VERKSAMHETS BERÄTTELSE

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2017

2 Forskningsstöd Vårdutveckling Anhörigstöd INNEHÅLL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 3 ALZHEIMERFONDENS RELATIONER 4 ALZHEIMERFONDENS EVENEMANG 5 DEMENTIA FORUM X 6 ALZHEIMERFONDENS DIGITALA FÖRÄNDRINGSARBETE 7 GIVARSERVICE 8 ALZHEIMERFONDENS PROJEKT 9 EUROPA OCH USA DOMINERAR FORSKNINGEN 10 NYTT INOM ALZHEIMER FORSKNINGEN 11 FORSKARNA FINNS MEN INTE PENGARNA 12 EXEMPEL PÅ NÅGRA FORSKNINGSPROJEKT VI JUST NU STÖTTAR 13 ALZHEIMERFONDENS STYRELSE 19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 20 RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING 23 NOTER 26 VERKSAMHETS BERÄTTELSE Hej bästa läsare, välkommen att ta del av Alzheimerfondens årsredovisning för 2017! Alzheimerfonden kan lägga ännu ett framgångsrikt år bakom sig med drygt 27 mkr utdelade till svensk forskning och utvalda vårdutvecklingsprojekt. Vi fortsätter vårt idoga arbete med att sätta demenssjukdomar på kartan och nå ut med information till hela landet för att uppmärksamma dessa folksjukdomar. Vi hoppas att det arbetet ska ge resultat att bryta den stigmatisering som omgärdar demenssjukdomar. Vi hoppas också att vårt arbete ska inge förtroende och att fler väljer att stötta vår verksamhet med finansiella bidrag i form av gåvor och andra donationer så att vi varje år kan öka anslagen till svensk forskning. Utmaningarna är stora för samhället de kommande åren och därför är stöd till forskningen helt avgörande. Forskningen gör framsteg och det finns många lovande projekt, inte minst i Sverige. Det ser positivt ut och med fortsatt stöd så finns det gott hopp om att någon form av läkemedel ska finnas på marknaden inom en inte alltför avlägsen framtid. Vi stöttar all framgångsrik forskning inom demensområdet men det är alltid den vetenskapliga kvaliteten som avgör vilka forskare som får anslag. Huvudfokus för forskarna i Sverige är dock fortfarande på Alzheimers sjukdom varför det området får störst anslag. Alzheimerfonden vill också bidra till ett mer demensvänligt samhälle och där är vårdkvaliteten en avgörande faktor. Sedan flera år tillbaka bidrar vi med anslag till vidareutbildning inom demensområdet, ex Silviasyster/sjuksköterska, Silvialäkare och Silvia arbets- och fysioterapeuter. Under 2017 har vi också stöttat projekt inom tandvården. En god tandhygien är ett underskattat område men som har stor betydelse för välmående och livskvalitet. Vi fortsätter vårt arbete och vill Du vara med och hjälpa oss på olika sätt så är Du varmt välkommen att höra av Dig. Du hittar kontaktinformation på vår hemsida www. alzheimerfonden.se, eller slå en signal på Tillsammans kan vi göra skillnad! Grafisk form Linda Andersson Liselotte Jansson Generalsekreterare, Alzheimerfonden 2 3 Foto Stefan Zimmerman

3 4 ALZHEIMERFONDENS RELATIONER Alzheimerfonden har 90-konto. Endast de ideella föreningar, stiftelser och trossamfund som har godkänts och regelbundet granskas av Svensk Insamlingskontroll har rätt att använda ett 90-konto hos PlusGirot eller Bankgirot. KONTROLLERAS AV SVENSK INSAMLINGSKONTROLL Varje år granskar Svensk Insamlingskontroll räkenskaperna hos de organisationer som har 90-konton. Svensk Insamlingskontroll bevakar givarens intressen. 90-kontot är för givaren en bekräftelse på att insamlingen sköts på ett ansvarsfullt sätt och att pengarna går till ändamålet utan oskäliga kostnader. MEDLEM I FRII Alzheimerfonden är medlem i FRII, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd. FRII verkar för etisk och professionell insamling. Alzheimerfonden följer i sin verksamhet FRII:s kvalitetskod och övriga rekommendationer för insamlingsorganisationer. På Alzheimerfondens hemsida finns aktuella policydokument publicerade. Syftet med FRII:s kvalitetskod är att öka transparensen och öppenheten inom organisationerna och därigenom stärka förtroendet för de organisationer som tillämpar koden. Syftet är också att bidra till ökad professionalitet, förbättrad styrning, ledning och kontroll samt tillse att det finns strukturer för utvärdering av organisationernas verksamhet. FRII:s medlems organisationer måste säkerställa att v erksamheterna genomsyras av högt ställda krav vad gäller etik och moral. Kvalitet och professionalitet i verksamheten är avgörande för att insamlingsbranschen skall vinna och behålla allmänhetens förtro ende. Alzheimerfonden bygger sin styrning, ledning och kontroll på FRII:s kvalitets kod.»stort tack alla lottköpare.«david Ågren Kommunikationsansvarig CHARITY RATING Charity Rating är givarnas intresseorganisation som arbetar för en effektivare, transparent och professionell ideell sektor genom att vara oberoende, upplysande och vägledande. Varje år gör Charity Rating en granskning där Alzheimerfonden är granskad och godkänd enligt Charity Ratings bedömningskriterier. POLICIES Alzheimerfondens policy för ansvarsfulla investeringar tar sin utgångspunkt i internationella normer för m iljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, korruption samt kontroversiella vapen. Dessa normer finns uttryckta i FN:s konventioner och överenskommelser och kan tillämpas på företags miljömässiga och sociala ansvar. I tillägg till detta investerar vi inte i bolag vars omsättning till mer än 5 procent kommer från utvinning av fossila energikällor. Med fossila energikällor avser vi naturgas (inkl. skiffergas). Investeringar ska inte göras i företagsgrupper där mer än 5 % av omsättningen, enligt moderbolagets senaste årsredovisning, kommer från produktion av tobak, alkohol, vapen eller pornografi. Alzheimerfondens värdepappersinnehav som inte får försäljas enligt testamente, förvaltas av svensk bank i s.k. diskretionär förvaltning och inom ramen för strikt placeringspolicy. Övriga värdepappersgåvor försäljs om gående när de inkommit till fondens depå hos banken. FÖRMÅNSTAGARE I SVENSKA POSTKODLOTTERIET Svenska PostkodLotteriet är ett av Sveriges mest populära lotterier med nära en miljon kunder. Sedan starten 2005 har PostkodLotteriet genererat 8,3 miljar der kronor till välgörenhet. Novamedia Sverige AB är operatörsbolaget för Svenska PostkodLotteriet. Alzheimerfonden har varit förmånstagare till PostkodLotteriet sedan 2007 och har sedan dess fått 75 miljoner kronor i icke-öronmärkt basstöd, varav 7 miljoner kronor under Det är ett mycket välkommet tillskott som gynnar svensk demensforskning. ALZHEIMERFONDENS EVENEMANG Alzheimerfonden anordnar varje år egna evenemang och deltar i mässor och anhörigdagar. ALZHEIMERDAGEN 2017 Alzheimerdagen är en