LRF Ungdomens riksstämma 8 9 mars 2017 Sånga-Säby S T Ä M M O B O K

Transkript

1 LRF Ungdomens riksstämma 8 9 mars 2017 Sånga-Säby S T Ä M M O B O K

2 Förord Välkommen till en stämma i nygammal form! I år testar vi i LRF Ungdomen lite nya arbetsmetoder och nya sätt påverka under stämman. Det gör mig jätteglad vi vågar testa nya saker och nya sätt arbeta på, och i år blir det en extra utmaning då vi har två propositioner och 18 motioner behandla. Fantastiskt vilket engagemang och jag hoppas vi alla bidrar med lösningar och förslag på hur vi tillsammans påverkar #vårframtid Jag vill hälsa er alla hjärtligt välkomna till Sånga-Säby och årets riksstämma Det är med lite vemod som jag nu möter er på stämman, där jag ska göra min sista insats i rollen som ordförande för LRF Ungdomen. Jag möter också ungdomens stämma med en längtan för jag vet hur rolig, intressant och givande den är. I ordningen räknat är detta min sjunde riksstämma, i lite olika roller, och jag har alltid känt mig påfylld av engagemanget och gemenskapen vi har i LRF Ungdomen över hela landet. När jag försöker summera mina tre år som ordförande är det några saker jag särskilt vill nämna. För det första, och kanske det viktigaste, så är det långsiktighet och vart LRF Ungdomen är på väg antog riksstämman en gemensam vision för LRF Ungdomen, vilket gör det enklare för vart och vad vi ska påverka. Det gör också vårt arbete mer gemensamt och vi blir alltid starkare när vi gör något tillsammans! Det andra jag tänker på är konkurrenskraft och företagande. Jag är helt övertygad om vi behöver utveckla benet som företagarorganisation i LRF och samtidigt också lyfta våra företag som ett näringsliv när vi möter våra politiker och beslutsfare. Jag vill också nämna något som är oss LRF-ungdomar väldigt kärt, och det är framtiden. Framtidens möjligheter men också utmaningar - det är väl det som egentligen summerar allt vi arbetar med och fokuserar på? Förutsättningar bedriva företag, produkter och tjänster vi kan komma erbjuda, teknik och nya lösningar på affärsmodeller. Ja, det är mycket vi berör, men våra företag berör också väldigt många olika områden! Men jag slutar inte i LRF Ungdomen för det. Som nybliven ledamot i LRF Ungdomens valberedning i Jämtland, hoppas jag fortsätta kunna bidra till LRF Ungdomens verksamhet och utveckling. Vår stämma kommer präglas av ämnen som berör allt från vårt LRF, jordbrukspolitik, landsbygdspolitik, företagarklimat, utbildning, medier med mera. Alla dessa olika ämnen visar på bredden för hur vi inom det gröna näringslivet påverkar och påverkas, och det är vårt jobb i LRF Ungdomen visa på hur vi vill se framtiden där vi kan bidra till samhällsutvecklingen, miljöutmaningen och samtidigt leverera dessa värden genom vårt företagande! Välkomna! /Nils Björid Avgående ordförande för LRF Ungdomens riksstyrelse, nybliven mjölkbonde och framtidsföretagare in Sweden Jämtland Stämmobokens innehåll: Förord 1 Program 2 Föredragningslista 3-4 VoteIt 5-6 Trivselregler 7 Verksamhetsberättelse Valberedningens förslag Förslag till arbetsordning Förslag till sakpolitiskt program Propositioner Motioner och yttranden Motionsstatus från LRF Ungdomen 2017

3 Program LRF Ungdomens stämma Onsdag 8 mars Gemensam busstransport från Cityterminalen till Sånga-Säby Lunch Öppning LRF Ungdomens Riksstämma Genomgång av VoteIT Prisutdelning Ung Växtkraft Stämmoförhandlingar Paneldiskussion Ung & Dum Cole Roberts Nordica Photograpy, Emelie Lidehäll Öberg illustratör och Anna Strömberg, Storboda mjölk Fika Motionsdiskussioner påbörjas Inspirationsföreläsning med Nils von Heijne, Digital entreprenör Stämman avslutas för dagen Årets regionmingel Stämmomiddag Torsdag 9 mars Motionsdiskussioner fortsätter Fika Stämmoförhandlingar återupptas i plenum Stämmoförhandlingarna avslutas Lunch Buss avgår från Sånga-Säby till Cityterminalen Använd gärna hashtaggen #lrfstämma under stämman! 2 LRF Ungdomen 2017

4 Föredragningslista 1. Stämman öppnas LRF Ungdomens ordförande Nils Björid hälsar alla välkomna. 2. Val av stämmopresidium Valberedningen beslutade enligt protokoll 16 januari 2017 föreslå stämman utse presidium enligt följande: David Radivoj, Skaraborg, ordförande Elfrida Rehn, Jönköping, vice ordförande 3. Anmälan av stämmosekreterare Riksstyrelsen har den 16 januari utsett Anders Karlsson vara stämmosekreterare. 4. Fastställande av röstlängd Röstlängden fastställs sedan samtliga närvarande fullmäktige registrerats. 5. Godkännande av kallelsen Meddelande om tid och plats meddelades på ordförandekonferensen december Kallelse har varit införd på Gröna Sidorna i Land Lantbruk nr Godkännande av trivselregler/arbetsordning för stämman Valberedningen föreslår stämman anta följande trivselregler förhålla sig till. Se sid 7 7. Val av två personer jämte stämmoordförande justera stämmans protokoll Valberedningen föreslår stämman utse protokolljusterare enligt följande: Magnus Karlsson, Örebro Frida Svensson, Jönköping 8. Val av rösträknare Valberedningen föreslår stämman utse rösträknare enligt följande: Louise Paulsson, Jämtland Fredrik Olsson, Uppsala 9. Val av beredningskommitté Valberedningen föreslår stämman utse beredningskommitté enligt följande: Anton Öhrlund, Västernorrland Catrin Gustavsson, Skaraborg Christian Horn, Riksstyrelsen 10. Anmälan av punkter till övriga frågor Anmälan av eventuella övriga ärenden. 11. Godkännande av föredragningslista 12. Verksamhetsberättelse 2016 Se sid Val av LRF Ungdomens riksstyrelse Valberedningen har fått avsägelser från: Nils Björid Louise Ryberg Olov Eriksson Frida Larsson Sara Helgstrand 3 LRF Ungdomen 2017

5 Följande ledamöter har ett år kvar på sin mandid: Jacob Eriksson, Östergötland Susan Larsson, Skaraborg Christian Horn, Sydost Magnus Jönsson, Skåne Valberedningen föreslår stämman besluta välja en riksstyrelse med nio ledamöter. Till ledamöter i riksstyrelsen, för mandiden föreslår valberedningen välja: Nyval på två år: Emilia Astrenius Widerström, Skaraborg Simon Wancke, Jönköping Annika Hägglund, Halland Hanna Johansson, Skaraborg Fyllnadsval på ett år: Pär Antonsson, Västerbotten Presentation av föreslagna ledamöter finns på sid Val av LRF Ungdomens ordförande Valberedningen föreslår Emilia Astrenius Widerström väljs som riksstyrelsens ordförande på ett år. 15. Val av LRF Ungdomens vice ordförande Valberedningen föreslår Simon Wancke väljs som riksstyrelsens vice ordförande på ett år. 16. LRF Ungdomens valberedning Följande personer har avsagt sig omval: Nils Fransson, Öst Hanna Nordström, Nord, Sara Wallemyr, Väst och Johan Persson, Syd står till förfogande för omval. a. Val av LRF Ungdomens valberedning b. Val av sammankallande för LRF Ungdomens valberedning 17. Ärenden som riksstyrelsen hänskjutit till riksstämman a. Arbetsordning för LRF Ungdomen. Se sid. 15 b. Sakpolitiskt program. Se sid. 21 c. Propositioner från riksstyrelsen. Se sid Ärenden som medlem hänskjutit till riksstämman a. Motioner, styrelsens yttranden. Se sid Övriga frågor 20. Stämmans avslutande Avtackningar 4 LRF Ungdomen 2017

6 Förnyad motionshantering Under LRF Ungdomens Riksstämma 2016 testade vi modellen med åsiktstorg för skapa en bredare och mer engagerande diskussion kring de insända motionerna. Formatet uppskades och vi tar i år ytterligare steg för utveckla diskussionen och engagemanget kring Riksstämmans motioner. I år kommer vi, precis som ifjol, bryta plenum för diskutera i mindre grupper. Den här gången kommer alla fullmäktige delas in i en grupp och under en bestämd tid av dag ett och dag två kommer ni diskutera samtliga motioner i dessa grupper. Inga beslut kommer fas kring motionerna i smågrupperna, utan det kommer ske när vi återsamlas i plenum under andra halvan av dag två. Men under er tid i smågrupperna har ni alla möjligheter komma med frågor till riksstyrelsen, kolla upp någon fakta på internet och även göra ett ändrings- eller tilläggsförslag till satserna. Allt detta möjliggörs med vi kommer testa det digitala verktyget för föreningsstämmor, VoteIt. Ett spännande och välbeprövat program för just årsmöten och stämmor. Allt ni behöver ha är en laptop eller surfpla 1 så kan ni delta fullt ut. Precis som i vardagen i övrigt är det livsviktigt komma ihåg sin laddare VoteIt är ett tydligt och enkelt system för följa med i dagordningen och frågorna under stämman. Vi hoppas det ska göra stämman intressantare och lättare följa med i för de som tidigare inte deltagit på riksstämman. Syftet med detta är öka engagemanget kring motionerna och alla som deltar känner de tagit med sig något från diskussionen. Genom delta i mindre grupper kan det vara enklare ställa frågor och säga vad man tycker, vilket kan vara svårt i plenum. Samtidigt kommer detta ställa högre krav på er komma väl pålästa på motionerna och förberedda för vi ska få ut så mycket som möjligt under den bestämda tid vi har. Vi hoppas ni känner detta ska bli spännande pröva detta nya sätt och hitta nya vägar för en levande folkrörelse. Vi kanske är Ung & Dum, men det är också det som gör vi vågar prova! 1 Mobiltelefon fungerar också men det är rekommenderat man använder en något större skärm för bäst upplevelse. 5 LRF Ungdomen 2017

7 Genomförandeguide motionshantering: Motionshanteringen börjar, Pass 1 (Dag 1, kl. 16:00-17:00) - Här kommer vi påbörja motionshanteringen dag 1. Ni kommer här gå ut i era grupper om 5-6 personer till anvisad plats. Väl samlade kommer diskussionsledaren för gruppen starta motionsdiskussionen. - Diskussionsledaren är en på förhand utsedd person som, likt en mötesordförande, ser till diskussionen rör sig framåt och gruppen hinner hantera motionerna på uts tid. Diskussionsledaren är också den person som sänder in ändrings- /tilläggsförslag på -satser från gruppen. o När någon deltagare i gruppen vill lägga fram ett förslag görs detta genom VoteIt-systemet. Förslaget läggs på så vis fram av den enskilda personen och o inte gruppen. Alla grupper kommer tilldelas ett gruppnummer. Denna beteckning bör också läggas till i den enskildes förslag så alla kan se i vilken gruppdiskussion förslaget kom ifrån. T.ex. Frida-Ek föreslår: avslå motionen #Grupp3 - Gruppen kan kommunicera med övriga grupper samt följa motionsdiskussionen genom VoteIt-systemet - Riksstyrelsen deltar inte i någon grupp utan finns behjälplig för alla i diskussionen kring styrelsens yttrande. - Stämmopresidiet följer och administrerar gruppdiskussionerna genom programmet VoteIt med assistans av VoteIt:s personal. - Motionshanteringen dag 1 pågår mellan kl.16:00-17:00 och varje grupp hanterar så många motioner man hinner. Därefter avbryter vi motionshanteringen för dag 1 och återsamlas i stämmosalen. Motionshanteringen fortsätter, Pass 2: (Dag 2, kl. 08:30-09:30) - Motionshanteringen fortsätter på samma vis i smågrupper under början av dag 2. Under den här tiden ska gruppen hunnit diskutera samtliga motioner och propositioner samt sänt in eventuella ändrings- eller tilläggsyrkanden via VoteIt. Kl. 09:30 avbryts motionshanteringen i smågrupper och vi återsamlas i plenum. Motionshantering i plenum och beslut, Pass 3 (Dag 2, kl. 10:00-11:30) - Samtliga återsamlas i stämmosalen för slutlig motionsbehandling och beslut. Detta sker på precis samma sätt som tidigare år. - VoteIt kommer fortsätta användas på storbild för följa förslag, dagordning, talarlista m.m. Det är forts möjligt interagera via detta förutom i plenumdiskussionen. - Presidiet leder i vanlig ordning motionsförhandlingarna och stämman beslutar. - Tanken är diskussionen ska här hållas effektiv och målinriktad då ett gott förarbete lagts i smågrupperna. 6 LRF Ungdomen 2017

8 Trivselregler/Arbetsordning för stämman Rösträtt Rösträtt har fullmäktige från LRF Ungdomens regioner, fördelning enligt LRF Ungdomens arbetsordning. Röstkortet utgör ett bevis på rösträtt och delas ut vid ankomst och registrering på Sånga-Säby. Yttranderätt Direkt yttranderätt, utanför talarordningen i pågående deb, har riksstyrelsen. Samtliga gäster och åhörare har rätt yttra sig i deb. Endast fullmäktige och riksstyrelsen har yrkanderätt. Votering Votering ska begäras innan klubban fallit. Först görs en försöksvotering d v s fullmäktige visar med sina röstkort vilket förslag som bifalls. Om en eller flera fullmäktige inte delar ordförandes uppfning, kan rösträkning begäras, detta ska ske innan klubban fallit. Vid rösträkning ska rösträknarna träda in och räkna rösterna. Sluten omröstning Används endast då votering begärts i personval. Huvudförslag/motförslag Riksstyrelsens förslag utgör alltid huvudförslag i av ordförande ställd beslutsproposition. I de fall det finns flera motförslag i en votering, ska en omröstning först ske mellan motförslagen för få fram ett motförslag mot riksstyrelsens huvudförslag. Ändringsförslag Fullmäktige kan bara lägga förslag till ändringar i besluts--satser, ej i yttrandetext, såvida inte program- eller remissyttrande behandlas. Förslag till ändrande -satser och tilläggs-satser ska lämnas in skriftligt till presidiet. Reservation Reservation ska inlämnas skriftligt direkt efter beslut. Röstning När ordförande har ställt proposition och röstning ska ske på densamma, ska fullmäktige ropa endast ja på det förslag man bifaller, på det som inte bifalls ska fullmäktige vara tysta. Inga nejröster på LRF Ungdomens stämma alltså. Detta underlättar för presidiet avgöra vilket förslag som vunnit. Tidsbegränsning Om presidiet anser det nödvändigt kan man införa tidsbegränsning av inläggen. Motionshantering Motioner behandlas i tre pass. Pass ett och två i mindre diskussionsgrupper och pass tre i plenum I diskussionsgrupperna diskuteras motioner och propositioner under ledning av en diskussionsledare. I diskussionsgrupper kan ändrings-/tilläggsyrkanden läggas fram men inga beslut fas. I plenum diskuteras motioner och propositioner i stor grupp med samtliga stämmofullmäktige. I plenum kan ändrings-/tilläggsyrkanden läggas fram och beslut fas. Övrigt Rapportering från stämmoförhandlingarna i sociala medier görs med omdöme. Sura miner, muttrande i bänken, långsinthet, bakåtsträvande eller annat som gör livet surt, göre sig icke besvär på LRF Ungdomens riksstämma! 7 LRF Ungdomen 2017

9 Verksamhetsberättelse 2016 Styrelsen Styrelsen har under året haft sju protokollförda styrelsemöten varav för första gången ett genom digitala möten, dvs konferensutrustningen på regionkontoren. Styrelsens arbete sker främst i fokusgrupperna Intern påverkan, Politik och Omvärld samt Företagande. Under året träffade styrelsen riksförbundsstyrelsen, där vi bestämde vi fortsättningsvis ska träffas för hålla nära kontakt med varandra. På mötet i år presenterade vi vår långsiktiga plan för vårt arbete mot år Inget skulle ju förstås vara möjligt utan vår eminente sekreterare Malin Hagbardsson. Företagande Har under året bestått av Louise, Sara och Jacob. Årets Unga Bonde LRF Ungdomen har, tillsammans med McDonald s, instiftat Årets Unga Bonde. Målet med Årets Unga Bonde är inspirera fler unga ambitiösa, företagsamma entreprenörer satsa på lantbruksnäringen. Vinnaren får kr investera i sin verksamhet. De fem främsta får stöd av LRF Konsult för utveckla sin affärsverksamhet och topp 15 får gå en ledarskapsutbildning på McDonald s Business School. Årets unga bonde 2016 blev Jessica Birgersson, en ung mjölkbonde från Vänersborg. Jessica fick ta emot priset på Borgeby Fältdagar. Ung Växtkraft Under 2016 delade vi åter igen ut stipendiet Ung Växtkraft tillsammans med Länsförsäkringar. Detta är ett pris som delas ut på LRF Ungdomens riksstämma varje år. Meningen med priset är lyfta unga framgångsrika företagare inom den gröna näringen och inspirera andra våga satsa och ta klivet in i näringen gick priset till mjölkbonden Malin Gustavsson från Småland. Utbildning inom målstyrning Fokusgruppen arbetar fram en utbildning med fokus på målstyrning. Syftet med utbildningen är ge unga företagare verktyg för sätta tydliga mål, för sedan kunna följa upp sitt resultat och utveckla företaget åt rätt håll. Ambitionen är kunna erbjuda alla regioner denna utbildning. Gröna Sidorna I en krönika och en artikel i Land Lantbruk lyfte vi betydelsen av innovation inom lantbruksnäringen. Vi anser det behöver göras en kraftsamling när det gäller innovationsinsatser och nya affärsmöjligheter på landsbygden, vilket kräver samarbeten mellan lantbruksföretagare, offentliga aktörer och akademin. Vi från LRF Ungdomen vill uppmuntra unga företagare till se nya affärsmöjligheter och samtidigt visa på branschen. Näringslivsdagen på Ultuna Ultuna Näringslivsdag är en årligt återkommande arbetsmarknadsmässa för företag och organisationer som är relevanta för studentens framtida karriär. Här får vi chansen presentera LRF, ge studenterna inblick i vilka jobb som finns i branschen samt knyta kontakter med de studenter som snart kommer ut på arbetsmarknaden. Åtgärdsplan för fler unga företagare I september presenterade vi i LRF Ungdomen en åtgärdsplan för fler unga företagare (publicerades i Land Lantbruk). Fokusgruppen kommer jobba vidare med förslag gällande lantbrukets kapitaltillgång samt lantbrukets möjlighet skapa ett kapital (konkurrenssitua-tion, lönsamhetsbarriärer, beskningsfrågan etcetera). 8 LRF Ungdomen 2017

