VERKSAMHETS BERÄTTELSE
|
|
- Lars-Olof Jakob Månsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ÅRSREDOVISNING 2014
2 2 Alzheimerfondens vision är att demenssjukdomar ska kunna förebyggas och bekämpas. Därför samlar vi in och delar ut pengar till forskning. Vi ger också stöd till projekt som kan underlätta för drabbade och anhöriga att leva med sjukdomen medan forskningen efter ett botemedel pågår. Omslagsfoton: Paulina Westerlind och Johanna Wulff INNEHÅLL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 3 ALZHEIMERFONDENS RELATIONER 5 ALZHEIMERFONDENS STÖD TILL VETENSKAPLIG FORSKNING 7 ALZHEIMERFONDENS STORA FORSKNINGSPRIS 10 FLER EXEMPEL PÅ FORSKNING VI STÖTTAR 12 FORSKNINGSSTIFTELSEN ALZECURE 18 STÖD TILL DRABBADE, ANHÖRIGA OCH VÅRD UTBILDNING 20 UNGA ANHÖRIGA SPRIDER VÅRT BUDSKAP 21 VI SPRIDER LÄGER - VERKSAMHETEN FÖR UNGA ANHÖRIGA 24 PRIVATA INSAMLINGS- INITIATIV 28 EN UNIK GÅVA TILL ALZHEIMERFORSKNINGEN 33 ALZHEIMERFONDENS EVENT SUCCÉPROJEKTET MÖTEN MED MINNEN 40 ALZHEIMERFONDENS STYRELSE 42 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 43 RESULTAT- OCH BALANS RÄKNING 46 NOTER 49 VERKSAMHETS BERÄTTELSE Demenssjukdomar är en av de tuffaste utmaningar vi står inför med med mer än 44 miljoner drabbade människor över hela världen. Den siffran förväntas vara dubblerad år 2030 och överstiga 150 miljoner år I Sverige lever cirka människor med någon form av demenssjukdom. Alzheimers sjukdom är den vanligaste. Än så länge finns inget botemedel och ingen överlever dessa sjukdomar. Forskning pågår intensivt i hela världen, inte minst i Sverige. Sjukdomarna har en stor påverkan på hela vår världsekonomi med en ungefärlig årlig kostnad på 604 miljarder dollar, en siffra som beräknas tredubblas till år I Sverige uppgår kostnaden till hisnande 63 miljarder kronor. Den siffran beräknas dubbleras inom de närmaste 20 åren. Vi står således inför enorma samhällsutmaningar med stor påverkan inom många delar av hälso- och sjukvårdssektorn. För att världens länder ska kunna hantera det ökande antalet demenssjuka har WHO i sin rapport Dementia a public health priority uppmanat regeringar att prioritera en nationell plan för demenssjukdomar. Sådana nationella demensplaner finns redan i länder som Norge, Danmark och Finland, men saknas fortfarande i Sverige. Världshälsoorganisationen, WHO, uppmanar nu världens regeringar till krafttag och att ta dessa sjukdomar på största allvar. Såväl nationella som internationella initiativ måste tas för att dels stötta forskningsinitiativ som kan leda till att hitta botemedel och/eller bromsmediciner mot sjukdomarna, dels verka för en bättre vård med fokus på högsta möjliga livskvalitet för dem som drabbas. Sverige har i dag nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, men när Socialstyrelsen nyligen utvärderade dessa riktlinjer konstaterades att det finns påtagliga brister när det gäller såväl utredning som behandling och omvårdnad av demenssjuka. Utvärderingen visade också att det finns stora skillnader i landet när det gäller utredningsmetoder, läkemedelsförskrivning och omsorg, och att socioekonomiska faktorer påverkar vilka insatser som ges. På Alzheimerfonden är vi övertygade om att en nationell demensplan, med tydliga mål och finansierade åtgärder för hur målen ska uppnås, är det enskilt viktigaste verktyget för en likvärdig behandling och vård av personer med demens runt om i landet. EN RESUMÉ AV ÅRET Vi har under året fortsatt att etablera Alzheimerfonden som den ledande insamlingsfonden för demensforskning. Insamlade medel för 2014 uppgick till lite drygt 40 mkr, vilket är det högsta beloppet hittills i fondens historia. Det är glädjande att konstatera att våra aktiviteter med att sprida 3
3 4 budskap om demenssjukdomar i allmänhet, och Alzheimers sjukdom i synnerhet, har gett resultat. Tack vare den positiva ökningen av insamlade medel kunde fonden dela ut ca 29 mkr i anslag, varav forskningsanslag på totalt 27 mkr. Resterande 2 miljoner kronor har gått till olika initiativ som handlar om att ge ökad livskvalitet och förbättra tillvaron för drabbade på olika demensboenden i landet. Vi har också gett bidrag till unga människor som väljer som yrkesbana att bli demenssköterskor, till exempel Silviasystrar, något vi tycker är mycket angeläget. Vi har också stöttat vidareutbildning för läkare i demensvård, Silvialäkare, på Karolinska Institutet. Vi tycker det är angeläget att stötta utbildningsaktiviteter och på så sätt bidra till att det finns kompetent personal i vården. Vårt succéprojekt Möten med minnen går in på sitt sista år. Ett fantastiskt projekt som gett så mycket, till så många. Vi imponeras och gläds över hur museer och deras personal har öppnat famnen för vårt projekt. Under 2014 har drygt 80 museer runt om i landet vid ca 600 visningstillfällen, för totalt ca människor, skapat mängder med möten möten med minnen. Jag ser med stor tillförsikt fram mot 2015 då jag hoppas att vi ska lyfta Alzheimerfonden till nya nivåer och att vi fortsatt kan bidra med medel till den viktiga forskningen. Min ambition är också att Alzheimerfonden ska etablera sig som en viktig och engagerad aktör i kampen för ett demensvänligare samhälle. Liselotte Jansson Generalsekreterare, Alzheimerfonden ALZHEIMERFONDENS RELATIONER Alzheimerfonden har 90-konto. Endast de ideella föreningar, stiftelser och trossamfund som har godkänts och regelbundet granskas av Svensk Insamlingskontroll har rätt att använda ett 90-konto hos PlusGirot eller Bankgirot. KONTROLLERAS AV SVENSK INSAMLINGS KONTROLL Varje år granskar Svensk Insamlingskontroll räkenskaperna hos de organisationer som har 90- konton. Svensk Insamlingskontroll bevakar givarens intressen. 90-kontot är för givaren en bekräftelse på att insamlingen sköts på ett ansvarsfullt sätt och att pengarna går till ändamålet utan oskäliga kostnader. MEDLEM I FRII Alzheimerfonden är medlem i FRII, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd. FRII verkar för etisk och professionell insamling. Alzheimerfonden följer i sin verksamhet FRII:s kvalitetskod och övriga rekommendationer för insamlingsorganisationer. SYFTET MED FRII:S KVALITETSKOD Syftet med koden är att öka transparensen och öppenheten inom organisationerna och därigenom stärka förtroendet för de organisationer som tillämpar koden. Syftet är också att bidra till ökad professionalitet, förbättrad styrning, ledning och kontroll samt tillse att det finns strukturer för utvärdering av organisationernas verksamhet. FRII:s medlemsorganisationer måste säkerställa att verksamheterna genomsyras av högt ställda krav vad gäller etik och moral. Kvalitet och professionalitet i verksamheten är avgörande för att insamlingsbranschen skall vinna och behålla allmänhetens förtroende. Alzheimerfonden bygger sin styrning, ledning och kontroll på FRII:s kvalitetskod. POLICIES Insamlingsstiftelsen Alzheimerfonden har som finansiell policy att inte placera i företag som har verksamhet inom framförallt följande områden: vapen, barnarbete, alkohol och tobak. Alzheimerfonden erhåller inga statliga eller andra bidrag och är helt beroende av privata gåvor och donationer. Alzheimerfonden värnar om allmänhetens förtroende genom att aktivt arbeta för öppenhet och tydlighet i vårt insamlingsarbete och i vår kommunikation. Tillgänglighet på telefon, e-post eller på andra sätt har hög prioritet för att allmänheten ska kunna ställa frågor om Alzheimerfondens verksamhet och om hur insamlade medel används. Alzheimerfondens värdepappersinnehav som inte får försäljas enligt testamente, förvaltas av Handelsbanken i s.k. diskretionär förvaltning och inom ramen för strikt placeringspolicy. Övriga värdepappersgåvor försäljs omgående när de inkommit till fondens depå hos Handelsbanken. FÖRMÅNSTAGARE I SVENSKA POSTKODLOTTERIET Alzheimerfonden är sedan september 2007 förmånstagare i Svenska PostkodLotteriet och får ta del av PostkodLotteriets omsättning som delas ut till förmånstagarna varje år. Det är ett mycket välkommet tillskott som gynnar svensk demensforskning. Svenska PostkodLotteriets vision är att bidra till en bättre värld för människor, djur och miljö. Svenska PostkodLotteriet får sina intäkter från lottförsäljning och ger överskottet till välgörande ändamål. Ju fler sålda lotter, desto mer pengar till välgörande ändamål. Sedan starten 2005 har PostkodLotteriet delat ut över 6 miljarder kronor, pengar som gör stor skillnad för organisationernas projekt både i Sverige och i världen. För 2014 delade PostkodLotteriet ut 1,8 miljarder kronor till 52 utvalda organisationer. Pengarna till välgörenhet är inte öronmärkta. Organisationerna som får medel från lotteriet, de så kallade förmånstagarna, avgör själva hur pengarna används mest effektivt. PostkodLotteriet gör uppföljning och begär återkoppling av hur de används, dels genom löpande dialog med organisationerna, dels genom en årlig rapportering. Förutom ekonomiskt stöd får organisationerna även medial exponering via PostkodLotteriet. Skillnaden som de insamlade pengarna gör för organisationernas arbete visas exempelvis i tv-programmet PostkodMiljonären, tv-dokumentärer, reklamutskick och på webbplatsen Alzheimerfonden fick ta emot 7 miljoner kronor baserat på 2013 års insamlade medel. Tack vare peng- 5