föreläsningsdag om alzheimer och andra demenssjukdomar som årligen anordnas av Alzheimerfonden. I år hölls föreläsningsdagen i Aula Medica i Solna. Det blev en späckad temadag där nästan 400 gäster kom för att höra om de senaste rönen inom demensforskningen. FYRA LÄGER FÖR UNGA ANHÖRIGA Tack vare ett unikt samarbete mellan Alzheimerfonden och sju av landets kommuner kunde fyra läger för unga anhöriga genomföras under sommaren Två av lägren hölls i Avesta, ett i Luleå och ett i Skåne. Sammanlagt fick 47 ungdomar och unga vuxna samt 9 föräldrar möjlighet att delta. Syftet med lägren, som hållits sedan 2011, är att ge stöd till barn, tonåringar och unga vuxna som har en demenssjuk förälder. På lägren får de möjlighet att knyta värdefulla kontakter med jämnåriga i samma situation. ALZHEIMERFONDENS STORA FORSKNINGSPRIS Utöver anslag fördelade till forskare från hela landet delar Alzheimerfonden ut ett större anslag per år i form av Alzheimerfondens stora forskningspris. I år gick priset till Oskar Hansson, professor vid Lunds universitet och överläkare på Enheten för klinisk minnesforskning. Han får priset för sina kliniska under sökningar, hjärnavbildning med magnet- och PET- kamera samt biokemiska analyser av blod och cerebrospinalvätska. Priset delades ut av Drottning Silvia under den internationella konferensen Dementia Forum X. Prissumman uppgår till 2,5 miljoner kronor. EN KONSERT TILL FÖRMÅN FÖR ALZHEIMER- FORSKNINGEN Den 24 september anordnades en minnesvärd konsert Memories. Konserten hölls för att uppmärksamma demenssjukdomar och för att stödja forskningen. Det blev en minnesvärd kväll präglad av musik och glädje på Skeppsholmen i Stockholm. Kvällen förgylldes när Barbro Lill-Babs Svensson tog plats på scenen med ett härligt framträdande. 5

4 DEMENTIA FORUM X Dementia Forum X hade premiär för första gången Den internationella konferensen är ett globalt initiativ för att föra samman internationella makthavare i en global insats mot demens. Det är en dag som består av reflektioner och diskussioner mellan ett hundratal av världens ledande beslutsfattare, forskare, verksamhetsledare och andra aktörer med ambitionen att hitta sätt att möta de utmaningar som demensrelaterade sjukdomar utgör. Den 18 maj 2017 ägde den internationella konferensen rum för andra gången, den här gången på Stockholms slott med drottning Silvia som beskyddare. Syftet med årets möte var att följa upp initiativen från 2015 då representanter från bl.a. näringslivet, forskarvärlden, finanssektorn och vården diskuterade den globala utmaningen med en åldrande befolkning och ett ökande antal demenssjuka. Drottningen delade också ut två av Alzheimerfondens priser, Alzheimerfondens stora forskningspris till Oskar Hansson och Drottning Silvias pris till en ung alzheimerforskare till Stina Syvänen. ALZHEIMERFONDENS DIGITALA FÖRÄNDRINGSARBETE Den blixtsnabba teknikutvecklingen bäddar för snabba förändringar men också helt nya utmaningar. För att ligga i framkant i den digitala utvecklingen gäller det att man har ett team som tar tillvara på de relevanta, engagerande och smarta lösningar som digitaliseringen för med sig. Under hösten välkomnade Alzheimerfonden både en ny kommunikatör och en ny marknadschef som är starka både idé- och affärsmässigt. På bara några månader har de utvecklat Alzheimerfondens arbetssätt och stärkt den digitala närvaron. DIGITALT FÖRÄNDRINGSARBETE I november 2017 lanserade vi en månadslång kampanj i dagensindustri.se där åtta artiklar om forskningens resultat och sjukdomens konsekvenser blev en succé. Under en månad lästes artiklarna av unika besökare och hundratals nya givare visade sin generositet. Kampanjen blev den mest besökta online kampanjen i Dagens Industri under hela I januari 2018 samlade vi på Facebook in 1000 leads (kontakter) under endast en vecka. Detta med hjälp av ett specialistföretag från Nederländerna. Dessa kontakter har nu lagts till i vår växande databas som vi fortsätter att kommunicera med. Under 2018 satsar vi på mobilen, närmare än så kan man inte komma potentiella givare och sponsorer där kommunikation och information är avgörande. Häng med oss på denna spännande resa när Alzheimerfonden is digital. Hej! Jag heter Rickard Holmgren och är sedan oktober 2017 ny marknadschef på Alzheimerfonden.Det känns otroligt spännande och inspirerande att jobba med det viktiga uppdrag som fonden har, att förmedla medel till forskningen. Jag brinner för kommunikation och marknadsföring och nu gäller det att lyfta frågan så att hela Sverige blir medveten om de svåra konsekvenser som Alzheimers sjukdom medför. Hej! Mitt namn är David Ågren och jag är kommunikationsansvarig på Alzheimerfonden. Mitt engagemang för Alzheimerfondens viktiga arbete grundas helt i att jag vet vad det innebär att vara anhörig till någon som har drabbats av demens fick min pappa diagnosen Alzheimers sjukdom. Med ett brinnande intresse för digital marknadsföring bestämde jag mig för att jag skulle bidra med mina kunskaper och erfarenheter kring kommunikation och marknadsföring för att sätta demenssjukdomar på kartan. 6 7

5 GIVARSERVICE Har du frågor eller synpunkter? Vill du ge en gåva? Vill du få information via e-post eller kanske information om ett särskilt projekt? Vi på Givarservice finns tillgängliga för att engagerat hjälpa dig vidare med alla frågor. ALZHEIMERFONDENS PROJEKT Vad vore Alzheimerfonden utan sin fantastiska projektledare Tove Wiik som genomför projekten med stort engagemang. Alzheimerfonden är en liten organisation om 6 personer där vi alla kavlar upp ärmarna och hjälps åt för att stödja insamlingen och forskningen. Tillsammans arbetar vi som en familj i ett härligt och professionellt gäng i ett engagerande klimat med högt i tak. Alzheimerfonden är den insamlingsstiftelse som samlar in och delar ut mest pengar till svensk demensforskning. För att fortsätta fylla en sådan viktig samhällsroll är det viktigt att organisationen består av rätt personer. Vi som utgör Alzheimerfondens personliga givarservice är John Bjuvman och Katja Prokopowich. Vi är ett sammansvetsat team och hjälper dig vidare med alla frågor främst via telefon och mail. Vi registrerar gåvor, utvecklar systemet och ser till att betalningar och autogirokörningar hanteras korrekt. Framförallt arbetar vi prestigelöst med att hjälpa givare att skapa och distribuera minnesgåvor. En minnesgåva hedrar minnet av någon som har gått bort och ger samtidigt pengar till ändamålet. I år fick Alzheimerfonden tacksamt ta emot sammanlagt 8 miljoner kronor från minnesgåvor. Minnesgåvor