INLEDNING... 2 MÖTESFORMALIA... 5 FÖRHANDLINGSORDNING FÖR SCOUTERNAS STÄMMA ÅRS VERKSAMHET ÅRS VERKSAMHET OCH EKONOMI...

Transkript

1 1 (125)

2 Inledning Scouter, Äntligen dags för Demokratijamboree! Det är med förväntan vi ser fram emot träffas i Karlstad för diskutera och besluta hur vi kan fortsätta utveckla Scouterna tillsammans. Det har varit ett nöje läsa och begrunda de trettio motioner som skrivits av ett drygt femtiotal personer. Fullt av kloka tankar, idéer och förslag. Under helgen kommer vi bestämma hur nästa verksamhetsperiod ska se ut och hur vi tar nästa steg i linje med vår gemensamma strategi: Vi vill alla ska fa möjlighet uppleva scouting, i vår verksamhet som är sa bra ingen kan tänka sig något roligare eller mer utvecklande. Vi gör det genom överträffa scouternas förväntningar i varje möte och genom scouterna utvecklas till förebilder i vår gemensamma rörelse. Sedan strategin formulerades och antogs för fyra år sedan har vi blivit betydligt fler, faktum är vi har växt vartenda år. Vår verksamhet fortsätter utvecklas i positiv riktning med ännu bättre program, utbildningar och arrangemang där Jamboree17 är ett bra exempel på vad vi kan åstadkomma när vi hugger i tillsammans. Vi har tagit en betydligt mer aktiv roll i vår omvärld och gör mer för vårt samhälle, vilket tillsammans med en genomtänkt kommunikationsplform har gjort oss synliga och relevanta. Att vara scout är idag något vara stolt över och vi ser hur både unga och vuxna utvecklas till förebilder. Något som inte diskuteras så ofta är förutsättningarna i strategin. För Scouterna inte ska få växtvärk behöver vi jobba på bygga de förutsättningar som krävs för en forts stabil tillväxt. Det rör sig om många olika delar och inte minst bland motionerna så märks det viktiga förutsättningar engagerar, såsom Trygga möten, Scoutnet och hur vi får vuxna känna sig mer välkomna. En annan viktig förutsättning är en trygg finansiering som inte begränsar oss och som känns rätt utifrån våra värderingar. Om vi lyckas på detta område så blir vår försörjning inte bara tryggare utan vi får även möjlighet göra vår verksamhet ännu mer tillgänglig. På Demokratijamboree 2016 införde vi en hel del ändringar för hur själva mötet ska gå till, med syfte göra det enklare påverka scoutings framtid och för så många som möjligt ska kunna delta i de demokratiska processerna. Även i år har det gått bidra till verksamhetsplanen under sommaren och det kommer finnas möjlighet diskutera motionerna digitalt en månad före stämman och delta i förmöten som anordnas runt om i Sverige. Vi vill i år vidareutveckla mötet ytterligare och inför därför beredningsgrupper som ett komplement till påverkanstorget. Vår förhoppning är detta möjliggör en tydlighet i hur diskussionerna utvecklas och det blir ännu enklare påverka. Demokratjiamboree bjuder även på massor av aktiviteter utöver stämman. Passa på delta på inspirerande workshops, besök en utställning och träffa nya vänner över en fika. Vi ses i Karlstad i november! Scouternas styrelse 2 (125)

3 Innehåll INLEDNING... 2 MÖTESFORMALIA... 5 FÖRHANDLINGSORDNING FÖR SCOUTERNAS STÄMMA ÅRS VERKSAMHET ÅRS VERKSAMHET OCH EKONOMI FASTSTÄLLANDE AV BALANS- OCH RESULTATRÄKNING PROPOSITIONER FRÅN SCOUTERNAS STYRELSE Proposition 1: Verksamhetsplan Reviderad Proposition 2: Äventyr och kompisar i en riktigt bra scoutverksamhet Återrapportering av proposition Äventyr och kompisar i en riktigt bra scoutverksamhet" Proposition 3: Stadgerevision Proposition 4: Instruktion för Scouternas valberedning MOTIONER FRÅN MEDLEMMAR MED SVAR FRÅN STYRELSEN Motion 1: Arrangemangskatalog Motion 2: Först till kvarn Motion 3: Billigare scouting Motion 4: Utveckling av ideella på nationell nivå Motion 5: Arbetsmiljö inom Scouternas arrangemang Motion 6: Förstärk Trygga möten Motion 7: Förstärk Trygga möten Motion 8: Trygga möten fysiska kurser vs. webbkurser Motion 9: Göra Trygga möten mer inkluderande Motion 10: Scouternas t-shirts Motion 11: Bättre kvalité på scoutskjortan Motion 12: Scoutdräkten Motion 13: Ärendehanteringssystem för Scoutnet Motion 14: Supportportal för Scoutnet Motion 15: Uppdaterade maillistor i Scoutnet Motion 16: Utvecklingsansvarig för framtidens digitala verktyg (125)

4 Motion 17: Verktyg för stödja kåradministrationen Motion 18: Enhetligt system för medlemshantering Motion 19: Märkessystemet Motion 20: Ickebinärt tillhörighetsmärke Motion 21: Scouternas kommunikation Motion 22: Lyft fram kvinnliga scoutledarförebilder Motion 23: Medlemsavgift för scouter under 8 år Motion 24: Scoutfonder Motion 25: Nej tack till spelbolagen Motion 26: Ändring av förvaltningsmötets sammansättning Motion 27: Digitalt påverkanstorg Motion 28: Om policydokumentet; alkohol och narkotika Motion 29: Värna Treklöver Gilwell-utbildningen och Gilwell-stugan Motion 30: Erbjuda möjligheter göra alla medlemmar redo för livet VALBEREDNINGENS FÖRSLAG BEKRÄFTELSE AV REVISIONSBYRÅ BILAGOR FÖRTECKNING STÄMMOSPRÅK EN LÄTT GUIDE TILL TUNGA ORD VAD ÄR VOTEIT? (125)

5 Mötesformalia FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA FÖR SCOUTERNAS STÄMMA Öppnande av Scouternas stämma Scouternas ordförande inleder stämman. 2. Val av mötesordförande och övriga mötesfunktionärer Vi väljer personer som på olika sätt arbetar med leda oss igenom stämman. a) Val av mötesordförande b) Val av justerare och rösträknare c) Val av sekreterare d) Val av övriga mötesfunktionärer 3. Fastställande av röstlängden Vi får information om hur många ombud som är på plats och får rösta under stämman, vi tar fram en så kallad röstlängd. 4. Fråga om kallelsen till Scouternas stämma skickats ut på korrekt sätt Vi beslutar om kallelsen till stämman skickats till scoutkårerna i rätt tid inför stämman. 5. Fastställande av föredragningslista Vi beslutar i vilken ordning beslut och information ska tas upp under stämman. 6. Fastställande av mötesregler och arbetsformer Vi bestämmer om vårt sätt arbeta under stämman. 7. Val av inflytandepatruller, redaktionspatrull och beredningsgruppspatruller Vi väljer personer som kommer arbeta och leda oss på påverkanstorget. 8. Presentation av verksamhetsberättelse, årsredovisning och revisionsberättelse för Scouterna 2017 samt verksamhetsberättelse för Scouterna 2016 Styrelsen presenterar Scouternas verksamhet under 2016 och De berättar vad som har gjorts under åren och hur det har gått ekonomiskt under Fastställande av balans- och resultaträkning samt beviljande av ansvarsfrihet för Scouternas styrelseledamöter för 2017 Vi beslutar om den ekonomiska redovisningen för 2017 och beslutar om styrelsen har skött sitt ansvar under det senaste året på ett ansvarsfullt sätt. 10. Beslut med anledning av Scouternas vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen Vi beslutar om vad hur vi ska hantera det ekonomiska resultatet för Behandling av propositioner Vi beslutar om de förslag som lagts fram från styrelsen, så kallade propositioner. 5 (125)

6 12. Behandling av motioner till Scouternas stämma Vi beslutar om förslag som lagts fram från Scouternas medlemmar, så kallade motioner. 13. Fastställande av antal övriga ledamöter i Scouternas styrelse Vi beslutar om hur många övriga ledamöter som ska väljas in i den nya styrelsen, minst fem stycken. 14. Val av ordförande i Scouternas styrelse Vi väljer vilka som ska vara ordförande för Scouterna. 15. Val av Internationella kommissionärer, IC:s, i Scouternas styrelse Vi väljer vilka som ska vara Scouternas IC:s. 16. Val av övriga ledamöter i Scouternas styrelse Vi väljer vilka som ska ingå i Scouternas styrelse. 17. Val av revisorer Vi väljer vilka som ska kontrollera styrelsen sköter Scouternas verksamhet och bekräftar vilken revisionsbyrå vi har. 18. Val av ledamöter och suppleanter i förvaltningsmötet Vi väljer vilka som ska ses och fa beslut på Scouternas förvaltningsmöte Val av sammankallande och övriga ledamöter i Scouternas valberedning Vi väljer vilka som ska ingå i valberedningen. Valberedningen är de som ska föreslå de personer och funktioner som ska väljas på Scouternas stämma Övriga ärenden Övriga frågor som stämman önskar diskutera. 21. Scouternas stämma avslutas Ordförande avslutar mötet. Styrelsen föreslår stämman fastställa föredragningslistan. 6 (125)

7 Förhandlingsordning för Scouternas stämma 2018 Förslag till beslut Styrelsen föreslår stämman fastställa förhandlingsordning för Scouternas stämma. Inledning I det här dokumentet beskrivs hur stämman ska arbeta för beslutsprocessen ska vara demokratisk, smidig och hinnas med inom tidsramarna. Stämmans övergripande syfte Stämman är Scouternas högsta beslutande organ. Då samlas ombud för alla scoutkårer/föreningar i landet som gemensamt ska representera alla scouter i Sverige. Det övergripande syftet med stämman är besluta om inriktningen för verksamhetens kommande år och avsluta den tidigare verksamhetsperioden. Styrelse och andra centrala förtroendeposter ska också utses. Stämmans flöde i stora drag För i demokratisk ordning fa beslut som alla ombud kan påverka och ta ställning till arbetar stämman genom ett antal olika steg. Tanken är genom de olika stegen successivt förhandla fram förslag till beslut som en majoritet kan ställa sig bakom. Under stämman arbetar vi i följande steg: 1. Stämmans inledning i plenum (d.v.s. när alla är samlade i den stora salen) Huvudsakligt innehåll: Stämman öppnas och formalia avhandlas. Ombuden roll: Delta genom rösta och ev. lämna egna yrkanden i de olika formaliapunkter som avhandlas. 2. Påverkanstorg Huvudsakligt innehåll: Alla beslutsärenden presenteras på stationer, ombuden och övriga deltagare kan informera sig om de olika förslagen, de som har egna yrkanden ska lämna in dem skriftligt på påverkanstorget. 7 (125)

8 Ombuden roll: Informera sig om de olika motionerna och propositionerna, ställa frågor och diskutera med andra. Lämna in egna yrkanden på de olika punkterna. 3. Beredningsgrupper Huvudsakligt innehåll: Ombuden samlas i beredningsgrupper som är indelade utifrån olika områden. Beredningsgruppernas uppgift är diskutera ärendena och behandla de yrkanden som har kommit in. Vid beredningsgrupperna får deltagande ombud lägga nya yrkanden och även jämka mellan de yrkanden som har lämnats in. Beredningsgrupperna ska komma fram till ett huvudförslag till beslut på varje beslutsärende. Efter beredningsgrupperna sätts yrkandestopp, d.v.s. inga mer yrkanden får längre läggas. Ombuden roll: Aktivt medverka i diskussioner och förhandlingar i en av beredningsgrupperna. Bidra till en konstruktiv dialog och tillsammans med övriga ombud diskutera fram ett huvudförslag som övriga ombud får ta ställning till i plenum. 4. Påverkanstorg Huvudsakligt innehåll: Efter beredningsgrupperna öppnas påverkanstorget på nytt och resultatet av beredningsgruppernas förhandling presenteras. Beredningsgruppernas huvudförslag anslås, och övriga yrkanden sätts också upp. Ombuden roll: Ombudens uppgift är genom föra dialog, diskutera, ställa frågor, informera sig om de olika huvudförslagen samt markera de som man stödjer. 5. Beslut i plenum Huvudsakligt innehåll: Alla ombuden samlas i plenum. Varje beslutsärende hanteras utifrån dagordningen. Utgångspunkten är diskussioner och förhandlingar redan har skett på påverkanstorget och i beredningsgrupperna under lördagen. På några av punkterna ges möjlighet till en kortare redogörelse av deben av beredningsgruppsordförande i syfte belysa de olika synsätten och yrkanden som inkommit. Nya yrkanden får inte läggas. Beredningsgruppens yrkande behandlas som huvudförslag. Övriga yrkanden som ombuden vill ska behandlas måste väckas. Ombuden roll: Ombuden följer förhandlingen och tar ställning genom rösta på de olika yrkanden. Påverkanstorg i två omgångar Det första påverkanstorgets syfte är alla ombud ska bilda sig en uppfning om de olika beslutsärenden som finns på stämman, samt lägga yrkanden på de olika motionerna och propositionerna som finns i handlingarna. På det andra påverkanstorget (efter beredningsgrupperna) kan ombuden se hur alla beredningsgruppers huvudförslag lyder. Inga nya yrkanden får läggas på det andra påverkanstorget. 8 (125)

9 För ett yrkande ska behandlas av plenum på söndagen krävs det fått stöd från minst 10 % av de närvarande ombuden. För det ska synas hur stort stöd ett yrkande har ska alla ombud markera på inflytandepunkten om de stöder ett yrkande antas av stämman. Det sker genom klistra upp en grön plupp vid yrkandet. Pluppning sker under det andra påverkanstorget. Alla förslag som skickats ut i handlingarna kommer behandlas, 10 % av de närvarande ombuden behöver inte ha visat sitt stöd för dem. Flera ombud kan jämka (slå ihop) sina yrkanden om de är lika eller föreslår samma sak. Jämkningar sker under det första påverkanstorget eller i beredningsgrupperna. När två yrkanden jämkas dras i praktiken det ena yrkandet tillbaka till förmån för det andra, eller båda två till förmån för en ny formulering. Tillbakadragna yrkanden går lyfta igen innan det andra påverkanstorget avslutats. DIGITALT PÅVERKANSTORG INNAN STÄMMAN ÖPPNAR Den 29 oktober öppnas möjligheten tycka till om beslutspunkterna till Scouternas stämma i VoteIT, ett så kallat digitalt påverkanstorg. Det innebär du kan kommentera punkterna samt, om du är ombud, även lägga yrkanden. Dessa yrkanden kommer publiceras på det fysiska påverkanstorget. Observera du måste vara fysiskt närvarande på Scouternas stämma för ditt yrkande ska behandlas. Det digitala påverkanstorget stänger för yrkanden 00:00 nen till den 9 november. INFLYTANDEPUNKTER OCH INFLYTANDEPUNKTSANSVARIGA Varje beslutsärende har en fysisk plats i lokalen för påverkanstorget. Platsen kallas inflytandepunkt. När påverkanstorget öppnar innehåller inflytandepunkten det underlag som är utskickat inför stämman och de yrkanden som inkommit under det elektroniska påverkanstorget från ombud eller styrelse. Inflytandepunkten bemannas av en eller två inflytandepunktsansvariga. Dessa väljs av stämman efter förslag från styrelsen. Inflytandepunktsansvariga har ansvar för diskussionerna förs på ett konstruktivt sätt. De ansvarar också för diskussionen håller sig till ämnet och det blir allsidigt belyst. För detta ska fungera bra måste också alla ombud aktivt bidra till enkelhet och tydlighet. DIGITALT BESLUTSSTÖD: VoteIT För det ska vara enkelt för många människor ta del av informationen kommer vi använda oss av ett elektroniskt påverkanstorgssystem. Ombuden fyller i sina yrkanden elektroniskt. Yrkandena publiceras omedelbart i systemet. Det ska också sättas upp en papperskopia på den fysiska inflytandepunkten. För detta ansvarar sekretariatet, men för underlätta behöver ombuden meddela sekretariatet när nya yrkanden lagts. Alla yrkanden kommer anslås på inflytandepunkten. 9 (125)

10 NÄRVARO På påverkanstorget har alla närvarande rätt delta i diskussionerna, men det är bara ombud, styrelse, valberedning (i fråga om val som de förberett) och revisorer (i fråga om deras granskning) som har rätt lämna yrkanden. Beredningsgrupper Beredningsgruppernas syfte är fördjupa diskussionen om de olika beslutsärendena och de yrkanden som inkommit och genom deb och förhandling komma fram till ett huvudförslag föreslå stämman. I beredningsgrupperna ingår ombud, eventuella motionärer, funktionärer i form av beredningsgruppsordföranden/inflytandepunktsansvariga och sekreterare, representanter för styrelsen samt ev. andra sakkunniga (exempelvis personal vid Scouternas kansli). Deltagare på Demokratijamboree som inte tillhör någon av dessa kategorier har inte närvarorätt i beredningsgrupperna. OMBUDEN DELAS IN I BEREDNINGSGRUPPER Varje ombud tilldelas en beredningsgrupp ingå i baserat på föranmält intresse. Arrangörerna av stämman sätter samman beredningsgrupperna så de blir ungefär jämnstora. Varje ombud kan endast ingå i en beredningsgrupp; det finns inte möjlighet delta i flera grupper samtidigt. Stämman utser på förslag av styrelsen ordförande i beredningsgrupperna. De kommer leda arbetet i de olika beredningsgrupperna. Deras roll är driva arbetet i beredningsgruppen framåt och komma till beslut inom avs tid. De håller i talarlistan och leder mötets beslutsfande som sker genom omröstning med acklamation. Stämman utser även sekreterare till beredningsgrupperna. De kommer hålla reda på vilka beslut som fas i beredningsgruppen. Ombuden diskuterar de yrkande som finns på varje beslutsärende och kommer fram till ett huvudförslag, alltså vad de tycker hela stämman ska besluta. Ombud och övriga deltagare i en beredningsgrupp kan lägga nya yrkanden under mötet med beredningsgruppen. Yrkanden kan också läggas in i VoteIT i förväg under det digitala påverkanstorget eller på påverkanstorget. Efter beredningsgruppens slut är det yrkandestopp. Efter det kan inga nya yrkanden läggas. Förhandlingsordning i plenum NÄRVARO-, FÖRSLAGS-OCH YTTRANDERÄTT Ur Scouternas stadgar 5.5 Mötesrättigheter och beslutsformer för Scouternas stämma har följande personer närvaro- och yttranderätt: 10 (125)

11 Samtliga närvarande medlemmar Observatörer utsedda av samverkansorganisation i enlighet med 3.3 Avgången ledamot i Scouternas styrelse i fråga om ansvarsfrihet för dennes förvaltning Följande personer har dessutom, förutom närvaro- och yttranderätt, även förslagsrätt: Ombud Ledamöter i Scouternas styrelse Valda revisorer i fråga om deras granskning Valberedningens ledamöter i fråga om val som de förberett Av Scouternas styrelse inbjudna gäster har närvaro- och yttranderätt. Dessa gäster kan närvara delar av eller hela helgen. Stämman kan besluta ge ytterligare personer närvaro och yttranderätt. Rösträtt tillkommer ombud. Ingen har rätt rösta i frågor som rör egen förvaltning eller eget arvode. MÖTESORDFÖRANDE OCH SEKRETERARE Mötesordförandena har till uppgift leda Scouternas stämma. De ska hålla ordning på arbetsformerna och har ansvar för samtliga ombud kan följa med i beslutsfandet. Mötesordförandena ska inte påverka vilka beslut som fas, bara säkerställa beslut fas på ett demokratiskt vis. Sekreterarna har till uppgift föra protokoll över stämmans beslut. Protokollet ska vara justeringspersonerna, som valts av stämman läsa igenom och godkänna det sekreterarna skrivit i protokollet, tillhanda senast sex veckor efter det stämman avslutats. Protokollet ska vara justerat ytterligare fyra veckor efter det sekreterarna lämnat det ifrån sig. RÖSTNING Ur Scouternas stadgar, 5.5: För utövande av rösträtt och fande av beslut i Scouternas stämma gäller varje röstberättigat närvarande ombud har maximalt en röst. beslut fas genom öppen omröstning. Stämman kan i särskilda frågor besluta om sluten omröstning ska ske. I fråga om personval, om någon röstberättigad eller mötespresidiet begär det, fas beslut med sluten omröstning. som stämmans beslut gäller den mening som stöds av flest antal röstande (om inget annat regleras i dessa stadgar, till exempel krävs 2/3 eller 3/4 majoritet vid ändring av vissa delar av stadgarna) vid lika röstetal avgör lotten. 11 (125)

12 Beslut fas med acklamation eller med hjälp av elektronisk omröstning i VoteIT. Vid öppen omröstning presenteras röstsiffrorna för samtliga ombud. Vid sluten omröstning presenteras röstsiffrorna enbart för rösträknarna och mötespresidiet. Vid sluten omröstning med fler än två alternativ genomförs omröstning genom kontrapropositionsvotering. Om det blir diskussion om resultatet av den elektroniska omröstningen fungerar rösträknarna som stämmans kontrollpersoner. Rösträknarna väljs av stämman. Vid val av grupper där det finns fler kandidater än platser tillämpas Schulzemetoden för röstning och rösträkning. Schulze-metoden innebär ett ombud i sin röst rangordnar kandidaterna. Om ens förstahandsval inte blir vald kommer ens röst inte bli bortkastad - då kommer rösten användas på kandidaten en gillar näst bäst, och så vidare i fallande ordning. Metoden garanterar kandidaterna som blir valda har största möjliga stöd och inte kandidater med lägre stöd kan väljas över kandidater med högre stöd. Se även OMRÖSTNING Acklamation muntlig omröstning, mötesordföranden avgör om det blev ett ja eller nej. Votering röstning med röstkort eller elektronisk omröstning, mötesordföranden avgör om det blev ett ja eller nej. Rösträkning röstning med röstkort eller elektronisk omröstning, rösträknarna räknar enskilt och meddelar presidiet sitt resultat, presidiet avgör om det blev ett ja eller nej. Rösträknarna får inte prata med varandra innan mötesordförandena redovisat resultatet. Röstgranskning ombuden får en och en avlägga sin röst muntligt, rösterna kontrolleras mot röstlängden. Om ett ombud inte håller med om mötesordförandens bedömning kan ombudet säga ifrån och då genomförs en noggrannare omröstning. En noggrannare omröstning begärs genom man ropar namnet på nästa typ av omröstning, efter en acklamation ropar man alltså votering och därefter rösträkning. Det finns också en omröstningsvariant som heter sluten omröstning. Det innebär man skriver sina svar på en lapp som rösträknarna sedan räknar utan insyn från någon annan. Stämman kan i särskilda frågor besluta om sluten omröstning ska ske. I fråga om personval kan beslut fas med sluten omröstning om mötespresidiet eller någon röstberättigad begär det. 12 (125)

13 2016 års verksamhet En av uppgifterna för Scouternas stämma är fa beslut om det föregående stämmoårets verksamhet (årsredovisningen för detta år är redan godkänd och beslutad om under förvaltningsmötet 2017). GODKÄNNANDE AV VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Se bilaga 3. Styrelsen föreslår stämman godkänna verksamhetsberättelsen för 2016 och lägga den till handlingarna års verksamhet och ekonomi En av uppgifterna för Scouternas stämma är fa beslut om föregående års ekonomi och verksamhet. GODKÄNNANDE AV ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE Se bilaga 4 och 5. Styrelsen föreslår stämman godkänna årsredovisning och verksamhetsberättelse för 2017 och lägga dem till handlingarna. 13 (125)

14 Fastställande av balans- och resultaträkning Se bilaga 5 sidorna Revisorerna föreslår stämman fastställa resultat- och balansräkning för BEVILJANDE AV ANSVARSFRIHET FÖR STYRELSENS LEDAMÖTER FÖR 2017 ÅRS FÖRVALTNING Se bilaga 5, sidorna 33 och 34. Revisorerna föreslår stämman styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för 2017 års förvaltning. BESLUT MED ANLEDNING AV SCOUTERNAS VINST ELLER FÖRLUST ENLIGT DEN FASTSTÄLLDA RESULTATRÄKNINGEN Se bilaga 5 sida 20 och bilaga 4 sidan 4-5. Scouterna redovisar ett resultat som är bättre än budget för En mängd faktorer har bidragit till detta. Den löpande verksamheten, inklusive personalkostnader, har präglats av en kontinuerlig kostnadseffektivitet. Stora insatser har behövts läggas på Jamboree17, vilket har gjort bland annat kostnader för personal hänskjutits dit. Den så viktiga insamlingsverksamheten har nått sina mål, vilket är mycket glädjande. Ett visst positivt resultat härstammar från andra organisationer velat använda sig av Trygga möten webbkurs, vilket bådar gott inför framtiden. Jamboree17 särredovisas i den verksamhetsindelade resultaträkningen i verksamhetsberättelsen. Trots ett lägre deltagarantal än beräknat har projektet ekonomiskt under tre år levererat ett slutresultat enligt budget. Eftersom majoriteten av intäkterna inkommit under 2017 redovisar Scouterna som helhet ett stort positivt resultat, som ska ställas i relation till tidigare års negativa resultat. Styrelsen föreslår stämman 2017 års resultat om kronor balanseras i ny räkning. 14 (125)

15 Propositioner från Scouternas styrelse Proposition 1: Verksamhetsplan Se bilaga 10 för verksamhetsplan. Nedan finns en beskrivning av budgetförslaget för , helhetsbudget ser du i bilaga 7. FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR Styrelsens förslag till budget för 2019 och 2020 bygger på den verksamhetsplan som föreslås Scouternas stämma. Budgeten är uppdelad i olika verksamhetsområden där både kostnader och intäkter ingår. Styrelsen gör en revidering av budgeten vid sitt möte i mars eller april då besked om statsbidrag, utdelning från Postkodlotteriet och ett antal andra bidrag har inkommit. Statsbidraget till ungdomsorganisationer, som utbetalas från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och baseras på antal medlemmar och antal medlemsföreningar, utgör en viktig del av Scouternas finansiering. En del av statsbidraget finansierar Scouternas direkta stöd till de kårer som inte är medlem i en samverkansorganisation som söker eget statsbidrag. Detta stöd utgörs framför allt av Scouternas regionala kanslier. Resten av statsbidraget utbetalas till de scoutkårer som ansökt om statsbidrag via Scouterna för användas i den lokala verksamheten. I enlighet med beslut på Scouternas stämma 2012 har budgeten kompletterats med information rörande uppdelningen mellan stödstruktur (som finansieras och nyttjas av scoutkårer som inte är medlemmar i en samverkansorganisation som söker eget statsbidrag) och den gemensamma utvecklingen som sker för alla scouter i Sverige. De projekt där vi räknar med intäkter genomförs endast om vi får extern finansiering. Projektbidrag kan under verksamhetsperioden sökas för projekt som idag inte finns i budget men som överensstämmer med strategins och verksamhetsplanens inriktning och mål, vilket innebär omsättningen kan öka på vissa budgetposter utan resultatet påverkas. Budgetens olika delar är kommenterade nedan. Helhetsbudgeten finns i bilaga 7. MEDLEMSUTVECKLING Budgeten omfar våra regionala kanslier, som består av sammanlagt femton utvecklingschefer och utvecklingskonsulenter. De regionala kanslierna finansieras i huvudsak av statsbidraget eftersom de utgör stödstrukturen till de kårer som inte är med i någon av de samverkansorganisationer som själva uppbär statsbidrag. Visst utvecklingsarbete till förmån för hela scoutrörelsen sker också på de regionala kanslierna. På vissa ställen arbetar även distriktens personal på det regionala kansliet vilket ger stora samordningsvinster och ytterligare möjlighet utveckla verksamheten. 15 (125)

16 Medlemsutvecklingsprojekt är projekt med fokus på breddad rekrytering. Här finns det pågående projektet Tillgänglig scoutverksamhet för fler (finansierat av Svenskt Friluftsliv), projektet Från flykt till trygg fritid (finansierat av Postkodlotteriet) samt projektet Open up (finansierat av Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse). MEDLEMSAVGIFTER OCH STATSBIDRAG Medlemsavgifter beräknas till 11,3 mkr för 2017 och 11,8 mkr för Detta bygger på antagandet om medlemsökning enligt förslaget till verksamhetsplan samt medlemsavgift i enlighet med styrelsens förslag. Statsbidrag om 15 mkr för både 2019 och 2020 budgeteras. Detta är antaganden om statsbidrag från MUCF. Kostnaderna är utbetalningen av bidrag direkt till de scoutkårer som inte tillhör en samverkansorganisation som söker eget statsbidrag, enligt styrelsens beslutsförslag nedan. KOMMUNIKATION Ledning kommunikation innehåller kostnader för ledning av kommunikationsarbetet, ideella grupper, kompetensutveckling och gemensamma möten för dem som arbetar med verksamhetsområdet. Produktion och tjänster är produktion av material till projekt och verksamheter, kommunikationsstöd till verksamhetsområden samt intern kommunikation inom Scouterna som helhet. Scout är Scouternas medlemstidning till alla medlemmar. Webbutveckling/hemsida är utveckling och drift av Scouternas webbplatser, till exempel scouterna.se, scoutservice.se och utvecklingen av kårsajter. Här finns ett behov av en forts modernisering av plformen för scouterna.se och scoutservice.se. Press/opinion är Scouternas påverkansarbete, inklusive bland annat stöd till nationella och lokala talespersoner. Marknadsföring/rekrytering innehåller framförallt rekryteringskampanjen men också andra marknadsföringsevent. Här finns en forts satsning för bibehålla fokus på extern media och synlighet i sociala medier. Denna kommunikation ska ge ett bra och hållbart stöd för forts utveckling och rekrytering. De senaste kampanjerna har fått mycket god feedback, gett en ökad stolthet och underlättat rekryteringen lokalt. UTVECKLING Ledning utveckling innehåller kostnader för övergripande utvecklingsfrågor och gemensamma möten för dem som arbetar med verksamhetsområdet. Vi räknar med ett antal interna och externa bidragsansökningar kommer beviljas under budgetperioden som kommer kunna bidra till verksamhetsutveckling, främst under (125)

17 Programutveckling innehåller verksamhetskostnader rörande det programarbete som finns definierat i verksamhetsplanen. Vi behöver forts satsa på programutveckling. Under budgetperioden finns 1,5 heltidstjänst. Vi ser stora möjligheter med ännu bättre synergi mellan programutveckling och framtida nationella jamboreer. Internationell verksamhet innehåller bland annat en ideell arbetsgrupp med internationellt fokus samt tjänsten som internationell sekreterare. Arrangemang är kostnader och intäkter för alla arrangemang som genomförs i Scouternas regi. Större arrangemang som har intäkter och kostnader fördelade över flera år, som exempelvis världsscoutjamboreen i Nordamerika 2019, europeisk jamboree 2020 och nationell jamboree 2021, sorterar inte under Scouternas arrangemang utan redovisas separat. Dessa bidrar dock till viss finansiering av personal under detta område. Trygga möten är en prioriterad verksamhet som innehåller såväl förebyggande arbete som råd och stöd vid uppkomna situationer. UTBILDNING Scouternas folkhögskola har sedan 2012 helhetsansvaret för Scouternas utbildningar och avsätter medel för utvecklingsarbetet i enlighet med den verksamhetsplan stämman beslutar om. Målet är all utbildningsverksamhet ska genomföras som kurser i folkhögskolans regi. Folkhögskolans budget och plan för detta kommer presenteras på stämman i samband med påverkanstorget. Under budgetperioden kommer en ökad satsning på erbjuda utbildningar till externa parter, exempelvis näringsliv och andra ideella organisationer, påbörjas. Sedan tidigare erbjuder vi redan Trygga möten webbkurs, där vi märker en stor efterfrågan. Ytterligare kurser som kommer erbjudas är bland annat sådana som har sitt ursprung i våra scoutledarutbildningar. Satsningen är nödvändig för bredda Scouternas finansiering. Idag är vi alltför beroende av medlemsavgifter, statsbidrag och bidraget från Svenska Postkodlotteriet. Satsningen kommer i ett inledningsskede självklart bära med sig uppstartskostnader och nettoresultatet under budgetperioden kommer vara blygsamt. Under Utbildning finns även projekten Tillgänglig scoutverksamhet samt Anpassat ledarskap som finansieras i helhet av Svenskt Friluftsliv respektive Svenska Postkodlotteriet. Här återfinns även ledarskapsutbildningen Värdebaserat ledarskap som i stor utsträckning är finansierad av Konungens Stiftelse Ungt Ledarskap som ger sitt bidrag direkt till Scouterna. LEDNING OCH STRUKTUR Internationell scouting är kostnader för International Commissioners, deltagande i WAGGGS:s och WOSM:s internationella konferenser med mera. Styrelse och ledning är kostnader för styrelsen, en generalsekreterare samt en biträdande generalsekreterare. I denna post ingår även kostnader för valberedningen och verksamhetsrevisorerna. 17 (125)

