som gäller den granskade verksamheten i hela kommunen eller vid ett flertal skolor, är i behov av förbättringsinsatser, nämligen: - kvalitetsredovisningarna för barn- och ungdomsnämnden, barn- och ungdomsområdena, en av gymnasieskolorna samt vuxenutbildningen behöver utvecklas, - barn- och ungdomsförvaltningen bör, tillsammans med barn- och ungdomsområdena diskutera och finna former för utformningen av elevens val så att elever ges ökade möjligheter att bredda och fördjupa sina kunskaper, - åtgärder vidtas inom den pedagogiska verksamheten i flera av barn- och ungdomsområdena samt inom vuxenutbildningen så att fler elever och studerande når kunskapsmålen, - utveckla rutinerna så att åtgärdsprogram upprättas för alla elever i behov av särskilt stöd i ett antal av barn- och ungdomsområdena samt några av gymnasieskolorna och - utveckla handlingsprogrammen mot kränkande behandling i flera av barn- och ungdomsområdena. På följande skolor har Skolverket även funnit andra områden som behöver förbättras, nämligen: - utveckla arbetet med normer och värden i syfte att förbättra skolornas resultat i Bie, Nordöstra samt Valla barn- och ungdomsområde, - ge elever möjlighet till stöd i flera ämnen än svenska, matematik och engelska i Nävertorps och Valla barn- och ungdomsområde, - utveckla rutinerna för elevvårdskonferensen samt då elever ges anpassad studiegång i Nyhems barn- och ungdomsområde, - rektors roll som pedagogisk ledare behöver utvecklas i Nävertorps, Skogsborgs, Bie och Järvenskolornas barn- och ungdomsområde,

5 Beslut (4) - rutinerna för att säkra alla elevers skolgång bör utvecklas i Järvenskolornas barn- och ungdomsområde, - samverkan mellan Strångsjö och Nyhems barn- och ungdomsområde behöver utvecklas så att eleverna ges bättre möjligheter till språkval, - förändra den naturorienterande profilen i Järvenskolornas barn- och ungdomsområde så att alla elever som så önskar, ges möjlighet att utveckla sitt intresse för de naturorienterande ämnena samt så att elever i behov av stöd i matematik ges detta, - Nävertorps barn- och ungdomsområde behöver förbättra samverkan med föräldrar på skolnivå samt förbättra informationen till elever och föräldrar, - utveckla formerna för profilvalet i Sandbäckens barn- och ungdomsområde, - Skogsborgs barn- och ungdomsområde behöver utveckla arbetsformer så att elevernas förmåga att utvärdera sitt eget lärande ökar samt förbättra samverkan med föräldrar på skolnivå, informationen till elever och föräldrar och uppföljningen av att elever ges utbildning motsvarande den garanterade undervisningstiden, - informationen till föräldrar om vilka mål eleverna skall nå behöver förbättras i Strångsjö barn- och ungdomsområde, - åtgärder för att öka andelen lärare med adekvat utbildning behöver vidtas i Valla och Särskolans barn- och ungdomsområde, - elevernas ansvar och inflytande behöver utvecklas i den obligatoriska särskolan, - förbättra rutinerna för hanteringen av betygskatalogen i Järvenskolornas och Nyhems barn- och ungdomsområde samt i Lindengymnasiet och Duveholmsskolans båda rektorsområden, - Duveholmsskolan behöver utveckla formerna för en allsidig bedömning av elevernas kunskaper i ämnet matematik, förändra de lokalt utarbetade betygskriterierna i ämnet idrott och hälsa så att de överensstämmer med nationella kriterier samt genomföra utvecklingssamtal minst en gång per termin i varje årskurs, - Ellwynska skolan behöver granska hur handledartiden hanteras inom den garanterade undervisningstiden, - strategierna för den uppsökande verksamheten behöver förbättras inom vuxenutbildningen, - de individuella kursplanerna inom vuxenutbildningen behöver utvecklas så att individens studieplanering framgår tydligare samt - en lokal kurs inom särvux bör förändras så att den omfattar minst 45 timmar.

6 Beslut (4) Kritikområden Följande områden uppfyller inte författningarnas krav och skall därför snarast åtgärdas. - Barn med annat modersmål än svenska erbjuds inte möjlighet att utveckla sitt modersmål i förskolan (Läroplan för förskolan avsnitt 1). - Åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd upprättas inte i Järvenskolornas, Nordvästra, Bie samt Särskolans barn- och ungdomsområde (5 kap.1 grundskoleförordningen, 5 kap. 1 särskoleförordningen och 8 kap.1 gymnasiesärskoleförordningen). - Protokoll förs inte vid elevvårdskonferens i Björkviks, Häringe, Nordvästra, Sjöholms, Sköldinge, Julita samt Järvenskolornas barn- och ungdomsområde (3 kap. 5 grundskoleförordningen). - Beslut om elevs placering i särskild undervisningsgrupp saknas i Nordvästra, Nyhems och Järvenskolornas barn- och ungdomsområde (5 kap. 5 samt 8 kap. 1 grundskoleförordningen). - Beslut om anpassad studiegång saknas i Björkviks, Sandbäckens och Järvenskolornas barn- och ungdomsområde (5 kap. 10 grundskoleförordningen). - Undervisningen i Bie, Nordöstra och Sandbäckens barn- och ungdomsområde är inte avgiftsfri (4 kap. 4 skollagen). - Svenska som andraspråk anordnas inte för alla elever som bedöms vara i behov av detta i Forssjö och Nordöstra barn- och ungdomsområde (2 kap. 15 grundskoleförordningen). - Det framgår inte klart efter vilka kurs- och timplaner den obligatoriska särskolans elever i Strandskolan undervisas (2 kap. 2-3 särskoleförordningen). - Valmöjligheter inom det valbara utrymmet erbjuds inte alla eleverna på vissa program i Duveholmsskolan och Lindengymnasiet (5 kap. 17 gymnasieförordningen). På Skolverkets vägnar Leif Davidsson Överdirektör Ewa Hallberg Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschefen Kerstin Hultgren. Kopia till: Enligt fastställd sändlista