utgör en viktig pusselbit för att forskarna ska hitta ett botemedel eller bromsmedicin mot alzheimer och andra demenssjukdomar. Vi vill rikta ett stort och varmt tack till alla företag och privatpersoner som väljer att skänka gåvor till förmån för alzheimerforskningens idoga arbete. Era gåvor gör skillnad! Tack! MÖTEN MED MINNEN Möten med minnen är museiprojektet som bidrar till att höja livskvalitén hos personer som drabbats av någon form av demenssjukdom. Under de specialvisningar som nu hålls på museer runt om i landet får deltagarna möjlighet att vara med i diskussioner kring det man tillsammans i en liten grupp tittar på. Det kan vara en tavla eller skulptur som leder till associationer eller ett föremål från förr som väcker minnen till liv. Ordet är fritt. Inga påståenden eller synpunkter är rätt eller fel. Möten med minnen innebär också möten med andra i samma situation. Kontakter knyts och vänskapsband utvecklas bland en grupp människor som annars lätt hamnar utanför i sociala sammanhang. HJÄRNSLAGET Hjärnslaget är en golftävling som spelas till förmån för Alzheimerfonden. Senast hölls tävlingen 22 augusti Kända profiler och golfproffs spelade tillsammans med företagslag på Täby GK utanför Stockholm. På kvällen bjöd Såstaholm Hotell & Konferens på en fantastisk bankett med underhållning. Tävlingens initiativtagare är Helen Alfredsson och Stefan Sauk. LÄGER FÖR UNGA ANHÖRIGA Varje sommar sedan 2011 hålls anhörigläger i Dalarna för barn och ungdomar som har en demenssjuk förälder. Här får de möjlighet att knyta kontakter och utbyta erfarenheter med andra jämnåriga i samma situation. De erbjuds också möjlighet att ställa frågor till personal med specialistkompetens inom demensområdet. Under sommaren 2017 hölls fyra läger, två i Avesta, ett i Luleå och ett i Skåne. Sammanlagt fick 47 ungdomar och unga vuxna samt 9 föräldrar möjlighet att delta. ALZHEIMERLOPPET Den första upplagan av Alzheimerloppet hade premiär Det var ett initiativ av två unga systrar vars mamma hade drabbars av Alzheimers sjukdom. I år har Alzheimerfonden fått förtoendet att anordna den tredje upplagan av Alzheimerloppet i Stockholm. Loppet arrangeras för att uppmärksamma Alzheimers sjukdom och samtidigt samla in pengar till det fortsatta forskningsarbetet vårt enda hopp i kampen mot alzheimer.»välkommen till Alzheimerfonden. Hos oss får du personlig service.«seminarium Man vet ofta inte mycket om demens om man inte har någon närstående som drabbas. Vi arrangerar med jämna mellanrum seminarier och föreläsningar för vårdpersonal och anhöriga kommer vi att genomföra seminarier runt om i landet med forskare och intressanta föredragshållare.»tillsammans kan vi göra skillnad i kampen mot alzheimer«tove Wiik projektledare Katja Prokopowicz Givarservice John Bjuvman Givarservice 8 9

6 EUROPA OCH USA DOMINERAR FORSKNINGEN Professor Bengt Winblad är sedan flera decennier Sveriges mest meriterade demensforskare. Han har grundat forskargrupper, forskarnätverk, kliniker, labora torier, är hedersprofessor vid flera utländska universitet och har bidragit till flera viktiga upptäckter som varit fundamentala för behandling och förebyggande av Alzheimers sjukdom. NYTT INOM ALZHEIMER FORSKNINGEN Professor Henrik Zetterberg är ordförande för vårt vetenskapliga råd. Zetterberg forskar på Alzheimers sjukdom och andra hjärnsjukdomar. Han har tillsammans med samarbetspartners utvecklat flera diagnostiska hjälpmedel som nu används i både klinisk behandling och forskning. 10 Så här beskriver Bengt Winblad dagens forskning: Alzheimerforskning bedrivs numera intensivt i flera delar av världen, men man kan se en dominans i Europa och USA. I USA är samarbetet mellan industri och akademi mycket väl utvecklat, vilket återspeglas i att ett flertal studier nu genomförs på populationer Amyloidrelaterade Taurelaterade Övriga Symtomlindrande behandlingar Bengt Winblad Professor i geriatrik vid Karolinska Institutet Kliniska alzheimerprövningar 2016 FAS I FAS II FAS III med till exempel mutationer, d.v.s.. genetiska förändringar som ound vikligen leder till en tidigt in sättande demens. Däremot är Europa i främsta ledet rörande s.k. vaccinations studier. Både de amerikanska familjära studierna och vaccinations studierna i Europa ska förhoppningsvis leda fram till ett godkänt läkemedel. Min teori är att ett framtida effektivt läkemedel måste riktas mot ett flertal mål, då Alzheimers sjukdom är komplex och inte kan sägas ha en enda orsak. Tack vare Alzheimer fondens forskningsanslag, framförallt till den basala forskningen, är vi i Sverige väl med i utvecklingen. Sjukdomsmodifierande behandlingar immunterapi Sjukdomsmodifierande behandlingar småmolekyl-substanser (klassiska läkemedel) Källa J. Cummings et al. / Alzheimer s & Dementia: Translational Research & Clinical Interventions 2 (2016) VILKEN INRIKTNING HAR FORSKNINGEN KRING NYA LÄKEMEDEL IDAG? 2017 har präglats av osäkerhet och rapporter från stora fas 3-studier som inte svarat upp mot förväntningarna. Det finns en rädsla i fältet att de stora läkemedelsföretagen nu kanske börjar fundera på om de skall våga fortsätta att satsa på Alzheimers sjukdom eller om sjukdomen är för komplex. Samtidigt har det kommit genetik- och biomarkördata som antyder att man kanske inte behöver påverka beta-amyloidproduktionen särskilt mycket för att få stora effekter om man bara sätter in medicinerna tillräckligt tidigt. Den skyddande isländska mutationen sänker beta-amyloidproduktionen med ungefär 30 % och det verkar skydda mot amyloida plack i hjärnan och uppkomst av klinisk Alzheimers sjukdom. Den Alzheimer-orsakande svenska mutationen ökar å andra sidan beta-amyloidproduktionen med ca 30 %. Om så små förändringar påverkar risken för Alzheimers sjukdom så starkt vore det nästan konstigt om inte ett läkemedel som en BA- CE1-hämmare, som kan sänka beta-amyloidproduktionen med långt mer än 30 % skulle vara effektivt. Tricket, tror jag, kommer att vara att starta behandlingen tillräckligt tidigt och följa doseringen med biomarkörer så att man vare sig över- eller underdoserar läkemedlet, utan blir så lik bärare av den skyddande isländska mutationen som möjligt, redan i medelåldern. Vad gäller andra möjliga sjukdomsmekanismer pågår mycket forskning på både tau och mikroglia, men där är det i dagsläget svårt att göra några förutsägelser om hur det kommer att gå.»jag tror att vi snart har ett eller ett par stabila genombrott i fältet, kanske redan inom ett par år.«hur SER DET INTERNATIONELLA FORSKNINGS- LÄGET UT? Internationellt får Alzheimers sjukdom och andra demens orsakande sjukdomar mer och mer uppmärksamhet. Antalet forskare som fokuserar på dessa sjukdomar ökar ständigt och så även den vetenskapliga rapporteringen; nästan vetenskapliga artiklar om Alzheimers sjukdom publicerades under 2017, d.v.s. ungefär 200 per vecka. SER DU LJUST PÅ FRAMTIDEN INOM ALZHEIMER- FORSKNINGEN? Trots de negativa studieresultaten ovan är jag fortsatt optimistisk. Vi lär oss mer och mer om denna komplexa sjukdom och med mer forskning är jag säker på att vi till slut kommer att finna läkemedel som är mer effektiva än dem vi har idag. Jag tror att biomarkörer och andra diagnostiska verktyg kommer att hjälpa patienten och doktorn att få fram vilken variant av Alzheimers sjukdom patienten mest sannolikt lider av, vilken fas hon eller han befinner sig i och vilket läkemedel (eller vilken kombination av läkemedel) som sannolikt kommer att fungera bäst. 11 Foto Johan Wingborg