4 arna från PostkodLotteriet har Alzheimerfonden kunnat skapa kontinuitet och stabilitet i bidragen till flera stora forskningsprojekt. Forskningen om Alzheimers sjukdom är som all grundforskning en komplicerad verksamhet som ofta tar många år i anspråk. Att kunna få stabil finansiering flera år i rad är därför en av de viktigaste framgångsfaktorerna för dessa forskare. Att kunna garantera flerårig finansiering är ett av våra mål och pengarna från PostkodLotteriet är en mycket viktig del i detta. EXTRA 6 MILJONER FRÅN POSTKODLOTTERIET Utöver de 7 miljonerna fick Alzheimerfonden en extra tilldelning på 6 miljoner från Svenska PostkodLotteriet som skänkte 54 miljoner kronor till innovations- och utvecklingsprojekt inom den ideella sektorn. Sammanlagt fick sju organisationer dela på pengarna. Alzheimerfonden var en av dem och fick pengarna för att öka fondens insamlingsvolym och bygga upp en bättre kännedom om organisationen genom nytänkande kampanjer för att öka intäkterna till demensforskningen. Foto: Christina Nemell ALZHEIMERFONDENS STÖD TILL VETENSKAPLIG FORSKNING Under 2014 delade Alzheimerfonden ut cirka 27 miljoner kronor till forskning, vilket är det högsta beloppet hittills i fondens historia. 39 enskilda forskare vid landets ledande universitet har fått bidrag. Också forskningsstiftelsen AlzeCure som Alzheimerfonden var med och startade 2012 fick fortsatt stöd. Av de fem högst rankande projekten hade tre manliga och två kvinnliga projektledare. Kvinnor stod för 55 procent av de sökta medlen och fick 33 procent av de beviljade medlen. De sökande födda 1970 och senare stod för 49 procent av de sökta medlen och 55 procent av det beviljade beloppet. Nedan följer korta sammanfattningar av några av projekten. Jan Marcusson, ordförande i Alzheimerfondens vetenskap liga råd. Av 93 projektansökningar beviljades 40 procent. Projekt beviljades till samtliga lärosäten med medicinsk fakultet. Bedömningen av ansökningarna leddes av professor Jan Marcusson, Linköpings Universitet, ordförande i fondens vetenskapliga råd. Alzheimerfonden har valt att inrikta sitt stöd till projekt med: a) potential att på kort eller lång sikt kunna stoppa sjukdomsutvecklingen vid Alzheimers sjukdom, b) med inriktning på att diagnosticera sjukdomen i tidigt skede eller c) som möjliggör behandling och rehabilitering av alzheimerpatienter. Av de fem högst rankade projekten var tre inriktade på sjukdomsmekanismer vid Alzheimers sjukdom och Lewy Body-demens, ett på kliniska karaktäristika vid Alzheimers sjukdom och frontallobsdemens och ett på biokemisk diagnostik vid demens. Ytterligare högt rankade projekt studerar det inflammatoriska försvaret vid Alzheimers sjukdom. Två av de högst rankade projekten ledda av professorerna Henrik Zetterberg, Göteborgs Universitet, och Martin Hallbeck, Linköpings Universitet fick dela på Alzheimerfondens stora forskningspris, som denna gång uppgick till 5 miljoner kronor. MARTIN HALLBECK LINKÖPINGS UNIVERSITET»Att hindra fortskridandet av Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar«för att kunna stoppa Alzheimers sjukdom behöver man ta reda på hur spridningen av sjukdomen går till. Hallbeck och medarbetare ska undersöka hur de giftiga proteinansamlingarna överförs från nervcell till nerv cell, varför den mottagande cellen blir sjuk och hur vi kan hindra denna spridning. De kommer att undersöka de cellulära mekanismerna för överföring: Vad händer vid förbindelserna mellan nervcellerna? Hur blir mottagarcellen sjuk? Finns det möjligheter att bromsa överföringen? Data finns nu som inte bara visar spridningen av de giftiga proteinansamlingar som uppstår vid Alzheimers sjukdom utan även vid Parkinsons sjukdom. Det verkar som om båda dessa typer av ansamlingar överförs med likartade cellulära mekanismer. Man ska nu också testa substanser som kan bromsa överföringen. 6 7
5 HENRIK ZETTERBERG GÖTEBORGS UNIVERSITET»Pathways to Alzheimer s disease«zetterbergs grupp studerar hur det kroppsegna proteinet Abetas giftighet är kopplat till särskilda former av proteinet. Deras hypotes är att Abeta börjar klumpa ihop sig i hjärnan hos vissa människor genom defekt nedbrytning eller uttransport av proteinet ur hjärnan. I början gör detta inte någon skada, man kan ha senila plack i 5 10 år eller mer utan att få någon nervcellsskada. Med tiden, tror man, förändras proteinet kemiskt och får till slut en struktur som överaktiverar hjärnans immunkompetenta celler, mikroglia, vilket i sin tur leder till skada på nervcellerna på samma vis som inflammation i en led skadar broskceller. Dessa hypoteser kommer att undersökas i ett gränsöverskridande projekt, där man analyserar exakt hur Abeta ser ut i likvor och hjärnvävnad från patienter i olika stadier av Alzheimers sjukdom jämfört med matchade kontrollpersoner, samt i cell- och djurmodeller. KINA HÖGLUND GÖTEBORGS UNIVERSITET»Aggregated proteins as biomarkers for Alzheimer s disease«en korrekt diagnos är av yttersta vikt för att kunna ge patienten bästa behandling. En klinisk bedömning är inte alltid tillräcklig och biomarkörer är ett värdefullt verktyg. Biomarkörer är också av stor vikt vid utveckling av läkemedel, både i pre-kliniska och kliniska studier för att försäkra sig om läkemedlets önskade effekt och för att sätta korrekt dos. Utvecklandet av en biomarkör från upptäckt via metodutveckling, teknisk validering, initial utvärdering i kliniska material, till en kliniskt kvalificerad biomarkör där metoden för att utföra analysen uppfyller regulatoriska krav är en lång och kostsam process där det behövs en specifik uppsättning med kunskap, erfarenhet och resurser. Höglunds mål är att utveckla ultrakänsliga, kvantitativa metoder för att mäta aggregerade former av beta-amyloid. Man tror också att denna biomarkör kommer att kunna användas för att följa läkemedelsbehandling samt indikera om en drog påverkar patologin, s.k. disease modifyer. STINA SYVÄNEN UPPSALA UNIVERSITET»Disease progression and treatment effects in Alzheimer s disease visualised with novel bispecific protein based radioligands«syvänens projekt studerar hur den medicinska avbildningstekniken positronemissionstomografi (PET) på ett mycket patientvänligt sätt (inga blod- eller likvorprover) kan användas för att ställa diagnos vid Alzheimers sjukdom. Vid en PET-undersökning tillförs en radioaktiv bindare, en radioligand, och med hjälp av en PET-kamera och en dator alstras en tredimensionell bild av radioligandens distribution i kroppen. Idag finns det en radioligand, [11C]PIB, som binder till så kallade senila plack i hjärnan, som i sin tur består av olösliga ansamlingar av proteinet beta-amyloid (Abeta). Bilderna som man erhåller med [11C]PIB visar mycket tydligt om en person har plack i sin hjärna eller inte. Förekomsten av senila plack är karakteristiskt för Alzheimers sjukdom, men dagens PET-teknik är inte tillfredsställande eftersom PET-bilden slår i taket tidigt i sjukdomen. Därefter ändras inte bilden och undersökningen ger därför inte någon information om sjukdomens svårighetsgrad och kan därför inte heller användas för att mäta effekter av läkemedelsbehandlingar. Flera nya läkemedel prövas just nu i kliniska försök, men just bristen på metoder för att mäta effekter av dem är en mycket begränsande faktor i utvecklingen av behandlingar mot sjukdomen. ERIK ROSENDAHL UMEÅ UNIVERSITET»Högintensiv funktionell träning för äldre personer med demenssjukdom. En randomiserad kontrollerad studie.«huvudsyftet för Rosendahls studie är att utvärdera effekten på självständighet i aktiviteter i det dagliga livet (ADL) av ett högintensivt funktionellt träningsprogram för äldre personer med demenssjukdom. Fysisk träning skulle kunna påverka självständighet i ADL och minska fallolyckor för personer med demenssjukdom, genom att förebygga och minska försämringar i fysiska och kognitiva funktioner. För äldre personer utan kognitiv nedsättning förbättras fysiska funktioner, exempelvis gång- och balansförmåga, och kognitiva funktioner, av träning. För att få optimala effekter är det viktigt att träningen är funktionell och utförs med hög intensitet. Det är dock inte säkert att dessa tränings effekter går att överföra till äldre personer med demens på grund av sjukdomens symtom och progressivitet. Idag saknas studier med hög kvalitet som utvärderar högintensiv träning i denna grupp. 