7 Utbildningsinspektion i Katrineholms kommun UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper, utveckling och lärande Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till utbildning och omsorg 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

8 :3008 SKOLVERKET Verksamheternas omfattning vid inspektionstillfället Verksamhets- och skolformer Antal elever Grundskola Gymnasieskola Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Kommunal vuxenutbildning, komvux 680 Förskoleklass 299 Svenskundervisning för invandrare, sfi 145 Särskola 79 Gymnasiesärskola 44 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux 18 Katrineholms kommun i Södermanlands län har cirka invånare varav 22 procent är under 18 år. Kommunen beskriver sig själv som en kommun i snabb omvandling från industrikommun till en boende- och företagarort. Det finns nu cirka företag i kommunen, varav SKF Mekan AB är störst med 434 anställda. Som nummer tio på listan över stora företag kommer Forssjö bruk med 94 anställda. Kommunen är den största arbetsgivaren med cirka anställda. I kommunens vision 2010 tecknas en önskad förändring inom utbildningsväsendet från skolstad till kompetenscentrum. Detta skall bli verklighet bl.a. genom ett nära samarbete med företag, universitet och kommunen. Ett instrument för att åstadkomma förändringen är utvecklingen av distansstudier. För styrning och ledning av barnomsorgs- och utbildningsverksamheterna finns tre nämnder. Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskola, skolbarnsomsorg, grundskola, särskola, fritidsgårdar och kulturskolan/musikskolan och har en förvaltning, barn- och ungdomsförvaltningen knuten till sig. Verksamheten är indelad i barn- och ungdomsområden. Utbildningsnämnden ansvarar för gymnasieutbildningarna och arbetet leds av gymnasieförvaltningen. För vuxenutbildning, integration och arbetsmarknad finns en för Katrineholm och grannkommunen Vingåker gemensam nämnd med en förvaltning, Viadidakt. Utbildningsnämndens kansli och förvaltningschef är gemensam för de två nämnderna och förvaltningarna. Inspektörernas granskning genomfördes från mitten av april till slutet av maj. Då besöktes kommunens samtliga orter där stora som små verksamheter inspekterades. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleverksamhet bedrivs i form av förskola och dagbarnvårdare. I kommunen finns en enskild verksamhet, föräldrakooperativet Täppan med 16 barn. Av kommunens statistik för oktober 2003 framgår att 38 procent av alla ettåringar är inskrivna i förskolan och av femåringarna är det 95 procent. Skolbarnsomsorg erbjuds på fritidshem till och med 12 års ålder. Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen ingår i barn- och ungdomsområdena. 2

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Katrineholms kommun Inspektionens uppdrag är att granska förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen på huvudmannanivå varför den verksamheten endast beskrivs i kommunrapporten. Barn- och ungdomsutbildning Förskoleklassen och den obligatoriska verksamheten är indelad i 18 barn- och ungdomsområden varav särskolan är ett. Vid inspektionen ingick gymnasiesärskolan i barn- och ungdomsområdet särskola men från januari 2005 kommer denna att tillhöra utbildningsnämndens ansvar. Kommunen kallar de integrerade verksamheterna förskoleklass, grundskola årskurs 1-6 och skolbarnsomsorg för helhetsskolan. Årskurserna 7-9 kallas senareskolorna. Det kommunövergripande Stödteamet har i uppdrag att ge stöd till barn- och ungdomsområdena i arbetet med barn/elever i behov av särskilt stöd. I teamet ingår specialpedagoger, talpedagoger, hörsellärare, skolläkare samt psykologer. Uppdraget omfattar förebyggande arbete, utredningar, handledning/konsultation, familjestöd samt samverkan med andra funktioner internt och externt. Teamet leds av en områdeschef som delar sin tid mellan stödteamet och chefsansvar för ett av barn- och ungdomsområdena. I kommunen finns tre gymnasieskolor där den största, Duveholmsskolan är indelad i två rektorsområden. Samverkan mellan de två rektorsområdena är stor och exempelvis är handlingsprogrammet mot kränkande behandling gemensamt. Gymnasieskolorna bedriver även vuxenutbildning på uppdrag av kommunens vuxenutbildning. Vuxenutbildning All vuxenutbildning är samlad inom Viadidakt. För verksamheten finns två rektorer. En av rektorerna har det övergripande ansvaret för verksamheten, beställer verksamhet från de kommunala gymnasieskolorna och externa anordnare samt har rektorsansvaret för den verksamhet som bedrivs av externa anordnare utan egen rektor. Den andra rektorn ansvarar för den verksamhet som bedrivs i kommunens egen regi, svenska för invandrare, särvux, grundläggande och gymnasial vuxenundervisning. Verksamheten bedrivs av Katrineholms och Vingåkers kommuner i samverkan. Samverkan om utbudet sker även med Flens kommun. Genomförandet av inspektionen i Katrineholms kommun Skolverket sände den 21 november 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av kommunens genomförande av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen har bestått av undervisningsråden Ewa Hallberg, Karin Nilsson, Catarina Fredriksson, Per Grundtman, Sonny Bjarkå, och Åsa Ridne, enhetschefen Kerstin Hultgren, experterna Elisabeth Odenteg och Göran Tevell samt adminsitratören Birgitta Johansson. Besöken i verksamheterna påbörjades onsdagen den 14 april 2004 och avslutades den 2 juni