18 Avgifter andra organisationer är medlemsavgifter till våra världsorganisationer, WAGGGS och WOSM samt andra organisationer där Scouterna är medlem. Scouternas stämma är intäkter och kostnader för Scoutforum 2019, Förvaltningsmöte 2019 och Demokratijamboree Externa relationer och finansiering är framför allt intäkter och kostnader för insamlingsarbete. Här finns högt uppsa mål om en budgeterad intäkt om drygt 15 mkr för 2019 och knappt 15,5 mkr 2020, avseende bidrag från Postkodlotteriet, huvudpartnerskap och annat insamlingsarbete. SERVICE Kanslidrift är HR, IT, medlems-, kår och kanslistöd samt ekonomifunktion. Detta finansieras genom utdebitering av intern overheadkostnad på övriga verksamhetsområden. Intäkten på detta område är främst kansliintern. Scoutshopen är vår försäljningsverksamhet, se För skapa fler stora intäktsben stå på kommer en större satsning på Scoutshopen påbörjas under budgetperioden, dels i form av ett ökat och breddat produktutbud, dels i form av nödvändig utveckling av vår e-handel. Detta medför uppstartskostnader vilket gör resultatet under budgetperioden är lägre än tidigare år. Medlemsservice är kostnader för medlemsregister, kårservice, statsbidragsansökan och forts GDPR-arbete. Här tas kostnaderna för det som genererar budgeterade intäkter avseende medlemsavgifter och statsbidrag. Avseende Scoutnet och E-tjänster kopplade till det finns här avsa medel för forts kårnära utveckling. FÖRVALTNING Anläggningar rör Scouternas fastigheter: Vindalsö, Gilwell med Brittmäss, Mullfjällsstugan och Frustuna. Övergripande förvaltning är räntor och utdelningar kopplade till Scouternas placeringar. Museum är kostnader för drift av scoutmuseet i Stockholm. Arkiv är kostnader för Scouternas arkivering och bevarandeverksamhet. RESULTAT Budgeten före jamboreer slutar på ett resultat på 0 tkr för 2019 och -1 tkr för JAMBOREER OCH ANDRA STÖRRE ARRANGEMANG Under detta område finns samlat de arrangemang som sträcker sig över flera år. Ett vanligt scenario är ett sådant arrangemang under ett år endast har kostnader, exempelvis för planering och anmälningsavgifter, och under ett efterföljande år har intäkter i form av deltagaravgifter. Som helhet 18 (125)

19 ska dessa arrangemang bära sig själva och generera ett nollresultat vilket det också budgeteras för sett över flera år. I denna budget är arrangemangen världsscoutjamboreen 2019 i Nordamerika, europeisk jamboree 2020, nationell jamboree 2021 och Moot Irland RESULTAT INKLUSIVE JAMBOREER Budgeten inklusive jamboreer slutar på ett resultat på -209 tkr för 2019 och tkr för Reviderad Proposition 2: Äventyr och kompisar i en riktigt bra scoutverksamhet BAKGRUND På Scouternas stämma 2014 antog vi Scouternas nya vision vi drömmer om Unga som gör världen bättre. För ta oss till visionen antogs också Scouternas strategi Strategin kan summeras enligt: Vi vill alla ska få möjlighet uppleva scouting, i vår verksamhet som är så bra ingen kan tänka sig något roligare eller mer utvecklande. Vi gör det genom överträffa scouternas förväntningar i varje möte och genom scouterna utvecklas till förebilder i vår gemensamma rörelse. Trots de flesta andra barn- och ungdomsrörelser minskar i medlemsantal har vi ökat rejält fyra år i rad. Det finns mycket som tyder på det vi gör är raktivt för barn och unga idag och scoutrörelsen har en enorm potential växa framöver. Vi vill alla barn och unga ska få uppleva det som scoutings syfte och idé kan lova: Äventyr och kompisar, genom en lokal scoutverksamhet med hög kvalitet. Alla vinner vi på barn och unga möter riktigt bra scoutverksamhet oavsett vilka förutsättningar man har, var i landet man bor och i vilken kår man väljer bli scout, eller om man flyttar och byter scoutkår. Det är också viktigt det finns en tydlighet kring vad som förväntas av en scoutkår eller scoutledare, nu när många vill engagera sig i scoutrörelsen och vi tar emot många nya barn, unga och vuxna. Det fantastiska i scouting är främst det som sker i mötet scouter emellan och mellan scouter och ledare, med barn och unga i den lokala scoutkåren. Vi har idag en stor frihet som lokal scoutkår, utifrån Scouternas gemensamma program, utforma verksamheten i linje med de lokala förutsättningarna. Detta är en stor styrka då våra ideella ledare kan bidra med sina kunskaper, goda idéer och erfarenheter. Det innebär samtidigt vi gemensamt praktiskt behöver tydliggöra vad vår strategi och våra värderingar innebär, och hur strategin och det stöd som finns från Scouterna centralt kan hjälpa varje scoutkår bli ännu bättre, och som en följd av detta utmana ännu fler barn och unga som gör världen bättre genom scouting. 19 (125)

20 ATT VARA EN SCOUTKÅR Det finns två obligatoriska moment som ställs för få vara en scoutkår: Alla ledare i verksamheten som möter barn och unga genomgår utbildningen Trygga möten vart tredje år. En scoutkår ska ha stadgar som antas vid en kårstämma och därefter godkänns av Scouterna. För scoutkårer som är anslutna till Scouterna via Nykterhetsrörelsens Scoutförbund, Equmenia eller Salt Scout är respektive samverkansorganisation ansvarig för stadgehantering. Vid Scouternas stämma 2016 antogs propositionen Äventyr och kompisar i en riktigt bra scoutverksamhet med ytterligare några obligatoriska målsättningar. Dessa utgår från fyra områden där scoutkåren är aktiv i skapa en ännu bättre verksamhet. Scoutverksamhet den dagliga scoutverksamheten som bedrivs i kårens regi och sådant som bidrar till den överträffar scouternas förväntningar. Verksamhetsutveckling utveckling och möjliggörare för en långsiktigt framgångsrik verksamhet i scoutkåren. Medlemsutveckling fler ska få uppleva scouting. Formalia kontroll över grundläggande föreningsdokument för därigenom säkra bland annat de ekonomiska förutsättningarna. Målsättningarna är i likhet med scoutlagen formulerade som något vi vill göra, inte något vi vill förbjuda, och är det som scoutkåren ska sträva efter. Varje område med målsättningar är uppdelade i vad scoutkåren behöver göra, det vill säga det mest centrala för en välfungerande scoutkår, och det kåren bör göra för skapa bästa möjliga förutsättningar för en riktigt bra scoutverksamhet. En målsättning som inte uppnås blir en tydlig förbättringspotential för scoutkåren till kommande verksamhetsår. Under verksamhetsperioden har vi tillsammans med representanter för små och stora kårer, distrikt och samverkansorganisationer diskuterat och bearbetat målsättningarna; hur det ser ut i dag och hur vi kan arbeta för underlätta för scoutkårerna uppfylla målsättningarna. Mindre redaktionella ändringar har gjorts. Ett mål har flyttats från bör till behöver utifrån lokala scoutkårers önskemål och det gäller punkten om direktanslutna kårer ska träffa sin utvecklingskonsulent varje år. Punkten om minst en person i scoutkåren ska prenumerera på Scouternas nyhetsbrev är utlyft som en rekommendation, då denna inte stämmer överens med samverkansavtalen som säger det är respektive samverkansorganisation som står för kommunikationen med sina medlemmar. Det finns dock ingenting som hindrar kårer eller enskilda scouter prenumererar på nyhetsbrevet, och samverkansorganisationerna uppmuntrar till detta. MÅLSÄTTNINGAR FÖR SCOUTKÅREN Nedan följer den nya summeringen av målsättningar, utifrån arbetet under året. 20 (125)

21 Scoutverksamhet: Varje scoutkår behöver uppfylla följande: Följa scoutlagen. Alla ledare går utbildningen Trygga Möten minst vart tredje år, vilket redan gäller. Varje scoutkår bör uppfylla följande: Scoutkåren använder Scouternas program fullt ut 1. Nya ledare går utbildningen Leda scouting (eller annan utbildning där Leda scouting är ett delmoment, till exempel Ska ut) under sitt första år som ledare. Minst en ledare per ledarteam går utbildningen Leda avdelning eller motsvarande utbildning inom samverkansorganisationerna. Verksamhetsutveckling Varje scoutkår behöver uppfylla följande: Direktanslutna 2 scoutkårer bjuder in och genomför en träff med sin utvecklingskonsulent varje år. Varje scoutkår bör uppfylla följande: Scoutkåren har en webbsida eller annan väl fungerande kanal (till exempel Facebook) för sökbarhet och informationsspridning. Scoutkåren har en välfungerande demokratisk struktur, där många barn, unga och vuxna deltar i kårens demokratiska möten, från kårstyrelse till kårstämma. Scoutkåren deltar aktivt i demokratin inom distrikt och/eller samverkansorganisation och skickar ombud till Scouternas stämma. Utöver detta rekommenderar vi minst en person i scoutkåren prenumererar på Scouternas nyhetsbrev och sprider informationen vidare inom kåren. 1 Att använda Scouternas program definieras som fem krav, där alla fem krav ska uppfyllas: använda åldersgruppsnamnen (1), scouter och ledare använder framtaget programmaterial, t.ex. aktivitetsbanken, böcker, ledarhandledningar mm (2), målspåren (3) och scoutmetoden (4) används i verksamheten samt scouterna är delaktiga i programplaneringen (5). 2 Direktanslutna scoutkårer är de som inte är anslutna till Scouterna via Nykterhetsrörelsens Scoutförbund, Equmenia eller Salt Scout. 21 (125)

22 Medlemsutveckling Varje scoutkår behöver uppfylla följande: Scoutkåren håller sitt medlemsregister uppdaterat, både gällande vilka som är registrerade och deras kontaktuppgifter. Varje scoutkår bör uppfylla följande: Scoutkåren har en hållbar rekryteringsplan (för både barn och vuxna), både utifrån egna behov och för aktivt arbeta med öppna upp för grupper man normalt sett inte når. Scoutkåren är aktiv i ta hand om intresseanmälningar och eventuell kö avseende de som vill bli scouter. Formalia Varje scoutkår behöver uppfylla följande: Scoutkåren har godkända stadgar, vilket redan gäller (se ovan om direktansluten respektive samverkansorganisation). Varje scoutkår bör uppfylla följande: Direktanslutna scoutkårer ansöker om statsbidrag på minst kårnivå. NÄSTA STEG Nästa steg är säkra alla scoutkårer arbetar aktivt för nå målen. Vid Demokratijamboree 2018 genomförs en workshop där målsättningarna och hur man kan arbeta med dem presenteras, tillsammans med goda exempel från kårer som redan idag gör bra saker som leder i riktning mot målsättningarna. Här medverkar utvecklingskonsulenter och samverkansorganisationer. Vi undersöker även möjligheterna lansera ett självutvärderingsverktyg för kårerna för identifiera sina starka respektive svaga sidor. Undersökningen görs digitalt och resultatet delas till kåren, och helst även till utvecklingskonsulent eller samverkansorganisation. Anledningen till vi vill dela resultatet är kåren ska få hjälp och stöd för utveckla sina svaga punkter. Det ger oss också en bild av hur läget ser ut som helhet och kan indikera var vi behöver utveckla extra stöd. Vi vill också lansera en tipslåda på Scoutservice för dela tips och idéer. Tipslådan bör vara sökbar både per område och ur kårens eller distriktets/samverkansorganisationens perspektiv för se hur distrikt respektive samverkansorganisation kan stötta. 22 (125)

23 FRÅGOR OCH SVAR Vad händer om kåren inte uppfyller målsättningarna? Framförallt är målsättningarna till för kunna identifiera vilket stöd kåren behöver. Stödet ges från till exempel konsulenter, distrikt och samverkansorganisationer. Scouterna är ytterst ansvariga för strukturkapital för stöd finns. Vad händer om kåren inte gör självutvärderingen? Om kåren väljer inte göra en självutvärdering kan det antingen bero på man tycker man är tillräckligt bra, eller man kanske är i extra stort behov av stöd. I vilket fall så blir det en bra signal för ett samtal mellan kåren och utvecklingskonsulent eller samverkansorganisation. Kommer det bli ett A- respektive B-lag inom Scouterna nu, de som uppfyller målen och de som inte gör det? Vi vill förstås alla kårer ska uppfylla målsättningarna och genom lyfta goda exempel vill vi sprida bra idéer mellan kårerna. Vi vill ju fler ska bli ännu bättre. I processen och diskussionerna sedan Demokratijamboree 2016 har det kommit förslag på både diplom och symboliska gåvor eller raber till kårer som uppfyller målen. Just nu finns inga sådana beslut. Hur kvalitetssäkrade är Scouterna nationellt? Scouterna kommer utbilda två stycken personer i göra en självutvärdering enligt WOSM:s certifieringsprogram GSAT. Resultatet av det kommer ge oss en indikation på hur det ser ut på nationell nivå. Scouterna kvalitetssäkras också genom andra organ, FRII (Frivilligorganisationernas Insamlingsråd) och Svensk Insamlingskontroll säkrar till exempel vi uppfyller kraven för ha ett 90-konto. Hur ska vi klara av utbilda alla ledare så vi kan uppfylla målsättningarna? Scouternas folkhögskola arbetar för närvarande bland annat med ta fram en webbutbildning för Leda scouting. Vi har också fått många tips och idéer hur exempelvis distrikten kan finnas med och hjälpa till planera och lobba för utbildningar på lokal nivå eller, i de fall där distriktet har ett kansli, stötta med utbildningsadministration. Hur vet vi vi följer scoutlagen? Det är förstås inte lätt avgöra objektivt, men vi kan sätta fingret på det i de möten vi har och hur vi kommunicerar. Distrikt och samverkansorganisationer, liksom Scouterna nationellt, har viktiga roller som förebilder i detta. 23 (125)

24 Vad gäller kring Trygga möten för föräldrar på Familjescouting? Det minsta vi bör göra är informera om Trygga möten och hur vi arbetar med det. Vilken roll kan distrikt och samverkansorganisationer spela i detta? Tillsammans med konsulenterna är distrikt och samverkansorganisationer de som verkligen känner sina kårer. Dels kan man hjälpa till identifiera vilka kårer som aktivt jobbar för nå målsättningarna för sprida goda exempel, dels kan man hjälpa de kårer som behöver stöd hitta rätt stödstruktur. Man kan till exempel också i ett distrikt anordna workshops kring hur man bygger en hemsida eller arbetar med Facebook, samla ihop deltagare till göra en webbutbildning vid samma tillfälle för få till ett samtal parallellt, eller stötta i kårdemokrati. Program och utbildningar kan kännas övermäktiga, hur gör vi då? Programgruppen arbetar med olika sätt tillgängliggöra programmet och har fått en hel del medskick under den här processen. Om man inte mäktar med en hel utbildning kan man alltid börja med till exempel en programworkshop. Det är också ett lysande tillfälle tanka av sina nyutbildade ledare när de kommer hem de kanske kan göra en liten workshop för resten av kåren kring det som de fått med sig? Återrapportering av proposition Äventyr och kompisar i en riktigt bra scoutverksamhet" ARBETSGRUPPEN Arbetsgruppen har bestått av Ulrika Askengren, Martin Persson och Inger Ekvall. Utöver dessa har ett stort antal individer bidragit i processen. AKTIVITETER Arbetsgruppen har utöver interna arbetsmöten och avstämningar planerat och genomfört följande aktiviteter: Workshop med bred representation från små och stora kårer från norr till söder, distrikt, samverkansorganisationer och utvecklingskonsulenter. Här framkom man tyckte majoriteten av de redaktionella ändringar i texten om målsättningar som arbetsgruppen föreslår var bra och relevanta. Under workshoppen framkom även en hel del tips och idéer som går till Scouternas programgrupp, utbildningsgrupper och utvecklingskonsulenter. Workshop på Scoutledningsträffen där distrikten delade många konkreta idéer om hur de kan vara med och stötta. 24 (125)

25 Möte med styrelsen för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund, för förankring och diskussion. Samtal med delar av Equmenias scoutstag. Vi har önskat få finnas med vid ett av deras möten för vidare förankring och diskussion. Information och informella samtal under Utbildardagarna. Workshop med delar av utvecklingskonsulentgruppen. Information och förankring på generalsekreterarmötet för samverksansorganisationerna. Planering av självvärdering i samarbete med Måns Rangmar, Kansli Norr/Mitt. Frågorna ska testas på några kårer inom region Mitt/Norr, inklusive en Equmeniakår, innan de lanseras. AVGRÄNSNING Arbetsgruppen har behandlat frågan om vad som händer om kårerna inte uppfyller målsättningarna. Vårt ställningstagande är man får hjälp och stöd inom ramen för befintlig stödstruktur från Scouterna och/eller samverkansorganisation. Scouterna centralt står för strukturkapital i form av en idébank och ett självvärderingsverktyg. För direktanslutna kårer stöttar lämpligast utvecklingskonsulenterna inom sitt ordinarie arbete. Distrikt- och samverkansorganisationer stöttar utifrån sina förutsättningar. Scouterna uppmuntrar och stödjer diskussion och erfarenhetsutbyte mellan alla nivåer och organisationer. VAD HÄNDER NU? Propositionstexten har uppdaterats med ett antal frågor och svar som dykt upp under processen, samt ett mindre antal redaktionella förändringar. Det behövs alltså inget nytt beslut på årets stämma. En workshop hålls under Demokratijamboree 2018 där vi kommer gå igenom arbetet och metodiken framåt samt arbetar vidare med implementeringen. Arbetet med en tipslåda till kårer har påbörjats men kommer inte vara färdigt till Demokratijamboree Detta är en del av det stöd som kårer får i arbetet med implementeringen. I samband med Demokratijamboree 2018 är målsättningen lansera ett självvärderingsverktyg som kårerna kan använda sig av. Detta verktyg kommer testas och utvärderas kontinuerligt Ulrika Askengren, Martin Persson, Inger Ekvall 25 (125)

26 Proposition 3: Stadgerevision 2018 Styrelsen föreslår stämman anta stadgeändringsförslaget. BAKGRUND Scouternas stadgar antogs på stämman 2012 och reviderades på stämman Inför stämman 2018 finns det behov av föreslå ett antal mindre justeringar. Ändringarna är dels för justera ordval på vissa ställen, dels för anpassa stadgarna till det arbetssätt som sedan tidigare beskrivs i Scouternas strategi och i verksamhetsplaner, både föregående och kommande. Nuvarande skrivning Förslag ny skrivning Kommentar 2.1 Scouternas högsta beslutande organ är Scouternas stämma. Stämmans beslut verkställs av Scouternas styrelse som även ska förvalta organisationens angelägenheter. Scouternas högsta beslutande organ är Scouternas stämma. Stämmans beslut verkställs av Scouternas styrelse som även ska förvalta organisationens angelägenheter. Scouternas styrelse kan fa beslut om biträdas av en generalsekreterare. Generalsekreteraren ansvarar då gentemot styrelsen för den löpande förvaltningen. Sedan Scouternas första styrelse valdes på stämman 2012 har inriktningen varit styrelsen ska arbeta strategiskt och det operativa arbetet hanteras av generalsekreteraren genom ideella grupper och anställda. Generalsekreteraren har också varit med lägga fram och skriva under årsredovisningen. Det har således under en period legat ett stort ansvar på generalsekreteraren utan det varit stadgefäst. För öka tydligheten kring generalsekreterarens ansvar föreslås denna förändring samt förändring i 5.7, 5.11 och tillägg av Samverkan med Scouterna grundar sig på alla medlemmar inom en samverkansorganisation som bedriver scoutverksamhet ska vara medlemmar i Scouterna. Anslutning sker antingen genom individuellt ställningstagande eller Samverkan med Scouterna grundar sig på alla medlemmar inom en samverkansorganisation som bedriver scoutverksamhet ska vara medlemmar i Scouterna. Anslutning sker antingen genom En mindre ändring för öka tydligheten. 26 (125)

27 kollektivt via samverkansorganisationen. Medlemskapet är dock alltid individuellt. En samverkansorganisation har rätt sända fem observatörer till Scouternas stämma. Övriga rättigheter och skyldigheter mellan Scouterna och samverkansorganisationen regleras i avtal mellan parterna. En samverkansorganisation kan utöver kriterierna i 3.1 själv besluta om ytterligare medlemskriterier. 4.1 Medlem i Scouterna är den som efter aktiv handling erhållit medlemskap i en scoutkår, har betalat medlemsavgift i enlighet med 4.3 och finns upptagen i medlemsregister i enlighet med 4.5. individuellt ställningstagande eller kollektivt via samverkansorganisationen. Medlemskapet är dock alltid individuellt. En samverkansorganisation har rätt sända fem observatörer till Scouternas stämma. Rättigheter och skyldigheter mellan Scouterna och samverkansorganisationen regleras i avtal mellan parterna. En samverkansorganisation kan utöver kriterierna i 3.1 själv besluta om ytterligare medlemskriterier. Medlem i Scouterna är den som efter aktiv handling erhållit medlemskap i en scoutkår, finns upptagen i medlemsregister i enlighet med 4.5 och genom aktiv handling årligen bekräftar sitt medlemskap. Dagens skrivning kan tolkas som medlemskap endast infaller om medlemsavgift har betalats, vilket inte alltid är fallet i praktiken. Personer som avgiftsbefriats av sin scoutkår behöver alltid bekräfta sitt medlemskap varje år men det krävs i dessa fall ingen inbetald avgift. 4.3 Medlemsavgiften består av följande delar: Avgift till scoutkåren Avgift till eventuellt scoutdistrikt Avgift till eventuell samverkansorganisation Avgift till riksorganisationen Varje avgift fastställs i enlighet med respektive organisations stadgar. Medlemsavgiften kan subventioneras av scoutkåren, scoutdistriktet och samverkansorganisationen. Medlemsavgiften till Scouterna är lika för samtliga medlemmar. Scouternas styrelse ansvarar för varje medlem faktureras avgift till riksorganisation samt om kåren och eventuellt distrikt och/eller samverkansorganisation Medlemsavgiften består av följande delar: Avgift till scoutkåren Avgift till eventuellt scoutdistrikt Avgift till eventuell samverkansorganisation Avgift till riksorganisationen Varje avgift fastställs i enlighet med respektive organisations stadgar. Medlemsavgiften kan subventioneras av scoutkåren, scoutdistriktet och samverkansorganisationen. Kåren är betalningsskyldig för registrerade medlemmars avgifter till riksorganisation och eventuellt distrikt. Genom samverkansavtal och eventuella framtida subventioneringar på riksnivå är inte medlemsavgiften till Scouterna lika för samtliga medlemmar. Att styrelsen ansvarar för fakturering är en operativ fråga som inte behöver vara stadgefäst. 27 (125)

28 så önskar, även avgift till denna. Kåren är betalningsskyldig för registrerade medlemmars avgifter till riksorganisation och eventuellt distrikt. 4.4 Medlemskap upphör om medlem ber få lämna riksorganisationen eller inte förnyar sitt medlemskap enligt 4.1. Medlem som motarbetar Scouternas syfte kan uteslutas genom beslut av kårstyrelse eller av Scouternas styrelse efter samråd med scoutkåren. Beslutet ska meddelas Scouternas styrelse. Beslut om uteslutning kan överklagas till Scouternas styrelse. Medlemskap upphör om medlem ber få lämna riksorganisationen. Medlem som motarbetar Scouternas syfte kan uteslutas genom beslut av kårstyrelse eller av Scouternas styrelse efter samråd med scoutkåren. Beslutet ska meddelas Scouternas styrelse. Beslut om uteslutning kan överklagas till Scouternas styrelse. Detta är en följdförändring av ändringen i 4.4. Om en medlem inte betalar sin medlemsavgift stryks inte medlemskapet automatiskt, utan vidare hantering är upp till kåren. Detta är praxis redan idag. 5.2 Scoutkår har rätt överlåta sin(a) röst(er) till Scouternas stämma till annan kår, distrikt eller samverkansorganisation. Överlåtelse av röst(er) ska ske genom skriftlig fullmakt. Scoutkår har rätt överlåta sin(a) röst(er) till Scouternas stämma till annan kår, distrikt eller samverkansorganisation. Överlåtelse av röst(er) ska ske genom fullmakt. Denna ändring skapar möjligheter för använda sig av digitala lösningar som underlättar för scoutkårers administration. 5.7 Ordinarie möte med Scouternas stämma ska hållas vartannat år före november månads utgång på ort och tid som bestäms av Scouternas styrelse. Följande ärenden ska förekomma: 1. Val av mötesordförande och övriga mötesfunktionärer a. Val av mötesordförande b. Val av justerare och eventuella rösträknare c. Val av eventuella övriga mötesfunktionärer 2. Fastställande av röstlängden 3. Fråga om kallelsen till Scouternas stämma skett på korrekt sätt 4. Fastställande av föredragningslista Ordinarie möte med Scouternas stämma ska hållas vartannat år före november månads utgång på ort och tid som bestäms av Scouternas styrelse. Följande ärenden ska förekomma: 1. Val av mötesordförande och övriga mötesfunktionärer a. Val av mötesordförande b. Val av justerare och eventuella rösträknare c. Val av eventuella övriga mötesfunktionärer 2. Fastställande av röstlängden 3. Fråga om kallelsen till Scouternas stämma skett på korrekt sätt 4. Fastställande av föredragningslista Dagordningspunkt 5 och 6 har uppdaterats i linje med kommentarerna under ändringsförslaget för 2.1 Dagordningspunkt 11 föreslås läggas till för ge framtida valberedningar och stämmor flexibilitet i valet av styrelse. Efterföljande dagordningspunkters numrering uppdateras följaktligen. Dagordningspunkt 13, tidigare 12, uppdateras för bättre gå i linje med den existerande skrivningen i (125)

29 5. Föredragning av styrelsens förvaltningsberättelse, verksamhetsberättelse, resultaträkning, balansräkning och revisionsberättelse för det närmast föregående verksamhetsåret samt de två föregående årens verksamhetsberättelser 6. Fråga om fastställande av balans- och resultaträkning samt om beviljande av ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter för det närmast föregående verksamhetsåret 7. Beslut i anledning av riksorganisationens vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen 8. Behandling av motioner och propositioner till Scouternas stämma 9. Fastställande av medlemsavgift, verksamhetsplan inklusive budget och finansiella mål för nästföljande två verksamhetsår 10. Val av ordförande i Scouternas styrelse 11. Val av övriga ledamöter i Scouternas styrelse 12. Val av revisorer enligt Val av ledamöter och suppleanter i förvaltningsmötet 14. Val av sammankallande och övriga ledamöter i Scouternas valberedning 15. Övriga ärenden 5. Föredragning av styrelsens och i förekommande fall generalsekreterarens förvaltningsberättelse, verksamhetsberättelse, resultaträkning, balansräkning och revisionsberättelse för det närmast föregående verksamhetsåret samt de två föregående årens verksamhetsberättelser 6. Fråga om fastställande av balans- och resultaträkning samt om beviljande av ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och i förekommande fall generalsekreteraren för det närmast föregående verksamhetsåret 7. Beslut i anledning av riksorganisationens vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen 8. Behandling av motioner och propositioner till Scouternas stämma 9. Fastställande av medlemsavgift, verksamhetsplan inklusive budget och finansiella mål för nästföljande två verksamhetsår 10. Val av ordförande i Scouternas styrelse 11. Beslut om val av antalet ledamöter i Scouternas styrelse 12. Val av övriga ledamöter i Scouternas styrelse 13. Val av revisorer bekräftas (i enligt med 5.12) 14. Val av ombud och suppleanter i förvaltningsmötet 15. Val av sammankallande och övriga ledamöter i Scouternas valberedning 16. Övriga ärenden Dagordningspunkt 14, tidigare 13, uppdateras i enlighet med föreslagen ändring i Under de år då Scouternas stämma ej äger rum fas beslut angående balans- och resultaträkning samt beviljande av Under de år då Scouternas stämma ej äger rum fas beslut angående balans- och resultaträkning samt beviljande Förslaget är termen ledamot byts ut mot ombud, vilket bättre speglar uppdraget. 29 (125)

30 ansvarsfrihet av förvaltningsmötet. Till förvaltningsmötet ska 45 ledamöter kallas. För förvaltningsmötet skall vara beslutsfört krävs minst hälften av de kallade ledamöterna är närvarande. Samtliga ledamöter ska vara medlemmar i Scouterna. Förvaltningsmötets ledamöter väljs av Scouternas stämma. Scouternas stämma kan välja delegera eventuella andra ärenden till förvaltningsmötet. Mötet ska hållas senast i november månad och kallelse till mötet ska utfärdas av Scouternas styrelse senast två månader före mötet. Samtliga handlingar till förvaltningsmötet ska vara förvaltningsmötets ledamöter tillhanda och finnas tillgängligt för kårer och distrikt senast två månader innan mötet. Scouternas styrelse ansvarar för protokoll förs. Protokollet ska justeras av mötesordförande och protokolljusterarna som alla väljs av mötet. Beslut enligt denna paragraf får om samtliga till mötet utsedda ledamöter är ense om det, fas per capsulam (per brev, e-post eller motsvarande) Scouternas verksamhetsår är kalenderår. Scouternas räkenskaper ska per den 31 december varje år sammanföras i fullständigt bokslut. Årsredovisning tillsammans med övrigt revisionsunderlag ska senast den 1 april påföljande år överlämnas till revisorerna för granskning. Revisorerna ska senast den 15 maj återlämna handlingarna med berättelse över deras granskning till Scouternas styrelse. Förvaltningsberättelse med noter, verksamhetsberättelse, av ansvarsfrihet av förvaltningsmötet. Till förvaltningsmötet ska 45 ombud kallas. För förvaltningsmötet skall vara beslutsfört krävs minst hälften av de kallade ombuden är närvarande. Samtliga ombud ska vara medlemmar i Scouterna. Förvaltningsmötets ombud väljs av Scouternas stämma. Scouternas stämma kan välja delegera eventuella andra ärenden till förvaltningsmötet. Mötet ska hållas senast i november månad och kallelse till mötet ska utfärdas av Scouternas styrelse senast två månader före mötet. Samtliga handlingar till förvaltningsmötet ska vara förvaltningsmötets ombud tillhanda och finnas tillgängligt för kårer och distrikt senast två månader innan mötet. Scouternas styrelse ansvarar för protokoll förs. Protokollet ska justeras av mötesordförande och protokolljusterarna som alla väljs av mötet. Beslut enligt denna paragraf får om samtliga till mötet utsedda ombud är ense om det, fas per capsulam (per brev, e-post eller motsvarande). Scouternas verksamhetsår är kalenderår. Scouternas räkenskaper ska per den 31 december varje år sammanföras i fullständigt bokslut. Årsredovisning tillsammans med övrigt revisionsunderlag ska senast den 1 april påföljande år överlämnas till revisorerna för granskning. Revisorerna ska senast den 15 maj återlämna handlingarna med berättelse över deras granskning till Scouternas styrelse. Årsredovisningen med noter, resultaträkning, balansräkning I nuvarande skrivning finns en oklarhet i användning av begreppen årsredovisning, verksamhetsberättelse och förvaltningsberättelse vilket nu föreslås förtydligas. I enlighet med förslaget i 2.1 har generalsekretarens roll lagts till. 30 (125)

