Stadsdelsnämndernas arbete mot kränkande behandling i fritidshem goteborg.se/stadsrevisionen

Transkript

1 Revisionsrapport Stadsrevisionen Stadsdelsnämndernas arbete mot kränkande behandling i fritidshem goteborg.se/stadsrevisionen

2 2 September 2017 Stadsdelsnämndernas arbete mot kränkande behandling i fritidshem Diarienummer: 0200/16 Stadsrevisionen i Göteborgs Stad Yrkesrevisorer: Charlotta Bjerhem (projektledare), Peter Håkansson och Helena Boëthius

3 S TA D S D E L S N Ä M N D E R N A S A R B E T E M O T K R Ä N K A N D E B E H A N D L I N G I F R I T I D S H E M 3 Innehållsförteckning Inledning och läsanvisning 5 Sammanfattning 6 Stadsrevisionens iakttagelser och bedömning 6 Bakgrund 8 Granskningens utgångspunkter 10 Revisionskriterier 10 Metod 12 Avgränsningar 13 Centrala begrepp 13 Det främjande och förebyggande arbetet 15 Stadsdelsnämndernas ansvar 15 Skolornas organisation av arbetet mot kränkande behandling och trakasserier 18 Arbetet med att kartlägga 19 Det var otydligt om mål och åtgärder utgick från verksamhetens kartläggningar 22 Förändringarna i diskrimineringslagen hade inte beaktats ännu 23 Fritidsverksamhetens förutsättningar framgick inte i likabehandlingsplanerna 23 Likabehandlingsplanerna saknade en redovisning av hur åtgärder hade genomförts 24 Likabehandlingsplanerna saknade information och varierade i kvalitet 25 I några fall saknades aktuella planer mot kränkande behandling 26 Huvudmannens kvalitetssäkring av likabehandlingsplanerna 26 Uppföljning och utvärdering av det främjande och förbyggande arbetet 27 Bedömning det främjande och förebyggande arbetet 29

4 4 S TA D S D E L S N Ä M N D E R N A S A R B E T E M O T K R Ä N K A N D E B E H A N D L I N G I F R I T I D S H E M Arbetet med att anmäla, utreda, åtgärda och följa upp kränkningar och trakasserier 31 Stadsdelsnämndernas ansvar 31 Antalet anmälningar till huvudmannen våren Skolorna gjorde egna bedömningar av vad som skulle anmälas 35 Anmälningar skedde inte alltid skyndsamt 37 Att upptäcka och anmäla kränkningar till rektor 38 Rutinerna för att utreda, åtgärda och följa upp var ibland otydliga 39 Det saknades dokumentation kring utredningar, åtgärder och uppföljning 40 Två stadsdelsnämnder följde inte upp anmälningarna 42 Bedömning anmäla, utreda, åtgärda och följa upp kränkningar och trakasserier 42 Stadsrevisionens bedömning 45 Stadsrevisionens uppdrag och rapportering 49 Språkbruk och revisionstermer 50

5 S TA D S D E L S N Ä M N D E R N A S A R B E T E M O T K R Ä N K A N D E B E H A N D L I N G I F R I T I D S H E M 5 Inledning och läsanvisning Stadsrevisionens rapport Stadsdelsnämndernas arbete mot kränkande behandling i fritidshem blev klar den 12 september år Till rapporten finns också ett rapportsammandrag. Rapporten syftar till att bedöma om stadsdelsnämndernas arbete mot kränkande behandling i skolorna är ändamålsenligt, med särskilt fokus på fritidshem. Läsanvisning Vi inleder med en sammanfattning av vad vi har granskat och vad vi har kommit fram till. Därefter beskriver vi utgångspunkterna för granskningen. På sidorna följer stadsrevisionens iakttagelser. Vi har delat in redovisningen i två delar. Det första avsnittet handlar om stadsdelarnas främjande och förebyggande arbete. Det andra avsnittet handlar om arbetet med att anmäla, utreda, åtgärda och följa upp kränkningar och trakasserier. För varje del beskriver vi de revisionskriterier som granskningen utgår ifrån och våra iakttagelser. Avsnitten avslutas med vår bedömning av respektive område. Vår bedömning, där vi också svarar på våra revisionsfrågor, finns på sidorna Rapporten, med diarienummer 0200/16, och rapportsammandraget finns tillgängliga på

6 6 S TA D S D E L S N Ä M N D E R N A S A R B E T E M O T K R Ä N K A N D E B E H A N D L I N G I F R I T I D S H E M Sammanfattning Stadsrevisionen har granskat arbetet mot kränkande behandling och trakasserier i skolan, med särskilt fokus på fritidshem. Granskningen omfattar stadsdelsnämnderna Askim-Frölunda-Högsbo, Norra Hisingen och Östra Göteborg. I granskningen såg vi att personal, dokumentation och rutiner ofta var gemensamma mellan fritids och skola. Det innebär att även om fritids var huvudfokus i granskningen, så ingår också skolverksamhetens arbetssätt i stor utsträckning. De flesta av de iakttagelser vi gjort gäller alltså både fritids och skola. Syftet med granskningen har varit att bedöma om stadsdelsnämndernas arbetssätt är ändamålsenligt. Med ändamålsenligt arbetssätt menar vi om arbetet lever upp till de krav som finns i skollagen, diskrimineringslagen och andra regelverk. Granskningen omfattar både stadsdelarnas arbete med att främja likabehandling och förebygga kränkningar samt arbetet med att anmäla, utreda, åtgärda och följa upp kränkningar och trakasserier. Stadsrevisionens iakttagelser och bedömning Stadsrevisionen bedömer att arbetet mot kränkande behandling och trakasserier inte fullt ut är ändamålsenligt i de tre stadsdelar som ingått i granskningen. Vi bedömer att det finns brister i det främjande och förebyggande arbetet, och att systematiken och det målinriktade arbetet inom samtliga granskade stadsdelsnämnder behöver förbättras. Vi bedömer även att det finns brister i arbetet med att anmäla, utreda, åtgärda och följa upp kränkningar och trakasserier. Vår bedömning gör vi bland annat mot bakgrund av att arbetet med att kartlägga och analysera risker för kränkande behandling och trakasserier kan förbättras i alla tre stadsdelarna. Syftet är att bättre fånga upp risker i verksamheten för att få bättre förutsättningar för att vidta effektiva förebyggande åtgärder. Vi såg också att de flesta skolorna saknade konkreta och uppföljningsbara mål för sitt främjande och förebyggande arbete, och att de uppsatta målen inte följdes upp. Det saknades också utvärderingar av enskilda främjande och förebyggande insatser. Uppföljning och utvärdering är en förutsättning för att kunna vidta effektiva förbättringsåtgärder. Det framkom även i granskningen att flera av skolornas likabehandlingsplaner inte levde upp till de krav som finns i lagstiftningen. Fritidshemmens förutsättningar behöver dessutom, enligt vår bedömning, framgå bättre av likabehandlingsplanerna.