10 Intern Påverkan -IP Har under året besått av Susan, Christian och Magnus. Snart har ett år gått sedan ungdomsstämman och mycket har vi hunnit med. Lärdomarna har varit många och flera nya tankebanor har ss i kraft. Vi började med tillsammans sätta upp ett mål för Intern Påverkan till Kort efter stämman började vi fastställa en verksamhetsplan för motioner rörande fokusgruppen som kommit in till stämman I motionen Hejar Klack har vi haft telefonmöten där vi gett handledning till regionerna för hur kontakten med medlemmen kan gå till och gjort en återkoppling efter årsskiftet för höra vilken respons våra regioner har fått. Bonden i skolan är en av motionerna som IP fortsätter arbeta med under våren För komma närmare landets regioner började vi skicka ut Månandsmailet för kort berätta vad varje fokusgrupp arbetar med just för tillfället. Sedan har vi tittat på syftet med Fadderskapet och omvandlat det till Regionkontakten. Tanken är era och våra tankar, idéer samt information ska gå åt bägge håll för ena LRF Ungdomen. Under hösten hade vi ett digitalt möte med alla regioner i landet, där varje fokusgrupp presenterade sin verksamhetsberättelse och vi i IP ledde en Motionsskola. Med Christian från IP i LRFs medlems- och organisationsutskott har vi deltagit i flera utskottsmöten under året. Under året har vi även deltagit i flera arbetsgrupper rörande Stödmedlemskap och Grön Attraktionskraft. Politik och Omvärld Har under året bestått av Nils, Frida och Olle. Almedalen Även 2016 for LRF Ungdomen till Almedalsveckan för ta del av Sveriges mest intensiva, politiska mötesplats. I år representerades styrelsen av Nils, Frida och Olle som spenderade fyra intensiva dagar på plats där vi hade ett särskilt fokus på den biobaserade samhällsekonomin, integrationsfrågan och LRF som den nya miljörörelsen. Mellan inbokade möten med ungdomspartierna och våra egna framträdanden, löpte vi konstant mellan olika seminarier och mötesplatser där vi såg möjligheten påverka och göra avtryck i deben. Våra dagar simultanrapporterades via Facebook, Twitter och Snapchat och nackar vreds och argument förbereddes när någon sa Kolla, jag tror det där är Fridolin!. Almedalen är en möjlighet till skapa annars svårtillgängliga kontakter och ett spontant möte på gatan kan ibland ge oväntade intryck. Vi hoppas, och ser fram emot, en lika givande, rolig, frustrerande, väderomväxlande, förvirrande, utmande och belönande Almedalsvistelse CEJA LRF Ungdomen är medlem i CEJA, som är en paraplyorganisation för unga jordbrukare inom EU. Under året har vi forts våra ökade insatser på den här arenan genom bibehålla ett gott samarbete med våra nordiska grannländer, då främst de finska MTK och från i år också deras systerorganisation SLC. Tillsammans har vi arbetat med tydliggöra de specifika nordiska förutsättningarna för övriga CEJA och även tydligt positionerat oss som länder med fokus på företagande, hållbarhet och marknadsinriktade. Bland de områden där LRF Ungdomen lyckats få genomslag är CEJAs definition av aktivt brukande och ung bonde där fokus lades på markens brukande och inte på andelen mark du äger. Vidare har CEJA under året antagit ett ställningstagande om unga jordbrukares roll i miljöfrågorna. LRF Ungdomen började föra den diskussionen sommaren 2015, under 9 LRF Ungdomen 2017

11 parollen gröna på riktigt och CEJA har nu också påbörjat en diskussion om unga jordbrukare är de nya miljöaktivisterna. Slutligen har LRF Ungdomen, genom CEJA, lyckats knipa två fasta platser i två av EUkommissionens civila dialoggrupper (CDG) vilket är institutionens öra mot civilsamhället. Det är Emilia Astrenius Widerström, Skaraborg, och Emma Svensson, Halland, som sitter i CDG:n för ekologiskt jordbruk respektive mjölk. Det innebär ytterligare en möjlighet för LRF Ungdomen se och synas, höra och höras på EU-nivå. Vi ser CEJA och den europeiska nivån som mycket betydelsefull, både vad gäller påverkan och för inspiration och omvärldsspaning till vad framtiden kan komma innebära. Attraktionskraftsprojektet Jobba grönt Under 2016 har LRF Ungdomen aktivt deltagit i det gemensamma arbetet mellan LRF och SLA, även kallat raktionskraftsprojektet. Nils och Susan har deltagit genom en referensgrupp och har agerat bollplank för detta ska landa så bra som möjligt. Under december 2016 lanserades projektet och hemsidan Jobba Grönt (jobbagront.se) Bonde i skolan Riksstyrelsen fick i uppdrag av stämman 2016 sammankalla LRF Ungdomens regioner till en gemensam aktivitet i landet för öka kunskapen om Bonden i skolan som finns tillgängligt som läromaterial. Detta resulterade i Intern Påverkan tog fram planen ge alla regioner i landet en Bonde i skolan genomgång, digitalt eller via telefonmöte med Power Point. Arbetet med Bonden i Skolan fortsätter efter årsskiftet. Framtidsforum på Elmia I år arrangerade Elmia ett framtidsforum där branschens företrädare, opinionsbildare, politiker och lantbrukare möttes för fördjupa diskussionen och kunskapen kring lantbrukets framtidsfrågor. Ungdomen deltog genom Nils, som var på plats dels på ett seminarium om raktionskraft för det gröna näringslivet och ett pass om framtida CAP. Kooperativa forumet Januari 2017 var det dags för den tredje kooperativa konferensen på Sånga-Säby. I år var temat digitalisering och ungdomens röst inom kooperationen. Här fick vi se konkreta exempel på vad digitaliseringen kan innebära. Voteit-systemet som vi kommer testa på ungdomens stämma visades och många deltagare blev imponerade av möjligheterna med digitaliseringen. Dag två var det ungdomstemat där vi från LRF Ungdomen lyfte grundläggande byggstenar om uppdraget och förväntningarna i ett förtroendeuppdrag men framför allt behovet av tydlighet. Utskottet organisation och medlem Utskottet är en beredande instans till förbundsstyrelsen som sedan far besluten. Utgångspunkten för utskottet är frågor som berör organisationen internt och dess medlemmar. Under året har utskottet bland annat arbetat med medlemsutvecklingen, supporterskap för LRF, kommunikation, medlemspolicyn, LRF Ungdomens inflytande i organisationen och kriterier för organisations- och intressemedlemskap. Christian från LRF Ungdomen har varit representant i utskottet under året. NBC Nordiska bondeorganisationers centralråd hade sitt årliga möte på Sånga-Säby. Här diskuteras ur ett nordiskt perspektiv, hur vi tillsammans ska hantera frågor både inom EU för de EU 10 LRF Ungdomen 2017

12 anslutna länderna men också gemensamt mot World Farmers Organisation. Här får vi i ungdomen möjlighet träffa andra ungdomsorganisationer från norden, för knyta kontakter men också bolla vad vi kan göra tillsammans i ett internationellt perspektiv. Referensgrupp CAP Under 2016 fortse vi vårt deltagande i en referensgrupp för framtida CAP. I stort så hamnade diskussionerna på en nivå för hur vi vill se framtida CAP ur ett svenskt perspektiv och ett svenskt ställningstagande. Arbetet med framtida CAP kommer fortgå de kommande åren för möta CAP Regionala och kooperativa rådet Är två församlingar som träffas löpande under året. Dels det regionala rådet där regionordföranden från alla regioner och tre representanter från LRF Ungdomen agerar som en rådgivande instans åt riksförbundsstyrelsen. Det kooperativa rådet är i stort sett samma sak, men består av LRFs organisationsmedlemmar. Här diskuteras interna frågor och i år har livsmedelsstrategin varit den stora bollen, men även framtida CAP, utfodring av vilt osv. Detta är en viktig arena, där vi har möjligheter spela in ungdomens och framtidens perspektiv. Riksförbundsstämman Den är kärnan för LRF och dess verksamhet. Här deltog Nils, Louise och Frida för representera LRF Ungdomens röst och våra motioner från riksstämman Vår motion om rösträtt avslogs, men vi fick dock ett beslut om man ska uppdra åt riksförbundsstyrelsen tillsammans med LRF Ungdomens riksstyrelse utreda hur vi på bästa sätt säkerställer LRF Ungdomens möjlighet till påverkan och beslutande i LRF. Detta ställde vi oss positiva till och vi är nöjda över utfallet. Den andra motionen gällande insektodling gick igenom och styrelsen fick i uppdrag, med bifall till motionens intentioner, uppdra åt riksförbundsstyrelsen tillsammans med foderbranschen initiera en dialog med berörda myndigheter i syfte påverka det EU-gemensamma regelverket och möjliggöra en inhemsk produktion av insekter för framställning av djurfoder. Nationella skogsstrategin Christian och Jacob besökte landsbygdsministern Sven-Erik Bucht på regeringskansliet, för lyfta ungdomens syn på utformningen av den nationella skogsstrategin. Där lyftes bland annat frågor kring äganderätten, biobaserat samhälle, viltstammar i balans och långsiktiga politiska spelregler. Strategiskt forum Nytt arbetssätt har tillämpats i riksförbundsstyrelsen. Tidigare har förbundsstyrelsen arbetat med ett flertal olika utskott. I år har man förändrat detta och tagit bort två av dessa och ers med ett strategiskt forum. Det strategiska forumet äger rum innan ordinarie förbunds-styrelsemöte där hela styrelsen träffas samt två representanter från LRF Ungdomens riksstyrelse. Här lyfts en strategisk diskussion om olika ämnen. Hittills har vi pratat om utbildning, framtida CAP, LRF som företagarorganisation mm. Detta var också en förstärkning, som vi ser det, i vår möjlighet till inflytande i organisationen och för resultatet av vår motion om rösträtt på riksförbundsstämman. Dessa möten sker utspridda över året. 11 LRF Ungdomen 2017

13 Valberedningens förslag Simon Wancke Hur kan jag bidra till fler med min bakgrund skall bli verksamma inom de gröna näringarna? Jag minns jag ställde mig den frågan ganska snart efter ha börjat studera naturbruksprogrammet på gymnasiet hösten Det blev samtidigt naturligt för mig söka mig till forum med likasinnade som brinner för området med samma entusiasm som jag själv. Jag heter Simon Wancke, är 25 år och uppväxt i den sörmländska kuststaden Trosa. Idag arbetar jag som driftledare på en gård som bedriver KRAV-certifierad äggproduktion, växtodling och skogsbruk utanför Värnamo i Småland. Hit kom jag efter tidigare arbete som maskinförare och instruktör på gårdar och naturbruksgymnasium. De senast tre åren har jag ägnat åt vidare studier vid SLU Alnarp. Genom förtroendeuppdrag och styrelsearbeten har jag engagerat mig hårt för flera ungdomar som likt jag själv växt upp i staden, skall upptäcka alla de möjligheter de gröna näringarna har erbjuda oss unga. Min förhoppning är få fortsätta detta arbete genom LRF Ungdomen. Jag känner därför stor ödmjukhet inför valberedningens förslag föreslås till arbete i LRF Ungdomens riksstyrelse. Med medlemmarnas förtroende vill jag vara med och utveckla och förbättra förutsättningarna för ungt landsbygdsföretagande samt inspirera. Pär Antonsson heter jag är 35 år gammal och bor i en by som heter Övre Bäck den ligger ca 3 mil söder om Skellefteå i Västerbotten. Där bedriver jag och mina föräldrar, tillsammans med två anställda, mjölkproduktion med ca 130 kor. Jag har inga långa utbildningar stoltsera med, mer än gymnasium, men jag har arbetat på en del gårdar genom åren. De senaste sex åren har jag jobbat hemma på heltid. Inom LRF har jag varit aktiv i några år och då främst LRF Ungdomen i Västerbotten, där jag s som ordförande i fyra år men slutade där vid årsmötet i november. Jag sitter även i Västerbottens regionstyrelse. Då det gäller LRF och mitt arbete där, så tänker jag de är bättre jag är med och kan gör nån skillnad för dom gröna näringarna än jag går hemma och gnäller för de gör ingen skillnad alls. Sen är de väldigt roligt också! Nå t jag tror är ett viktigt arbete för LRF, är arbetet mot unga som t ex Jorden och skogen i stan och Bonden i skolan. Det känns roligt få vara ett av valberedningens förslag, även om de bara gäller för ett år. För sedan är jag för gammal. Men jag tror och hoppas jag kan bidra en del till LRF Ungdomens arbete och utveckling under ett år. Fritid ägnar jag mej nästan inte åt. Jag arbetar rätt mycket - inte bara för jag måste, utan för jag tycker de är roligt. Men jag har en hund som jag gärna går till skogen med och ett hus som jag köpte ifjol och som jag håller på renovera. Och med den takt jag håller nu, borde kunna flytta in där någon gång under de närmaste tio åren. 12 LRF Ungdomen 2017

14 Emilia Astrenius Widerström heter jag och är 27 år gammal. Jag bor i det lilla samhället Moholm utanför Töreboda med man och tre barn, en gammal amerikanare från -58 och en herrans massa 50- och 60tals-möbler. Jag är uppfödd utanför Vårgårda med föräldrar som har noll anknytning till bondelivet, så de blev mäkta förvånade när jag sökte till ett naturbruksgymnasium i Töreboda, med inriktning jordbruk. Efter gymnasiet har jag arbetat som avbytare i fem år på olika mjölkbesättningar i Skaraborg. Idag sedan fyra år tillbaka jobbar jag som djurskötare på en ekologisk mjölkgård med 350 mjölkande kor och sex robotar utanför Götene. Utöver det enorma ko- och rockabillyintresset, är jag ordförande för LRF Ungdomen Skaraborg och mitt engagemang inom LRF har eskalerat, där jag fått upp ögonen för hur kraftfull organisation vi faktiskt är och kan vara. Jag sitter även med i CEJA Civil Dialog Group Organic Farming och är yrkeslivsambassadör för Jobba Grönt. Vad jag tror jag kan bidra med i styrelseuppdraget: Mitt största kall som jag känner för mig i LRF är få omvärlden se alla möjligheter som finns inom de gröna näringarna. Att få människor se vad jag ser och det som gör jag glöder lika starkt för mitt yrke dag efter dag. Vi ska vara stolta över våra gröna näringar i Sverige som alltid tänker ett steg till och är med i matchen inför morgondagens utmaningar. Vi skapar redan vägen för ett hållbart och innovativt samhälle där framtidens företagare på landsbygden spelar en stor nyckelroll. Jag vill engagera och driva på för de frågor som gör det möjligt vara ung och vilja leva och arbeta här- som företagare eller anställd inom de gröna näringarna. Och allt detta med hjälp av er alla medlemmar i LRF Ungdomen. Nu är det vår tur visa vad vi kan! Hanna Johansson är en 30-årig smålänning som hamnade i Skaraborg och blev mjölkbonde för snart 10 år sedan. Jag har idag 170 årskor plus rekrytering och ca 120 ha växtodling på det. Den lilla egen tid man får som egenföretagare spenderas gärna tillsammans med pojkvännen Lenny och min hund Tuva, med alltifrån långa promenader i skog och mark till matlagning med goda svenska råvaror. Jag går även i startgroparna för köpa mej en MTB, något som verkar både alldeles underbart och samtidigt livsfarligt! Jag är såklart jättehedrad över bli tillfrågad och hoppas, om jag får förtroendet, kunna bidra i styrelsen med min erfarenhet från livet som mjölkföretagare och med mitt engagemang för det svenska lantbruket, maten och landsbygden i viktiga frågor framöver! 13 LRF Ungdomen 2017

15 Jag heter Annika Hägglund, är 26 år gammal och bor i Slöinge utanför Falkenberg i Halland. Jag är dock ingen infödd hallänning utan är uppväxt på en gård Hälsingland, där min mamma och syster bedriver ekologisk mjölkproduktion. Året efter min student åkte jag till Kanada där jag under sju månader arbetade på en växtodlingsgård. När jag kom hem därifrån så sökte jag lantmästarutbildningen och flyttade sedan ner till Skåne. Sedan jag tog ut min examen 2014 så har jag jobbat som växtodlingsrådgivare, först i Växjö och sedan i maj jobbar jag på Växa Sverige i Halland med inriktning mot ekologisk växtodling och grovfoderproduktion. Jag har varit aktiv i LRF Ungdomen sedan 2015, först som ledamot i LRF Ungdomen Sydost och sedan i Hallands ungdomsstyrelse. Att vara engagerad inom LRF Ungdomen ser jag som en chans påverka den bransch som jag och många andra med mig arbetar inom och brinner för. Att man dessutom får träffa många likasinnade är en stor bonus. Min fritid består till stor del av åka runt till olika dansbanor för bugga och gnussa, men även av en del jympa på mitt favoritställe Friskis och Svettis. Jag lyssnar också på ljudböcker, så fort tillfälle ges, och kan därför ibland vara inne i min egen värld. 14 LRF Ungdomen 2017

16 ARBETSORDNING FÖR LRF UNGDOMEN Förslag till LRF Ungdomens riksstämma 8-9 mars Inledning Detta dokument är en arbetsordning för LRF Ungdomen. LRF Ungdomen är inte stadgebundna och är därför betrakta som ett nätverk med stor frihet i sin verksamhet. Arbetsordningen bör ses som ett styrdokument för LRF Ungdomen både regionalt och nationellt. Arbetsordningen upprättas av LRF Ungdomens riksstyrelse och uppdateras och antas av stämman allt eftersom LRF Ungdomens förutsättningar förändras. 2. Syfte LRF Ungdomen är en religiöst och partipolitiskt obundet nätverk inom LRF som verkar för ungas möjlighet bo och verka på landsbygden. LRF Ungdomen ska: Identifiera och driva frågor viktiga för unga medlemmar så deras intressen tas tillvara. Skapa mötesplatser som utvecklar medlemmen som person, förtroendevald och företagare. 3. Målgrupp LRF Ungdomens målgrupp är LRF medlemmar från 16 till och med 35 år. 4. Kommungruppen I varje kommungrupp bör det finnas en ledamot från LRF Ungdomen. Denna ledamot bör väljas på grund av egna meriter för tillföra relevant kompetens i styrelsearbetet och inte enbart på grund av sin ålder. Ledamoten nomineras av kommungruppens valberedning i samarbete med LRF Ungdomens styrelse i regionen eller enligt den praxis som gäller. Ungdomsledamoten bör bl.a. - Delta i det ordinarie arbetet i kommungruppen. - Föra fram och bevaka LRF Ungdomarnas intressen i kommungruppen. Kommentar Ansvarig ledamot i LRF Ungdomens regionstyrelse bör delta på kommungruppsordförandeträffar och andra informationstillfällen och även finnas med på regionens maillistor osv. 5. LRF Ungdomens regionstyrelse LRF Ungdomens regionala styrelse verkar på uppdrag och mandat från sina medlemmar i respektive region. LRF Ungdomens styrelse driver frågor viktiga för medlemmarna och representerar medlemmarna regionalt och nationellt. LRF Ungdomens regionstyrelse bör utgöras av fem-nio ledamöter valda på LRF Ungdomens regionala årsmöte. Valbar person till Ungdomens styrelse ska ha fyllt 16 men ej 36 år. Frågan om suppleanter ska finnas, men avgörs av LRF Ungdomens regionala årsmöte. 15 LRF Ungdomen 2017