31 resultaträkning, balansräkning och revisionsberättelse ska av Scouternas styrelse göras tillgänglig för medlemmarna senast den 30 juni och framläggas för nästa ordinarie Scouternas stämma. och revisionsberättelse ska av Scouternas styrelse och i förekommande fall generalsekreterare undertecknas. Årsredovisning och verksamhetsberättelse ska göras tillgänglig för medlemmarna senast den 30 juni och framläggas för nästa ordinarie Scouternas stämma. 6.6 Existerar inte idag Generalsekreterare Scouternas styrelse kan utse en generalsekreterare för viss tid. Generalsekreteraren far då beslut i enlighet med den delegationsordningen som styrelsen beslutar. Generalsekreteraren är föredragande i styrelsen, har yttranderätt i styrelsen samt äger rätt till protokollet föra avvikande mening. Tillägg i enlighet med ändringsförslaget i Ordinarie möte med distriktsstämman ska hållas varje år på ort och tid som bestäms av distriktsstyrelsen. Följande ärenden ska förekomma. 1. Val av mötesordförande och övriga mötesfunktionärer a. Val av mötesordförande b. Val av protokolljusterare tillika rösträknare c. Val av eventuella övriga mötesfunktionärer 2. Fastställande av röstlängden 3. Fråga om distriktsstämman behörigen sammankallats 4. Fastställande av föredragningslista 5. Föredragning av distriktsstyrelsens verksamhetsberättelse, resultaträkning, balansräkning och revisionsberättelse för det närmast föregående verksamhetsåret Ordinarie möte med distriktsstämman ska hållas varje år på ort och tid som bestäms av distriktsstyrelsen. Följande ärenden ska förekomma. 1. Val av mötesordförande och övriga mötesfunktionärer a. Val av mötesordförande b. Val av protokolljusterare tillika rösträknare c. Val av eventuella övriga mötesfunktionärer 2. Fastställande av röstlängden 3. Fråga om distriktsstämman behörigen sammankallats 4. Fastställande av föredragningslista 5. Föredragning av distriktsstyrelsens verksamhetsberättelse, resultaträkning, balansräkning och revisionsberättelse för det närmast föregående verksamhetsåret Dagordningspunkt 11 föreslås läggas till för ge framtida valberedningar och distriktsstämmor flexibilitet i valet av styrelse. Efterföljande dagordningspunkters numrering uppdateras följaktligen. 31 (125)

32 6. Fråga om fastställande av balans- och resultaträkning samt om beviljande av ansvarsfrihet åt distriktsstyrelsens ledamöter för det närmast föregående verksamhetsåret 7. Beslut i anledning av distriktets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen 8. Behandling av motioner och propositioner till distriktsstämman 9. Fastställande av medlemsavgift, verksamhetsplan samt budget för det närmast följande verksamhetsåret 10. Val av distriktsordförande 11. Val av övriga ledamöter i distriktsstyrelsen 12. Val av revisorer och revisorssuppleanter 13. Val av sammankallande och övriga ledamöter i distriktsstämmans valberedning 6. Fråga om fastställande av balans- och resultaträkning samt om beviljande av ansvarsfrihet åt distriktsstyrelsens ledamöter för det närmast föregående verksamhetsåret 7. Beslut i anledning av distriktets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen 8. Behandling av motioner och propositioner till distriktsstämman 9. Fastställande av medlemsavgift, verksamhetsplan samt budget för det närmast följande verksamhetsåret 10. Val av distriktsordförande 11. Val av antal ledamöter i distriktsstyrelsen 12. Val av övriga ledamöter i distriktsstyrelsen 13. Val av revisorer och revisorssuppleanter 15. Val av sammankallande och övriga ledamöter i distriktsstämmans valberedning 32 (125)

33 Proposition 4: Instruktion för Scouternas valberedning Valberedningen är Scouternas stämmas förtroendegrupp som ska förbereda och underlätta de val som stämman beslutar om. Ur Scouternas stadgar: 5.9 Valberedning Scouternas stämma väljer valberedning, bestående av minst fem personer, för kommande ordinarie Scouternas stämma. En ledamot väljs som sammankallande. Valberedningen ska föreslå styrelseledamöter, valberedning, ledamöter och suppleanter till förvaltningsmötet samt revisorer till Scouternas stämma. Valberedningen arbetar i enlighet med instruktion fastställd av Scouternas stämma. INSTRUKTION FÖR VALBEREDNINGEN Valberedningen ska föreslå en person till varje valbar plats. Till styrelsen ska två ordförande, två International Commissioners samt minst fem ledamöter förslås. Till valberedningen ska minst fem ledamöter föreslås varav en ska vara sammankallande. Två verksamhetsrevisorer ska föreslås. Beträffande förvaltningsmötet ska valberedningen föreslå 45 personer som ledamöter samt minst fem suppleanter (10 % av antalet ledamöter). Valberedningen ska påbörja sitt arbete direkt efter stämman. Senast i juli kalenderåret därefter ska valberedningen ha lagt upp en plan för sitt kommande arbete avseende stämmovalen. Denna plan ska innehålla hur valberedningen avser arbeta med: Samverkan med andra grupper Transparens och tystnadsplikt Spridning och inhämtning av information från medlemmar Planerade urvalsmetoder och verktyg för valberedning av kandidater Arbetsfördelning och ansvar inom valberedningen Tidsplan Budget Övriga punkter valberedningen anser är viktiga ha med Senast i januari det år då stämman hålls ska valberedningen ha påbörjat arbetet med möjliggöra och aktivt uppmuntra medlemmar inkomma med lämpliga förslag till kandidater och kandidera själva. Senast i maj det år då stämman hålls ska valberedningen orientera sig i den aktuella situationen inför höstens val av styrelse. Detta gör valberedningen dels genom fråga vilka sittande ledamöter som ställer upp respektive inte ställer upp för omval dels genom ta reda på hur ledamöterna uppfar 33 (125)

34 arbetet i styrelsen fungerar. Detta ska ske genom valberedningen intervjuar alla styrelsens ledamöter. Stöd till kandidater Senast i september det år då stämman hålls ska en informationsträff genomföras med syfte möjliggöra för kandidater få en bild av Scouternas organisation och de uppdrag de kandiderar till. Valberedningen ska stötta alla kandidater till stämmovalen likvärdigt oavsett om dessa ingår i valberedningens förslag eller inte. Styrelsens sammansättning Styrelsens sammansättning ska följa 6.2 i Scouternas stadgar. Den samlade styrelsen ska ha god kännedom om aktivt scoutarbete samt Scouternas ideologi och värderingar. Sammansättningen ska vara sådan styrelsen speglar det svenska samhället, avseende exempelvis olika ålder, kön, bostadsorter, kompetenser, yrken och utbildningar samt det inom styrelsen finns god kunskap om skilda delar av scoutrörelsen och vårt samhälle. Scouternas styrelse ska ha en samlad förmåga strategiskt leda organisationen. Styrelsen ska kunna agera som goda ledare för Scouterna och dess anställda och samverka väl såväl inom den egna gruppen som med andra delar av scoutrörelsen och det civila samhället. För skapa bästa möjliga förutsättningar för detta krävs en god samlad kompetens inom styrelsen samt en väl sammans och fungerande grupp. I de fall då styrelseledamot skriftligen ställt sin plats till förfogande ska valberedningen bereda ett eventuellt fyllnadsval. Valberedningens sammansättning Enligt Scouternas stadgar 5.9 består stämmans valberedning av minst fem personer varav en väljs som sammankallande. Som stämmans förtroendegrupp måste valberedningen utses med största omsorg. Vid sammansättning av valberedningen bör hänsyn tas till både kontinuitet och förnyelse. Det bör även tas hänsyn till valberedningens fördelning när det gäller ålder, kön, bostadsorter, kompetenser, yrken, utbildningar, eventuella samverkansorganisationer och sociala nätverk. Valberedningen som helhet ska ha god kännedom om Scouternas värderingar, strategi och arbetssätt och ha god insikt i hur de grupper som de valbereder fungerar. Förvaltningsmötets sammansättning De år då Scouternas stämma inte hålls fas beslut om årsredovisning med mera av ett förvaltningsmöte bestående av minst 45 ledamöter samt eventuella suppleanter. Sammansättningen av förvaltningsmötet ska vara sådan olika ålder, kön, bostadsorter, kompetenser, yrken och 34 (125)

35 utbildningar finns representerade samt ta särskild hänsyn till representation från Scouternas samverkansorganisationer. Verksamhetsrevisorernas sammansättning Scouternas två verksamhetsrevisorer granskar Scouternas verksamhetsmässiga måluppfyllelse. Detta kräver verksamhetsrevisorerna ska ha mycket god kännedom om god redovisningssed, målstyrning och egen erfarenhet av ledande positioner inom Scouterna eller eventuella samverkansorganisationer. Styrelsen föreslår stämman fastställa instruktionen för Scouternas valberedning. 35 (125)

36 Motioner från medlemmar med svar från styrelsen Motion 1: Arrangemangskatalog BAKGRUND Denna motion ger förslag till en arrangemangskatalog som gör det enklare hitta och bjuda in till läger och äventyr. Dagens metod tipsa om läger eller arrangemang bör förbättras och få en funktionalitet i stil med Scouternas folkhögskolas kurskatalog. Idag sker annonsering av lokala och regionala läger och arrangemang huvudsakligen via egna hemsidor och Facebook. Användning av Facebook sjunker och det är svårt hitta till hemsidor man inte vet finns. Nationella, regionala och lokala nyhetsbrev finns men har svårigheter dels med kvaliteten på e- postlistorna och dels med e-post hanteras som masspost eller fastnar i spam-filter. Scoutservice finns en sida med tips om lokala läger och arrangemang, Den används sparsamt, när detta skrivs i augusti 2018 finns där enbart tre arrangemang, samtliga från Denna sida förutsätter även arrangemanget har en egen webbsida med allt vad det innebär av administration. Detta gör det svårt hitta nya och spännande lokala läger och äventyr och det gör det även svårt för arrangörer sprida information om sina arrangemang. Några större distrikt, i synnerhet de med personal, har resurser för detta, till exempel distrikten i Skåne: Många kårer, distrikt och motsvarigheter inom samverkansorganisationerna saknar dessa möjligheter och kan ha nytta av en mer gemensam lösning. DETTA VILL MOTIONÄREN FÖRÄNDRA Scouternas folkhögskolas kurskatalog, erbjuder en katalog med utbildningar med möjligheter till bland annat urval, fylliga presentationer utan behov av externa hemsidor, automatisk borttagning av kurser när tidpunkt har passerat, bra möjligheter länka till urval eller direkt till en kurs. Kurskatalogen är en del av Scouternas wordpress som lämpligen kopieras och anpassas till en arrangemangskatalog. 36 (125)

37 Det är troligt kurskatalogen behöver justeras för passa den uppdaterade grafiska profilen som kommer med Scouternas nya plform för hemsidor. Genom utföra dessa justeringar samtidigt som den anpassas för arrangemang bör merkostnad och utvecklingstid bli relativt låg jämfört med andra möjliga lösningar. Någon form av moderering och support kommer behövas. Förslagsvis får Scouternas regionala kanslier detta uppdrag som en del i deras stöd till lokal verksamhet. Denna möjlighet till support och moderering bör även erbjudas samverkansorganisationernas motsvarigheter till de regionala kanslierna Arrangemangskatalogen bör även användas av Scouternas nationella arrangemang. Med alla arrangemang samlade på ett ställe, som hålls uppdaterat och har bra sök- och filtreringsmöjligheter, så blir det både enklare och roligare hitta nya äventyr. Övriga tillgängliga informationskanaler kan med fördel användas för driva trafik till arrangemangskatalogen, på ett motsvarande sätt som idag sker med kurskatalogen. Motionären föreslår stämman en arrangemanskatalog tas fram baserad på funktionaliteten i kurskatalogen länk till arrangemangskatalogen finns på startsidan när scoutservice.se uppdateras arrangemangskatalogen driftsätts senast till hösten 2019 support och moderering av arrangemangskatalogen hanteras av Scouternas regionala kanslier samverkansorganisationernas motsvarigheter till de regionala kanslierna erbjuds möjlighet ge support och moderera arrangemangskatalogen MOTIONÄR Staffan Persson, Scoutkåren S:t Olof Västerås Styrelsens svar på motion 1 Vi uppskar förslagets syfte: göra det enklare hitta läger och äventyr för våra medlemmar, vilket ligger helt i linje med vårt löfte äventyr och kompisar. Den på scoutservice.se befintliga sidan med tips om lokala läger och arrangemang, har under åren brustit i uppdatering. Detta är något som vi så klart måste lösa. Scouternas webbplformar håller på uppdateras och förnyas. Först ut är alla kårsajter men även scouterna.se och scoutservice.se ska förnyas och det är ett bra tillfälle på ett bättre sätt lyfta läger och äventyr. Läger och äventyr lyfts även i andra kanaler som sociala medier och tidningen Scout. Visst är det så just Facebook har en mindre målgrupp under 18 än tidigare, men det gäller flöden och inte 37 (125)

38 evenemang. För målgruppen över 18 år är Facebook fortfarande den överlägset största kanalen, men många gånger behöver inlägg om evenemang marknadsföras i närområdet för ge resultat. Läger och äventyr ska såklart uppdateras kontinuerligt och det behöver också ske en spridning för nå ut med informationen om de finns. Styrelsen välkomnar förslaget. Styrelsen föreslår stämman bifalla -sats 1, 2 och 3. avslå -sats 4 och 5. stämman ger Scouternas styrelse i uppdrag utreda hur arrangemangskatalogens löpande drift på bästa sätt säkerställs och kommer fler till del. Motion 2: Först till kvarn BAKGRUND Deltagarplatserna till världsscoutjamboreen 2019 i Nordamerika fördelades med hjälp av lottning. Detta innebar bland annat vissa scouter som planerat och samlat pengar mycket länge inte fick någon plats. Jag anser antagning enligt först till kvarn-principen är ett bättre sätt fördela platser på, både för de som planerat länge delta ska kunna säkra sig platser och för förenkla administrationen av ansökningar. Inför världsscoutjamboreen 2019 i Nordamerika valde den svenska kontingentsledningen fördela deltagarplatserna med hjälp av lottning. Detta för alla som ansökte skulle ha lika stor chans få en plats, oavsett när man ansökte. Efter sista ansökningsdag (31 maj 2018) visade det sig man fått in 1572 ansökningar, 312 fler än antalet deltagarplatser Sverige tilldelats. När ansökningsbeskeden sedan kom den 30:e juni blev många scouter väldigt besvikna när de själva eller deras kompisar inte blivit antagna, vilket naturligtvis inte går undvika när man har fler ansökande än platser. Lottningssystemet innebar dock vissa scoutgrupper splittrades på så sätt bara någon eller några i gruppen blev antagna. Många scouter och föräldrar uttryckte sitt missnöje med detta i kommentarer på kontingentens Facebook-sida. Flera vittnade om hur scouter som sparat pengar mycket länge, tillsammans i scoutgruppen eller själva, för kunna åka inte fick någon plats. DETTA VILL MOTIONÄREN FÖRÄNDRA Jag vill man inför kommande arrangemang ska slippa hamna i samma situation. Jag förstår man inte kan lösa detta problem genom ge scouter som vill åka tillsammans förtur då detta skulle vara orättvist mot de som ansöker själva. Jag förstår också man vill så många som möjligt ska kunna ansöka till och delta i Scouternas olika arrangemang, även de som hör talas om dem mycket sent. 38 (125)

39 Därför föreslår jag man inför kommande arrangemang går tillbaka till fördela platser enligt först till kvarn-principen, så som man har gjort tidigare. Då kan de som sparat pengar och planerat i åratal säkra sig platser genom anmäla sig tidigt. Man kan trots detta låta en reserv-anmälan vara öppen även efter platserna fyllts och på så sätt ge dem som anmäler sig sent möjlighet följa med i mån av plats. Jag tror dessutom det är enklare godta man inte blev antagen om det beror på man själv anmälde sig sent. Det bör också förenkla administrationen av ansökningar om man utgår från först till kvarn-principen. Motionären föreslår stämman antagning till Scouternas kommande arrangemang ska ske med först till kvarn-principen som grund. MOTIONÄR Erik Flink, Södertälje scoutkår FA Styrelsens svar på motion 2 Principen först till kvarn övergavs av Scouternas övriga arrangemang för flera år sedan, just för det inte bidrog till Scouternas mål och uppdrag med arrangemangen. Varje år får Scouterna tyvärr säga nej till exempelvis upp till 50 % av de som ansöker till Explorer Belt. Scouterna önskar inte använda sig av ett system som ger förtur till den som har informationen först, har bättre ekonomiska förutsättningar, eller har tillgång till rätt plform för göra ansökan samma sekund som den går ut. Men självklart ska vi vara transparenta om processen så alla som ansöker om delta vet vad de går in i. Det är viktigt vi inom Scouterna delar värderingen de som får delta inte bedöms utefter hur många dagar de varit scouter eller hur mycket pengar de har samlat in. Scouterna eftersträvar under arrangemang representera Sverige med en fördelning av (juridiskt) kön, tillhörighet till samverkansorganisation och geografisk spridning. En först till kvarn-princip garanterar inte detta. Styrelsen föreslår stämman avslå motionen i sin helhet. 39 (125)

40 Motion 3: Billigare scouting BAKGRUND För fler ska kunna vara med i nationella och internationella aktiviteter måste kostnaderna minskas för den enskilde. Scouting håller på bli en verksamhet för rika och som motarbetar integration och allas möjlighet vara med. Kostnaden för den enskilde scouten för delta i nationella och internationella aktiviteter är för hög. Många scouter avstår från de gemensamma aktiviteterna vilket skapar splittringen inom kårer och mellan rika och figa områden. Den totala kostnaden för olika aktiviteter måste sänkas, utan den internationella solidariteten skadas. Synen på scouting är för dyrt delas av utländska kårer vi har utbyte med. DETTA VILL MOTIONÄREN FÖRÄNDRA Genom sänkta kostnader kommer fler scouter med olika ekonomiska förutsättningar kunna delta. Scouting skall vara för alla. Det är viktigare alla kan vara med än kostsamma och häftiga aktiviteter. Motionären föreslår stämman Scouterna nationellt och internationellt skall verka för alla aktiviteter medvetet planeras så kostnaden blir låg för de enskilda scouterna. deltagarkostnaden skall utgöra en av grundbultarna vid planering. Scouterna skall driva denna fråga internationellt och ställa krav på lägre kostnader. WSJ 2011 hade slogan simply scouting, det är dags driva detta igen. MOTIONÄR Per Nilsson, Täby Kyrkby scoutkår Styrelsens svar på motion 3 Scouternas arrangemangsgrupps uppdrag är skapa äventyr och upplevelser utöver det vanliga på en nivå som är svår för lokal scoutkår, distrikt eller region organisera eller bära den ekonomiska risken för. Scouternas arrangemang bär sina egna kostnader. Det betyder det är de scouter som följer med på arrangemanget som också betalar för det, snarare än det är alla Sveriges scouter, alltså även de som inte följer med, som får stå för kostnaden. Ofta söker arrangemangsteamen bidrag från fonder m.m. för minska deltagarkostnaderna. Scouternas arrangemangsgrupp har en ambition kunna erbjuda arrangemang av olika slag för olika åldersgrupper, för olika intressen, olika längd i tid, geografisk plats o.s.v. 40 (125)

41 Om Scouterna bara arrangerar arrangemang som har en låg kostnad kan vi inte genomföra kontingenter till världsscoutjamboreeer, för ge ett exempel. Den ekonomiska planeringen är alltid otroligt viktig i alla Scouternas program och alla kostnader granskas för erbjuda så prisvärda arrangemang som möjligt. Deltagarkostnader är redan en grundbult. Vi åker ofta buss genom Europa istället för flyga, även om resan tar flera dygn, för det sänker kostnaden rejält. Vi lagar vår egen mat när det går, vi bor på golv i scoutlokaler. För kunna få ner den enskildes kostnad har vi till exempel ibland med äldre scouter erbjudit dem köpa sin egen (flyg)resa då det blir billigare än gruppbiljetter. Scouternas arrangemang försöker få så mycket upplevelse och utveckling som möjligt ur varenda krona deltagarna betalar in. Självklart gör vi inte avkall på kostnader som rör säkerhet, såsom försäkringar m.m. Styrelsen föreslår stämman bifalla motionen i sin helhet. Motion 4: Utveckling av ideella på nationell nivå BAKGRUND Vi anser Scouterna bör utveckla formerna för hur organisationen leder och utvecklar ideella på nationell nivå. Under senare år har Scouterna systematiskt arbetat för transparens och systematik i hur ideella rekryteras till olika uppdrag på nationell nivå. Detta har varit bra men det finns fortfarande utvecklingsområden som orsakar problem, både för berörda individer och för organisationen. Två sådana exempel rör brist på feedback till ideella och hållbarhet: 1. Det pågår hela tiden ett flertal projekt på nationell nivå där olika ideella är involverade. Allt från jamboreer till utbildningar och diverse utvecklingsprojekt. Många som är involverade på nationell nivå är det i flera år och i flera olika typer av projekt. Det här är en stor tillgång för organisationen och något som bör värnas och förädlas. Som i alla verksamheter händer det också i Scouterna individer inte uppfyller de förväntningar och krav som följer med ett projekt. Tyvärr får sällan de personerna feedback på sina utvecklingsområden utan går vidare till nästa projekt och samma sak upprepas. Förutom ett sämre resultat i slutänden i det som arbetet ska leverera, leder detta antingen till personen inte utvecklas eller vederbörande slutar tillfrågas om nya projekt utan veta varför. Inget av alternativen får anses förenligt med scoutings syfte och metod. 2. Ett annat problem rör hållbarhet hos de ideella. Som arbetsgivare har Scouterna ett formellt ansvar för sina anställda och där finns det rutiner, lagar och resurser för stötta i de fall som anställda behöver stöd och hjälp. Detta är inte fallet för ideella, trots det kan vara det ideella scoutengagemanget som starkt har bidragit till en hälsomässigt ohållbar situation. Det finns exempel på när det ansvaret har tagits men det finns också många exempel på när det inte har 41 (125)

42 gjorts. Det går till exempel ha många olika ideella engagemang i Scouterna utan någon har den samlade bilden och därmed ge det stöd som skulle behövas. Konkret så finns det flera exempel på individer som har sjukskrivits p.g.a. ohållbart ideellt engagemang. Även om Scouterna som organisation inte har ett juridiskt ansvar för sina ideella så anser motionärerna vi skulle kunna gå i fronten för ta ett frivilligt sådant. Det här är bara två exempel på det systematiska arbetet med leda, stödja och utveckla ideella på nationell nivå har stora brister, trots den utveckling som skett kring rekrytering de senaste åren. De ideella i en organisation som Scouterna är den allra viktigaste resursen och bör förvaltas därefter. Inom WOSM Europa har ett arbete skett under namnet MOVIS - Management Of Volunteers In Scouting. Där finns strukturer, verktyg och tillvägagångssätt som Scouterna skulle kunna använda, vilket redan idag används i utbildningen Leda kår, som riktar sig mot ledande roller i kårer och lokala verksamheter i rörelsen. MOVIS skulle såklart behöva anpassas efter våra förhållanden på nationell nivå i Sverige men är en bra startpunkt. DETTA VILL MOTIONÄRERNA FÖRÄNDRA Mot bakgrund av ovanstående skulle vi önska ett strukturerat arbetssätt för leda, stötta och utveckla ideella på nationell nivå inom Scouterna. Det bör bygga på det redan påbörjade arbetet med rekrytering men även innehålla delar som rör återkoppling och utveckling, stöd och erkännande, samt i nödvändiga fall avveckling. Motionärerna föreslår stämman Scouterna tar fram ett systematiskt sätt leda, stödja och utveckla ideella på nationell nivå, för säkerställa kvalitet, hälsa och personlig utveckling. MOTIONÄRER Patrik Hedljung, Södermalms scoutkår Magnus Blombergsson, Södermalms scoutkår Erika Gilbertsson, Immanuelskyrkans Equmeniascoutkår i Jönköping och Vällingby Scoutkår Styrelsens svar på motion 4 Styrelsen välkomnar intresset och samtalen i de viktiga frågorna om ett hållbart och utvecklande vuxenengagemang. I föreslagen verksamhetsplan, finns en indikator under målet D.2 Det är raktivt och enkelt engagera sig i Scouterna, vilken mäter antal som engagerar sig ideellt på nationell nivå som känner de får uppskning för sitt engagemang av sin ordförande och uppdragsgivare. Målsättningen är 90 %under de två kommande åren ska känna så. För 2017 var motsvarande siffra 85 %. Det är en god indikation för insatser planeras och vi inom Scouterna 42 (125)

43 värnar om engagemang som finns i rörelsen. Vi håller med motionärerna om vi inom Scouterna måste värna särskilt om vuxna inom rörelsen genom på ett systematiskt sätt leda, stödja och utveckla ideella på nationell nivå. Styrelsen vill därför ta fram ett förslag på hur detta skulle kunna göras på ett hållbart, systematiskt och långsiktigt sätt och där siktet är inställt på utforma ett sådant arbetssätt under nästa nationella jamboree Då vill vi ha uppnått ett ordentligt system för feedback och hållbart engagemang för vuxna som ska kunna appliceras inom hela rörelsen. Styrelsen föreslår stämman bifalla motionen i sin helhet. Motion 5: Arbetsmiljö inom Scouternas arrangemang BAKGRUND Scouterna genomför varje år ett antal arrangemang, både på nationell nivå och på regional nivå, av olika omfning. Oftast är planerings- och genomförandeteamen nya på jobbet vilket medför man ställs inför oförutsedda omständigheter kriser som erfarna team undvikit. Kriserna hanteras så gott som alltid, ofta genom hjältemodiga insatser från teamen och funktionärerna, men den bästa krisen är den som undviks. I vissa fall går hanteringen ut över planerad verksamhet eller så orsakar den merkostnader. Ännu oftare går det ut över ledare och funktionärer som får jobba väldigt hårt för rädda situationen, ibland så hårt det går ut över deras fortsa engagemang inom Scouterna. Fysiska skador förekommer också. Det finns ledare som helt lämnat scoutlivet på grund av den här typen av händelser och många fler som aldrig mer engagerar sig i arrangemang. Samtidigt har många läger och arrangemang svårt täcka sina funktionärsbehov. Uppdragsgivarna för ett läger (t.ex. arrangemangsgruppen i Scouterna eller olika scoutdistrikt) är ofta också nya på jobbet och har därför svårt ge adekvat stöd eller upptäcka planeringsmissar i god tid. Motionen föreslår Scouterna tar sig an det här problemet på ett liknande sätt som det systematiska arbetsmiljöarbetet som finns inom arbetslivet. Genom dokumentera, kartlägga och utvärdera kan stöd för förebygga återkommande problem erbjudas. Med tiden kan vi på så sätt få bättre arrangemang med fler ledare och funktionärer. Det här är precis den typ av reflektionsarbete som vi i Scouterna lär ut man skall använda sig av. 43 (125)

44 Motionären föreslår stämman Scouternas styrelse ger Scouternas arrangemangsgrupp (SAG) följande uppdrag: A. systematisk driva ett arbetsmiljöarbete för engagerade inom arrangemang genomförda av Scouterna. Arbetet skall syfta till förebygga skador (fysiska såväl som psykiska) på de som arbetar inom arrangemangen. B. samla in och förvalta dokumentation från arrangemang samt göra denna tillgänglig för framtida arrangemang. Utöver de arrangemang som SAG genomför bör även andra större eller krävande arrangemang uppmuntras överlämna dokumentation (t.ex. distrikts- och regionsläger). C. regelbundet analysera insamlat material och skapa och förbättra stöd och metodik som kan användas för förebygga problem. Scouternas styrelse tar fram en policy som beskriver hur detta arbete skall ingå i arrangemang inom Scouterna samt hur uppdragsgivaren för ett arrangemang (t.ex. SAG, distrikten m.fl.) skall säkerställa policyn efterlevs. MOTIONÄR Erik Stenvall, Mölndals scoutkår Styrelsens svar till motion 5 Scouternas arrangemangsgrupp jobbar så strukturerat som resurserna medger med utvärdera och samla in erfarenheter, bland annat genom slutrapporter för de arrangemang som anordnas av Scouterna. Detta material får kommande team tillgång till utifrån intresse och behov. Scouternas arrangemangsgrupp skapar, ändrar och utvecklar ständigt rutiner och material som ska förenkla för arrangemangsledare och förbättra Scouternas arrangemang. Med ambitionen i föregående motion vad avser utveckling av ideella vill vi ta fram ett förslag på ett hållbart, systematiskt och långsiktigt sätt säkra vuxenengagemanget inom rörelsen och styrelsen anser därmed motionen besvarad. Styrelsen föreslår stämman avslå motionen med hänvisning till motion (125)

45 Motion 6: Förstärk Trygga möten 1 BAKGRUND Scouterna måste följa tidigare beslut och verka för Scouternas enda obligatoriska kurs, Trygga möten, ges som en levande kurs (IRL, Live, Öga-mot-öga, kärt barn har många namn) och denna kurs ges den legitimitet beslutet från 2012 stipulerar. Trygga möten syftar i första hand på skapa en trygg verksamhet för våra barn och unga. Det är sedan 2013 obligatoriskt för alla ledare gå utbildningen Trygga möten, vart tredje år. Hos Scouterna får våra ledare kunskapen om hur man förebygger övergrepp och kränkningar, hur man handlar om man tror någon far illa eller hur man agerar när något inträffar. På kursen får man också inblick i diskrimineringslagen och härskartekniker som också är viktiga delar prata om för kunna stärka Scouternas värdegrund genomsyrar kårverksamheten På 2016 års demokratistämma fades beslut om verksamhetsplan med lydelsen: "Erbjuder kurs i Trygga möten genom webbkurs och med kurstillfällen med ideella utbildare,..." Under 2017 har styrelsen, eller tjänstemän på Scouterna då det inte finns någon anteckning i protokoll från styrelsen, på ett häpnadsväckande sätt beslutat alla ledare måste genomföra webbkursen (i alla fall testdelen) för fullgöra beslutet från Bena note, beslutet från 2012 stipulerar alla ledare skall genomföra kursen på nytt var tredje år, inte man ska genomgå ett test! DETTA VILL MOTIONÄRERNA FÖRÄNDRA Vi anser det finns många, väldigt många goda skäl Scouterna ska genomföra Trygga mötenkurs som en levande kurs (IRL, Live, Öga-mot-öga, kärt barn har många namn), även om vi inser webbkursen är bra och ett bra komplement till en vanlig levande kurs. Argumenten kan enkelt listas såsom Scoutmässigt, arbeta tillsammans i den lilla gruppen. Möjlighet ta upp och diskutera konkreta egenupplevda situationer. Motverkar tystnadskulturen, i en grupp kan man inte gömma sig, man måste ta ställning. Hela ledargänget eller hela kåren diskuterar och får samma utgångspunkter. Erfarenheten är också från många kårer det är ett bra sätt introducera nya ledare, en möjlighet man går miste om vid webbutbildning. Möjlighet rikta den mot t.ex. ett arrangemangs- eller lägerteam. Kursledarna kan genom stödjande och lyssnande ledarskap arbeta med ledarteamet, precis som på andra kurser som Scouterna erbjuder. I fråga till generalsekreteraren fick vi lite diffusa svar det inte finns resurser till Trygga möten levande kurs, det inte finns kursledare i hela Sverige och det har förekommit skiftande kvalitet 45 (125)

46 på några kurser. Dessutom kunde folkhögskolan, som ansvarar för Scouternas utbildningar, inte få någon ekonomi i dessa korta kurser. Detta är ett märkligt sätt hantera Scouternas enda obligatoriska utbildning! Att möta dessa svårigheter genom ta ett steg från scoutmetoden anser vi inte vara rätt beslut. I stället borde satsningarna vara stärka kursledarna för få en god kvalitet, lyfta vikten av ha kursteam i hela Sverige och på detta sättet både arbeta med patrullsystemet (ledarteamen ute på kårerna) samt med det stödjande och lyssnande ledarskapet. Detta är den enda obligatoriska kursen som finns inom Scouterna och vi då inte väljer arbeta för få fram kompetenta kursledare och andra resurser känns otroligt orimligt. Kostnaderna för ideella kursledare är mycket små, det handlar om ambition! Trygga möten är viktigt och har profilerats med rätta av Scouterna, men ledningen anser inte man kan prioritera en bra diskussion kring dessa frågor. Detta kan jämföras med hur BRIS och Riksidrottsförbundet ser det En förutsättning för kunna förebygga kränkningar och övergrepp i en förening är föra en dialog om frågorna bland ledare, aktiva och i styrelserummet. Det finns ett stort intresse utanför Scouterna för vårt arbete och det lyfts fram Scouterna arbetar för ha ledare som har kunskap samt mod agera. Kursen har genomförts för idrottsrörelsen och Svenska kyrkan kommer genomföra den för sina verksamheter. Om vi vill vara de förebilder som vi önskar behöver vi vara modiga ta flera steg framåt inte bakåt. Sedan februari i år finns det patrulledare för Trygga möten i alla delar av landet. Denna satsning ska Scouterna värna om och se dessa som en resurs just för kunna ansvara för det finns en god kvalitet ute i landet på de kurser som hålls. Motionärerna föreslår stämman med ovan som grund uppmanar vi stämman måtte besluta. Scouterna satsar på ge Trygga möten-kurser i form av levande kurser med behörighet i enlighet med beslutet från stämman 2012, då detta är Scouternas enda obligatoriska kurs. webbkursen finns kvar som ett komplement. om man inte omedelbart kan säkra kvaliteten gemensamt för levande kurser, ge scoutdistrikt, regioner och samverkansorganisationer fastställa kvalitetskriterier och ansvara för kvaliteten för Scouternas enda obligatoriska kurs. MOTIONÄRER Lars-Ingmar Olsson, Scoutkåren Finn Eva Svanström, Hyby scoutkår, vice DO Adam Arvidsson, Gripen, DO Styrelsens svar till motion 6 Se samlat svar under motion (125)