7 FORSKARNA FINNS MEN INTE PENGARNA Alzheimerfonden kunde tack vare gåvor och testamenten från privat personer och företag dela ut 27 miljoner kronor förra året. Ändå räcker inte pengarna för att kunna stödja alla viktiga projekt. VETENSKAPLIGA RÅDET BEDÖMER Gallringen bland forskarnas ansökningar görs av vårt vetenskapliga råd som betygsätter och granskar potentialen i varje projekt. Rådet består av professorer och docenter med lång erfarenhet av demens- och neuroforskning och leds för närvarande av professor Henrik Zetterberg från Göteborgs universitet. Senast beviljades anslag till 47 enskilda forskare vid landets olika läro säten. PATIENTNYTTAN I FOKUS Alzheimerfonden stöttar all typ av forskning kring Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. Ansökningarna om anslag bedöms efter vetenskaplig kvalitet. Målet med rådets arbete är att det ska bli maximal utdelning på forskningspengarna för patienter med en demenssjukdom och deras anhöriga. Vi uppmuntrar också till sam arbete mellan forskarna på olika lärosäten. FORSKNING EFTER BOTEMEDEL Med stöd från Alzheimerfonden har välfungerande diagnostiska tester utvecklats. Det som fortfarande saknas är äkta bromsmediciner. Alzheimerfondens mål är att vara en viktig forsknings finansiär i detta arbete. I avsaknad av effektiva mediciner är det också viktigt att forska fram de bästa förebyggande insatserna för demenssjukdomar. EXEMPEL PÅ NÅGRA FORSKNINGS PROJEKT VI JUST NU STÖTTAR NIKLAS MARKLUND PROFESSOR I NEUROKIRURGI VID LUNDS UNIVERSITET»Både svåra, men även lättare upp repade hjärnskador kan ge en ökad risk för demens«så PÅVERKAS HJÄRNAN VID EN HJÄRNSKAKNING Niklas Marklund har lång erfarenhet av hjärnforskning och har bland annat studerat idrottare som har drabbats av en eller flera hjärnskakningar under karriären. Hans primära forskningsfält har främst varit svåra traumatiska hjärnskador, men även långtidskonsekvenserna av hjärnskakningar. Både svåra, men även lättare upprepade hjärnskador kan ge en ökad risk för demens och Alzheimers sjukdom. Genetiska riskfaktorer kan avgöra hur snabbt Alzheimers-liknande förändringar bildas i hjärnan efter traumatisk skada fick Niklas Marklund kronor i forskningsanslag från Alzheimer fonden för att förbättra diagnostiken för dessa hjärnskador. Vi vill använda anslaget bland annat till att utvärdera en ny behandling som motverkar inflammation i hjärnan för att sakta ner processen. Det känns lysande att Alzheimerfonden vill stötta vårt arbete. Jag är otroligt tacksam det är verkligen guld värt. Sökta forskningsanslag Antal kliniska prövningar i världen år OSKAR HANSSON PROFESSOR OCH ÖVERLÄKARE VID LUNDS UNIVERSITET Mkr Beviljade anslag 135 Alzheimers sjukdom Cancersjukdomar Källa Alzheimer s & Dementia ALZHEIMERFONDENS STORA FORSKNINGSPRIS Oskar Hansson får vårt stora forskningspris för sin patientnära forskning. Hans forskargrupp har utvecklat metoder för börbättrad diagnostik av Alzheimers sjukdom. Framför allt har de förbättrat den diagnostisksäkerheten under de tidiga skedena av sjukdomen. Att hitta patienter tidigt innan hjärnskadorna är för utbredda är viktigt för att kunna testa effekterna av nytt läkemedel. Mycket tyder idag på att man måste påbörja behandlingen med nya bromsmediciner mycket tidigare i sjukdomen. Sjukdomsprocesserna verkar börja år innan symptom utvecklas, säger Oskar Hansson

8 14 MICHAEL SCHÖLL MEDICINE DOCTOR VID GÖTEBORGS UNIVERSITET HUR NYA METODER HAR FÖRÄNDRAT VÅR SYN PÅ DEMENSSJUKDOM Michael Schöll och hans grupp av forskare på Göteborgs universitet fokuserar framförallt att med hjärnavbildning etablera nya och validera existerande biomarkörer som gör det möjligt att identifiera individer som löper risk att utveckla Alzheimers sjukdom så tidigt som möjligt i sjukdomsskedet. Under 2017 blev han tilldelad en miljon kronor i forskningsanslag från Alzheimerfonden. Jag sökte anslag för att bland annat kunna studera tidiga förändringar i hjärnan som är associerade LARS LANNFELT PROFESSOR I GERIATRIK VID UPPSALA UNIVERSITET med en senare utveckling av Alzheimers sjukdom med hjälp av en hjärnavbildande metod som heter positronemissionstomografi. Michael Schöll hoppas även att han kommer att kunna etablera nya metoder för att mäta synaptisk densitet i kombination med etablerade mått på alzheimerrelaterad patologi i den levande hjärnan. Alzheimerforskningen är ett otroligt spännande forskningsområde. Jag uppskattar verkligen att jag har möjlighet att forska i Sverige där jag inspireras av många förebilder och samarbetspartner som också har fått stöd av Alzheimerfonden. DÅ KOMMER VACCINET MOT ALZHEIMERS SJUKDOM Lars Lannfelt har tillsammans med sina kollegor hittat en ny mutation i en släkt som orsakar Alzheimers sjukdom. Det är en ny typ av förändring som de är angelägna om att studera vidare. Något liknande har aldrig tidigare observerats. Forskningsanslaget på kronor från Alzheimerfonden är mycket viktigt för oss eftersom det bland annat finansierar en doktorandtjänst. Lars Lannfelt berättar att den viktigaste frågan kring demenssjukdomar just nu är lyckade behandlingsförsök. Efter flera misslyckanden verkar vi vara på rätt väg. Det skulle betyda väldigt mycket för forskningen kring bland annat Alzheimers sjukdom om vi får positiva resultat. INGMAR SKOOG PROFESSOR OCH ÖVERLÄKARE PÅ GÖTEBORGS UNIVERSITET SAMT FÖRESTÅNDARE FÖR CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA (AGECAP). BEFOLKNINGSSTUDIER ÖPPNAR FÖR TIDIG DIAGNOSTIK Med fler än 300 publicerade vetenskapliga arbeten är Ingmar Skoog en av världens ledande forskare inom sitt område. Han har arbetat med befolkningsstudier av