7 S TA D S D E L S N Ä M N D E R N A S A R B E T E M O T K R Ä N K A N D E B E H A N D L I N G I F R I T I D S H E M 7 Granskningen visade även att anmälningar om kränkande behandling inte alltid skedde skyndsamt från rektorerna till huvudmannen, det vill säga stadsdelsnämnden. Detta är ett krav i skollagen. Vi såg också att det fanns händelser inom stadsdelsnämnderna i Askim-Frölunda-Högsbo och Östra Göteborg som rektorerna inte anmält till huvudmannen. Vi bedömer att det finns risk för att vissa av dessa händelser kan utgöra kränkande behandling i lagens mening, och därmed borde ha anmälts till huvudmannen. Vi såg också att det i samtliga granskade stadsdelsnämnder fanns brister i dokumentationen runt enskilda händelser. Detta gällde framför allt dokumentation av åtgärder och uppföljning. I granskningen framkom vidare att brister och förtjänster varierade mellan skolorna inom en och samma stadsdel. Vi menar att stadsdelsnämnderna behöver sträva efter större enhetlighet. Stadsrevisionen bedömer slutligen att styrningen och uppföljningen från respektive stadsdelsnämnd behöver förbättras för att säkerställa att både det främjande och förebyggande arbetet och arbetet med att anmäla, utreda, åtgärda och följa upp enskilda händelser lever upp till kraven i regelverket. Stadsrevisionen lämnar två rekommendationer med anledning av granskningen, se sidan 48.

8 8 S TA D S D E L S N Ä M N D E R N A S A R B E T E M O T K R Ä N K A N D E B E H A N D L I N G I F R I T I D S H E M Bakgrund Enligt skollagen har alla elever rätt till en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero, och alla elever har rätt att vistas i en skolmiljö fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Ett väl fungerande arbetssätt inom skolan för att förebygga kränkningar och trakasserier ger också bättre förutsättningar för inlärning och kunskapsutveckling. Huvudmannen ska se till att det inom skolor och fritidshem bedrivs ett systematiskt och målinriktat arbete för att dels främja lika rättigheter och möjligheter, dels förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling. Detta regleras i både skollagen och diskrimineringslagen. I Göteborgs Stad är det varje stadsdelsnämnd som via sitt reglemente är huvudman för grundskolan, och ansvarar för grundskola och fritidshemsverksamheten i respektive stadsdel. Huvudmannen har förutom att förebygga kränkningar också ett ansvar för att åtgärda trakasserier och kränkningar när de uppstår. Huvudmannen ska också systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen i förhållande till skolans nationella mål. Arbetet mot kränkande behandling är en del av detta arbete. Den här granskningen handlar om hur stadsdelsnämndernas arbete mot kränkande behandling bedrivs i skolan, med särskilt fokus på hur det fungerar i stadens fritidshem. Fritidshem är en del av skolväsendet och syftar till att komplettera utbildningen i skola och förskoleklass. Verksamheten regleras i skollag och läroplan och omfattas alltså av skollagens bestämmelser om arbetet mot kränkande behandling. Fritidshemmen riktar sig till elever från sex år till och med vårterminen det år de fyller tretton år. Framför allt är det elever mellan sex och nio år som vistas i fritidshem den del av skoldagen som de inte har undervisning. Skolinspektionen har på nationell nivå pekat på att det inom fritidshem kan förekomma kränkande behandling och att det ofta saknas ett systematiskt förebyggande arbete som är anpassat till fritidshemmens specifika förutsättningar och behov. Skolinspektionen påpekar också att fritidshemmens inriktning mot fri lek utan stöd och medverkan av vuxna kan bli problematisk om det samtidigt förekommer kränkningar. 1 Skolinspektionen har också i sin tillsyn sett att de likabehandlingsplaner som upprättas ofta är gemensamma för en skolenhet och ett fritidshem, 1 Skolinspektionens rapport Kvalitet i fritidshem. Rapport 2010:3

9 S TA D S D E L S N Ä M N D E R N A S A R B E T E M O T K R Ä N K A N D E B E H A N D L I N G I F R I T I D S H E M 9 vilket kan innebära att de enskilda verksamheternas förutsättningar inte framgår. 2 I Göteborgs Stads fritidshem ökar storleken på barngrupperna. Samtidigt minskar andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning, och antalet barn per årsarbetare ökar. 3 Detta, tillsammans med de iakttagelser Skolinspektionen gjort, talar för att det skulle kunna finnas särskilda risker kopplade till kränkande behandling inom fritidsverksamheten. Under hösten 2015 och våren 2016 genomförde Skolinspektionen regelbunden tillsyn i Göteborgs Stad. I tillsynen ingick både skolor och fritidshemsverksamhet. Fritidshemmen granskades på en övergripande nivå, vilket innebär att enskilda fritidshem inte tillsynades. Skolinspektionen bedömde att det fanns brister vad gäller huvudmannens arbete mot kränkande behandling och trakasserier i stadens fritidshem. Bristen handlade om att vissa stadsdelsnämnder tar emot anmälningar om kränkande behandling endast en gång i månaden eller mer sällan. Skolinspektionen menade att detta inte är förenligt med lagens krav om att huvudmannen ska ta emot anmälningar skyndsamt. Göteborgs Stad har meddelat Skolinspektionen vilka åtgärder stadsdelarna vidtagit med anledning av detta. Skolinspektionen planerar att under hösten 2017 följa upp om de åtgärder som stadsdelarna vidtagit varit tillräckliga för att komma tillrätta med de brister som identifierades i tillsynen. 2 Skolverket allmänna råd. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling var det 29,7 barn per grupp i fritidsverksamhet i kommunal regi inom Göteborgs kommun var motsvarande siffra 34,8. År 2005 var andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning 66 % i den kommunala fritidsverksamheten i Göteborgs kommun. År 2016 var andelen 44 %. Samtidigt ökade antal barn per årsarbetare från 20,6 till 22,0.

