Stadgar för SGSS Antagna av Landsgilletinget Innehållsförteckning

Transkript

1 Stadgar för SGSS Antagna av Landsgilletinget 2011 Innehållsförteckning Rubrik Sidan Inledning 1 Namn Märke... 3 Mål och uppgift 3 Mål Uppgift... 3 Motto och löfte 5 Motto Löfte... 3 Medlemskap 7 Gillescout Gillescoutlöftet Utträde, uteslutning... 3 Lokalt scoutgille 10 Lokalt scoutgille Uppgift Namn Nybildning Upplösning Uteslutning... 4 Gilleting 16 Beslutande organ Gilleting Motioner Närvaro- och rösträtt, beslut, protokoll Ärenden... 5 Gilleråd 21 Gillerådets uppgift Gillerådets sammansättning Scoutgillets förvaltning GRs sammanträden Teckningsrätt mm... 6 Landsgilleting 26 Beslutande organ Landsgilleting Motion Närvaro-, yttrande- och rösträtt Beslut, protokoll Ärenden SGSS stadgar 2011 v2.docx S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Sidan 1 / 8

2 Rubrik Sidan Landsgilleråd 32 Landsgillerådets uppgift Landsgillerådets sammansättning SGSS förvaltning LGRs sammanträden Teckningsrätt SGSS stadgar 2011 v2.docx S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Sidan 2 / 8

3 Inledning 1 Namn S:t Georgs Scoutgillen i Sverige (SGSS) är en sammanslutning av lokala scoutgillen i Sverige och är som nationell organisation ansluten till gillescoutrörelsens världsorganisation International Scout and Guide Fellowship (ISGF) an organisation for adults. 2 Märke ISGFs symbol och flagga skall även vara SGSS. 3 Mål Mål och uppgift Gillescoutrörelsens mål är: att hålla scoutlagen och scoutlöftet levande att bevara kamratskap mellan vuxna scouter att arbeta för rättvisa och fred att bidra till internationell förståelse 4 Uppgift Gillescoutrörelsen skall arbeta för: att sprida scoutandan i samhället att stödja scoutverksamheten i Sverige att utveckla gillescoutrörelsen och dess verksamhet att stödja de lokala scoutgillena att verka för bildandet av nya scoutgillen 5 Motto Gillescoutrörelsens motto En gång scout alltid scout 6 Löfte Gillelöftet: Motto och löfte Jag vill göra mitt bästa för att leva upp till gillescoutrörelsens mål. Medlemskap 7 Gillescout Medlem, och därmed gillescout, blir den som fyllt 25 år, accepterar innehållet i målformuleringen i 3 samt betalt avgift till lokalt scoutgille och är registrerad hos SGSS. Efter beslut av Landsgillerådet (LGR) kan den, som betalt fastställd avgift till SGSS, bli direktansluten medlem. 8 Gillescoutlöftet Gillescoutlöftet bör bekräftas vid en ceremoni, utformad av det lokala scoutgillet. 9 Utträde, uteslutning Gillescout kvarstår i lokalt scoutgille eller som medlem direktansluten till SGSS till dess medlemmen begär utträde SGSS stadgar 2011 v2.docx S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Sidan 3 / 8