47 Motion 7: Förstärk Trygga möten 2 BAKGRUND Det är i möten öga-till-öga scouter, scoutledare, scoutkårer och scoutrörelsen utvecklas. Tystnadskulturer bryts när det finns trygga sammanhang i vilka svåra samtal kan föras. Scouterna har modigt börjat arbetet för trygga möten. Svenska scoutrörelsen har i internationella sammanhang framhållits för sitt arbete förebygga övergrepp. Tillåt inte arbetet för trygga möten urholkas. Ensamtittande på skärm kan inte ersätta verkliga samtal öga-till-öga. Kräv verkliga möten för samtal om hur förebygga övergrepp. Trygga möten syftar i första hand på skapa en trygg verksamhet för våra barn och unga. Det är sedan 2013 obligatoriskt för alla ledare gå utbildningen Trygga möten, vart tredje år. Hos Scouterna får våra ledare kunskapen om hur man förebygger övergrepp och kränkningar, hur man handlar om man tror någon far illa eller hur man agerar när något inträffar. På 2016 års demokratistämma fades beslut om verksamhetsplan med lydelsen: "Erbjuder kurs i Trygga möten genom webbkurs och med kurstillfällen med ideella utbildare,..." Under 2017 har det fats beslut om webbkursen med skrivningar tolkats som det är tillräckligt om ledare går webbkursen. I brev, juni 2017, från Södra regionala utbildningsgruppen står det: Webbkurs Trygga möten Detta är grunden för ALLA och är det sätt som grundläggande information och obligatorium upprätthålls. Möjlighet göra webbkurs i grupp är på utveckling. Trygga möten Live Detta är en påbyggnad av webbkursen, där gruppen uppmuntras dela sina tankar, funderingar och frågor samt genomför ett antal hypotetiska fallstudier (case) tillsammans års skrivning och 2017 års beslut urholkar arbetet för trygg verksamhet. Det behöver tänkas om. För de som glömt varför arbetet med trygga möten började behöver vi påminna: Övergrepp mot barn sker i det tysta. Tystnaden och tystnadskulturen måste brytas för skydda våra barn. Att byta bort obligatoriska riktiga kurser, med riktiga möten (IRL, öga-till-öga), och i stället sanktionera ensamsittande framför skärm bryter inte tystnaden. Tyvärr finns det ledare som vill smita ifrån samtal om hur ledare kan förebygga övergrepp och kränkningar. De vill helst inte sitta i samma rum, se de andra ledarna i ögonen, respektive lyssna på vad de andra ledarna säger. För smitarna är webbkursen en utväg. Att bara uppmuntra webbkursen är sätta skygglappar på scoutledare. Nya skrivningar behövs för förstärka arbetet för trygg verksamhet. 47 (125)

48 Att alla ledare i kåren samlas var tredje år för samtala om hur kåren förebygger övergrepp och kränkningar stärker arbetet för trygg verksamhet. I och med alla befinner sej i samma rum och hör samma saker sätts normer i kåren. Det finns också fördelar med ledare går på Trygga möten-kurser ihop med ledare från andra kårer. Vid dessa tillfällen lär vi av varandra hur olika svåra situationer har hanterats och kan hanteras. Scouterna tog tidigt tag i frågan om förebyggande arbete mot övergrepp och kränkningar. Scouterna hade något bra och viktigt visa upp när idrottsrörelsen skakades av avslöjanden om pedofiler bland tränare. Scouterna hade ett föredöme visa upp när Sverige under hösten 2017 skakades av berättelser om övergrepp inom skolan, idrotten, teatern, vården, kyrkan, med mera. Det vore urbota korkat Scouterna som varit modiga ta tag i det förebyggande arbetet plötsligt utan diskussion kastar bort de nödvändiga Trygga möten-samtalen och synliggörande av kränkande strukturer. Den här motionen argumenterar för stärka arbetet för skapa trygg verksamhet för våra barn och unga. Tro inte arbetet är över! Vi har långt kvar! Vi har bara börjat! SYFTE OCH VÄNDANDE PÅ INVÄNDNINGAR Grundkrav: För skapa trygg verksamhet behöver det vara tydligt i Scouternas skrivningar kurstillfälle gemensamt med andra ledare är grunden och det sätt som uppfyller obligatoriet. Komplement: Webbkursen bör ses som ett komplement, men ska inte vara tillräcklig för uppfylla kravet om uppdatera Trygga möten vart tredje år. En invändning mot grundkravet har varit resursbrist. Det har sagts kårerna saknar resurser för skicka ledare på kurs, respektive för distrikten saknar utbildade ideella kursledare. Scouter övervinner svårigheter! Inför en utgift måste frågan som vanligt ställas: Vad är viktigast? Exempelvis nytt tält i kåren eller kåren har en trygg verksamhet? Resurser handlar om hushållning. Hushållning handlar om prioriteringar. Distrikt som saknar ideella utbildare kan göra två saker parallellt: dels utbilda utbildare, dels be ideella utbildare från annat distrikt göra en längre resa för gemensamt övervinna den akuta bristen. Södra Skåne har flera Trygga mötenutbildare. Några är för denna viktiga sak beredda resa långt för stötta scouter i andra delar av vårt avlånga land. Ett exempel på när komplementet är bra: Trots gediget arbete för hitta kurstillfälle i kåren så har en ledare, en vuxen i kåren med barnkontakt och två sjuttonåringar fått förhinder. I ett sådant läge kan kåren välja skicka ledare på kurs till annan kår eller anordna ett möte där fyra, fem personer samlas runt en dator, tillsammans går igenom webbkursen, stannar upp, samtalar, och går vidare. Ett annat exempel på när komplementet är bra: Kåren får nya ledare som inte gått kursen, men den gemensamma uppdateringen är nyss gjord. I ett sådant läge kan två erfarna ledare sätta sej 48 (125)

49 med den nya ledaren och tillsammans gå igenom webbkursen, stanna upp, samtala, berätta kårens historia, och gå vidare. Ännu en möjlighet kan vara be utmanarna förbereda en eftermiddag för samtala om Trygga möten. Om kursintyg och utbildningsmoment. Än en gång handlar det som vad som är viktigast. Är det viktigaste en utbildad kursledare har gått igenom alla moment och ledarna känner till paragrafer i Barnkonventionen? Eller är det viktigaste bryta tystnadskulturen och få alla ledare förstå sitt ansvar för barn och föräldrar kan vara trygga med scouternas möten? Om det är det senare så behövs: regelbundna möten om vad som är schysst samtalston, vad som är kränkande, respektive samtal om hur ledarna hanterade tidigare situationer, och hur förebygga övergrepp. Scoutmetoden och arbetet för Trygga möten. Scouter träffas, gör saker gemensamt, lär sej av göra. Ett viktigt arbete i scouterna får inte, kan inte reduceras till ensamtittande framför skärm. Tänk dej det skulle gå ta knivbevis genom en webbkurs. En absurd tanke. Tänk dej utmanarna anordnar ett rollspel i vilket de svåra frågorna om ledares problematiska beteende tas upp. En utvecklande tanke. Motionärerna föreslår stämman fa beslut det är obligatoriskt för alla ledare, vuxna med barnkontakt och ungdomar över 16 år, gå utbildningen Trygga möten, vart tredje år och obligatoriet gäller gemensamma kurstillfällen i öga-till-öga-möten. MOTIONÄRER Tina Lundh, Ystads scoutkår Alba Stjärnkvist, Nacka scoutkår Majsan Hermansson, Gärsnäs scoutkår Styrelsens svar till motion 7 Se samlat svar under motion 8. Motion 8: Trygga möten fysiska kurser vs. webbkurser BAKGRUND Att inte bejaka Livekurser i Trygga möten är för mig/oss oförståeligt. 49 (125)

50 Att bara godkänna deltagare som går webbkursen, känns väldigt trångsynt. Från början var väl webbkursen ett komplement ta till om man absolut inte hann gå den fysiska kursen eller om distriktet inte ordnade dylika kurser. Ett antal distrikt har ju utbildat kursledare för den fysiska kursen, med ideella ledare, själv har jag den utbildningen. Jag har hållit ett antal fysiska kurser, men har ett uppehåll sedan två år av medicinska skäl. Jag har även gått båda kurserna vid ett flertal tillfällen och jag och många med mig anser fysiska kursen, med ideella ledare, ger betydligt mer än webbkursen, få diskutera med kårkamrater och kollegor i distriktet ger en fantastisk plform byggd på kursledarens och övrigas input. Det till skillnad mot den pla webbkursen. Båda kurserna har sin funktion! Det går inte snacka ekonomi i sådan viktig och för Scouterna profilerad fråga. En av de få ändringarna i Scouternas verksamhetsplan på stämman 2016 var just ett tillägg även livekurserna skulle vara kvar, känns dessa ställningstaganden som ett synnerligen dåligt exempel på Lyssnade ledarskap, ett av scoutings utmärkande drag som ofta lyfts fram! (Alltså har styrelsen och folkhögskolan i mina ögon gjort ett stort avsteg från beslutad verksamhetsplan.) Motionären föreslår stämman livekurserna finns som ett alternativ för de distrikt/regioner som så önskar. utbildning av kursledare till livekurserna fortsätter. För det distrikt/regioner som så önskar och har kapacitet. även deltagare på fysiska kursen, med ideella ledare, ska få diplom för genomgången Trygga möten-kurs, gärna i samarbete med distrikt och vårt studieförbund Sensus. man efter genomförd kurs, fysisk eller webb, får det registrerat i Scoutnet. MOTIONÄR Thomas Haskel, Sankt Olofs Scoutkår Styrelsens svar till motion 6, 7 och 8 Styrelsen mottar med glädje det engagemang som visas det löpande utvecklings- och kvalitetssäkringsarbete som syftar till göra Scouterna till en ännu tryggare verksamhet. Vi delar motionärernas vilja fortsätta lyfta dessa frågor och stärka modet hålla samtal om svåra ämnen. Vi beklagar det uppfas som vi inte vill stötta samtal och fysiska träffar, mötas är nyckeln i Trygga mötens utveckling och en ännu bättre scoutverksamhet. För på ett bra sätt möta det behov av träffas fysiskt för kunna diskutera de frågeställningar och tankar som väcks under webbkursen har Scouterna under 2018 påbörjat en satsning hitta och 50 (125)

51 utbilda patrulledare, vars uppgift är uppdatera och förbättra det material som tidigare funnits för hålla workshops. Workshoparna ges nu ett dynamiskt och hela tiden målgruppsanpassat innehåll snarare än formella utbildningar med fast kursinnehåll, vilket vi tror är ett första viktigt steg. Parallellt med detta pågår utveckling av innehåll och upplägg på webbkursen, bland annat kring grafik, användarvänlighet, nya aktuella frågeställningar och möjlighet till textning på fler språk. Dessutom arbetas det för fullt med uppdatera frågorna i sluttestet, t.ex. för tester inte ska ha identiska frågor eller svarsalternativ. Detta arbete är vårt sätt kvalitetssäkra och hålla samtalen levande och aktuella. Vi vill fortsätta utveckla detta och satsa på den lokala förankringen samt möjliggöra ett gott stöd från regionala kanslier. För kunna säkerställa samtliga ledare i hela Sverige får enkel tillgång och en likvärdig grundläggande kompetens vill vi webbkursen fortsätter vara basutbildningen och den obligatoriska del som alla scoutledare genomgår. Här lär sig ledaren om grundläggande tankar, begrepp alla med samma material och med samma kursinnehåll. Genomförd webbkurs med godkänt sluttest ger intyg. Samtal eller workshops efter detta kan varieras och anpassas efter deltagarna. Innehållet i dessa blir mer varierat och dynamiskt och kan räknas som en form av ledarutbildning. Även dessa kan ge intyg för deltagande, men ses i dagsläget som ett påbyggnadsmoment. Det viktigaste för styrelsen i dagsläget är kunna säkerställa alla ledare har genomgått den basala träningen och fått ett intyg på godkänt sluttest, och inom en snar framtid kommer dessa intyg automatiskt uppdateras i Scoutnet. Vår förhoppning är den uppdaterade webbkursen som lanseras under höstterminen kommer vara startskottet för ännu fler kvalitetshöjande och aktualiserande utvecklingar. Styrelsen föreslår stämman avslå samtliga -satser i motionerna. styrelsen får i uppdrag utreda hur Trygga Möten ska fortsätta utvecklas och återkomma med rapport till Scoutforum Motion 9: Göra Trygga möten mer inkluderande BAKGRUND Den information som ges i Trygga möten är väldigt generell, och vi tror organisationen kan vinna på ha med mer information om särskilt utsa grupper. Scouterna strävar efter vara en väldigt inkluderande organisation, där tanken är alla barn och ungdomar ska kunna känna sig trygga och välkomna. Enligt Trygga mötens hemsida syftar Trygga Möten [...] till alla barn ska vara trygga i sin fritidsverksamhet. (tryggamoten.scout.se/vad-artrygga-moten/, hämtat 20/3-18, 15:34). 51 (125)

52 Dock är den information Trygga möten erbjuder väldigt generell, trots det finns grupper som är särskilt utsa i samhälle, skola, hem, fritidsaktiviteter m.m. (och som det är lätt, visserligen i all välmening, med en till synes välmenande och hjälpsam kommentar, orsaka skada). Några sådana grupper är nyanlända (både flyktingar och andra), HBTQIA+ personer (personer som avviker från cis- och/eller heteronormen), personer med psykiska besvär (t.ex. depression och ångest) och personer med funktionsvariationer och -nedsättningar. DETTA VILL MOTIONÄRERNA FÖRÄNDRA Vi tror därför det vore givande för scoutrörelsen (och de andra organisationer som använder sig av Trygga möten) göra kursen mer inkluderande och med mer djup, och även ta fram resurser och riktlinjer; samt även skapa möjlighet för fördjupa sina kunskaper för den som vill. En breddad kunskap och förståelse hos ledarna tror vi skapar en tryggare miljö för både den enskilda scouten och gruppen, men även för ledare och organisationen i stort. En riktlinje för vilka grupper som ska inkluderas skulle kunna vara diskrimineringsombudsmannens diskrimineringsgrunder. Motionären ställer sig till förfogande konsultera på frågor som rör HBTQIA+. Motionären har även kontakter inom RFSL som kan komma till nytta. Motionärerna föreslår stämman det utvecklas och sammanställs material och resurser om särskilt utsa grupper (bl.a. de ovan nämnda) som görs tillgängligt bl.a. via Trygga mötens hemsida. Trygga möten uppdateras (både webb- och liveversionerna) till inkludera information om särskilt utsa grupper, bl.a. de ovan nämnda. det, om en uppdatering inte finner bifall, utvecklas en utökad version/påbyggnad (både liveoch webbversioner) med information om särskilt utsa grupper (bl.a. de ovan nämnda). det utvecklas påbyggnadskurser med mer specifik inriktning på olika särskilt utsa grupper för de som är intresserade. det utvecklas riktlinjer och stöd för kårer skapa rutiner kring hur man hanterar särskilt utsa personer (t.ex. från de ovan nämnda). MOTIONÄRER Tyra Markebo, Borås NSF Maria "Dexter" Pettersson, Motala Styrelsens svar på motion 9 Vi uppdaterar ständigt innehållet i Trygga mötens webbkurs. Den måste spegla de utmaningar som finns i samhället i dessa frågor. Samtidigt är det en utmaning ha lagom mycket innehåll så det 52 (125)

53 passar i det digitala formatet och blir lagom långt för målgruppen som går kursen ta till sig. Den senaste större uppdateringen av Trygga möten förväntas vara klar under hösten Styrelsen bedömer inte vi i nuläget ska utöka grundkursen, utan den ska hållas generell. Med det sagt är det viktigt rörelsen aktivt arbetar med särskilt utsa grupper. Att det tas fram material som görs tillgängligt via Trygga mötens hemsida är ett första steg. Vi är mycket positiva till olika former av påbyggnadskurser till Trygga möten. Det funderas just nu kring hur olika fördjupningar kan se ut och detta är ett viktigt område ha med i en sådan fördjupning. Styrelsen avser, i motionsvaret på övriga Trygga möten-motioner (8, 10, 19), på uppdrag av stämman utreda hur Trygga möten ska fortsätta utvecklas och återkomma med rapport till förvaltningsmötet Vi skulle vilja ta med denna motions -satser som inspel till denna utredning. Styrelsen föreslår stämman bifalla -sats 1. avslå -sats 2, 3, 4 och 5. Motion 10: Scouternas t-shirts BAKGRUND För ett tag sedan togs beslutet om Scouternas t-shirt duger lika väl som skjortan i den formella scoutdräkten. Som jag har förstått det så gäller det enbart orginal t-shirten och inte den med prideflaggan. Eftersom tröjorna i princip är identiska borde de också vara lika formella. När jag pratade med min kårs konsulent sa hon pridetröjan inte var formell. Som jag har förstått det är det inget aktivt val göra den inofficiell utan mera något som har glömts bort. Då det är svenska Scouterna som har hand om vad som räknas som korrekt scoutdräkt så anser jag detta är något som man bör ta upp på rikstäckande nivå. Eftersom scoutorganisationen står för likabehandling och respekt känns det konstigt en tröja skulle bli inofficiell på grund av de färger som klär scoutliljan. Om motionen går igenom är det ännu ett bevis på Scouterna delar den åsikt och de värdegrunder som pride står för. Motionären föreslår stämman den officiella scoutdräkten idag kan antingen bestå av scoutskjortan eller scout t-shirten med vit lilja. t-shirten med pride lilja ska ha samma status som de andra och ska vara lika officiell. 53 (125)

54 MOTIONÄR Astrid Fredholm, Östersund-Frösö scoutkår Styrelsens svar till motion 10 Få frågor har diskuterats så mycket i scoutrörelsen som den om scoutdräkten. I Scouternas policydokument (B5) står det idag: Scoutdräkten består av Scouternas kort- eller långärmade t-shirt, kort- eller långärmade skjorta, eller pikétröja. Färgen är petroleumblå med Scouternas logotyp väl synlig. En halsduk hör till dräkten. När policyn skrevs förekom det ingen annan variant på t-shirten än den med vit scoutsymbol, men sedan dess har olika varianter tagits fram, bland annat den med regnbågsfärger (det har även förekommit en med scoutliljan i glitterfärg). Dessa varianter har exempelvis tagits fram i anslutning till olika arrangemang. Styrelsens uppfning är dessa varianter inte ingår i scoutdräkten utan det är t-shirten med vit scoutsymbol som är det som avses i policyn. Dock är självklart de andra varianterna också scoutplagg som kan bäras i verksamheten. Scoutdräkten är en av de kanske viktigaste delarna i vårt symboliska ramverk som ska förändras med försiktighet. Styrelsen ser därför inte en förändring av policyn är aktuell. Vi ser dock det finns ett utrymme för tolkning av nuvarande policy som inte var aktuell när den skrevs, och skulle därför vilja justera texten för tydliggöra det är t-shirten med vit scoutsymbol som är en del av scoutdräkten. Sedan policyn skrevs har också Scouterna tagit fram en ny grafisk profil tagits där Scouternas logotyp definieras som ordet Scouterna tillsammans med scoutsymbolen. Det är i policyn scoutsymbolen som avses, varför styrelsen föreslår göra denna förändring. Styrelse föreslår stämman avslå motionen. ändra texten i Scouternas policydokument (B5) till: Scoutdräkten består av Scouternas korteller långärmade t-shirt, kort- eller långärmade skjorta, eller pikétröja. Färgen är petroleumblå med scoutsymbolen i vitt väl synlig. En halsduk hör till dräkten. Motion 11: Bättre kvalité på scoutskjortan BAKGRUND Med bakgrund i de nuvarande scoutskjortornas kvalité på många sätt är sämre än föregående scoutskjortors, så önskar vi se detta ändras på. När scoutskjortan efter bara något läger bleks och knappar lätt går sönder så anser vi nya scoutskjortor framöver ska vara av en högre kvalité för kunna vara scouten till gagn längre. En scoutskorta som håller gör scouter som kan scouta mer. Gör scoutskjortan slitstarkare och soltåligare, det gynnar alla. 54 (125)

55 Motionärerna föreslår stämman scoutskjortor tillverkas med högre kvalité än i nuläget. MOTIONÄRER Beatrice Hoffmann, Gustav Vasa Bredäng Alban Kjellgren Axlund, Gustav Vasa Bredäng Elsa Jackson Ward, Gustav Vasa Bredäng Sofia Lindberg, Gustav Vasa Bredäng Rebecka Schliephacke, Gustav Vasa Bredäng Dina Lagerman, Gustav Vasa Bredäng Styrelsens svar på motion 11 Scouterna ställer hårda krav på scoutskjortans kvalitet och färgbeständighet. Det har gjorts omfande tester kring val av infärgningen av Scouternas petroleumblå färg och även om den bästa infärgningsmetoden är vald, är just den här färgen oerhört svår och medför en utmaning i få färgpigmenten fastna på textilfibrer. Olika färger nöts olika beroende på hur färgen träffar fibern. Den infärgade bomullsfibern i skjortan påverkas av hur mycket du använder den. Sol bleker på sikt och salter (vilket sker när man svettas) bleker den också. Det kan exempelvis uppstå missfärgningar när man bär ryggsäck och samtidigt svettas mycket. Ett bra alternativ i dessa situationer är använda den variant av scoutskjortan eller t-shirten som är tillverkad i funktionsmaterial, som tål dessa förhållanden bättre än bomull. Scouterna har idag högt ställda krav på våra skjortor i form av produktion, färg och kvalitet. Scoutdräktens plagg är dessutom Fairtrade-certifierade. Ändå är det så skjortan, med mycket och krävande användning, på sikt tappar färg eller riskerar missfärgning. Värt tillägga är ännu högre kvalitetskrav, där vi redan idag ligger högt, även skulle innebära en högre kostnadsbild för scoutskjortan. Styrelsen föreslår stämman avslå motionen. Motion 12: Scoutdräkten FAKTA Scoutdräkten används för stärka vår identitet och är en del av Scouternas symboliska ramverk. 55 (125)

56 Vid all scoutverksamhet bör scoutdräkt eller scoutkläder bäras. Scouternas Policydokument B5: Scoutdräkten BAKGRUND Scoutrörelsen har en lång historia. Något som funnits genom hela denna långa historia är en scoutdräkt. Scoutskjortan har använts sedan Baden-Powells tid för representera scoutrörelsen, den har haft många utseenden men i Sverige är vi kända för våra blåa skjortor som använts i större delen av svensk scouthistoria. Om du frågar gemene man är scoutskjortan en av de första sakerna som dyker upp i hens huvud. I Sverige har vi nu blivit mycket slappare med vår scoutdräkt, detta försvagar gemenskapen med resten av den världsvida scoutrörelsen. Att alla har en gemensam scoutdräkt är ett tydligt ställningstagande för alla är likvärdiga i Scouterna. Halsduken är ett även den en viktig del av scoutdräkten, ihoprullad under kragen med en sölja och/eller vänskapsknop för hålla ihop den. Att halsduken används på detta sätt är en självklarhet, precis som en slips måste vara under kragen på en vanlig skjorta. Att då räkna en t-shirt med scouttryck för scoutdräkt är orimligt. Scoutpikén och t-shirten är jättebra alternativ till scoutskjortan vid mindre officiella och ceremoniella sammanhang, men ge dessa plagg samma status som scoutskjortan är anmärkningsvärt. Dessa plagg är också bra då de är billigare än scoutskjortan, ett bra alternativ till de som kanske inte är redo spendera de pengar som krävs för köpa scoutskjortan. Vid viktiga ceremonier inom Scouterna klär man sig prydligt, scoutdräkten på och en fint rullad halsduk. Många scouter i Sverige har även på sig en petroleumblå basker med scoutliljan påsydd. Detta bidrar ytterligare till ceremonin då många känner ett band till resten av scoutrörelsen med sin basker. Baskern var länge en obligatorisk del av den svenska scoutdräkten och används inofficiellt idag av delar av det svenska scoutsamfundet. Om Scouterna skulle sälja en egen basker i Scoutshopen skulle detta bidra till en större gemenskap inom scoutrörelsen, då alla som vill ha basker skulle ha samma form av denna. Ett annat plagg som fasats ut med tiden i Sverige men som fortfarande används friskt utomlands är den klassiska bruna scouthen. Den bidrar med solskydd året runt och är även den en del av vårt gemensamma scoutarv. En såpass viktig scoutsymbol bör säljas i Scoutshopen, så även svenska scouter kan känna gemenskap med inte bara oss själva, utan resten av världen. Den svenska Scoutshopen har ett jämförelsevis lågt utbud av scoutartiklar i jämförelse med utländska aktörer såsom det norska Speider-Sport eller det brittiska Scout Store. Detta bör åtgärdas så Scoutshopen bättre kan tillfredsställa det behov av produkter såsom skärp, knästrumpor, baskrar, har samt övriga plagg som finns bland scouter i Sverige. 56 (125)

57 Motionären föreslår stämman texten i Scouternas Policydokument B5: Scoutdräkten ändras från Scoutdräkten består av Scouternas kort- eller långärmade t-shirt, kort- eller långärmade skjorta, eller pikétröja. till Scoutdräkten består av Scouternas kort- eller långärmade skjorta.. scoutshop.se börjar distribuera en officiell scoutbasker som passar ihop med nuvarande scoutdräkt. scoutshop.se börjar distribuera en officiell scouth som passar ihop med nuvarande scoutdräkt. scoutshop.se utökar sitt utbud för bättre överensstämma med behov och utländska aktörer. MOTIONÄR Edvin Mårtenson, Näsby Parks Scoutkår Styrelsens svar på motion 12 Enligt vår policy kring scoutdräkten har stämman beslutat scoutdräkt och scoutkläder bör bäras vid scoutverksamhet, inte de ska göra det. Scoutdräkten har historiskt, precis som i dag, använts med glädje för stärka vår identitet och är en del av Scouternas symboliska ramverk. Scoutdräkten består av Scouternas kort- eller långärmade t-shirt, kort- eller långärmade skjorta, eller pikétröja. Färgen är petroleumblå med Scouternas logotyp väl synlig. En halsduk hör till dräkten. Övriga klädesplagg som bärs till scoutdräkten är valfria. I Scouternas strategi finns beslutade mål om bredda vår målgrupp och inkludera fler genom göra scouting mer tillgänglig för fler. Vi måste fortsätta sänka trösklar, framförallt materiella. Scoutdräkten med dess t-shirt eller piké som alternativ till skjortan möjliggör för fler kunna bära scoutkläder vid verksamhet. Att utöka sortimentet med huvudbonad är inte aktuellt då framförallt en basker tillsammans med skjorta för många i vårt samhälle har ett negativt symbolvärde. Scouthalsduken är den mest gångbara scoutsymbolen över hela världen och förenar scouter över hela jordklotet. Den ingår redan i scoutdräkten. Styrelsen föreslår stämman avslå motionen. 57 (125)

58 Motion 13: Ärendehanteringssystem för Scoutnet BAKGRUND Scoutnet utvecklas idag utan scoutkårerna ser vad som ändras eller varför. Det går heller inte se vad som ändrats i olika versioner av Scoutnet. Scouterna behöver ett väl fungerande Scoutnet och för scoutkårerna ska kunna förstå och se vad som ändras och varför, så behövs ett ärendehanteringssystem. På Scouterna stämma 2016 beslutades i punkt Motion 24: Scoutnet bland annat utvecklingen skall ha ett tydligt kårfokus samt kansliet ges i uppdrag på ett noggrant och omfande sätt undersöka rörelsens behov och önskemål kopplat till Scoutnet, verksamhetsstöd och andra stödjande IT-verktyg Vad de här besluten har resulterat i är svårt se då det inte finns ett ärendehanteringssystem där förändringarna visas. Scouterna behöver Scoutnet för verksamheten och för Scoutnet ska vara användbart måste Scoutnet utvecklas för scoutkårernas behov. Och för de ska ske behövs ett ärendehanteringssystem där scoutkårerna kan följa utvecklingen samt lägga förslag. DETTA VILL MOTIONÄREN FÖRÄNDRA Scouterna behöver sätta upp ett öppet ärendehanteringssystem för hantera utvecklingen av Scoutnet, där scoutkårerna kan se alla kommande förändringar samt ge förslag på förändringar. Exempel på system är mantisbt.org på Scouternas egna servrar. Motionären föreslår stämman Scouterna sätter upp ett öppet ärendehanteringssystem för hantera utvecklingen av Scoutnet, där scoutkårerna kan se alla kommande förändringar samt ge förslag på förändringar. stämman uppdrar till styrelsen se till åtgärderna är genomförda före 2018 års slut. MOTIONÄR Karl Thorén, Landvetter scoutkår Styrelsens svar till motion 13 Styrelsen delar motionärens tankar och föreslår bifall på den första -satsen. Styrelsen delar också intentionen genomförande behöver ske i närtid men vill inte detaljstyra genom ange ett så exakt datum i närtid. Styrelsen föreslår därför avslag på den andra -satsen. 58 (125)

59 Styrelsen föreslår stämman bifalla första -satsen. avslå andra -satsen. Motion 14: Supportportal för Scoutnet BAKGRUND Scoutnet saknar en supportportal där användarna kan hjälpa varandra samt få hjälp ifrån Scouterna. Scouternas medlemsregister Scoutnet är en central funktion som Scouterna sköter åt scoutkårerna. Med hjälp av Scoutnet så kan vi hantera medlemmarna i våra scoutkårer på ett säkert och lagenligt sätt. För en scoutkårs administratörer ska kunna använda Scoutnet effektivt och smidigt så är en fungerande support ett måste. Idag är supporten bristfällig och utan ett supportforum så kan inte heller scoutkårerna hjälpa varandra. Efter Scouterna stängde av så finns det inte idag någon plform där scoutkårerna kan hjälpa varandra och ställa frågor om Scoutnet. På Scouterna stämma 2016 beslutades i punkt Motion 24: Scoutnet bland annat utvecklingen skall ha ett tydligt kårfokus, och en viktig del av det är supporten måste vara bra! Scouterna behöver Scoutnet för verksamheten och för Scoutnet ska vara användbart måste supporten vara smidig och fungerande. DETTA VILL MOTIONÄREN FÖRÄNDRA Scouterna behöver sätta upp ett supportforum för Scoutnet där scoutkårerna kan få hjälp och även hjälpa varandra. En sådan plform är t.ex getsatisfaction.com, eller phpbb på Scouternas egna servrar. Motionären föreslår stämman Scouterna sätter upp ett supportforum för Scoutnet där scoutkårerna kan få hjälp och även hjälpa varandra. stämman uppdrar till styrelsen se till åtgärderna är genomförda före 2018 års slut. MOTIONÄR Karl Thorén, Landvetter scoutkår 59 (125)

60 Styrelsens svar till motion 14 Styrelsen delar motionärens tankar och föreslår bifall på den första -satsen. Styrelsen delar också intentionen genomförande behöver ske i närtid men vill inte detaljstyra genom ange ett så exakt datum i närtid. Styrelsen föreslår därför avslag på den andra -satsen. Styrelsen föreslår stämman bifalla första -satsen. avslå andra -satsen. Motion 15: Uppdaterade maillistor i Scoutnet BAKGRUND Mailistorna i Scoutnet är oanvändbara för scoutkårerna då de flesta medlemmarna ej har egna e- postadresser, samt alla registrerade e-postadresser för en scout inte går maila till. Det här måste lösas så kårerna kan använda maillistorna i Scoutnet. Dagens maillistor i Scoutnet fungerar inte för scoutkårerna då de är enbart kan skicka mail till scoutens primära e-postadress. Då de flesta medlemmarna i en scoutkår är barn utan egen e- postadress så används inte den primära e-postadressen, utan det är målsmans e-postadress som mailen ska till. Dessutom så måste alla e-postadresser registrerade för en scout få mailen då det ofta är flera e- postadresser registrerade. Systemet för maillistor i Scoutnet är dessutom överkomplicerat och svåranvänt, samt säkerheten är dålig. Vem som helst som har tillgång till den genererade e-postadressen kan skicka mail till maillistan! De här bristerna har påpekats sedan maillistefunktionen infördes, men har ignorerats och ej åtgärdats. DETTA VILL MOTIONÄREN FÖRÄNDRA Ändra maillistfunktionen i Scoutnet så alla registrerade e-postadresser för en scout kan nås, samt konfigurationen av maillistor förenklas. Ändra även så bara de som har rätt använda en maillista kan göra det. T.ex genom verifiera avsändaren är betrodd. 60 (125)