10 :3008 SKOLVERKET Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och ett urval av dess förskolor och fritidshem, från barn- och ungdomsskolorna och vuxenutbildningsenheterna, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem eller annat offentligt material. I Katrineholm genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen och förvaltningsledningen samt med elever, studerande, pedagogisk personal, rektorer och föräldrar vid de olika verksamheterna. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Föräldrarna upplever att deras barn är trygga i förskolan. Beroende på de tider när barnet hämtas eller lämnas säger föräldrarna att kontakten med personalen är olika. Oftast finns gott om tid för samtal men ibland blir det så stressigt att personalen knappt hinner hälsa. Personalen säger att de lägger stor vikt vid hur barnen är mot varandra och tendenser till utanförskap eller konflikt tas itu med omedelbart. Den verksamhet inspektörerna mötte var varierad och barnen visade prov på samarbete, omtanke om varandra och intresse av att visa och berätta om sin verksamhet. Föräldrarna är nöjda med sina barns vistelse på fritidshemmen. Barnen säger att de är trygga. Personalen är uppmärksam på de konflikter som dyker upp och ingriper direkt. Man talar mycket om hur man skall vara mot varandra och om kamratskap. 4

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Katrineholms kommun Barn- och ungdomsutbildning Arbetet med normer och värden är prioriterat i både barn- och ungdomsnämndens och utbildningsnämndens skolplan. I barn- och ungdomsområdena pågår ett medvetet arbete för att skapa en respektfull arbetsmiljö och detta har givit goda resultat inom de flesta områden. Eleverna anser att deras skola utgör en i huvudsak trygg miljö vilket föräldrarna instämmer i. Föräldrarna upplever att bråk eller tendenser till mobbning snabbt tas om hand av personalen. Vid skolorna har man skapat arbetsformer och olika fora för att återkommande diskutera arbetsmiljön. De fall av mobbning som förekommer arbetar man med och i de flesta fall upplever skolans personal att man lyckats komma tillrätta med problemen. Inom några barn- och ungdomsområden är resultaten av arbetet godtagbart men vissa förbättringar krävs. I Bie skola uttryckte de yngre eleverna i samtalet att de ibland är rädda för de större och samtliga grupper beskrev att det relativt ofta förekom bråk. I Valla skola ges en varierad bild av situationen och det behövs ett fortsatt arbete för att förbättra skolans resultat inom området normer och värden. I Östra skolan uttrycker personalen att de upplever en förbättrad situation men trots detta är inte resultaten av arbetet för de äldre eleverna tillräckligt goda. I många av skolorna redovisar elever med stolthet hur de planerar, dokumenterar och utvärderar sitt arbete. Föräldrarna säger ofta att de får en tydlig bild av sitt barns utveckling vid utvecklingssamtalen. Även ansvarstagandet för den gemensamma miljön är ett prioriterat område. På skolorna har man källsortering och kompostering och många skolor arbetar målmedvetet och har miljöcertifikatet Grön flagg. Eleverna uttrycker stor vilja att ta ansvar och vara delaktiga i sin utbildning, arbetsmiljön och miljön i övrigt. Eleverna i gymnasieskolorna uppger både vid inspektionen och i de enkäter skolorna genomför att de är nöjda med sin skolmiljö. Stämningen eleverna emellan är oftast god och vid de tillfällen mobbning eller andra trakasserier förekommit har detta snabbt tagits omhand. Både personal och elever anser att det medvetna arbete som genomförts på skolorna för att skapa trivsel och samarbetsklimat har givit gott resultat. Detta visar sig bl.a. i att antalet mobbningsfall sjunkit betydligt. Vid inspektionen gav de intervjuade eleverna uttryck för att de ofta ges möjligheter till inflytande över sin studiemiljö och de påverkar både sin egen studiesituation och miljön i stort på skolan. De uttrycker också en önskan att vara med och påverka såväl innehåll som organisation i högre grad än de gör nu. Vuxenutbildning Inom vuxenutbildningen är stämningen god. I de fall kränkande behandling förekommer tas den om hand på ett systematiskt sätt. De studerande ger uttryck för en större vilja att vara med i planeringen av de egna studier än vad som ges utrymme till. Sammanfattning Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultaten inom området normer och värden är av mycket god kvalitet inom Forssjö och Häringe barn- och ungdomsområde samt i Ellwynska skolan och Lindengymnasiet. Inom vuxenutbildningen, Duveholmsgymnasiet samt i de flesta barn- och ungdomsområ- 5