10 10 S TA D S D E L S N Ä M N D E R N A S A R B E T E M O T K R Ä N K A N D E B E H A N D L I N G I F R IT I D S H E M Granskningens utgångspunkter Granskningen syftar till att bedöma om stadsdelsnämndernas arbete mot kränkande behandling i skolorna är ändamålsenligt. Granskningen fokuserar särskilt på arbetet inom fritidshemmen. När vi granskar om verksamheterna har ett ändamålsenligt arbetssätt avser vi om en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar, andra föreskrifter och riktlinjer. I bedömningen av om skolorna har ett ändamålsenligt arbetssätt ingår också att bedöma om arbetet bedrivs systematiskt. De fritidshem vi granskat tillhör en specifik skolenhet där det finns både skol- och fritidshemsverksamhet som leds av en och samma rektor. Lärandet ska ske i samverkan mellan skola och fritidshem och i granskningen har vi sett att personal, dokumentation och rutiner i mycket varit gemensamma mellan fritids och skola på de enheter som ingått i granskningen. Eftersom de lägre årskurserna ofta har en del fritidshemsverksamhet blandat med undervisningstid i skolan är det också ibland oklart var gränsen mellan skola och fritids går. Det kan till exempel vara så att halva klassen har undervisning, medan den andra halvan har fritids. Det innebär att även om fritids är huvudfokus i granskningen så ingår också skolverksamhetens arbetssätt i stor utsträckning. Granskade stadsdelsnämnder är Askim-Frölunda-Högsbo, Norra Hisingen och Östra Göteborg. Granskningen ska svara på följande revisionsfrågor: Ser stadsdelsnämnderna till att det genomförs främjande och förebyggande åtgärder för att förhindra att elever utsätts för kränkande behandling? Ser stadsdelsnämnderna till att det finns arbetssätt för att upptäcka, anmäla, utreda, åtgärda och följa upp kränkande behandling av elever? Ser stadsdelsnämnderna till att arbetet mot kränkande behandling följs upp och utvärderas? Ser stadsdelsnämnderna till att resultatet av uppföljning och utvärdering av arbetet mot kränkande behandling används för att vidareutveckla arbetet? Revisionskriterier Revisionskriterier är de bedömningsgrunder som Stadsrevisionen utgår ifrån vid analys och bedömningar. När vi redovisar våra iakttagelser i rapporten beskriver vi inledningsvis i varje avsnitt vilka revisionskriterier som bedömningen utgår ifrån.

11 S TA D S D E L S N Ä M N D E R N A S A R B E T E M O T K R Ä N K A N D E B E H A N D L I N G I F R I T I D S H E M 11 Nedan följer en uppräkning av kriterierna. kommunallagen 6 kap. 7 reglemente för Göteborgs stadsdelsnämnder kommunfullmäktiges budget skollagen (2010:800), särskilt 6 kap. diskrimineringslagen (2008:567), 3 kap. förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling Skolverkets allmänna råd: Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet Skolverkets allmänna råd: Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. I diskrimineringslagen regleras utbildningsanordnarens arbete mot trakasserier och diskriminering. Motsvarande regelverk för det som inte är direkt kopplat till diskrimineringsgrunderna, det vill säga kränkningar, finns i skollagen. Från och med den 1 januari 2017 infördes nya bestämmelser i diskrimineringslagen som gäller utbildningsanordnare. Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling bygger, utöver skollagen, på diskrimineringslagens bestämmelser, så som de var formulerade före den 1 januari Skolverket beslutade därför under tiden som vår granskning pågick att de allmänna råden skulle upphöra att gälla den 15 juni Vår insamling av fakta genomfördes under tiden de allmänna råden fortfarande gällde och de har därför varit en viktig utgångspunkt i granskningen. Skolverket betonar också att skollagens bestämmelser fortfarande gäller och att arbetet mot kränkande behandling ska genomföras på samma sätt som tidigare. 5 Efter att de allmänna råden slutade gälla har Skolverket publicerat ett stödmaterial 6 på sin hemsida, som i huvudsak har samma innehåll som de tidigare allmänna råden. Vi har även utgått från dessa texter som stöd för våra bedömningar. 4 Myndigheten avvaktar med nya råd med anledning av att det finns ett utredningsförslag om att år 2018 flytta bestämmelserna om skolan i diskrimineringslagen till skollagen. 5 Skolverket, (Hämtad ) 6 Skolverket, (Hämtad )

12 12 S TA D S D E L S N Ä M N D E R N A S A R B E T E M O T K R Ä N K A N D E B E H A N D L I N G I F R IT I D S H E M Metod Vi har granskat arbetet på tre fritidshem i respektive stadsdel, totalt nio fritidshem. Samtliga tillhör en skola. Skolorna har valts ut för att få skolor av olika storlek och i områden med olika socioekonomiska förhållanden. Ingen av de berörda skolorna ingick i Skolinspektionens regelbundna tillsyn De verksamheter som ingått redovisas i tabellen nedan. SDN Askim-Frölunda- Högsbo SDN Norra Hisingen SDN Östra Göteborg Askimsskolan F-6 Backaskolan F-5 Backegårdsskolan F-6 Frölundaskolan F-6 Brunnsboskolan F-3 7 Gärdsmosseskolan F-6 Hovåsskolan F-6 Skogomeskolan F-6 Utbynässkolan F-5 Inom dessa skolenheter har vi genomfört intervjuer med rektorer, fritidshemspersonal och annan personal 8 som har centrala uppgifter i verksamhetens arbete mot kränkande behandling. Vi har också granskat skolenheternas egen dokumentation av arbetet och deras rutiner. Vi har dessutom gjort stickprov på varje skola. Stickproven har omfattat kränkningsärenden som anmälts till rektorn på varje skolenhet under perioden 1 januari 2016 till 30 juni På Brunnsboskolan gjorde mängden ärenden att vi granskade ett urval om 20 ärenden under perioden. Ärendena vi granskat har omfattat kränkningar inom både skola och fritidshem eftersom det funnits få ärenden som rör specifikt fritidshemmen. På vissa skolenheter har det också förekommit att det funnits ärenden som inte behandlas som kränkningar utan som incidenter. I de fall det har funnits dokumentation kring dessa incidenter har även denna granskats. Dessa ärenden förklaras närmare längre fram i rapporten. Utbynässkolan hade inga ärenden alls under denna period, vilket innebär att vi inte gjort några stickprov på denna skola. För att svara på revisionsfrågorna har vi också granskat dokumentation och rutiner på övergripande nivå i varje stadsdel, samt genomfört intervjuer med tjänstepersoner i respektive stadsdelsförvaltning. 7 Brunnsboskolan omorganiserades under Under våren 2016 ingick även årskurserna 4 och 5 i skolan, och i vår stickprovsgranskning har även ärenden från dessa årskurser ingått. 8 Till exempel pedagoger i skolan och skolsköterskor.