4 Gillescout som ägnar sig åt verksamhet som strider mot gillescoutrörelsens anda och principer kan uteslutas. Uteslutning av annat skäl än obetald medlemsavgift beslutas av Gilletinget (GT) med kvalificerad (2/3) majoritet och skall godkännas av LGR. Uteslutning på grund av obetald medlemsavgift beslutas av Gillerådet (GR). Lokalt scoutgille 10 Lokalt scoutgille Lokalt scoutgille består av dem som är gillescouter enligt 7. Ett nystartat lokalt scoutgille skall bestå av minst åtta gillescouter. 11 Uppgift Lokalt scoutgille har till uppgift att utveckla gillescoutrörelsen lokalt skapa möjligheter för den enskilde gillescoutens utveckling och engagemang i samhällsliv och livsfrågor verka för gemenskap och kontakt mellan gillescouter, såväl lokalt som regionalt, nationellt och internationellt stödja scoutverksamheten utifrån sina resurser 12 Namn Lokalt scoutgilles namn skall inledas med orden S:t Georgs Scoutgille och därefter innehålla namn och geografiskt område eller endast geografiskt område. Namnet skall godkännas av LGR. 13 Nybildning Nybildning av lokalt scoutgille skall anmälas till LGR, som prövar scoutgillets namn och beslutar om anslutning till SGSS. Till anmälan skall bifogas bestyrkt protokollskopia med beslut om bildandet av lokalt scoutgille samt namn på GR:s ledamöter. 14 Upplösning Lokalt scoutgilles utträde ur SGSS beslutas av GT med kvalificerad (2/3) majoritet efter samråd med LGR. Om GT inte sammankallats under två på varandra följande kalenderår, fattar LGR beslutet om upplösning av det lokala scoutgillet. Vid sådan upplösning tillfaller det lokala scoutgillets tillgångar SGSS. 15 Uteslutning Uteslutning av lokalt scoutgille, som inte betalt fastställt årsavgift till SGSS för sina medlemmar, beslutas av LGR. Uteslutning av annat skäl, beslutas av Landsgilletinget (LGT) med kvalificerad (2/3) majoritet. Gilleting 16 Beslutande organ Det lokala scoutgillets högsta beslutande organ är GT. Dess beslut verkställs av GR, som också förvaltar scoutgillets angelägenheter. 17 Gilleting Ordinarie GT skall hållas årligen senast under mars månad SGSS stadgar 2011 v2.docx S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Sidan 4 / 8

5 Kallelse skall ske skriftligt senast 30 dagar före mötet. Till kallelsen bifogas föredragningslista. Verksamhetsberättelse, resultat- och balansräkning, revisionsberättelse, förslag till verksamhetsplan och budget för innevarande verksamhetsår, förslag till medlemsavgift för nästkommande verksamhetsår, GR:s yttrande över motioner samt GR:s övriga förslag skall finnas tillgängliga för medlemmarna senast en vecka före mötet, på sätt som fastställs av GR och anges i kallelsen. Extra GT skall hållas då minst 1/3 av medlemmarna begär det eller när GR finner det nödvändigt. Kallelse skall ske skriftligt senast 30 dagar före mötet. Till kallelsen bifogas föredragningslista och de handlingar och eventuella förslag till beslut, som föranlett kallelsen till mötet. 18 Motioner Rätt att väcka motion till ordinarie GT har varje gillescout i scoutgillet. Motion skall ha inkommit till GR senast 20 dagar före GT. Motionen, tillsammans med GR:s yttrande, skall finnas tillgänglig för medlemmarna i enlighet med Närvaro- och rösträtt, beslut, protokoll Varje gillescout, som har erlagt fastställd medlemsavgift för innevarande kalenderår, har närvaro- och rösträtt på GT. Beslut på GT fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst, utom vid personval, då lotten avgör. Vid GT skall föras protokoll, som skall justeras av ordföranden och två protokollsjusterare. 20 Ärenden Vid ordinarie GT skall följande ärenden behandlas: Val av ordförande och sekreterare för tinget Justering av röstlängden Frågan om GT behörigen sammankallats Fastställande av föredragningslistan Val av två protokollsjusterare, tillika rösträknare Föredragning och godkännande av verksamhetsberättelse, resultat- och balansräkning samt revisionsberättelse för det närmast föregående verksamhetsåret Fråga om fastställande av balansräkningen samt beviljande av ansvarsfrihet för GR:s ledamöter Beslut om disposition av resultatet Behandling av inkomna motioner och propositioner Ärende(n) som GR hänskjutit till GT Fastställande av verksamhetsplan och budget för innevarande kalenderår samt medlemsavgift för nästkommande kalenderår Beslut om antalet ledamöter i GR Val av gillemästare (Gm) och vice gillemästare (vgm) för tiden till nästa ordinarie GT Val av övriga ledamöter för två år samt eventuella fyllnadsval Val av en eller två revisorer och en eller två revisorssuppleanter för ett år Val av valberedning Övriga ärenden På GT får beslut fattas endast i ärenden som anges i kallelsen. Gilleråd 21 Gillerådets uppgift GR skall leda det lokala scoutgillets verksamhet och företräda detsamma utåt. GR skall planlägga årsprogrammet, verka för scoutgillets tillväxt, hålla kontakt med andra scoutgillen, LGR och scoutorganisationer i närheten SGSS stadgar 2011 v2.docx S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Sidan 5 / 8