12 :3008 SKOLVERKET den är resultaten goda. Resultatet bör kunna förbättras i några av barn- och ungdomsområdena. Elever och studerande i samtliga verksamheter uttrycker en vilja att ta ansvar för den egna utbildningen och för miljön. 2. Kunskaper, utveckling och lärande Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall bidra till barnens utveckling och lärande. Förskolans läroplan anger att verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld, sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, sin motorik och sin förmåga att kommunicera med omvärlden. Fritidshemmets specifika uppgift är att ge barn en meningsfull fritid, att utveckla deras sociala kompetens och skapa kontinuitet i lärandet. Utbildningen i de olika skolformerna skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av omsorgen, det pedagogiska arbetet och undervisningen. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg I förskolan dokumenteras barns utveckling i en bok eller portfolio i syfte att beskriva och följa barnets språkutveckling och motoriska utveckling men även hur barnet utvecklas i leken med andra barn. Dokumentationen bygger på observationer, barnens teckningar, fotografier m.m. och används vid utvecklingssamtalen. Föräldrar är nöjda med den information de får vid utvecklingssamtalen då de tycker att personalen ger en allsidig bild barnen. De är också nöjda med de resultat verksamheten åstadkommer. Inspektörerna fick vid samtalen med personal intryck av att de har god insikt i hur barnen utvecklas, såväl individuellt som i grupp och att detta även påverkar hur man utformar verksamheten. Barn- och ungdomsutbildning Den dokumentation som görs för att följa barnens utveckling inom förskoleverksamheten fortsätter i förskoleklassen. Grundskolorna har väl utvecklade strukturer för att följa enskilda elevers kunskapsutveckling. De allra flesta föräldrar säger också att de är nöjda med den information de ges vid utvecklingssamtalen. Lärarna ger oftast en tydlig information om elevens utveckling såväl kunskapsmässigt som socialt. Det är också vanligt att personal i enskilda arbetslag har god kännedom om klassers eller elevgruppers resultat. Samlade bilder av verksamheternas resultat saknas emellertid på de flesta skolor och därför kan inte heller jämförelser över tid göras. Resultaten på de nationella proven i årskurs fem används sällan som utgångspunkt för diskussioner om arbetets innehåll eller arbetsformerna i skolan. Resultat av verksamheternas arbete redovisas endast i viss omfattning i skolornas kvalitetsredovisningar. Många skolor redovisar sammanställningar av resultaten av de nationella proven i årskurs 5 och redovisningar av antalet elever i årskurs 9 som inte nått målen/inte erhållit betyget Godkänd (G) i svenska, matematik och engelska. Redovisningar av andra kunskapsmål eller bedömningar av måluppfyllelsen görs inte. 6

13 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Katrineholms kommun I kommunens kvalitetsredovisning redovisas hur förvaltningen och enskilda skolor arbetat för att vinna god processkvalitet. Där redovisas även exempel på intressant pedagogiskt utvecklingsarbete. Elevers resultat från årskurs nio sammanställda på kommunnivå utifrån Skolverkets databaser redovisas. I den bedömning som görs av varför situationen ser ut som den gör förklaras detta i huvudsak utifrån de enskilda elevernas svårigheter/problem. Bedömning av eller diskussion om verksamheternas arbete i förhållande till måluppfyllelsen saknas. Inte heller förekommer redovisning av måluppfyllelse i förhållande till andra nationella mål i kursplaner eller läroplan. Av den nationella statistiken framkommer att andelen elever som uppnått målen i alla ämnen i årskurs 9 ökat de senare åren men är under riksgenomsnittet. Katrineholms kommun ,6 72,0 73,7 Riket 74,3 74,6 74,7 Tabell: Andel elever i årskurs 9 som uppnått målen i alla ämnen i kommunen och riket. I grundskolan bedöms kunskapsnivån i Sjöholms skola som mycket bra. I Flodafors, Nävertorps, Nordvästra, Skogsborgs och Strångsjö barn- och ungdomsområde bedöms kunskapsnivån vara god. Inom Bie, Björkviks, Forssjö, Häringe, Julita, Järvenskolornas, Nyhems, Sandbäckens, Sköldinge, Valla och Nordöstra barn- och ungdomsområde är kunskapsnivån av godtagbar kvalitet och insatser för att förbättra verksamhetens resultat krävs. I Skogsborgs barn- och ungdomsområde behöver elevernas förmåga att utvärdera sitt eget lärande förbättras. Eleverna i särskolan utvecklar i allmänhet goda kunskaper. Inom den obligatoriska särskolan uttrycker både elever, föräldrar och rektor att skolan bör ställa högre krav på elevernas kunskapsnivå. Gymnasieskolorna redovisar och kommenterar resultat i form av betyg på kurser i kvalitetsredovisningarna och i kommunens kvalitetsredovisning finns resultaten sammanfattade och kommenterade. Även jämförelser över tid är gjorda. Nedan redovisas andel elever som uppnått minst betyget Godkänd (G) i några kärnämneskurser. Kurs Svenska A 96,0 98,3 97,8 97,6 Svenska B 87,3 92,5 92,1 91,5 Engelska A 92,9 95,3 95,4 98,3 Matematik A 89,3 91,8 92,0 93,7 I kvalitetsredovisningen som omfattar gymnasieskolorna redovisas även resultat av arbetet med normer och värden samt elevernas ansvar och inflytande. Kunskapsnivån bedöms generellt vara av god kvalitet men inom vissa program är mer än 10 procent av eleverna som inte uppnår godkända betyg i engelska A samt matematik A. Flera åtgärder för att förbättra resultaten som exempelvis 7