17 LRF Ungdomens regionala styrelse ska bl. a sköta och anordna: Formella uppgifter Genomföra årsmöte, upprätta verksamhetsplan och förslag till budget Delta på arrangemang anordnade av LRF Ungdomen riks så som regionala konferenser, ordförandekonferens m.m. Delta på LRF Ungdomens riksstämma Regelbundet hålla kontakten med riksstyrelsen samt sända verksamhetsberättelsen till riks vid slutet av året Regionstyrelsen ska vid alla möten och arrangemang följa LRF Ungdomens alkohol och drogpolicy Interna uppgifter Identifiera och driva frågor som är viktiga för medlemmar Skapa regionala mötesforum för LRF Ungdomens medlemmar Ha god kontakt med LRF regionstyrelse och söka samarbeten Ha god kontakt med LRF Ungdomen i andra regioner Påverkan och kommunikationsarbete Skapa opinion Skapa raktionskraft på landsbygden Medverka i kontakter med den gröna näringens skolor samt i övrigt sprida information om LRF Ungdomens verksamhet Skapa framtidstro LRF Ungdomens årsmöte i regionerna LRF Ungdomen anordnar årligen, senast den 1 december, ett regionalt årsmöte. På LRF Ungdomens årsmöte har alla LRF Ungdomens medlemmar i regionen rösträtt. Kallelse till årsmötet sker tre veckor innan årsmötet på så sätt som regionens styrelse finner lämpligt t.ex. via annons i LRFs medlemstidning eller via personlig kallelse. Motioner och framställningar till årsmötet ska vara regionens styrelse tillhanda senast den tid som regionstyrelsen anser lämplig före årsmötet, senast samma dag som årsmötet äger rum. Årsmötet äger rätten skicka vidare antagna motioner till LRF Ungdomens riksstämma. Årsmötet kan fa beslut delegera medlem eller styrelse skriva ihop en motion/skrivelse, i årsmötet framfört och beslutat ämne, för vid ett senare tillfälle än årsmötet skickas vidare till LRF Ungdomens Riksstämma. LRF Ungdomen i varje region äger rätt skicka en fullmäktig till LRF Ungdomens riksstämma samt ytterligare en fullmäktig per påbörjat 750-tal medlemmar i sin region. Antalet medlemmar avser medlemmar i LRF i åldrarna 0 till och med 35 år. Mättidpunkten för medlemsantalet är den 31/8 året före riksstämman. Lokalen för årsmötet ska i största möjliga mån väljas för inte exkludera någon medlem/medlemsgrupp genom ex åldergräns eller otillgänglighet för funktionshindrade. 16 LRF Ungdomen 2017

18 Vid LRF Ungdomens årsmöte ska bl.a. följande punkter avhandlas: 1. Val av mötespresidium 2. Verksamhetsberättelse 3. Val av LRF Ungdomens regionstyrelse 4. Val av ordförande i LRF Ungdomens regionstyrelse 5. Val av fullmäktige jämte ordföranden medverka vid LRF Ungdomens riksstämma 6. Val av suppleanter till LRF Ungdomens riksstämma 7. Val av fullmäktige jämte suppleanter till LRFs regionsstämma 8. Behandling av motioner, framställningar och förslag 9. Val av valberedning jämte sammankallande. Nominering av representant till regionens valberedning 10. Verksamhetsinriktning LRF Ungdomens årsmöte har rätt skicka motioner till LRF Ungdomens riksstämma och till LRFs regionstämma. LRF Ungdomens regionala valberedning LRF Ungdomen på regionnivå bör ha en valberedning bestående av minst tre ledamöter. En av ledamöterna i valberedningen väljs till sammankallande och tillika LRF Ungdomens nominerade till LRFs regionala valberedning. Valberedningen väljs på årsmötet och regionens styrelse ska hålla kontinuerlig kontakt med valberedningen under året. Valbar person till LRF Ungdomens valberedning ska ha fyllt 16 men ej ha fyllt 36 år. Valberedningen väljs på minst ett år i taget. Ekonomi, resurser och ansvar LRFs regioner har det övergripande ansvaret för LRF Ungdomens verksamhet fungerar och svarar för tilldelning av medel utifrån verksamhetsplan och förslag till budget. LRF Ungdomen bör få tillgång till relevanta resurser i sitt arbete, t.ex. är det viktigt med tjänstemannastöd. Kommentar LRF Ungdomen är en resurs i regionens arbete. Det är därför angeläget ta tillvara på LRF Ungdomens verksamhet på bästa sätt. Goda kontakter och kontinuerlig diskussion med LRFs regionstyrelse är av stor vikt. 6. LRF:s Regionstämma och regionstyrelse LRF Ungdomens regionstyrelse bör aktivt arbeta för öka andelen LRF Ungdomar på regionens stämma. LRF Ungdomen bör vara representerad i LRF:s regionstyrelse med ordinarie ledamot. 7. LRF:s Riksförbundsstämma Det är av stor betydelse med ett starkt ungdomsinslag på LRF:s riksförbundsstämma. För ge LRF:s riksförbundsstämma en ökad andel yngre fullmäktige rekommenderas regionerna reservera minst ett fullmäktige åt LRF Ungdomen, alternativt skicka med en LRF Ungdom som observatör. Riksstyrelsen har rätt skicka tre personer med yttrande och förslagsrätt till stämman, dessa bör ha rösträtt. 8. Riksplan LRF Ungdomens riksstyrelse verkar på uppdrag och mandat av LRF Ungdomens riksstämma. 17 LRF Ungdomen 2017

19 LRF Ungdomens riksstyrelse består av sju-nio ledamöter vilka väljs av fullmäktige på LRF Ungdomens riksstämma. LRF Ungdomen bör vara representerad i LRFs Riksförbundsstyrelse med minst en ledamot. LRF Ungdomens riksstyrelse ska bl. a sköta och anordna: Formella uppgifter Genomföra Riksstämman, upprätta verksamhetsplan och förslag till budget Arrangera möten och träffar för LRF Ungdomens regionala förtroendevalda så som regionala konferenser, ordförandekonferens m.m. Stötta LRF Ungdomens regionala styrelser Regelbundet hålla kontakten med LRF Ungdomens regionala styrelser samt främja kontakten mellan regioner Regelbundet informera om viktiga händelser och aktiviteter Riksstyrelsen ska vid alla möten och arrangemang följa LRF Ungdomens alkohol och drogpolicy Interna uppgifter Identifiera och driva frågor inom LRFs organisation som är viktiga för LRF Ungdomen och dess medlemmar Representeras och aktivt ingå i Riksförbundsstyrelsens utskottsarbete och övriga lämpliga arbetsgrupper. Medverka till LRF Ungdomar ges tillfälle till utbildning Medverka till utveckla arbetsformer inom organisationen som leder till ett ökat engagemang och delaktighet från LRF Ungdomens medlemmar Ha god kontakt med LRF Riksförbundsstyrelse och söka samarbeten Ha god kontakt med LRF Ungdomens systerorganisationer runt om i EU Delta i internationella sammanhang relevanta för våra medlemmar Påverkan och kommunikationsarbete Skapa opinion Identifiera, processa och driva frågor som är viktiga för medlemmar på ett nationellt och internationellt plan Skapa raktionskraft för landsbygden Främja och stötta ungt företagande inom de gröna näringarna Bevaka och arbete med utbildningsfrågor riktade mot de gröna näringarna. Skapa goda kontakter med kooperationen inom de gröna näringarna Bevaka och synas i sociala medier Skapa framtidstro 18 LRF Ungdomen 2017

20 Övrigt LRF Ungdomens Riksstyrelse har ansvar för e-postlistorna; regionordförande, regionstyrelserna och riksstyrelsen. Varje region äger sin egen lista. E-postlistorna får endast användas av utomstående om det är ett uppdrag från LRF Ungdomens Riksstyrelse. Riksstyrelsen följer den arvodespolicy som fastställts under LRFs riksförbundsstämma. LRF Ungdomens riksstämma LRF Ungdomen håller årligen riksstämma senast den 15 mars. Kallelse till riksstämman sker senast åtta veckor före stämmans genomförande. Till stämman kallas LRF Ungdomens ordförande och fullmäktige i regionerna samt riksstyrelsen. LRF Ungdomens regionala tjänsteman i samarbete med regionordförande är ansvariga för inrapportering av fullmäktige till LRF Ungdomens riksstämma senast 1 januari. Fullmäktige till LRF Ungdomens riksstämma förväntas ha deltagit i de regionala konferenserna som anordnas innan stämman. Motioner till riksstämman ska vara LRF Ungdomens riksstyrelses handläggare tillhanda senast 15 december året innan stämman, och vidarebefordras snarast till regionerna utan yttranden. Motioner och dess yttranden till riksstämman ska vara de regionala konferenserna tillhanda senast en vecka innan de regionala konferensernas genomförande. Motioner inkomna efter 15 december betraktas som skrivelser. Inlämnad motion bör skrivas enligt LRF Ungdomens motionsmall. Uppföljning av förra årets motioner och hur långt man kommit i arbetet ska redovisas löpande under året, tex i stämmohäftet och på de regionala konferenserna. Vid LRF Ungdomens riksstämma ska bl.a. följande behandlas: 1. Val stämmopresidium 2. Verksamhetsberättelse 3. Val av LRF Ungdomens riksstyrelse 4. Val av LRF Ungdomens ordförande 5. Val av LRF Ungdomens vice ordförande 6. Val av LRF Ungdomens valberedning samt sammankallande i valberedningen 7. Motionsbehandling 8. Verksamhetsinriktning och budget 9. Verksamhetsberättelse och ekonomisk redovisning Riksstyrelsens ledamöter väljs för en period av två år. Ordföranden för LRF Ungdomen väljs för ett år. Riksstyrelsens valberedning Valberedningen består av en representant från Öst, Väst, Syd respektive Nord varav en väljs till sammankallande. De regionala konferenserna nominerar en representant från området, val sker på Riksstämman. Den nyvalda valberedningen upprättar en instruktion samt budget som ett stöd i arbetet. Det är viktigt valberedningens representanter är aktiva och insa i LRF Ungdomens verksamhet. Valberedningens förslag ska offentliggöras och vara regionerna tillhanda senast två veckor innan de regionala konferenserna. Valbar person till Ungdomens valberedning ska ha fyllt 16 men ej ha fyllt 36 år. Valberedningens ledamöter väljs för en period om två år. Sammankallande väljs för en period om ett år. 19 LRF Ungdomen 2017

21 Arbetsgrupper Arbetsgrupper för specifika frågor tillsätts på styrelsens initiativ och det är också styrelsen som ansvarar för resurser och uppföljning av gruppernas arbete. Stämman kan föreslå styrelsen tillsätta en arbetsgrupp genom förslag via motion. Arbetsgrupperna kan ha deltagare från riksstyrelsen och regionerna men har även utrymme engagera andra sakkunniga ungdomar. Ekonomi, resurser och ansvar Riksstyrelsen behöver få tillgång till tjänstemannastöd i den omfning som behövs. Budget för riksstyrelsen upprättas av LRF Ungdomens ordförande och tjänsteman i samråd med ansvarig chef. Kommentar LRF Ungdomen utgör en förutsättning för LRFs framtid. Därför är det av största vikt LRF Ungdomen på riksnivå får relevanta resurser och stöd. 9. Regional samverkan För i större utsträckning sprida erfarenheter och kontakter mellan förtroendevalda LRF Ungdomarna på regional nivå är landet indelat i fyra områden. Dessa områden har som uppgift årligen anordna en regional konferens. Värdskapet för konferenserna alternerar mellan de regioner som ingår i området. Programmet upprättas i samarbete med LRF Ungdomens riksstyrelse. Varje konferens nominerar varsin representant till LRF Ungdomens valberedning på riksplanet. Turordning för värdskap enligt ordning nedan: Nord: Dalarna, Norrbotten, Gävleborg, Västernorrland, Västerbotten, Jämtland Väst: Skaraborg, Sjuhärad, Väst, Värmland Öst: Uppsala, Sörmland, Örebro, Stockholm, Gotland, Östergötland, Västmanland Syd: Skåne, Sydost, Jönköping, Halland 20 LRF Ungdomen 2017

22 Förslag till sakpolitiskt program Äganderätt Äganderätten är en nyckelfaktor i företagandet. Ägande innebär frihet under ansvar. Det finns många exempel på orimliga krav från omgivningen, vilket inte är acceptabelt. Det är viktigt arbeta med ityder och kunskap när det gäller äganderätt i samhället för ett bra förhållande mellan markägare och omgivning. Djurvälfärdsersättning Sverige har en av världens mest ambitiösa och strängaste djurskyddslagstiftningar, vilket vi i LRF Ungdomen värnar och är stolta över. Konsumenter ska kunna vara trygga i produkter från svensk animalieproduktion är framtagna under bra förhållanden. Dessvärre medför det svenska djurskyddet en stor konkurrensnackdel för de svenska producenterna i form av extra kostnader för djurhållningen jämfört med producenter i andra länder. Marknaden har gång på gång visat den inte är mogen betala extra för de mervärden som svenska bönder levererar, vilket tydligt märks i en minskad lönsamhet och en bransch på tillbakagång. Det är dags för det svenska samhället ta ansvar för de regler de s djurbönderna följa och kompensera för sådant som är till konkurrensnackdel för den svenske djurbonden jämfört med bönder i andra länder. LRF Ungdomen anser det är viktigt jobba för få till stånd en så kallad djurvälfärdsersättning till de svenska djurbönderna som kompensation för de fördyrande omkostnaderna den svenska djurskyddslagstiftningen medför. Vår målsättning och förhoppning är djurvälfärdsersättningen inte ska bli ytterligare ett byråkratiskt haveri med svårtolkade regler, krångligt pappersarbete och långsam handläggning. Djurvälfärdsersättningen behövs för stärka konkurrenskraften hos den svenska djurbonden så konsumenter även i framtiden ska kunna köpa svensk förstklassig råvara producerad med god omsorg om djuren. Beteslagstiftning LRF Ungdomen anser beteslagsstiftningen bör moderniseras och anpassas efter den enskilda produktionens rådande förutsättningar. Därför anser LRF Ungdomen beteskravet bör diversifieras för upprätthålla konkurrenskraft samt en god djurvälfärd. Skyddet av åkermark LRF Ungdomen anser åkermarken behöver ett starkare lagskydd, dock utan man äventyrar den egna äganderätten. Med ett starkare lagskydd menas ett mera långsiktigt och samhällsekonomiskt perspektiv blir viktigare än ett kortsiktigt ekonomiskt perspektiv. Det är viktigt man tar hänsyn till hur viktig åkermarken är som en ändlig resurs i t ex regionala utvecklingsprogrammet och kommunala översiktsplanen för på det viset se helheten och andra lösningar än använda åkermarken. Det är även viktigt det ska kosta ta åkermark i anspråk. Det är också viktigt man väljer prioritera vart marken ska bevaras och vilken, där bör man ta hänsyn till vad som är viktigt för regionen(området). Som exempel man bevarar den viktigare åkermarken i just det specifika området och inte bara går efter klass. Regelkrångel LRF Ungdomen ser frågan om regelförenklingar och regelförtydligande som en oerhört viktig fråga. Förenklingar och förtydliganden ska märkas på gården hos företagaren. Arbetskraft i de gröna näringarna För de gröna näringarna ska locka ungdomar måste de vara en raktiv arbetsplats. Därför är vidareutbildning och kompetensutveckling av både företagare, arbetsgivare och personal grundläggande faktorer för branschens raktionskraft och framgång. Fler arbetsgivare inom de gröna näringarna måste inse vikten av vårda och utbilda sina anställda, och det är därför 21 LRF Ungdomen 2017

23 viktigt underlätta för företagare inom de gröna näringarna kompetensutveckla sina anställda. EUs jordbrukspolitik LRF Ungdomen anser det i EUs gemensamma jordbrukspolitik är mycket viktigt gynna det aktiva brukandet. Vi menar ersättningarna ska stimulera det aktiva livsmedels- och energiproducerande jordbruket. Aktivt brukande kan stimuleras t ex genom använda åtgärder i pelare 2 som går till aktiva lantbrukare men också genom se över skötselkraven och hur definitionen av jordbruksverksamhet kommer tillämpas i Sverige. Vi ser problem med dagens stödsystem och vill på sikt se en förändring från dagens gårdsstöd till mer riktade åtgärder. Därutöver är ägarskiftesfrågan och generationsväxling en viktig del inom jordbrukspolitiken. Ägarskifte Våra verksamheter inom det gröna näringslivet är oftast platsbundna verksamheter som man genom generationer byggt upp och investerat, oftast på familjegårdar som också innebär ett emotionellt värde för den enskilde. Dessvärre kan detta dock leda till verksamheter läggs ned p g a utav man inte ser till möjligheterna någon annan utanför den traditionella familjen tar över. Man ska dock inte förglömma det är den enskilde som äger beslutet om vad som ska hända med sin egen verksamhet. LRF Ungdomen anser vi behöver främja företagsamheten i sin helhet, idag finns riktade stöd mot unga som ska bidra till underlätta första tiden som företagare inom det gröna näringslivet men som tyvärr kan bli verkningslöst om det inte finns en gård eller verksamhet ta över. LRF Ungdomen menar på vi behöver se till båda parters förutsättningar för skifta ett företag. När det gäller ge stöd till unga för underlätta ett ägarskifte eller uppstart så ser vi också behov av ge stöd eller riktade insatser för man ska sälja en verksamhet. Konsumentkunskap i skolan Kunskapsförmedling om maten, dess ursprung och produktion samt vilken påverkan konsumentens val i matdisken egentligen gör måste få en större plats i grundskolan. GMO LRF Ungdomen ser genmodifiering som en växtförädlingsteknik av många. Istället för fokusera på vilken teknik som använts i förädlingen så bör fokus ligga på hur den enskilda produkten används, och varje produkt bör riskbedömas för sig för säkerställa det inte finns risk för påverkan på t ex miljö eller biologisk mångfald. Rovdjur LRF Ungdomen anser rovdjur är en del av vår svenska fauna och ska finnas i hela landet, men inom rimliga gränser och utan påverka möjligheterna leva och bedriva företag på landsbygden. Dock bör förvaltningen ligga regionalt för ligga så nära de berörda som möjligt. LRF Ungdomen anser även staten måste ta de faktiska kostnaderna för förebyggande åtgärder, och ersättning ska täcka både direkta och indirekta skador. Klövvilt LRF Ungdomen anser det måste vara möjligt bruka sin mark i hela Sverige, och därför måste det finnas en balans mellan klövvilt och skogs- och jordbruksproduktion. Markägaren är den som ytterst ansvarar för balansen mellan klövvilt och produktionen. Därför måste klövvilt och fodertillgång vara i balans med varandra. Företagande och familjeliv Som ung företagare är det oerhört viktigt ha möjligheten kombinera företagande och familjeliv. För LRF Ungdomen är det därför av stor betydelse anställda och egna företagare har likvärdiga skyddsnät. LRF Ungdomen vill bland annat se alla företagsformer jämställs 22 LRF Ungdomen 2017