61 Motionären föreslår stämman maillistfunktionen i Scoutnet förändras så alla registrerade e-postadresser för en scout kan nås. maillistfunktionen i Scoutnet förenklas så den är användbar för scoutkårerna. säkerheten för maillistfunktionen uppdateras så det inte enbart räcker ha tillgång till den genererade e-postadressen för skicka mail till en maillista. stämman uppdrar till styrelsen se till åtgärderna är genomförda före 2018 års slut. MOTIONÄR Karl Thorén, Landvetter scoutkår Styrelsens svar till motion 15 Maillistor är i dagsläget det som erbjuds för kåren kommunicera med medlemmar, föräldrar, ledare och andra funktionärer. Scoutnet sköter alla steg i processen och agerar som egen e- postlistserver. Andra sätt lösa detta är fortfarande ha kvar skapandet av mottagare i Scoutnet, men använda sig av andra externa tjänster för själva distributionen eller helt överlåta det till den enskilde användaren i varje enskilt fall. Ett helt annat angreppssätt är inte alls använda sig av e- post utan titta på en meddelandetjänst med tillhörande notifiering, som exempelvis laget.se har. Oavsett vad som väljs så kvarstår en mängd definitioner göra i fråga om hur mottagare ska definieras och vilka säkerhetsnivåer som ska finnas, vilket är precis vad motionären ger uttryck för. Styrelsen delar motionärens intention om underlätta men kan samtidigt konstatera -satserna kan realiseras på en mängd olika sätt beroende på hur man väljer tolka dem. Styrelsen föreslår stämman avslå motionens -satser. styrelsen får i uppdrag arbeta fram en lösning som underlättar för kårerna kommunicera med sina intressenter. Motion 16: Utvecklingsansvarig för framtidens digitala verktyg BAKGRUND Alla föreningar behöver lagra uppgifter. Vi tar närvaro på mötena för söka kommunbidrag. Vi behöver medlemslistor för fakturera medlemsavgifter. Vi kontrollerar alla ledare har gått Trygga möten, och vi följer upp hur länge de har varit ledare för dela ut förtjänstmärken. 61 (125)

62 Det enda hjälpmedel vi har idag är Scoutnet. En webbaserad medlemslista. Men det är allt det är. Man kan inte sortera i listan. Man kan inte lätt sortera ut ledare som har gått Trygga möten, och vilka som saknar det. Man kan inte kontrollera mötesnärvaro. GDPR slog igenom i våras, och lärde oss vikten av sortera och städa i medlemsuppgifterna. Vi får inte spara vad som helst, och ska kunna ta bort medlemmar som vill sluta. Men utan några grundläggande funktioner för söka och sortera alla kårens medlemmar, blir det en tung uppgift gå igenom medlem för medlem för sortera och städa i medlemsregistret. Vi måste fortsätta utvecklingen av Scoutnet, och kanske även ta fram andra digitala verktyg. Utvecklingen av detta tar tid, vilket innebär vi inte kan nöja oss med lösa dagens problem. Vi måste sikta på lösa morgondagens problem, för innan utvecklingen är klar så har vi kommit dit. Man hör om föreningar där ledarna kan ta närvaro direkt i en app, och styrelsen då kan snabbt skriva ut korrekta närvarolistor för bidragsansökningar. Scouterna borde vara en förebild för andra föreningar i Sverige vad gäller ledar- och kårstöd. Därför borde vi vara med och driva utvecklingen av digitala verktyg för ideella föreningar, och inte bara ligga ett årtionde bakom i utvecklingen. Motionären föreslår stämman styrelsen utser någon som är specifikt ansvarig för utvecklingen av Scoutnet, samt andra digitala verktyg. den ansvariga på framtida Demokratijamboree-möten redovisar vilka framtida planer som finns och hur de kommer hjälpa oss. styrelsen gör en tydlig budgetpost för utvecklingen av digitala verktyg, som kan följas upp och diskuteras på framtida Demokratijamboree-möten. MOTIONÄR David Wernbro, Veberöds scoutkår Styrelsens svar till motion 16 Styrelsens bild är det som motionären efterfrågar i -satserna redan finns, men inser kommunikationen kring detta behöver bli tydligare. Styrelsen föreslår stämman bifalla motionen. 62 (125)

63 Motion 17: Verktyg för stödja kåradministrationen BAKGRUND Scouterna som riksorganisation har många viktiga roller. Enligt mig är två av de allra viktigaste förenkla och underlätta för verksamheten samt ta ett nationellt ansvar för frågor och områden som bäst löses nationellt istället för varje enskild scoutkår eller distrikt skall uppfinna sina egna hjul. Ett sådant område är kåradministration. Att driva en scoutkår innebär mycket jobb för ledare och kårfunktionärer. Medlemmar skall registreras, information skall mailas ut, hemsidor skall uppdateras, hajkanmälan upprättas, inkommande betalningar skall prickas av, närvaro skall registreras, märkestagning dokumenteras, program skall utarbetats, målspår skall analyseras, ändringar i programmet mailas ut, Facebook skall uppdateras, registeruppdrag skall kontrolleras... ja ni vet själva. I princip alla scoutkårer sliter med samma saker. Ändå är det väldigt begränsat med verktyg och stöd till kåradministrationen från Scouterna. Varje kår får hitta sina egna lösningar. En del lyckas väldigt bra. En del gör det inte alls. Skall vi nå våra mål enligt Scouternas strategi, om fler skall få uppleva scouting, måste vi parallellt med allt annat viktigt arbete vi bedriver också satsa på göra det enkelt vara scoutledare. Vi är många som känner oss negligerade i vår önskan efter lättare administration och bättre verktyg. Scouternas bidrag till kåradministrationen har hittills varit man tillhandahåller medlemsregistret Scoutnet (med tillhörande fakturering och statsbidragsmodul) och man tillhandahåller en webbplform för kårhemsidor. Även om dessa båda verktyg är en god start så finns det fortfarande stora pusselbitar som saknas för på allvar börja underlätta för kårerna. Jag saknar IT-strategin som Scouterna skulle ta fram efter stämmobeslut Jag saknar behovsanalysen som Scouterna skulle göra efter stämmobeslut Men framförallt saknar jag konkreta och välfungerande verktyg som stöttar scoutledaren i sitt dagliga arbete. Jag upplever fortfarande de få insatser som görs idag bygger på ett top-down-perspektiv. Jag har motionerat på ämnet flera gånger tidigare var jag ganska vag i mina yrkanden. Det var jag för jag ansåg styrelsen, i samarbete med kansliet, var bättre lämpade utforma detaljerade projekt och hitta finansiering till dem än vad jag var. Jag räknade med de skulle kunna fånga upp andemeningen bakom motionen, som många kårer ställde sig bakom, och göra något konkret utav det till kommande verksamhetsplan. Tyvärr ledde vagheten till ingenting. Påföljande år var jag mycket mer konkret. En av motionerna om Scoutnet, som jag var medförfare till, hade 11 mycket konkreta -satser. Styrelsen föreslår då i sitt svar -satserna bör avslås, för inte bakbinda styrelsen eller detaljstyra den nya arbetsgrupp som tillsats. Stämman gick i stort på styrelsens linje. Och som resultat blev det... ingenting. Jag prövar därför i år skriva en motion som istället för sätta tydliga utvecklingsmål fokuserar på ändringar i metoder och arbetssätt som jag tror kommer leda till kvalitetsförbättringar i Scoutnet och andra verktyg. Om mina idéer verkställs ställer det krav inte bara på kansliet och 63 (125)

64 riksorganisationen, utan alla medlemmar som har ett intresse av verktygen ges möjlighet och ansvar vara med och förbättra och bygga på. Motionären föreslår stämman kansliet får i uppdrag skapa ett nätverk och en diskussionsplform där alla användare och beställare av stödsystem, kanslipersonal och ideellt engagerade på nationell nivå, kåradministratörer, och vanliga medlemmar, kan mötas och kommunicera kring behov, möjligheter, och prioriteringar. styrelsen/kansliet får i uppdrag tillsätta en utredning som med hjälp av befintliga och nyskapade arbetsgrupper och forum tar fram förslag på specifika projekt som kan genomföras antingen av externa leverantörer, på central nivå (kansli/nationell arbetsgrupp), eller av intresserade ideella utan direkt uppdrag från Scouterna. Kostnaden för projektförslagen, i pengar och ideellt engagemang, ska uppskas och allt presenteras senast fyra månader innan årsmötet kansliet får i uppdrag på ett tydligt och inbjudande sätt rekrytera och engagera minst 10 nya ideella i utveckling av digitala verktyg under verksamhetsåren 2019 och kansliet får i uppdrag under 2019 ta fram dokumentation och rutiner för support till medlemmar som på egen hand vill utveckla digitala verktyg som stöttar scoutverksamhet, både med och utan kopplingar till Scouternas befintliga system. kansliet får i uppdrag tillse Scoutnet har ett öppet, modernt, och säkert API som är tillgängligt för alla intresserade medlemmar senast kansliet ska inkludera öppna API:er i alla datasystem som medlemmarna får tillgång till, om det inte är uppenbart olämpligt eller onödigt och kansliet skall då kunna redogöra för hur man resonerat. MOTIONÄR Patrik Redgård, Staffanstorps scoutkår Styrelsens svar till motion 17 Styrelsen delar motionärens intentioner i stort. Styrelsens bild är det som motionären efterfrågar i -satserna 1, 2 och 3 redan finns, men inser kommunikationen kring detta behöver bli tydligare. Angående den fjärde -satsen är styrelsens åsikt support, dokumentation och rutiner endast ska tillhandahållas för utveckling av nya tjänster och verktyg som har för avsikt erbjudas till alla Sveriges kårer. Det arbetet koordineras genom den arbetsgrupp som motionären efterfrågar och som också existerar. Angående den femte och sjätte -satsen är styrelsens bild det sedan en tid finns möjligheter ta del av medlemsdata via ett API och styrelsen kan också konstatera ett antal webbaserade tjänster har skapats baserat på detta. Styrelsen är dock mån om de resurser som läggs på olika tekniska lösningar, exempelvis utveckla, dokumentera och supporta ett API, leder till tjänster som alla 64 (125)

65 Sveriges kårer kan ta del av. Uppdraget koordinera så sker ligger hos den nationella arbetsgruppen som välkomnar alla intresserade ta del av de möjligheter som finns. Styrelsen föreslår stämman bifalla -satserna 1, 2 och 3. avslå -satserna 4, 5 och 6. Motion 18: Enhetligt system för medlemshantering BAKGRUND För förenkla informationsspridning, hantering av närvaro m.m. föreslår jag Scouterna centralt tar fram ett system likt det som t.ex. fotbollsrörelsen har för kalla till träningar, matcher etc. Detta möjliggör dels en smidig medlems- och närvarohantering och kan rättighetsstyras så också kraven i GDPR uppfylls på ett säkert sätt. I dagsläget hanterar varje enskild kår, avdelning och patrull informationsspridningen på egna sätt. Det kan handla om samla och sprida information genom Word, Excel, GoogleDocs, Doodle, WhatsApp m.fl. system. Hur informationen sprids och säkerställs, hur informationen gallras etc. skiljer sig nog mycket åt mellan olika kårer och inom olika kårer. Genom ha ett centralt system som bygger på Scouternas centrala medlemsregister skulle ledare och scouter utifrån kårtillhörighet, avdelningstillhörighet och kanske ända ner till patrulltillhörighet kunna nå rätt information och kommunicera om rätt saker. Ett gemensamt system skulle också möjliggöra en smidig informationsspridning mellan kårer, inom distrikten och över riket. Systemet bör byggas upp med rättighetsstyrning och ger också scoutrörelsen möjlighet uppfylla de krav som GDPR ställer på både den centrala organisationen och faktiskt också varje enskild kår. DETTA VILL MOTIONÄREN FÖRÄNDRA Inom idrottsrörelsen t.ex. inom fotbollen (se applikationen Svenskalag) finns system som möjliggör ledare och spelare kan kommunicera information om närvaro, matcher, träningstider mm. Systemet som är uppbyggt kring en webblösning och mobilapplikation kan användas oavsett om det gäller Brommapojkarna, Kalmar FF eller Gideonsbergs IF. Motionären föreslår stämman Scouterna centralt under kommande år ser över möjligheten skapa/köpa in ett gemensamt medlems- och informationssystem likt Svenskalag.se. Scouterna centralt senast vid nästa årsstämma redovisar hur systemet skall implementeras av kårerna. 65 (125)

66 Scouterna centralt före årsskiftet 2018/19 ger ut information och riktlinjer till varje kår om hur kraven i GDPR påverkar kårens arbete och hur kåren och dess ledare bör hantera personuppgifter som erhålls i verksamheten. MOTIONÄR Alf Berg, Roslags Näsby Scoutkår Styrelsens svar till motion 18 Många delar av det som motionären efterfrågar, rollbaserad tillgång till medlemsdata på olika nivåer, är redan idag realiserat genom Scoutnet. Delar som kommunikation och närvaro är som nämnts i inledningen områden som kan utvecklas och där delar styrelsen motionärens intentioner. I fråga om GDPR finns sedan våren 2018 ett informationsmaterial på Scouternas hemsida riktat till kårer och i samarbete med distrikt och de regionala kanslierna genomförs löpande informationsträffar kring GDPR. Styrelsen anser motionen vara besvarad. Övergripande svar till motionerna Scoutnet är Scouternas medlemssystem och är det medlemsregister som både kår, distrikt och Scouterna arbetar i. Scoutnet är samtidigt den motor som administrerar medlemsavgifter för kår, distrikt och Scouterna (vilket är intäkter på drygt 10 miljoner kronor per år enbart för Scouterna) och administrerar statsbidragsansökan (vilket är intäkter på drygt 15 miljoner kronor per år). Det är dock till föga tröst för den scoutkår som behöver verktyg och system för enkelt hantera kölistor, medlemslistor, kommunikation med ledare och föräldrar, närvarorapportering samt kunna se vilka ledare som gått Trygga möten, för ge några exempel. En del av detta finns det stöd för idag, en del inte och allting går självklart göra ännu mer och ännu bättre. Scouterna har sedan 2016 samlat arbetet med detta under samlingsnamnet e-tjänster, med status som nationell ideell grupp. Läs mer om gruppen, dess vision och strategi samt vad som hittills tagits fram på Gruppen kan genom blicka tillbaka konstatera mycket har gjorts. Däremot har kommunikationen om det har hänt saker varit ganska blygsam. Nya ideella medlemmar har rekryterats men det hade kunnat gjorts mer fokuserat. Inför framtiden är därför ambitionen satsa på rekrytera ideella som vill jobba med utveckling, dokumentation, information och utbildning. Det i sin tur kommer leda till större kunskap och insikt om vad som redan finns och vad som är på gång och samtidigt en snabbare lanseringstakt av olika nya e-tjänster. 66 (125)

67 Motion 19: Märkessystemet BAKGRUND Motionen handlar om man ska se över dagens märkessystem och man ska utveckla det vidare genom inför fler märken. Dagens system är för tunnsått. Behövs en utveckling av märkessystemet som idag är för tunnsått. Sedan sammanslagningen har utvecklingen av märkessystemet stannat av och ser nästan likadant ut som det gjorde efter bildandet av den nya organisationen. Inte mycket har hänt med märkessystemet på dessa 6 år som den nya organisationen funnits. Kollar man på andra länders scoutorganisationer hur deras märkessystem ser ut så är de mycket mer utvecklade än vårt är i dagsläget. DETTA VILL MOTIONÄREN FÖRÄNDRA Vill utöka antalet märken i dagens märkessystem. Motionären föreslår stämman man ser över märkessystemet och utvecklar det vidare. MOTIONÄRER Fredrik Jägerbrink, Ålems scoutkår Styrelsens svar på motion 19 I samband med Scouterna som organisation skapades genom sammanslagningen av de tidigare olika förbunden, skapades ett nytt, gemensamt märkessystem. Systemet, som grundar sig i Scouternas program och är en del av vårt symboliska ramverk, ger både scouter och ledare verktyg och hjälpmedel för genomföra utvecklande och spännande scoutverksamhet. Scouternas program erbjuder både gemensamma och individuella märken. De gemensamma markerar tillhörighet eller deltagande medan de individuella tilldelas för personlig utveckling, för intresse, eller som bevis för en särskild kompetens. Totalt erbjuder Scouterna 62 tillhörighetsmärken, 32 deltagandemärken och 41 intressemärken, varav 3 bevismärken. Många märken är medvetet 67 (125)

68 gjorda för kunna användas på flera olika sätt. Utöver detta finns också ett oräkneligt antal gemensamma märken som skapas och används på patrull-, kår-, distriktsnivå och i samband med utbildningar. Scouternas utvecklingsavdelning, med Scouternas ideella programgrupp i spetsen, har sedan märkessystemets tillkomst löpande sett över och utvecklat det. Ett antal märken har tillkommit, som till exempel tillhörighetsmärket för ledare, men fokus har legat på utveckla andra delar av Scouternas program i första hand. Under driver Scouterna projektet Scouting på sjö och ven som bland annat ser över och uppdaterar märken för scouting i sjönära miljö. Andra märken som dels kommit in som förslag till gruppen och dels som gruppen själva sett ett behov av kommer behandlas under Arbetet med ta fram märken fortlöper alltså i enlighet med det som bestämts när systemet togs fram. Förslag på märken som medlemmar tycker borde finnas välkomnas och alla förslag som kommer programgruppen tillhanda behandlas och diskuteras. I och med detta arbete menar vi motionens syfte redan idag uppnås och märken utvecklas kontinuerligt. Scouternas styrelse anser därför utveckling av märkessystemet redan sker. Styrelsen föreslår stämman bifalla motionen. Motion 20: Ickebinärt tillhörighetsmärke BAKGRUND Då det finns personer som inte passar in i den binära könsnormen, och således kan känna varken pojk- eller flickscoutmärkena passar, borde det finnas ett alternativ. Det finns personer som känner varken WOSM- eller WAGGGS-märket passar dem, då det blivit så WOSM-märket har blivit pojkscoutmärke och WAGGGS-märket flickscoutmärke. Dessutom står det om Regnbågsscouterna på Scoutservice ska de visa [...] omvärlden Scouterna tar HBTQ-frågan på allvar ( 20/ :40). 68 (125)

69 DETTA VILL MOTIONÄRERNA FÖRÄNDRA Således anser vi det vore positivt och inkluderande ha ett ickebinärt alternativ till pojk- och flickscoutmärkena (kan vara enbart på nationell nivå, då det i all sannolikhet skulle vara komplicerat få till ett på internationell nivå och få det godkänt av både WAGGGS och WOSM). En variant som vi sett som skulle kunna användas är en person har tagit ett WAGGGS- och ett WOSM-märke, delat båda på mitten och sedan fäst en del från varje på scoutskjortan så de blir som ett märke. En annan utformning som vi sett är den inre cirkeln av regnbågsscoutmärket har klippts ut och använts. Ytterligare ett sätt som märket skulle kunna designas är det görs en variant på Scouternas märke (det som finns på scoutdräkten), som passar in mellan Sverige- och EU märkena. Dock känner motionärerna det inte tvunget behöver tas beslut om designen nu under mötet. Motionärerna föreslår stämman det ska tas fram ett alternativt märke till WOSM- och WAGGGS-märkena. MOTIONÄRER Tyra Markebo, Borås NSF Maria "Dexter" Pettersson, Motala Styrelsens svar på motion 20 Styrelsen uppskar motionärens engagemang i denna viktiga fråga och delar bilden tillhörighet till världsorganisationerna är något som alla ska känna de är en del av. Vi tror denna fråga är större än ett märke på skjortan. WOSM och WAGGGS märken bärs på scoutskjortan för visa vi är en del av en större rörelse, världsscoutrörelsen. Den historiska tolkningen det rör sig om ett pojkscoutmärke och ett flickscoutmärke kommer av WOSM tidigare endast varit öppet för manliga medlemmar och WAGGGS endast för kvinnliga. Numera så är WOSM öppet för alla medlemmar och inom WAGGGS förs det interna diskussioner kring hur medlemmar med könsöverskridande tillhörighet ska kunna vara med i verksamheten, en fråga som bland annat Sverige varit med och drivit då vi bjudit in till möten och seminarier kring detta. Flera organisationer som är anslutna till WAGGGS välkomnar idag icke-binära personer. I Sverige har vi valt en anslutningsmodell till WOSM och WAGGGS där vi rapporterar in medlemsantal till respektive organisation baserat på kön, vilket bekräftades genom ett beslut på Demokratijamboree 2014 där stämman beslöt inte registrera alla medlemmar i WOSM och 69 (125)

70 dubbelansluta kvinnliga medlemmar till WAGGGS utan behålla nuvarande anslutningsmodell. I dagsläget är detta det enda sätt som finns för oss göra rapporteringen på. Efter frågan kring WOSM- och WAGGGS-märkena diskuterades på Scouternas stämma 2016 förde vi en diskussion med både WOSM och WAGGGS kring denna fråga. Eftersom logotyperna ägs av respektive organisation har vi i Scouterna inte möjlighet förändra eller ta fram alternativ till dessa märken vilket var tydligt i den kommunikation vi förde. Det skulle vara mycket olyckligt om svenska scouter inte kunde visa vi är en del av en större global rörelse genom bära märken för världsorganisationerna och ta på egen hand ta fram ett alternativt märke ser vi inte som en framkomlig väg. Scouterna kommer fortsätta driva frågan internationellt och vill såklart alla ska känna de är en del av den globala scoutrörelsen. Styrelsen föreslår stämman avslå motionen. Motion 21: Scouternas kommunikation FAKTA Scoutdräkten används för stärka vår identitet och är en del av Scouternas symboliska ramverk. Vid all scoutverksamhet bör scoutdräkt eller scoutkläder bäras. Scouternas Policydokument B5: Scoutdräkten BAKGRUND I Scouternas interna och externa kommunikation upplever jag många fotografier inte följer dräktordningen. T.ex. kan det handla om man istället för scoutskjorta, piké eller t-shirt har på sig en tröja och jacka som inte på något sätt alls speglar den scoutdräkt som Scouterna i Sverige har. En liknande motion som denna lades fram 2016 av Simon Ström (Scoutkåren Gustaf Vasa- Bredäng) där styrelsens svar talade emot sig själva. Där talades det mycket om gemenskapen inom Scouterna, något som vår gemensamma scoutdräkt bidrar till. Är inte detta något som skulle stärkas ytterligare om vår kommunikation speglar denna gemenskap? I Scouternas policydokument skrivs det Vid all scoutverksamhet bör scoutdräkt eller scoutkläder bäras., bör inte då våra egen kommunikation följa den simpla meningen. 70 (125)

71 Och om det är ögonblicksbilder av det riktiga scoutlivet som ska speglas med våra fotografier, bör vi inte då visa verkligheten, hur vi alla är en del av en större gemenskap, hur vår scoutdräkt för oss samman? Det finns självklart många tillfällen som scoutkläder ej bärs under aktiviteter av olika skäl, men som styrelsen själva sa i svaret till Simon Ström, Oftast är scoutdräkten på, men inte alltid.. Oftast betyder i en majoritet av fallen är scoutdräkten på, så varför ser vi inte scoutdräkten i de allra flesta av våra kommunikationsfotografier? Det är vår scoutskjorta som vi scouter i Sverige och världen känns igen på, då är det också den som må representera oss i kommunikation. Motionären föreslår stämman kommunikationen ska spegla dräktordningen. kommunikationen på ett mer representativt sätt ska spegla vårt symboliska ramverk samt Scouternas anseende och rykte av gemene man. MOTIONÄR Edvin Mårtenson, Näsby Parks Scoutkår Styrelsens svar på motion 21 Scoutdräkten är en viktig del av det symboliska ramverk som utgör en del av scoutmetoden. Styrelsen delar därför motionärens syn på scoutdräkten stärker vår identitet och ska återfinnas i hög utsträckning såväl i intern- som externkommunikationen. Viktigt komma ihåg är scoutdräkten är såväl skjorta som t-shirt och piké tillsammans med halsduk. Rätt använda blir våra bilder både stillbildsfoton och filmade inslag ett snabbt och direkt sätt visa vad vi gör, hur det känns och varför det är spännande vara scout. Därför satsar vi på använda allt fler bilder som förstärker de önskade associationerna spänning, gemenskap och utveckling. Vi jobbar aktivt med mångfald, även i vårt bildspråk. För Scouterna handlar allt om sänka trösklar och inte fjärma. Vi ska inkludera, välkomna och kommunicera på ett modernt sätt. Bildspråket ska spegla vår verksamhet och visa en bild av scouting som är korrekt och modern. Vid fotografering och filmning har Scouternas kommunikation de senaste åren förändrats med följande utgångspunkter: Arrangerade gruppbilder ersätts av ögonblicksbilder fångade i steget. Bilder på vuxna ersätts av bilder på aktiva barn och unga. Endast scoutskjorta ersätts av en bredare variation av moderna scoutplagg. Yxa, kniv och knopar ersätts av närhet, lek och äventyr. 71 (125)

72 Högtidlighet ersätts av glädje och engagemang. Gamla symboler ersätts av mångfald och minnesvärda stunder. Stillbilder ersätts av filmer som ger en känsla. Denna förändringsresa anser styrelsen vi ska fortsätta och noterar den har fungerat väl för ändra den externa bilden av Scouterna på ett positivt sätt. Vi ser även flera andra länder har lyckats mycket väl med kommunicera på detta sätt, exempelvis Storbritannien. Styrelsen anser vidare det inte finns någon motsättning i kommunicera på ett modernt och raktivt sätt och använda våra kännetecken och yrkar därför bifall på motionen. Vi vill även i fortsättningen det ska vara enkelt se det är scouter i bilderna, men vår scoutdräkt bör sällan vara huvudbudskapet vi förmedlar. Det finns viktigare saker som gör oss till scouter än vilka kläder vi har på oss, och det är just det vi vill fånga i bilderna. Styrelsen föreslår stämman bifalla motionen. Motion 22: Lyft fram kvinnliga scoutledarförebilder BAKGRUND Vi som skrivit motionen tycker Scouterna behöver bli bättre på lyfta fram kvinnliga scoutledarförebilder. Som en del i detta anser vi Luddes stipendium ska utvecklas, inte avvecklas. I Scouterna har vi många sätt lyfta fram gott ledarskap och goda insatser. Det kan till exempel vara utmärkelsen Scouthjältar (som delas ut på Demokratijamboree), Scouternas förtjänstmärke, Ledfyren, Scouternas stora förtjänstmärke, Gustaf Adolfs-märket eller Silvervargen. Flera av utmärkelserna har en lång historia, och de är som regel väldigt uppskade av den som får någon av dem. En av våra äldsta utmärkelser är Luddes stipendium. Det delas ut till en förtjänstfull kvinnlig scoutledare, och har gjort det sedan stipendiet instiftades genom en insamling på Sveriges Flickors Scoutförbunds stämma Det var då Gerda Bäckström, Ludde, avgick som flickscoutchef efter ett kvarts sekel i förbundets ledning. Utöver ha varit initiativtagare till flickscouting startade i Sverige var hon en förebild för många av landets flickscouter i sitt varma lyssnande, stödjande och värdegrundande ledarskap, samtidigt som hon också var en framgångsrik nationell ledare av en rörelse under stark tillväxt. Genom åren har många kvinnliga scoutledare känt sig uppmärksammade och uppmuntrade av tilldelas Luddes stipendium, bland annat för de känt sig som en del i en lång tradition. 72 (125)

73 Luddes stipendium är också den enda utmärkelse som härrör från flickscoutverksamheten; alla andra utmärkelser från tiden före samscoutingen har instiftats av pojkscoutrörelsen. Vi som skrivit motionen instämmer i det som styrelsen säger i förordet till Scouternas strategi , Scouting idag bygger på det arv som miljoner unga lämnat efter sig då de under mer än 100 år lovat lämna världen efter sig lite bättre än den var. Tillsammans bygger vi vidare på det arvet för skapa en modern ungdomsrörelse som förändrar fler människors liv och vårt samhälle. Det är för vi vet varifrån vi kommer, som vi hittar rätt in i framtiden. När vi tittar på Scouterna i vår egen tid kan vi se vi inte fullt ut lyckas uppmärksamma och ge plats för flickor och kvinnor: Vi når fortfarande fler män/pojkar än kvinnor/flickor som medlemmar, och två tredjedelar av våra kår- och distriktsordförande är män för ta några exempel. Vi har uppmärksammat detta i vår strategi, där vi beskriver det som ett mål medlemmarna i framtiden ska spegla samhället bättre, och alla medlemmar ska få samma möjlighet till makt och inflytande och rätt till lika mycket plats på alla håll i vår rörelse. Om det ska lyckas behöver dagens och morgondagens Scouterna fler som Ludde, kompetenta kvinnliga scoutledare som är förebilder. Mot den här bakgrunden tycker vi det är beklagligt Scouternas styrelse i november 2017 beslöt upplösa Luddes flickscoutfond, och efter nästan 70 år inte dela ut Luddes stipendium vidare. I synnerhet som Scouternas styrelse uttryckt man vill hitta fler sätt lyfta fram kvinnliga förebilder och man utreder hur detta kan göras, framstår det som särskilt olyckligt man samtidigt väljer avskaffa den enda utmärkelse Scouterna har som uppmärksammar just den gruppen. Det rimmar illa med strategins ord om vi lyfter fram scouter som förebilder. DETTA VILL MOTIONÄRERNA FÖRÄNDRA Ekonomiskt har stipendiet alltid varit blygsamt, och fonden har vid behov fyllts på med små belopp från SSF:s/Scouternas övriga medel. Det borde inte heller vad gäller arbetsinsatsen vara särskilt krävande samordna nomineringar och förslag till mottagare av Luddes stipendium med de rutiner som finns för Scouternas andra, motsvarande utmärkelser. Vi tror också det finns många som skulle kunna tänka sig skänka medel eller bidra på annat sätt till utvecklingen av Luddes stipedium. Eftersom vi tycker Luddes stipendium har en viktig funktion i Scouterna idag och i framtiden, yrkar vi Motionärerna föreslår stämman Luddes stipendium framöver ska delas ut årligen. Scouternas styrelse får i uppdrag fastställa stipendiets närmare utformning och storlek. MOTIONÄRER Fredrik Mandelin, Holmsunds scoutkår Anders Ahlström, Norrtälje och Vässarö scoutkårer Camilla Lindquist, Kallhälls scoutkår 73 (125)

74 Daniel Ågren, Sjöscoutkåren Drakarna Elias Nyberg, Wasakåren Erik Reinicke, Landeryds scoutkår Fredrik Larsson, Kisa scoutkår Håkan Sandahl, S:ta Maria scoutkår Josefine Hellroth Larsson, Reftele scoutkår av NSF Magnus Fahleryd, Mälarhöjdens scoutkår Nina Fleck, Hässelby scoutkår Patrik Hedljung, Södermalms scoutkår Pelle Andersson, Katrineholms scoutkår Ragnhild Fahleryd, Mälarhöjdens scoutkår Styrelsens svar till motion 22 Utmärkelser, stipendier och förtjänsttecken är en viktig del av scoutmetodens symboliska ramverk och en bra gest för visa uppskning till de ideella eldsjälar vi har i vår rörelse. Styrelsens uppfning är vi borde uppmärksamma ännu fler personer än vad vi gör idag och har därför bett verkställande organisationen utreda dels hur vi kan identifiera och premiera fler unga förebilder men också genomlysa så vi har en jämn könsfördelning för de utmärkelser vi delar ut. Styrelsen delar helt motionärernas uppfning Scouterna behöver bli bättre på lyfta fram kvinnliga scoutledarförebilder. Styrelsen har resonerat detta främst borde göras genom aktivt jobbar med en mer representativ fördelning i utdelningen av samtliga utmärkelser och stipendier snarare än särskilda varianter för kvinnor. Motionärerna lyfter fram det trots allt är olyckligt samt ger en negativ signal avveckla den enda utmärkelse som är specifikt för kvinnor. Vi förstår ståndpunkten och föreslår därför bifall på motionen. Styrelsen föreslår stämman bifalla motionen. Motion 23: Medlemsavgift för scouter under 8 år BAKGRUND När Familjescouting infördes ingick det inte i uppdraget hantera frågan kring medlemskap och medlemsavgift. Idag hanterar kårerna detta på olika och ibland mindre bra sätt. 74 (125)