186 äldre personer med demensdiagnos inkluderas och randomiseras till funktionell träning eller social aktivitet (kontrollgrupp). Ett minskat hjälpberoende i ADL kan ha positiva effekter för individens välbefinnande. Resultatet av denna kliniska forskning kan också ge kostnadsbesparingar genom minskat hjälpbehov samt kortare eller färre sjukhusvistelser. OSKAR HANSSON SKÅNES UNIVERSITETSSJUKHUS»Cerebral hypoperfusion som orsak till alzheimerpatologi hos människa«kardiovaskulära sjukdomar ökar risken för att utveckla Alzheimers sjukdom (AD). En hypotes är att Alzheimers sjukdom startar med minskat blodflöde till hela eller delar av hjärnan och orsakar upplagring av proteinerna Aß och Tau, och slutligen demens. Det finns dock inga studier på levande människor som visat att begränsat blodflöde till hjärnan leder till alzheimerpatologi (dvs. Aß- och Tau-upplagring) och slutligen AD-demens. Hanssons grupp studerar om begränsat blodflöde till hjärnan kan orsaka alzheimerförändringar. Genom att studera människor som har olika former av begränsad blodtillförsel till hjärnan med hjälp av PET och specifika tracers för upplagrat Aß och Tau i hjärnan försöker man få svar på detta. Om hypotesen stämmer att nedsatt blodflöde till hjärnan leder till upplagring av Aß och Tau skulle detta innebära att man tagit ett stort steg mot lösningen till vad som startar Alzheimers sjukdom. Detta skulle göra det möjligt att inrikta bromsande och förebyggande behandlingsforskning på ett nytt område. Detta skulle även stärka indikationen att man framöver bör behandla hjärt-kärlsjukdomar ännu mer aggressivt för att förhindra nedsatt blodflöde till hjärnan och därmed uppkomst av alzheimerpatologi. 8 9
6 ALZHEIMERFONDENS STORA FORSKNINGSPRIS Foto: Johan Wingborg Foto: Göran Billeson De två forskarna Henrik Zetterberg och Martin Hallbeck tilldelades under året Alzheimerfondens stora forskningspris och fick dela på en prissumma uppgående till 5 miljoner kronor. Foto: Yanan Li/Silviahemmet Priset har instiftats tack vare den donation som Alzheimerfonden erhöll i form av en 1934 Mercedes-Benz 500K Spezial Roadster. Bilen donerades till Alzheimerfonden och Cancerfonden och såldes på Mercedes stora auktion i Stuttgart den 12 juli 2014 (läs mer på s. 33). Alzheimerfonden fick drygt 6 miljoner kronor och delar därför ut Alzheimerfondens stora forskningspris till donatorns ära. Professor Henrik Zetterberg forskar vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg och har inriktat sig på att studera tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Han och hans forskarkollegor har visat att ryggvätskemarkörer för Alzheimers sjukdom fungerar för att ställa tidig diagnos. Dessa markörer används nu över hela världen när nya läkemedel testas. Martin Hallbeck, biträdande professor vid Linköpings Universitet, har i sin forskning visat hur Alzheimers sjukdom sprider sig mellan nervcellerna. Han och hans forskargrupp har också funnit att spridningen delvis kan förhindras med en liten blockerande molekyl. Detta fynd kan bana väg för en ny typ av läkemedel som kan hejda den kognitiva nedbrytningen i hjärnan. HENRIK ZETTERBERG Våra markörstudier på ryggvätska talar för att Alzheimers sjukdom börjar år innan man får tydliga symptom på att något inte står rätt till i hjärnan. Vi tror att det är i detta tidsfönster framtidens läkemedel kommer att vara effektiva. Vi detaljstuderar just nu markörproteinernas utsöndring i nervcellskulturer och ser hur de ändrar sig om man behandlar nervceller med nya läkemedelskandidater mot Alzheimers sjukdom. Vi arbetar även med att ta fram enklare diagnostiska tester i blod och nya markörproteiner, för att bland annat kunna studera hur nervcellskopplingarna mår och hur hjärnans städarceller arbetar.»alzheimerfondens stora forskningspris är en fantastisk uppmuntran till hela forskarlaget.«martin HALLBECK De senaste åren har man förstått att Alzheimers sjukdom orsakas av skadliga processer inuti hjärnans nervceller. Vår forskning handlar om hur dessa processer sprider sig i hjärnan och därmed orsakar utvecklingen från lätt glömska till svår demenssjukdom där den drabbade är helt beroende av andra. För att förstå hur spridningen går till behöver vi titta in i cellerna för att se vilka budbärarna är för spridningen, hur dessa tar sig mellan cellerna och hur vi kan stoppa denna spridning. Den förståelse om spridningen som vi hittills kunnat bidra med visar på kraften i de modellsystem som vi utvecklat och vi arbetar just nu dels med de små farkoster (vesiklar) som toxiska substanser förflyttas med mellan nervcellskopplingar, dels med att testa substanser som kan hindra överföringen. Att vårt forskarteam nu får Alzheimerfondens stora forskningspris är en stor ära och vi känner oss mycket hedrade. Jag och min forskargrupp kommer göra vårt yttersta för att detta långsiktigt ska leda till nytta för patienter med alzheimer
7 12 FLER EXEMPEL PÅ FORSKNING SOM VI STÖTTAR JOAKIM BERGSTRÖM UPPSALA UNIVERSITET Finns det några likheter mellan mekanismerna i hjärnan vid demenssjukdomar och Parkinsons sjukdom? Ja, precis som vid Alzheimers sjukdom så orsakas Parkinsons sjukdom av inlagringar i hjärnan av ett felveckat protein. I nervceller i drabbade hjärnområden vid Parkinsons sjukdom hittas skadliga proteinansamlingar, så kallade Lewykroppar, bestående av felveckade former av proteinet alfa-synuklein. Lewykroppar hittas också vid Lewy body-demens, en av de vanligast förkommande demenssjukdomarna som har gemensamma drag med både Parkinsons sjukdom och Alzheimers sjukdom. Dessutom visar studier att hos ungefär hälften av alla alzheimerpatienter hittas, förutom de vanliga ansamlingarna av beta amyloid- plack och tau- nystan, även Lewykroppar i hjärnan. Vad är målet med din forskning? Det är att försöka kartlägga de grundläggande sjukdomsmekanismerna vid neurodegenerativa sjukdomar med Lewykroppar. För att kunna ta fram bättre och mer effektiva läkemedel behöver vi få en ökad förståelse för hur felveckade former av alfa-synuklein uppstår och hur de skadar nervcellerna där de ansamlas. Min förhoppning är att en sådan kunskap kan omsättas i nya behandlingsmetoder för dessa sjukdomar. Vi är också intresserade av att förbättra möjligheten att ställa diagnos och följa sjukdomsförloppet vid dessa sjukdomar och driver projekt där vi utvecklar metoder för att mäta olika former av alfa-synuklein-proteinet i biologiska vätskor såsom ryggvätska. Vad betyder Alzheimerfondens stöd för din forskning? Det betyder väldigt mycket. Att bedriva forskning är otroligt roligt och entusiasmerande, men det medför samtidigt stora utgifter där den absolut största kostnaden är för forskningspersonal, till exempel doktorander. Med hjälp av Alzheimerfondens mycket generösa stöd kan vi utöka våra satsningar och får möjligheten att ta in nya nyfikna och begåvade medarbetare i våra forskningsprojekt. Det gör att vi kan förbättra möjligheterna att göra upptäckter som på sikt kan leda till nya behandlingar för dessa sjukdomar. Hur vill du gå vidare med din forskning? Vi driver flera projekt där vi både studerar hur uppkomsten av Lewykroppar sker och hur detta förlopp kan förhindras. Vi undersöker också hur felveckat alfasynu klein från sjuka nervceller kan smitta alfa-synuklein i friska nervceller och få också dessa att anta en skadlig form och på så sätt sprida sjukdomen vidare i hjärnan. Vi är övertygade om att en väg mot framtida behandlingar för sjukdomar med Lewykroppar är att minska nivåerna av skadligt alfa-synuklein och det kommer fortsätta att vara vårt primära fokus.»med hjälp av Alzheimerfondens mycket generösa stöd kan vi utöka våra satsningar och får möjligheten att ta in nya nyfikna och begåvade medarbetare i våra forskningsprojekt.