äldre i Göteborg sedan 1984 med fokus på demens och andra psykiska sjukdomar hos äldre samt leder forskningsgruppen EPINEP vid Sahlgrenska akademin. Vi följer bland annat en grupp människor som fyller 75 nästa år. Vi träffade dem senast när de var 70 år och en stor andel visade sig ha förändringar i ryggvätskan som tyder på att de har Alzheimers sjukdom. Det ska bli spännande att följa dem och se om de har utvecklat några sjukdomstecken eller om de inte har några symptom alls. FORSKNINGSSTIFTELSEN ALZECURE Bristen på effektiv behandling gör att det idag finns ett skriande behov av ny läkemedelsutveckling. NYTÄNKANDE LÄKEMEDELS UTVECKLARE Alzheimers sjukdom är en av vår tids stora folksjukdomar med över drabbade i Sverige. Bristen på effektiv behandling av sjukdomen gör att det idag finns ett skriande behov av ny läkemedelsutveckling inom området. För att råda bot på denna brist bildades forskningsstiftelsen AlzeCure under 2012 med det uttryckliga syftet att stimulera nytänkande och bedriva avancerad läkemedelsforskning inom Alzheimerområdet i Sverige. Fundamentet i stiftelsens arbete bygger på att driva läkemedelsprojekt och medicintekniska projekt som direkt ska komma patienten till gagn. Stiftelsen utgörs av en grupp specialister med lång och bred erfarenhet av läkemedelsutveckling. Starka projektteam bildas tillsammans med olika akademiska och industriella samarbetspartners, som bidrar med kompletterande expertis, kompetens och resurser. På så sätt kan AlzeCure driva unika projekt med stor potential att lyckas. Det är tack vare det finansiella stödet från Alzheimerfonden som skapandet av denna unika och innovativa enhet för tillämpad forskning möjliggjorts. AlzeCure har se dan star ten testat och utvärderat ett antal forskningsspår och till slut selekterat fram två unika forskningsprojekt som har en stark potential att nå marknad och i slutändan kunna hjälpa patienter. Under 2017 så har AlzeCure haft ett starkt fokus på att ta dessa projekt in i nästa fas, mot kliniska studier. Inom stiftelsen pågår det även forskningsverksamhet kring andra högintressanta projekt, vilket inkluderar nya terapier inom området biologiska läkemedel. MIIA KIVIPELTO PROFESSOR, KAROLINSKA INSTITUTET OCH LEDAMOT I ALZHEIMERFONDENS VETENSKAPLIGA RÅD LIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR KAN MINSKA RISKEN FÖR ALZHEIMER Miia Kivipelto är tidigare mottagare av Alzheimerfondens stora forskningspris och har länge forskat om vad vi kan göra för att förebygga demenssjukdomar. I studier med flera tusen deltagare har hon kunnat visa att en hälsosam livsstil kan minska risken att drabbas av minnesstörningar med nästan 30 procent. Fysisk aktivitet, bra kost, sociala och mentala aktiviteter samt hantering av blodkärls relaterade riskfaktorer är bra för hjärnan. Om vi kan göra något för att åtminstone försena debuten av demens eller göra så att patienter som har lindrig alzheimer kan ha den lindriga fasen under längre period, så skulle det ha stor betydelse både för patienterna, anhöriga och hela samhället, säger Miia Kivipelto.»Alzheimerfondens stöd gör det möjligt att snabbare gå från forskning till implementering så att resultaten kommer patienterna till godo.«

9 STINA SYVÄNEN DOCENT/FORSKARE VID UPPSALA UNIVERSITET GUNNAR GOURAS PROFESSOR I EXPERIMENTELL DEMENSFORSKNING VID LUNDS UNIVERSITET PATIENTVÄNLIGA METODER FÖR UTVÄRDERING AV NYA LÄKEMEDEL Syvänen är en välkänd profil och representerar den yngre forskarkåren inom alzheimerforskning. Hon fokuserar bland annat på hur man kan förbättra upptaget av antikroppar över blodhjärnbarriären riktade mot amyloid fick hon en miljon kronor i forskningsanslag av Alzheimerfonden för att fortsätta att utveckla PET som är en medicinsk avbildningsteknik som ger bilder av hur hjärnan fungerar och vilka proteiner den innehåller. Det är en bra metod för patienterna eftersom de inte behöver ta några biologiska prover vilket kan vara både obehagligt och svårt, speciellt då sjukdomen är lokaliserad till hjärnan. Stina Syvänen berättar att målet med hennes forskning är att utveckla patientvänliga metoder för att kunna ställa diagnos, bestämma hur långt gången sjukdomsprocessen är och för att kunna utvärdera nya läkemedel. Jag tror att vi är nära att hitta en lösning för att kunna bromsa sjukdomens spridning i hjärnan, men det kommer kanske att ta längretid innan det finns ett botemedel. CELLBIOLOGISKA OCH PATOLOGISKA GRUNDERNA FÖR ALZHEIMER Forskargruppen vid experimentell demensforskning på Lunds universitet arbetar för att kartlägga de cellbiologiska och patologiska grunderna för Alzheimers sjukdom. Deras mål är att ge biologiska och terapeutiska insikter som kan bidra till utvecklingen av ny och effektivare behandling av demenssjukdomar. Vi närmar oss effektivare behandlingar, men hjärnan har en otrolig komplexitet. Det är ett hinder för oss som vi måste komma över fick Gunnar Gouras kronor i forskningsanslag från Alzheimerfonden. Han är glad för stödet och berättar att hans forskargrupp bland annat kommer att undersöka den genetiska riskfaktorn kring de som drabbas av demenssjukdomar. Med vårt nuvarande anslag kopplar vi ihop vår tidigare forskning om cellbiologin runt beta-amyloid med den viktigaste genetiska riskfaktorn för sjukdomen, apoe4. ALINA SOLOMON DOCENT I NEUROEPIDEMIOLOGI VID KAROLINSKA INSTITUTET WEILI XU FORSKARASSISTEN VID KAROLINSKA INSTITUTET LIVSSTIL SOM FÖREBYGGER DEMENS Alina Solomon fokus ligger på vaskulära och livsstilsrelaterade riskfaktorer och prevention av demens och Alzheimers sjukdom. Hon är verksam både i Sverige och Finland och har bland annat varit vetenskaplig koordinator i FINGER-studien som är en stor interventionsstudie. Projektet kommer att leda till evidensbaserade verktyg som kan underlätta användning av demensförebyggande strategier i praktiken. Sådana strategier kommer att kunna anpassas enligt varje persons riskprofil och behov fick Alina Solomon 1,1 miljoner kronor i forskningsanslag från Alzheimerfonden. Hon är positiv inför framtiden bland annat på grund av ett ökat globalt tänk och tätare internationella samarbeten mellan forskare. Det är naturligtvis en stor ära och glädje att få detta stöd från Alzheimerfonden. Det betyder mycket för vår forskning kring demensförebyggande interventioner. FÖRHINDRA DIABETESPATIENTER FRÅN ATT UTVECK- LA ALZHEIMER Människor som har diabetes löper större risk att utveckla Alzheimers sjukdom. Under 2017 fick Weili Xu kronor i forskningsanslag från Alzheimerfonden för att identifiera nya metoder för att förhindra att dessa