13 S TA D S D E L S N Ä M N D E R N A S A R B E T E M O T K R Ä N K A N D E B E H A N D L I N G I F R I T I D S H E M 13 Avgränsningar Denna granskning är avgränsad till att granska stadsdelsnämndernas arbete mot kränkande behandling och trakasserier. Vi har inte granskat hur huvudmannen arbetar för att förebygga och motverka att elever missgynnas av huvudmannen utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. När det gäller granskningens fokus på fritidshemsverksamhet har vi avgränsat granskningen till det som i skollagen benämns som fritidshem. Det innebär att det som i skollagen kallas öppen fritidsverksamhet inte ingått. 9 Granskningen är också avgränsad till att inte omfatta huvudmannens hantering av personuppgifter vid anmälan om kränkande behandling. Centrala begrepp Trakasserier, kränkande behandling och mobbning Begreppet trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker någons värdighet utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan också handla om sexuella trakasserier. Kränkande behandling är, enligt skollagen, ett sådant uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet utan koppling till diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen. I förarbetena till skollagen står att det som avses kan vara mobbning och liknande, som till exempel uttalanden om hårfärg eller om att vara en plugghäst. Kränkande behandling kan också förekomma utan att det är relaterat till någon särskild egenskap hos den som utsätts. Knuffar, att sätta krokben för någon, eller att frysa ut någon kan också utgöra en kränkning. 10 Skolverket menar också att det kan handla om ryktesspridning, förlöjliganden, slag och sparkar. 11 Ibland används begreppet mobbning när man talar om kränkningar. Begreppet förekommer inte längre i lagstiftningen. Enligt Skolverket 12 är mobbning en form av kränkande behandling med inslag av upprepade negativa handlingar, där syftet är att tillfoga någon annan skada eller obehag. 9 Öppen fritidsverksamhet är en verksamhet som vänder sig till äldre barn utan behov av samma omsorg som ges i fritidshem. I denna typ av verksamhet är barnen inte inskrivna. 10 Prop. 2009/10:165, En ny skollag. 11 Skolverket, (Hämtad ) 12 Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Upphört

14 14 S TA D S D E L S N Ä M N D E R N A S A R B E T E M O T K R Ä N K A N D E B E H A N D L I N G I F R IT I D S H E M Huvudman Begreppet huvudman syftar på den som är ansvarig för en viss verksamhet. Det är kommunen som är huvudman för den kommunala skolan. Huvudmannen har ansvar för att utbildningen genomförs enligt skollagen och andra bestämmelser på området. I Göteborgs Stad är det, som vi beskrivit inledningsvis, stadsdelsnämnderna som har ansvaret för grundskola och fritidshem. När vi använder begreppet huvudman är det alltså respektive stadsdelsnämnd vi syftar på.

15 S TA D S D E L S N Ä M N D E R N A S A R B E T E M O T K R Ä N K A N D E B E H A N D L I N G I F R I T I D S H E M 15 Det främjande och förebyggande arbetet Kapitlet inleds med att vi beskriver vilket ansvar stadsdelsnämnderna har utifrån regelverket vad gäller det främjande och förebyggande arbetet mot kränkande behandling och trakasserier. Detta utgör granskningens revisionskriterier. Efter detta avsnitt beskriver vi granskningens iakttagelser. I vår redovisning av granskningens iakttagelser skriver vi i huvudsak om de områden där vi bedömer att stadsdelsnämnderna har brustit i det ansvar de har. Vi redovisar inte genomgående iakttagelser inom ett visst område för alla de skolor och fritidshem som ingått i granskningen, utan ger exempel på verksamheter där vi gjort en viss iakttagelse. Avslutningsvis i kapitlet finns vår bedömning, som utgår från revisionskriterierna. Stadsdelsnämndernas ansvar Huvudmannen ska ha ett målinriktat arbete och vidta aktiva åtgärder I skollagen ställs det krav på att huvudmannen ska se till att elevernas skolmiljö präglas av trygghet och studiero. Huvudmannen ska bedriva ett målinriktat arbete inom skola och fritids för att motverka kränkande behandling av elever. Det innebär att se till att det finns mål för det förebyggande arbetet och att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling. 13 En del av det förebyggande arbetet är, enligt Skolverket, att regelbundet kartlägga eleverna trygghet och trivsel, samt deras uppfattning om förekomsten av kränkningar och trakasserier. 14 I Göteborgs Stads budget för både 2016 och 2017 står också att området ska uppmärksammas genom att skillnader mellan flickors och pojkars upplevelse av trygghet, trivsel och kränkningar ska belysas. De kartläggningar som genomförs bör analyseras för att identifiera risker för när kränkningar kan ske. Utifrån de risker som kommer fram i analysen bör verksamheten fastställa konkreta och uppföljningsbara mål, ta fram insatser för att nå målen, planera när i tid de ska genomföras och 13 Skolverket, (Hämtad ) 14 Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. (Upphört )