75 Eftersom Familjescouting enbart har tillgång till en liten del av Scouternas program, arrangemang, stöd och utbildningar är det rimligt den har en lägre nationell medlemsavgift. Denna motion syftar till ge familjescouterna en rättvis nationell medlemsavgift på ett sätt som kräver minimal utvecklingsinsats på nationell nivå och ingen extra administration för kårerna. Familjescouter består av barn plus vuxen som träffas, ofta men inte alltid, varannan vecka. Detta innebär om båda är medlemmar i Scouterna blir det dubbel medlemsavgift för halva utbytet. Familjescouting har ett, i jämförelse med andra grenar, begränsat program utan målspår och ett klart mindre programstöd (även om det som finns är utmärkt). Åldersgruppen finns inte heller med i Scouternas ledarutbildning kring barns utveckling eller skapande av program. Även om syftet med Familjescouting är skapa en bra aktivitet för unga barn är ett viktigt mål även rekrytering. Rekrytering av Spårare underlättas om de redan är med i verksamheten men viktigast är kanske den stora möjligheten till rekrytering av ledare och funktionärer bland de vuxna. DETTA VILL MOTIONÄREN FÖRÄNDRA Avgiften bör någorlunda täcka kostnaden för hantering av faktura samt försäkring. Övriga kostnader för framtagning av program och märken bör täckas av intäkter från försäljning samt, om det inte räcker, från budgeten för rekrytering. För inte behöva ändra i stadgarna och samtidigt göra ett införande enkelt föreslås avgiften kopplas till åldern på medlemmen samt är en procentandel av den beslutade ordinarie medlemsavgiften. Att koppla till typ av medlemskap, syskon/familjeavgifter, roll i kår eller andra parametrar än ålder torde vara betydligt svårare. Medlemsavgiften bör vara ett jämnt antal kronor så terminsavgiften blir ett heltal. Avgiften blir enkel hantera vid fakturering och torde enbart kräva en mindre uppdatering i Scoutnet när det gäller genereringen av underlag för fakturering av medlemsavgift. Även om uppdateringen tar kort tid utföra bör rimlig tid ges för test och kvalitetssäkring av kod och funktionalitet. Exakt hur ålder beräknas i förhållande till fakturadatum bör överlåtas till den som styr utvecklingen så den blir enkel förstå och förklara samt stabil i kod. Samverkansorganisationer bör inte heller ha några svårigheter redovisa antalet medlemmar under 8 år. Detta förslag påverkar inte medlemsavgiften för den vuxne "familjescouten" då det är mycket svårt avgränsa mot andra uppdrag i scoutkåren. Förslaget påverkar inte den del av medlemsavgiften som beslutas av distrikt, kår eller samverkansorganisation, Demokratijamboree saknar befogenhet besluta om dessa avgifter. 75 (125)

76 Motionären föreslår stämman nationella medlemsavgiften för scouter under 8 år är 20 % av ordinarie nationell medlemsavgift, avrundat uppåt till jämnt antal kronor. den reducerade avgiften införs från och med höstterminen. MOTIONÄR Staffan Persson, Scoutkåren S:t Olof Västerås Styrelsens svar till motion 23 Styrelsen kan konstatera frågan om en subvention av medlemsavgiften för en grupp framför andra går belysa ur många olika perspektiv. Motionären har inte fel när det konstateras Familjescouting inte har samma program- och utbildningsstöd som de andra åldersgrupperna har. Detta har sin bakgrund i det beslut som fades av Scouternas stämma 2014 när Familjescouting etablerades. Däremot har det enskilda stödet väldigt lite med medlemsavgiftens storlek göra. Det är inte så enkelt medlemmen köper en tjänst av Scouterna och avgiften står i proportion till vad som levereras. Medlemsavgiften är s på en nivå för hantera de kostnader som inte går täcka på annat sätt. Det som alla medlemmar får, oavsett åldersgrupp, är medlemskapet i både Scouterna och WOSM/WAGGGS, utveckling av scouting generellt, kommunikation och marknadsföring om scouting generellt, tidningen Scout, myndighetskontakter, försäkring, itlösningar, administration samt rådgivning och stöd till scoutkårer. Det senare kan avse Trygga möten-ärenden, personkonflikter i ledarteam samt frågor kring avtal, stadgar, fastigheter, juridik och ekonomi. Vid införandet av en subvention är det viktigt klargöra kostnaden för subventionen, men framför allt är det av grundläggande intresse subventionen träffar rätt, det vill säga rätt grupp subventioneras. Motionen föreslår åldersgruppen 0-7 år ska subventioneras med 80 % av medlemsavgiften. Det kan då vara intressant se hur den nuvarande åldersfördelningen bland våra medlemmar ser ut och vad de betalar idag. Nedanstående tabell visar åldersfördelningen av bekräftade medlemmar Ålder Direktanslutna Equmenia NSF Salt Totalsumma 0-5 år år (125)

77 8-9 år år år år år år Totalsumma Siffrorna ovan visar antal medlemmar i åldern 0-7 år var stycken. Lite förenklat går det säga med motionärens förslag på subvention om 80 % behövs det fyra nya scouter för varje scout som får en subvention för täcka de förlorade intäkterna. Med en avgift på 50 % behövs det en ny scout för varje scout som får en subvention. För bibehålla en budget i balans förutsätter det det idag finns ett stort mörkertal av scouter i åldersgruppen som inte registreras och dessa i stora mängder kommer registreras vid en subventionering. Att så verkligen sker går inte säkerställa i förväg och därför föreslår styrelsen istället en subvention på 50 %, vilket minskar risken för ett intäktsbortfall. Siffrorna ovan visar också över 86 % av medlemmarna i åldersgruppen 0-7 år är 6-7 år och kan antas gå i årskurs 1. Vi vet många scoutkårer idag bedriver spårarscoutverksamhet redan från första klass, och har gjort under lång tid. Familjescouting är ett relativt nytt inslag i scoutrörelsen. Det är därför rimligt anta en stor andel av medlemmarna i den aktuella åldersgruppen inte är familjescouter utan spårarscouter. Med det upplägg som motionären föreslagit, enbart gå efter en åldersgräns, så finns det en överhängande risk merparten av subventionen kommer träffa en helt annan målgrupp än det är tänkt. Familjescouting är också tydligt definierat minsta enhet är minst ett barn och minst en vuxen. En grupp med femton barn som är sex år gamla och fem vuxna föräldrar som ansvarar för gruppen är inte Familjescouting, för ta ett tydligt exempel. Styrelsen vill därför kårerna själva aktivt definierar vilka som är familjescouter, genom i Scoutnet placera dessa medlemmar i avdelningar som knyts till en specifik åldersgrupp - familjescouter. Åldersgruppen finns inte i Scoutnet idag men föreslås införas. Den vuxne som deltar betalar full avgift, helt i linje med motionärens intentioner. De under åtta år som deltar i spårarscoutverksamhet registreras som spårarscouter och betalar därmed också full avgift. För de av våra samverkansorganisationer som inte använder Scoutnet kommer egna lösningar för redovisning av antalet familjescouter behöva tas fram, exempelvis i de egna medlemsregistren. 77 (125)

78 Med utgångspunkt från ovanstående yrkar styrelsen avslå motionens -satser. införa Familjescouting som en åldersgrupp i Scoutnet och till denna knyta en subvention för scouter under åtta år. nationella medlemsavgiften för registrerade familjescouter som är under åtta år är 50 % av ordinarie avgift. den reducerade avgiften införs från och med höstterminen Motion 24: Scoutfonder BAKGRUND Önskar ekonomisk redovisning samt kriterier för ansökan till fonder och stiftelser som administreras av Scouterna, såsom Treklöverstiftelsen, Ljus- och valinsamlingsfonden samt Framtidsfonden till Demokratijamboree. Såsom medlem i kårutvecklare i Dalsjöfors Scoutkår och kassör i Boråskretsen ansöker jag ofta om bidrag från diverse fonder till bland annat ett läger för funktionsnedsa. Jag upplever informationen om fonder och stiftelser som administreras av Scouterna knapphändig och inte uppdaterade blanketter m.m. DETTA VILL MOTIONÄREN FÖRÄNDRA Önskar vi som medlemmar får tillgång till ekonomisk status på de fonder och stiftelser som det går söka medel från samt vilka kriterier som gäller för dessa. Motionären föreslår stämman vi som medlemmar i Scouterna framöver får tillgång till all ekonomiskt samt kriterier och stadgar för ansökan avseende de fonder och stiftelser som administreras via Scouterna. i de fall det är möjligt fa beslut om vad som ska ske med respektive fond. MOTIONÄR Marie Åsén, Dalsjöfors scoutkår 78 (125)

79 Styrelsens svar på motion 24 Styrelsen delar uppfningen information och blanketter om nämnda fonder varit efters och det har också pågått ett arbete under ett antal år för avveckla en del äldre fonderingar för det ska bli tydligare vilka fonder som finns söka pengar från. När det gäller det exakta värdet på varje fond redovisas detta i Scouternas årsredovisning. Ljus- och valinsamlingsfonden respektive Framtidsfonden har regelverk som sätts av Scouternas styrelse efter förslag från förvaltningsgruppen. Förvaltningsgruppen tar gärna emot ytterligare engagemang i sin grupp, exempelvis i frågan kring fonder. Treklöverstiftelsen är en fristående stiftelse som Scouterna enbart administrerar. Scouterna kan inte påverka stiftelsens utdelning av medel. Styrelsen föreslår stämman bifalla första -satsen. avslå andra -satsen. Motion 25: Nej tack till spelbolagen BAKGRUND I en värdebaserad rörelse som Scouterna ska det inte vara tillåtet bedriva scouting med hjälp av finansiering, sponsring eller göra samarbetsavtal med spelbolag vars huvudsyfte med sin verksamhet är tjäna pengar. Cirka personer delar hushåll med någon som har ett problemspelande kopplat till spel om pengar och av dessa är cirka barn som har en förälder som har ett problemspelande. Barn, anhöriga, spelmissbrukare och spelberoende finns i vår rörelse Scouterna. Spelbolagens verksamhet bygger på tjäna pengar och det enda sättet bli rik på spel är äga ett spelbolag, detta trots spelbolagen vill ge sken av motsatsen. Från och med 1 januari 2019 kommer en omreglering av spelmarknaden ske i Sverige, ett licenssystem för kanalisera de utländska spelbolagen som redan finns här. I förlängningen kommer de befintliga bolagen som beviljas licens OCH de spelbolag som kommer fortsätta bedriva svart verksamhet, verka för normalisera spel om pengar som enbart glädjefyllt och positivt, trots spelmissbruk och spelberoende är klassat som en sjukdom. Spelberoende är en sjukdom likvärdigt alkoholberoende, narkotika, tobak och droger och finns från 1/ även inskrivet i socialtjänstlagen för ge dessa personer och närstående hjälp till vård och behandling. 79 (125)

80 DETTA VILL MOTIONÄREN FÖRÄNDRA I Scouterna är det otänkbart ta emot bidrag, skriva sponsoravtal och/eller ingå samarbete med företag som huvudsakligen bedriver verksamhet inom alkohol, narkotika, tobak och droger och därför är det självklart vi inom Scouterna inte heller ska ta emot bidrag (pengar, utrustning med mera), ingå sponsoravtal eller ingå samarbeten med spelbolag vars främsta verksamhet är tjäna pengar på enskilda individers sjukdom då det är omöjligt i förväg veta vem som utvecklar och blir sjuk i sjukdomen som heter spelberoende. Motionären föreslår stämman befintlig policy kompletteras med Scouterna accepterar inte heller bidrag från företag som huvudsakligen arbetar med alkohol, tobak, NARKOTIKA, SPEL OM PENGAR, pornografi eller vapen. MOTIONÄR Pia Johannesson, Staffanstorps scoutkår Styrelsens svar på motion 25 Styrelsen uppskar motionärens avsikt med motionen. Vi ska ständigt reflektera över våra samarbeten och vår insamlingspolicy. Vi arbetar därför löpande med se över så våra sponsorer och samarbetspartners lever upp till de värderingar som uttrycks i den policy stämman beslutat om och i de riktlinjer för insamling som styrelsen har fastställt. Scouterna arbetar också intensivt med bredda våra finansieringsalternativ för minska den risk som finns i få och stora finansiärer. Sedan 2005 har Scouterna av Postkodlotteriet tagit emot kronor varav har tilldelats specialprojekt. Det har bidragit till vårt utvecklingsarbete med bland annat scoutprogrammet, breddad rekrytering, stöd till den lokala verksamheten och satsningarna på Trygga möten. Dessutom har vi kunnat driva flera specialprojekt som Värsta fördomen och Mångfald 2016 och nu Rätten till friluftsliv som annars inte varit möjliga. Postkodlotteriet har på så sätt blivit en samarbetspartner som också bidragit till samarbeten med flera nya organisationer då vi gjort projekt ihop. Exempel på detta är Friluftsfrämjandet, Röda Korsets Ungdomsförbund, Stiftelsen Expo, Kvinna till Kvinna och Ungdom Mot Rasism. Totalt har Postkodlotteriet delat ut 9,4 miljarder svenska kronor sedan 2005 till förmånstagarna och ideella organisationer via de olika stiftelserna. Det är väsentligt större än stödet till Sveriges barn- och ungdomsorganisationer under samma period. Scouterna samarbetar bara med företag och organisationer som uppfyller de hårda krav och regelverk som finns för spel i Sverige. Scouterna följer kraven från FRII (Frivilligorganisationernas insamlingsråd), Svensk Insamlingskontroll och Charity Rating. 80 (125)

81 Däremot så ser styrelsen det finns behov av lyfta in narkotika som en del i policyn. Detta beror på vi nu ser en förändring i många länder där exempelvis marijuana legaliseras. Vi vill därför tydliggöra Scouterna inte ska ta emot bidrag från företag som arbetar med narkotika. Styrelsen föreslår stämman avslå motionens -satser. befintlig policy kompletteras med Scouterna accepterar inte heller bidrag från företag som huvudsakligen arbetar med alkohol, tobak, narkotika, pornografi eller vapen. ge styrelsen i uppdrag fortsätta arbetet med bredda finansieringsstödet och insamlingskanalerna till Scouternas verksamhet. Motion 26: Ändring av förvaltningsmötets sammansättning BAKGRUND Förvaltningsrätten. I dagsläget är det svårt ta ställning vid omröstning om vilka som ska utses till ledamöter av förvaltningsmötet med anledning av det stora antalet (51 st.). Det för valberedningen får ett stort ansvar men också börda i hitta 51 kvalificerade kandidater som kan tänka sig åta sig uppdraget. Uppdraget är viktigt främst utifall något dramatiskt skulle hända med exempelvis Scouternas ekonomi eller förvaltning vilket får ses som osannolikt men oerhört viktigt vid en sådan situation. DETTA VILL MOTIONÄRERNA FÖRÄNDRA För lösa detta problem föreslår vi ledamöternas antal minskas. Det är av vikt ha ett ojämnt antal och vi föreslår därför 21 st. ledamöter. Samt förvaltningsmötet ska vara beslutfört om det är 21 som närvarar. Därutöver föreslår vi det finns möjlighet välja suppleanter. Det för ge Scouternas stämma möjlighet veta vilka alla kandidater är som kommer vara deras representanter. Samtidigt finns det en möjlighet för bortfall då suppleanter skulle kunna kliva in. Detta bör underlätta valberedningens arbete hitta kandidater och föreslå de mest kvalificerade som ordinarie ledamöter och ett antal suppleanter som kan träda in i deras ställe. Motionärerna föreslår stämman ändra stadgarna så 21 ledamöter kallas till förvaltningsmötet och förvaltningsmötet är beslutfört när 21 ledamöter närvarar. 81 (125)

82 MOTIONÄRER Henrik Almén, Örnsbergs scoutkår Mikael Ordenius, Sjöscoutkåren Drakarna Styrelsens svar på motion 26 I Scouternas stadgar står det Till förvaltningsmötet ska 45 ledamöter kallas. För förvaltningsmötet skall vara beslutsfört krävs minst hälften av de kallade ledamöterna är närvarande. Det betyder förvaltningsmötet har ett minimikrav på 23 närvarande ledamöter. Motionären föreslår 21 ledamöter plus okänt antal suppleanter ska väljas. Styrelsen gör bedömningen med motionärens förslag kommer arbetsbördan för valberedningen bli ungefär densamma som tidigare. Styrelsen är dock forts intresserade av hitta bra lösningar för underlätta framtida förvaltningsmöten och val till dessa. Styrelsen föreslår stämman avslå motionen. Motion 27: Digitalt påverkanstorg BAKGRUND Under Demokratijamboree 2016 testades ett system med digitalt påverkanstorg som möjliggjorde för kårernas ombud på ett online-forum före stämman diskutera beslutspunkterna, publicera sina egna ändrings- och tilläggsyrkanden samt ta ställning till andras några veckor innan det fysiska mötet började. Med ett digitalt påverkanstorg finns det en teoretisk chans för ombuden diskutera andra ombuds ändrings- och tilläggsyrkanden med sina kårkamrater (som ombuden faktiskt representerar) innan ombudet reser till Demokratijamboree. Jag upplevde försöket blev lyckat och det digitala påverkanstorget bidrog till en bättre diskussion på själva mötet, samt det fades bättre och mer genomtänkta beslut. Jag tror också effekterna av ett digitalt påverkanstorg skulle bli ännu bättre år 2 och 3 än de vi såg första året. Att kontinuerligt ändra på mötesformerna skapar en otydlighet för ombuden som har svårt lägga upp sitt förberedelsearbete inför stämman. Om ett digitalt påverkanstorg kommer finnas på årets stämma borde t.ex. ombuden planera in för två träffar på kårplan för diskutera stämmoärendena, 82 (125)

83 en när handlingarna släppts och en efter det digitala påverkanstorget varit öppet ett tag för kunna stämma av hur kårkamraterna ställer sig till eventuella nya förslag som dykt upp under resans gång. Jag är positiv till all utveckling som gör Scouterna stämma enklare, tydligare och mer demokratisk. Men samtidigt behövs också en tydlighet och en kontinuitet mot ombuden, så de kan sköta sitt uppdrag på bästa sätt. För det inte skall råda några tveksamheter, eller vara upp till varje enskild stämmoarrangör själv bestämma, yrkar jag därför Motionären föreslår stämman Scouternas stämma inför digitalt påverkanstorg som en permanent förmötesmetod. beslutet gäller till vidare och fram tills dess det rivs upp av en kommande stämma. MOTIONÄR Patrik Redgård, Staffanstorps scoutkår Styrelsens svar på motion 27 Styrelsen delar motionärens bild av försöket med ett digitalt påverkanstorg, tillsammans med de andra förändringar som gjordes inför Scouternas stämma 2016, var mycket lyckade både sett utifrån de diskussioner som fördes innan och under mötet såväl som utifrån besluten som fades. Både inför Scouternas stämma 2016 och även inför 2018 års stämma så har det funnits grupper av ideella som haft i uppdrag se över de demokratiska processerna och komma med förslag på hur dessa kan utvecklas. Arbetet har vid båda tillfällena resulterat i ett antal förändringsförslag, både av mer övergripande karaktär och av specifika detaljer, som styrelsen intresserat har tagit del av respektive tagit ställning till. Inför Scouternas stämma 2016 var styrelsens intention inte genomföra några större förändringar, utan främst ta avstamp i utvärderingar och utveckla befintliga processer, just för bibehålla kontinuiteten. En av de största förändringarna som gjordes inför 2016 var just införa ett digitalt påverkanstorg som öppnade innan stämman. Med ett gott resultat från stämman 2016 i ryggen så var styrelsens uppdrag inför 2018 titta på utveckla påverkanstorget som metod. Det har resulterat i förslaget om prova beredningsgrupper som en del i det demokratiska mötet för sedan utvärdera resultatet och se om det är en modell arbeta vidare med. Det digitala påverkanstorget påverkades inte av denna förändring. Kontinuitet i de demokratiska processerna är oerhört viktigt för kunna föra bra diskussioner och fa välgrundade beslut. Styrelsen har valt inta en försiktig hållning till förändra stämmans utformning, men vill samtidigt det ska finnas möjligheter utveckla den vidare. Idag finns inget principbeslut om hur mötet skall vara utformat, vilket skapar möjligheter göra förändringar (föruts det finns ett behov av detta). Om stämman far beslut om permanenta vissa delar av mötesformen skapas en situation där framtida förslag om utveckling av det demokratiska mötet 83 (125)

84 kan hämmas, då dessa inte kan genomföras förrän på nästkommande stämma (föruts stämman beslutar om bifalla förändringarna). Våra demokratiska processer måste ständigt utvärderas och förändras för kunna bli bättre, men ha vissa delar permanentade men andra inte skapar svårigheter i detta arbete. Vi behöver få tillåta oss våga prova nya vägar, och samtidigt bibehålla en kontinuitet i vår gemensamma demokrati. Styrelsen föreslår stämman avslå motionen. Motion 28: Om policydokumentet; alkohol och narkotika BAKGRUND Scouternas policydokument avseende alkohol och narkotika av 2014 är formulerat så här: B3 Alkohol och narkotika All verksamhet inom scouterna skall kännas trygg och säker för alla inblandade, unga som vuxna. Därför ska alla Scouternas arrangemang vara fria från alkohol. Med detta menas både nationella arrangemang och läger samt löpande verksamhet i lokala kårer och distrikt. Detta gäller alltså både arrangemang enbart för scouter och sådana som är öppna för allmänheten, där Scouterna står som arrangör. När man representerar Scouterna på aktiviteter som någon annan arrangerar får man inte dricka alkohol. Vi är förebilder i hur vi agerar och reflekterar därför över vår syn på alkohol. Därför uppträder man självklart inte berusad. All verksamhet i Scouterna ska vara helt fri från narkotika. Det är nu en del år sedan vi i SSF i mitten på 1980-talet såg oss tvungna revidera ett liknande beslut om totalförbud vad gäller alkohol. Totalförbudet upphävdes redan stämman efter som det beslutades. Ett skäl var det visade sig beslutet inte efterlevdes. Det räcker inte med bara fa beslut och sedan förvänta sig de följs utan vara förankrade i rörelsen. Scoutrörelsen är en barn- och vuxenorganisation med fokus på barn och ungdom, det innebär scouting för våra vuxna medlemmar blir en livsstil som gäller både i och utanför möteslokalen, med eller utan scoutskjortan. Scouterna är i sig ingen nykterhetsorganisation, men det finns scouter som är organiserade inom nykterhetsrörelsen och de skall respekteras för detta. Att inte dricka alkohol eller helt avstå från t.ex. kött, läsk eller godis är i sig inget föredöme. Det visar bara man av olika skäl vill avstå från något. Men visa på måttlighet och gott omdöme är däremot föredömligt. Att få tacka nej är lika självklart som få tacka ja och ett nej skall alltid respekteras. Vi kan inte se ledare som har en ledarträff eller är på ett arrangemang/tillställning med ledare och roverscouter inte skall kunna dricka 84 (125)

85 exempelvis öl eller vin. Det måste vara den särskilda situationen och omdömet som avgör när man kan nyttja alkohol eller ej. Kan våra ledare inte sköta detta, då är vi illa ute. Om varje medlemskår själva utarbetar en egen alkoholpolicy, så innebär detta varje kår också måste skaffa sig en genomreflekterad syn på bruket av alkohol. Motionärerna föreslår stämman policy angående narkotika (meningen nederst i policyn ang. alkohol och narkotika) skall brytas ut som en egen punkt, skild från punkten om alkohol. lägga till med undantag för användning av narkotika som är förskriven för medicinering sist i policyn ang. narkotika. första och andra stycket i nuvarande policy tas bort och ersätts med följande under rubriken Alkohol: Alkohol ska inte förekomma vid aktiviteter med scouter under 18 år. När man representerar Scouterna får man självfallet inte uppträda berusad, vare sig av alkohol eller andra berusningsmedel. När man representerar Scouterna bör man också beakta sin roll som förebild och ha en genomreflekterad syn på alkohol. Scouterna skall rekommendera varje medlemskår utarbetar och implementerar en egen alkoholpolicy baserat på den nationella alkoholpolicyn. MOTIONÄRER Thomas Haskel, Sankt Olofs Scoutkår Björn Julius, Malmö Sjöscoutkår Styrelsens svar på motion 28 På Scouternas stämma 2014 antogs en alkoholpolicy som till skillnad från tidigare syn på alkohol inom scoutrörelsen i Sverige inte gjorde skillnad på unga och vuxna. Motionären menar det borde vara upp till var och en bedöma när man som vuxen kan nyttja alkohol eller ej. Motionärernas ståndpunkter och policyns bakgrund skiljer sig därmed genom synen på frihet. Många far illa på grund av alkohol vilket gör vi tycker den frihet som vi vill uppnå i det här fallet är frihet få slippa, inte frihet få dricka. Att skapa en trygg miljö för alla innebär alkohol inte ska förekomma i några sammanhang. Cirka barn och unga i Sverige beräknas växa upp i hem med vuxna som missbrukar alkohol och många fler barn och vuxna far illa just på grund av alkoholens baksidor såväl i Sverige som i andra länder. Styrelsen anser Scouterna ska erbjuda en fristad för dessa barn och unga och deras behov ska prioriteras över behovet av dricka alkohol i scoutverksamheten. Scouternas alkoholpolicy syftar till göra Scouterna till en miljö fri från alkohol. En annan aspekt av tillåta alkohol när samtliga deltagare är över 18 år är farhågan det skulle dela upp verksamheten. Under ett arrangemang eller en ledarsamling skulle det kunna krävas det ses en åldersgräns på just 18 år om det fanns tankar på det skulle serveras alkohol. Vi ser 85 (125)

86 väldigt få tillfällen då det skulle vara motiverat ha en 18-årsgräns i vår verksamhet av några andra skäl. Här ser vi återinförandet av en 18-årsgräns skulle ha tydliga negativa effekter på våra unga. Avseende medicinskt bruk av narkotika anser styrelsen det som formulerats i de "frågor och svar" som publicerades i mars 2015 är forts tillämpligt i fråga om narkotiska preparat. "Det vi vill ha är en verksamhet fri från narkotiska preparat som används i berusningssyfte. Mediciner som klassas som narkotika innefas inte av policyn så länge de inte används i syfte bli berusad." När den nuvarande policyn antogs var bakgrunden vår verksamhet ska vara trygg och säker för alla som deltar på våra arrangemang både barn och vuxna. Det handlar om synen på scouting och vilka normer vi vill ha i organisationen. Att dricka alkohol ser vi inte som en del av det, inte heller när alla som scoutar tillsammans har fyllt 18 år. Vi tror alkoholen begränsar potentialen i det vi kan åstadkomma som rörelse. Det handlar alltså inte om en enskild persons rätt dricka alkohol, utan synen på vår interna kultur. Styrelsen ser kort sagt inte motionen framför något argument som gör vi har anledning göra något annat ställningstagande idag. Styrelsen föreslår stämman avslå motionen. Motion 29: Värna Treklöver Gilwell-utbildningen och Gilwellstugan BAKGRUND Gilwellstugan utanför Flen har varit basen för Treklöver Gilwell-utbildningarna sedan starten Gilwell-stugan är inte bara en historisk plats som förenar alla som gått utbildningen, den är också viktig utifrån den är anpassad för utbildningens behov och allt viktigt utbildningsmaterial förvaras där. Riksorganisationen Scouterna har beslutat kraftigt höja hyran för Gilwell-stugan så Treklöver Gilwell-utbildningarna behöver betala i princip det femdubbla jämfört med tidigare. I praktiken innebär höjningen deltagaravgiften för utbildningen måste höjas kraftigt eller utbildningen flyttas till annan plats och den historiska kopplingen och de praktiska fördelarna därmed går förlorade. Denna motion yrkar på den tidigare subventioneringen ska kvarstå och förklarar varför. I Scouternas uppdrag såsom det beslutades vid Demokratijamboree 2014 framgår : Scouterna ger barn och unga från alla delar av samhället möjlighet utvecklas till sin fulla potential, i en trygg miljö där alla får vara sig själva. Vi gör det med friluftsliv och den övriga scoutmetoden som pedagogisk grund och lever enligt de värderingar som uttrycks i scoutlag och scoutlöfte. 86 (125)

87 Vi lovar äventyr, spänning, gemenskap och Sveriges bästa ledare. Vi förändrar världen till det bättre både lokalt och globalt. Ett sätt bidra till Sveriges bästa ledare är genom Ledarskapsön och den genomgång av samtliga utbildningar som nu genomförts. Ett annat är scoutmetoden ska genomsyra allt vi gör i scouting. Treklöver Gilwell är scoutrörelsens fördjupande ledarutbildning som genomförts i Sverige sedan Treklöver Gillwell innebär ett scoutäventyr där deltagarna får möjlighet reflektera över sitt ledarskap kopplat till den de är och vill vara i sin scoutverksamhet. Utbildningen har en lång internationell tradition och har utvecklats i takt med scoutrörelsen och samhället. När den första Gilwell-utbildningen skulle genomföras diskuterades lämplig plats. Den skulle ligga centralt och samtidigt i orörd natur. Platsen som hittades låg vid Båvens strand och på Rockelstads ägor. Ägarna upplät initialt marken ett år i taget. Efter några år uppstod behovet av en byggnad där lägermaterial kunde förvaras och där kursledningarna kunde planera utbildningarna beslutade regeringen bidra med pengar från Arvsfonden för inköp eller uppförande av en huvudsakligen till utbildningsanstalt för scoutledare avsedd byggnad (En bok om Gilwell, 1952). Samma år fick Scouterna marken där stugan står, 1934 invigdes Gilwell-stugan och sedan dess har den varit basen för Treklöver Gilwell-utbildningarna. Kopplingen mellan Gilwell-stugan och Treklöver Gilwell-utbildningarna har funnits sedan starten Nu är den hotad. Bandet mellan dagens kursdeltagare och de deltagare som under tidigare decennier varit en del av Treklöver Gilwell-upplevelsen riskerar försvinna och därmed en viktig del av det symboliska ramverk som i utbildningen skapat utrymme för eftertanke och reflektion, tillhörighet och gemenskap. Scouternas riksorganisations beslut höja Gilwell-stugans hyra från ca kronor för en kurshelg till över kronor kommer innebära ett svårt val för kursledarna: ska deltagaravgiften höjas med mellan och kronor per deltagare eller ska kurserna sluta hållas på Gillwell? Då deltagaravgiften redan idag är betydande innebär ytterligare höjningar det för många kommer bli svårt få den ekonomiska möjligheten gå Scouternas fördjupande ledarutbildning. Motionären föreslår stämman hyran för Gilwell-stugan även forts ska subventioneras för Treklöver Gilwellutbildningarna. hyran för Gilwell-stugan vid Treklöver Gilwell-utbildningarna inte ska överstiga totalt 1000 kronor per dygn. MOTIONÄR Magnus Edin, Wasakåren Uppsala 87 (125)

88 Styrelsens svar på motion 29 Gilwell-stugan är som motionären beskriver starkt förknippad med Treklöver Gilwell-utbildningen. Det får dock inte glömmas bort den historiska kopplingen främst gäller tidigare Svenska Scoutförbundet med föregångare. Treklöver Gilwell-utbildningen har både historiskt och i nutid arrangerats på många andra geografiska platser. Den subventionering som motionären nämner är ett arv från Svenska Scoutförbundet och inget som Scouterna aktivt beslutat om. Scouternas stämma har, vid ett flertal tillfällen, varit tydliga med målbilden är ägda anläggningar ska vara självbärande. Det ekonomiska resultatet 2017 för Gilwellstugan slutade på minus kr, trots stora ideella insatser från Gilwell-gruppen. I ljuset av det är det mycket svårt motivera varför en enskild hyresgäst ska subventioneras med tiotusentals kronor varje år. Scouterna har diskuterat frågan med Scouternas folkhögskola som ansvarar för kurserna. Vi har gemensamt en förståelse för det för alla enskilda kursteam alltid är en utmaning få den egna budgeten gå ihop sig. Vi vet samtidigt det inte är en omöjlighet och såväl nationella utbildningsgruppen och andra kursteam kan bidra med erfarenheter och tips för hur den totala budgeten för en kurs kan hanteras, där kostnaden för hyra av lokaler enbart är en av många kostnadsposter. Det är inte en tvungen följd deltagaravgiften höjs för någon av kostnaderna förändras, i detta fall subventionen. Båda organisationerna värnar Gilwell-stugan som en plats för utbildningar och just därför är det extra viktigt anläggningen har en finansiering som täcker dess egna kostnader. Alternativen är efters underhåll eller Scouterna inte längre kan äga Gilwell-stugan. Styrelsen föreslår stämman avslå motionen. Motion 30: Erbjuda möjligheter göra alla medlemmar redo för livet BAKGRUND Vi är en ungdomsorganisation och skall sträva efter bli en ännu bättre ungdomsorganisation! Scouter som inte längre kan klassificeras som ungdomar, har ett litet utrymme genom Scouterna likt yngre scouter kunna utvecklas som personer. Då vi beskriver oss själva som en ungdomsrörelse verkar det finnas ett tabu prata om ett aktivt program för ledare som inte längre anser sig vara ungdom. 88 (125)