patienter drabbas av demens. Hon vill bland annat se om en bättre kost samt rätt behandling mot diabetes kan göra skillnad. De som arbetar med diabetespatienter bör sträva efter att förebygga demens i slutet av livet. Vi vill identifiera modifierbara faktorer och utveckla förebyggande och terapeutiska metoder som kan mildra den kognitiva nedgången hos personer med diabetes. Weili Xu betonar att det är viktigt att förbättra hjärnans försvarskapacitet hos de som har diabetes, speciellt eftersom det inte finns något botemedel mot Alzheimers sjukdom eller andra demenssjukdomar. Anslaget från Alzheimerfonden har gjort det möjligt för oss att genomföra vårt projekt kring demens och diabetes. Deras stöd uppmuntrar oss även att fortsätta framåt i vår forskning. ANDERS LINDUNGER TANDLÄKARE NINA ANTIKAINEN UNDERSKÖTERSKA MUNHÄLSA EN FRISKFAKTOR VID DEMENS- SJUKDOM När minnet sviker blir munnen lidande, det anser Anders Lindunger som har arbetat länge för en bättre tandvård för personer med demenssjukdom. Äldre personer som har en demenssjukdom och bor hemma löper stor risk att inte få det stöd de behöver för att sköta sina tänder och har ofta svårt att hålla kontakten med tandvården. Hemtjänstpersonal och anhöriga känner inte alltid till hur stora konsekvenser det kan bli av att inte sköta munhygienen. När tandborstning inte hinns med eller glöms bort leder det till ökad ohälsa, lidande för den enskilde och kostnader för samhället blev Anders Lindunger beviljad kronor i forskningsanslag av Alzheimerfonden för att tillverka och sprida en världsunik munsimulator som används i utbildningssyfte för vårdoch omsorgspersonal. Med munsimulatorn kan man färdighetsträna olika vårdande moment i grupp och samtidigt lära sig hur man identifierar implantat, proteser och viktiga sjukdomstillstånd i munnen. Jag är tacksam över det ekonomiska stödet från Alzheimerfonden vilket betyder att vi kan realisera och sprida munsimulatorn och utbildningsmodellen i Sverige. SILVIASYSTER EN BÄTTRE DEMENSVÅRD På Sophiahemmet Högskola kan undersköterskor studera det nätbaserade programmet Silviasyster Specialisering i demensvård för undersköterskor. Utbildningen utgår från den palliativa vårdfilosofin och syftet är att ge en personlig utveckling och en unik spetskompetens som vårdare och handledare inom demensvård. Nina Antikainen är en av studenterna som tar examen i juni Utbildningen är två år och mitt andra år är finansierat av Alzheimerfonden. Deras bidrag på kronor betyder otroligt mycket för mig. Nina Antikainen berättar att hon vill arbeta för ett bra bemötande och omsorg av personer med en demenssjukdom. Det är viktigt att inte bara se sjukdomen utan även individen. Jag vill att de ska ha en meningsfull vardag med hög livskvalitet. Min dröm är att skapa ett boende för yngre med demens som är anpassat efter deras behov.»alzheimerfondens bidrag på kronor betyder otroligt mycket för mig«16 17

10 GRETA HULTQVIST DOCENT OCH BITRÄDANDE LEKTOR VID UPPSALA UNIVERSITET SÅ SKA LÄKEMEDEL INJICERAS I HJÄRNAN Blod-hjärnbarriären skyddar hjärnvävnaden, men det hindrar även bland annat läkemedel från att lämna blodbanan att nå in i hjärnan och in i nervcellerna. Greta Hultqvist berättar att det är ett stort problem eftersom de allra mest lovande läkemedel som har tagits fram för personer med bland annat Alzheimers sjukdom inte når sina mål. Vår forskargrupp har utvecklat blodhjärnbarriärtransportörer för att vi ska få in läkemedel i hjärnan. Det har fungerat på möss och nu vill vi se om det kan fungera på människor. Greta Hultqvist har fått kronor i forskningsanslag från Alzheimerfonden. Hon kommer att använda pengarna till att anställa en person för att snabba på arbetet med att utveckla blodhjärnbarriärtransportörer. Det här är mitt första stora forskningsanslag och jag är jätteglad. Stödet från Alzheimerfonden är jätteviktigt för vår forskning MARIANNE SCHULTZBERG PROFESSOR VID EXPERIMENTELL DEMENSFORSKNING VID LUNDS UNIVERSITET ALZHEIMERFONDENS STYRELSE MATS ANDERSSON STYRELSEORDFÖRANDE VD Nordic Cross Asset Management AB. Mer än 30 års erfarenhet och omfatt ande kunskaper inom den finansiella sektorn. Har innehaft ett antal ledande positioner vilket omfattar start-ups, omstruktureringar samt utveckling av affärsverksamheter. EWA ERICSON STYRELSELEDAMOT Mångårig erfarenhet i ledande befattningar inom bank, finans och fastigheter. Har haft och har förtroendeuppdrag, bl.a. som nämndeman i tingsrätt samt ordförande i kommunalt bostadsbolag. INFLAMMATORISKA PROCESSER I NERVSYSTEMET Marianne Schultzbergs forskning fokuserar på inflammatoriska processer i nervsystemet i samband med neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom, med en kombination av studier på cellkulturer och djurmodeller blev hon tilldelad kronor i forskningsanslag från Alzheimerfonden. Det kändes jättebra. Jag har fått stöd av Alzheimerfonden tidigare, men inte en så här stor summa. Jag kommer att använda pengarna till att undersöka GUNILLA EKESTAM ZWEIG LÄKARE PÅ HANDENS VÅRDCENTRAL SILVIALÄKARE Utbildningen Silvialäkare magisterutbildning i demensvård för läkare är framtagen av Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet i samarbete med Stiftelsen Silviahemmet. Gunilla Ekestam Zweig blev tilldelad medel från Alzheimerfonden 2016 för att studera till Silvialäkare. Vi hade väldigt hårda sparkrav inom primärvården när jag sökte stöd från Alzheimerfonden och därför blev jag jätteglad när de gick in och betalade en del om det går att avsluta inflammationen i hjärnan och därmed stoppa sjukdomsprocessen vid Alzheimers sjukdom. Marianne Schultzberg berättar att hon bland annat kommer att titta närmare på mekanismerna för inflammationsprocessen i in vitro modeller, men även genom behandlingsstudier i djurmodeller av sjukdomen. Forskningen går framåt, men det behövs flera angreppssätt för att komma tillrätta med orsakerna till varför vissa människor drabbas av demenssjukdomar. av utbildningen. Jag tog examen i början av 2017 och jag är mycket nöjd med upplägget av kurserna. Syftet med utbildningen är att bland annat ge läkare en fördjupad förståelse inom demensområdet och höja grundkompetensen så att man självständigt kan handlägga demenssjukdomar i alla dess faser. Alla deltagare hade olika specialiteter vilket gjorde att det blev dynamiska och spännande diskussioner. Vi fick även använda det som vi lärde oss på utbildningen på våra vanliga arbetsplatser. LISELOTTE JANSSON GENERALSEKRETERARE Mångårig erfarenhet i ledande befattningar inom bank, finans och IT. Styrelseordförande för