14 :3008 SKOLVERKET kvalitetssäkring av åtgärdsprogram, analyser av arbetsprocesserna anges för att försöka förbättra måluppfyllelsen. Andelen elever som är behöriga till högskolan har ökat rejält i kommunen de senaste åren. Från att 1999/00 legat under riksgenomsnittet är nu 93 procent av eleverna behöriga till högskolestudier. Motsvarande värde för riket är 89,2 procent. Vuxenutbildning Den betygsstatistik vuxenutbildningen presenterar i sin kvalitetsredovisning visar att verksamhetens resultat är ojämnt. Andelen studieavbrott och icke godkända resultat är anmärkningsvärt många. De elever som fullföljer sina studier når godtagbara kunskapsresultat men den pedagogiska verksamheten behöver utvecklas i syfte att fler elever skall kunna nå målen för utbildningen. Sammanfattning Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att verksamhetens resultat är av mycket god eller god kvalitet i flera barn- och ungdomsområden samt i gymnasieskolorna. I flertalet barn- och ungdomsområden samt inom vuxenutbildningen är kunskapsnivån endast av godtagbar kvalitet och pedagogiska insatser för att förbättra verksamheternas resultat krävs. En viktig utgångspunkt för denna förbättring är att verksamheternas resultat tydligt redovisas och bedöms så att adekvata förbättringsåtgärder sätts in. Detta behövs såväl på områdessom kommunnivå. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och de olika skolformerna vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Värdegrunden och närmare riktlinjer för arbetet finns i läroplaner och skolformsförordningar. Var och en som verkar i dessa verksamheter skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn, elever respektive de vuxenstuderande i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Miljön och verksamheten skall också utveckla förståelse för vikten av att värna sin hälsa. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö, för att förebygga kränkningar och för att ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Inom förskolan och skolbarnsomsorgen varvas gemensamma aktiviteter med verksamhet som barnen väljer själva. Barnen ges möjligheter att påverka då man diskuterar och kommer överens om vad man skall göra gemensamt men framför allt då de väljer egna aktiviteter. Inom båda verksamheterna betonas vikten av att strukturerad verksamhet blandas med mera fria aktiviteter som bygger på individuella önskemål och val. Inom samtliga besökta områden är miljöarbetet prioriterat vilket bl.a. innebär att man komposterar och återvinner glas och papper. Föräldrarna ges möjlighet att diskutera och påverka verksamheten vid utvecklingssamtal, föräldramöten och i barn- och ungdomsområdenas områdesråd. 8

15 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Katrineholms kommun Inom förskolan ger personalen uttryck för att de stora barngrupperna skapar stress. Föräldrarna gav varierade bilder av verksamheten, några är glatt överraskade av den verksamhet och personaltäthet de mötte medan andra har erfarenhet av stora barngrupper och en stressad personal. Personalen och barnen pratar mycket om hur man skall vara mot varandra och i arbetet använder man sig även av docklekar, drama, böcker och rollekar. Många områden använder barnmassage i syfte att barnen skall slappna av och att fördjupa kontakten mellan barnen. Alla vuxna känner alla barn vilket ger barn och föräldrar trygghet. Personalen strävar efter att måltiderna skall vara lugna och harmoniska. Barnen skall sitta kvar vid bordet tills de flesta ätit färdigt. Inskolningen till förskolan pågår cirka 14 dagar. Oftast har personalen egna ansvarsbarn som de skolar in. De har utvecklingssamtal med föräldrarna till sina ansvarsbarn. I ett område, Julita besöker förskolepersonalen barnet i hemmet innan inskolningen på förskolan börjar om föräldrarna så önskar. Detta uppskattas av föräldrarna. Föräldrarna upplever inskolningen mycket positiv. När barnen slutar på förskolan genomförs ett utskolningssamtal. På flera förskolor finns en tavla där föräldrarna skall skriva upp vilka dagar barnen behöver omsorg under lov. Föräldrarna på ett område anser detta var stressande då det ger en känsla av att barnen borde vara hemma istället. Barn- och ungdomsutbildning I grundskolorna och i särskolan pågår ett omfattande arbete med värdegrundsfrågor och för att utveckla ett gott arbetsklimat. Föräldrarna uttrycker oftast att de är nöjda med skolans arbete och de säger att de upplever positiva förändringar bl.a. är det ett bättre klimat än tidigare elever emellan. Personalen i några skolor säger att det skapats en vana att använda ett rått språk elever emellan och att de inte reagerar på det de vuxna upplever som kränkningar. Samtliga skolor har ett eller flera dokument där det beskrivs hur man skall arbeta för att förebygga mobbning och andra kränkningar. Samtliga skolor har även handlingsplaner för hur man skall agera i de fall mobbning uppstår. Flera av handlingsplanerna bör kunna kompletteras så att de bl.a. innefattar rasistiska beteenden och kränkande situationer mellan elev och vuxen. Personalen har i flera fall pratat om att det är svårare att agera i de fall då elever upplever sig kränkta av någon vuxen person. Därför är det viktigt att ha en god beredskap för sådana situationer. I samtliga skolor pågår olika verksamheter för hälsofrämjande arbete. Vid skolorna förekommer exempelvis uteaktiviteter, temaarbeten om hälsosamma livsstilar och goda kostvanor. I många skolor är eleverna mycket delaktiga i planeringen av sin egen utbildning. De vet vad som förväntas av dem och har höga förväntningar på att deras lärare skall lära ut bra. De äldre eleverna beskriver stora variationer i möjligheterna till delaktighet i den egna utbildningen. De anser att detta i huvudsak beror på vilken lärare som undervisar i ämnet. Eleverna i grundskolan ges även möjlighet att diskutera skolfrågor och framför allt arbetsmiljön i elevråd, klassråd, matråd, biblioteksråd samt miljöråd. I gymnasiesärskolan finns ett elevråd. 9