«foto: Catarina Olsson DAG SEHLIN UPPSALA UNIVERSITET Du ägnar dig åt att utveckla PET-tekniken som kan spegla sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom. Hur går det? Det finns redan idag PET-ligander som kan avbilda de sjukliga proteinansamlingar, amyloida plack, som finns i hjärnan hos alzheimerpatienter. Problemet är att de amyloida placken bildas väldigt tidigt i sjukdomsförloppet och sedan inte ökar särskilt mycket under sjukdomens gång. Dessutom finns det patienter som utvecklar en mer diffus patologi som inte syns med dagens metoder. Vi vill utveckla PET-tekniken så att vi kan visualisera lösliga förstadier till placken, s.k. protofibriller, eftersom vi tror att de tydligare kan spegla sjukdomens grad. Vi har därför modifierat en antikropp så att den kan ta sig in i hjärnan och specifikt binda till protofibriller så att vi kan få en bild av deras utbredning och mängd i hjärnan. Studier på möss med alzheimerliknande patologi har visat att vår strategi fungerar mycket väl och vi hoppas att vi med fortsatt stöd från Alzheimerfonden och andra bidragsgivare kan utveckla tekniken så att vi inom några år kan testa den kliniskt på patienter. Vilka är de största svårigheterna när det gäller diagnostisering av Alzheimers sjukdom? Alzheimers sjukdom brukar upptäckas först när minnessvårigheter eller andra kognitiva problem uppstår och vid det laget har sjukdomsprocesserna i hjärnan redan pågått en lång tid. Det gör att de förändringar i proteinnivåer som kan mätas idag redan stabiliserats och inte förändras särskilt mycket under sjukdomens gång och det kan därför vara svårt att säga hur långt sjukdomen fortskridit. Vi hoppas kunna förbättra diagnostiken genom att följa sjukdomens utveckling på ett mer dynamiskt sätt. Foto: Stefan Zimmerman Varför är det viktigt att hitta bra sätt att följa behandlingseffekter? Enorma ansträngningar görs idag världen över för att hitta en behandling som ska kunna bromsa eller stoppa Alzheimers sjukdom. En särskilt lovande strategi är att med hjälp av antikroppar specifikt försöka angripa de skadliga protofibrillerna och på så sätt förhindra nervcellsdöden i hjärnan. För att utvärdera om en sådan behandling är effektiv krävs emellertid ett sätt att mäta hur mängden protofibriller i hjärnan påverkas av behandlingen och där hoppas vi kunna bidra med vår forskning. Vad hoppas du att din forskning konkret ska leda till? Jag hoppas naturligtvis att vår forskning i slutändan ska komma patienterna till gagn. Vi arbetar med det tydliga målet att utveckla en PET-ligand för kliniskt bruk som vi hoppas kommer att användas för diagnostik och utvärdering av framtida behandling för Alzheimers sjukdom. CAROLINE GRAFF KAROLINSKA INSTITUTET Du forskar kring demens och ärftlighet. Hur går det till? Via vår genetiska mottagning på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge kommer vi i kontakt med familjer där det finns flera släktingar som har insjuknat i demenssjukdom, ofta med första symtom före 60 års ålder. Som ett led i familjeutredningen undersöker vi om det finns en genetisk, ärftlig, orsak till att sjukdomen uppstår. Det kan vi göra genom att undersöka om det finns en sjukdomsorsakande mutation i någon av de hittills kända generna som kan leda till ärftlig alzheimer, ärftlig frontallobsdemens (med och utan ALS) eller ärftlig Parkinsons sjukdom. Utifrån den här kontakten tillfrågas familjerna om medverkan i våra forskningsprojekt. 13
8 I ett kliniskt forskningsprojekt undersöker vi familjemedlemmar som hör till familjer med en känd sjukdomsorsakande mutation, dvs. familjer som har en ärftlig alzheimer eller en ärftlig frontallobsdemens. Genom att undersöka syskon och barn till en drabbad innan de har utvecklat sjukdomssymtom försöker vi finna de allra första tecknen på att sjukdomen håller på att bryta ut. Bland annat studerar vi hjärnan med magnetkamera, ryggvätskan och den kognitiva förmågan genom olika minnestester för att förstå vilka förändringar som kommer först hos personer som bär på den sjukdomsorsakande mutationen, men som ännu inte utvecklat den demenssjukdom som finns i familjen. I andra familjer där vi inte kunnat påvisa en mutation i någon av de kända generna försöker vi att hitta nya sjukdomsgener. I större familjer med dna-prov från flera sjuka individer kan vi utnyttja den nya gentekniken och göra så kallad helgenom sekvensering. Då läser vi av hela arvsmassan på alla i en stor familj och sedan undersöker vi vilka genförändringar som de sjuka individerna har ärvt men som de friska släktingarna saknar. På så vis försöker vi att hitta nya gener som kan orsaka de ärftliga formerna av tidigt debuterande demenssjukdom. Eftersom de ärftliga formerna av alzheimer och frontallobsdemens är relativt ovanliga former av demenssjukdom har vi stor glädje av våra internationella samarbeten. Vad sker med de hjärnor som doneras till Hjärnbanken? Hjärnbanken vid Karolinska Institutet är en verksamhet med syfte att underlätta för forskning och diagnostik på hjärnans sjukdomar och öka vår kunskap om hjärnans normala utveckling och åldrande. Personer kan själva eller via närstående donera sin hjärna till Hjärnbanken för att bidra till detta syfte. De hjärnor som doneras undersöks av en neuropatolog för att bedöma om det föreligger förändringar som kan förklara eventuella symtom eller sjukdom som donatorn haft under sitt liv. En sådan undersökning resulterar i en klinisk neuropatologisk diagnos som närstående får ta del av. I många fall kan den neuropatologiska undersökningen slutligen ge besked om vilken demenssjukdom en närstående varit drabbad av. Härutöver används den donerade vävnaden för att med vetenskapliga metoder öka vår kunskap kring hjärnans funktion och skador. Forskare ansöker om att få använda vävnaden i sina forskningsprojekt genom att beskriva vilka frågeställningar de vill besvara och vilken nytta resultaten kan ha för patienter. När det gäller demenssjukdomarna krävs en neuropatologisk undersökning för att få en definitiv alzheimerdiagnos och för att avgöra subtypen av frontallobsdemens. Slutligen innebär en donation av hjärnan till Hjärnbanken att vävnad tillvaratas för framtiden då det kan finnas bättre möjligheter till mer exakt diagnostik, vilket kan ha betydelse för behandling av släktingar som också insjuknat i samma sjukdom. Hur stor är risken att själv få demens om man har en förälder som är drabbad? För att bedöma risken för att själv insjukna i en demenssjukdom bör man helst ha mer information om hur många som insjuknat och vid vilken ålder. Livstidsrisken för alla personer att drabbas av en demenssjukdom är ca 10 procent och den risken ökar till 50 procent om det finns en ärftlig demenssjukdom i släkten. I det fall man inte vet mer än att en förälder har haft Alzheimers sjukdom anses livstidsrisken öka från 10 procent till ca 20 procent. Hur många släkter i Sverige känner man till som har den genetiska formen av demens? I Sverige känner vi idag till ca 10 familjer med ärftlig Alzheimers sjukdom där insjuknandet sker mellan års ålder. När det gäller frontallobsdemens är antalet familjer betydligt högre och vi räknar med att upp till en fjärdedel av alla fall med en frontallobsdemens har en genetisk orsak. Vi vet inte varför frontallobsdemens har en större ärftlighetsrisk än andra demenssjukdomar, t.ex. alzheimer, men vi känner i dag till tre gener som kan förklara upp till 25 procent av alla fallen. Är det viktigt att ärftlighetsutredningar görs? Det måste vara upp till varje enskild familj om de önskar en ärftlighetsutredning eller inte, men det är viktigt att familjerna får information om att det finns en sådan möjlighet. Det är särskilt viktigt i familjer där det finns flera som insjuknat i en demenssjukdom innan 60 års ålder och för personer som drabbats av frontallobsdemens. En ärftlighetsutredning kan ge svar på många frågor och funderingar som familjen har kring ärftligheten och vi rekommenderar att familjen tar ställning till att i alla fall spara ett blodprov för framtida genetisk diagnostik. Vidare tycker vi att det är viktigt att familjen får veta att en neuropatologisk undersökning av hjärnan, som kan utföras först efter döden, är en oerhört värdefull pusselbit för diagnostiken och som i framtiden också gör det möjligt att gå tillbaka till bevarad vävnad för re-diagnostik när vi har nya och bättre möjligheter att precisera demenssjukdomarna. Foto: Stefan Zimmerman MIIA KIVIPELTO KAROLINSKA INSTITUTET Du har lett den stora s.k. FINGER-studien, där ni försökt åtgärda flera riskfaktorer samtidigt. Vad har ni kommit fram till? Genom denna och andra liknande studier står det allt mer klart att det är många olika faktorer som samverkar genom hela livet när det gäller risken att drabbas av demenssjukdomar. Studien ger en optimistisk bild av möjligheterna att vi faktiskt själva kan göra något för att förebygga och minska risken att drabbas av demens. Genom livsstilsförändringar som bättre kost och mer motion går det att minska risken att drabbas av minnesstörningar med nästan 30 procent. Vilka är riskfaktorerna? Många studier har visat på samma sak, nämligen att riskfaktorerna för att få demens bland annat är högt blodtryck i