Centrum för Molekylär Medicin (CMM) vid Karolinska Institutet (medicinsk forskning) och styrelseledamot för forskningsstiftelsen AlzeCure (drug discovery inom neurodegenerativa sjukdomar). Styrelseledamot i Implema AB (IT). STEFAN SAUK STYRELSELEDAMOT Skådespelare, manusförfattare och prod ucent i Sverige sedan mitten av 1980-talet. Medverkat till att starta en skola för barn som förlorat sina föräldrar i AIDS i Nairobi, Kenya. Skolan är idag utbildningsplattform för ett 50-tal barn. Barn som utan skolan sannolikt skulle gått under på Nairobis gator. LOTTA GRÖNING STYRELSELEDAMOT Journalist, filosofie doktor i historia och egen företagare. Har tidigare jobbat på NSD och Aftonbladet, skriver sedan 2009 för Expressen. Jobbar också med Stiftelsen Axel & Margaret Ax:son Johnson och Nordstjernan AB. KJELL SIMONSSON STYRELSELEDAMOT Tidigare överläkare vid Minnesmottagningen i Norrtälje (Specialist i geriatrik samt i anestesi och intensivvård.) Civilekonom DHS. Arbetat i ledande befattningar inom såväl privat som offentlig verksamhet, både operativt och på styrelsenivå framförallt inom sjuk- och hälso vård

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ORGANISATIONSFORM Alzheimerfonden är en insamlingsstiftelse med organisationsnummer ÄNDAMÅL Insamlingsstiftelsen Alzheimerfonden ska ha som ändamål att kunna ta emot gåvor, testamenten, donationer (även aktier, obligationer, fastigheter etc.) till förmån för vetenskaplig forskning, vård och behandling. Allmänt om verksamheten HIT GÅR INSAMLADE MEDEL Alzheimerfondens vision är att genom ekonomiskt stöd till forskningen kunna förebygga och bekämpa demenssjukdomar. Därför samlar vi in och delar ut pengar till forskning. Vi ger också stöd till projekt som kan göra det lättare för drabbade och anhöriga att leva med sjukdomen medan forskningen för att bota sjukdomen pågår. Alzheimerfondens främsta uppgift är och förblir att, med finansiellt stöd till forskningen, bidra i arbetet med att stoppa Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. Under 2017 delade Alzheimerfonden ut 27 miljoner kronor i anslag varav 25 miljoner kronor till 47 enskilda forskare vid landets ledande universitet och 2 miljoner kronor till olika vårdutvecklingsprojekt. Forskningsanslagen granskas och utvärderas av Alzheimerfondens vetenskapliga råd som leds av Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs Universitet. Alzheimerfonden stöttar all typ av forskning om Alzheimers sjukdom. Forskningsanslag bedöms på basen av vetenskaplig kvalitet. Forskningen är i mångt och mycket inriktad på att ta fram läkemedel som påverkar det protein som bygger upp de senila plack, beta-amyloid vid Alzheimers sjukdom. En del forskargrupper försöker också att angripa det protein som bygger upp neurofibriller (små trådar i nervcellerna) vid Alzheimers sjukdom. Med stöd från Alzheimerfonden har välfungerande diagnostiska tester utvecklats. Det som fortfarande saknas är äkta bromsmediciner. Det är svårt att förutsäga när sådana kan bli verkliga, men klart är att mer forskning behövs. Alzheimerfondens mål är att vara en viktig forskningsfinansiär i detta arbete. I avsaknad av effektiva mediciner är det även viktigt att forska fram de bästa förebyggande insatserna. Omvårdnadsforskning för att förbättra omhändertagandet av människor med Alzheimers sjukdom är också av högsta vikt. Rådet är sammansatt på ett sådant sätt att det har hög kompetens inom alla dessa olika områden. Antalet forskargrupper som arbetar med Alzheimers sjukdom ökar stadigt, men i en internationell jämförelse så är det ett litet forskningsfält som måste bli större, fler unga forskartalanger behövs och mer och större forskningsanslag måste tilldelas detta viktiga område Utöver anslag till forskning går ca 2 mkr kr till olika s.k. vårdutvecklingsprojekt. Det kan röra sig om stöd till vårdanställda för vidareutbildning inom demensområdet till Silviasyster och Silviasjuksköterska. En annan grupp i behov av stöd är barn och ungdomar som växer upp med en demenssjuk förälder. Alzheimerfonden stöttar dessa ungdomar genom att bland annat finansiera en lägerverksamhet där unga anhöriga får träffa andra i samma situation. Där får de även möjlighet till professionell hjälp i form av utbildad personal som deltar. Läger går numera av stapeln på tre ställen i Sverige, Avesta, Skåne och Örnsköldsvik/Västernorrland. Alzheimerfonden bedriver också viss skattepliktig verksamhet i form av event samt försäljning via webbshop. Allmänt om verksamheten ALZHEIMERFONDENS STORA FORSKNINGSPRIS Professor Oskar Hansson tilldelas Alzheimerfondens stora forskningspris. Prissumman uppgår till 2,5 miljoner kronor. Oskar Hansson är docent vid Lunds universitet och överläkare på Enheten för klinisk minnesforskning. Han får priset för sina kliniska undersökningar, hjärnavbildning med magnet- och PET-kamera samt biokemiska analyser av blod och cerebrospinalvätska. Jag är mycket glad och tacksam över att få denna utmärkelse. Priset innebär att jag kan starta en ny större studie där vi undersöker personer med Alzheimers sjukdom med bland annat kliniska tester, nya biomarkörer och modern hjärnavbildning, säger Oskar Hansson. Oskar Hanssons forskargrupp utvecklar metoder för förbättrad diagnostik av Alzheimers sjukdom. Framför allt har de förbättrat den diagnostiska säkerheten under de tidiga skedena av sjukdomarna. Vi tror att framtida läkemedelsbehandling mot alzheimer måste påbörjas tidigt innan skadorna på nervcellerna har blivit för utbredda och permanenta, säger Oskar Hansson. Utöver förbättrad diagnostik arbetar Oskar Hansson och hans forskare för att förstå de underliggande sjukdomsmekanismerna bättre, till exempel varför vissa individer ansamlar β-amyloid i medelåldern medan andra kan leva i 100 år utan att drabbas. Likaså vill de bättre förstå varför vissa personer kan ha β-amyloid i hjärnan i 2 3 decennier utan symtom, medan andra utvecklar minnesproblem relativt snabbt. DROTTNING SILVIAS PRIS TILL EN UNG ALZHEIMERFORSKARE Detta årligt återkommande pris på kr tilldelades i år Docent Stina Syvänen vid Uppsala Universitet. Stina Syvänen är en välkänd profil och representerar den yngre forskarkåren inom alzheimerforskning. Hon fokuserar bland annat på hur man kan förbättra upptaget över blodhjärnbarriären av antikroppar riktade mot amyloid. Målet med Stinas forskning är att utveckla patientvänliga metoder för att kunna ställa diagnos, bestämma hur långt gången sjukdomsprocessen är och för att kunna utvärdera nya läkemedel. Båda priserna delades ut av Hennes Majestät Drottningen