16 16 S TA D S D E L S N Ä M N D E R N A S A R B E T E M O T K R Ä N K A N D E B E H A N D L I N G I F R IT I D S H E M bestämma vem som är ansvarig för de olika insatserna. Dessa moment är till stor del lika skrivningarna i diskrimineringslagen. Verksamheten bör också, enligt Skolverket, se till att eleverna är delaktiga i arbetet med kartläggning, analys och planering av åtgärder. 15 I skollagen finns också krav på att huvudmannen och skolenheterna systematiskt och kontinuerligt följer upp sina resultat, analyserar dessa i förhållande till de nationella målen 16 och utifrån detta vidtar åtgärder för att utveckla verksamheten. Skolverket menar, att för att bedriva ett effektivt förebyggande arbete mot kränkande behandling måste det bedrivas systematiskt. Det innebär att, enligt ovan, kartlägga risker, analysera resultatet av kartläggningen, sätta upp mål och åtgärder samt följa upp och utvärdera arbetet. 17 Även i diskrimineringslagen finns bestämmelser på området. Det framgår att huvudmannen ska främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och vidta aktiva åtgärder för att förhindra att någon missgynnas utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Syftet är att genom aktiva åtgärder verka för lika rättigheter oavsett till exempel kön, etnisk tillhörighet eller någon av de andra diskrimineringsgrunderna. Nytt från 1 januari 2017 är att arbetet ska omfatta samtliga diskrimineringsgrunder 18. Med aktiva åtgärder avses bland annat att undersöka om det finns risker för diskriminering, analysera orsakerna till dessa, vidta de främjande och förebyggande åtgärder som krävs samt följa upp och utvärdera arbetet. Dessa nya krav på hur arbetet ska bedrivas är snarlika de allmänna råden på området från Skolverket från Skolverket skriver i sina allmänna råd för arbetet mot kränkande behandling att det främjande arbetet bör bedrivas systematiskt och långsiktigt. Arbetet ska vara en del av det kontinuerliga värdegrundsarbetet och syfta till att förankra respekten för allas lika värde. Arbetet ska riktas till alla och inte föranledas av att det finns något särskilt identifierat problem. 15 Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, upphört , samt Skolverket, (Hämtad ) 16 De nationella målen för skolväsendet återfinns i skollagen, läroplaner och andra förordningar för skolan 17 Skolverket, (Hämtad ) 18 Innan 1 januari 2017 gällde arbetet med aktiva åtgärder inte diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.

17 S TA D S D E L S N Ä M N D E R N A S A R B E T E M O T K R Ä N K A N D E B E H A N D L I N G I F R I T I D S H E M 17 Elevernas medverkan I förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling (2006:1083), ställs krav på att huvudmannens plan ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av eleverna vid den verksamhet som planen gäller för. Deltagandet ska anpassas efter barnens ålder och mognad. Arbetet ska dokumenteras För att motverka kränkningar ska huvudmannen se till att det inom varje verksamhet upprättas en plan över de åtgärder som behövs för att förhindra kränkande behandling. Det ska, enligt skollagen, framgå av planen vilka insatser som ska genomföras under året, och planen ska också innehålla en redogörelse för hur insatserna från föregående år har genomförts. Skolverket menar, i de allmänna råden för arbetet mot kränkande behandling och trakasserier, att arbetet med de planer som ska finnas enligt skollagen bör bedrivas så att de återspeglar förhållandena i varje enskild verksamhet. Skolinspektionen har i sin regelbundna tillsyn sett att en vanlig brist är att det finns gemensamma planer för skola och fritids, i vilka de specifika verksamheternas förutsättningar inte framkommer. 19 Resultatet från de kartläggningar som genomförts måste inte framgå av planen. Planen bör dock, enligt Skolverkets allmänna råd, innehålla konkreta mål som utgår från slutsatser av kartläggningarna en ansvarsfördelning för de främjande och förebyggande insatser som ska göras under året en beskrivning av hur insatserna ska följas upp och utvärderas En beskrivning av hur elever har och ska medverka i det främjande och förebyggande arbetet. Planen bör också, enligt Skolverket, innehålla ett antal rutiner kring hur elever och deras vårdnadshavare ska göra för att anmäla trakasserier eller kränkande behandling hur personalens och rektorns anmälningsskyldighet ska fullgöras hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska utredas, åtgärdas och dokumenteras. 19 Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (2014). Upphört

18 18 S TA D S D E L S N Ä M N D E R N A S A R B E T E M O T K R Ä N K A N D E B E H A N D L I N G I F R IT I D S H E M Även om de allmänna råden upphört att gälla, framhåller Skolverket i sitt stödmaterial att planerna fortfarande bör innehålla mål, information om ansvarsfördelning, rutiner för arbetet, samt en beskrivning av hur arbetet ska följas upp och utvärderas. I Skolverkets allmänna råd för det systematiska kvalitetsarbetet framgår också att skolenheternas arbete för att främja likabehandling och förebygga kränkningar är en del av det systematiska kvalitetsarbetet, och därför också är ett område som bör följas upp både inom skolenheten och på huvudmannanivå. Arbetet ska dokumenteras. Skolans planer för arbetet mot kränkande behandling och diskriminering kan utgöra en del i denna dokumentation. 20 Det finns också krav i diskrimineringslagen på att huvudmannens åtgärder mot trakasserier och diskriminering ska dokumenteras. Skillnaden, jämfört med skollagen, är att dokumentationen sedan den 1 januari 2017, inte behöver ske i en särskild likabehandlingsplan. Dokumentationen ska ske löpande och innehålla en redogörelse av de aktiva åtgärder som genomförts. Det ska också finnas dokumenterade riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier. Av förarbetena framgår att rutinerna ska omfatta vem den som upplever sig trakasserad ska vända sig till, hur verksamheten ska agera vid trakasserier och klargöra vem som ansvarar för att händelsen utreds. 21 Skolornas organisation av arbetet mot kränkande behandling och trakasserier De skolenheter vi granskat har valt att organisera sitt främjande och förebyggande arbete på olika sätt. Oftast såg vi att det var en specifik person eller funktion som hade ansvar för att hålla samman likabehandlingsarbetet på skolan. I vår granskning har det oftast varit en person som också är en del av verksamhetens elevhälsoteam 22, till exempel en specialpedagog eller kurator. Sex av nio skolenheter i granskningen hade också särskilda team som ska jobba särskilt mot kränkande behandling och trakasserier, så kallade trygghetsteam eller liknande. Exakt vad teamen hade för uppdrag såg olika ut mellan de granskade enheterna. Uppdragen var också olika väl beskrivna. Ett exempel är Brunnsboskolans trygghetsteam som helt saknade en dokumenterad uppdragsbeskrivning, men enligt uppgift från rektorn skulle teamet arbeta både med förebyggande arbete och att 20 Skolverkets allmänna råd, Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (2015) 21 Proposition 2015/16:135. Ett övergripande ramverk för aktiva åtgärder i syfte att främja lika rättigheter och möjligheter. 22 Elevhälsoteamen består av representanter för elevhälsan och leds av skolans rektor.