medelåldern, diabetes, fysisk inaktivitet, rökning och fetma. De tidigare studierna har dock bara fokuserat på en riskfaktor, medan man i FINGER-studien har försökt åtgärda flera faktorer för att få en optimal preventiv effekt. Vilken kost är bra i förebyggande syfte? I vår studie bestod kosten av bland annat fet fisk, kött, olivolja, grönsaker, rotfrukter, bär, ägg, mjölk och långsamma kolhydrater. Särskilt B12 är viktigt att få i sig. Tror du att man kan eliminera demens helt och hållet genom förändrad livsstil? Det är möjligt att genom livsstilsförändringar försena insjuknandet. Om man lyckas försena sjukdomsdebuten med 5 år skulle det minska antalet drabbade med hälften under de kommande 50 åren. Bara att försena debuten av demens skulle ha stor betydelse för individen, anhöriga och för hela samhället. Det är kanske Foto: Stefan Zimmerman också ett lite mer realistiskt mål än att förebygga demens helt och hållet. Vad händer framöver? Vi samarbetar med två andra stora europeiska studier, en i Frankrike och en i Holland. När dessa studier är analyserade kommer data från alla tre studierna att kunna slås ihop till att omfatta deltagare. Då kommer vi att kunna ge ännu mer konkreta råd om vilka åtgärder som hjälper för att minska risken att få demens. ROBERT HARRIS KAROLINSKA INSTITUTET Du och din forskargrupp är egentligen inflammationsforskare. Ja, vi har jobbat med andra så kallade autoimmuna sjukdomar som diabetes, som bygger på samma immunologiska grundprincip, att kroppen attackerar sig själv. Hur skiljer sig ert forskningssätt från andras? Vi tänker lite annorlunda, att immunsystemet är i obalans och att vi därför ska överföra specifika, aktiverade antiinflammatoriska celler. Om vi kan leverera dem i högt antal kommer vi att kunna rätta till obalansen och man borde då kunna kontrollera den inflammatoriska process som leder till sjukdomen. Vad mer har diabetes, MS, artrit och de andra sjukdomarna ni forskat på gemensamt med demenssjukdomar? Om vi tittar på alzheimerpatologin ur ett immunologiskt perspektiv ser det för oss ut som en inflammatorisk sjukdom. Den är inte lika kraftig som vid skleros eller artrit, men det är ändå en proinflammatorisk sjukdom. Och särskilt taupatier drivs av en proinflammatorisk mekanism. Det är just dessa celler vi studerar. När vi har gjort cellöverföringar i musmodeller har vi fått stopp på 14 15
9 »Om jag kunde hjälpa en patient innan jag slutar och går i pension, om en patient får nytta av den forskning som jag har bedrivit, då kan jag dö lycklig. Det är värt mer än tio nobelpris eller hundra miljoner kronor.«professor Robert Harris, Karolinska Institutet både typ 1-diabetes och MS, så vi vet att det fungerar. Samma sak har testats på ryggmärgsskador med fantastiska resultat vilket visar att det sätt vi aktiverar celler på är rätt. Så varför skulle det inte fungera också på Alzheimers sjukdom? Man borde kunna sakta ned förloppet även där. Ser du framför dig ett botemedel rentav? Först och främst siktar vi in oss på att bromsa sjukdomsförloppet. Kan vi åstadkomma det är det ett bra första steg. För det finns många frågetecken: När man ska gå in, hur långt, hur ofta? Och vad händer med cellernas förmåga när vi överför dem? Det är det vi kommer att undersöka under de närmaste fem åren. Du är kritisk till hur traditionell alzheimerforskning bedrivs. Ja, jag tror att många har fortsatt med fel fokus. Nu har man testat hundratals preparat för att försöka ta bort amyloidplacken. Det har inte fungerat så det är kanske dags att gå vidare, att göra något annat. Jag tycker att det satsas för mycket energi på att försöka förstå hur sjukdomen fungerar, men det är inte det som är intressant. Det intressanta är hur man kan stoppa den. Måste man inte förstå mekanismerna bakom sjukdomen för att kunna stoppa den? Det är förstås önskvärt, men nej, egentligen tycker jag inte det. Man kan samtidigt försöka testa sig fram utifrån andra principer. Om jag var döende av en tumör behöver jag inte förstå varför jag har den, jag vill bara få ut den. Punkt. Du är lite av en pionjär inom alzheimerforskningen med andra ord en frustrerad pionjär? Ja, att vara pionjär betyder att inte många tror på det man gör. Egentligen tycker jag att det är fantastiskt med de artiklar vi publicerat, de är outstanding! Men alla förstår inte det. Därför är det så roligt att höra och se att några forskare har börjat applicera vårt koncept i andra sammanhang och visat att det fungerar. För vi räcker inte till för att kunna forska på allt. Varför är din forskning viktig för alzheimerforskningen? Jag ser just demenssjukdomar som den absolut viktigaste frågan för samhället. Inte bara ekonomiskt, för det är lätt att räkna på, utan också för att de är sjukdomar som utöver att döda en individ påverkar en hel familj. Därför är det extremt viktigt att kunna stoppa dem. ANNA ERLANDSSON UPPSALA UNIVERSITET Hur beskriver du din forskning? Trots att Alzheimers sjukdom är den vanligaste orsaken till demens vet man väldigt lite om hur sjukdomen sprids i hjärnan. Forskningen på området har i första hand varit inriktad på förändringar som sker i nervcellerna, men mer och mer uppmärksamhet riktas nu mot hjärnans olika gliaceller. Astrocyterna, som är den vanligaste typen av gliacell, har tidigare ansetts vara mest stödjevävnad för nervcellerna. De senaste årens forskning har dock visat att astrocyter spelar en central roll för en mängd processer, både i den friska och sjuka hjärnan. Vi har upptäckt att astrocyter tar upp stora mängder aggregerat amyloid-beta, som lagras inuti astrocyterna. Vi tror att utsöndring av dessa lagrade och endast delvis nedbrutna proteinaggregat kan vara en viktig mekanism för spridning av sjukdomen i hjärnan. Vad är målet med din forskning? Det övergripande målet är att förstå hur astrocyter är inblandade i sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom och hur vi kan påverka dem med olika behandlingar. I dagsläget finns ingen medicin som stoppar eller minskar nervcellsdöden vid Alzheimers sjukdom och behovet av nya behandlingsstrategier är stort. Varför valde du att bli hjärnforskare? Jag har alltid fascinerats av hjärnans komplexitet och hur samspelet mellan olika celler fungerar. Att försöka förstå olika processer i den friska och sjuka hjärnan på molekyl- och cellnivå är ett spännande och utmanande arbete som man aldrig tröttnar på. 17
10 ALZHEIMERFONDENS ÅRSRAPPORT 2014 FORSKNINGSSTIFTELSEN ALZECURE Stiftelsen AlzeCure bildades under 2012 med syftet att utveckla nya läkemedel mot och diagnostika för bl.a. Alzheimers sjukdom. Då AstraZeneca lade ned sin alzheimerforskning i Södertälje år 2012, sågs ett starkt behov av att behålla och vidareutveckla den viktiga läkemedelsforskningen inom alzheimerområdet. Ett team med erfarna specialister inom kompletterande områden i läkemedelsforskning bildade kort därefter den vetenskapliga grupp som utgör kärnan i AlzeCures verksamhet. Tack vare finansiellt stöd från Alzheimerfonden möjliggjordes skapandet av en ny unik, flexibel och innovativ forskningsenhet med stor potential för framtiden. NYA PROJEKT UNDER 2014 Under 2014 har fokus legat på att vidareutveckla projekten baserat på den organisationsstruktur som tidigare jobbats fram. AlzeCures projekt bedrivs alla inom någon av de tre vetenskapliga plattformar som utgör basen för den experimentella verksamheten:»clearing the brainbuilding the brain«medicinsk teknologi Clearing the brain är ett område som syftar till att undanröja de skadliga processer eller protein som bildats under utvecklingen av sjukdomen. Här nyttjas bl.a. en unik, innovativ teknologi som möjliggör lokal tillförsel av läkemedel direkt i hjärnan och de första effektstudierna har här initierats under Ett nytt projekt som inriktar sig på vaskulär demens startades också under året och utgör ett spännande tillskott. Inom området Building the brain drivs ett lovande projekt som syftar till att reparera den skada som uppstår i hjärnan hos alzheimerpatienter och projektet ligger i framkant inom forskningen på detta område. Vi har under 2014 identifierat samt optimerat en rad molekyler med bra egenskaper och effekt i våra cellulära modellsystem. Dessutom har de första mekanistiska studierna nu startat. I plattformen Medicinsk teknologi drivs ett innovativt projekt i samarbete med flera svenska universitet, vilket har goda möjligheter att bli ett unikt hjälpmedel för framtida läkemedelsprövningar och diagnostik inom området dessutom inom en nära framtid. Skapandet av en prototyp är nu på gång och vi hoppas på att snart kunna nå teststadiet. ANDRA HÄNDELSER UNDER ÅRET Under 2014 har teamet i AlzeCure publicerat flera artiklar i vetenskapliga tidskrifter, dels för att sprida viktiga rön och upptäckter men också för att locka nya finansiärer och samarbetspartners. En ny temporär tjänst inrättades under 2014 och en erfaren Lab-baserad läkemedelsforskare tillsattes inom ramen för ett av projekten. Utökning av lokaler. Ytterligare ett laboratorium på Karolinska Institutet Science Park ingår numera i lokalerna. FOKUS FRAMÅT Med organisationen på plats har huvudfokus under 2014 legat på det viktiga projektarbetet, en prioritering som ligger kvar även under nästkommande period. AlzeCure kommer även att fortsätta att arbeta tillsammans med Alzheimerfonden vid officiella sammanhang, för att sprida kunskapen om Alzheimers sjukdom och för att visa att ett bidrag till Alzheimerfonden på ett konkret sätt stöder verklig läkemedelsutveckling. AlzeCure kommer också att fortsätta att söka ytterligare finansiering via externa investerare för att säkra den långsiktiga finansieringen av Stiftelsen AlzeCure och utvecklingen av nya terapier för behandling av dessa svåra sjukdomar. Johan Sandin CSO AlzeCure Foto: Paulina Westerlind 18 19