16 :3008 SKOLVERKET Föräldrarna anser att de i första hand känner sig delaktiga i sitt eget barns skolsituation vilken de får god information om främst vid utvecklingssamtalen. Föräldrar till de yngre eleverna säger ofta att de vet vad som sker i skolan via planeringsböcker och annan information. I övrigt förekommer föräldraråd och områdesråd. De föräldrar som deltagit är oftast positiva men i stor sett alla är överens om att verksamheten endast ger inflytande till ett fåtal. Det är svårt att representera någon annan än sig själv i rådet och de som inte deltar känner sig inte delaktiga. Kommunen har nyligen låtit genomföra en undersökning om föräldrars möjligheter till inflytande, Föräldrainvolvering en kartläggning i Katrineholms kommun. Av denna framgår bl.a. att flera rektorer inte anser att områdesråden ger ökade möjligheter till föräldrainflytande. I gymnasieskolorna är arbetet med värdegrundsfrågor prioriterat då man tidigare har upplevt problematiska situationer. Samtliga skolor har planer för det förebyggande arbetet och hur man skall agera i en akut situation. Frågor om normer och värden diskuteras på olika sätt och i olika grupperingar. Skolorna ser resultat av arbetet då arbetsklimatet förbättrats. Eleverna ges möjlighet till delaktighet och att påverka den egna skolans arbetsmiljö i olika samverkansorgan. Som exempel nämns demokratigruppen, programråden och elevskyddsombuden. Elevernas möjligheter till påverkan av sin egen studiesituation varierar. Av en enkätundersökning 2003 som redovisas i utbildningsnämndens kvalitetsredovisning framkommer att 65 procent av eleverna är nöjda eller mycket nöjda med det inflytande de har över arbetet på lektionerna. 45 procent anser att de bestämmer mycket eller ganska mycket hur de skall arbeta på lektionerna. Elevernas påverkansmöjligheter behöver således förbättras och hur detta skall åstadkommas diskuteras på de olika gymnasieskolorna. Samverkan mellan skola och arbetsliv sker i de programråd som finns kopplade till varje program. I utbildningsnämndens kvalitetsredovisning framkommer att de enskilda programrådens inflytande över verksamheten endast är dokumenterad för omvårdnadsprogrammet. I kommunen finns en särskild elevombudsman med uppgift att stödja elevdemokratiarbetet vid gymnasieskolorna bl.a. genom att informera elever om deras rättigheter och skyldigheter och hjälpa elevråden med rutiner och arbetsformer. Elevombudsmannens arbete finns presenterat på kommunens hemsida. Vuxenutbildning Vuxenutbildningen följer kommunens policy mot kränkande särbehandling. Skolan har även en handlingsplan för konflikthantering. Vuxenutbildningen bedrivs av många olika anordnare och de studerande ägnar olika mycket tid till sina studier. En viktig del i en god arbetsmiljö är då att kunna studera på de tider som passar den övriga livssituationen. Då studierna påbörjas finns möjligheter att påverka och få ett kurspaket som är avpassat till de egna behoven. De studerande ger också uttryck för att möjligheten att påverka kursers organisation och innehåll varierar. Påverkansmöjligheterna verkar vara störst inom ämnet matematik men i övrigt är möjligheterna till individuell studietakt begränsade. 10

17 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Katrineholms kommun Sammanfattning Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att verksamheternas arbete för att främja en god arbetsmiljö är mycket bra inom Sjöholms, Sköldinge och Strångsjö barn- och ungdomsområde samt inom Ellwynska skolan, Lindengymnasiet och vuxenutbildningen. Inom de flesta barn- och ungdomsområdena, samt Duveholmsgymnasiet är arbetet av god kvalitet. I några barn- och ungdomsområden är arbetet endast godtagbart och behöver således förbättras. Samtliga verksamheter har olika former av program mot kränkande behandling. I några av barn- och ungdomsområdena kan handlingsprogrammen förbättras. Inom samtliga verksamheter bedöms arbetet för att möjliggöra större delaktighet för barn, elever och studerande vara bra men går att utveckla. Främst de äldre eleverna och de vuxenstuderande uttrycker en vilja att ta större ansvar och vara mera delaktiga. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg samt barn- och ungdomsutbildning skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Inom förskolan betonas den fria leken för att träna och utveckla social kompetens. Olika aktiviteter ledda av pedagogerna som samlingar eller annan planerad aktivitet förekommer i kortare pass. Naturen är ett viktigt läromedel som utnyttjas flitigt på de förskolor som besöktes. Språkträning förekommer ofta i form av rim och ramsor, sånger och sagor. Femåringarna har ordträning. Förskollärarna tror att det ger resultat och får positiv respons från förskoleklassen. Med barnen i centralorten besöks huvudbiblioteket medan övriga har tillgång till filialbibliotek eller en bokbuss som kommer varje vecka. För att dokumentera barnens utveckling används i kommunen portfolio. De äldre barnen använder också masken. Det är en mask där varje liten led representerar ett framsteg barnet gjort och som färgläggs när barnet kan eller har uppnått färdigheten. Både motoriska, intellektuella och sociala färdigheter dokumenteras. Utvecklingssamtalen grundar sig ofta på portfolien. Inför samtalen görs en enkät där barnen får markera glada, ledsna, neutrala gubbar för att beskriva hur de känner sig i olika situationer. Målen med verksamheten och olika metoder för att uppnå dessa diskuteras bl.a. vid arbetslagsmöten. Personalen försöker ibland anpassa hela verksamheten utifrån enskilda barns behov. Barn i behov av särskilt stöd får pedagogiska stödtimmar. Personalen får ibland hjälp av stödteamets logopeder och speciallärare. 11