19 S TA D S D E L S N Ä M N D E R N A S A R B E T E M O T K R Ä N K A N D E B E H A N D L I N G I F R I T I D S H E M 19 hantera enskilda ärenden. Ett annat exempel är Hovåsskolans trygghetsteam som hade fokus på det förebyggande arbetet. Till sist kan nämnas Backegårdsskolan som hade en annan modell med två separata grupper, där den ena arbetade mer förebyggande och den andra gruppen arbetade med att utreda enskilda händelser. I huvudsak hade fritidshemmen på respektive skola någon representant i dessa team i form av antingen en fritidspedagog eller en förskolelärare. Utöver särskilda trygghetsteam hade också elevhälsoteamen en roll i arbetet med kränkande behandling. Dels genom att de ska arbeta förebyggande utifrån elevhälsans uppdrag, dels genom att vissa elever som förekom i samband med händelser kring kränkande behandling också fanns inom elevhälsan. Arbetet med att kartlägga Samtliga skolor som ingått i vår granskning genomförde en eller flera regelbundna kartläggningar varje år i arbetet mot kränkande behandling och trakasserier. Alla skolor deltog i den årliga elevenkät som Göteborgsregionens kommunalförbund skickar ut till årskurs två och fem. I denna enkät ställs två frågor om trygghet och trivsel i skolan. Det ställs också en fråga om trivsel i fritidshemmet. Alla skolor gjorde egna kartläggningar av trygga och/eller otrygga platser inom skolverksamheten. Samtliga skolor, utom Backegårdsskolan, gjorde egna ytterligare enkäter och undersökningar inom skolan för att kartlägga bland annat utanförskap, trygghet och trivsel. Backegårdsskolans rektor menade att skolan behövde utveckla sina kartläggningsmetoder framöver. Enkäterna genomfördes med olika intervall på skolorna. Det såg också olika ut mellan skolorna vad man ställde för frågor, även inom samma stadsdel. Kartläggningarnas frågor fångade i olika utsträckning upp risken för kränkningar och trakasserier. Frågorna som handlade om kränkningar tog i huvudsak fasta på dels platser där kränkningar kan ske, dels på elevens trygghet och trivsel. Ett fåtal enkäter innehöll frågor om situationer där kränkningar kan ske. När vi frågade om hur eleverna varit delaktiga i att utforma kartläggningarna svarade skolorna genomgående att eleverna varit delaktiga på så sätt att de svarade på enkäterna eller deltog i att kartlägga otrygga platser. På Backegårdsskolan hade eleverna fått vara med och utforma kartan som användes för att identifiera otrygga platser. Brunnsboskolan uppgav att utifrån elevernas tidigare svar förändrade man innehållet i enkäten.

20 20 S TA D S D E L S N Ä M N D E R N A S A R B E T E M O T K R Ä N K A N D E B E H A N D L I N G I F R IT I D S H E M Till viss del genomfördes kartläggningar inom fritidshemmen Vissa skolor ställde i sina enkäter särskilda frågor kring fritids, vissa skolor hade egna separata kartläggningar inom fritids. Till exempel gjorde Gärdsmosseskolan en egen enkät inom fritids om förekomsten av kränkningar, och upplevd trygghet och trivsel. Frölundaskolan gjorde också en särskild enkät inom fritids. På Skogomeskolan gjorde fritidshemmet så kallade sociogram för att kartlägga utanförskap. Hovåsskolan, Backegårdsskolan och Brunnsboskolan är tre exempel på skolor som inte genomförde kartläggningar av upplevd trygghet eller risken för kränkningar och trakasserier på fritids. Backegårdsskolans rektor menade att detta skulle ske inför arbetet under läsåret 2017/18. Askimsskolan, Gärdsmosseskolan och Backegårdsskolan gjorde en kartläggning av otrygga/trygga platser specifikt utifrån fritids. Backegårdsskolans kartläggning visade på att det fanns skillnader beroende på vilken fritidsavdelning barnen gick på. Fritidsavdelningarna på denna skola var lokaliserade på olika ställen. Några andra skolor menade att fritidsverksamheten var i samma lokaler som skolan och att man därför inte gjorde särskilda kartläggningar av otrygga platser utifrån fritids. Det saknades kartläggningar av elevernas uppfattning om förekomsten av kränkningar och trakasserier I de kartläggningar som genomfördes på skolorna och/eller fritids så saknades genomgående tydliga frågor om elevernas uppfattning om förekomsten av kränkningar och trakasserier. Frågorna var till exempel snarare formulerade som Är andra barn snälla mot dig?. Det saknades ofta frågor i skolornas enkäter om i vilka sammanhang kränkningar skedde, vad kränkningarna handlade om och om det fanns någon koppling till diskrimineringsgrunderna. Här kan bland annat Askimsskolan, Backaskolan och Utbynässkolan nämnas. De flesta verksamheterna saknade i sina kartläggningar frågor som rörde kränkningar på internet. Hovåsskolan och Skogomeskolan genomförde enkäter med flera frågor kring förekomsten av kränkningar, men dessa undersökningar gjordes först från årskurs 3. I flera av de intervjuer vi genomfört påpekade personalen dock svårigheter kring att genomföra enkäter riktade till barn i de yngre åldrarna Till exempel kunde barnen svara utifrån de närmaste dagarnas händelser snarare än för en längre tidsperiod. Barnen kunde också till exempel ha svårt att skilja mellan händelser inom fritidshem och skola.