6 22 Gillerådets sammansättning GR består av Gillemästare (Gm) och vice Gillemästare (vgm) samt tre, eller om GT så beslutar, fler ledamöter. Gm och vgm väljs för tiden fram till nästa ordinarie GT. Övriga ledamöter väljs för en tid av två år. Varje år väljs halva antalet övriga ledamöter. Ledamot får tillhöra GR högst sex år i följd, om inte GT fattar särskilt beslut i varje enskilt fall. 23 Scoutgillets förvaltning GR skall tillse att scoutgillets bokföring och förvaltning är ordnad på ett betryggande sätt och sammanföra scoutgillets räkenskaper kalenderårsvis i ett fullständigt bokslut. Detta skall tillsammans med tillhörande handlingar samt resultat- och balansräkning överlämnas för revision senast 30 dagar före GT. Revisionen skall vara genomförd och handlingarna återlämnade senast 15 dagar före GT. 24 GR:s sammanträden GR skall sammanträda minst tre gånger varje kalenderår på kallelse av Gm eller vgm eller när minst hälften av ledamöterna så begärt. GR är beslutsmässigt när minst hälften av ledamöterna är närvarande. GR fattar beslut med enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Vid sammanträden skall föras protokoll, som justeras av ordföranden och ytterligare en ledamot. 25 Teckningsrätt mm GR skall utse en eller flera personer, som var för sig eller i förening, tecknar scoutgillets firma. GR ansvarar för att avgifter fastställda av LGT och rapporter begärda av LGR insändes till SGSS. Landsgilleting 26 Beslutande organ SGSS:s högsta beslutande organ är LGT. Dess beslut verkställs av LGR, som också förvaltar SGSS:s angelägenheter. 27 Landsgilleting Ordinarie LGT skall hållas vartannat år under tiden maj juni. Kallelse och föredragningslista skall vara de lokala scoutgillena tillhanda senast 60 dagar före mötet. Verksamhetsberättelse, resultat- och balans räkning och revisionsberättelse för föregående verksamhetsperiod, förslag till verksamhetsplan och budget för innevarande verksamhetsperiod, förslag till årsavgift för nästkommande verksamhetsperiod, LGRs yttrande över motioner samt LGRs övriga förslag till beslut skall vara de lokala scoutgillena tillhanda senast 30 dagar före mötet. Extra LGT skall hållas då minst 1/5 av de anslutna lokala scoutgillena begär detta eller då LGR finner det nödvändigt. Kallelse skall ske senast 30 dagar före mötet. Till kallelsen skall bifogas föredragningslista och de handlingar och eventuella förslag till beslut, som föranlett kallelsen till mötet. 28 Motion Rätt att väcka motion till ordinarie LGT tillkommer såväl varje enskild gillescout som varje lokalt scoutgille. Motion skall vara LGR tillhanda senast den 1 februari tingsåret. 29 Närvaro-, yttrande- och rösträtt Varje gillescout, som har erlagt fastställd medlemsavgift för innevarande kalenderår, har närvaro- och yttranderätt vid LGT SGSS stadgar 2011 v2.docx S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Sidan 6 / 8