89 Vi har idag ett starkt utbud av utbildningar via Scouternas folkhögskola och det skall vi fortsätta ha, men så länge denna åldersgrupp inte finns med i t.ex. utvecklingsplan eller programförklaring, vad är det som motiverar dessa stanna kvar i rörelsen? Om våra ledare och funktionärer slutar så tappar vi resurser som bygger vår ungdomsverksamhet. Det är min övertygelse Scouterna behöver personer i alla åldrar och i många funktioner, Scouterna som organisation skall kunna känna stolthet över alla våra medlemmars framsteg och personliga utveckling, oavsett om medlemmen har passerat en viss ålder. För vi skall lyckas ännu bättre som ungdomsorganisation, behöver vi medlemmar med stor mångfald, med olika färdigheter och kunskap. Att kunskap baseras på erfarenhet är känt av de flesta. Erfarenhet får vi t.ex. genom lära oss nya saker, utmana oss själva, men även genom samverka med andra. Nyfikenhet på livet och glädjen av ha lärt sig något nytt är inte styrt av ålder, så varför begränsa sig? Motionären föreslår stämman Scouterna skall arbeta med samtliga medlemmars utveckling och erbjuda möjligheter göra alla medlemmar redo för livet oavsett ålder. så sker utan negativ påverkan eller på bekostnad av ungdomsverksamheten. MOTIONÄR Per Sjöstrand, Svedala scoutkår Styrelsens svar på motion 30 Scouter och ledare som är äldre än 25 är mycket viktiga i vår verksamhet och de finns överallt i hela vår rörelse. Det scoutprogram vi har idag är för åldersgruppen 8-25 år. Via Familjescouting öppnas även upp för verksamhet i yngre ålder, med begränsat nationellt stöd. Det erbjuds en mängd möjligheter utvecklas som ideell t.ex. genom nationella arbetsgrupper, scoutdistrikt, lokalt kårarbete och möjligheter ta uppdrag inom tidsbegränsade projekt och uppdrag. Vi arbetar också kontinuerligt med erbjuda kvalitativa och relevanta utbildningar i en mängd ämnen utöver scoutledarutbildningarna, bland annat i normkritik och anpassat ledarskap. Vi menar det redan idag finns många möjligheter utvecklas för alla oavsett ålder i vår rörelse. Styrelsen föreslår stämman bifalla motionen. 89 (125)

90 Valberedningens förslag Valberedningen föreslår Scouternas stämma besluta till ordförande välja Britta Burreau och Gustaf Haag till International Commissioners välja Martin Persson och Linda Wallberg som övriga ledamöter i styrelsen välja Stina Alm, Viktor Lundqvist, Marie-Louise Lövgren, Oscar Sundås och Theres Sysimetsä. till verksamhetsrevisorer välja Karolina N och Dag och Karl Stavaeus till valberedning välja Anders Bernberg, Carl Bjelksjö, Cecilia Hansson, Oscar Karlsson, Jan Månsson, Minna Storm och Sanna Sundell med Jan Månsson som sammankallande som ledamöter på förvaltningsmötet 2019 till börja med föreslå listade 26, varav 14 för omval, med kompletteringar inför och på Demokratijamboree 2018 till totalt 45 ordinarie ledamöter samt fem suppleanter. Inledning Valberedningens uppdrag är ta fram förslag på kandidater till Scouternas styrelse, verksamhetsrevisorer, valberedning samt ledamöter och suppleanter till förvaltningsmötet. Arbetsuppgifterna har planerats utifrån den instruktion som stämman beslutade om den 20 november 2016, som bland annat föreskriver sammansättningen av styrelsen ska spegla det svenska samhället och ha en samlad förmåga strategiskt leda Scouterna. I arbetet med ta fram förslag på kandidater till Scouternas styrelse ser vi det som oerhört viktigt samtliga kandidater aktivt ska leda rörelsen i enlighet med uppsa mål och tankar i Scouternas strategi mot Vi ser styrelsen som ett lag av individer med personliga erfarenheter och kompetenser som har en god erfarenhet av scouting med olika kunskaper nödvändiga i styrelsearbetet. Det är detta lag som tillsammans ska kunna, och förstå, allt som behövs för leda rörelsen på rätt sätt mot våra uppsa mål och visioner. Då vi hösten 2016 dels valde en helt ny valberedning, dels valde en styrelse med i huvudsak en ny förväntan och annorlunda arbetssätt inledde vi vårt arbete med intervjua styrelsen. Från de samtalen förstod vi den nya styrelsen hade kommit igång med förändringsarbetet mot en mer effektiv och lagom mötesfrekvens men hade en del kvar göra för få ihop ett gemensamt och samverkande lag. Vårt förslag till styrelse är framtaget utifrån den plan vi ser i Scouternas strategi och de krav eller behov det ställer på Scouternas styrelse. Vi bedömer styrelsen ska jobba vidare med utveckla 90 (125)

91 det strategiska arbetet och undvika vara operativt aktiva. Styrelsen ska leda verksamheten genom generalsekreteraren med tydlighet och långsiktighet men också genom omsätta medlemmarnas och scoutkårernas behov till definierade uppdrag för de ideella arbetsgrupperna, ledningsgrupper och kansli. Målbilden Valberedningen inledde arbetet med göra en behovsanalys så vi på rätt sätt kunde värdera vilka kompetenser och förmågor som är viktiga för Scouternas styrelse. Vår målbild bygger på hur vi, våra medlemmar och vår nuvarande ledning vill styrelsen ska fungera framöver. Vi har på det sättet punktvis definierat de olika erfarenheter och kompetenser som ska finnas hos styrelsens medlemmar. Sammantaget ser vi det som viktigt samtliga i styrelsen har förmågan lyssna, leda och på det sättet styra den ena änden av en stor och komplex organisation med en mycket stark ideell prägel. För lyckas i sitt styrelseuppdrag anser vi det förutsätter ett långsiktigt, stabilt och visionärt tänkande med en tydlig inriktning på ett lagarbete där individerna ska vara väl förankrade i scoutkårernas och scoutings alla behov och värderingar. I arbetet sätta ihop ett nytt lag för de kommande två åren har vi också sökt förnyelse balanserat med stabilitet så även nästa stämma har en möjlighet tillsätta en lagom mix av nya och gamla. Vi har valt föreslå lika många som i den nuvarande styrelsen vilket har gett tre för nyval och sex för omval. Följande punkter ingick i den målbild vi använt för kunna leta efter och sedan föreslå en bra och funktionell styrelse välja på årets stämma. Det är viktigt alla styrelsemedlemmar kan förstå komplicerade skeenden och fa svåra och ibland obekväma beslut. Styrelsen leder genom andra och för utvecklingsarbetet ska gå i önskad riktning behövs en god förmåga uttrycka visioner så andra kan verkställa dem. Alla i styrelsen ska ha en förmåga ta till sig och förstå information om ekonomistyrning och andra kanske komplexare skeenden. Den enskilde ledamoten måste ha en förståelse för rollen innebär ingå i och bidra till ett lagarbete, samt förmågan verkligen medverka i det. Individerna bör ha erfarenhet av strategiskt verksamhetsansvar inklusive ekonomi- och personalansvar med förmågan skapa och öka värdet av våra tillgångar. Det är viktigt med en gedigen kunskap om Scouternas olika organisationer, strukturer och ideologier där erfarenhet från ideell sektor är en värdefull merit. Styrelseledamöterna ska ha förmågan med naturlig auktoritet kunna företräda och representera och tala för Scouterna såväl internt som externt. 91 (125)

92 Samtliga i styrelsen ska ha förmågan förstå grunderna för ett aktivt mångfaldsarbete samt på olika sätt kunna representera mångfalden som det svenska samhället består av. Styrelsen ska vara en lagom och balanserad grupp med olika personlighetstyper som till exempel analytiska, idérika och visionära likväl som administratörer och förvaltare. Det är ett stort värde med individer som har goda och många relationer inom både externa och interna kontaktnät. Valberedningens process BEHOVSANALYS För veta vad som förväntas av ledamöterna i styrelsen inledde vi arbetet med genomföra en behovsanalys. Den gjorde vi genom läsa vad den föregående valberedningen hade jobbat fram, intervjua styrelsen och ett antal nyckelpersoner samt öppna för samtal med alla som ville återkoppla tankar och idéer under Jamboree17. Baserat på dessa intervjuer gjorde vi i valberedningen en kravspecifikation på styrelseledamöterna och skrev uppdragsbeskrivningar för alla de olika uppdragen vi skulle föreslå för val. Vi såg det viktigt alla i styrelsen ska ha förmågan aktivt medverka i styrelsens alla samtal och diskussioner även om alla inte måste ha full kunskap i allt som skall behandlas. Vi ser styrelsen som ett lag med individer som alla ska bidra och tillföra kompetenser på något sätt för utveckla och leda Scouterna vidare framåt. ARBETSPROCESS I samband med vi startade nomineringskampanjen gjorde vi en andra intervjuomgång med styrelsen som i huvudsak bekräftade vår syn på vilka behov som förelåg. Vi fick också beskrivet ett lag i lagom harmoni även om mer fanns göra för fungera ännu bättre tillsammans. Ingen såg några akuta behov av förändringar. Huvudintrycket var alla ville jobba vidare som nu och endast långsamt säkerställa en stabilitet och senare succession för framtiden. Det har dock varit lite svårt följa upp styrelsearbetet vad avser individens insats, mycket på grund av protokollen blir officiella väldigt sent och är lite tunna i sitt innehåll för den typen av utvärdering. Valberedningen har bara kunnat medverka på ett styrelsemöte, framförallt för lite närmare förstå styrelsearbetet och presentera valberedningens målbild. Detta skedde hösten I januari 2018 publicerade vi uppdragsbeskrivningar för de olika rollerna på Under våren 2018 gjorde vi vad vi kunde för uppmärksamma alla i rörelsen på nomineringsprocessen pågår och uppmanade nominera. Vi har använt Scouternas alla olika kommunikationskanaler, sociala medier, nyhetsbrev och hemsidor med ett tacksamt stöd från kommunikationsavdelningen. Nomineringskampanjen utgick från de olika roller som skulle tillsättas; styrelsen, verksamhetsrevisorer, valberedning och förvaltningsmötet. De två första avslutades den sista maj 92 (125)

93 2018, valberedningen i mitten av juli 2018 med förvaltningsmötets öppen till Demokratijamboree i Karlstad. När vi summerade hade vi fått dryga 50 nomineringar till de olika rollerna. Utöver detta inkom drygt 30 förslag till förvaltningsmötet. Alla nominerade fick meddelande om de var nominerade med en fråga om de var intresserade av gå vidare i processen. En nominerad gick vidare genom svara på några frågor om hur man både ser på sig själv och vad man kan ge Scouterna. De som svarade ja på gå vidare blev kandidater i vår urvalsprocess. Det blev cirka 25 som kandiderade, som alla har intervjuats. Av dessa valde vi ut 15 för djupintervjuer. Dessa femton uppfyllde väl vår kravspecifikation och hade dessutom olika kompetenser vi såg som viktiga för driva Scouterna framåt. Efter den första intervjuomgången gjorde vi ett urval av de kandidater som bäst matchade målbilden. Några referenser togs in och utifrån dessa gjorde vi ett första utkast till hur vi ville få till en ny styrelse. De kandidater som nu föreslås har intervjuats av olika personer i valberedningen. Vi har även tagit referenser och fått bakgrundsfakta verifierad. Vi har i princip även fört samma form av samtal med de som föreslås till omval. Efter kandidaterna i vårt slutliga förslag tackade ja återkopplade vi till alla andra kandidater med ett kortare samtal där vi beskrev varför personen i fråga inte kom med i årets förslag. Vi har erbjudit mer specifik återkoppling till de som så önskar. Vi har även erbjudit möjligheten för samtliga forts vara fristående kandidater i handlingarna till stämman. Valberedningens förslag till Scouternas styrelse I arbetet med sätta samman ett förslag på styrelse så har vi fokuserat på gruppen som helhet. Vi vill bygga ett team som utifrån var och ens olika förmågor ska komplettera varandra och kunna arbeta bra tillsammans. Vårt förslag bör därför ses både utifrån de olika individernas kompetenser men även utifrån den helhet som de tillsammans skapar. Vi har prioriterat strategisk kompetens och erfarenhet av ledningsuppdrag. Vi anser det är viktigt kunna samverka i ett team men vi har även tagit hänsyn till bland annat erfarenhet från scouting på alla nivåer, kön, ålder och bostadsort. Valberedningen föreslår styrelsen även denna period ska bestå av nio personer, varav fem övriga ledamöter. Vi bedömer det är en lagom storlek och ser ett stort värde i inte förändra antalet då vi för närvarande inte ser en förändrad arbetsbörda för styrelsen åren som kommer. I vårt förslag till styrelse har vi försökt balansera behovet av kontinuitet med behovet av succession. Vi tror på sätta upp en plan på en försiktig men planerad succession så även nästa stämma står inför ett lagom behov av förnyelse. I grunden innebär det vi borde ha en plan aldrig ersätta alla med samma uppdrag samtidigt. 93 (125)

94 Vi tror också man behöver mer än en period för säkert kunna tillföra något och har uppmanat de för nyval se sitt uppdrag som minst två perioder långt, gärna längre än så. Årets förslag till styrelse innehåller därför tre nya och sex för omval. Valberedningens förslag till omval av bägge ordföranden syftar till ge ett tydligt stöd i vi ska fortsätta den påbörjade förändringen av styrelsens roll och arbetssätt sedan föregående stämma. Vi har resonerat på ett liknande sätt vad gäller vårt förslag till International Commissioners. Det tar tid komma in i det internationella arbetet men det är också ett uppdrag för två dela på, även för den nationella delen av det internationella uppdraget. Britta Burreau, ordförande Omval Britta har med tydlighet varit pådrivande ledare för få ett mer effektivt styrelsearbete. Hon har en bred erfarenhet från olika delar av scoutrörelsen, både som ideell och anställd scoutledare. Britta har lång erfarenhet av olika ledarskap, bland annat som VD i finanssektorn och aktiv i värdebaserat ledarskapsprogram. Valberedningen bedömer Britta kan fortsätta tillföra erfarenheter från ett strategiskt ledarskap och hon forts har mycket kunna bidra med i utvecklingen av styrelsens arbetssätt och roll. Britta har tidigare fått pris för sin förmåga inspirera, förnya och ständigt ligga i framkant vilket är ett stort värde för Scouterna och Scouternas styrelsearbete. Britta är gediget friluftsintresserad och älskar vara ute i skogen, på sjön och till fjälls. Gärna också på scoutläger där intresset för naturen och synen på livet kommer från hennes uppväxt i scoutrörelsen. Britta inspireras och både får och ger energi i möten med andra människor. Född: 1964 Kår: Vässarö scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Bromma Jobbar som: VD för KPA Pension Gustaf Haag, ordförande Omval Gustaf har i par med Britta både utvecklat och förändrat Scouternas styrelsearbete väl i linje med förväntan göra det mer effektivt. Han har också en god erfarenhet av finansiell förvaltning och kan på rätt sätt stötta Scouterna med den bakgrunden. Gustaf har varit arrangemangsledare för friluftskurser, hajker och stora läger och även varit aktiv i ledningen för de senaste jamboreerna. Valberedningen anser Gustaf har erfarenhet som behövs och dessutom tillför kontinuitet i styrelsearbetet. Han kan fortsätta bidra med kunskap för utveckla Scouternas ekonomistyrning. Gustaf är en inbiten friluftsälskare med talang för siffror. Han tycker också god ekonomistyrning och stabil finansiering är en förutsättning för en växande 94 (125)

95 scoutrörelse, vilket är en uppfning även valberedningen har. Gustaf gillar brädspel, TED-Talks och sova i sovsäck. Född: 1987 Kår: Tenhults scoutkår och Örby scoutkår Samverkansorganisation: KFUM Sverige Bostadsort: Stockholm Jobbar som: Portföljförvaltare Martin Persson, International Commissioner Omval Martin Persson har förutom flerårig erfarenhet från nuvarande styrelseuppdrag även en bred internationell scouterfarenhet genom uppdragen som vice International Commissioner och International Commissioner. Martin representerar Scouterna och Sverige, driver Scouternas frågor internationellt, bidrar med erfarenheter från Sverige samt för internationella frågor och goda exempel till Sverige och vår verksamhet. Martin har tidigare varit aktiv som distriktsordförande och arrangemangsledare. Martin är civilingenjör och jobbar nu som managementkonsult. Valberedningen bedömer Martin tillför en värdefull kontinuitet för både styrelsen och i uppdraget som International Commissioner. Martin beskriver sig som en som delar sin tid mellan Stockholm och världen. Han tycker möten över gränser är bland det häftigaste som finns. Det dagliga jobbet kräver veckans alla dagar men tiden på helger och kvällar används för scouting. Martin tycker det coolaste med scouting är vi finns över hela världen och det alltid går hitta vänner var du än är. Född: 1989 Kår: Glimåkra scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Stockholm Jobbar som: Managementkonsult Linda Wallberg, International Commissioner Omval Linda har en gedigen internationell kompetens, både från sin professionella karriär och som ideell inom Scouterna, bland annat som ansvarig ledare för Scouternas ledarskapsutbildning Värdebaserat ledarskap samt arrangemangsledare för World Moot i Kenya. Linda har mångårig erfarenhet från styrelsearbete inom civilsamhället liksom jobbet som generalsekreterare i en ideell ungdomsorganisation. I uppdraget som International Commissioner har Linda särskilt bidragit till utvecklingen av hur partnerskapen styrs, samt kopplingen mellan de strategiska och 95 (125)

96 operativa delarna av det internationella arbetet. Inför kommande mandatperiod vill Linda se över formerna för arbetet för tillgängliggöra de internationella upplevelserna för fler inom organisationen vilket valberedningen bedömer som viktigt. Linda har ett brinnande engagemang för värdebaserat ledarskap och ett särskilt intresse för fredsbyggande och post-konfliktsamhällen. Med världen som arbetsplats har hon bott i Brazzaville, Kampala, Pristina och Tierp tillsammans med man och tre barn. Född: 1984 Kår: Borgenkyrkan ung, Equmenia Samverkansorganisation: Equmenia Bostadsort: Tierp Jobbar som: Departementssekreterare på Utrikesdepartementet Stina Alm, ledamot Omval Stina har mångårig styrelseerfarenhet från både ideell och offentlig sektor, dels inom Scoutrörelsen från kår, distrikt och nationell nivå samt från bland annat myndighetsstyrelse. Stina studerar till läkare och är doktorand i barnmedicin vid Umeå universitet, där hon också är studentfackligt engagerad. Stina var ordförande i Frälsningsarméns Scoutförbund under samverkansprocessen och bidrar med viktiga perspektiv från det arbetet. Stina har erfarenhet av planera arrangemang, både nationellt men också internationellt. Valberedningen bedömer Stina har god förståelse av de olika samverkansorganisationerna och tillför erfarenhet av bedriva påverkansarbete både internt och externt. Stina ser sig som en smålänning som hittat hem i Norrland, med närheten till fjäll, norrsken och älv. Utöver studier på läkarprogrammet arbetar hon som doktorand med fokus på för tidigt födda barn. Hon brinner för Scouternas mål göra unga till aktiva samhällsmedborgare. Hon vill föra vidare den demokratiska skolning hon fick som ung inom scoutrörelsen. Född: 1992 Kår: Frälsningsarmens scoutkår i Jönköping Samverkansorganisation: Frälningsarméns scouter Bostadsort: Umeå Jobbar som: Student och doktorand 96 (125)

97 Viktor Lundqvist, ledamot Nyval Viktor har mestadels varit aktiv i Scouterna genom operativa uppdrag i olika lägerledningar. Genom det senaste uppdraget som lägerchef för Jamboree17 har Viktor också fått god kunskap om Scouternas organisation och om hur vår vision kan omsättas i praktiskt arbete. Det gav också en möjlighet aktivt verka för ge fler chansen ta del av scouting och utveckla rörelsen. Viktor har även erfarenhet från samverkan och samarbete med andra organisationer, framförallt genom olika uppdrag och genomförande av Global Development Village (GDV) på World Scout Jamboree Viktor är civilingenjör inom energisystem och var under studietiden aktiv i styrelsen för olika föreningar med anknytning till studentlivet. Viktor arbetar nu med koordinera och arbetsleda underhåll på Ringhals, en form av projektledningsuppdrag. Född: 1985 Kår: Mölndals scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Göteborg Jobbar som: Konsult, för närvarande som projektkoordinator inom teknisk utveckling Marie-Louise Lövgren, ledamot Nyval Marie-Louise jobbar med socialt entreprenörskap och social innovation sedan flera år, såväl yrkesmässigt som i Scouterna. Hon var bland annat delaktig i initiera Scouternas mångfaldsarbete redan för 15 år sedan och har sedan dess forts vara engagerad i frågan om hur fler ska kunna bli scouter och stanna i rörelsen. I olika roller har Marie-Louise ansvarat för samarbeten med andra aktörer i samhället inom till exempel fundraising och insamlingsarbete. I den svenska kontingenten till World Scout Moot 2017, som ansvarig för Världsförbättrarbyn på Jiingijamborii men även i jobbet som regionchef för Venture Cup Syd ingick det skaffa nya sponsorer och vårda befintliga partnerskap. Fundraising och relationer till omvärlden är frågor Marie-Louise kan och vill driva i sin roll i styrelsen för i linje med Scouternas strategi stärka scouternas roll i samhället och göra det möjligt för fler bli medlemmar. Marie-Louise var kommunikationschef för World Scout Jamboree 2011 och har erfarenhet av scouting både lokalt och regionalt, nationellt och internationellt inom både WAGGGS och WOSM. Född: 1981 Kår: Klagshamns scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Malmö 97 (125)

98 Jobbar som: Projektledare på Skånes studieförbund i samverkan Oscar Sundås, ledamot Omval Oscar har god erfarenhet av scouting på både lokal, regional och nationell nivå och har varit ledare för nästan alla åldersgrupper. I styrelsearbetet har Oscar bland annat jobbat med samverkan med alla distrikt vilket valberedningen ser som en viktig uppgift fortsätta med. Oscar har varit distriktsordförande i Dacke scoutdistrikt och tillför i styrelsearbetet erfarenheter från ledningsuppdrag både inom lokal, regional och nationell scouting. Oscar har en examen i kulturgeografi och arbetar strateg inom jämställdhetsfrågor samt utredare inom kollektivtrafiken. Oscar brinner för samverkan mellan olika nivåer i organisationen ska fungera på ett bra sätt. Han är dessutom en stor vän av ordning och reda samt drömmer om lära sig esperanto. Oscar tycker också han spenderar alldeles för mycket tid och pengar på Lego. Född: 1989 Kår: Emmaboda scoutkår och Nyköpings scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Nyköping Jobbar som: Strateg med inriktning på jämställdhetsfrågor samt utredare inom kollektivtrafik Theres Sysimetsä, ledamot Nyval Theres har en lång och bred styrelseerfarenhet, bland annat från flera olika delar av Scouterna men även inom andra medlemsorganisationer. Hon för närvarande ledamot av fackförbundet Unionens förbundsstyrelse och är ordförande för organisationen Geek Girl Meetup. Hon har en yrkeskarriär från civilsamhället och flera olika intresseorganisationer och tar med sig god kunskap om utvecklings- och strategiarbete och mångfald och minoritetsgrupper. Theres är den som trivs bäst i utveckling och förändring och ser en process i nästan allt. Hon är nyfiken och framåt och tar hellre ett nej än låta bli fråga. För Theres är självledarskapet och upptäckten om vem man är i en grupp det absolut häftigaste med scouting, något hon lever efter i hela livet och ser fram emot få fler upptäcka. Född: 1978 Kår: Sancta Maria scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Stockholm Jobbar som: Projektledare och egenföretagare inom lärande kopplat till funktionsvariationer 98 (125)

99 Valberedningens förslag till Scouternas verksamhetsrevisorer Rekryteringen till rollen som verksamhetsrevisor har följt samma process som för ledamöterna i styrelsen och valberedningen och nomineringsprocessen gav flera kandidater med mycket relevanta erfarenheter. Det tar tid sätta sig in i hela Scouternas verksamhet på det sätt som krävs för kunna utföra en god granskning och det finns områden fortsätta följa upp varför en långsam och samverkande överlämning är viktig. Detta är också något som de nuvarande verksamhetsrevisorerna kommer medverka i. Eftersom vi föreslår omval av styrelsens ordförandepar underlättas bytet av båda verksamhetsrevisorerna, något som annars inte varit föredra. Karolina N och Dag Nyval Karolina har erfarenhet av olika uppdrag inom Scouterna, på lokal, regional och nationell nivå. Hon har varit ledamot och vice ordförande i Göteborgs scoutdistrikt och 2016 var hon delprojektledare för Demokratijamboree. Hon har ett starkt intresse för demokratifrågor vilket bland annat kommit till uttryck i hon representerat Scouterna på flera internationella konferenser. Karolina arbetar som nämndsekreterare i Göteborgs stad där hon samordnar förvaltningens underlag till den politiska nämnden. Hon är också ett stöd för tjänstepersoner i juridiska frågor. Hon har tidigare jobbat med kvalitetsutveckling inom offentlig sektor. Karolina beskriver sig själv som en engagerad och vetgirig person som drivs av utmaningar. Hon tycker om mötet med människor och ser det som viktigt dra nytta varandras olikheter och erfarenheter. En viktig drivkraft för henne är revisionen ska vara högkvalitativ och göra nytta för medlemmarna. I detta kan hon bidra med sin erfarenhet av uppföljning och kvalitetsutveckling. Född: 1993 Kår: Stenungsunds scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Göteborg Jobbar som: Nämndsekreterare, Göteborgs stad 99 (125)

100 Karl Stavaeus Nyval Karl arbetar som underhållschef på ett raffinaderi i Nynäshamn. Han leder en teknisk organisation bestående av både utförare och ingenjörer vars mål är säkerställa högsta tillgängliga produktion. Han har under i stort sett hela sitt yrkesliv arbetat med utveckla organisationer och sätta samt följa upp mål. Han har också varit kvalitetsrevisor i olika omgångar. Karl började i Scouterna när han var 9 år och har haft de flesta roller som finns i en scoutkår. Han har också varit utbildningsledare vid ett par tillfällen. Karl är i dag ordförande i Älvsjö scoutkår, en av Sveriges största kårer och som vuxit väldigt snabbt på senare år. Karl har genom sitt yrkesliv och sina uppdrag på fritiden fått stor erfarenhet av verksamheter och av utveckla verksamheter inklusive beredskap för olika situationer som kräver olika angreppssätt. Rollen som verksamhetsrevisor ger honom en möjlighet både arbeta stödjande och uppföljande, vilket han ser som utmanande. Övriga fritidsintressen är huset i Dalarna, friluftsliv, skidåkning och golf. Född: 1962 Kår: Älvsjö scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Älvsjö, Stockholm Jobbar som: Underhållschef Nynäs raffinaderi, Nynäshamn Valberedningens förslag till Scouternas valberedning Även i arbetet med sätta samman ett förslag till valberedning har vi fokuserat på gruppen som helhet. Vi vill se valberedningen som ett team som utifrån var och ens olika förmågor kompletterar varandra och kan arbeta bra tillsammans. För valberedningen har vi prioriterat erfarenhet av ledningsuppdrag inom och för Scouterna. Vi har sett det viktigt valberedningen ska vara hela scoutsveriges valberedning. Vi har tagit hänsyn till administrativ förmåga, scouting på alla nivåer och, så långt det går, bostadsort. Det är också viktigt valberedningen kan fungera som projektledning och säkerställa en rättvis och öppen process som kan dokumenteras så framtida valberedningar kan dra lärdomar och få hjälp. Vi föreslår utöka valberedningen med en person, då det kommer krävas mer av aktiv närvaro på lokala möten och samlingar än vad som hunnits med den senaste perioden. Det innebär sju ledamöter, varav en sammankallande. I vårt förslag till ny valberedning har vi också försökt balansera behovet av kontinuitet med behovet av förändring. Vi tror på sätta upp en plan för en försiktig men planerad succession för 100 (125)

101 undvika gång på gång välja en helt ny valberedning. Idealet vore välja två eller tre nya varje gång. Vi tror också man behöver mer än en period för säkert kunna tillföra något och har uppmanat de för nyval se sitt uppdrag som minst två perioder långt. Årets förslag till valberedning innehåller fyra nya och tre för omval. Anders Bernberg Nyval Anders är en del av styrelsen i Norra Smålands scoutdistrikt med särskilt ansvar för utbildning och verksamhetsplanering. Sedan två år är han vice ordförande. Anders är aktiv i Vetlanda scoutkår där han varit kårordförande och avdelningsledare för upptäckar- och äventyrarscouter under flera år. Anders var en av två huvudansvariga för SSF förbundsstämma i Eksjö Under världsscoutjamboreen 2011 ingick Anders i lägerledningens trouble shooting team. Anders har en yrkesbakgrund inom försvaret, egen konsultverksamhet inom industrin, rektor och områdeschef inom grundskolan och nu senast som miljöstrateg. Född: 1963 Kår: Vetlanda scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Vetlanda Jobbar som: Miljöstrateg på Vetlanda kommun Carl Bjelksjö Omval Carl är kårordförande och äventyrarledare i Örnsbergs scoutkår. Tidigare har Carl även varit ledare för upptäckar- och utmanarscouter. Carl har varit engagerad i en mängd olika arbetsgrupper, arrangemang med mera på både distrikts- och nationell nivå vilket gör han har en bred erfarenhet av olika delar av Scouterna. Carl även erfarenhet från styrelsearbete i andra föreningar och till vardags arbetar han som kommunikatör. Född: 1984 Kår: Örnsbergs Scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Hägersten Jobbar som: Kommunikatör 101 (125)

102 Cecilia Hansson Nyval Cilla har varit medlem i Nacka sjöscoutkår sedan upptäckaråldern, och har varit aktiv som ledare på spårar- och utmanarnivå, kårutbildare och senast som kårordförande. Hennes tre söner är även de engagerade scouter. Hon har ett stort intresse för scouting internationellt och har bland annat arbetat på världsscoutscoutcentret SANGAM i Indien, och under senare år varit funktionär på nationella och internationella läger såsom världsscoutjamboreeen 2011, Contingent Management Team (CMT) på världsscoutjamboreen i Japan 2015, Listening Ears på Jamboree17, ledningsgrupper för Danish Challenge17 och Baltic Sea Challenge18. Cilla som är utbildad lärare och speciallärare har arbetat i skolans värld i nästan 30 år. Hon ingår nu i kursteam inom Scouternas folkhögskolas verksamhet. Cilla känner varmt för skapa möjligheter för alla ska kunna få uppleva scouting. Född: 1963 Kår: Nacka sjöscoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Nacka Jobbar som: Speciallärare Oscar Karlsson Nyval Oscar är för närvarande utmanarledare och ledamot i kårstyrelsen i Solglimtens scoutkår i Karlstad. Oscar sitter i Nykterhetsrörelsens Scoutförbunds internationella kommitté. Oscar har suttit i en arbetsgrupp för utmanarscouter i Värmland, sommarjobbat och varit volontär på NSF:s anläggning Scout Camp Ransberg. Oscar har precis avslutat gymnasiet och börjat jobba som barnskötare på en förskola i Karlstad. Född: 1999 Kår: Solglimtens scoutkår Samverkansorganisation: NSF Bostadsort: Karlstad Jobbar som: Barnskötare på förskola 102 (125)