11 STÖD TILL DRABBADE, ANHÖRIGA OCH VÅRDUTBILDNING En mindre del av insamlade medel, 2 miljoner kronor under 2014, går till stöd för projekt som kan underlätta för drabbade och anhöriga att leva med sjukdomen medan forskning efter botemedel pågår. Några demensboenden har fått bidrag för särskilda insatser för att underlätta de boendes vardag. UNGA ANHÖRIGA SPRIDER VÅRT BUDSKAP Det är inte bara äldre som drabbas av demenssjukdomar. Många befinner sig mitt i livet, i arbetsför ålder och med hemmavarande barn och ungdomar. Dessa unga anhöriga utsätts för stor press och möts ofta av okunskap och oförståelse, både inom vården och från allmänheten. VÅRDUTBILDNING Alzheimerfonden ger stöd till vårdpersonal som via Silvia hemmet och Karolinska Institutet vill vidare utbilda sig och bredda sin kompetens inom området demenssjukdomar. För 2014 stöttade vi 8 blivande Silviasystrar. Vi finansierade också 2 platser på magisterutbildningen i demensvård som Karolinska Institutet startade hösten MAGISTERUTBILDNING I DEMENSVÅRD Magisterutbildningen på KI är en nätbaserad utbildning där studierna kan bedrivas på halvfart under två år. Målet är att öka intresset för demenssjukdomar och att läkare ska få en fördjupad förståelse av och kunskap om dessa sjukdomar. En läkare som genomgått utbildningen ska självständigt kunna handlägga demenssjukdomar i alla dess faser. Det finns ett stort behov av vidareutbildning, särskilt inom primärvården, säger Lars-Olof Wahlund, professor och examinator. Foto: Tomas Södergren UNGA ANHÖRIGA Enligt ny statistik från Karolinska Institutet finns det cirka unga anhöriga i Sverige. Många av dem har sökt sig till sociala nätverk för att få stöd av varandra. Några av dem engagerar sig också som unga ambassadörer för Alzheimerfonden för att sprida medvetenhet. Bland annat håller de föreläsningar och ställer upp i annonser och tidningsreportage.»vår pappa fick Alzheimers sjukdom när han var 54 år. Vi får aldrig honom tillbaka som han var. Vi vill att fler stöttar demensforskningen.«linnéa och Sara Foto: Paulina Westerlind FÅR TITELN SILVIALÄKARE Initiativet till utbildningen kommer från Wilhelmina Hoffman på Stiftelsen Silviahemmet som sedan tidigare utbildar Silviasystrar och Silviasjuksköterskor i samverkan med Sophiahemmet. Läkarna som genomgår magisterutbildningen får titeln Silvialäkare. Diplomen delas ut av Drottning Silvia vid en särskild ceremoni. Utbildningen är internationell och i den andra kursen som startade i november 2013 återfinns deltagare från Japan, Tyskland och Luxemburg. ALZHEIMERFONDENS BIDRAG VIKTIGT Att Alzheimerfonden bidrar med finansiering till magisterutbildning är något som Lars-Olof Wahlund ser som en mycket viktig insats. Liselotte Jansson säger: Vi stöttar sedan tidigare utbildningen av Silviasystrar och Silviasjuksköterskor. Det är viktigt att kompetensen inom demensområdet ökas inom fler yrkeskategorier och att också läkare får möjlighet till fördjupning. Det stärker tryggheten hos både patienter och läkare. SVÅRT FÅ ARBETSGIVARE ATT BETALA Vi har runt åtta deltagare per kurs just nu men kan ta emot många fler. Intresset är stort men priset högt och många lyckas inte få sina arbetsgivare att betala för fortbildningen, säger Lars-Olof Wahlund.»Det finns ett stort behov av vidareutbildning, särskilt inom primärvården.«20 21
12 Paret Eva och Micke Ottosson från Klippan fick stor uppmärksamhet i pressen efter att de berättat om den alz heimer som Micke insjuknat i när han bara var 39 år gammal. Deras medverkan i Malou i TV4 i april 2014 hjälpte till att föra ut budskapet att inte bara gamla kan drabbas av Alzheimers sjukdom. Sammanlagt intervjuades de i åtta tidningar under Carolina Biörs, 22 år och ung anhörig, har intervjuats i flera tidningar. Efter en föreläsning i Luleå skrev en journalist i Norrländska Socialdemokraten:»Tack Carolina för att jag fick lyssna till dig! Jag kommer alltid att bära med mig din historia. Du öppnade mina ögon för något som jag aldrig tidigare sett eller tänkt på: Hur oändligt svårt många unga kan ha det.«22 23
13 VI SPRIDER LÄGERVERKSAMHETEN FÖR UNGA ANHÖRIGA Foto: Christina Nemell Lägret i Sjövik i Dalarna, som hålls två gånger per år, har blivit så populärt och överbokat att vi under 2014 arbetade för att få fler kommuner än Avesta att arrangera liknande läger. För att få bästa geografiska spridning höll vi informationsmöten i Luleå och Malmö. Deltagarna konstaterade att behovet av insatser till unga anhöriga är stort även i dessa båda landsändar. Stafettpinnen är nu överlämnad och ett första läger planeras gemensamt för 2016 av en arbetsgrupp bestående av kommunerna i Skåne.»Fler kommuner skulle kunna jobba med det här«avesta kommuns kommunalråd Lars Isacsson (S) öppnar för samarbete kring läger för unga anhöriga. Vi ställde ett par frågor till honom om detta. Ni som enskild kommun har inte bara bjudit in era egna kommuninvånare att delta i lägren utan ni har dessutom gjort dem nationella. Barn och ungdomar från hela landet har fått komma till er. Hur tänker ni kring det? Vi har en verksamhet som rymmer fler än våra kommunmedborgare och som blir bättre av att det är fler som är med och delar sina erfarenheter, då är det självklart att fler också ska kunna vara med. Än så länge är ni den enda kommun i Sverige som satsar på den här typen av stöttande verksamhet. Borde inte fler göra likadant? Jo, vi skulle absolut kunna vara fler som jobbar med det här. Hittar vi andra kommuner och bra samarbetspartners som vill samverka är vi öppna för att dela med oss av våra erfarenheter. Kan Avesta kommun så kan de andra också.»jag tycker att det har varit en ovärderlig erfarenhet och upplevelse. Jag har fått mycket kunskap som jag aldrig skulle kunna ta till mig genom att läsa om det. Tack för att ni gör detta för oss.«avesta kommun har i flera år valt att satsa på lägerverksamhet för unga anhöriga med en demenssjuk förälder. Varför tycker du att det är viktigt? Ingen har fört de unga anhörigas talan tidigare. Insikten att det finns ett mycket stort behov av stöd till den här gruppen har vuxit fram efter hand som vi jobbat med detta. Jag vill ge en stor eloge till Katrin Lindholm och Gudrun Strandberg för deras arbete med lägren. Det är viktigt att vårda de duktiga tjänstemän kommunen har genom att ge dem utrymme att verka. MER OM LÄGRET I SJÖVIK Sedan lägerverksamheten startade har intresset för att delta stadigt ökat. Några av lägerhelgerna har snabbt blivit fullbokade och återbudskö har fått upprättas. Från början erbjöds lägren för unga vuxna mellan 18 och 30 år, men efter önskemål ordnas sedan 2013 läger även för barn och ungdomar mellan 7 och 17 år tillsammans med deras friska förälder
MEN VI BEHÖVER DITT STÖD FÖR ATT NÅ ÄNDA FRAM 10 FRÅGOR OCH SVAR OM DEMENSSJUKDOMAR
DET FINNS HOPP... MEN VI BEHÖVER DITT STÖD FÖR ATT NÅ ÄNDA FRAM I Sverige lever cirka 160 000 människor med någon form av demenssjukdom. Alzheimers sjukdom är den vanligaste. Än så länge finns inget botemedel
Läs merDemenssjukdomar och ärftlighet
Demenssjukdomar och ärftlighet SveDem Årsmöte 141006 Caroline Graff Professor, Överläkare caroline.graff@ki.se Forskningsledare vid Karolinska Institutet Centrum för Alzheimerforskning, Huddinge Chef för
Läs merGör ditt testamente. till en gåva för livet. Om Cancerfonden
Gör ditt testamente Om Cancerfonden till en gåva för livet Cancerfonden bildades 1951. Under 60 år har Cancerfonden samlat in 7,2 miljarder kronor och avsatt 7 miljarder kronor till svensk cancerforskning.