24 vid SIG, möjligheten till periodisering av SIG införs samt det blir möjligt dela föräldraförsäkringen med fler. Tillväxt på landsbygden Ökad tillväxt på landsbygden ger möjligheter för fler företag etablera sig vilket i sig skapar fler arbetstillfällen och bättre service för de som redan idag bor på landsbygden. Den gröna näringen och landsbygden har unika möjligheter och förutsättningar för en uthållig ekonomisk tillväxt. Infrastruktur Det ska finnas en god infrastruktur i hela landet, både i form av vägar och telekommunikation. Det finmaskiga vägnätet måste fungera och underhållas. Det måste finnas tillräckliga anslag för underhålla enskilda vägar. Mobiltäckning ska inte bara gälla täckning utan även kvalitet på täckningen. Hela landet ska ha tillgång till höghastighetsbredband. Utbildning och kompetensförsörjning De gröna näringarna i Sverige utgör ca 4% av det svenska BNP och sysselsätter tusentals personer, direkt och indirekt. Relevanta utbildningar och god kompetensutveckling är av stor vikt för främja och utveckla de gröna näringarna. LRF Ungdomen anser det är av stor vikt utbildningarna som ges riktade mot de gröna näringarna ses över och i högre grad än i dag anpassas efter näringarnas efterfrågan. För trygga kompetensförsörjningen inom de gröna näringarna så är det viktigt utbildningar som ges riktade till de gröna näringarna känns relevant för såväl studenterna som för deras framtida arbetsgivare/kunder. LRF Ungdomen anser en större vikt, än vad som är gällande i dag, läggs på arbetsplatslagd utbildning (praktik) eller motsvarande ökningar i krav på arbetslivserfarenhet vid antagningen. De gröna näringarna behöver relevanta utbildningar, såväl gymnasiala som eftergymnasiala, och en långsiktigt tryggad kompetensförsörjning. Konkurrensvillkor Sverige har en av världens mest ambitiösa och strängaste djurskyddslagstiftningar och miljölagstiftningar, vilket vi i LRF Ungdomen värnar och är stolta över. Konsumenter ska kunna vara trygg i produkter från svensk livsmedelsproduktion är framtagna under bra förhållanden. Men för svenskt lantbruk ska ha en god konkurrenskraft krävs det resten av Europa höjs till vår nivå för kunna konkurrera på lika villkor. LRF Ungdomen tycker således det ska vara lika konkurrensvillkor i hela EU. Grön integration LRF Ungdomen ser positivt på vi involverar den gröna näringen i den möjlighet till tillväxt och arbetskraft som ges av integrationsarbetet på landsbygden och samhället i stort. 23 LRF Ungdomen 2017

25 Propositioner Proposition nr 1 från LRF Ungdomens riksstyrelse Om organisationsutveckling av LRF Ungdomen LRF är en medlems- och företagarorganisation för det gröna näringslivet, för dem som lever på landsbygden och verkar med jorden och skogen som bas. Under parollen Vi får landet växa söker man påverka politik och allmänhet för nå sina mål som i alltid och jämt ska utgå från medlemmarnas intressen. Inom LRFs organisation finns också LRF Ungdomen. Ett icke-stadgebundet nätverk för alla medlemmar under 36 år som finns till för i huvudsak driva de frågor som är viktiga för unga, nystartade och framtidens företagare inom det gröna näringslivet. LRF Ungdomen aspirerar på vara en spjutspetsgruppering inom LRF där nya, tidigare otänkta, idéer föds och där nyskapande former för engagemang och påverkan ges utrymme. Utifrån denna ambition är LRF Ungdomen viktig för förändra, förnya och förbättra framtidens LRF. Det LRF som kommer vara vårt LRF den dag det är vi som står som erfarna yrkesverksamma bönder i medelåldern. Därför kan vi inte vänta med strategiskt och målinriktat söka efter vad detta vårt LRF ska vara för något. Vi måste redan nu vara aktiva i den förändring som ändå kommer ske, och då är det lika bra det är vår förändring, för vårt LRF. Och liksom all förändring här i världen är det alltid bäst börja med sig själv. LRF Ungdomen har genom sin fria roll inom LRF en unik möjlighet påverka sin egen förändring och förbättring och både lära och inspirera den stora organisationen till vad som är möjligt. Den som tar täten hittar inte bara nya vägar utan har också en chans komma fram först. Därför bör LRF Ungdomens Riksstyrelsen ges i uppdrag i nära dialog med regionerna under 2017 och fram till 2018 års stämma genomföra ett utvecklingsarbete för de framtida LRFU-organisationen. Det här arbetet föreslås ske utifrån tre områden: digitalisering, en deliberativ/deltagardemokratisk folkrörelse och en aktiv ism. Digitalisering LRF är en nationell organisation indelar i 17 regioner och geografiska avstånd mellan medlemmar och organisationsdelar har alltid varit en utmaning. Redan idag arbetar man med digitala hjälpmedel för övervinna detta men det behövs utvecklas vidare och framförallt implementeras som ett naturligt arbetssätt. På så sätt kan känslan av 1 organisation bli starkare, möjligheten till deltagande för den enskilda medlemmen förbättras och information och idéer kan spridas snabbare. Digitaliseringen bör också innebära en tilltänkt ambition och strategi för hur LRF Ungdomen finner, utforskar och utvärderar nya digitala arenor och funktioner. Att faktiskt använda ny teknik, enbart för den nya teknikens skull bör vara en roll LRF Ungdomen bör kunna ta i den stora organisationen. En deliberativ/deltagardemokratisk folkrörelse LRF är idag en organisation som i stor utsträckning vilar på en representativ demokratisk modell. Medlemmen väljer sina lokala företrädare i lokalavdelningen som i sin tur kan sända fullmäktige till regionstämman där en regionstyrelse väljs. Regionstämman väljer i sin tur fullmäktige till riksförbundsstämman där en riksförbundsstyrelse utses. Avståndet mellan den enskilde medlemmen utan någon förtroendepost, och en ledamot i riksförbundsstyrelsen upplevs ofta lång. Samtidigt ska en ledamot i riksförbundsstyrelsen tala för medlemmarna, vilka kan ha olika intressen och perspektiv. Riksförbundsstyrelsens ledamöter hamnar därför ofta i en aggregerad, generell ståndpunkt som många medlemmar kan anse vara både för tam och för 24 LRF Ungdomen 2017

26 skarp. Det är den representativa demokratins gissel och även om LRF genom olika åtgärder försöker överbrygga detta avstånd borde man undersöka alternativa demokratiska former. LRF Ungdomen bör därför se över det demokratiska systemet i LRF och undersöka hur mer deliberativa 1 och deltagardemokratiska former kan ta en naturligare plats. Ett större deltagande i beslutsprocesser anses skapa goda effekter, inte bara rent demokratiskt i systemet, utan också bland människorna som deltar. Ett större deltagande i samtalet som leder till beslut, i en mer deliberativ anda, utvecklar perspektiven i de som deltar och skapar större acceptans för resultatet. Kort sagt är en lyckad förhandling mer hållbar än en genomförd votering. LRF Ungdomen har genom sin storlek och roll inom LRF den bästa förutsättningen för utveckla och testa sådana former som i förlängningen kan växa in även i det stora LRF. Detta arbete bör också dra nytta av de insikter som kommer utifrån arbetet med digitaliseringen. En aktiv ism! Slutligen behövs arbete ske för ge ett tydligt svar på frågan vad vill LRF?. I arbetet positionera det gröna näringslivets roll i samhället är just synligheten gentemot allmänheten och stödet från dessa en av de mest avgörande punkterna. Att höras och synas i bruset är en enorm utmaning som kräver fokus och uthållighet. Utmaningen blir också än större när du ska skapa en insikt om betydelsen för en bransch som de allra flesta saknar en vardaglig koppling till. Till skillnad från politiskt bundna organisationer saknar LRF en traditionell ideologi. Vi saknar en ism. Detta är också en utmaning för organisationens kommunikation då vi inte naturligt kan falla tillbaka på någon slags beteckning på vad vi är och står för. Därför bör ett utvecklingsarbete av LRF Ungdomen innebära ett framtidsinriktat arbete med klargöra vad just Ungdomen står för i den övergripande allmänna deben. Men detta är inte meningsfullt om det enbart är ett teoretiskt ställningstagande i en diskussion bland andra diskussioner. Detta blir bara meningsfullt om det kan ta en fysisk form. Hur våra ställningstaganden tar form och plats i det fysiska rummet där det också vardagligt uppmärksammas av medborgarna. Vi måste gemensamt vara på det klara med vilka våra kärl är som vi fyller med vårt innehåll och hur vi placerar ut detta i det offentliga rummet. Riksstyrelsen yrkar uppdra åt riksstyrelsen under 2017 i nära dialog med regionerna under 2017 genomföra ett utvecklingsarbete för de framtida LRFU-organisationen ovanstående arbete utgår från fokusområdena digitalisering, en deliberativ/deltagardemokratisk folkrörelse och en aktiv ism, i enlighet med vad som anförts ovan Ovan nämnda arbete resulterar i ett strategiskt dokument som läggs fram för beslut till 2018 års riksstämma 1 Demokratisk form där samtalet ger förutsättningar för alla berörda parters åsikter kan sammanfalla till ett förslag. Deliberativ demokrati är alltså samtal som metod för konsensus. 25 LRF Ungdomen 2017

27 Proposition nr 2 från LRF Ungdomens riksstyrelse Nya affärsmöjligheter för LRFs medlemmar genom delningsekonomi Idag utnyttjas inte företags resurser inom det gröna näringslivet optimalt, detta är inte bara slöseri med resurser det är även dåligt ur ett hållbarhetsperspektiv. Skulle vi kunna utnyttja resurserna som finns på ett bättre sätt så finns det många värdefulla affärer som kan bidra till den enskilde entreprenören stärker sin lönsamhet samt sin konkurrenskraft i sitt företagande. Delningsekonomi är inget nytt fenomen, vi har sedan långt tid tillbaka kunnat gå till biblioteket för låna böcker. Vi slipper därmed köpa alla böcker som vi vill läsa. Detta kan man på samma sätt göra med maskiner, verktyg, tjänster, redskap med mera. Delningsekonomi har på senare tid ökat väldigt mycket tack vare digitaliseringen (Internet), vi når helt enkelt fler potentiella konsumenter genom digitalisering, marknaden är större än tidigare. I Sverige väntas delningsekonomin öka med 12 miljarder kronor till Här finns det stor potential för mycket av de pengarna kan trilla ner i våra medlemmars fickor. Förutsättningarna i Sverige är goda då vi har en hög IT-mognad. Detta är alltså inget nytt men det stora problemet är tilliten mellan uthyrare och den som hyr, den tilliten är generellt låg. För öka tilliten så kan LRF vara mellanhanden mellan uthyrare och den som hyr. Där LRF tillhandahåller en plform för medlemmar så det finns en marknad för medlemmar, detta skapar också en medlemsnytta för den personen som är medlem. LRF Ungdomen yrkar stämman ger riksförbundsstyrelsen i uppdrag Riksförbundsstyrelsen undersöker möjligheten till tillhandahålla en digital plform som underlättar för våra medlemmar hyra och hyra ut outnyttjade resurser. 26 LRF Ungdomen 2017

28 Motioner och yttranden Motion nr 1 LRF Ungdomen Skaraborg Valberedningen <3 LRF Ungdomen Det uppdrag som syns inom LRF Ungdomen mest, men ändå inte, är våra valberedningar. Vi uppfar det är en stor variation från region till region och vilken kvalité det blir på arbetet. Oftast blir det lätt så under året som vald i en valberedning jäktas det inte förrän den sista månaden med först hinna intervjua styrelserna och sedan jaga namn. Det är då den enda kontakten man har med valberedningen om man sitter som styrelseledamot. Kanske är det för man inte vet hur man ska gå tillväga eller inte känner stöttning från något håll. Enligt arbetsordningen skall valberedningarnas nyval ske på årsmötet, vilket kan kännas både jobbigt och skrämmande när man inte vet mer ingående vad det innebär, som i sin tur gör man inte vill delta på mötet av rädsla för bli invald i något som känns betungande. För lyfta uppdraget valberedare måste vi hitta nya vägar för få dom känna sig VIKTIGA och förstå tyngden i arbetet bakom en bra ihops styrelse samt dom skall få chansen till se hur styrelsen jobbar och se vilken stor påverkan dom kan ha i organisationen. Vi yrkar LRF Ungdomen uppvaktar sina valberedningar och uppmuntrar till fler möten under icke-årsmötessäsong LRF Ungdomen Riks får i uppdrag ta fram en egen Jag som valberedare introduktion för Ungdomens Valberedningar. Regionkontakten blir tillgänglig även för valberedningarna LRF Ungdomen bör se över i arbetsordningen hur valberedningen väljs Valberedning Riks håller kontakten med regionernas valberedningar Motionen antagen på årsmötet i LRF Ungdomen Skaraborg Kinnekullegården, Hällekis den 11/11 år 2016 Emilia Astrenius Widerström, ordf. För LRF Ungdomens styrelse 27 LRF Ungdomen 2017

29 Yttrande nr 1 Motion nr 1 från LRF Ungdomen Skaraborg Valberedningen <3 LRF Ungdomen Inkomna motioner Motionen yrkar på valberedningen och dess arbete måste lyftas fram. Valberedningen är en osynlig motor som driver LRF framåt. De som sitter i valberedningen ser människors engagemang, färdigheter och kunskap och tar an dessa verktyg till sammanställa en styrelse till åstadkomma stordåd inom organisationen. Olyckligtvis så ses uppdraget som valberedare som ett tungt och svårt arbete där ingen samhörighet finns med vare sig andra valberedningar eller med den styrelse de sätter ihop. Valberedningen går ofta osedd vid framgångar i styrelsens arbete. Styrelsens redovisning Motionen lyfter fram flera svårigheter som en valberedning samt som en medlem i valberedning står inför. Styrelsen samtycker med motionären på flera punkter om detta kan vi i LRF Ungdomen bli bättre på. Sammansättningen av en valberedning sker på olika sätt i landet och kvalitén blir därav ofta varierad. En förtroendevald som tar sig an ett sådant uppdrag måste få möjligheten innan tillträdet veta konkret vad man ger sig in på och därefter också få dom verktyg som behövs för kunna utföra sitt uppdrag. Handlednings materialet Valberedd! är framtagen som ett exempel på hur man kan hantera sin roll som valberedare. Detta material finns tillgänglig på LRF Ungdomens hemsida. Utbildningar för valberedare erbjuds regionalt och på huvudkontoret men då måste det även finnas ett intresse från valberedare gå dem. Det är alltså efterfrågan som styr utbudet. Nästa steg gå är sätta ihop ett Beredningsutskott, en grupp som sätter ihop valberedningen. Frågan tillkommer dock, vilka skulle vilja sitta i den? Ska vi försöka fylla på med fler stolar när vi redan har svårt fylla de stolar som finns? Ligger Ungdomen på den nivån till kunna hantera en sådan position? Vi får inte glömma sitta på ett förtroende uppdrag ska vara kul och lärorikt. I Riks valberedning finns fyra medlemmar som ansvarar för varsitt väderstreck. En kontinuerlig kontakt mellan riks valberedning och den regionala valberedningen kan göra de förtroendevalda känner ett större engagemang och ansvar inför sitt uppdrag. Vidare kan valberedningen regionalt antyda till framtida förmågor till Riksstyrelsen och Riks valberedning kan dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter av sätta ihop en styrelse. Tillsammans kan de lägga ribban för hela LRF Ungdomen. Styrelsen föreslår stämman besluta vid första och femte -satsen ge i uppdrag åt LRF Ungdomens regioner samt valberedningen riks till uppmuntra de regionala valberedningarna till ha bättre kontakt med sina regionstyrelser. avslå andra och tredje -satsen med vad riksstyrelsen har anfört. vid fjärde -satsen ge i uppdrag till LRF Ungdomen undersöka om det finns ett behov till ett beredningsutskott till valberedningen. 28 LRF Ungdomen 2017

30 Motion nr 2 LRF Ungdomen Skåne Systemfel, buggar = mycket tungt extra arbete LRF Ungdomen i Skåne har under många år genomfört en rad olika aktiviteter för sina medlemmar. Våra medlemmar är de absolut viktigaste vi har och vi värnar verkligen om dem. Men tyvärr har vi de senaste åren stött på det ena systemfelet efter det andra när vi tar emot anmälningar till våra aktiviteter via Detta genererar ett kolossalt icke accepterat extraarbete för bena ut alla anmälningar i efterhand. Ska vi kunna fortsätta med göra det vi är riktigt bra på anordna riktigt bra och intressanta aktiviteter måste vi kunna ha system via som går lita på och som inte ger en massa extraarbete så fort vi ska ha en aktivitet. Vi yrkar LRF Ungdomen riks ser till det finns system tillgängliga på som gör vi kan fortsätta med den medlemsvård vi ute i regionerna är riktigt bra på utan systemkrångel. Lund och Motionen antagen på årsmötet i LRF Ungdomen Skåne Yttrande nr 2 Motion nr 2 från LRF Ungdomen Skåne Systemfel, buggar = mycket tungt extra arbete Inkomna motioner LRF Ungdom Skåne tar upp problematiken kring när medlemmar anmäler sig på till aktiviteter och detta inte fungerar. Styrelsens redovisning Styrelsen förstår motionärens frustration över det blir fel när anmälningar ska tas upp till aktiviteter. Men i dagsläget finns inget nationellt system på för ta upp anmälningar. Det kan förekomma regionala system för detta. Styrelsen föreslår stämman besluta Att LRF Ungdomens riksstyrelse får i uppdrag skicka motionen som en skrivelse till avdelningen för medlem och organisation. 29 LRF Ungdomen 2017