18 :3008 SKOLVERKET I skolbarnsomsorgen utnyttjas närheten till naturen ofta och mycket. Barnen får leka fritt när de så önskar. Den lärarledda verksamheten är till största delen frivillig för barnen. Vid ett av inspektörernas besök bakade några av barnen till ett föräldramöte. Barn- och ungdomsutbildning I förskoleklassen och i grundskolan arbetar lärarna individuellt och i olika former av arbetslag för att utveckla verksamheten så att den skall passa elevernas individuella behov. Planeringen för enskilda elever dokumenteras på olika sätt. Det finns en variation i hur bekanta eleverna är med målen för verksamheten men huvudintrycket är att pedagogerna pratar om dessa och att målen ligger till grund för den individuella planeringen. Lärare och elever i den obligatoriska särskolan diskuterar endast sporadiskt kursplaner och betygskriterier medan detta sker mera frekvent i gymnasiesärskolan. Temaarbeten av olika slag är vanligt förekommande och eleverna är ofta stolta över dessa arbeten och beskriver också hur de kan vara med och påverka innehåll, arbetsformer och hur arbetet skall redovisas. Eleverna i årskurs 7-9 ger vid intervjuerna uttryck för att bedömning och betygssättning görs utifrån ett brett och allsidigt underlag. I skolornas arbetsplaner beskrivs hur skolan skall arbeta för att identifiera och stödja elever i behov av särskilt stöd. Hur arbetet planeras och dokumenteras i form av åtgärdsprogram varierar både mellan och inom områdena. Inspektörerna har tagit del av åtgärdsprogram av mycket god kvalitet. Där beskrivs elevens starka sidor och problem, målen för insatserna är tydliga och skolans ansvar för att stödja eleven framgår. Arbetet följs även upp och nya åtgärder beslutas. Vid ett fåtal skolor är åtgärdsprogrammen ytterst bristfälliga till sitt innehåll och ibland saknas de helt. I vissa skolor ges särskilt stöd till elever endast i några ämnen. Kommunens stödteam, som har i uppdrag att stötta personalen i barn- och ungdomsområdena i arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd nyttjas i olika grad och för olika ändamål av områdena. Personalen i stödteamet ger själva uttryck för att de gärna vill utveckla sitt arbete till att i högre grad vara konsultativt. De vill även i större utsträckning vara med i verksamheterna och diskutera goda lärmiljöer och olika metoder för att främja barns lärande. Inspektörerna anser också att de utgör en bra resurs till de områden som behöver förbättra sitt arbete med åtgärdsprogram. För att få hjälp av stödteamet med en enskild elev skrivs en ansökan från skolan och elevens föräldrar. Hjälpen kan dröja då det för vissa utredningar är lång väntetid. I barn- och ungdomsplanen för beskrivs en helhetssyn på barns lärande utifrån synsättet att alla barn ses som kompetenta. Detta överensstämmer med forskningsresultat som pekar på att höga förväntningar på elever är en god utgångspunkt för att de skall prestera goda resultat vilket också skrivs om i planen. I kvalitetsredovisningen för 2003 och även 2004 ges förklaringar till varför elever inte når målen. I huvudsak hänvisas till egenskaper hos eleverna eller i deras bakgrund. Inspektörerna vill peka på att det kan finnas en risk att förväntningarna på många elever inte ställs tillräckligt högt och att elever inte möts av tillräckliga utmaningar i sin studiesituation. Uppföljningar eller utvärderingar av verksamhetens betydelse för elevers lärande saknas. Forskning om framgångsrika skolor visar att det finns samband mel- 12