Läs merAlzheimerfondens uppdrag:
Årsredovisning 2012 Alzheimerfondens uppdrag: Alzheimerfondens vision är att genom ekonomiskt stöd till forskning kunna förebygga och bekämpa demenssjukdomar. Därför samlar vi in, och delar ut, pengar
Läs merVärldens bästa land att åldras i
2 Världens bästa land att åldras i 2006-06-28 2 Inledning Sverige ska bli världens bästa land att åldras i. Alla ska kunna se fram mot en givande och trygg tid som pensionär. (Socialdemokraternas valmanifest
Läs merBARA FORSKNING KAN STOPPA DEMENSSJUKDOMAR
BARA FORSKNING KAN STOPPA DEMENSSJUKDOMAR DITT STÖD BEHÖVS FÖR ATT HITTA ETT BOTEMEDEL I Sverige lever cirka 160 000 människor med någon form av demenssjukdom. Alzheimers sjukdom är den vanligaste. Än
Läs merEffektrapport Alzheimerfonden 2018
Effektrapport Alzheimerfonden 2018 Orgnr: 845001-8844 Juridisk form: Insamlingsstiftelse Vad vill Alzheimerfonden uppnå Alzheimerfonden är en stiftelse som samlar in och delar ut pengar till forskning
Läs merArytmogen högerkammarkardiomyopati
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen
Läs merHälsopartiet 2014 översikt av svaren
Hälsopartiet 2014 översikt av svaren bedömningen är helt och hållet min egen och utgör grunden till val av segrare, Hälsopartiet. Lite mer bakgrundsdata gavs via: http://hudcancer.nu/pdf/sh2014.pdf Fråga
Läs merMÖTEN MED MINNEN. Ett nytt museiprojekt som hjälper demenssjuka
MÖTEN MED MINNEN MÖTEN MED MINNEN Ett nytt museiprojekt som hjälper demenssjuka Alzheimerfonden genomför ett unikt landsomfattande projekt, Möten med Minnen, riktat till människor som drabbats av någon
Läs merVad vill er Alzheimerfonden uppnå
Effektrapport 2016 Vad vill er Alzheimerfonden uppnå Alzheimerfonden är en stiftelse som samlar in och delar ut pengar till forskningen kring Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar, till exempel
Läs merVad vill Alzheimerfonden uppnå
Effektrapport 2016 Vad vill Alzheimerfonden uppnå Alzheimerfonden är en stiftelse som samlar in och delar ut pengar till forskning kring Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar, till exempel pannlobsdemens
Läs merJanssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?
Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier
Läs merVad vill Alzheimerfonden uppnå
Effektrapport 2017 Vad vill Alzheimerfonden uppnå Alzheimerfonden är en stiftelse som samlar in och delar ut pengar till forskning kring Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar, till exempel pannlobsdemens
Läs merVarje år föreslår FIP ett nytt tema med syfte att visa upp farmaceutens positiva inverkan på folkhälsoarbetet.
Tal vid Årets Farmaceut 2013 Thony Björk, Ordförande Sveriges Farmaceuter 25 September - WORLD PHARMACISTS DAY! Vid fullmäktigemöte 2009 vid FIP-kongressen i Istanbul, Turkiet, föreslog det turkiska farmaceutförbundet
Läs mer1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:
1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen
Läs merVi kan förebygga cancer
Vi kan förebygga cancer BÖCKER, FÖRELÄSNING, WORKSHOP med hälsovetare Henrik Beyer Välj hälsosamma vanor för att öka chansen till ett långt liv utan cancer! 2 Våg av ohälsa/ I Sverige har våra levnadsvanor
Läs merForskning för människors hälsa med hjälp av djurförsök
1 Forskning för människors hälsa med hjälp av djurförsök Ett hett politiskt område där många skrönor florerar och okunskapen är stor. Så sammanfattade Karin Sandström, Handikappförbundens samarbetsorgan,
Läs merEffektrapport. Maj 2015
Effektrapport Maj 2015 Författare: Hélène Benno 1(5) 1. Bakgrund... 2 2. Vad vill er organisation uppnå?... 2 3. I vilket organisatoriskt sammanhang verkar er organisation?... 2 4. Vilka startegier har
Läs merDiabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes
Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes
Läs merStudier av ärftlig bakgrund till livmoderinflammation hos hundar
Delrapport år 2 av 3, till Svenska Kennelklubbens och Försäkringsbolaget Agrias Forskningsfond, september 2012, samt ansökan om utökat anslag för år 3. Studier av ärftlig bakgrund till livmoderinflammation
Läs merGenetisk testning av medicinska skäl
Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merTandlossning och DIABETES
Tandlossning och DIABETES TANDLOSSNING OCH DIABETES TANDLOSSNING OCH DIABETES Parodontit är det medicinska namnet på tandlossning. Det finns två vanligt förekommande typer av tandlossning. Den första kallas
Läs merGolfnyttan i samhället
Utdrag om golfens dokumenterade hälsoeffekter från HUI:s rapport Golfnyttan i samhället. Golfnyttan i samhället Golf och hälsa Golf är en av Sveriges största idrotter, med drygt 450 000 medlemmar i alla
Läs merAtt leva med MS multipel skleros
Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid
Läs merBolagen har ordet. Atlas Copco
Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta
Läs merSlutrapport. Lundagårdsprojektet 2006-2009. Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet
Slutrapport Lundagårdsprojektet 2006-2009 Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet Slutrapport 2009-10-28 Lundagårdsprojektet 2006 2009 Dnr:2006/093 Stöd- och samtalsgrupper för personer som nyligen fått
Läs merAlzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen
Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen!!, överläkare Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt Inst Neurobiologi, vårdvetenskap
Läs merTILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB)
TILL DIG SOM FÅR (NATALIZUMAB) BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS Tag noga del av informationen i bipacksedeln som följer med läkemedlet. 1 Denna broschyr är ett komplement till behandlande
Läs merBidra till framtiden. genom gåva eller donation
Bidra till framtiden genom gåva eller donation GÖTEBORGS VIKTIGASTE HUS FYLLER 100 ÅR MED DIN HJÄLP BLIR NÄSTA 100 ÅR ÄNNU VIKTIGARE Göteborgs universitet är idag ett av landets största lärosäten med över
Läs merStatlig satsning på förringade folksjukdomar med trolig neuroimmunologisk bakgrund
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2450 av Finn Bengtsson och Amir Adan (M) Statlig satsning på förringade folksjukdomar med trolig neuroimmunologisk bakgrund Förslag till riksdagsbeslut 1.
Läs merIdéefterlysning 2011 Inbjudan och information
Idéefterlysning 2011 Inbjudan och information Vi vill förändra vården vill du hjälpa till? Vårdalstiftelsen vill pröva ett nytt sätt för att identifiera samhällsrelevant och nytänkande forskning som bidrar
Läs merMed Andra Metoder EU-FÖRBUD MOT KOSMETIKATESTER PÅ DJUR. Nyheter från Forska Utan Djurförsök - Nr 1 2013 KAN ERSÄTTA DJURFÖRSÖK
Med Andra Metoder Nyheter från Forska Utan Djurförsök - Nr 1 2013 Med Andra Metoder ges ut av Forska Utan Djurförsök Ansvarig utgivare Cecilia Clemedson Redaktör Ingrid Lindmark Hemsida www.forskautandjurforsok.se
Läs merInsamlingsstiftelsen Lille Hans för främjande av psykoanalytisk behandling av barn och ungdomar Org.nr 802402-3742
för främjande av psykoanalytisk behandling av barn och ungdomar Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01 2012-12-31 Styrelsen för Insamlingsstiftelsen Lille Hans avger härmed följande årsredovisning.
Läs merVerksamhetsberättelse 2014
Verksamhetsberättelse 2014 Höjdpunkter 2014 Uppdaterad grafisk profil Den nya moderna loggan visar även vår samhörighet med Svenska Diabetesförbundet. Armband för forskningen I vårt fortsatta samarbete
Läs merInformation till patienten och patientens samtycke
Information till patienten och patientens samtycke Finlands muskelsjukdomsregister patientregister för personer med spinal muskelatrofi Information till patienten Innan du fattar beslut om att låta införa
Läs merPunkt för cancer. Tack till donatorerna 2015
Punkt för cancer. Tack till donatorerna 2015 1 2 Stipendierna från Cancerstiftelsen har stor betydelse för forskarna i nuläget Cancerstiftelsen har gjort ett långsiktigt arbete med goda resultat för att
Läs merDemensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13
Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3
Läs merHolistic Manifesto. 20 sidor. Utan socker eller sötningsmedel
Holistic Manifesto 20 sidor Utan socker eller sötningsmedel 1 2 Att leva ett liv i hälsa är att leva ett liv i balans. 3 4 Inledning Vi lever i en snabbt föränderlig värld på väg in i en ny tidsålder som
Läs merPrognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland
Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer
Läs merTEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION
Modell för att finna personer med demenssjukdom tidigt och därefter kunna erbjuda relevanta stödåtgärder Varje år är det cirka 24 000 personer som nyinsjuknar i demenssjukdom. Vi kan räkna med att år 2050
Läs merSlutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige
Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merVill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen
Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen Du som håller den här broschyren i din hand är kanske intresserad av att bli tandläkare. Vill du veta mer innan du gör ditt val? Läs igenom
Läs merMichael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér
Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala
Läs merÖvervikt och fetma 2016
Övervikt och fetma 2016 kunskap, vård och behandling kunskap utveckling inspiration Aktuell forskning om övervikt och fetma vad är det senast sagda gällande risker, genetisk känslighet och behandlingsmetoder?
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-21 AN-2013/60.730 1 (3) HANDLÄGGARE Werner, Anna 08-535 312 03 Anna.Werner@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi
Läs merBetyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)
Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.