7 Rösträtt har en vald delegat för varje påbörjat tjugofemtal gillescouter från lokalt scoutgille. Bestämmande för antalet röstberättigade är medlemstalet vid senaste årsskifte. LGR-ledamot får ej vara delegat för eget scoutgille. Rösträtt får ej utövas via fullmakt. 30 Beslut, protokoll LGT fattar beslut med enkel majoritet, utom i frågor där annat särskilt stadgas. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst, utom vid personval, då lotten avgör. Ordinarie LGT fattar beslut om ändring av SGSS:s stadgar med kvalificerad (2/3) majoritet. Beslut om upplösning av SGSS fattas med kvalificerad (2/3) majoritet av två på varandra följande LGT, varav ett skall vara ordinarie. Beslut om upplösning skall även omfatta disposition av SGSS tillgångar. Vid LGT skall föras protokoll, som justeras av ordföranden och två protokollsjusterare. 31 Ärenden Vid ordinarie LGT skall följande ärenden behandlas: Val av ordförande och sekreterare för tinget Justering av röstlängden Frågan om LGT behörigen sammankallats Fastställande av föredragningslistan Val av två protokollsjusterare, tillika rösträknare Föredragning och godkännande av verksamhetsberättelse, resultat- och balansräkning samt revisionsberättelse för den närmast föregående verksamhetsperioden Fråga om fastställande av balansräkningen samt beviljande av ansvarsfrihet för LGRs ledamöter Beslut om disposition av resultatet Behandling av inkomna motioner och propositioner Ärende(n) som LGR hänskjutit till LGT Fastställande av verksamhetsplan och budget för innevarande och nästkommande kalenderår samt årsavgift för nästkommande verksamhetsperiod Val av landsgillemästare (Lgm) och vice Landsgillemästare (vlgm) för tiden till nästa ordinarie LGT Val av övriga ledamöter för fyra år samt eventuella fyllnadsval Val av två revisorer och en revisorssuppleant för nästa verksamhetsperiod Val av valberedning Övriga ärenden Vid LGT får beslut fattas endast i ärenden som anges i kallelsen Landsgilleråd 32 Landsgillerådets uppgift LGR skall leda och utveckla verksamheten inom SGSS samt företräda SGSS utåt, både nationellt och internationellt. LGR ansvarar för att regionala samlingar sker årligen. 33 Landsgillerådets sammansättning LGR består av Landsgillemästare (Lgm), vice Landsgillemästare (vlgm) och fem övriga ledamöter SGSS stadgar 2011 v2.docx S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Sidan 7 / 8

8 Lgm och vlgm väljs för tiden fram till nästa ordinarie LGT. Övriga ledamöter väljs för en tid av fyra år, två respektive tre vid ordinarie LGT. Ledamot får tillhöra LGR högst tio år i följd. Lgm och vlgm får inneha respektive post högst sex år i följd, om inte LGT fattar särskilt beslut i varje enskilt fall. 34 SGSS:s förvaltning LGR skall tillse att SGSS:s bokföring och förvaltning är ordnad på ett betryggande sätt och sammanföra räkenskaperna omfattande de två senaste kalenderåren i fullständigt bokslut. Detta skall tillsammans med tillhörande handlingar samt resultat- och balansräkning överlämnas för revision senast den 28 februari. Revisionen skall vara genomförd och handlingarna återlämnade senast den 31 mars. 35 LGRs sammanträden LGR skall sammanträde minst fyra gånger per kalenderår, på kallelse av Lgm eller vlgm eller då minst hälften av ledamöterna så begärt. LGR är beslutsmässigt när minst hälften av ledamöterna är närvarande. LGR fattar beslut med enkel majoritet, utom när det gäller beslut enligt 9, 12, 14 och 15, då kvalificerad (2/3) majoritet krävs. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. LGR får adjungera personer med särskild uppgift eller för information. Vid sammanträden skall föras protokoll, som justeras av ordföranden och ytterligare en ledamot. 36 Teckningsrätt LGR skall utse en eller flera personer, som var för sig eller i förening, tecknar SGSS:s firma SGSS stadgar 2011 v2.docx S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Sidan 8 / 8