21 S TA D S D E L S N Ä M N D E R N A S A R B E T E M O T K R Ä N K A N D E B E H A N D L I N G I F R I T I D S H E M 21 Det saknades dokumenterade analyser utifrån kartläggningarna I verksamheternas likabehandlingsplaner fanns ofta, men inte alltid, en sammanfattning av vad som framkommit i genomförda kartläggningar. Detta saknades helt i Utbynässkolans, Gärdsmosseskolans och Skogomeskolans planer. I de planer som innehöll sammanställningar från kartläggningarna fanns oftast en analys av vilka platser (till exempel på toaletten ) där det kunde förekomma kränkningar. Vi har bara sett enstaka exempel på dokumenterade riskanalyser över i vilka situationer det fanns risk för kränkningar (till exempel på väg hem ). Flera skolor redovisade framför allt upplevd trygghet och trivsel utifrån kartläggningarna. En del skolor menade att analyser gjordes i samband med att kartläggningarna sammanställdes, men att dessa inte dokumenterades. Det fanns inte någon likabehandlingsplan som innehöll en analys kring risken för trakasserier, även om Brunnsboskolan kortfattat berörde förekomsten av detta. Det var inte i något fall tydligt i likabehandlingsplanen om det fanns särskilda risker på fritids, eller om man alls gjort en sådan analys. Några verksamheter, som Skogomeskolans fritidshem, gjorde andra typer av kartläggningar än just enkäter. Det kunde till exempel vara sociogram och elevhälsosamtal. Dessa användes för att upptäcka individers utsatthet men det framgick inte av likabehandlingsplanerna om verksamheterna använt underlagen för att vidta förebyggande åtgärder på gruppnivå. Som vi beskrivit tidigare deltog alla skolor i de kartläggningar av bland annat elevernas trygghet och trivsel i årskurs två och fem som Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) genomför årligen. I de sammanställningar som GR gör av resultatet för varje skola framgår värden för trygghet och trivsel, och de redovisas utifrån kön. För några av de skolor som ingått i granskningen finns det skillnader mellan pojkars och flickors upplevda trygghet och trivsel. Här kan bland annat nämnas Skogomeskolan, Backegårdsskolan, Gärdsmosseskolan, Askimsskolan och Frölundaskolan. Ingen av de granskade skolorna, förutom Hovåsskolan, hade en redovisning av trygghet och trivsel i likabehandlingsplanen utifrån kön. Vi har inte på någon skola tagit del av någon dokumenterad analys av trygghet och trivsel utifrån kön. Vi har inte heller sett att respektive stadsdelsnämnd som ingått i granskningen förtydligat hur trygghet och trivsel ska belysas, utifrån vad som står i Göteborgs Stads budget. Flera skolor, bland annat Utbynässkolan, uppgav att man sammanställde inträffade kränkningar som en del i det kartläggande arbetet och också vidtog förebyggande åtgärder. Backegårdsskolan hade inte gjort någon analys utifrån de händelser som anmälts. Vissa skolor redovisade statistik

22 22 S TA D S D E L S N Ä M N D E R N A S A R B E T E M O T K R Ä N K A N D E B E H A N D L I N G I F R IT I D S H E M över kränkningar i sina likabehandlingsplaner. Det saknades dock analyser, mål och åtgärder utifrån detta i likabehandlingsplanerna, med Askimsskolan som undantag. Det var otydligt om mål och åtgärder utgick från verksamhetens kartläggningar Samtliga skolor hade ett eller flera mål för det främjande och förebyggande arbetet. Målen fanns framför allt beskrivna i likabehandlingsplanerna. I huvudsak saknades specifika mål för fritidshemmens verksamhet. Vissa rektorer menade att detta var ett medvetet val, för att hålla samman skola och fritids. Gärdsmosseskolan och Backaskolan hade ett mål vardera i sina planer, och det framgick inte om det var kopplat till det främjande eller förebyggande arbetet. Backegårdsskolan saknade tydliga mål för det förebyggande arbetet. De flesta målen i verksamheterna var inte konkreta och uppföljningsbara. Exempelvis kunde målen för det främjande och förebyggande arbetet vara formulerade så här: Personal och elever ska ha ett naturligt förhållningssätt till människor med olika sexuell läggning, olika könsidentitet eller könsuttryck. (Frölundaskolan) Elever och personal ska förstå och agera utifrån alla människors lika värde. (Utbynässkolan) Målen saknade också, bland annat på Skogomeskolan, Backaskolan, Gärdsmosseskola, Utbynässkolan och Frölundaskolan, en genomgående och tydlig koppling till identifierade risker för kränkande behandling och trakasserier. Backaskolans mål var till exempel formulerat som att Målet läsåret 2016/17 är att få större struktur i arbetet kring trygghet samt göra alla elever och personal delaktiga i detta. Frölundaskolan hade i planen för 2017 ett mål om att elever och personal ska känna sig trygga i sin tro och visa tolerans mot de som har annan trosuppfattning. Målet motiveras med att det finns många religioner inom skolan, snarare än att det framkommit att religion är en orsak till kränkningar på skolan. I intervjuer på Skogomeskolan framkom att de mål och åtgärder som fanns i Skogomeskolans plan för fritidshemmet snarare byggde på föregående års plan, än på vad det fanns för risker för kränkande behandling. I Norra Hisingen och i två av skolorna i Östra Göteborg saknades det i likabehandlingsplanerna en tydlig koppling mellan de främjande målen och/eller åtgärderna och diskrimineringsgrunderna. Det var därför oklart på vilket sätt åtgärderna inom respektive verksamhet skulle främja likabehandling.

23 S TA D S D E L S N Ä M N D E R N A S A R B E T E M O T K R Ä N K A N D E B E H A N D L I N G I F R I T I D S H E M 23 I samtliga likabehandlingsplaner fanns främjande och förebyggande åtgärder beskrivna som skulle genomföras under det kommande året. Ibland saknades en koppling mellan mål och åtgärd. Ibland var inte åtgärderna konkreta. I Backegårdsskolans likabehandlingsplan står till exempel att en åtgärd är att fortsätta med insatta åtgärder utan att detta är specificerat. I intervjuer på skolorna framkom att man också genomförde fler åtgärder under året utifrån behov som uppstod, men att detta inte framkom av likabehandlingsplanerna. Det fanns ofta någon eller några åtgärder i årets arbete som var specifika för fritidshemmen. Eftersom det, som ovan nämnt, inte framgick tydligt vad det fanns för risker på fritids så fanns ingen tydlig koppling mellan risker och åtgärder. Som exempel kan nämnas att de främjande och förebyggande åtgärderna som beskrevs i fritidshemmets plan på Skogomeskolan i stor utsträckning snarare handlade om kartläggningar än åtgärder utifrån identifierade risker. På Gärdsmosseskolan var åtgärderna i fritidshemmets likabehandlingsplan nästintill identiska med de som fanns i skolans plan. Förändringarna i diskrimineringslagen hade inte beaktats ännu Mål och åtgärder i Norra Hisingen och Östra Göteborg omfattade inte samtliga diskrimineringsgrunder utifrån att diskrimineringslagen förändrats från och med Fem av de sex granskade skolorna i dessa stadsdelar uppgav i slutet av våren 2017 att man ännu inte gjort någon analys av sitt arbete utifrån de nya bestämmelserna i diskrimineringslagen, men att detta skulle ske i samband med revidering av likabehandlingsplanerna. Backaskolan hade påbörjat ett arbete med att identifiera risker utifrån samtliga diskrimineringsgrunder. Förvaltningen i Askim-Frölunda-Högsbo lyfte i början av året särskilt de nya bestämmelserna i dialog med stadsdelens rektorer, och rektorerna uppgav i intervjuer att man hade vidtagit åtgärder, framförallt genom att ta med samtliga diskrimineringsgrunder i sina likabehandlingsplaner. Fritidsverksamhetens förutsättningar framgick inte i likabehandlingsplanerna I de tre stadsdelar som ingått i granskningen är framtagande och beslut om likabehandlingsplan 24 delegerat till ansvarig rektor. Verksamheternas planer syftade till att omfatta kraven i både skollagen och diskrimineringslagen. Varje skola fick fritt utforma sin egen plan, vilket 24 Planerna har olika namn på de olika skolorna. De kan till exempel heta likabehandlingsplan eller plan mot trakasserier och kränkande behandling.