Läs merVinnare 2015. Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus
Vinnare 2015 Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus Barnnefrologiverksamheten, verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus Juryns motivering: Bedömarna
Läs merNeurorapporten Avsnitt 2 Forskning om hjärnans sjukdomar
Neurorapporten 2019 Avsnitt 2 Forskning om hjärnans sjukdomar I AVSNITT 2 Forskning om hjärnans sjukdomar 2 16 Särtryck ur Neurorapporten 2019 Vi lever i en tid då mycket går framåt. Forskningen har hjälpt
Läs merYttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73
Ert datum Er beteckning, referens Registrator Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73 ALLMÄNNA SYNPUNKTER Famna har av regeringen inbjudits
Läs merUtveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn
Page 1 of 8 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Tiia Talvitie, Päivi Ruokoniemi Kimmo Porkka (foto: Kai Widell) Målsökande
Läs merTill dig som bryr dig
Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.
Läs merFramgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Läs merSveriges stora insamlingsorganisationer 2009 13 maj 2011
Sveriges stora insamlingsorganisationer 2009 13 maj 2011 Innehållsförteckning Bakgrund och syfte... 3 Metodik... 3 Sammanfattning... 4 Styrelsearbete och ersättningsnivåer... 6 Ersättning till Generalsekreterare...
Läs merDär det finns framtidstro, innovation och glädje, dit går man. Orden kommer spontant från två medarbetare i Celgenes svenska ledning.
läkemedelsföretaget Där det finns framtidstro, innovation och glädje, dit går man. Orden kommer spontant från två medarbetare i Celgenes svenska ledning. 58 pharma industry nr 4 13 CELGENE - uppstickare
Läs merKostomställningen. 21- dagarsprogram för övergång till ren och läkande kost utan gluten, mjölk och socker. Av: Nilla Gunnarsson www.nillaskitchen.
Kostomställningen 21- dagarsprogram för övergång till ren och läkande kost utan gluten, mjölk och socker Av: Nilla Gunnarsson www.nillaskitchen.com Copyright 2015 Nilla Gunnarsson Med ensamrätt. Ingen
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs merEtt Barnhem Selfhelp- fund Stipendieverksamhet En gåvoverksamhet för fattiga En IT- skola
Stiftelsen Banglabarn grundades 2012, i syfte att utveckla och förbättra förutsättningarna för fattiga människor i Bangladesh. Bakgrunden till Stiftelsen är att Raton Razzak, far till grundaren Leo, fick
Läs merNjurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Njurtransplantation Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Introduktion I Sverige transplanteras ca 350 njurar varje år, fördelade på fyra centra, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.
Läs merRAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Läs merFRIIs Kvalitetskod. Rapport 2012. Svenska FN-förbundet
FRIIs Kvalitetskod Rapport 2012 Svenska FN-förbundet Inledning FRIIs kvalitetskod Svenska FN-förbundets rapport 2012 Svenska FN-förbundet är sedan några år tillbaka medlem i FRII frivilligorganisationernas
Läs merLär dig mer. om Reumatikerförbundet. 80 olika diagnoser med mycket gemensamt
Lär dig mer om Reumatikerförbundet 80 olika diagnoser med mycket gemensamt Reumatikerförbundet en kunskapsorganisation Mer än en miljon personer i Sverige har en reumatisk sjukdom. Dessutom påverkar sjukdomen
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 7.3.2012 B7-0145/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om åtgärder
Läs merDiabetes och fetma hos barn och ungdomar
Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta
Läs merGenetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.
Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad
Läs merVåga prata om dina erektionsproblem
Våga prata om dina erektionsproblem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men för många män, och kanske också för dig, är ett vitalt sexliv inte någon självklarhet
Läs merTufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11
10 noa nr 6 2015 Tufs fick livet tillbaka En extremt ovanlig bentillväxt inne i ryggradskanalen hotade att göra huskatten Tufs förlamad. Husse och matte ställdes inför det svåra valet: att låta Tufs somna
Läs merProjektbeskrivning. NF-företagande. Projektidé från Företagarna Mälardalen
1 Projektbeskrivning NF-företagande Januari 2016 Projektidé från Företagarna Mälardalen 2 Företagarnas integrationsarbete Sverige står inför en enorm möjlighet. Aldrig förr har så många människor kommit
Läs merHypotyreos typ 2 finns det? Referat från Medicinska riksstämman Senast uppdaterad 2010-12-16 14:14
Hypotyreos typ 2 finns det? var titeln på endokrinolog Ove Törrings föredrag den 2 december 2010 under Medicinska Riksstämman i Göteborg, som drog fullt hus i en av symposiesalarna på Svenska Mässan. Här
Läs merÄldreomsorg med omsorg.
Äldreomsorg med omsorg. Välkommen till Aleris och framtidens äldreomsorg. På Aleris har vi en gemensam syn på äldreomsorg; vi ger våra kunder samma trygghet, respekt och omtanke som vi själva vill ha när
Läs merGemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län
Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Jessica Rydell (MP), Anders Henriksson (S), Linda Fleetwood (V), Lena Segerberg (S) Trygg
Läs merVi måste hjälpas åt att stoppa Alzheimers sjukdom!
Vi måste hjälpas åt att stoppa Alzheimers sjukdom! Vi måste hjälpas åt att stoppa vår nya folksjukdom! Tänk dig att halva Malmös befolkning skulle ha någon form av demenssjukdom. Det är ungefär så många
Läs merJämlikhet i hälsa och vård på lika villkor
Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg - HSN12 Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Det är dock möjligt att åstadkomma förändringar, men det kräver att resurserna i högre utsträckning fördelas
Läs merTILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS
TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS 2 Denna broschyr är ett komplement till behandlande sjukvårdspersonals patientinformation om TYSABRI. TILL DIG SOM FÅR TYSABRI
Läs merMS eller multipel skleros är den allmännast förekommande. Läkemedelsbehandlingen av MS BLIR MÅNGSIDIGARE
ANNE REMES Professor, överläkare Neurologiska kliniken, Östra Finlands universitet och Kuopio universitetssjukhus Läkemedelsbehandlingen av MS BLIR MÅNGSIDIGARE Man har redan länge velat ha effektivare
Läs mers êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=
s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera
Läs merALZHEIMERS SJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga
ALZHEIMERS SJUKDOM Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga Alzheimer Centralförbundet rf 2013 www.muistiliitto.fi/se/ Denna broschyr finns också på Alzheimerförbundets internetsidor. Guiden är
Läs merNågra minuter idag. Många liv i morgon.
Broschyr Karma Kamera Studiefas 20141208.docx Några minuter idag. Många liv i morgon. Karma Kamera www.karmakamera.se Karolinska Institutet genomför forskningsstudien Karma Kamera i samarbete med Södersjukhuset.
Läs merI vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.
Bilaga 1 I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Ange: Hur många år har du känt till att din anhörige
Läs merFörslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms Läns Landsting
Landstingsstyrelsens förvaltning FoUU-kansliet Bilaga 2006-03-30 Dnr LS 0602-0316 Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms
Läs merLÄNKTIPS. om demenssjukdomar och att vara anhörig
LÄNKTIPS om demenssjukdomar och att vara anhörig Sammanställda av Jenny Eriksson, ung anhörig och föreläsare Kontakt: Jenny@jeogonblick.se / www.jeogonblick.se Som anhörig till en person med demensdiagnos
Läs merLänsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka
Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer
Läs merSmärta och inflammation i rörelseapparaten
Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt
Läs merEn liten guide till kvinnohälsa
En liten guide till kvinnohälsa Barnmorskemottagningarna i Primärvården Skåne vart ska jag gå? får jag tvillingar? ÄR DET RÄTT FÖR MIG? är det normalt? kostar det något? Trygghet är vår specialitet är
Läs merEn äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut
En äldrepolitik för framtiden En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut 2 Sammanfattning Att utveckla äldreomsorgen är tveklöst en av framtidens stora utmaningar
Läs merJanssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013. Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB
Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013 Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop Janssen-Cilag AB Förord Ett nytt år innebär nya möjligheter. I slutet av förra året träffade Janssen en överenskommelse
Läs merForskningsresurser i högskolan
, Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008
Läs merPATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)
PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) 1 Vad är multipel skleros? Denna information är avsedd för dig som har skovvis förlöpande multipel
Läs merÖkad överlevnad i hjärtinfarkt. en sammanställning av förändringar i antalet dödsfall 2002 2011
Ökad överlevnad i hjärtinfarkt en sammanställning av förändringar i antalet dödsfall 2002 2011 Hjärt-Lungfonden april 2013 Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens
Läs merDe glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar
De glömda barnen En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar September 2007 Innehållsförteckning Inledning och sammanfattning... 3 Bakgrund och metod... 5
Läs merBehandling av prostatacancer
Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas
Läs merBättre hälsa: antagande
VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter
Läs merMed hopp om ett tryggt och positivt åldrande
Välkommen senior! Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Kanske har vi alla någon gång i livet tittat oss i spegeln och mötts av ett ansikte vars ålderstecken inte riktigt stämmer överrens med känslan
Läs merBilaga A - Frekvenstabell 2013: Valt område
Sektion: Tillgång till sjukvård Fråga: Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27460 63% 69% 66% 66% Nej 14138 37% 31% 34% 34% Minns ej/vill ej svara 212 1%
Läs mer