31 Motion nr 3 LRF Ungdomen Skåne Ta betalt eller få betalt ska det vara så svårt? Vår kärnverksamhet ute bland våra ungdomsregioner är anordna aktiviteter så som resor, utbildningar, studiebesök, nätverksträffar, pubkvällar, middagar och mycket annat. För göra detta måste vi då och då ta betalt av våra medlemmar. I dessa sammanhang har vi stött på oerhörda problem med just kunna ta betalt av våra medlemmar. Att fakturera eller ta emot kontantbetalning för minsta lilla aktivitet är på sikt både dyrare och en ohållbar lösning, vi framstår som oerhört osmidiga. Hela Sverige swishar nu för tiden. Swish är en mobil betalningslösning som gör det möjligt snabbt, enkelt och säkert föra över pengar till ett bankkonto tillhörande ett person- eller organisationskonto bara genom ange mobilnumret alt. en organisations-swishnummer. Källa: Kan hela Sverige swisha så måste även LRF finna en lösning för våra LRF-medlemmar också skall kunna göra det när vi vill anordna aktiviteter som kräver en deltagaravgift. Vi yrkar LRF Ungdomen riks arbetar för Swish-funktionen blir verklighet för våra regioner och medlemmar för på ett smidigt sätt kunna ta betalt för sina aktiviteter. LRF Ungdomen Riks skickar motionen vidare till Förbundsstämman. Lund och Motionen antagen på årsmötet i LRF Ungdomen Skåne Yttrande nr 3 Motion nr 3 från LRF Ungdomen Skåne Ta betalt eller få betalt ska det vara så svårt? Inkomna motioner LRF Ungdom Skåne ser problematik i inte smidigt kunna ta betalt från våra medlemmar när de anordnar aktiviteter. Därför vill de LRF inför betalsystemet Swish som är en mobil betallösning. Styrelsens redovisning Styrelsen delar motionärens syn på Swish kan vara en lämplig betallösning för LRF. Frågan behandlas redan och man tittar i dagsläget på om "Swish för handel" är mer lämpad för LRF. Med Swish för handel finns det fler fördelar för en organisation. Man kommer köra igång en test region som får använda Swish i organisationen under Med dagens Swish blir det problem vid redovisning av ekonomin. Styrelsen föreslår stämman besluta motionen anses besvarad med vad riksstyrelsen anfört. 30 LRF Ungdomen 2017

32 Motion nr 4 LRF Ungdomen Skåne Våra sparade pengar ska inte hamna i det stora svarta hålet För kunna hålla kostnaderna ner och för dryga ut vår budget har vi valt årligen fråga en rad olika företag om de vill vara med och bidra med en mindre summa pengar till bland annat vårt årsmöte, då vår budget brukar vara ganska barskrapad vid den tidpunkten. Årsmötet är något som hålls under hösten/vintern för oss ungdomsregioner och efter årsmötet brukar det vara lite mindre aktivitet då julen står för dörren. Ibland har inte alla pengarna gått åt när årsmötet är över och en del pengar har funnits kvar på ungdomens eget konto. Pengar som vi i styrelsen tillsammans med företagen har fått ihop till vår ungdomsverksamhet. Nu är det så om vi skulle ha några pengar kvar i kassan innan året är slut så skall alla konton tömmas och allt överskott skall gå tillbaka till LRF gemensamt. Detta tycker vi är helt fel. De pengar som vi har sparat ihop med hjälp av eget arbete och egna kontakter har vi kämpat ihop till våra skånska ungdomsmedlemmar och absolut inte till det stora svarta LRFhålet som slukar de här, i det stora sammanhanget småpengarna, med enkelhet. Vi yrkar LRF Ungdomen riks arbetar för så kallade icke-lrf-budgetpengar inte skall behöva gå tillbaka till LRF gemensamt utan det är pengar som vi i ungdomsregionen har rätt behålla till våra medlemmar även in på vårt nya kalenderår. Lund och Motionen antagen på årsmötet i LRF Ungdomen Skåne Yttrande nr 4 Motion nr 4 från LRF Ungdomen Skåne Våra sparade pengar ska inte hamna i det stora svarta hålet Inkomna motioner Motionen handlar om hur Ungdomen själva samlar ihop pengar när de känner deras budget inte räcker till för klara årets aktiviteter. Vid årets slut så summeras hela regionernas budget inklusive Ungdomens och allt startas om på nytt till nästa år. Motionären önskar dessa icke-budget pengar stannar kvar hos Ungdomen vid slutet av året och flyttas direkt till nästa års verksamhet utan passera Regionens bord. Styrelsens redovisning I Regionen har Ungdomen sitt egna konto där de varje år erhåller en bestämd budget av regionen. Ungdomen känner dock budgeten inte räcker till och tar därför eget initiativ till samla in pengar till deras aktiviteter. Dessa pengar hamnar på samma konto som budgetpengarna. Regionerna i landet brukar i allmänhet vara väldigt försiktiga med minska ner på Ungdomarnas budget just för inte begränsa deras verksamhet. Därför tar ibland regionen 31 LRF Ungdomen 2017

33 hand om kostnader som Ungdomsstyrelsen bär som utskick, utbildningar och resor just för budgetpengarna är menade för Ungdomens medlemmar. Det kan bli en svårighet för regionen räkna ut nästa års budget om de fortsätter söka pengar på annat håll. Risken är då regionen räknar med ungdomen söker pengar på annat håll och därför vid ett år av underskott de ger ungdomarna en mindre budget. Klarar sig ungdomen det året så kanske budgeten för nästkommande år stannar kvar vid den lägre nivån. Riksstyrelsen anser därför det är upp till regionen och ungdomen själva hantera frågan om öronmärkning av icke-budgetpengarna. Dessutom vore det fel väg gå låta en central del av organisationen (riks ungdomen) vara inne och peta på regionala ärenden. Styrelsen föreslår stämman besluta avslå motionen 32 LRF Ungdomen 2017

34 Motion nr 5 LRF Ungdomen Sydost Premieelev 2.0 Sedan några år tillbaka har vi bara möjlighet dela ut ett stipendie per region, något som förut delades ut på varje skola, vi har 7 stycken. Anledningen till neddragningen har vi fått höra är av ekonomiska skäl. Vi ser detta som ett problem, då vi anser just detta stipendie är en bra rekryteringsgrund för nya förtroendevalda samt bidrar till skapa ett intresse för LRF. När det dessutom är riksintag på skolorna, innebär de vår stipendiat kan komma långt från vår region och därmed tappar vi den lokala anknytningen. Ett ytterligare problem vi upptäckt är det inte finns något slutdatum för nominering samt det är lite oklart till vem man ska skicka nomineringen. Vi yrkar Antalet stipendiater väljs ut beroende på antalet skolor. Ett slutdatum för nominering sätts. Nomineringen skickas till ordförande i aktuell region. Ryssby 7/ Motionen antagen på årsmötet i LRF Ungdomen Sydost Kalmar den 11/ För LRF Ungdomens styrelse: Malin Gustavsson Yttrande nr 5 Motion nr 5 från LRF Ungdomen Sydost Premieelev 2.0 Inkomna motioner LRF Ungdomen Sydost tar upp problematiken i elever från respektive region som erbjuds en plats till Premieelevutbildningen inte faller jämnt ut i antalet skolor inom regionen. Det kan te sig bli orätt i de regioner där det finns flera skolor inom samma region. Motionären tar även upp naturbruksskolor med riksintag kan nominera elever som inte har sitt ursprung i regionen. Det kan i sin tur medföra man i regionen kan gå miste om en framtida talang till en annan del av landet. Styrelsens redovisning Premieeleven är en Ledarskapsutbildning som tilldelas en elev per region vid examen av Naturbruksskola. Utbildningen håller till på LRFs egna konferensanläggning Sånga-Säby och pågår i 3 4 dagar. Förutom en personlig utveckling och möte med andra så får de som deltar i utbildningen en inblick i landsbygdsföretagande, LRFs föreningsverksamhet och omvärldsspaning. Utbildningen bekostas och leds av LRF Ungdomen riks. I landet finns 55 gymnasieskolor relaterande till Naturbruk och antalet skolor per region varierar. LRFs indelning i regioner ser också olika ut i landet med både små och väldigt stora 33 LRF Ungdomen 2017

35 områden. Dock kvarstår det en region innefar ett visst område oavsett storlek och medlemsantal. Styrelsen ser konsekvensen i regionen tvingas välja den bästa i eleven fastän den eventuellt inte är hemmahörande i regionen. Styrelsen vill dock poängtera det är upp till regionen själva prisa den elev som de anser värda en plats i utbildningen. LRF Ungdomen står själva för alla kostnader gällande utbildningen och en ny indelning, en elev per skola, skulle mer än fördubbla kostnaden för Premieleven och risken finns då LRF Ungdomen inte kan hålla Premieelevutbildningen varje år som en flerdagars utbildning. Det skulle dessutom kräva ett budgettillskott som i så fall skulle komma från andra delar LRF Ungdomens verksamhet. Man kan då fråga sig vilken aktivitet som väger mest. LRF Ungdomens verksamhet i förhållande till en Premielev som kanske tar sig an en framtid inom LRF. Vidare kan man fråga sig om man ska förhålla sig till endast Naturbruksgymnasierna. De gröna näringarna har ett brett spektrum och elever från andra gymnasieprogram kan mycket väl tänka sig ett yrke inom det gröna näringslivet. Idag är antalet premieelever personer. Vi ser det antalet ger en trygghetskänsla i gruppen där ingen faller ur. Det finns en chans alla kan lära känna varandra. En alltför stor grupp kan försvåra deltagarna från knyta sig an till varandra. Under dessa dagar är det av stor vikt varje elev blir sedd och får möjligheten uttrycka sig. Att kunna få delta i Premieelevutbildningen anses vara ett privilegium. Vi är stolta ifrån LRF Ungdomen kunna hålla en sådan aktivitet som vidare kan bidra till framtidens goda ledare inom de gröna näringarna. I motionens andra -sats finns en önskan om sätta ett sista datum för nominering till Premieelevensutbildningen. Då datumen varierar stort mellan landets skolavslutningar (1 april -30 juni) så ses ingen möjlighet fastställa ett datum för sista dag när nomineringen ska vara inne där även en tjänsteman för frågor ska vara tillgänglig. Därför ber man från LRF nomineringen kommer in till LRF Ungdomens tjänsteman så fort som möjligt via den Regionala ungdomsstyrelsen. Den tredje -satsen tar upp det kan vara otydligt vart skolorna ska skicka in sina nomineringar. I informationen som kommer ut till skolorna finns kontaktuppgifter till berörd tjänsteman som finns kontakta vid eventuella frågor samt en lista med kontaktuppgifter till alla de ordföranden i regionerna i hela landet. Skolorna har då flera vägar gå till skicka in sin nominering. Dock ser vi helst skolorna kontaktar LRF Ungdomen i dess region som sedan för vidare vilken elev som mottagit stipendiet. Styrelsen föreslår stämman besluta avslå motionens första och andra -sats med vad riksstyrelsen har anfört. anse den tredje -satsen besvarad med vad riksstyrelsen har anfört. 34 LRF Ungdomen 2017

36 Motion nr 6 LRF Ungdomen Södermanland Policy för LRF i sociala medier Med jämna mellanrum ser man företrädare för LRF i sociala medier som går emot organisationens eller medlemmarnas intressen. Det kan handla om Eko/inte eko, rötslam mm. Detta kan direkt eller indirekt skada medlemmars verksamhet eller förtroende. Är man anställd eller förtroendevald inom LRF är man det dygnet runt, 365 dagar om året. Vi yrkar LRF Ungdomen Får fram en gemensam policy inom LRF för vad man skriver i sociala forum. Anordna en temadag för tjänstemän på LRF de företräder LRF även utanför arbetstid. Barva, Motionen antagen vid årsmöte med LRF ungdomen Södermanland den 17/ Alexander von Bothmer Yttrande nr 6 Motion nr 6 från LRF Ungdomen Södermanland Policy för LRF i sociala medier Inkomna motioner Från LRF Ungdomen Södermanland ser man LRFs förtroendevalda och anställda inte företräder LRFs medlemmarnas intresse i sociala medier och föreslår en gemensam policy. Styrelsens redovisning LRF har tagit fram en kommunikationsstrategi med riktlinjer för hur tjänstemän och förtroendevalda ska agera i sociala medier, den går läsa på: Styrelsen delar motionärens syn på vi behöver vara med delaktiga på sociala medier. Styrelsen föreslår stämman besluta Riktlinjer för LRF i sociala medier ska vara en del av underlaget som går ut till nya förtroendevalda inom LRF Ungdomen och skickas ut till LRF Ungdomens förtroendevalda var gång de uppdateras. 35 LRF Ungdomen 2017

37 Motion nr 7 LRF Ungdomen Skaraborg Man är ju ung bara en gång Året som gått har det skett många stora happenings i både sociala medier och media. Bland annat Tomma Burar fritagande av diverse djur samt en av de stora handlingskedjornas ställningstagande av hur en hållbar matkonsumtion ska framföras. Många medlemmar har själva agerat mothugg mot dessa. Ett annat exempel är Coops nya hållbarhetskostym som har gjort många svenska livsmedelsproducenter se rött. En av de första frågorna är då just från medlemmarna Var är LRF, vad tycker dom? Under många år har man fått uppfningen LRF agerar, och det har dom gjort i många viktiga dilemman. MEN! Det tar väldigt lång tid då händelsen har inträffat till det det kommer en ståndpunkt i vad vi tycker om frågan och då har många enskilda medlemmar fått agera själva i frågan. Många politiska ungdomsförbund har i åtanke av provocera fram en deb när de publicerar vissa debartiklar som exempel, just för ta upp känsliga ämnen och få igång en diskussion. Det man saknar är just vi, LRF Ungdomen, ska sticka ut näsan och vara först på pucken. För visst har vi fått höra vi ska våga? Våga göra fel, ni är unga är ett citat som känns igen. Visst kan det bli helt rätt också om vi jagar igång LRF agera snabbare samtidigt som vi visar vi är i framkant av slå ett slag för de unga medlemmarnas frågor? Dessutom skulle LRF Ungdomen Riks tjäna på få med sig sina regioner om man informera och fråga om delaktighet när det är något stort på gång. Vi yrkar LRF Ungdomen vågar och vill ta diskussioner medan de är färska LRF Ungdomen syns mer på sociala medierna samt media med ställningstagande. LRF Ungdomen Riks jobbar mer aktivt med använda och bolla med regionerna i ställningstagande frågor som berör medlemmarna. Motionen antagen på årsmötet i LRF Ungdomen Skaraborg Kinnekullegården, Hällekis den 11/11 år 2016 Emilia Astrenius Widerström, ordf. 36 LRF Ungdomen 2017

38 Yttrande nr 7 Motion nr 7 från LRF Ungdomen Skaraborg Man är ju ung bara en gång Inkomna motioner Från LRF Ungdomen Skaraborg ser man LRF Ungdomen inte är med och tar diskussionen i sociala medier och media när diskussionen är färsk. Man måste våga sticka ut näsan och vara först på pucken. Styrelsens redovisning LRF Ungdomen har under året varit aktiva i sociala medier som Facebook, Twitter och Snapchat. Sociala medier är en krävande kanal, men också den viktigaste när det kommer till snabbt agera och reagera i för LRF Ungdomen brännande frågor. Här har vi förbättrats men mycket mer kan göras. LRF Ungdomens Riksstyrelse ser problematiken i bevakandet av sociala medier och tidpunkten är viktig. För kunna vara snabba och sakliga i svara på sociala medier är det viktigt alla förtroendevalda svarar och känner sitt ansvar i sakfrågor som berör LRF och svenskt lantbruk LRF Ungdomens Riksstyrelse uppmanar alla LRF Ungdomens förtroendevalda tillsammans bevaka sociala medier och vid behov av support med fakta eller ändamålsenliga svar ta upp det på LRF Ungdomens Ordförandeforum. Styrelsen föreslår stämman besluta LRF Ungdomens riksstyrelse får i uppdrag i en kommunikationsstrategi jobba för en snabbare och synligare kommunikation med hjälp av förtroendevalda i regionerna. 37 LRF Ungdomen 2017

39 Motion nr 8 LRF Ungdomen Östergötland De gröna näringarna måste synas mer bland allmänheten LRF lägger mycket pengar på marknadsföringsarbete och material. Men det känns som det inte kommer ut till allmänheten utan det stannar vid främst vi medlemmar och de som själva är intresserade får se dessa filmer och material. Därför tycker vi man borde använda kanaler för få ut det till en bredare massa, tex. reklam via TV eller få någon känd person promota de gröna näringarna och landsbygden. Jag föreslår LRF borde se över användningen av reklamen om de gröna näringarna, hur den används och vilka man når ut till. Se möjligheten i kunna hitta kanaler för nå ut till en bred massa. Vi yrkar LRF ungdom i Östergötland föreslår LRF ska ha reklam där folk som inte har insikt i de gröna näringarna finns. Motionen ska skickas vidare i motionens anda. Styrelsen i LRF-ungdom Östergötland, skriven av Elin Anderberg Yttrande nr 8 Motion nr 8 från LRF Ungdomen Östergötland De gröna näringarna måste synas mer bland allmänheten Inkomna motioner LRF Ungdomen Östergötland har inkommit med en motion där man vill LRF behöver se över huruvida vi når ut med våra budskap och framförallt i det bredare sammanhanget och föreslår LRF ska ha reklam för målgrupperna vi inte når idag. Styrelsens redovisning Idag arbetar man i organisationen med detta på flera och olika sätt beroende på vilken målgrupp och vilket grundsyfte man vill nå. Dels så antogs en ny kommunikationsstrategi för LRF under 2016 som i grova drag handlar om kommunicera mera med känslor och lättare budskap som är lätta ta till sig, mindre expertkommunikation men också man ska använda sig mer utav sociala medier. Detta har vi i LRF Ungdomen drivit på och menar på det är viktigt vi kommunicerar på ett enkelt och mottagligt sätt. Denna strategi är relativt ny och vi behöver mer tid för kunna göra en översyn och utvärdering av denna. Så som förändringarna har betytt och hur vi idag försöker nå ut i mediabruset är vi nöjda med den nuvarande strategin. Några exempel är Maten ska kännas bra i magen som är en konsumentkampanj där vi berättar om varför man ska välja svensk mat och där vi trycker på våra mervärden. Ett annat exempel är Det goda ägandet som vänder sig till politiker, opinionsbildare och allmänhet där vi visar upp människan bakom ägandet av naturresurser och det positiva med vi sköter om skog och mark. Den andra delen som också är väldigt spännande och nytt är lanseringen av raktionskraftsprojektet Jobba Grönt. Projektet har som mål fler ska utbilda sig och bli verksamma inom det gröna näringslivet (jord, skog och trädgård) samt fler ska börja jobba och starta företag samt karriärbyta till det gröna näringslivet. Detta projekt fokuserar i första hand på unga som ska välja utbildningsinriktning men också för karriärbytare i ett senare 38 LRF Ungdomen 2017