vid en prisceremoni på Stockholms slott den 18 maj i samband med den internationella konferensen Dementia Forum X. ALZHEIMERDAGEN DEN 21 SEPTEMBER OCH MINNESKONSERT DEN 24 SEPTEMBER Den 21 september uppmärksammande vi den internationella Alzheimerdagen med ett seminarium på Aula Medica för ca 400 åhörare. Programmet var uppskattat med intressanta föredrag av ledande forskare, anhöriga med flera. Dagens moderator var Robin Askelöf. Den 24 september hölls en fin konsert Memories i Eric Ericssonhallen till förmån för forskningen. Det blev en minnesvärd kväll präglad av musik och glädje och med flertalet artister som medverkade. INVESTERING I NY TEKNIK Det krävs modern teknik för att kunna bedriva ett professionellt insamlingsarbete. Alzheimerfonden har under året gjort betydande uppgraderingar i ny hemsida och en beslutsstödslösning för att kunna hantera vår givardatabas och följa våra olika aktiviteter på ett bra sätt. Vi strävar också efter att bli en helt digital organisation dels som ett led i ett hållbarhetstänk men också för att uppnå största effektivitet så att resurser kan användas på rätt sätt. KAPITALFÖRVALTNING Stiftelsens kapital ska förvaltas på ett omsorgsfullt och betryggande sätt såväl avseende etik som ekonomi där såväl god avkastning, värdetillväxt och riskspridning ska vara vägledande faktorer och inom ramen för fastlagd placeringspolicy. Fastigheter, värdepapper eller annat som skänks till stiftelsen eller som stiftelsen erhåller genom bestämmelse i testamente eller gåvobrev, ska så snart det lämpligen kan ske, omvandlas till likvida medel. Likvida medel ska insättas på räntebärande konto i bank eller i räntebärande värdepapper, allt i avvaktan på att medlen utbetalas enligt stiftelsens beslut och ändamål. Villkorade testamentsgåvor, där kapitalet inte får tas i anspråk, ska förvaltas av svensk bank under s.k. Diskretionär förvaltning och inom ramen för fastlagd placeringspolicy. HÅLLBARHETSUPPLYSNINGAR Alzheimerfonden är en liten organisation med 4 heltidsanställda och 2 inhyrda resurser. Vi arbetar ständigt med att effektivisera både interna och externa processer och är i många avseenden en helt digitaliserad organisation. Detta för att tid och pengar ska användas på rätt sätt och att vi fokuserar på vårt uppdrag, d.v.s. samla in pengar och dela ut dessa till forskning och vårdutvecklingsprojekt. Ekonomitjänster och IT-support är outsourcat till externa parter för att därigenom minska belastning av administrativa arbetsuppgifter för fondens personal. Vi ser också att det minskar riskerna för felhantering och fallissemang. Vi är en helt jämställd organisation med 50% män och 50% kvinnor, det gäller även på styrelsenivå. Vi strävar efter att ha en god företagskultur där samarbete och öppenhet är ledord och att alla ska trivas på sin arbetsplats. FRAMTIDA UTVECKLING Alzheimerfondens fokus de närmaste åren är att arbeta fokuserat med att öka fondens intäkter. Förutom sedvanliga insamlingskampanjer som främst riktar sig till privatpersoner, så kommer vi att aktivt bearbeta företag samt potentiella donatorer

12 ATT SKÄNKA EN GÅVA Det ska vara enkelt och säkert att skänka en gåva till Alzheimerfonden. God service, respekt och lyhördhet för givarnas önskemål präglar arbetet på Alzheimerfondens kansli. Givarservice per telefon är viktigt för att en personlig kontakt ska kunna upprätthållas med givarna. Alzheimerfonden ger också givarna möjlighet att skänka en gåva över internet. VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPS- ÅRETS UTGÅNG Alzheimerfonden erhöll 7 miljoner kr från Postkod- Lotteriet i basstöd. 90-KONTO Insamlingsstiftelsen har följande 90-konton: Plusgiro: Bankgiro: ADRESS Insamlingsstiftelsen Alzheimerfonden har sitt säte i Stockholm. Vegagatan 9, Stockholm Telefon, Givarservice: ALZHEIMERFONDENS KANSLI BEMANNAS AV: Liselotte Jansson, generalsekreterare Rickard Holmgren, marknadsansvarig David Ågren, kommunikationsansvarig Tove Wiik, projektledare John Bjuvman, givarservice Katja Prokopowicz, givarservice ALZHEIMERFONDENS STYRELSE BESTOD AV: Mats Andersson, ordförande Liselotte Jansson, generalsekreterare Stefan Sauk, ledamot Ewa Ericson, ledamot Lotta Gröning, ledamot Kjell Simonsson, ledamot VETENSKAPLIGT RÅD Alzheimerfondens vetenskapliga råd granskar alla forskningsansökningar, utvärderar och ger Alzheimerfondens styrelse ett oberoende beslutsunderlag för de formella besluten om vilka forskningsprojekt som ska få anslag. Styrelsen beviljade samtliga av vetenskapliga rådets förordade ansökningar. ALZHEIMERFONDENS VETENSKAPLIGA RÅD BESTOD AV: Professor Henrik Zetterberg, Göteborgs Universitet (ordförande) Professor Miia Kivipelto, Karolinska Institutet (KI) Professor Lars Nilsson, Oslo universitet Professor Hans Basun, Stockholm Docent Richard Cowburn, Karolinska Institutet (KI) REVISOR Stiftelsens revisor är Pernilla Varverud, Grant Thornton, Stockholm. RESULTAT OCH STÄLLNING Totalt insamlade medel 2017: kr ( ) Varav gåvor från allmänheten: kr Gåvor från företag: kr Gåvor/Bidrag från privata/ideella organisationer/ fonder: kr UTBETALT TILL ÄNDAMÅLET Totalt uppgick ändamålskostnaderna till kr vilket motsvarar 87 % av insamlade medel. Alzheimerfonden har som mål att varje år uppnå minst 80 %. KOSTNADER Administrations- och insamlingskostnader i relation till totala intäkter uppgick till 17 % för Motsvarande siffra för 2016 var 22 %. Insamlingskostnader i relation till medel från allmänheten var 15 % för Motsvarande siffra för 2016 var 21 %. Nyckeltalen är beräknade enligt den princip Svensk Insamlingskontroll tillämpar. Resultat- och balansräkning Stiftelsens redovisade resultat för räkenskapsåret och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår av efterföljande resultat- och balansräkning. Resultaträkning not Verksamhetsintäkter Gåvor Bidrag Nettoomsättning Övriga intäkter SUMMA VERKSAMHETSINTÄKTER Verksamhetskostnader 4,5 Ändamålskostnader Insamlingskostnader Administrationskostnader SUMMA VERKSAMHETSKOSTNADER Verksamhetsresultat Resultat från finansiella investeringar Resultat från värdepapper & fordringar som är anläggningstillgångar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter SUMMA RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INVESTERINGAR RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT ÅRETS RESULTAT Fem år i sammandrag INSAMLADE MEDEL (TKR) Årets resultat enligt resultaträkningen (se ovan) Avsättning till A & H Perssons donationsfond enl. villkor ANSLAG (ST) ÄNDAMÅLSKOSTNADER (TKR) KVARSTÅENDE BELOPP FÖR ÅRET/FÖRÄNDRING BALANSERAT KAPITAL