24 24 S TA D S D E L S N Ä M N D E R N A S A R B E T E M O T K R Ä N K A N D E B E H A N D L I N G I F R IT I D S H E M innebar att alla planer såg olika ut både till innehåll och omfång. För att exemplifiera så varierade likabehandlingsplanerna mellan 6 och 70 sidor i Norra Hisingen. De flesta verksamheter vi granskade hade en gemensam likabehandlingsplan för skolan och fritidshemmet, vilket framgick direkt av rubriken eller indirekt av innehållet. Skogomeskolan och Gärdsmosseskolan hade egna likabehandlingsplaner för fritidshemmen. Båda dessa planer var nästan identiska med de planer som fanns för respektive skolverksamhet. På Skogomeskolan framgick av intervjuer att planen i princip byggde på skolans plan vad gällde innehållet. Genomgående så framgick inte i likabehandlingsplanerna om det fanns särskilda förutsättningar för fritidshemmen i arbetet mot kränkande behandling. Det framgick i princip inte alls om det fanns särskilda risker för kränkningar och trakasserier inom fritids. Inte heller i de två verksamheter som hade planer som endast gällde fritidshemmet framkom något om vad det fanns för risker för kränkningar i verksamheten eller andra förutsättningar som påverkade arbetet. Som exempel kan nämnas Frölundaskolan och Backegårdsskolan. I Frölundaskolans likabehandlingsplan framgår varken att de gjort särskilda kartläggningar inom fritids, eller vad som kom fram i kartläggningen. Backegårdsskolan beskrev förvisso i sin plan att en kartläggning av otrygga platser genomförts på fritids, men redogjorde inte närmare för resultatet eller för några konkreta åtgärder utifrån detta. I planen beskrevs endast vad som framkommit i kartläggningen i skolverksamheten. Med anledning av Skolinspektionens regelbundna tillsyn av fritidshemsverksamheten fick samtliga stadsdelsnämnder under hösten 2016 vid två olika tillfällen inkomma med svar kring planerade åtgärder på området. Stadsdelsnämnden Norra Hisingen svarade då bland annat att man beslutat om att det framöver tydligare skulle framgå i skolornas likabehandlingsplaner vilka kartläggningar och åtgärder som gällde fritidshemmet. Samtliga fritidshem skulle inför revideringen av planerna år 2017 tydligare redovisa arbetet med kränkande behandling. Planerna var inte reviderade vid den tidpunkt som vi genomförde vår granskning, utan detta skulle ske inför hösten Även stadsdelsnämnden Östra Göteborg uppgav att rektorerna fått information om att likabehandlingsplanerna på ett tydligare sätt framöver skulle beskriva arbetet i fritidshemmen. Likabehandlingsplanerna saknade en redovisning av hur åtgärder hade genomförts Planerna för Skogomeskolans fritidshem och för Backaskolan i Norra Hisingen, Frölundaskolan och Hovåsskolan i Askim-Frölunda-Högsbo samt för Gärdsmosseskolan i Östra Göteborg saknade helt en redovisning

25 S TA D S D E L S N Ä M N D E R N A S A R B E T E M O T K R Ä N K A N D E B E H A N D L I N G I F R I T I D S H E M 25 av hur föregående års åtgärder hade genomförts. Övriga verksamheters planer hade delvis en sådan redovisning men av varierande omfattning. Det kunde till exempel vara en uppräkning av vilka insatser som gjorts, men inte hur, som i fallet med Brunnsboskolan. Det kunde också vara en beskrivning av hur vissa, men inte alla åtgärder genomförts, som i fallet med Askimsskolan. Likabehandlingsplanerna saknade information och varierade i kvalitet Utformning av och innehållet i verksamheternas planer varierade mycket. Planerna saknade i olika utsträckning delar av det innehåll som Skolverket menar att planerna bör innehålla. Alla planer innehöll något mål för det främjande och förebyggande arbetet, men som ovan beskrivet var de sällan konkreta och/eller uppföljningsbara. Det saknades oftast en tydligt utpekat ansvarig för de insatser som skulle genomföras. Ofta beskrevs ansvaret som hela personalen eller motsvarande. Brunnsboskolan i Norra Hisingen saknade helt utpekade ansvariga för insatserna. Det framgick oftast inte när insatser skulle genomföras, vilket delvis kan förklaras av att många insatser i planerna var av karaktären löpande åtgärder. Skolorna menade att det var underförstått att insatserna skulle genomföras under den tid planen gällde. Samtliga planer saknade också i varierande grad tydliga beskrivningar av hur mål och insatser skulle följas upp och utvärderas. Som exempel kan nämnas Utbynässkolans plan och Skogomeskolans plan för fritidshemmet, där det framgår datum för uppföljning men inte vilka som ska delta eller hur insatserna ska följas upp och utvärderas. I Hovåsskolans plan framgår vilka som ska delta och när, men utöver det finns ingen beskrivning av hur måluppfyllelse ska följas upp eller hur insatser ska utvärderas. Samtliga planer hade med rutiner för anmälan, utredning och dokumentation av kränkningar och trakasserier, men rutinerna var mer eller mindre tydliga, vilket vi beskriver närmare i nästa avsnitt av rapporten. Brunnsboskolan, Backegårdsskolan, Gärdsmosseskolan och Frölundaskolans planer saknade rutiner för hur rektorn fullgör sin anmälningsskyldighet till huvudmannen. Backegårdsskolan i Östra Göteborg saknade också en rutin i likabehandlingsplanen för när en vuxen kränkt en elev. Det var bara i Gärdsmosseskolans plan som det fanns omnämnt hur ärenden där rektorn utsatt en elev för kränkande behandling skulle hanteras. Alla planer saknade också helt eller delvis rutiner för hur elever och vårdnadshavare skulle anmäla kränkningar. I de fall det delvis saknades kunde det till exempel handla om att det framgick hur elever, men inte vårdnadshavare skulle göra eller att rutinen var skriven så att den endast