40 skede i livet. Här tar man kommunikationen till en ny nivå i LRFs värld, där samarbeten med Youtube profiler och VR (virtual reality) teknik ska locka och rahera nya målgrupper till det gröna näringslivet. Man kommer utöver riktad kommunikation mot dessa målgrupper också rikta in sig mot studie och yrkesvägledare samt använda sig av unga ambassadörer ute i landet för det personliga mötet. Mer om detta kan man hitta på Att nå ut till nya målgrupper och skapa intresse/förståelse för våra frågor är en stor del av vårt påverkans och opinionsarbete i LRF och här behöver vi också hjälpas åt tillsammans centralt, regionalt och lokalt. Styrelsen anser vi i nuläget ska satsa på det nuvarande kommunikationsarbetet i LRF. Utöver detta så har LRF Ungdomens fokusgrupp Politik och Omvärld som mål genomföra nationella aktivitetskampanjer tillsammans med våra regioner och en gemensam kommunikationsinsats under 2017 är något som vi gärna skulle vilja titta närmare på under kommande verksamhetsperiod. Det ger ett starkt avtryck när vi tillsammans med våra medlemmar och förtroendevalda runt om i landet riktar för en insats. Styrelsen föreslår stämman besluta LRF Ungdomens riksstyrelse får i uppdrag genomföra en gemensam kommunikationskampanj/aktivitet tillsammans med regionerna under 2017 samt i övrigt anse motionen besvarad med vad riksstyrelsen anfört. 39 LRF Ungdomen 2017

41 Motion nr 9 LRF Ungdomen Skåne B-körkort skall ingå i naturbruksgymnasieutbildningen Efter erlagd utbildning heter det man skall vara anställningsbar, det funderar vi i LRF Ungdomen Skåne på om man verkligen är idag? Går man in och läser diverse jobbannonser inom den gröna näringen ser vi allt oftare ett krav för anställningen är B-körkort. Funderar vi ytterligare en vända var våra flesta landsbygdsföretag ligger geografiskt idag så brukar de inte vara alldeles intill någon fungerande kollektivtrafik. I riksdagen förs dessutom diskussioner om tillåta traktorer få gå i 50 km/h inom en snar framtid. Det blir traktorer som bara får framföras av en förare med B-körkort. Med detta anser vi våra naturbrukselever inte är anställningsbara för dagens landsbygdsföretag då eleverna endast får ett traktorkort i sin utbildning. Vi yrkar LRF Ungdomen riks arbetar för B-körkort skall ingå i alla naturbruksgymnasieutbildningar för säkerställa elevernas anställningsbarhet. LRF Ungdomen Riks skickar motionen vidare till Förbundsstämman. Lund och Motionen antagen på årsmötet i LRF Ungdomen Skåne Yttrande nr 9 Motion nr 9 från LRF Ungdomen Skåne B-körkort skall ingå i naturbruksgymnasieutbildningen Inkomna motioner Motionären vill säkra anställningsbarheten för nyutexaminerade elever från naturbruksgymnasier. Inom vår bransch är det geografiska läget många gånger en utmaning då lokaltrafiken många gånger varken går eller existerar på platser där lantbruksföretagen bedrivs och verkar. Motionären påvisar också till de diskussioner som förs i riksdagen där de pratar om tillåta traktorers hastigheter upp till 50 km/h. Vilket då leder till föraren kommer behöva behörighet till B-körkort, vilket inte erbjuds på naturbruksskolorna idag. Därför anser motionären B-körkort skall ingå i alla naturbruksskolor för säkerställa elevernas anställningsbarhet efter examen. Styrelsens redovisning Syftet med naturbruksutbildningen är eleverna ska få grundläggande kunskaper för kunna utföra arbete på våra lantbruk. Idag är traktorkort en viktig del som ingår i kursplanen på naturbruksskolorna och det finns stora skillnader mellan traktorkort och B-körkort som gör traktorkortet är väsentligt mer relevant för eleverna inför deras framtida yrkesutövande. Det är riktigt det förs diskussioner om ge tillstånd för traktorer ska höja sin hastighet upp till 50 km/h. Om denna lagförändring sker kommer det även innebära du som 40 LRF Ungdomen 2017

42 traktorförare behöver B-körkort för köra lagligt. Vi anser trots det lösningen inte ligger i erbjuda eleverna på naturbruksskolor B-körkort av den anledningen. När lagar som denna införs är det viktigt dessa inte får påverka vår bransch negativt, görs förändringar måste resterande delar hänga med. Det måste fungera som en naturlig process etablerade system som traktorkortet i sådana fall hänger med i utvecklingen. Styrelsen håller dock med motionären om B-körkort är av betydelse för anställningsbarheten inom det gröna näringslivet då verksamheterna ofta inte ligger i anslutning till tillgänglig kollektivtrafik som samtidigt också ska harmonisera med arbetstider. Istället för sätta B-körkortet som ett krav inom naturbruksskolorna vill vi hellre se eleverna ska ges möjlighet till ta B-körkort under sin gymnasietid. Det genom eleverna under sin gymnasietid på eget ansvar kan ta del av och studera teorin under sin fritid med skolans digitala hjälpmedel. Möjligheten är precis lika viktig ge till både jord-, skog, -hästoch trädgårdslinjerna. Om B-körkort skulle vara en obligatorisk del i naturbruksutbildningen skulle det innebära någonting annat måste tas bort då kursplanerna är utformade efter vad eleven behöver för utexamineras inom naturbruk. Detta anser inte styrelsen är rätt väg gå utan vi vill hellre se man erbjuds utbildning på frivillig basis under gymnasietiden. Styrelsen föreslår stämman besluta LRF Ungdomens riksstyrelse får i uppdrag arbeta för eleverna skall ges möjlighet studera till B-körkort under sin gymnasietid under de former som är möjliga på respektive gymnasieskola. avslå motionens andra -sats. motionen i övrigt anses besvarad. 41 LRF Ungdomen 2017

43 Motion nr 10 LRF Ungdomen Jämtland Förändra utbildningsmaterialet för skoterutbildning på nationell nivå Under senaste åren har antalet lekskotrar ökat stort och i och med detta har skog- och jordbruksmark tagits i anspråk som yta köra på istället för hålla sig på markerade skoterleder. Detta leder till stor skadegörelse hos markägare som inte har möjlighet till någon slags ersättning för de kostnader och arbete som skapas. Ett problem är den luddiga allemansrätten som skoteråkarna lutar sig mot. Ett annat problem är polisen inte lägger tillräckliga resurser för komma åt skadegörarna: Terrängkörningslagen säger endast det är förbjudet köra på skogs- och jordbruksmark om det inte är uppenbart det kan ske utan risk för skada. LRF arbetar redan nu med en översyn av terrängkörningslagen samt för ledvärdar som ska ha befogenheter kontrollera reglerna för skotertrafik följs. LRF Ungdomen Jämtland föreslår man utöver det arbete som sker hos stora LRF, omarbetar det nuvarande kunskapsmaterial som används vid utbildning av nya skoterförare. Ett exempel är man i utbildningsmaterialet belyser konsekvenserna av skoteråkarnas beteende på jord- och skogsbruksmark. Att förklara vad följden av åkning utanför skoterleder kan leda till tror vi är bättre än jaga skoteråkarna med blåslampa när skadan redan är skedd. Bräcke Motionen antagen på årsmötet i LRF Ungdomen region Jämtland den 11/ För LRF Ungdomens styrelse: Linn Aldén Yttrande nr 10 Motion nr 10 från LRF Ungdomen Jämtland Förändra utbildningsmaterialet för skoterutbildning på nationell nivå Inkomna motioner Motionären lyfter problematiken med det ökande antalet snöskotrar som framförs på LRFs medlemmars marker. Det ökade utnyttjandet av markerna för nöjeskörning medför också allt mer markskador som en följd av många snöskoterförare inte begränsar sin åkning till utmärkta leder. Motionären pekar vidare på många skoterförare felaktigt åberopar allemansrätten när de väljer avvika från de etablerade lederna vilket vittnar om bristande kunskap hos förarna vilket inte bör vara fallet då utbildning idag är ett krav för få framföra snöskoter och terränghjuling. Motionären yrkar på LRF Ungdomen arbetar för en förändring av utbildnings-materialet för förarbevis till snöskoter där effekterna av terrängkörning på snö för jord- och skogsbruket blir tydligare för de som genomgår utbildningen. Styrelsens redovisning Styrelsen håller med motionären om problembeskrivningen kring det ökande antalet 42 LRF Ungdomen 2017

44 snöskoteråkare och dess påverkan på jord- och skogsbruksmark när allt fler väljer lämna de etablerade lederna för olovlig frikörning över LRF medlemmars marker. Både jord- och skogsbruksmark ska skyddas i terrängkörningslagen (TKL) från de skador och störningar som kommer av terrängkörning. Terrängfordon får inte fram-föras på jord- eller skogsbruksmark om det inte är uppenbart körningen kan ske utan risk för skada på skogen/marken (SFS 1975:131, 1, p2-3). Körning på snötäckt mark innebär normalt skada på både marken och vegetationen. Vid ett tunt snötäcke riskeras skotern kommer i kontakt med marken men även körning på väl snötäckt mark medför ofta skador. Det packade snötäcket smälter sämre, ger djupare tjäle och kan ge upphov till isbränna på t.ex. höstsådd gröda. Detta bör tillsammans med vad som anges i TKL göra det självklart körningen så gott som aldrig kan ske utan risk för skada på skogen eller marken. En enkätundersökning från Nationella Snöskoterrådet visade förra året var tredje snöskoterförare felaktigt trodde snöskoterkörning omfades av allemansrätten. Allemansrätten är en sedvanerätt som innebär var och en i princip har rätt färdas och vistas i naturen på annans mark. Däremot finns det ingen form av motoriserad allemansrätt. Körning på snötäckt mark är för en privatperson i stort enbart tillåtet på de utmärkta skoterlederna. Denna utbredda missuppfning visar på mer insatser krävs för snöskoterförarna bättre ska förstå markägarens rättigheter och skoterförarnas ansvar samt de konsekvenser olovlig körning medför för en-skilda markägares näringsverksamheter. I transportstyrelsens föreskrifter om förarbevis för snöskoter (TSFS 2009:14) anges utbildningen för förarbevis ska ge kunskaper om fordonets miljöpåverkan, såsom buller, utsläpp och markskador och detta också ska återfinnas i kunskapsprovet. Av det material som används vid utbildningarna produceras majoriteten av Sveriges Snöskoterägares Riksorganisation (Snofed) samt Sveriges Snöskoteråkares Centralorganisation (SSCO). Dessa står också för majoriteten av utbildningarna och transportstyrelsen genomför tillsyn av utbildningarna för säker-ställa deras riktlinjer efterlevs. Det finns dock ett relativt stort mått av frihet i hur handledarna lägger upp utbildningen och vilka delar tyngdpunkten ska ligga på. Det finns heller inga krav på utbildningen ska behandla de ekonomiska effekterna av markskador för markägaren. Här kan förbättring ske och ett arbete tydligare lyfta detta i utbildningarna bör komma till stånd. Nationella Snöskoterrådets folder Om skoterkörning på åker- och skogsmark beskriver på ett bra sätt vad det kan innebära för markägaren med körning på åkermark/öppen mark. Det är ett material som kan utvecklas med mer konkonkreta räkneexempel på kostnader för markskador. Med detta kan foldern fungera som en lämplig grund för ytterligare trycka på snöskoterförarens ansvar i utbildningen i dialog med inblandade myndigheter och organisationer. Styrelsen anser frågan är viktig och aktuell inte bara för LRF Ungdomen utan hela LRF. Motionens pragmatiska och lösningsinriktade ansats ligger också helt i linje med hur LRF Ungdomen bör och ska verka inom och utanför LRF-organisationen. Styrelsen föreslår stämman besluta motionen anses besvarad med vad riksstyrelsens anfört samt ge riksstyrelsen i uppdrag sända ny motion i denna motions anda till LRFs Riksförbundsstämma 43 LRF Ungdomen 2017

45 Motion nr 11 LRF Ungdomen Västernorrland Möjliggör företagande för ungdomar - tre månader från ansökan/uppstart till utbetalning av startstöd Enligt Jordbruksverket är startstödet formulerat som följer: Är du under 40 år och vill starta eller ta över ett jordbruks-, trädgårds- eller rennäringsföretag? Då kan du söka startstöd. Stödet är en startpremie som ska underlätta för unga starta en verksamhet eller genomföra ett ägarskifte. Detta stöd ska bidra till mer lönsamma och konkurrenskraftiga företag. I dagsläget sker utbetalning i två omgångar, en delutbetalning och en slututbetalning och processen är oerhört komplicerad eftersom startstödet ligger i samma program som investeringsstödet. Det finns idag ingen tidsbegränsning för när stödet ska betalas ut. Vi i LRF Ungdomen Västernorrland anser startstödet ska du som ung företagare ta emot inom tre månader från dess din verksamhet kommit igång för kunna hantera alla oförutsedda startkostnader som då uppkommer. LRF Ungdomen Västernorrland yrkar LRF Ungdomen/LRF Västernorrland verkar för unga företagare ska ta emot sitt startstöd inom tre månader från dess ansökan /uppstart har inträffat startstödet ska finnas i ett eget program vid ansökan och ska utbetalas komplett vid ett tillfälle Motionen skriven på uppdrag av LRF Ungdomen Västernorrlands årsmöte 2016 Örnsköldsvik den 8 december 2016 Anna Strömgren, ledamot LRF Ungdomen Västernorrland Yttrande nr 11 Motion nr 11 från LRF Ungdomen Västernorrland Möjliggör företagande för ungdomar - tre månader från ansökan/uppstart till utbetalning av startstöd Inkomna motioner Från LRF Ungdomen Västernorrland lyfter man en problematik gällande startstödet och dess handläggning. Motionären vill man i LRF Ungdomen ska verka för startstödet skall betalas ut vid 1 tillfälle senast 3 månader från dess man mottagit ett beslut, samt startstödet bör förenas genom ett eget program. Styrelsens redovisning Idag ligger startstödet inom samma åtgärd som investeringsstödet som är en del av landsbygdsprogrammet. Tidigare låg startstödet i en egen åtgärd. Vi ser idag inte krångel uppstår på grund utav dessa ligger inom samma åtgärd. Utan snarare beroende på EU s krav på redovisning och uppföljning som bidrar till det kompliceras och försvåras för den enskilde. I nuläget vill vi inte driva på förändring på EU nivå på kort sikt i denna fråga. Då man behöver öppna upp regelverk i ett större sammanhang och riskerar bidra till ett än 44 LRF Ungdomen 2017

46 mer komplicerat och osäkert system. I ett generellt perspektiv så arbetar LRF idag med förenklingar av programstrukturer och åtgärder och siktet just nu är CAP 2020 och nästa programperiod. Styrelsen anser det är mot 2020 vi måste arbeta och inom LRF Ungdomen längre än så. För LRF Ungdomens del så arbetar vi för ett framtida CAP och företagsklimat i EU som är hälsosam för alla företagare som redan är etablerade men också för de kommande. Från startstödets perspektiv är det en viktig ekonomisk förutsättning för nystartade företag det handlar om förenkling och säkerhet samt rimlig administration gentemot våra företagare. Idag saknar vi ansvarskänslan från våra myndigheter och deras påverkan för våra företag. Gällande utbetalningar av startstödet så anser riksstyrelsen nuvarande system bör kunna moderniseras. Så sökanden själva kan välja hur stor del av stödet och när man vill få det utbetalt. Nuvarande inom 45 månader är enligt riksstyrelsen ett rimligt intervall. För kunna göra skillnad i den här frågan på kort sikt så anser riksstyrelsen vi behöver angripa detta genom förkortade handläggningstider. Den senaste tiden har man prioriterat de stora utbetalningar såsom direktstöd, kompensationsstöd m.m. framför de stöd som går till färre såsom startstöd och investeringsstöd. Detta slår dock mot nya unga företagare och de som vill investera i sina företag. Något som vi i LRF Ungdomen behöver påverka och arbeta med. Under 2016 träffade riksstyrelsen Leif Dennerberg, generaldirektör på Jordbruksverket. Vi diskuterade en liknande förenklingsresa som LRF gjorde under 2015, men som i detta fall skulle inrikta sig på just ungdomars utmaningar. Här vi ser en god möjlighet kunna lyfta våra utmaningar och problem som vi ser för bidra till förenklingar för oss inom LRF Ungdomen. Styrelsen föreslår stämman besluta LRF Ungdomens riksstyrelse får i uppdrag fortsätta sitt arbeta med förenkla och bidra till en säker hantering av startstödet för våra nystartade företag samt LRF Ungdomens riksstyrelse får i uppdrag utveckla dialogen med jordbruksverket för ungas förutsättningar inom det gröna näringslivet. I övrigt anses motionen besvarad med vad riksstyrelsen anfört. 45 LRF Ungdomen 2017

47 Motion nr 12 LRF Ungdomen Jönköping Användning av drönare till framtidens jordbruk! Den 21 oktober kom en dom från högsta förvaltningsdomstolen alla drönare med en kamera ska hanteras som övervakningskamera. Detta innebär alla drönare med kamera är tillståndspliktiga. Tillstånd får man endast där användningen ska förhindra brott. Drönaren har idag blivit ett mycket användbart hjälpmedel för kontrollera markens kondition, grödans utveckling och få en precisionsodling med ett bättre utnyttjande av de tillförda resurser. Drönaren är även ett mycket bra hjälpmedel för hitta djurens position på större bete så djurskötaren kan göra daglig tillsyn. Vi yrkar LRF ska verka för en dispens få använda drönare med kamera som ett hjälpmedel inom lantbruket. Detta för använda ny teknik till underlätta hög produktivitet på ett miljövänligt sätt skicka vidare motionen till regionstämman skicka vidare motionen till riksstämman skicka vidare motionen till ungdomens riksstämma Värnamo Motionen antagen på årsmötet i LRF Ungdomen Jönköping Stora Segerstads Naturbruksgymnasium den 2/ För LRF Ungdomens styrelse: Johan Svensson Yttrande nr 12 Motion nr 12 från LRF Ungdomen Jönköping Användning av drönare till framtidens jordbruk! Inkomna motioner LRF Ungdomen i Jönköping har i en motion pekat på vikten av justera regelverk så ny teknik och tekniska innovationer snarast kan användas i branschen. I Högsta förvaltningsdomstolens (HF) dom i oktober 2016 tydliggjordes kamera monterad på drönare är en sådan kamera som är underställd Lagen om kameraövervakningslagen (2013:460). Lagen säger på platser dit allmänheten har tillträde krävs tillstånd för kameraövervakning. Lagen säger också på platser dit allmänheten inte har tillträde krävs inte sådant tillstånd. Styrelsens redovisning Observera oavsett om det krävs tillstånd enligt Kameraövervakningslagen eller inte för drönare så gäller alltid personuppgiftslagen (PUL) och reglerna för flygfarkoster. 46 LRF Ungdomen 2017