103 Jan Månsson Omval som sammankallande Jan började med scouting som åttaåring. Han har varit ledare för alla åldersgrupper, kassör i Göteborgs scoutdistrikt, ordförande i Göteborgsscouternas stiftelse och ansvarig för Kragenäs. Åren var Jan del av ledningen för Viking Venture, Stockholm Venture och Natura 93 samt ledare till World Scout Jamboree i Australien och World Moot Australien. Med två flickor, 18 och 20 år, uppväxta i Equmenia Majorna är det där han idag har sitt kårengegemang som kassör. Jan var under världsscoutjamboreen 2011 Head of Sales. I Japan 2015 ansvarade han för kontingentens logistik och är inför världsscoutjamboreen i USA ansvarig för allt resande. Jan jobbar på Mölnlycke Health Care som projektledare inom den globala varuförsörjningskedjan, för närvarande på halvtid för samtidigt kunna studera. Född: 1957 Kår: Kungälv Scoutkår och Equmenia Majorna Samverkansorganisation: Scouterna och Equmenia Bostadsort: Västra Frölunda Jobbar som: Operativ projektledare inom logistik och halvtid Chalmersstudent Minna Storm Omval Minna är ekonom med mångårig erfarenhet inom internationell handel, nordiska nätverk och B2B-marknadsföring. Därtill har hon stor erfarenhet av krävande projektledning, strategi- och affärsutveckling och kompetensmanagement. Minna har erfarenhet av ansvara för större läger (som lägerchef Sjö för alla 2016), leda en kår och ansvara bland annat för extern finansiering inom scouting. Hon har haft ekonomi- och logistikansvar inom ledningsnivå för både Danish Challenge 2017 och Baltic Sea Challenge Hennes tre barn är även de engagerade sjöscouter. Minna jobbar gärna med externa relationer och finansiering och är delprojektledare för Utställning under Demokratijamboree Hon är sammankallande för valberedningen i Viggbyholms Sjöscoutkår samt vice ordförande i Roslagens scoutdistrikt. Minna var en del av Contingent Management Team på världsscoutjamboreen i Japan och åker till världsscoutjamboreen i USA år 2019 som International Service Team (IST). Född: 1967 Kår: Viggbyholms sjöscoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Täby Jobbar som: Verkställande direktör, Nordic Health Export 103 (125)

104 Sanna Sundell Nyval Sanna är utbildad statsvetare, och jobbar idag med chefer och ledningsgrupper med förändringsledning, digitalisering, kundupplevelse och öka medarbetarengagemang. Sanna har engagerat sig som facilitator och kursledare inom Scouternas ledarskapsutbildning Värdebaserat ledarskap sedan Hon har varit ordförande för Scouternas utbildningsgrupp under åren när det nya utbildningssystemet Ledarskapsön togs fram. Sedan tidig ungdom har Sanna engagerat sig ideellt i olika typer av verksamheter som bland annat ungdomsledare, men framför allt flera år inom studentvärlden och hon har också varit med och startat en organisation som jobbar för öka mångfald i styrelser. Född: 1986 Kår: Vässarö Scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Stockholm Jobbar som: People expert inom kommunikation, affärsutveckling och ledarskap Valberedningens förslag till ledamöter på Scouternas förvaltningsmöte Uppdraget hitta alla ledamöter till nästa års förvaltningsmöte är en grannlaga uppgift. Datum och plats är inte fastställt och valet för ett ganska kort uppdrag sker med mer än ett års framförhållning. Valberedningen har fokuserat på ett delförslag med ganska mycket erfarenhet och kompetens från tidigare förvaltningsmöten. Vi ser det som väldigt viktigt få en så bred förankring i även distrikt och samverkansorganisationer, varför det är ett värde kunna föreslå de som på olika sätt är aktiva i lokala ledningsroller. Av det skälet har vi huvudsakligen försökt rekrytera bland de som nyligen var med, sökt förslag från ovanstående organisationer och aktivt valt inte föreslå en komplett lista i samband med handlingarna skall gå ut för kunna föreslå fler under Demokratijamboree. Vi ser ett värde i man ska kunna nominera ledamöter till förvaltningsmötet även under Demokratijamboree, just för de som är nära och aktiva i demokratiprocessen ska kunna vara med och öka värdet på förvaltningsmötet. Det gör man framförallt genom inte bara göra det som en nödvändig formell slutpunkt för senaste verksamhetsåret utan just vara aktiv på och inte minst före förvaltningsmötet. I vårt förslag finns 26 kandidater som ordinarie ledamöter, varav 14 är för omval. Vi behöver 45 ledamöter samt fem suppleanter och kommer jobba vidare mot ett komplett förslag fram till nomineringen stänger, lördagen den 10 november (125)

105 Albin Junhede - Omval Albin är civilekonom med bred bakgrund från scouting på lokal nivå samt inom distrikt och på nationell och internationell nivå. Idag är han aktiv i Veberöds scoutkår och bor i Malmö. Född: 1991 Kår: Veberöds scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Malmö Alexander Enkvist - Nyval Alexander har fått så mycket under sin långa tid i Scouterna och hoppas kunna ge tillbaka genom sitt engagemang och sin framtidstro för rörelsen. Född: 1993 Kår: Krusboda scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Tyresö Alicia Kebring - Omval Alicia har varit scout i över 13 år och brinner för allt inom scouting. Har tidigare varit ombud på förvaltningsmötet och tror hon kan tillföra mycket till detta. Född: 1997 Kår: Almtuna scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Uppsala Annalena Levin - Omval Annalena är en glad och positiv scoutledare med många järn i elden. Gillar demokrati och ungdomsinflytande. Född: 1973 Kår: Hunneberg KFUM scoutkår Samverkansorganisation: KFUM Sverige Bostadsort: Västra Tunhem 105 (125)

106 Daniel Berglund - Omval Daniel (Dalle) är en glad och positiv scout, som i första hand ser möjligheter. Född: 1971 Kår: Tyringe scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Tyringe David Lindbergh - Nyval David är en glad och social kille från norra Sverige, som flyttat ner till Stockholm. Han vill vara med och utveckla Scouterna till en ännu bättre organisation. Född: 1989 Kår: Scoutkåren Drakarna Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Stockholm Elsa Ramberg - Nyval Elsa är agronomstudent med stort intresse för livsmedel och hållbarhet. Utöver studier är hon med i Equmenias nationella scoutstag, är scoutledare, leder ett storband och är aktiv inom Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF). Född: 1995 Kår: Valsätrakyrkans scoutkår Samverkansorganisation: Equmenia Bostadsort: Uppsala Emil Isberg - Nyval Född: 1976 Kår: Sollentuna Södra scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Stockholm Erik Carlsson - Nyval Erik är scout sen minortiden (som numera kallas spårarscout), idag aktiv ledare för spårarscouter, distriktsfunktionär samt funktionär på nationella arrangemang. Erik brinner för ge scouter en 106 (125)

107 möjlighet växa och utvecklas tillsammans, lära sig styrkan av gruppen och ge fler förutsättningarna för få uppleva arrangemang och äventyr i Scouterna. Född: 1983 Kår: Bagarmossens scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Bagarmossen Eva-Marie Johansson - Nyval Eva-Marie är en glad och driven scout som just nu är engagerad i Contingent Support för WSJ 2019, verksamhetsrevisor i Västbodals Scoutdistikt samt allmän inhoppare där hjälp behövs i Trollhättans Scoutkår var hon engagerad inom Jamboree17 och funktionsansvarig för logistik. Född: 1980 Kår: Trollhättans scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Kärna Felicia Lallo - Nyval Felicia är engagerad inom scouting på nationell nivå för Equmenia och är även med i ett planeringsteam för scoutlägret Prisma Född: 1997 Kår: Equmenia Toarp Samverkansorganisation: Equmenia Bostadsort: Västra Frölunda Hanna Wernbro - Nyval Hanna är en aktiv scout som brinner för ungas utveckling. Numera aktiv i scoutkåren, men har tidigare arbetat nationellt i bl.a. KFUK-KFUM Scoutförbunds styrelse. Född: 1985 Kår: Veberöds scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Veberöd 107 (125)

108 Håkan Kvist - Omval Håkan är både scoutledare, styrelseledamot och engagerad i distriktets lägerområde. Han håller gärna lägerbål när han inte fastnar och gräver ner sig i scoutpapper. Född: 1981 Kår: Drottningstadens scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Lund Inger Eriksson Grahn - Omval Inge är vice distriktsordförande. F.d. egen företagare. Scoutaktiv som bidragsansvarig på kåren och distriktet. Född: 1950 Kår: Malung-Sälens scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Malung Jonas Brunemalm - Nyval Jonas är scout sedan 1990 och har varit aktiv på kår-, distrikts och riksnivå. Han har deltagit i många stämmor samt varit kursledare och arrangemangsledare. Född: 1983 Kår: Älvsjö scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Skärholmen Kerstin Aronsson - Omval Kerstin är aktiv på scoutkåren i olika funktionärsroller, med ledarutbildningar i regionen och i Trygga mötens nationella grupp. Född: 1957 Kår: Vällingby scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Stockholm 108 (125)

109 Kristian Nyquist - Omval Kristian är kårkassör och materialansvarig i Örnsbergs Scoutkår. Född: 1982 Kår: Örnsbergs scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Hägersten Laila Freiholtz - Omval Född: 1972 Kår: Bjärke scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Sollebrunn Leif Salmonson - Omval Leif är Treklöver Gilwell-ledare. Ursprungligen avdelningsledare för patrullscouter (numera kallat äventyrarscouter) i Stockholm. Flyttade till Göteborg 1980 och har varit avdelningsledare i många år samt sekreterare i både scoutkåren och distriktet. Leif har även varit aktiv ledningen för ett regionsläger. Född: 1956 Kår: Torslanda sjöscoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Torslanda Patrik Ulvdal - Nyval Patrik är exilvästgöte från Alingsås boende i Skåne. Mestadels engagerad på nationell nivå inom Scouterna, senast på Jamboree17. Arbetar som skogskonsulent på Skogsstyrelsen. Född: 1992 Kår: Drottningstadens scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Lund 109 (125)

110 Peter Romin Omval Peter är ledare för Smurferna (utmanarscouter i Järlindens Scoutkår, Falun). Han gillar vad vi i Scouterna kan göra tillsammans i patruller. Eftersom det är viktigt så är han även utbildare främst för Leda patrull och är med i Dalarnas scoutdistrikts styrelse. Han tycker det är viktigt man från äventyraråldern får möjligheter på bästa sätt lära sig leda patrullen till lösa sina utmaningar. Född: 1964 Kår: Järlindens och Falukårens scoutkår Samverkansorganisation: NSF Bostadsort: Falun Rasmus Georgii-Hemming - Omval Rasmus är scout sedan 12 år och brinner för det lokala perspektivet såväl som den stora helhetsbilden. Gillar allt från knopar till stadgar. Född: 1998 Kår: Equmenia Danderyd-Täby Samverkansorganisation: Equmenia Bostadsort: Täby Simon Thörn - Nyval Född: 1994 Kår: Mölnlycke scoutkår Samverkansorganisation: Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Bostadsort: Göteborg Tobias Renström - Nyval Tobias är kårordförande i Näsby Parks scoutkår som har stor erfarenhet av olika typer av årsmöten på olika nivåer i scouterna. Född: 1985 Kår: Näsby Parks scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Täby 110 (125)

111 Tomas Kjerf - Omval Tomas blev scout som barn och är nu scoutledare för barn och ungdomar. Han har erfarenhet av vara funktionär på läger och andra arrangemang och däremellan delta på olika demokratiforum. Född: 1960 Kår: Saltsjö-Boo scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Saltsjö-Boo Ulf Ödman - Omval Ulf är en positiv tidsoptimist som tycker skogen är bästa platsen tänka kloka tankar. Född: 1966 Kår: Kristina scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Bankeryd Bekräftelse av revisionsbyrå I enlighet med Scouternas stadgar 5.12 Scouternas styrelse ska utse en revisionsbyrå med auktoriserade revisorer för revision av Scouternas förvaltning. Utnämning av revisor ska bekräftas vid Scouternas stämma. utser styrelsen en revisionsbyrå som ska bekräftas av Scouternas stämma. Styrelsen föreslår stämman bekräfta valet av Grant Thornton som Scouternas revisionsbyrå med Micael Schultze som huvudansvarig revisor. 111 (125)

112 Bilagor förteckning Bilagorna är kompletteringar till handlingarna och bakgrund till flera beslutsförslag. För dig som vill fördjupa dig i olika frågor kan du ladda ner dem separat på under fliken Handlingar. 1. Överlåtelse av ombudskap Mandatfördelning Verksamhetsberättelse för Scouterna Verksamhetsberättelse för Scouterna Årsredovisning för Scouterna 2017 inklusive revisionsberättelse 6. Årsredovisning för Scouterna 2016 inklusive revisionsberättelse 7. Helhetsbudget Slutrapporten för Jamboree17 9. Rapport till Scouternas stämma ge ekonomiska möjligheter delta på jamboree - Styrelsens kommentar 10. Verksamhetsplan Rapport avseende beslut på Scouternas stämma (125)

113 Stämmospråk en lätt guide till tunga ord Här hittar du förklaringar till några av de ord som kan dyka upp på Scouternas stämma. Scouterna försöker använda ett så modernt språk som möjligt när vi har möte så alla förstår. Men vissa krångliga ord slinker med ändå. ACKLAMATION Beslut kan tas med acklamation i ett demokratiskt möte. Röstning sker då med bifallsrop "Ja!", varpå ordförande tillkännager vad mötet (enligt dennes mening) har beslutat och "klubbar" beslutet om ingen innan dess begär votering. Till skillnad från exempelvis sluten votering innebär metoden i princip samtliga vet hur de andra väljer. I praktiken är det ofta bara de mötesdeltagare som sitter närmst som exakt kan avgöra hur var och en har röstat. ADJUNGERA En styrelse, eller annan grupp, kan själva utse en person som tillfälligt eller under längre tid deltar i gruppens arbete, utan denne är vald av stämman. I Scouterna är till exempel Scouternas generalsekreterare adjungerad till styrelsen. Oftast har en person som är adjungerad inte rösträtt. AJOURNERA Att ta en paus i mötet. Den är oftast tidsbestämd. ANSVARSFRIHET På stämman beviljas Scouternas styrelse ansvarsfrihet. Det innebär ledamöternas tagna beslut under året godkänns av stämman (alltså medlemmarna) d.v.s. styrelsen har agerat enligt föregående stämmobeslut. Det är mycket ovanligt en styrelse inte beviljas ansvarsfrihet. AVSLAG På stämman kan ombuden avslå ett förslag, en motion eller en proposition som behandlas under mötet. Avslag betyder ombuden är emot förslaget och håller alltså inte med. Motsatsen till avslag är bifall. 113 (125)

114 BALANSRÄKNING Visar alla tillgångar, skulder och eget kapital som organisationen har vid en viss tidpunkt, till exempel 31 december. Tillgångar kan vara pengar, hus och så vidare. BEGÄRA ORDET När ordförande säger ordet är fritt viftar man med sitt röstkort om man vill säga något; mötesordföranden fördelar sedan ordet utifrån en talarlista. BEREDNINGSGRUPP Beredningsgrupper är som plenum i miniformat. I beredningsgrupperna diskuteras ett mindre antal frågor med ett mindre antal personer än i plenum. Beredningsgruppernas uppgift är diskutera ärendena och behandla de yrkanden/beslutsförslag som har kommit in. I beredningsgrupperna ska ombuden förhandla om vilket förslag som är bäst och komma fram till ett huvudförslag, d.v.s. vad de tycker hela stämman borde rösta för. BEREDNINGSGRUPPSORDFÖRANDE Beredningsgruppsordförande är den som leder arbetet i de olika utskotten. Deras roll är driva arbetet i utskotten framåt och komma till beslut inom avs tid. De håller i talarlistan och föreslår hur man ska fa beslut. BIFALL På stämman kan ombuden bifalla ett förslag, en motion eller en proposition som behandlas under mötet. Bifall betyder ombuden är för förslaget och håller alltså med om det. Motsatsen till bifall är avslag. BORDLÄGGNING Frågan sparas till senare under stämman eller till ett annat möte. BUDGET Ekonomisk plan som visar organisationens förväntade intäkter och kostnader under en bestämd tidsperiod. Styrelsen ansvarar för budgeten följs. DAGORDNING En lista som visar vilka punkter som ska diskuteras under stämman och i vilken ordning det ska göras. Kallas även föredragningslista. 114 (125)

115 DELEGERA Att överlåta rätten ta beslut inom en viss fråga till en person eller en grupp som är specialiserad på ämnet. DEMOKRATIPATRULL För dig som inte har en ombudsgrupp ansluta dig till innan stämman och vill jobba i grupp testar vi i år en möjlighet vara med i en demokratipatrull på plats på stämman. Du blir indelad i en grupp i patrullstorlek och tillsammans arbetar ni i patrullform under hela helgen. Ni är gemensamt ansvariga för alla i gruppen förstår vad som händer under helgen, har roligt och känner sig trygga. Vi eftersträvar varje demokratipatrull får en mentor som varit med på ett par stämmor förut. Mentorns uppgift är finnas till hands och ge opartisk stöttning till patrullen om och när så önskas. Om du väljer gå med i en demokratipatrull kommer du få reda på din tillhörighet samt mötesplats och tid strax innan stämman. Vi rekommenderar inte du är med i både en demokratipatrull och en ombudsgrupp samtidigt då det blir svårt för dig hinna med båda. Du anger i din anmälan du vill vara del av en demokratipatrull. FIRMATECKNARE Personer som utsetts av styrelsen för företräda Scouterna och skriva under avtal för Scouternas räkning. FÖRVALTNINGSMÖTE Scouternas stämma hålls vartannat år. De år vi inte har stämma hålls istället ett förvaltningsmöte där minst 45 ledamöter tar beslut angående balans- och resultaträkning samt beviljande av ansvarsfrihet. GENERALSEKRETERARE Generalsekreteraren är Scouternas högsta tjänsteman och ansvarar bland annat för kansliet och alla anställda. Generalsekreteraren rapporterar till Scouternas styrelse. INTERNATIONAL COMMISSIONERS (IC) Scouternas styrelse har två personer som är International Commissioners (IC). De ansvarar för kontakterna med de två världsorganisationerna, WAGGGS och WOSM, och våra relationer med scoutorganisationer i andra länder. INFLYTANDEPUNKT På påverkanstorget finns en fysisk plats tilldelad för alla frågor som tas upp på stämman, till exempel motioner, propositioner och budget. På påverkanstorget finns inflytandepunktsansvariga som ser till 115 (125)

116 diskussionerna flyter på vid de olika inflytandepunkterna och som hjälper ombud hitta gemensamma lösningar, till exempel skriva gemensamma ändringsförslag. JUSTERARE På stämman väljs en eller flera personer som kontrollerar protokollet stämmer överens med vad som beslutades på stämman. När de gjort det skriver de under och då justeras protokollet vilket innebär det blir giltigt. JÄMKNING Om två förslag är lika varandra kan de som lagt förslagen prata ihop sig och föreslå ett nytt förslag som båda kan ställa sig bakom och rösta på, då har de gjort en jämkning. LEDAMOT Alla som sitter i Scouternas styrelse är ledamöter. En ledamot kan även ha specifika uppdrag som ordförande, IC eller dylikt. Styrelseledamöterna är valda på två år, fram till nästa stämma. LÄGGA TILL HANDLINGARNA Skriftliga rapporter brukar läggas till handlingarna, det innebär detta beslut skrivs in i protokollet och själva rapporten läggs som bilaga till protokollet. MAJORITET I omröstningar gäller oftast enkel majoritet, det vill säga mer än hälften av ombuden håller med om beslutet. Det finns även något som kallas kvalificerad majoritet och med det menas oftast 2/3 eller 3/4 av ombuden ska hålla med om beslutet. Vissa ändringar i stadgarna kräver även två beslut på olika stämmor för de ska gälla. MOTION Alla medlemmar i Scouterna kan lämna in skriftliga förslag till Scouternas stämma. De kallas motioner. Motioner måste skickas in senast tre månader innan stämmans öppnande. Alla motioner som skickas in behandlas av stämman. Även Scouternas styrelse kan lämna förslag till stämman, då kallas det proposition. NOMINERING Att föreslå en kandidat till något, till exempel styrelsen eller valberedningen. 116 (125)

117 OMEDELBAR JUSTERING Om ett särskilt viktigt beslut fas på stämman kan ombuden begära stämman omgående justerar den punkten i protokollet. Det beslutet blir då omedelbart giltigt. Jämför justerare. OMRÖSTNING Efter påverkanstorget har vi förhandling i plenum, det innebär vi röstar om bland annat motioner och propositioner. I omröstningen utgår vi från beslutsunderlaget. Om ett ombud anser mötesordförande inte korrekt bedömde vilket förslag som vann omröstningen kan votering begäras, då räknas rösterna på ett mer noggrant sätt. ORDFÖRANDE Med ordförande kan menas två olika saker: 1. Mötesordförande kallas de som leder Scouternas stämma 2. Stämman väljer också två ordförande som leder Scouternas styrelses arbete till nästa stämma. ORDNINGSFRÅGA Detta är frågor som handlar om formen för mötet, till exempel i vilken ordning olika förslag tas upp vid beslut eller om mötet ska ta en paus. Om något ombud vill ta upp en ordningsfråga får den företräde framför den fråga som diskuteras för tillfället eftersom en ordningsfråga kan handla om det som just då diskuteras. Ordningsfrågor är viktiga verktyg för räta ut frågetecken så alla kan delta i diskussionen på lika villkor. PARAGRAF Paragraf är en del i ett kapitel av stadgarna eller ett avsnitt i ett protokoll. De är alltid numrerade och är lätta hänvisa till. PLENUM Scouternas stämma genomförs dels som plenum, dels som påverkanstorg. I plenum sitter alla ombud i samma rum och där sker beslutsfarprocessen. Då leds förhandlingarna av mötesordförande. PRESIDIUM (PRESIDIET) Med presidium kan menas två olika saker: 1. De som leder stämman, det vill säga mötesordförande och sekreterare. 2. Scouternas båda ordförande, samt Scouternas generalsekreterare. 117 (125)

118 PROPOSITION Inför Scouternas stämma lämnar Scouternas styrelse ett antal skriftliga förslag. De kallas propositioner och publiceras tillsammans med handlingarna. Alla propositioner diskuteras och röstas om på stämman. Även medlemmar kan lämna förslag, då kallas det motion. PROPOSITIONSORDNING Den ordning ordföranden tar upp olika delförslag när stämman ska rösta. Oftast är det bara för eller emot ett förslag men ibland konkurrerar vissa förslag med varandra och då behöver omröstningen ske i flera steg. PROTOKOLL Protokollet skrivs av sekreteraren och ska dokumentera vilka beslut som stämman far. Protokollet kontrolleras av justerarna. På mindre formella möten kan det även kallas minnesanteckningar. PÅVERKANSTORG På påverkanstorget har varje punkt som stämman ska besluta om en fysisk plats där den diskuteras. En sådan plats kallas inflytandepunkt. Under påverkanstorget får alla medlemmar tycka till, ställa frågor och komma med ändringsförslag. Alla ombud markerar vilka förslag de håller med om och utifrån det sammanställs ett beslutsunderlag av redaktionspatrullen. Påverkanstorget gör det blir enkelt för alla komma till tals, och det blir väldigt enkelt tillsammans ta fram förslag så de passar så många som möjligt. RESERVATION Det ombud som inte accepterar stämmans beslut kan reservera sig mot det. Det betyder personen inte är ansvarig för beslutet. Reservation brukar vanligen ske som en slags protest, bara för ett ombud röstat nej till något betyder det inte man normalt sett reserverar sig. RESULTATRÄKNING Resultaträkningen visar resultatet av organisationens intäkter och kostnader under verksamhetsåret. REVISION Revisorns granskning av organisationens resultat- och balansräkning, löpande bokföring, samt styrelsens förvaltning d.v.s. styrelsen hållit sig till stadgar, budget och förra stämmans fade beslut. 118 (125)

119 REVISOR Person som utsetts utföra revisionen i organisationen. Revisorn väljs av stämman. REVISIONSBERÄTTELSE Årlig redogörelse (av revisor) som meddelar resultat av revisionen, samt uttalar sig om balansräkningen och frågan om ansvarsfrihet för styrelsen. RÖSTGRANSKNING Om ett ombud vill ha en mycket noggrann bedömning av omröstningen på en särskild punkt begär ombudet röstgranskning. Då avges rösterna i frågan efter upprop från den gällande röstlängden. RÖSTKORT Alla ombud får ett röstkort med ombudsnummer på. Det kan användas vid omröstningar, men används framförallt när ett ombud vill begära ordet för mötesordföranden ska veta vem det är som vill säga något. Röstkortet kan också användas när man vill lämna in ett förslag på påverkanstorget. RÖSTLÄNGD Lista över hur många ombud som är med på mötet och har rätt rösta. RÖSTRÄKNARE Rösträknare är de personer som räknar röster vid en omröstning på ett möte. Man brukar välja minst två rösträknare för de ska kunna jämföra sina resultat. Se även omröstning. RÖSTRÄTT Alla personer som är utsedda till ombud har rösträtt på Scouternas stämma. Det innebär de får vara med och rösta om besluten. Andra personer som deltar i mötet, som inte är utsedda av sin kår eller distrikt till ombud har inte rösträtt. SAKFRÅGOR OCH SAKUPPLYSNINGAR Inlägg i deben som rör fakta, till exempel frågor och upplysningar som är till för alla inblandade ska veta så mycket som möjligt så de kan fa ett välgrundat beslut. Sakfrågor och sakupplysningar bryter som regel talarlistan och behandlas direkt. 119 (125)

120 SAMVERKANSORGANISATION Nykterhetsrörelsens Scoutförbund, KFUM Sverige, Frälsningsarméns scouter, Salt och Equmenia har avtal med Scouterna som gör de organiserar en del av scoutrörelsen i Sverige. SEKRETERARE Den person som skriver protokoll på mötet. SLUTEN OMRÖSTNING Sluten omröstning sker genom ombuden skriver sitt val på en röstsedel. Till exempel kan detta ske vid personval om det finns flera personer som kandiderar till en post. STADGAR Grundläggande bestämmelser för Scouterna. STRECK I DEBATTEN Streck i deben innebär deben ska sluta inom ett visst ämne. När ett ombud säger streck i deben under en deb så beslutar stämman tillsammans om detta ska gälla. Om det blir streck i deben får alla en chans skriva upp sig på talarlistan för göra ett sista inlägg på punkten i fråga. Efter talarlistan har gåtts igenom går mötet vidare till beslut och senare till nästa punkt. STÄLLA MOT AVSLAG I omröstningar ställs alltid slutförslaget mot avslag så både ja-sidan och nej-sidan ska ha en chans lägga sin röst. SUPPLEANT En ersättare som tillfälligt kan axla rollen som ombud om den ordinarie är frånvarande. TALARLISTA Lista som mötesordföranden eller tillförordnad ansvarig för över vems tur det är tala. Man skriver upp sig på talarlistan genom begära ordet. VALBEREDNING Valberedningen förbereder val av bland annat styrelse. De personer som valberedningen föreslår till olika poster ska alltid vara tillfrågade först. Valberedningen utses av stämman. 120 (125)

121 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Skriftlig redogörelse för vilka aktiviteter och beslut som fats i organisationen under verksamhetsåret. VERKSAMHETSREVISORER Personer som granskar styrelsen har följt organisationens stadgar och stämmobeslut. Verksamhetsrevisorerna utses av stämman. VOTERING Se omröstning. VoteIT Är ett datorprogram som ska hjälpa till göra besluten mer förståeliga och du ska även lägga upp dina yrkanden i programmet. Se mer under rubriken Vad är VoteIT?. VÄCKA FÖRSLAG I beslutsunderlaget står vilka förslag som fått stöd av minst 10 % av ombuden. De förslagen tas inte automatiskt upp till omröstning men ombuden kan begära de tas upp, det kallas väcka förslag. YRKANDEN Ett yrkande är ett annat ord för förslag som lämnas in under pågående stämma, det vill säga inte i förhand som motioner och propositioner. YTTRANDERÄTT På Scouternas stämma har alla närvarande medlemmar rätt yttra sig. Särskilt inbjudna personer kan också ges yttranderätt. WAGGGS WAGGGS är en förkortning av World Association of Girl Guides and Girl Scouts. Det är en av de två internationella scoutorganisationerna och de har cirka 10 miljoner medlemmar. Alla scouter i Sverige som identifierar sig som tjejer är anslutna till WAGGGS. 121 (125)

122 WOSM WOSM står för World Organization of the Scout Movement. Det är en av de två internationella scoutorganisationerna och de har cirka 50 miljoner medlemmar. Alla scouter i Sverige som inte identifierar sig som tjejer är anslutna till WOSM. ÅRSREDOVISNING Visar organisationens ekonomiska resultat (resultaträkning) och ställning (balansräkning) samt beskriver verksamheten som bedrivits under ett år. Styrelsen ansvarar för upprätta en årsredovisning. Vad är VoteIT? VoteIT är ett digitalt system som Scouterna använder på sin stämma. VoteIT-systemet drivs och utvecklas av den ideella föreningen VoteIT i vilken Scouterna är medlem tillsammans med andra ideella organisationer. VoteIT är ett väldigt heltäckande system som stödjer såväl helt digitala som fysiska möten och hanterar dagordningar, handlingar, yrkanden, kommentarer, omröstningar, talarlista och visualisering av beslutsunderlag på storbild. Hur används VoteIT på Scouternas stämma? VoteIT kommer användas för det digitala påverkanstorget före stämman, för yrka och genomföra omröstningar. I VoteIT finns alla handlingar, alla yrkanden och alla huvudförslag på en plats och uppdateras i realtid. VoteIT är uppdelat som mötets föredragningslista och fyller funktion i plenum, på påverkanstorget och i beredningsgrupperna. På påverkanstorget skrivs yrkanden i VoteIT och när ett yrkande publicerats i systemet skrivs det ut och sätts upp på det fysiska påverkanstorget där det diskuteras. I beredningsgrupperna är det VoteIT du kan se alla yrkanden som är uppe för deb. Det kommer sedan markeras i VoteIT vad som blivit beredningsgruppens huvudförslag. Efter det andra påverkanstorget stängt används VoteIT för markera de yrkanden som fått minst 10 % av ombudens stöd. Det är bara dessa som kommer behandlas under stämmans andra dag, där alla beslut fas. 122 (125)

123 Under söndagen används VoteIT i plenum för på storbildsskärm kunna visualisera alla alternativ som ombuden kan välja mellan i en omröstning. Vissa omröstningar kommer också genomföras i VoteIT. Ombuden kan också följa med på vilka beslut som blivit fade, vilka yrkanden som man ännu inte har fat beslut om samt vilken dagordningspunkt man är på - i realtid genom sin egen dator. Hur får jag tillgång till systemet? Alla medlemmar i Scouterna som registrerar sig kan läsa och diskutera handlingarna i VoteIT. Du registrerar dig själv på scout.voteit.se, om du inte har ett konto sedan tidigare. Ombud som även ska ha behörighet yrka kommer tilldelas denna automatiskt i slutet av oktober. Då skickas ett e- postmeddelande ut till den e-postadress man angivit vid anmälan. Adressen till VoteIT kommer publiceras på och andra kanaler i samband med systemet öppnar. Vad är ett digitalt påverkanstorg? Den 29 oktober öppnas möjligheten tycka till om beslutspunkterna till Scouternas stämma i VoteIT i ett så kallat digitalt påverkanstorg. Det innebär du kan kommentera punkterna samt, om du är ombud, även lägga yrkanden. Dessa yrkanden kommer publiceras på det fysiska påverkanstorget. Observera du måste vara fysiskt närvarande på Scouternas stämma för ditt yrkande ska behandlas. Det digitala påverkanstorget stänger för yrkanden kl. 00:00 nen till den 9 november. Vad krävs för använda VoteIT? VoteIT-systemet går nå via en webbläsare och internetförbindelse. Det är därmed möjligt använda såväl PC, Mac, surfpla eller mobil. Alla ombud ska ha med sig en egen enhet, då det är svårt tillgodogöra sig mötet fullt ut utan tillgång till VoteIT. För bästa upplevelse av VoteIT och ökad möjlighet till överblick rekommenderas en enhet med stor skärm. Bärbar dator är föredra, medan små mobilskärmar fungerar, men inte rekommenderas. Kommer det finnas wifi i möteslokalen? Ja, det kommer finnas wifi i möteslokalen. Det är i första hand reserverat till ombud. När vi är så många på samma plats kommer det inte vara möjligt ansluta flera enheter, till exempel både mobiltelefonen och datorn samtidigt. P.g.a. störningsrisken ber vi er inte ta med mobil router eller sätta upp mobil hotspot inne i plenumlokalen. 123 (125)

124 Jag har inte tillgång till någon bärbar dator eller annan mobil enhet? Ombud som inte har tillgång till egen enhet bör i första hand få hjälp och stöd ifrån scoutkåren man representerar. Om varken ombud eller scoutkår har tillgång till en bärbar dator eller mobil enhet som kan användas ber vi er kontakta demokratijamboree@scouterna.se senast 1 november. 124 (125)

125 Den 9-11 november arrangeras Demokratijamboree och Scouternas stämma i Karlstad, på Karlstad CCC. Demokratijamboree genomsyras av temat FNs globala mål för hållbar utveckling, vilket både inspirerar helgen och Scouternas strategiarbete. Vi ser fram emot årets största demokratihändelse en spännande helg full av engagemang, gemenskap och framtidsvisioner! scoutservice.se/demokratijamboree 125 (125)