19 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Katrineholms kommun lan vissa bakgrundsvariabler och elevers resultat. Denna forskning har bl.a. legat till grund för Skolverkets arbete med SALSA, Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambandsanalyser. Där görs jämförelser mellan de faktiska resultaten och modellberäknade resultat med hänsyn till vissa bakgrundsfaktorer som bl.a. föräldrars utbildningsnivå och andelen elever med utländsk bakgrund. Resultaten kan dock endast till drygt 40 procent förklaras av dessa faktorer. För utvecklingen av skolornas arbete med alla elever och elever i behov av särskilt stöd i synnerhet borde frågor om verksamheternas lärmiljöer vara av stor vikt. Samtliga grundskolor i kommunen deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. Den pedagogiska personalen och rektorerna säger nästan undantagslöst att det inte givit några märkbara skillnader i verksamheten eller planeringen av denna. Många säger att nu är det tillåtet att göra det vi alltid gjort, exempelvis arbeta med tema, ge elever mera tid. Endast vid två skolor uttryckte personalen att deltagandet i försöksverksamheten har påverkat diskussionerna om målen. Ett viktigt syfte med försöket att arbeta utan nationell timplan är att arbetet i skolan i högre grad skall vara mål- och resultatstyrt än tidsstyrt. I en delstudie av timplaneförsöket där Katrineholms kommun ingår (Gränslöst arbete inom vissa gränser, lärares och rektorers uppfattning om arbete utan timplan i grundskolan av Ingrid Westlund) diskuteras skolornas arbete med att utforma delmål. Det finns en fara i att målarbetets problematiserande öppna och reflekterande steg ersätts med en teknisk målrationalitet där syftet blir att göra delmålen avprickningsbara. Denna problematik tas upp i barn- och ungdomsnämndens kvalitetsredovisning. Även inspektörerna vill peka på detta och att frågan behöver diskuteras av och med pedagogerna i skolorna så att det omfattande och lovvärda arbetet med individuell planering i skolorna inte utvecklas i den ovan beskrivna riktningen. De elever som läser engelska och/eller svenska som språkval har ibland olika lärare i den ordinarie undervisningen i svenska och/eller engelska som i språkvalet. Både elever, föräldrar och personal beskriver detta som ett problem då de upplever att ämnet delas upp i två olika ämnen utan tydligt samband. Den extra tid som eleverna skall få till svenska eller engelska riskerar då att inte bli det stöd som är intentionen. I gymnasieskolorna arbetar man för att utveckla ämnessamverkan i syfte att skapa en större helhet i utbildningen. I detta utvecklingsarbete används bl.a. programmålen. Skolorna har också med olika organisatoriska lösningar försökt hålla samman programmen. Eleverna ges möjligheter att vara med i planeringen av sin utbildning. De korta kurserna om 50 poäng är oftast mindre påverkbara, här finns endast kort tid att gå igenom stoffet och bedömningar görs vid ett par provtillfällen. Längre kurser eller utbildningsavsnitt som omfattar flera kurser ger större utrymme för delaktighet. Elever uppger att de då kan påverka såväl innehåll som arbetssätt och redovisningsformer. Eleverna upplever oftast att de blir rättvist bedömda, dvs. de anser att lärarna sätter rättvisa betyg och att de använder ett brett underlag för betyget. Eleverna uppger dock att det i vissa korta kurser endast är provresultaten som är underlag för betyget. Vid inspektionstillfället tog inspektörerna del av verksamheter där arbetssätt och arbetsformer var varierade och väl avpassade till innehållet i utbildningen. 13

20 :3008 SKOLVERKET Eleverna i gymnasiesärskolan anser att de med hjälp av lärarnas förklaringar och exempel har en god uppfattning om kurser och betygskriterier trots att de är krångliga att förstå. Eleverna anser att de ges olika möjligheter till stöd i olika former och av både specialpedagoger eller andra lärare. Arbetet med att utreda och åtgärda enskilda elevers behov av stöd varierar mellan skolorna. Åtgärdsprogram upprättas för alla elever i behov av stöd i Duveholmsskolan. På Lindengymnasiet och Ellwynska skolan förekommer åtgärdsprogram men inte för alla elever som är i behov av särskilt stöd. Eleverna har tillgång till skolans lokaler sen eftermiddag och kväll vissa dagar i veckan. Då finns möjligheter att utnyttja skolans datorer och andra resurser samt möjlighet till läxhjälp. Vuxenutbildning Inom vuxenundervisningen finns en tydlig struktur för arbetet med att konkretisera kursplaner och betygskriterier på en för utbildningen generell nivå. De individuella studieplanerna är utformade som terminsplaneringar där det framgår vilka kurser studierna omfattar och tidsordningen för dessa. Den studerandes mål och individuella behov framkommer inte. Det påbörjade utvecklingsarbetet för att validera deltagares kunskaper behöver vidareutvecklas så att fler studerande kan ges mera skräddarsydda studielösningar. Inom särvux behöver de individuella kursplanerna utvecklas så att de tydligare knyter an till kursplanernas kunskapsmål. Stödet för lärande är bra organiserat och för deltagare inom vuxenundervisningen med läs- och skrivsvårigheter finns en läs- och skrivstudio. Sammanfattning Den pedagogiska verksamheten är ofta av god eller mycket god kvalitet. Elever och studerande ges i de flesta fall möjlighet till stöd av olika slag och i olika form. I några av barn- och ungdomsområdena är dock stödet begränsat till ämnena svenska, matematik och engelska. Någon sådan begränsning skall inte göras då elever i behov av stöd skall ges möjlighet till stöd i de ämnen där behov finns. Åtgärdsprogrammens kvalitet och omfattning varierar och inom några av barnoch ungdomsområdena och gymnasieskolorna behöver förbättringar göras så att åtgärdsprogram upprättas för alla elever som är i behov av särskilt stöd. Duveholmsskolan behöver utveckla formerna för en allsidig bedömning av elevernas kunskaper inom ämnet matematik, samt förändra de lokalt utformade betygskriterierna för ämnet idrott och hälsa så att de överensstämmer med de nationella kriterierna samt genomföra utvecklingssamtal minst en gång per termin i varje årskurs. De individuella kursplanerna inom vuxenundervisningen behöver utvecklas och förbättras. 14