48 Av tidigare domar (Kammarrätten i Jönköping) kan man konstatera allmänheten inte har tillträde till växande gröda. Där gäller inte allemansrätten. Över växande gröda kan alltså drönare användas utan begära tillstånd enligt Kameraövervakningslagen. Det är dock viktigt drönaren inte råkar fotografera platser där allmänheten har tillträde, t.ex. allmänna vägar, busshållplatser och andra sådana platser som skulle kunna kräva tillstånd. För skogsbruket blir det lite mer komplicerat. Allemansrätten innebär allmänheten har tillträde till skogen. Det skulle innebära det krävs tillstånd för använda drönare i skogsbruket. LRF har arbetat med frågan redan innan domen i HFD. Bl.a. har den statliga utredaren av Kameraövervakningslagen uppvaktats med synpunkter på hur lagstiftningen bör förändras för medlemmarnas branscher ska kunna använda modern teknik, utvecklas och effektiviseras. Utredaren lägger fram sina förslag till lagändring sommaren Regeringen har under hösten snabbt analyserat frågan och kommit fram till det tar för lång tid invänta förslag från den pågående utredningen. En tillfällig lösning, i avvaktan på utredningens förslag på ny lag, har därför arbetats fram. Lösningen innebär ett undantag för drönare införs i den befintliga lagen. Förslaget remissbehandlas i början av Proposition lämnas därefter till riksdagen för beslut och en lagändring förväntas kunna träda i kraft 1 augusti Styrelsen anser det som skett under hösten visar lagarnas ramvillkor behöver ses över löpande så inte gårdarnas utveckling hindras av lagstiftning som motverkar innovationer, uppfinningar och implementering av ny teknik eller nya arbetssätt. Styrelsen föreslår stämman besluta motionen anses besvarad med vad riksstyrelsen anfört samt ge riksstyrelsen i uppdrag sända en ny motion till riksförbundsstämman i motionens anda med vad som har anförts. 47 LRF Ungdomen 2017

49 Motion nr 13 LRF Ungdomen Västernorrland Hur kan vi verka när de vill avverka och vad kan vi kräva när de vill gräva? Som markägare idag avkrävs man en stor acceptans för när andra intressen gör intrång på ägorna. Bland dessa finns de olika energibolagen som, i kommersiellt syfte, vid olika tillfällen behöver utföra arbete på mark som ägs eller brukas av LRFs medlemmar. Det är LRF Ungdomen Västernorrlands uppfning svag eller ingen dialog förs mellan ägare/arrendator och bolagen gällande tillvägagångsätt, val av tidpunkt och utrustning vilket resulterar i onödiga skador och möjlighet till brukande som följd. Energibolagen och deras entreprenörer tar för liten hänsyn till deras åverkan på marken vilket kan bero på bristande kunskap eller otydliga krav i upphandlingen från energibolagens sida. Vi menar en nära dialog med de som känner till markens beskaffenhet, det vill säga ägaren eller brukaren, bör vara standardförfarande, så eventuella skador (och därigenom även kostnaderna för återställning) minimeras. LRF Ungdomen Västernorrland yrkar ge LRF i uppdrag tillsammans med energibolagen utarbeta bättre förfarandesätt vid arbete på och återställning av annans mark. LRF verkar för krav på direkt dialog om tillvägagångsätt skall införas med markägare och arrendatorer vid framförande av maskiner/utrustning av energibolag och dess entreprenörer i avtal. motionen skickas i sin helhet till LRFs riksförbundsstämma Yttrande nr 13 Motion nr 13 från LRF Ungdomen Västernorrland Hur kan vi verka när de vill avverka och vad kan vi kräva när de vill gräva? Inkomna motioner Motionen tar upp problematiken vid intrång på annans mark av exempelvis Energibolagen. Man kräver en stor acceptans av ägaren/brukaren till marken men man upplever det saknas dialog kring hur och när man ska gräva för göra så liten skada som möjligt på marken. Man yrkar i motionen på LRF ska få i uppdrag tillsammans med energibolagen utarbeta ett bättre förfarandesätt vid arbete på och återställning av annans mark. Man vill också LRF ska jobba för det ska finnas ett krav på direkt dialog om tillvägagångsätt med ägare/brukare vid framförande av maskiner/utrustning av energibolag och dess entreprenörer i avtal. Styrelsens redovisning Riksstyrelsen har stor förståelse för den problematik och den känsla man beskriver i motionen om inte kunna kontrollera vad som händer på sin egen mark. Det är redan idag fastslaget i lagen om ett bolag ska göra något på någon annans mark så krävs tillåtelse/avtal med den som äger marken. (Enligt ledningsrättslagen och exropriationslagen). För bolag som ej följer lagen så bör detta påtalas. 48 LRF Ungdomen 2017

50 Energiföretagen Sverige (tidigare Svensk Energi) har tagit fram nya mallar för tydliggöra hur elnätbolagen ska agera mot markägarna. Dessa ersätter de markupplåtelseavtal som ingick i det avtalspaket som LRF sade upp år Svensk Energi har även tagit fram mallar för utformning av ledningsrättsbeslut. I de nya avtalen används en ny nomenklatur på den ersättning som ska utgå. De tidigare benämningarna ersättning för bestående skada och ersättning för tillfällig skada ersätts i avtalen med begreppen intrångsersättning och annan ersättning då dessa begrepp är de som används i expropriationssammanhang. Intrångsersättning enligt expropriationslagen är sedan ändringen i lagen den ersättning som utgörs av marknadsvärdeminskningen på berörd fastighet plus det i lagen föreskrivna påslaget om 25 % av marknadsvärdeminskningen. Begreppet annan ersättning svarar mot den skada som fastighetsägarens ekonomi i övrigt lider på grund av upplåtelsen (så kallad övrig skada ). På sådan ersättning ska inget procentuellt påslag göras. Observera genomförande av ett projekt kan medföra ytterligare skador som ska ersättas till sitt faktiska värde, till exempel byggskador. Styrelsen föreslår stämman besluta motionen anses besvarad med vad styrelsen anfört. 49 LRF Ungdomen 2017

51 Motion nr 14 LRF Ungdomen Skåne Få din bössa på två dagar Att jaga är något vi har gjort i urminnestider. Då var det för överleva och få mat på bordet. Idag är det för många ett stort intresse och i många fall också ett måste för hålla vår viltstam i schack. Att vara jägare idag innebär en stor förståelse för naturen, skogen, de vilda djuren, hundarna, jaktkamraterna, jaktlagen, vapenlagen, vapenhantering, bara för nämna några få punkter. Med tanke på hur lång den ovanstående listan kan göras för vad det innebär bli en bra jägare ser vi gång på gång annonser och reklam som säger du kan få din jägarexamen över en helg, eller kom och skriv ett prov och skjut upp så är du redo för jaga i skogen. Hur är det möjligt lära sig skogen, naturen, de vilda djuren, hundarna, jaktkamraterna, vapenhanteringen, etiken, moralen, lagen och mycket mer som krävs på så kort tid? En förutsättning för man ska kunna jaga är hantera ett vapen. Ett vapen som dödar, ett vapen som man måste ha stor respekt för och ett vapen som inte kan göra något ogjort om något riktigt illa skulle hända Vi i LRF Ungdomen Skåne tycker det är fel express-lära sig jaktkunskaperna. Jakt är och ska vara ett hållbart utnyttjande och tillvaratagande av en naturlig resurs i vilket det ryms långt mycket mer än man kan lära sig över en helg. Det är önskvärt kunna kombinera kortare utbildningar med praktik. Vi yrkar LRF Ungdomen riks jobbar med Svenska jägarförbundet se över dessa expresskurser och ser till jägarexamen blir en utbildning som ger oss fler duktiga och säkrare jägare. Lund den Motionen antagen på årsmötet i LRF Ungdomen Skåne Yttrande nr 14 Motion nr 14 från LRF Ungdomen Skåne Få din bössa på två dagar Inkomna motioner LRF Ungdomen i Skåne har inkommit med en motion där de vill riksstyrelsen till-sammans med Svenska Jägarförbundet ser över de så kallade expressutbildningarna som finns tillgängliga för kunna ta jägarexamen. De vill kvalitet hos jägarna som utbildas på detta sätt ska bli bättre. Styrelsens redovisning Styrelsen anser precis som motionären det är mycket svårt bli en fullärd jägare bara efter en helgkurs. Jakt är som mycket annat, man blir aldrig fullärd och vi tycker man lär sig praktiska färdigheter genom delta tillsammans med erfarna jägare. Dessa kunskaper går 50 LRF Ungdomen 2017

52 inte tillgodose på kort tid, man lär sig som jägare över en lång tid. Dessutom är jakten i Sverige reglerad i lagen och i förordningar som ändras över tid. Detta är något som jägaren behöver följa med i för kunna utöva sitt intresse. För få inneha vapen och för få jaga i Sverige krävs det man tar jägarexamen. Detta infördes den 1 januari Jägarexamen är ett kvitto på man självständigt får träna på bli en bättre jägare. Jägarexamen skall ge grundläggande kunskaper som varje jägare behöver för kunna bli en bättre jägare. De övergripande målen som en jägare skall kunna är fastställda av Naturvårdsverket. Jägarexamensprov arrangeras av jägarorganisationer i Sverige, Jägarnas Riksförbund och Svenska Jägareförbundet. Man kan ta jägarexamen på olika sätt, man kan läsa på egen hand, gå en studiecirkel, läsa på distans eller gå en intensivkurs. Det finns fler olika aktörer som tillhanda håller kurser. Det kan t.ex. vara studieförbundet vuxenskolan eller privata aktörer som erbjuder utbildningar. Jägarexamen består av ett teoretiskt och en praktisk del. Det teoretiska provet består av 70 flervalsfrågor där man skall kryssa i rätt svar. Minst 60 frågor ska besvaras rätt. Den praktiska delen består av ett antal delprov. När man skjuter upp för hagelvapen ska följande delprov gås igenom. Säker vapenhantering, avståndsbedömning, lerduveskytte och skjutning mot markmål. För kulvapen skall man klara av, säker vapenhantering och precisionsskjutning (fyra skott inom en tolv centimeters cirkel på 80 meters håll från skjutbänk, samt fyra skott inom 17 centimeter med jägarmässigt stöd). Man skall även klara av något som heter, praktiskt högviltprov. Då är det skytte på stå-ende och löpande älgfigur. Kursverksamheter bedrivs av många olika aktörer och kan genomföras på olika sätt, vilket sätt som är det bästa är svårt säga då varje individ har olika inlärningsförmågor. Oavsett utbildnings typ så är minimum kravet man skall klara av den teoretiska och de praktiska delarna. Med detta som utgångspunkt så anser vi det är svårt begränsa omfningen på hur lång en utbildning skall vara, detta kan också inskränka på den privata aktörens affärsidé då de har rätt lagmässigt genomföra dessa intensivkurser. Däremot så an-ser vi detta är något som bör ligga i jägarorganisationernas intresse kvalitets-säkra utbildningen. D.v.s. Svenska Jägarförbundet och Jägarnas Riksförbund. Vi anser man bör rikta in sig på skärpa kraven för hur de teoretiska delproven genomförs. Med avsikt jägarutbildningen skall vara tillräckligt omfande för ge välutbildade och omdömesgilla jägare. Styrelsen vill också poängtera jaktutövningen i Sverige bör gynnas. Sverige behöver många välutbildade och motiverade jägare som uthålligt kan hantera och reglera våra stora viltstammar. Styrelsen föreslår stämman besluta LRF Ungdomens riksstyrelse får i uppdrag föra en dialog med Svenska Jägarförbundet och Jägarnas Riksförbund för examinera fler välutbildade och säkra jägare. 51 LRF Ungdomen 2017

53 Motion nr 15 LRF Ungdomen Östergötland Viltskador av jaktbart vilt Som arrendator på gårdar med ett högt vilttryck av jaktbart vilt. Är det idag svårt få kronor och ören på hur mycket skada som viltet gör på grödan samt försvårar brukandet av jorden. Som arrendator där jakträtten inte ingår är det i vissa fall svårt få ordägare/jaktarrendatorn ha det jakttryck man som jordbrukare vill ha. För underlätta dialogen om vitstammarnas storlek och dess skador de medför, ser jag ett behov av få en tredje oberoende parts bedömning och värdering av uppkomna skador. Om man har haft ute en tredje oberoende part i fältet i närtid av skadans uppkomst, är det lättare kunna ta diskussionen om arrende nivåer och annat som kan uppkomma. Jag ser länsstyrelsens synemän kan fylla denna funktion. För synemännen ska fungera bra som viltskade bedömare behövs utbildning. De behöver troligtvis räkneexempel för kunna göra goda bedömningar. Yrkande LRF arbetar för ta fram räkne exempel för viltskador på grödor av jaktbart vilt t.ex. viltsvin, dovhjort m.m LRF arbetar för det ska finnas en tredje oberoende part mellan arrendator och jordägare. LRF arbetar för det ska finnas en utbildning om viltskador på åker av jaktbartvilt för synemän. motionen skickas vidare till LRFs riksförbunds stämman Motionen antagen på årsmötet i LRF Ungdomen Östergötland Väderstad den 25/11 år 2016 För LRF Ungdomens styrelse: Marit Bohlin Yttrande nr 15 Motion nr 15 från LRF Ungdomen Östergötland Viltskador av jaktbart vilt Inkomna motioner Från LRF Ungdomen Östergötland har det inkommit en motion där man belyser problematiken när man som jordbruksarrendator inte förfogar över jakt-rätten samtidigt som viltstammen och viltskadorna är omfande på marken som arrenderas. Motionären vill 52 LRF Ungdomen 2017

54 LRF ska ta fram räkneexempel för uppska den ekonomiska förlusten för brukaren samt arbeta för det finns en tredje oberoende part mellan arrendator och jordägare. Motionären poängterar även behovet av utbildning för bedömning av viltskador. Styrelsens redovisning De växande viltstammarna orsakar omfande skador och kännbara förluster hos lantbruksföretagare. Vildsvin är det djur som orsakar störst skada i lant-bruksgrödor. Den svenska vildsvinsstammen har under de senaste trettio åren ökat från några hundra individer till cirka Spridningen fortsätter norrut i landet. Nettotillväxten av vildsvin är omkring 30 procent per år, trots omfande jakt. Detta innebär en fördubbling av vildsvin på ca tre år. Under 2014 förstördes ton spannmål enbart av vildsvin. Skadorna från vild-svin på jordbruket i endast Södermanlands län uppskades till 17 miljoner kr år I en ny studie från SLU (4000 svenska lantbrukare deltog i studien) uppgav 39 % av lantbrukarna de hade problem med viltskador. De växande viltstammarna orsakar även betydande kostnader för samhället som följd av vilttrafikolyckor. Under 2015 inträffade drygt olyckor orsakade av vildsvin, där man i genomsnitt beräknar den samhällsekonomiska kostnaden till kr per olycka. Riksstyrelsen delar motionärens uppfning om det finns ett stort behov av kunna värdera den ekonomiska förlusten som en konsekvens av en väx-ande viltstam samt vad det innebär för den enskilde brukaren. Idag finns det endast en nationell kostnadsberäkning av viltskador i trafiken. För jordbrukets del har det inte funnits några nationella beräkningar av viltskadornas kostnader. På LRFs förbundsstämma 2016 togs beslutet ge riksförbundsstyrelsen i uppdrag arbeta för omfning av och kostnader för viltskador i jord- och skogsbruk beräknas samt de ekonomiska effekterna av skadorna analyseras och kommuniceras. Arbetet är påbörjat som en del av Naturvårdsverkets strategi för viltförvaltning. Naturvårdsverket vill som en åtgärd ta fram ett förslag till acceptansnivån för skador av vilt på areella näringar samt ge-mensamma metoder för mäta skador av vilt. Riksstyrelsen anser först då man har gemensamma metoder för mäta skadornas ekonomiska omfning kan intressekonflikter hanteras utifrån vetenskapliga belägg. För komma tillrätta med problematiken måste man fastställa en rimlig nivå för viltskador i enskilda fall. Riksstyrelsen kommer följa det arbete som Naturvårdsverket tagit initiativ till och anser det inte är resurseffektivt arbeta fram ytterligare kostnadsberäkningar. Det finns idag ett regelverk för skyddsjakt till skydd för jordbruksarrendatorer, som inte används mer än marginellt i praktiken. I Jordabalkens 9:34 a finns bestämmelser som reglerar markägarens ansvar för viltskador: "Har jordägaren förbehållit sig jakträtten är denne skyldig ersätta arrendatorn för förluster på grund av viltskador på arrendestället eller på arrendatorns egendom. Detta gäller dock inte om jordägaren visar skadan inte kunnat förhindras trots rimliga ansträngningar från dennes sida. Enligt 7 jaktlagen kan arrendatorn ansöka om beslut om skyddsjakt genom länsstyrelsen för klövvilt. Idag saknar däremot arrendatorn egen skyddsjakt enligt lagstiftningen. Då arrendatorn inte har jakträtten är det oerhört viktigt arrendeavgiften fastställs med hänsyn till de beräknade viltskadorna. Lagparagrafen kan endast användas då extrema oförutsägbara skador uppstår. Parterna måste alltid diskutera viltskadornas omfning då arrendeavgiften fastställs och precisera hur detta har påverkat fastställandet av arrendeavgiften. I LRFs arrenderåd har parterna på arrendemarknaden under 2009 kommit 53 LRF Ungdomen 2017

55 överens om hur detta lämpligen kan formuleras i ett tillägg till arrendekontraktet. För tydlighetens skull bör parterna komma överens om kvantifiera den skadenivå som arrendeavgiften och övriga villkor grundar sig på. Detta föreslås uttryckas som en procentandel av skördens värde. Det blir naturligtvis en del i förhandlingen komma överens om detta. Det bör också läggas till en beskrivning av skadornas art och av vilket vilt de orsakas. För förtydliga vildsvinsskadorna i sammanhanget bör det särskilt noteras om det över huvud taget förekommer den typen av skador vid kontraktsskrivningen. Förhållandena kan ändras snabbt vad gäller just vildsvinens förekomst. Parterna föreslås också ta ställning till om arrendatorn vid akut behov har rätt vid enstaka tillfällen skydda sin gröda och sina anläggningar eller inte. Om arrendatorn har den rätten så är det särskilt uttalat detta inte är fråga om en sådan jakträttsupplåtelse som fritar jordägaren från ansvaret för viltskador. Länsstyrelsens besiktningsmän värderar idag skador av fredat vilt, men har inget ansvar för besiktning av skador orsakade av jaktbart vilt eftersom staten inte ansvarar för de aktuella skadorna. Däremot kan diverse privata rådgivningsföretag utföra värderingen av viltskador från klövvilt. LRF Ungdomens riksstyrelse har den allmänna uppfningen viltskador förhindras genom högre avskjutning - färre individer ger mindre skador. Överdrivet gynnande av viltstammar genom utfodring måste kunna hindras. Styrelsen föreslår stämman besluta LRF Ungdomens riksstyrelse får i uppdrag följa upp och ge inspel på Naturvårdsverkets strategi för viltförvaltningen, med inspel från regionerna samt i övrigt anse motionen besvarad med vad riksstyrelsen anfört. 54 LRF Ungdomen 2017

56 Motion nr 16 LRF Ungdomen Södermanland Jobba aktivt för nytt förslag om utfodringsförbud Under 2016 kom regeringen med ett förslag gällande utfodringsförbud av vilt. Detta motarbetades aktivt av jägarkåren i Sverige med Svenska Jägareförbundet i spetsen, vissa partier ställde sig också på tvären. Förslaget var förvisso inte komplett, men ack nödvändigt. Förslaget röstades ner med motivering gör om och gör rätt. Nu är det viktigt detta inte faller mellan stolarna och inte blir något av. Vi yrkar LRF Ungdomen Aktivt jobbar för ett nytt, mer komplett och brett förankrat förslag om utfodringsreglering Få fram ett förslag om utfodringsreglering. Barva, Motionen antagen vid årsmöte med LRF ungdomen Södermanland den 17/ Alexander von Bothmer Yttrande nr 16 Motion nr 16 från LRF Ungdomen Södermanland Jobba aktivt för nytt förslag om utfodringsförbud Inkomna motioner Från LRF Ungdomen Sörmland har det kommit in en motion som tar upp förslaget gällande utfodring av vilt. Man vill vi från ungdomens sida ska jobba för man nu får till ett förslag som är mer komplett och brett förankrat så ett nationellt förslag kring utfodringsreglering blir verklighet. Styrelsens redovisning Motionären lyfter ett mycket viktigt ämne och en stor problematik för många av våra medlemmar. Idag jobbar man hårt med vilt frågorna i LRF, på flera olika plan. När det gäller just utfodringen så jobbar man på lite olika sätt beroende på om man pratar lång, medellång eller kort sikt. På kort sikt ligger man på riksdagen om det är viktigt fortsätta arbetet om skriva en proposition. LRF försöker också övertyga om det inte behövs en ny utredning. Man driver frågan utifrån ett konkret förslag till ny reglering i jaktförordningen. LRF anser lokala förbud mot utfodring är behövliga där de värsta avarterna förekommer. Men generella villkor för utfodring ger större effekt eftersom valt fodermedel och mängden foder avgör hur skadlig utfodringen blir. LRFs förslag ser ut som följande: För utfodring av vilt gäller följande begränsningar: 1. Rotfrukter får ej användas. 2. Fodergivan per foderplats och vecka får inte överstiga X kilo. 55 LRF Ungdomen 2017

57 3. Utfodring får bara ske med hjälp av automatisk utfodringsanordning med mekanisk eller elektromekanisk funktion. På medellång sikt vill LRF få fram ny kunskap om skadornas omfning och konsekvens, med syfte förändra deben. Man vill förflytta deben från förbud till villkor för utfodring. På långsikt bedriver man opinionsarbete, man vill lyfta frågan utifrån den förändrade synen på vilt och viltutfodring i det fria, även ett samhällsperspektiv i form av skador, dvs vad en ökad viltstam kostar exempelvis i trafiken och i skogen. Vi i LRF Ungdomen anser inte vi själva har muskler driva vilt frågorna på egen hand men tar till oss detta och kommer i framtiden vara mer delaktiga i LRFs arbete kring vilt. På det här sättet anser vi vi kommer få en starkare och tydligare roll än om vi gör det helt på egen hand vid sidan om LRF. Styrelsen föreslår stämman besluta styrelsen tar en tydligare roll i viltfrågorna samt i övrigt anse motionen besvarad med vad riksstyrelsen anfört. 56 LRF Ungdomen 2017

58 Motion nr 17 LRF Ungdomen Sydost Gör djurskyddskontroller rättssäkra LRF Ungdomen Sydost ser problem i rättssäkerheten vid myndigheters och certifieringsorgans djurskyddskontroller ute på gårdarna. Lantbrukaren har ingen möjlighet försvara sig då mots bevisbörda gäller och kontrollanterna som oftast kommer två eller fler kan vittna med varandra. Därför hamnar lantbrukaren i ett mycket uts läge där rättssäkerheten äventyras. Besöken sker ofta oanmälda eller med väldigt kort varsel och kan därmed ge en missvisande bild av en del situationer. Rutinerna på en gård sker efter hand under en dag. Sker då kontrollen precis innan en sådan rutin kan det ge en missvisande bild som leder till onödiga åtgärder eller kostnader för lantbrukaren. Vi yrkar Motionen skall gå vidare till riksförbundsstämman i motionärens anda. Motionen skall gå vidare LRF ungdomens riksstämma. LRF ska ställa krav på myndigheternas kontrollanter har arbetslivserfarenhet inom det område de kontrollerar och inte bara teoretiska kunskaper. LRF ser över möjligheterna erbjuda ett försvarsombud. Som en subventionerad veterinär eller en bondekompis. LRF ser över möjligheterna en slags grannsamverkan inom LRF där vissa medlemmar inom varje region får en utbildning och kan medverka hos sina grannar vid kontroller. Motionen skall gå vidare till LRF ungdommens regionstämma. Oskarshamn 26/10-16 Motionen antagen på årsmötet i LRF Ungdomen Sydost Kalmar den 11/11 år2016 För LRF Ungdomens styrelse: Martin Hult Yttrande nr 17 Motion nr 17 från LRF Ungdomen Sydost Gör djurskyddskontroller rättssäkra Inkomna motioner Från LRF Ungdomen Sydost har det inkommit en motion om de problem som uppstår när kontakt med myndighetsutövare och certifieringsorgan inte uppfas som rättssäkert. LRF Ungdomen Sydost yrkar för LRF ska ställa krav vad gäller arbetslivserfarenhet hos myndighetsföreträdare samt LRF verkar för ökad trygghet med hjälp av ett försvarsombud samt någon form av grannsamverkan som ett stöd vid myndighetskontakt. 57 LRF Ungdomen 2017

59 Styrelsens redovisning Riksstyrelsen har stor förståelse för den allvarliga situation som uppstår när myndighetsutövningen inte uppfas som rättssäker och myndighetsarbetet brister på olika områden. Riksstyrelsens allmänna uppfning är myndig-hetspersoner ska ha nödvändig kompetens för utföra sitt arbete på ett säkert och korrekt sätt. Den enskilde myndighetsutövaren ska agera sakligt och opartiskt. Företagaren ska känna sig trygg vid en myndighetskontakt och kontroller ska ske rättssäkert och likvärdigt över hela landet. Ett väl fungerande myndighetsarbete är en förutsättning för en stabil utveckling av jordbruket. Riksstyrelsen ser dock det förekommer oacceptabla och återkommande brister i myndigheternas arbete i olika sammanhang, vilket utgör betydande hinder i företagandet. Till LRFs förbundsstämma 2016 inkom en liknande motion från LRF Mälardalen. LRF Mälardalen yrkade LRF ska intensifiera arbetet med på-verka myndigheter i syfte landets jordbruksföretagare behandlas lika inför lagar, förordningar och föreskrifter. Riksförbundsstyrelsen gav en noggrann redovisning i sitt yttrande av det arbete som redan utförs av LRF. Motionen fick bifall med uppdrag åt riksförbundsstyrelsen även fortsättningsvis ar-beta för ökad rättssäkerhet, regelförenkling, förbättrad dialog och bemötande. På stämman beslutades även LRF ska arbeta för tjänstemannaansvaret återinförs. Ett införande av tjänstemannaansvar skulle sannolikt innebära en tjänsteman i offentlig förvaltning har personligt ansvar för beslut och fler tjänstefel skulle hanteras av rättsväsendet. Rättssäkerhet, regelförenkling samt vikten av kompetens och ett gott bemötande av myndigheter är prioriterade frågor i LRFs näringspolitiska arbete. LRF arbetar aktivt med åstadkomma förändringar som ska märkas för den enskilda individen inom områden som djurskydd, miljöskydd, tvärvillkor och skogsvård. Det är av stor vikt tjänstemän och inspektörer har teoretisk och praktisk kunskap om företagarnas verksamhet och villkor. LRF har på högsta nivå regelbunden kontakt och avstämningar med ansvariga ministrar och generaldirektörer inom de områden som motionerna behandlar. Även tjänste-män inom LRF har regelbundna kontakter med tjänstemän på både departement och centrala myndigheter. LRF har även tagit fram olika informationsmaterial såsom Ta kontroll över kontrollen, Effektiv dialog samt en informationsfilm om djurskyddstill-syn. Materialet finns tillgängligt på LRFs hemsida. LRF har även en omsorgsgrupp som är tillgänglig för samtliga medlemmar. Omsorgsgruppen be-står av en grupp medmänniskor med god kännedom om villkoren för lantbrukare och för landsbygden och har som målsättning vara ett stöd vid olika situationer. Utöver detta är Konkurrenskraftutredningen och den kommande livsmedelsstrategin av stor betydelse för lyfta den svenska livsmedelsproduktionen. Det är även viktigt LRFs regioner och kommungrupper ansvarar för kontakten med myndighetsutövare på regional och kommunal nivå. Styrelsen föreslår stämman besluta motionens första -sats avslås i övrigt anse motionen besvarad 58 LRF Ungdomen 2017

60 Motion nr 18 LRF Ungdomen Östergötland Nästa generations gårdsägare Det talas mycket om generationsskiften inom lantbruket och skogsbruket och hur viktiga de är. Företag, banker och organisationer har uppmärksammat frågan. Där beskrivs hur planering av generationsskifte kan gå till med avseende på ekonomi, sker och dyl. Även LRF har ett material på sin hemsida som skriver om ägarskifte. Problemet är frågan är komplex, inga skiften är lätta. Inom LRF Ungdomen finns många medlemmar som står inför generationsskiften varför denna fråga är viktig. Det är viktigt för vår framtid. Däremot saknas konkreta exempel på hur generationsskiften kan gå till. Det är stora värden som ska hanteras varför lyckade exempel bör lyftas fram. Vi yrkar därför LRF Ungdom ska arbeta för lyfta fram goda exempel av genomförda generationsskiften inom LRF Ungdomens forum. LRF Ungdomen fortsätter lyfta frågan kring generationsskiften i sitt arbete. Motionen antagen på årsmötet i LRF Ungdomen Östergötland Väderstad den 25/11 år 2016 För LRF Ungdomens styrelse: Marit Bohlin Yttrande nr 18 Motion nr 18 från LRF Ungdomen Östergötland Nästa generations gårdsägare Inkomna motioner LRF Ungdomen Östergötland vill Riksstyrelsen tar fram konkreta exempel på hur generationsskifte kan gå till, samt vi fortsätter lyfta frågor kring generationsskifte. Styrelsens redovisning Riksstyrelsen håller med motionären om generationsskifte eller ägarskifte som vi gärna säger är en komplex fråga. Ett ägarskifte innehåller många delar som inte alltid är helt självklara. Därför är detta en prioriterad fråga hos LRF av den anledningen man jobbat med ta fram material som skall underlätta för ett ägarskifte. LRF har en hel del material som är bra ta del av vid ett ägarskifte. På LRF.se finns en ljudbok som handlar om ägarskifte, där får man tips och råd om hur man går till väga för genomföra ett ägarskifte. Där får man också lyssna till företagares erfarenheter som har genomfört ett ägarskifte. För ytterligare underlätta och ge inspiration och råd till hur man kan gå till väga för genomföra ett ägarskifte så har LRF har tagit fram en rapport som ger inspiration och tar upp exempel på ägarskiften. Den heter "Vägen till finansiering av ditt lantbruksföretag", den handlar om vilka olika finansieringslösningar som finns till ett ägarskifte. Den innehåller också fiktiva exempel på hur share farming, crowdfunding, delägarskap, vertikal integration och arrenden kan användas i praktiken. 59 LRF Ungdomen 2017

61 Det finns också material på LRF Konsults hemsida som berör ägarskifte. Bl.a. så finns det en film som visar på konkreta exempel på hur man kan genomföra ett ägarskifte. Vi i styrelsen arbetar också för lyfta unga företagare som ofta är nystartade och har eller skall genomföra ett ägarskifte. Detta gör vi bl.a. genom Årets Unga Bonde samt så lyfter vi unga entreprenörer genom vårt samarbete med Länsförsäkringar och tävlingen Ung växtkraft. Styrelsen föreslår stämman besluta LRF Ungdomens riksstyrelse får i uppdrag fortsätta sitt arbete med lyfta unga företagare och deras utmaningar kring ägarskifte. 60 LRF Ungdomen 2017

62 Motionsstatus från 2016 Motion/beslut Utfall Kommentar Styrelsens verksamhetsplan 2016 Riksstyrelsen föreslog Styrelsen har upprättat en långsiktig verksamhetsplan till Genomfört verksamhetsplanen tas fram av den 2025 som presenterades på ett nyvalda styrelsen gälla fram till aktivt möte i oktober 2016 där nästa års stämma. Stämman beslutade uppdra åt regionerna fick möjlighet ta del av planen riksstyrelsen ta fram verksamhetsplan för tiden fram till 2017 års stämma. Proposition 1. Rösträtt LRF Ungdomen Stämman beslutade uppdra till riksstyrelsen skicka en motion till riksförbundsstämman med yrkandet till riksförbundsstämman 2017 ta fram ändringsförslag i Lantbrukarnas Riksförbunds (Ideell förening) stadgar som möjliggör LRF Ungdomens representanter (3 st) får fullmäktigstatus med rösträtt i frågor härrörande Lantbrukarnas Riksförbund (Ideell förening). Motionen skickades till riksförbundsstämman där vi fick avslag på vår sats. Istället klubbade stämman igen uppdra åt riksförbundsstyrelsen tillsammans med LRF Ungdomens riksstyrelse utreda hur vi på bästa sätt säkerställer LRF Ungdomens möjlighet till påverkan och beslutande i LRF. Detta har resulterat i dels LRF Ungdomen har 2 platser i Riksförbundsstyrelsens nya strategiska forum där ledamöter från stora och lilla riks träffas och diskuterar aktuella strategiska frågor. Vi har också inrättat ett årlig möte mellan hela styrelserna som ska ske efter sommaruppehållen för främja kontakten mellan styrelserna. Genomfört 61 LRF Ungdomen 2017

63 Proposition 2. Inhemskt proteinfoder för nya affärsmöjligheter Stämman beslutade uppdra till riksstyrelsen skicka en motion till riksförbundsstämman med yrkandet förbundsstyrelsen initierar en dialog med berörda myndigheter i syfte möjliggöra inhemsk produktion av insekter för framställning av djurfoder. Motion nr 1. LRF Ungdomen Värmland Hejarklack för LRF Stämman beslutade LRF Ungdomens riksstyrelse får i uppdrag utreda riskområden för medlemstappen och hitta riktade åtgärder för proaktivt motverka dessa. Styrelsen skickade motionen vidare till rikförbundsstämman där motionen gick igenom. Styrelsen har under året arbetat Genomfört med frågan genom vår fokusgrupp intern påverkan. Riskområdet som identifierades var åldersgruppen 28- åringarna där raberingen av medlemskapet försvinner. Åtgärden för detta blev vi tillsammans bland förtroendevalda i LRF Ungdomen fick ringa runt till dessa medlemmar i ren medlemsvårdssyfte. Riksstyrelsen har därutöver också ställt sig till förfogande för medlemsservice om det ringer in någon medlem som har frågor gällande LRF Ungdomen Många nya insektsprojekt har presenterats i Sverige, senast på Vinnovas Novel Foods dag den 4 oktober. Fortfarande tillåter inte EUs regelverk insekter som foder så länge inte den eventuella risken för galna kosjukan m m blivit mer belyst. I avvaktan på detta har dock flera EU-länder valt luckra upp sina förbud i väntan på nya beslut, men det gäller inte för Sverige. Kjell Ivarsson är kontaktperson kjell.ivarsson@lrf.se Motion nr 2. LRF Ungdomen Jämtland Miljöbov eller Miljöhjälte" Stämman beslutade LRF Ungdomen fortsätter lyfta de positiva miljöaspekterna samt motionen i övrigt anses besvarad med vad riksstyrelsen anfört. Löpande insatser har skett under året genom almedalen, debartiklar, TV nyhetsinslag, seminarier och övrig representation. Genomfört 62 LRF Ungdomen 2017

64 Motion nr 3. LRF Ungdomen Västerbotten Den politiska obundenheten - Stämman beslutade LRF Ungdomens riksstyrelse får i uppdrag i dialog med organisationen se över vad det innebär vara förtroendevald i LRF Ungdomen samt riksstyrelsen får i uppdrag skicka en skrivelse i motionens anda till riksförbundsstyrelsen. Styrelsen har under året arbetat med frågan på flera sätt. Huvudansatsen för detta har varit lyfta frågorna om betydelsen kring ett uppdrag i LRF, vad uppdraget innebär och vad som också förväntas. Detta har dels gjorts genom ett deltagande på en regional konferens tillsammans med regionordförande och regionchefer i stockholm under hösten 2016, samt genom en ny som förtroendevalds utbildning för LRF Ungdomen. Genomfört Motion nr 4. LRF Ungdomen Skåne Ekologiska fokusarealer Stämman beslutade motionen anses besvarad med vad riksstyrelsen anfört. Föranleder ingen åtgärd Genomfört Motion nr 5. LRF Ungdomen Uppsala Lantbruk- och livsmedelskunskap i grundskolan Stämman beslutade LRF Ungdomens riksstyrelse sammankallar LRF Ungdomens regioner till en gemensam aktivitet i landet för öka kunskapen om Bonden i skolan finns tillgängligt som läromaterial. Styrelsen har genom fokusgruppen intern påverkan arbetat med frågan under året. Intern påverkan har under senare delen av 2016 och Q bjudit in regionerna till informationsmöten för sprida och öka kunskapen om bonden i skolan till våra förtroendevalda. Genomfört 63 LRF Ungdomen 2017

65 Kom ihåg! 64 LRF Ungdomen 2017

66 STÄMMOBOKEN ÄR PRODUCERAD AV LRF UNGDOMENS RIKSSTYRELE INFÖR LRF UNGDOMENS RIKSSTÄMMA 2017 FOTON FRÅN LRFs BILDBANK. FOTOGRAFER: Eleonora Jöngren, Anette Hohner, Johanna Norin samt LRF Ungdomens egen bildsamling på Facebook. GRAFISK FORM OCH TEXTBEARBETNING: LRF Organisationsservice. Lantbrukarnas Riksförbund Stockholm. Telefon